Kadmiuminventering Arlanda 1 MB, 24 sidor - Käppalaförbundet

Rapport
Diarienummer Projektnummer
213-13/001
Kadmiuminventering Arlanda
Ett samarbete mellan Swedavia, Sigtuna kommun och Käppala
Marcus Frenzel
Käppalaförbundet
2013-01-28

Käppalaförbundet 2 (24)
Sammanfattning
Kadmium är en tungmetall som på grund av sin förmåga att tas upp och lagras i
människokroppen numera är förbjuden i Sverige, med två undantag; flygindustrin och som
pigment i konstnärsfärg. På flygplan används kadmium som ytskikt på bultar och andra
utsatta komponenter för att undvika galvaniska strömmar som kan förstöra materialet.
Spillvattnet från Stockholm Arlanda Airport innehåller ca 300 g kadmium per år (2010 och
2011), vilket motsvarar 4-5% av den totala mängden kadmium som kommer in till Käppala.
För att klarar kraven inom certifieringssystemet REVAQ måste halten kadmium i
avloppsslammet minska och därför omfattas gällande VA-avtal med Sigtuna kommun och
Käppala av ett tillägg att Arlandas kadmiumutsläpp ska komma ner till högst 0,1 µg per liter
avloppsvatten eller ca 50 g per år.
Som en del av Swedavias kadmiumprojekt har Käppala och Sigtuna hjälpt till med att
inventera det östra driftområdet, vars spillvatten har visat sig innehålla förhållandevis
mycket kadmium. Totalt besöktes 17 verksamheter under tre dagar, med fokus på utsläpp av
processavloppsvatten, kemikalie- och golvskurvattenhantering. En provtagning från en av
hangarerna i samband med en s.k. teknisk tvätt av landningsställ genomfördes samt en
stickprovtagning i vattenlås, den senare visade på mycket höga halter kadmium.
Handtvättarna skulle således kunna vara en potentiell källa till kadmium.
Generellt sett fanns det kunskap om kadmiumproblematiken, men inventeringen måste följas
upp under de närmaste åren. Kemikaliehanteringen brast hos nästan alla företag, det
vanligaste var att t.ex. olja men inte rengöringskemikalier förvarades på rätt sätt. En del av
de höga halterna kadmium kan också bero sediment i ledningsnätet.
Alla verksamhetsutövare visade positiv inställning till inventeringen och syftet generellt.

Käppalaförbundet 3 (24)
Summary
Cadmium is nowadays banned in Sweden due to the ability of the human body to absorb and
store the metal. However, there are two exceptions; cadmium can still be used in the flight
industry and as pigment in artists paint. On airplanes, cadmium is used as a thin surface layer
on screws and other exposed components in order to avoid galvanic currents that might
destroy the material.
Sewage from Stockholm Arlanda Airport contains about 300 g cadmium annually (2010 and
2011), which corresponds to 4-5% of the total incoming amount to Käppala WWTP. In order
to manage the demands within the certification system REVAQ, the amount of cadmium in
the sewer sludge has to decrease, and due to that Swedavia has met an agreement with
Käppala and Sigtuna municipality aiming to reduce cadmium release from Arlanda to a
maximum of 0,1 µg per liter sewage or about 50 g per year.
As a part of Swedavia´s cadmium project, Käppala and Sigtuna municipality helped
Swedavia with an inventory of the eastern part of the airport, whose sewage has shown to
contain relatively high amounts of cadmium. In total, 17 companies were visited during three
days with focus on process waste water, floor cleaning water and handling of chemicals.
Besides the inventory, samples of waste water were taken from one of the hangars in
connection with a so called technical wash (landing gear and parts of the body of the
airplane) and from water-locks (spot-checks). The samples from the water-locks revealed
very high concentrations of cadmium. Hand-washing could thus be a potential source of
cadmium.
In general, there was knowledge about the complex of problems connected to cadmium
among the companies, but the inventory must be pursued during the following years. The
chemical handling was wanting at all companies, it was very common that oils but not
detergents were stored properly. Partly, the high cadmium content in the waste water may
come from sediment in the sewer system.
In general, all companies were positive to the inventory and its aim.

Käppalaförbundet 4 (24)
Innehållsförteckning
1. Inledning __________________________________________________________ 5
1.1. Bakgrund ............................................................................................................... 5
1.2. Syfte ....................................................................................................................... 5
1.3. Mål ......................................................................................................................... 6
2. Förberedande arbete ________________________________________________ 6
2.1. Tidigare undersökningar ........................................................................................ 6
2.1.1. Swedavias egen kadmiuminventering 2011 ................................................. 6
2.1.2. Provtagning östra driftområdet .................................................................... 6
2.1.3. Stickprovtagning vattenlås ........................................................................... 6
2.2. Ansvarsfördelningen inför inventeringen .............................................................. 7
2.3. Informationsträffar ................................................................................................. 7
2.4. Östra driftområdet .................................................................................................. 7
3. Inventeringen ______________________________________________________ 8
3.1. Urval ...................................................................................................................... 8
3.2. Genomförande ....................................................................................................... 8
3.3. Krav på åtgärder .................................................................................................... 8
3.4. Resultat .................................................................................................................. 8
4. Provtagning i samband med inventeringen ______________________________ 9
4.1. Tidigare provtagningar ........................................................................................ 10
4.2. Den aktuella provtagningen ................................................................................. 10
4.3. Resultat ................................................................................................................ 11
5. Slutsatser _________________________________________________________ 13
6. Källor ____________________________________________________________ 14
7. Bilagor ___________________________________________________________ 14

Käppalaförbundet 5 (24)
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ. Inom certifieringssystemet REVAQ är
kadmium den högst prioriterade metallen på grund av dess giftighet mot människor. Mot
bakgrund av detta arbetar Käppala sedan flera år genom sitt uppströmsarbete med att
reducera mängden kadmium in till reningsverket. Det yttrar sig bl.a. i form av kampanjer
mot konstnärsfärger, provtagning av fordonstvättar och en allmän kontroll av olika typer av
avloppsvatten för att försöka hitta nya källor av kadmium. Över tid har det blivit allt svårare
och svårare att finna punktkällor då kadmiumhalterna in till Käppala har minskat och
källorna blivit alltmer diffusa.
Kadmium förbjöds i Sverige i slutet av 70-talet, vilket fick halterna av kadmium i slammet
att hastigt minska. Förbudet var dock inte totalt, utan metallen fick fortfarande användas som
pigment i konstnärsfärger och inom flygindustrin. På flygplan förses bultar och andra utsatta
detaljer med ett ytskikt kadmium för att eliminera galvaniska strömmar (kadmiering). När
man utför service eller när flygplanskroppen tvättas förs små mängder kadmium med till
avloppet varav en viss del sedan går vidare till Käppala reningsverk. Kadmiumet hamnar till
största delen i slammet som sedan sprids på åkermark. Idag sprids ca 65 % av Käppalas slam
på åkermark, men det långsiktiga målet är 90 %.
Utsläppen av kadmium från Arlanda uppgår till ca 300 g per år (2010 och 2011) vilket
motsvarar ca 4-5 % av den totala inkommande mängden till Käppala. Samtidigt står Arlanda
för ca 1 % av det totala inflödet till Käppala (Minnesanteckningar extern samarbetsgrupp
kadmium spillvatten, 2011-10-20). Swedavias gällande VA-avtal med Sigtuna kommun och
Käppala har därför ett tillägg där Swedavia förbinder sig att minska mängden kadmium från
flygplatsen. En handlingsplan har upprättats som har som slutmål att det totala
kadmiumutsläppet från Arlanda inte ska överstiga 50 g per år (eller 0,1 µg/L vilket
motsvaras av normalt hushållsspillvatten) med nuvarande flöde. Detta ska uppnås 2020.
Handlingsplanen är även uppdelad i delmål och den följs upp av en extern samarbetsgrupp,
som träffas två gånger per år.
Som ett led i arbetet har Käppala ställt upp med kompetens och personella resurser för att
kunna genomföra en ordentlig inventering bestående av platsbesök av det östra driftområdet,
varifrån Swedavia har konstaterat att mycket kadmium kommer.
1.2. Syfte
Syftet med inventeringen är att besöka de verksamheter som kan förmodas hantera kadmium
och spåra eventuella källor till metallen i avloppsvattnet. Samtidigt kontrolleras
kemikaliehantering, rutiner kring tvätt av arbetskläder och handtvätt, golvstädning,
omhändertagande av farligt avfall, utsläpp av processvatten och eventuell provtagning,
förekomst och skötsel av oljeavskiljare m.m.

Käppalaförbundet 6 (24)
1.3. Mål
Käppala ska senast år 2025 ha en Cd/P kvot på högst 17 mg kadmium per kg fosfor i
slammet. Detta innebär att man måste minska halten kadmium i slammet till ca 0,62 mg/kg
TS från dagens halt på 0,86 mg/kg TS under förutsättning att fosforinnehållet inte ändras
från 2011 års nivå (3,6 %).
Målet är att det totala kadmiumutsläppet från Arlanda år 2020 inte ska överstiga 50 g per år
med nuvarande flöde om ca 500 000 m 3 per år (eller 0,1 µg/L vilket motsvaras av normalt
hushållsspillvatten).
2. Förberedande arbete
2.1. Tidigare undersökningar
Swedavia har själva genomfört flera provtagningar och kartläggningar av kadmium på
Arlanda i syfte att kartlägga de förekommande kadmiumströmmarna.
2.1.1. Swedavias egen kadmiuminventering 2011
Vid den periodiska besiktningen i oktober 2011 besöktes de verksamheter som diskuterats
som potentiella kadmiumkällor, vilket bl.a. innefattar hangarer, fordonstvättar, verkstäder,
bagagehantering, städentreprenörer och miljöstation. Vid besöken togs även stickprov på
utgående vatten från verksamheternas oljeavskiljare.
I december 2011 genomfördes en utökad områdesprovtagning (veckoprovtagningar) på åtta
delområden samt det samlade avloppet i Måby. Dessutom togs även stickprover på vatten
från tvätt av golvmoppar, städdukar och verkstadskläder samt golvskurmaskiner. Resultatet
från dessa två aktiviteter visade att det östra driftområdet och B-glykoldammen bidrog med
mest kadmium (Waernbaum E. , 2011).
2.1.2. Provtagning östra driftområdet
Under våren 2012 fortsatte Swedavia med provtagningar inom det östra driftområdet.
Området delades in i sex mindre delområden där både vecko- och stickprovstagning
utfördes. Provtagningen visade att den östra delen av det östra driftområdet (området kring
Skandrentinghangaren, Sterling, Nordic Aero, brandstation norr och Priority) bidrog med
mest kadmium. Man kunde även göra bedömningen att variationerna i kadmiumhalter inte
berodde på kadmiumförorenat inläckande dagvatten (Waernbaum E. , 2012).
2.1.3. Stickprovtagning vattenlås
I samband med det andra informationsmötet i oktober 2012 provtogs vatten från vattenlås i
städskrubbar och handfat hos utvalda verksamheter (provtagningen utfördes av Magnus
Karlsson, WSP). Dessa visade generellt sett på förhöjda eller mycket höga kadmiumhalter,
vilket visade att även servicepersonalens handtvätt efter flygplansservice kan bidra med
kadmium (se bilaga 3).

Käppalaförbundet 7 (24)
Plats Kadmiumhalt (µg/L)
Golden Air, handfat 2530
Golden Air, städskrubb 21,8
Golden Air, pumpsump 81,3
Golden Air, Cipax III 120
Patria, GSM-plats 314
Patria, handfat 336
Skandrenting, städskrubb 1660
Skandrenting, handfat 721
Nordic Aero, städskrubb 0,317
Nordic Aero, handfat 13,3
Tabell 1. Stickprover vattenlås (vattenfas) hos utvalda verksamheter.
2.2. Ansvarsfördelningen inför inventeringen
Swedavia höll i själva inventeringen. Totalt finns det omkring 250 företag på Arlanda vars
spillvatten leds ut från Arlanda via samma anslutningspunkt till Sigtuna kommuns
ledningsnät.
Käppala ställde upp med personresurser under själva inventeringen och övrig kunskap om
branscherna. Käppala gjorde också en grov plan av tidsåtgång och tog fram en checklista
som kan användas vid inventeringen i samråd med Swedavia (se bilaga 1).
Sigtuna deltog med miljöinspektör samt beskrev kommunens roll i samband med
informationsträffarna för verksamhetsutövarna inför inventeringen.
2.3. Informationsträffar
Innan inventeringen startade genomfördes två stycken informationsträffar (26/9 och 2/10
2012) för verksamhetsutövarna inom de aktuella branscherna (flygindustri samt
bilverkstäder och tvättar). Dessa var välbesökta och alla inblandade beskrev sina respektive
roller i projektet. En viktig aspekt som framfördes till verksamhetsutövarna var att detta inte
gjordes för att sätta dit någon, utan att det här är ett långsiktigt arbete och att det är en hjälp
för dem att bli bättre i sitt miljöarbete.
2.4. Östra driftområdet
Processavloppsvattnet från Hangar 1 och 2 (SAS inklusive deras fordonstvätthall), ST
Aerospace Solutions och Hangar 4 (TUIfly Nordic, Nordic Aero och Norwegian) går till ett
internt reningsverk som sköts om av Coor innan det leds ut till spillvattennätet. Från
Skandrentinghangaren leds processavloppsvattnet till en sluten tank som töms av Ragn-Sells
några gånger per vecka. Även Patria samlar upp processavloppsvatten i tankar som töms av
Ragn-Sells.
Övriga verksamheter leder sitt processavloppsvatten direkt ut på avloppsnätet. Allt
avloppsvatten från Arlanda samlas sedan i anslutningspunkten Måby, sydväst om
landningsbana 1, innan det leds vidare till Sigtuna kommuns ledningsnät och Käppalas
tunnelsystem.

Käppalaförbundet 8 (24)
3. Inventeringen
För inventeringens genomförande anslogs fyra dagar (8-11 oktober), varav den sista var
reservdag. Från Swedavia deltog totalt fem personer, från Käppala tre miljöingenjörer och
från Sigtuna kommun en miljöinspektör. Förutom dessa bereddes även andra personer från
Käppala möjlighet att följa med och se hur uppströmsarbetet går till i praktiken (sammanlagt
10 personer uppdelat på tre dagar följde med).
3.1. Urval
Swedavia hade i ett tidigt skede listat upp de verksamheter som man visste fanns inom
området, och det var utifrån detta underlag som inventeringen skedde. Förutom detta
besöktes fordonstvättar och mekaniska verkstäder på flygplatsen. Se bilaga två för en
förteckning över besökta verksamheter.
3.2. Genomförande
Inför besöken iordningställdes en inventeringsblankett för industrianläggningar (Bilaga 1).
Besöken bokades in i förväg då flera företag har sådana scheman att det inte är personal på
plats hela tiden.
Vid besöken antecknades typ av verksamhet, processer, ev. reningsutrustning, lagring av
kemikalier m.m. på inventeringsblanketten samtidigt som eventuella brister ur
avloppsvattensynpunkt vid anläggningarna kontrollerades. Samtliga uppgifter registrerades
efter besöken i EnvoMap (Käppalas webbaserade industriregister). Personalen på
verksamheterna informerades också om Käppalas krav i de fall där erforderliga
miljöskyddsåtgärder saknades.
3.3. Krav på åtgärder
Efter inventeringen sammanställdes all information gemensamt av Käppala och Swedavia.
Därefter tog Swedavia över ansvaret för kravställande på verksamhetsutövarna.
3.4. Resultat
Arbetet med inventeringen resulterade i besök på 17 verksamheter totalt, varav tio arbetar
med någon form av flygverksamhet. Resten utgörs av fem fordonstvättar/bilverkstäder, en
brandstation och en firma som sätter samman elektronik. En verksamhet kunde inte besökas
vid tillfället, då det inte fanns någon personal där (Sterlinghangaren). Det finns även ett antal
utrymda byggnader som saknar verksamhet idag. En av dessa besöktes men det fanns inget
av intresse där.
Flygverksamhet
Av de tio verksamheter som arbetar med flygverksamhet förelåg en del brister i
kemikaliehanteringen. Exempelvis kunde oljor förvaras invallat eller i särskilda utrymmen
utan avlopp, medan tvättkemikalier kunde stå utan invallning.

Käppalaförbundet 9 (24)
Golvskurvattenhanteringen var i vissa fall något oklara, vart töms vattnet och känner berörd
personal eller tredjepart till vad som gäller? Det var också oklart hur man rengör
vingdockorna, hjulförsedda plattformar som skjuts in under vingarna för att man ska få en
lagom arbetshöjd vid underhåll. En batteritvätt påträffades med utlopp till spillvattennätet.
Inget företag hade rutiner kring handtvätt, vilket skulle kunna vara en källa till kadmium har
det visat sig efterstickprovtagningen i vattenlåsen.
Några företag tvättar sina arbetskläder på plats, men enligt tidigare undersökning av
Swedavia har halterna av kadmium därifrån varit låga. I flera fastigheter är det oklart var de
olika delströmmarna från golvbrunnar, tvättmaskiner, handfat m.m. går, vilket bör
kartläggas.
Över lag rådde god ordning, förutom på ett företag där man dessutom pga. platsbrist utförde
en del fordonsunderhåll utomhus på hårdgjorda ytor. Hanteringen av det farliga avfallet var
bristfällig plus att det från den hårdgjorda ytan fanns en direktförbindelse med lokal
recipient. Den stod öppen vid inventeringen för att regn och snö ska kunna rinna undan.
Bilvårdsanläggningar/verkstäder
Samtliga bilvårdsanläggningar och verkstäder var anslutna till oljeavskiljare. Alla utom en
har dessutom kompletterande rening. Generellt sett såg det bra ut, men även här fanns vissa
brister i kemikaliehantering. På ett av företagen spolades golvet i verkstadsdelen och vattnet
rakades ut i garaget utanför. Detta förfarande är inte godtagbart enligt Käppalas riktlinjer för
golvskurvattenhantering.
Hos ett annat företag tömdes golvrännorna på sediment först när de var fulla, vilket skulle
kunna innebära att slam med vidhäftande metaller spolas ut till spillvattennätet och sedan
vidare till Käppala.
Brandstationen
På Brandstation norr rådde god ordning avseende kemikalier och hantering, bedömningen
var att verksamheten inte påverkade spillvattenkvaliteten negativt.
Elektronikföretaget
På det besökta elektronikföretaget förekom ingen verksamhet som skulle kunna påverka
spillvattenkvaliteten negativt, varför det lämnades därhän.
4. Provtagning i samband med inventeringen
Tanken från början var att även utföra provtagning på vattnet från Skandrentinghangaren i
samband med tvätt av flygplan. Detta var dock inte inplanerat under inventeringen, utan
skedde först två veckor senare.
Från denna hangar, som Skandrenting äger och sedan i sin tur hyr ut till andra företag, leds
spillvattnet från rännorna i hangaren till en pluggad oljeavskiljare som Ragn-Sells tömmer
några gånger per vecka. Hangaren, som byggdes under andra halvan av 80-talet, har under

Käppalaförbundet 10 (24)
årens lopp byggts om i flera omgångar och i samband med detta har även nya
avloppsledningsrör installerats. Det råder med andra ord en viss tveksamhet kring vilka
delflöden som är anslutna direkt till spillvattennätet och vilka som går till den pluggade
oljeavskiljaren. Anledningen till provtagningen var alltså att se om något kadmium kom ut
till spillvattennätet trots att den delströmmen enligt uppgift ska ledas till en sluten tank.
4.1. Tidigare provtagningar
Provtagning är möjlig i två punkter ut från Skandrentinghangaren. Den första, strax utanför
portarna, är av liten dimension och ca 2,5-3 m djup. För att utföra provtagning här krävs en
automatisk provtagare som måste stå på marken. Detta är mycket besvärligt då den kommer
vara i vägen för in- och utgående flygplan. Den andra punkten befinner sig utanför Nordic
Aeros verkstad, där även ett delflöde från Sterlinghagaren och brandstation norr ansluter.
Swedavia har under kartläggningsfasen av kadmiumprojektet försökt utföra en tidsstyrd
provtagning i den senare punkten, men man fick aldrig något bra prov då provtagningsslangen
spolades loss och sattes igen av papper och fekalier.
4.2. Den aktuella provtagningen
På kvällen den 22/10 utförde Moose Aviation Services en teknisk tvätt av ett flygplan från
Novair. Teknisk tvätt innebär att landningsställ och vissa partier på buken tvättas. Tvätten
sker manuellt med hjälp av en vattenslang, diskborste och en hink med vatten och
rengöringsmedel. Moose Aviation använder sig av rengöringsmedlet Super Bee 210, ett av
två medel som flygplanstillverkarna har medgett att man får använda på flygplanen. Enligt
den som utförde tvätten åtgår det mellan 400 och 500 liter vatten för en teknisk tvätt.
Tvätten startade ca kl 17:30 och det första provet togs i brunnen utanför Nordic Aero kl
17:54. Därefter uttogs ett prov var 15:e minut med hjälp av ett provrör avsett för
metallanalys med en bit silvertejp som ”handtag”. Provvolymen blev ca 35 mL varje gång.
Totalt uttogs 7 st prover, det sista togs således kl 19:25. Dessa sammanfördes till ett
samlingsprov i en diskad plastflaska. Flödet i provtagningspunkten var lågt, möjligen något
mer flöde i samband med prov nr 2. Samlingsprovet förvarades i utkyld bil (4-5 o C) över
natten innan det skickades in till Eurofins dagen efter. Fosfor analyserades på Käppalas eget
laboratorium den 23/10. Utetemperaturen var vid provtagningstillfället runt 5 o C med lugnt
väder, halvmåne och nästan vindstilla. När provtagningen var färdig skulle tvätten fortsätta
ytterligare någon timme, enligt personal på plats.

Käppalaförbundet 11 (24)
4.3. Resultat
Parameter Halt (µg/L) Varningsvärden (µg/L)
Kadmium 13 Får inte förekomma
Krom 4,2 50
Koppar 100 200
Bly 1,2 50
Zink 120 200
Nickel 8,8 50
Fosfor 9 300 -
Tabell 2. Resultat provtagning Skandrentinghangaren (22/10). Fosfor analyserades på
Käppalas laboratorium, övriga skickades till Eurofins för analys.
Analysen av spillvattnet från Skandrentinghangaren i samband med teknisk tvätt visade att
kadmiumhalten var klart förhöjd, men den var inte alarmerande hög jämfört med vad som
tidigare framkommit vid Swedavias egna undersökningar inom östra driftområdet.
Bild 1. Provpunktens placering utanför Nordic Aero.

Käppalaförbundet 12 (24)
Bild 2. Proverna togs i påsticket från vänster med hjälp av det lilla plaströret med blå kork
och hälldes ner i den större plastflaskan. Ur den stora flaskan uttogs ett samlingsprov som
lämnades för analys.
Bild 3. Provtagningspunktens läge. 5 = Skandrentinghangaren, 8 = Nordic Aeros verkstad, 9
= Prioritys uppställningsyta och verkstad.

Käppalaförbundet 13 (24)
5. Slutsatser
Sett ur ett kadmiumperspektiv är de flesta verksamhetsutövare mer eller mindre medvetna
om problematiken med kadmium, och några av dem driver själva frågan internt. Dock
behöver uppföljande information riktas till verksamhetsutövarna för att öka och
vidmakthålla intresse och kunskap samt åtgärder vidtas för att minska kadmiumutsläppen
under de närmaste åren. Swedavia kommer också att revidera sin åtgärdsplan för kadmium
utifrån de erfarenheter som dragits vid inventeringen.
Rutiner för golvskurvatten finns redan framtagna av Käppala, vilket är mycket viktigt då
golvskurvattnet från hangarerna är förorenat och inte ska släppas orenat till Käppala.
Swedavia driver flera reningsanläggningar för spillvatten från bl.a. fordonsverkstäder och
tvätthallar. Inom östra driftområdet finns ett internt reningsverk som drivs av SAS. Till
reningsverket leds spillvatten från flygplanshangarer i vilka SAS, TUIfly ST Aerospace
Solutions och Norwegian är verksamma i. I dessa reningsverk finns bra rutiner för att
omhänderta eventuella haltöverskridanden.
Potentiella källor till kadmium har visat sig vara handtvätt och tvätt av arbetskläder främst
kopplade till flygplansverksamhet, samt rengöring av nickelkadmiumbatterier.
Delströmmarna från dessa källor måste noggrant utredas för att på sikt åtgärdas. Idag går det
inte att säga hur mycket kadmium som kommer från tvätt av kläder och händer, men det
måste undersökas.
Vingdockorna som används vid underhåll av flygplanen rengörs också med jämna
mellanrum, men hur detta görs kunde ingen redogöra för. Käppalas riktlinjer för
golvskurvatten bör kunna användas för detta. Käppalaförbundet ansvarar för att ta fram
speciella riktlinjer för handtvätt/tömning av vattenlås och golvskurvatten i hangarerna (om
detta anses nödvändigt).
En stor brist hos merparten av verksamheterna är kemikaliehanteringen. Generellt sett
förvarades kemikalier inte invallat eller på annat sätt felaktigt. Detta gällde även farligt avfall
hos vissa företag.
Den genomförda provtagningen visade inte på ett entydigt samband mellan flygplanstvätt i
Skandrentinghangaren och förhöjda halter kadmium i provtagningspunkten.
Inventeringen visar också att en hel del av de höga bakgrundsvärdena inom östra
driftområdet troligen beror på ”gamla synder” och halterna skulle eventuellt sjunka om en
spolning av ledningsnätet genomfördes.

Käppalaförbundet 14 (24)
6. Källor
Minnesanteckningar extern samarbetsgrupp kadmium spillvatten. (2011-10-20).
(Käppalaförbundet dnr 210-11/003).
Waernbaum, E. (2011). Inventering av kadmium i Stockholm Arlanda Airports spillvatten.
Swedavia (D 2012-002081).
Waernbaum, E. (2012). Provtagning av kadmium i Stockholm Arlanda Airports spillvatten –
östra driftområdet. Swedavia (D 2012-005392).
7. Bilagor
1. Inventeringsprotokoll Arlanda
2. Förteckning över besökta verksamheter
3. Analysprotokoll stickprover utförda 2012-10-02
4. Analysprotokoll provtagning Skandrenting 2012-10-22

Käppalaförbundet 15 (24)
Bilaga 1. Sid 1(2)

Käppalaförbundet 16 (24)
Bilaga 1. Sid 2(2)

Käppalaförbundet 17 (24)
Bilaga 2. Sid 1(1)
Besökta företag i samband med inventeringen
Flygverksamheter
Nordic Aero
ST Space Solutions (STAS)
SAS (inkl. reningsverk och fordonstvätt)
Priority
Golden Air
European Flight Service
Patria
Norwegian
TUIfly
Moose Aviation services
Fordonstvättar/verkstäder
Trio Bilservice
Taxi carwash
Statoil Arlanda
KWB car AB
Menzies aviation
Övriga
Brandstation norr
ElTel Networks

Käppalaförbundet 18 (24)
Bilaga 3. Sid 1(6)

Käppalaförbundet 19 (24)
Bilaga 3. Sid 2(6)

Käppalaförbundet 20 (24)
Bilaga 3. Sid 3(6)

Käppalaförbundet 21 (24)
Bilaga 3. Sid 4(6)

Käppalaförbundet 22 (24)
Bilaga 3. Sid 5(6)

Käppalaförbundet 23 (24)
Bilaga 3. Sid 6(6)

Käppalaförbundet 24 (24)
Bilaga 4. Sid 1 (1)