NR 3. 2008 NR 4. 2008 - Intra

Boel Heister Trygg:
”Den viktigaste rätten
är rätten till en god
kommunikativ miljö”
”Det är lätt att man överbetonar betydelsen
av redskap när man ska hjälpa personer
med flera funktionsnedsättningar att kommunicera.”
Det menar logopeden Boel Heister Trygg,
som är en pionjär inom alternativ kommunikation.
”Det är omgivningen och den kommunikativa
miljön som är avgörande”.
Alternativ och kompletterande kommunikation
(AKK) för personer med svåra funktionshinder har
funnits länge. Speciellt i södra Sverige har man framgångsrikt
tillämpat AKK inom handikappomsorgen.
– Man började uppmärksamma området på 1950talet,
berättar Boel Heister Trygg. På den tiden var
det bara aktuellt med alternativa kommunikationsformer
för personer med normal begåvning som
hade stora hinder när det gällde att uttrycka sig. På
60-talet vidgades målgruppen något, t ex prövades
tecken för vissa personer med autism och utvecklingsstörning.
Logoped
Boel Heister Trygg är logoped och arbetar dels inom
SÖK, Södra regionens kommunikationscentrum,
dels som lärare och programdirektör inom logopedi
och audiologi vid Lunds universitet, medicinska fakulteten.
Där lär hon blivande logopeder om AKK.
Hon har arbetat med AKK sedan 1980-talet.
– På 70-talet började man utveckla grafiska symboler
och apparater för AKK, berättar hon. Men det
är nog 80-talet som får räknas som det verkliga uppsvinget
både bland yrkesverksamma och bland forskare.
Då startade den internationella organisationen
ISAAC, International Society of Augmentative and
Alternative Communication (Sverige var med bland
de första länderna). Olika grupper av yrkesverk-
Linda Björk och Lennart Johansson med kommunikationskarta.
AKK
Boel Heister Trygg
samma involverades. Tekniken utvecklades. Böcker
skrevs som håller ännu
Inte bara hjälpmedel
Många tror att AKK är detsamma som hjälpmedel,
men det stämmer inte menar Boel Heister Trygg:
– Under 80- och 90-tal blev det en viss slagsida
mot teknik, säger hon. Det utvecklades hjälpmedel
som skapade en övertro på tekniska lösningar inom
AKK-området. Men allteftersom kunskapen om den
alternativa kommunikationen ökat har man insett
betydelsen av omgivningen och den kommunikativa
miljön. Men allra mest betydelsefull är kanske förändringen
i synsätt på målgruppen. Personer med
stora svårigheter har blivit allt viktigare. Också detta
gör att AKK-insatser alltmer inriktar sig mot omgivningen,
det sociala nätverket. Det är nästan alltid
omgivningen som gör kommunikation möjlig.
En BRO
AKK är en BRO står det i anvisningarna. Den består
av Brukare (barn eller vuxen), Redskap (naturliga
reaktioner, signaler, saker, bilder, symboler och eventuella
hjälpmedel) och Omgivning.
– Det innebär att både brukaren och samtalspartnern
behöver stöd. Man behöver lära sig att avläsa
reaktioner och kropps- och andra signaler och man
behöver kunna ta hjälp av bilder eller symboler. AKK
ska inte läras. Det ska användas för att uppnå resultat.
Funktion är viktigare än form.
Tanken med AKK är att alla kan utveckla sin kommunikation.
– Fokus bör vara på omgivningen, säger Boel Heister
Trygg. Vill man att barnet ska lära ett nytt sätt att
kommunicera ska man själv använda detta (precis
som föräldrar gör när de pratar med sina spädbarn
ett helt år innan de förväntar sig att barnet ska ta efter!).
Det är aldrig för tidigt – och aldrig för sent att
utveckla kommunikation via AKK. Men det tar lång
tid – det finns inga snabba lösningar.
Den viktigaste rätten
Boel Heister Trygg anser att alla har rätt att kommunicera.
– Den viktigaste rätten är rätten till en god kommunikativ
miljö, säger hon bestämt. Med en sådan
finns de bästa förutsättningarna för att de andra rättigheterna
ska kunna uppfyllas - det ser man ju inte
minst i artikeln om Växjö.
12 13 INTRA 4 • 08