Att leva i långvarig hemlöshet Fattiga familjer - FoU Nordväst

Att leva i långvarig hemlöshet 

Fattiga familjer 

Berättelser om vägen till och från hemlöshet 

Anders Arnsvik och Lisbeth Eriksson 

Anders Arnsvik 

Forskningsrapport 2012:3

Anders Arnsvik och Lisbeth Eriksson 

Fattiga familjer 

Forskningsrapport 2012:3 

FoU-Nordväst är en forsknings- och utvecklingsenhet för socialtjänstens individ- och 

familjeomsorg samt omsorg för personer med psykiska funktionsnedsättningar. FoU-Nordväst 

ägs av åtta kommuner i nordvästra Stockholms län: Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna 

stad, Sundbybergs stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby. 

För ytterligare information: www.fou-nordvast.com 

©Alla rättigheter förbehållna FoU-Nordväst samt författarna 

Grafiskform (omslag): FoU-Nordväst 

Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2013 

ISBN: 978-91-89681-24-8 

ISSN: 1651-7830 

3 3

Innehållsförteckning 

1 Inledning 7 

Syfte och frågeställning 

Definition av fattigdom 

2 Metod 9 

Datainsamling 

De intervjuade familjerna 

Analys 

Ett interaktivt förhållningssätt 

3 Fattigdom i en historisk och kontextuell belysning... 13 

Den ”sociala frågan” 

Samhällets reaktion 

Välfärdssamhällets framväxt 

Ett förändrat samhälle 

Fattigdomens orsaker på 2000-talet 

4 Barnfattigdom i siffror... 19 

5 Barnfattigdom i internationell forskning... 21 

6 Barnfattigdom i nordisk forskning... 26 

7 Skillnader i barns erfarenheter 28 

8 Barns strategier för coping 30 

9 Barnfattigdom i Sollentuna – ett empiriskt exempel 31 

Barnens hälsosituation 

Utbildning 

Fritidsaktiviter 

Ekonomi 

Familj och sociala relationer 

10 Diskussion 37 

Välfärdssamhälldet då och nu 

De fattiga barnen i Sollentuna 

Ensamhet 

Skola 

En marginaliserad position 

Referenser 46 

5

1 Inledning 

Hösten 2011 kom en förfrågan till FoU-Nordväst från Järfällas försörjningsstödsenhet som 

ville veta mer om kunskapsläget kring fattigdom med fokus på barnens situation i Sverige. 

FoU-Nordväst åtog sig uppdraget och avsikten var att vi skulle sätta oss in i frågan och 

erbjuda ett seminarium kring temat till samtliga nordvästkommuner. Parallellt med detta ville 

Sollentuna försörjningsstödsenhet (februari 2012) ha FoU:s hjälp att analysera ett insamlat 

intervjumaterial. Bakgrunden var att Försörjningsstödsenhetens personal under perioden 

januari 2011 till februari 2012, intervjuat ett 50-tal barnfamiljer som under lång tid uppburit 

försörjningsstöd eller introduktionsersättning. Fokus i intervjuerna var barnens situation. Vi 

åtog oss detta uppdrag och den här rapporten är resultatet av dessa analyser och den 

forskningsgenomgång vi gjort. 

Rädda Barnen samt forskningen inom socialt arbete har under de senaste 10 åren 

uppmärksammat fattigdomen och de ökande ekonomiska klyftorna i det svenska samhället. 

Alltmer av forskningen inom området har kommit att intressera sig för vad det innebär att 

vara fattig och beroende av försörjningsstöd. Inte minst barnens situation har kommit att 

fokuseras. Försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät för människor som av olika 

anledningar inte klarar sin försörjning och försörjningsstödet bygger på att behovet av 

ekonomiskt stöd från samhället skall vara tillfälligt och avvärja ett akut försörjningsproblem. 

Åtminstone var det avsikten med försörjningsstödet när det infördes (Puide, 2000) eftersom 

det då i stor utsträckning fanns arbete till alla. Vad som noterats under de senaste 10 åren är 

att arbetstillfällena minskat och gruppen som blivit långvarigt beroende av försörjningsstöd 

för sin försörjning har ökat (Socialstyrelsen, 2012). Med långvarigt beroende av 

försörjningsstöd i det här sammanhanget avses 10 månader eller längre. Ett tillfälligt stöd har 

för många människor idag blivit en permanent försörjningskälla. 

Fattigdomsfrågan har även i allt större utsträckning under den senaste tiden lyfts fram i media. 

Under våren och sommaren 2012 har exempelvis floran av artiklar och reportage som skildrar 

fattigdom och utsatthet ur olika perspektiv varit rikhaltig. Tidningarnas debatt- och 

kultursidor har diskuterat fattigdomsfrågan och utanförskapet utifrån olika utgångspunkter. En 

central fråga har varit hur fattigdomen ska definieras i vårt välfärdssamhälle. Vilka är 

referenspunkterna i vår tid? Sverige är inte ett fattigt land och kan man då hävda att det finns 

fattigdom i det svenska samhället? 

7

1.1 Syfte och frågeställningar 

Syftet med denna studie är att på olika sätt belysa företeelsen fattiga familjer eller 

barnfattigdom. De frågor som varit ledande för oss i detta arbete är: 

8 

- Hur kan fenomenet barnfattigdom/fattiga familjer förstås i ett historiskt perspektiv? 

- Vad säger svensk och internationell forskning om fattiga familjer utifrån barnens 

perspektiv? 

- Hur uppfattar barn och familjer med långvarigt försörjningsstöd sin situation? 

1.2 Definition av fattigdom 

Det finns flera sätt att definiera fattigdom. Definitionerna bygger på samhällets normer samt 

hur vi ser på och värderar ekonomiska förhållanden. Inom EU används i huvudsak ett relativt 

fattigdomsbegrepp som innebär att fattigdomsgränsen går vid högst 50 eller 60 procent av 

landets medianinkomst. Fattigdom kan också definieras med absoluta ekonomiska mått, det 

vill säga inkomster som understiger en viss gräns. Gränsen kan sättas på olika sätt beroende 

på land och sammanhang. Världsbankens definition av fattigdom i utvecklingsländer (en 

inkomst på mindre än två dollar per dag) och Socialstyrelsens riksnorm för socialbidrag är två 

exempel. Under senare år har andra dimensioner av fattigdom diskuterats allt mer, till 

exempel socialt utanförskap, att ha begränsade handlingsmöjligheter och en sårbar och utsatt 

position i samhället. Även om många kan enas om att sådana faktorer starkt påverkar vem 

som är fattig, är det dock svårt att använda dem praktiskt för att mäta fattigdom. I vissa 

intervjuundersökningar används självskattade begrepp som ”att sakna kontantmarginal” och 

”att ha svårt att få ekonomin att gå ihop” för att fånga in ekonomisk utsatthet (Salonen, 2010). 

I Sverige har ett s.k. fattigdomsindex ibland använts (av exempelvis Rädda Barnen). 

Fattigdomsindexet är ett mått på alla de barn som antingen lever i familjer som uppbär 

försörjningsstöd eller har en låg inkomststandard. Familjens inkomst divideras med en norm 

för levnadskostnader vilka inkluderar baskonsumtion, fackföreningsavgifter samt 

barnomsorgskostnader. 

2 Metod

arnomsorgskostnader. 

2 Metod 

2.1 Datainsamling 

2.1 Datainsamling 

Denna rapport är uppdelad i flera delar. Den första delen utgörs av en historisk tillbakablick 

på fattigdomsproblematiken i Sverige, den andra delen är en genomgång av befintlig 

forskning inom området och den tredje delen är en empirisk studie utförd i Sollentuna 

kommun. I de två första delarna har data samlats in genom studier av dokument, annan 

litteratur och forskningsrapporter. När det gäller forskningsgenomgången har vi bl.a. tagit del 

av ett antal forskningsöversikter inom området. Vi gör inte anspråk på att denna genomgång 

är heltäckande utan urval har gjorts. När det gäller internationell forskning har vi framförallt 

använt oss av en sammanställning som täcker den brittiska forskningen de senaste tio åren 

rörande barns upplevelser att leva i fattiga familjer (Ridge, 2011). När det gäller den nordiska 

forskningen har vi till största delen använt oss av den genomgång som Harju (2008) gjort i sin 

avhandling. Vi menar att dessa översikter ger en bra och samlad bild över den forskning som 

finns på området. 

När det gäller den empiriska studien så är den ett resultat av ett samarbete mellan 

socialkontoret i Sollentuna och FoU-Nordväst. Socialsekreterare anställda på socialkontoret 

har gjort intervjuer med sina egna klienter. Urvalet bestod av de familjer som uppburit 

försörjningsstöd eller introduktionsersättning i minst 10 månader. Familjerna erbjöds ett 

hembesök och intervjuerna gjordes således i familjernas egna hem. En uttalad önskan från 

socialsekreterarnas sida var att få tala både med barnen och med föräldrarna. Intervjuerna 

eller samtalen skrevs sedan ner av socialsekreteraren i form av journalanteckningar. 

Under samtalet användes en intervjuguide innehållande fyra teman. Dessa hade valts utifrån 

det upplägg som finns inom BBiC 1 Denna rapport är uppdelad i flera delar. Den första delen utgörs av en historisk tillbakablick 

på fattigdomsproblematiken i Sverige, den andra delen är en genomgång av befintlig 

forskning inom området och den tredje delen är en empirisk studie utförd i Sollentuna 

kommun. I de två första delarna har data samlats in genom studier av dokument, annan 

litteratur och forskningsrapporter. När det gäller forskningsgenomgången har vi bl.a. tagit del 

av ett antal forskningsöversikter inom området. Vi gör inte anspråk på att denna genomgång 

är heltäckande utan urval har gjorts. När det gäller internationell forskning har vi framförallt 

använt oss av en sammanställning som täcker den brittiska forskningen de senaste tio åren 

rörande barns upplevelser att leva i fattiga familjer (Ridge, 2011). När det gäller den nordiska 

forskningen har vi till största delen använt oss av den genomgång som Harju (2008) gjort i sin 

avhandling. Vi menar att dessa översikter ger en bra och samlad bild över den forskning som 

finns på området. 

När det gäller den empiriska studien så är den ett resultat av ett samarbete mellan 

socialkontoret i Sollentuna och FoU-Nordväst. Socialsekreterare anställda på socialkontoret 

har gjort intervjuer med sina egna klienter. Urvalet bestod av de familjer som uppburit 

försörjningsstöd eller introduktionsersättning i minst 10 månader. Familjerna erbjöds ett 

hembesök och intervjuerna gjordes således i familjernas egna hem. En uttalad önskan från 

socialsekreterarnas sida var att få tala både med barnen och med föräldrarna. Intervjuerna 

eller samtalen skrevs sedan ner av socialsekreteraren i form av journalanteckningar. 

Under samtalet användes en intervjuguide innehållande fyra teman. Dessa hade valts utifrån 

det upplägg som finns inom BBiC 

och var resultatet av diskussioner inom arbetsgruppen på 

försörjningsstöd. Temana var; hälsa, utbildning, familj och sociala relationer samt ekonomi. 

Generellt kan man säga att det i en del av materialet framskymtar ett tydligt familjeperspektiv 

eller ett föräldraperspektiv. I vissa fall försvinner barnperspektivet. En hel del av 

anteckningarna handlar om hur föräldrarna klarar av att hantera situationen, vilket naturligtvis 

påverkar barnens situation. Det säger dock inget om hur barnen uppfattar den. Vissa barn är 

små och på det sättet inte möjliga att tala med om dessa saker. Rapporten kommer därför 

utifrån detta att i mångt och mycket bli en redogörelse och analys över hur föräldrarna 

hanterar situationen i förhållande till barnen och deras behov, således vad man skulle kunna 

kalla ett barnperspektiv men inte barnens perspektiv (Halldén, 2003) 

1 och var resultatet av diskussioner inom arbetsgruppen på 

försörjningsstöd. Temana var; hälsa, utbildning, familj och sociala relationer samt ekonomi. 

Generellt kan man säga att det i en del av materialet framskymtar ett tydligt familjeperspektiv 

eller ett föräldraperspektiv. I vissa fall försvinner barnperspektivet. En hel del av 

anteckningarna handlar om hur föräldrarna klarar av att hantera situationen, vilket naturligtvis 

påverkar barnens situation. Det säger dock inget om hur barnen uppfattar den. Vissa barn är 

små och på det sättet inte möjliga att tala med om dessa saker. Rapporten kommer därför 

utifrån detta att i mångt och mycket bli en redogörelse och analys över hur föräldrarna 

hanterar situationen i förhållande till barnen och deras behov, således vad man skulle kunna 

kalla ett barnperspektiv men inte barnens perspektiv (Halldén, 2003) 

1 BBiC står för Barnens Behov i Centrum. 

1 BBiC står för Barnens Behov i Centrum. 

9

2.2 De intervjuade familjerna 

2.2 De intervjuade familjerna 

Det insamlade materialet omfattar 51 intervjuer som socialsekreterare haft med barnfamiljer 

Det insamlade materialet omfattar 51 intervjuer som socialsekreterare haft med barnfamiljer 

som erhållit försörjningsstöd eller introduktionsersättning under minst 10 månader. I 

som erhållit försörjningsstöd eller introduktionsersättning under minst 10 månader. I 

familjerna finns sammanlagt 88 barn som fördelar sig på ålder enligt följande: 

familjerna finns sammanlagt 88 barn som fördelar sig på ålder enligt följande: 

Tabell 1. Barnens åldrar. 

Tabell 1. Barnens åldrar. 

Ålder Antal 

Ålder 0-3 år Antal 17 

0-3 4-6 år 17 19 

4-6 7-12 år år 19 22 

7-12 13-15 år år 22 10 

13-15 16-19 år 10 17 

16-19 Okänd år ålder 17 3 

Okänd Totalt ålder 88 3 

Totalt 88 

Av 88 barn deltog 64 vid de samtal som socialsekreterarna hade med familjerna. Fem av de 

Av 88 barn deltog 64 vid de samtal som socialsekreterarna hade med familjerna. Fem av de 

51 familjerna har föräldrar med svenskklingande namn (9 %). Av journalanteckningarna 

51 familjerna har föräldrar med svenskklingande namn (9 %). Av journalanteckningarna 

framgår inte om familjemedlemmarna har utländsk bakgrund eller ej. Inte heller ställdes den 

framgår inte om familjemedlemmarna har utländsk bakgrund eller ej. Inte heller ställdes den 

frågan vid intervjutillfället. Enligt befintlig statistik från 2010 (Socialstyrelsen, 2010) vet vi 

frågan vid intervjutillfället. Enligt befintlig statistik från 2010 (Socialstyrelsen, 2010) vet vi 

dock att utrikesfödda hushåll som uppbär försörjningsstöd utgör 35 % av alla hushåll. Adderar 

dock att utrikesfödda hushåll som uppbär försörjningsstöd utgör 35 % av alla hushåll. Adderar 

man flyktingar till detta blir summan totalt 48 %. Av de 51 samtal som genomförts härrör 36 

man flyktingar till detta blir summan totalt 48 %. Av de 51 samtal som genomförts härrör 36 

från avdelningen för försörjningsstöd och 15 från Introduktionsmottagningen. Det råder olika 

från avdelningen för försörjningsstöd och 15 från Introduktionsmottagningen. Det råder olika 

förutsättningar för dem som uppbär försörjningsstöd och för dem som erhåller 

förutsättningar för dem som uppbär försörjningsstöd och för dem som erhåller 

introduktionsersättning. Introduktionsersättning beviljas under högst två år. Syftet är att 

introduktionsersättning. Introduktionsersättning beviljas under högst två år. Syftet är att 

underlätta för personen att komma ut i arbetslivet, bli självförsörjande och bli delaktig i det 

underlätta för personen att komma ut i arbetslivet, bli självförsörjande och bli delaktig i det 

svenska samhället, enligt Sollentuna kommuns hemsida. Förutsättningen för att beviljas 

svenska samhället, enligt Sollentuna kommuns hemsida. Förutsättningen för att beviljas 

introduktionsersättning är att man följer en uppgjord introduktionsplan. I den mån det är 

introduktionsersättning är att man följer en uppgjord introduktionsplan. I den mån det är 

meningsfullt kommer vi i redovisningen att skilja på de familjer som fått 

meningsfullt kommer vi i redovisningen att skilja på de familjer som fått 

introduktionsersättning och de som fått ekonomiskt bistånd. 

introduktionsersättning och de som fått ekonomiskt bistånd. 

Materialet representerar ingen totalundersökning. Det finns ett bortfall på cirka 44 familjer 

Materialet representerar ingen totalundersökning. Det finns ett bortfall på cirka 44 familjer 

från enheten för försörjningsstöd. Bortfallet kan delas i tre kategorier. En tredjedel beror på att 

från enheten för försörjningsstöd. Bortfallet kan delas i tre kategorier. En tredjedel beror på att 

en handläggare inte haft samtal med sina familjer, en tredjedel beror på att familjerna av olika 

en handläggare inte haft samtal med sina familjer, en tredjedel beror på att familjerna av olika 

anledningar sagt nej till samtal och den sista tredjedelen beror på att familjerna haft kontakt 

anledningar sagt nej till samtal och den sista tredjedelen beror på att familjerna haft kontakt 

med Barn- och ungdomsavdelningen och att man då valt att inte erbjuda dessa familjer detta 

med Barn- och ungdomsavdelningen och att man då valt att inte erbjuda dessa familjer detta 

samtal. 

samtal. 

10

2.3 Analys 

När socialsekreterarna genomfört intervjuerna med familjerna skrev de ner samtalen på ett 

journalblad. Detta material överlämnades sedan till oss på FoU-Nordväst. Efter genomläsning 

av texterna kategoriserade vi intervjuerna i fem kategorier. Dessa överensstämde med den 

frågeguide, eller de teman, man haft vid intervjuerna dvs. barnens hälsosituation, utbildning, 

familj och sociala relationer samt ekonomi, men kompletterades med ytterligare en, nämligen 

fritidsaktiviteter. En svårighet som framkom vid analysen var att det var svårt att utläsa av 

journalanteckningarna vem som sagt vad. Ibland framgick det att det var barnet, ibland att det 

var en förälder men så var inte alltid fallet. Under varje kategori har en kvantifiering av svaren 

delvis gjorts. Det har också gjorts en uppdelning mellan familjer med försörjningsstöd och 

familjer med introduktionsersättning, där det varit motiverat. Resultatet av intervjuerna har 

sedan relaterats till tidigare forskning. 

2.4 Ett interaktivt förhållningssätt 

Denna studie var inte planerad inom ramen för FoU-Nordvästs verksamhet utan var som 

påpekats tidigare ett initiativ från politiker och tjänstemän på socialkontoret. Så småningom 

kom den att utvecklas till ett gemensamt arbete och ansvar. På detta sätt skulle man kunna 

resonera kring studien i termer av en interaktiv ansats (Svensson et al. 2002). Detta innebär att 

kunskap utvecklas med utgångspunkt både i praktikens kunskapsbehov och i aktuella mer 

teoretiska kunskapsfrågor. Här fanns således ett intresse för ny kunskap både från ett 

teoretiskt perspektiv och från ett mer praktiskt. Den kunskap som utvecklats menar vi har hög 

praktisk användbarhet (Svensson & Aagaard Nielsen, 2006). Det är nyttan och 

användbarheten som utgjort fokus snarare än en teoretisk förståelse. Ur ett praktikerperspektiv 

kan man säga att det handlar om att gå från att vara en konsument av olika 

forskningsrapporter till att bli en producent av kunskap, något som helt ligger i linje med en 

evidensbaserad praktik (EBP). Ett syfte mer generellt med den gemensamma 

kunskapsbildningen i en interaktiv ansats är att skapa en reflekterande gemenskap där 

forskare och praktiker, i detta fall socialarbetare, tillsammans undersöker problematiska eller 

på andra sätt intressanta situationer. En förutsättning för detta arbetssätt är att forskare och 

praktiker ses som jämbördiga parter men med olika utgångspunkter, förutsättningar, 

kunskaper och roller. Så skulle man kunna beskriva situationen i arbetet med 

barnkonsekvensanalysen. Socialarbetarna har utifrån den erfarenhet de har av att arbeta med 

fattiga familjer konstruerat en intervjuguide och med den som utgångpunkt samlat in data 

genom intervjuer med sina egna brukare. Vi som forskare har sedan kategoriserat och 

analyserat dessa data utifrån den kunskap kring vetenskapliga metoder och kring aktuell 

11

forskning som finns inom FoU-enheten. Man kan uttrycka det som att socialarbetarna har en 

kunskap inifrån men kan i vissa situationer bli hemmablinda vilket försvårar en kritisk insikt 

och ett nytänkande. Forskarna kan då bidra med att ge en fördjupad förståelse av 

förutsättningarna. Vi som forskare har också kunskap om relevanta vetenskapliga metoder. 

Genom att utbyta erfarenheter och kunskap sker ett gemensamt lärande och reflektioner görs 

som innebär att olika alternativ kan bli synliga och att beslut kring ett utvecklingsarbetes 

innehåll och metoder kan bygga på ett bättre underlag. I denna studie har vi efter att vi gjort 

analysen av intervjuerna haft diskussion med de inblandade socialarbetarna men också med 

politiker i kommunen. Nu finns planer på att arbeta vidare med problematiken och dessa 

planer innebär ett fortsatt samarbete mellan FoU-Nordväst och kommunen. På detta sätt 

menar vi stärks ytterligare socialarbetarnas roll som producenter av meningsfull kunskap. 

Som forskare i en studie med detta upplägg finns dock naturligtvis ett antal utmaningar. En av 

dessa är att enbart utifrån en text göra analyser. Möjligheten att få en tydligare bild av 

människorna och deras upplevelser hade ökat om vi själva gjort intervjuerna. Kanske hade 

tolkningarna blivit annorlunda om vi också hade mött dessa familjer. Men i denna situation 

blir interaktionen med de som är praktiskt verksamma desto viktigare. Det uppstår ett 

ömsesidigt beroende i processen att skapa ny kunskap. Vi som forskare är beroende av de 

praktiskt verksamma och de är beroende av oss. Det blir också ett utnyttjande i positiv 

bemärkelse, av allas kunskaper och erfarenheter. 

12

3 Fattigdom i en historisk och kontextuell belysning… 

Den fattigdom som förekommer idag är inte jämförbar med de förhållanden som rådde i 

Sverige för 100 år sedan. För att förstå fenomenet fattigdom och vad som ledde fram till 

framväxten av välfärdssamhället är det viktigt att sätta in fattigdomen och de samhälleliga 

insatserna mot densamma i ett historiskt sammanhang. I det följande beskrivs skeenden vilka 

sammantaget bidrog till att Sverige lyfte sig från fattigdom och armod till ett 

välfärdssamhälle, och hur utvecklingen sedan fortgått. 

3.1 Den ”sociala frågan” 

Den ”sociala frågan” med dess innebörder som fattigdom, arbetslöshet, hemlöshet, usla 

bostäder, alkoholmissbruk med mera hade under 1800-talet ännu inte hamnat på den politiska 

dagordningen. Det ”sociala arbete” som förekom var oftast punktvis och sporadiskt som 

exempelvis fattigvårdsarbete, räddningsarbete, barnavårdsarbete, omsorg, reglering av tiggeri, 

bekämpning av lösdriveri osv. (Swärd & Egerö, 2006). En inte ringa del av insatserna sköttes 

av kyrkan alternativt ideella organisationer. Gemensamt för insatserna var att de inte var 

generella och enhetliga utan att det främst handlade om punktinsatser mot särskilda grupper. 

Vid 1900-talets början var Norden den fattigaste enklaven i Europa och Sverige kunde liknas 

vid ett enda stort fattighus. Sverige var fortfarande i huvudsak ett jordbrukssamhälle 

(Swärd & Egerö, 2006). Men industrialiseringen som under 1800-talet dominerat i Europa 

hade under århundradet successivt påverkat det svenska samhället. Ett tydligt uttryck för det 

var att människor hade börjat lämna landsbygden i hopp om att finna arbete i de större 

städerna (Fridholm, 2005). Sverige var ”överbefolkat” och jordbruket som var den största 

näringen klarade inte av att producera mat i den utsträckning som behövdes (Carlsson & 

Rosen, 1961). Till bilden hör även att Sverige bestod av en åldrande befolkning samt att män 

och kvinnor i produktiv ålder emigrerade till landet i väster, Nordamerika, i hopp om en bättre 

framtid. Cirka en miljon människor emigrerade under åren 1840 – 1930 (Bonniers lexikon, 

1994). Annat av betydelse och som påverkade fattigdomens utbredning under senare delen 

1800-talet var att Sverige 1867 drabbades av svår torka vilket ledde till missväxt (Häger m. 

fl., 1978). 

13

3.2 Samhällets reaktion 

3.2 Samhällets reaktion 

Under 1800-talets senare del växte det fram olika rörelser i samhället som syftade till att 

uppmärksamma Under 1800-talets ”sociala senare del frågor” växte samt det fram lyfta olika fram rörelser behovet i samhället av en enhetlig som syftade socialpolitik. till att 

Exempelvis uppmärksamma bildades ”sociala Nykterhetsrörelsen frågor” samt under lyfta fram senare behovet delen av av 1800-talet en enhetlig som socialpolitik. 

reaktion mot 

det Exempelvis utbredda bildades supandet Nykterhetsrörelsen som började få alltmer under hälsomässiga senare delen av och 1800-talet samhälleliga som konsekvenser 

reaktion mot 

(www.iogt.se). det utbredda supandet Likaså bildades som började 1903 få Centralförbundet alltmer hälsomässiga för Socialt och Arbete samhälleliga (CSA) konsekvenser 

vars syfte var 

att (www.iogt.se). uppmärksamma Likaså och bildades sprida 1903 kunskap Centralförbundet om den tidens för Socialt sociala Arbete frågor (CSA) (Förhammar, vars syfte 2000, var 

Qvarsell, att uppmärksamma 2003, Wisselgren, och sprida 2000). kunskap om den tidens sociala frågor (Förhammar, 2000, 

Qvarsell, 2003, Wisselgren, 2000). 

1905 inbjöd CSA till Kongressen för fattigvård och folkförsäkring. Fattigvårdskongressen 

förde 1905 inbjöd fattigdomen CSA till och Kongressen dess bekämpande för fattigvård upp på och 1900-talets folkförsäkring. dagordning, Fattigvårdskongressen 

samtidigt som 

kongressdelegaterna, förde fattigdomen och drygt dess 1000 bekämpande personer från upp olika på 1900-talets delar av Sverige dagordning, redogjorde samtidigt för hur som de 

sociala kongressdelegaterna, problemen kunde drygt gestalta 1000 sig personer (Swärd från & Egerö, olika delar 2006). av Kongressen Sverige redogjorde är väl protokollerad för hur de 

och sociala är problemen idag en kunde rik kunskapskälla gestalta sig (Swärd som & Egerö, bidrar 2006). till förståelsen Kongressen av är väl framväxten protokollerad av 

välfärdssamhället. 

och är idag en rik kunskapskälla som bidrar till förståelsen av framväxten av 

välfärdssamhället. 

Ett väsentligt skäl till det ökande intresset för en mer samlad socialpolitik var att 

agrarsamhällets Ett väsentligt skäl åtgärder till det för att ökande lindra intresset fattigdom för inte en var mer anpassat samlad till socialpolitik industrisamhället. var att 

Industrisamhället agrarsamhällets åtgärder krävde andra för att åtgärder lindra fattigdom (Swärd & inte Egerö, var 2006). anpassat Forskare till industrisamhället. 

brukar tala om 

olika Industrisamhället konstituerande krävde dimensioner, andra åtgärder det vill (Swärd säga förhållanden & Egerö, 2006). som Forskare haft betydelse brukar för tala 1800- om 

talets olika konstituerande och det tidiga dimensioner, 1900-talets åtgärdspolitik det vill säga förhållanden och som gav som en ny haft innebörd betydelse åt för och 1800- nya 

förutsättningar talets och det tidiga för den 1900-talets moderna socialpolitiken åtgärdspolitik och som det sociala gav en arbetet. ny innebörd (Swärd åt & och Egerö, nya 

2006). förutsättningar En konstituerande för den moderna dimension socialpolitiken som brukar och det nämnas sociala är arbetet. framväxten (Swärd av & de Egerö, nya 

vetenskaperna 2006). En konstituerande – som exempelvis dimension psykologi, som pedagogik, brukar nämnas medicin/hygien är framväxten – som med av de rötter nya i 

upplysningstiden vetenskaperna – som höll på exempelvis att skapa psykologi, en ny syn på pedagogik, människan. medicin/hygien Individen var – möjlig som med att förändra rötter i 

på upplysningstiden ett annat sätt än höll tidigare. på att skapa En annan en ny dimension syn på människan. är något som Individen forskarna var kallar möjlig ”framväxten att förändra 

av på ett det annat sociala”. sätt än Det tidigare. sociala En är en annan konstruktion dimension och är något ett sätt som att forskarna tänka i de kallar industrialiserade ”framväxten 

västländerna av det sociala”. (Swärd Det & sociala Egerö, är 2006). en konstruktion och ett sätt att tänka i de industrialiserade 

västländerna (Swärd & Egerö, 2006). 

3.3 Välfärdssamhällets framväxt 

3.3 Välfärdssamhällets framväxt 

Kongressen lade grunden till att den sociala frågan hamnade på den politiska dagordningen. 

Ljuset Kongressen riktades lade mot grunden samhällets till att baksidor, den sociala eller frågan kalla hamnade det samhällets på den oförmåga politiska att dagordningen. ta hand om 

människor, Ljuset riktades och mot lyfte samhällets fram behovet baksidor, av breda eller satsningar kalla det i stället samhällets för sporadiska oförmåga och att punktvisa. ta hand om I 

början människor, av 1910-talet och lyfte började fram behovet Sverige av ta breda de första satsningar stegen i stället mot välfärdssamhället. för sporadiska och Införandet punktvisa. av I 

början av 1910-talet började Sverige ta de första stegen mot välfärdssamhället. Införandet av 

14

folkpensionen, 1913 (Edebalk, 2011), som var obligatorisk och omfattade hela folket, var ett 

folkpensionen, 1913 1913 (Edebalk, (Edebalk, 2011), 2011), som som var var obligatorisk obligatorisk och och omfattade omfattade hela hela folket, folket, var var ett ett 

tydligt folkpensionen, uttryck för 1913 detta. (Edebalk, Likaså 2011), bildades som Socialstyrelsen var obligatorisk under och 1910-talet. omfattade Socialstyrelsen hela folket, var fick ett 

tydligt tydligt 

folkpensionen, uttryck uttryck för för 

1913 detta. detta. 

(Edebalk, Likaså Likaså 

2011), bildades bildades 

som Socialstyrelsen var obligatorisk under under 

och 1910-talet. 1910-talet. 

omfattade Socialstyrelsen hela folket, var fick fick 

uppdraget tydligt uttryck att samordna för detta. arbetet Likaså (Swärd bildades & Socialstyrelsen Egerö, 2006, Wisselgren, under 1910-talet. 2000). Socialstyrelsen fick ett 

uppdraget uppdraget 

tydligt uttryck att att samordna samordna 

för detta. arbetet arbetet 

Likaså (Swärd (Swärd 

bildades & Socialstyrelsen Egerö, Egerö, 2006, 2006, Wisselgren, Wisselgren, 

under 1910-talet. 2000). 2000). 

uppdraget att samordna arbetet (Swärd & Egerö, 2006, Wisselgren, 2000). Socialstyrelsen fick 

uppdraget att samordna arbetet (Swärd & Egerö, 2006, Wisselgren, 2000). 

Det som gjorde arbetet med välfärdsbygget möjligt var att det fanns bred politisk enighet. Den 

Det Det som som gjorde gjorde arbetet arbetet med med välfärdsbygget möjligt möjligt var var att att det det fanns fanns bred bred politisk politisk enighet. enighet. Den Den 

framväxande Det som gjorde arbetarrörelsen arbetet med välfärdsbygget och liberaler möjligt var viktiga var att det aktörer fanns och bred stödde politisk utvecklingen. 

enighet. Den 

framväxande Det som gjorde arbetarrörelsen arbetet med välfärdsbygget och och liberaler liberaler 

möjligt var var viktiga viktiga 

var att det aktörer aktörer 

fanns och och 

bred stödde stödde 

politisk utvecklingen. 

Sverige framväxande började arbetarrörelsen successivt arbetet och liberaler med att var övergå viktiga från aktörer ett jordbrukssamhälle och stödde utvecklingen. 

enighet. Den 

till ett 

Sverige Sverige 

framväxande började började 

arbetarrörelsen successivt successivt arbetet arbetet 

och liberaler med med att att 

var övergå övergå 

viktiga från från 

aktörer ett ett jordbrukssamhälle och stödde utvecklingen. till till ett ett 

industrisamhälle Sverige började och successivt för att detta arbetet skulle med bli att möjligt övergå behövde från Sverige ett jordbrukssamhälle skötsamma och till nyktra ett 

industrisamhälle Sverige började och och 

successivt för för att att detta detta 

arbetet skulle skulle 

med bli bli 

att möjligt möjligt 

övergå behövde behövde 

från Sverige Sverige 

ett jordbrukssamhälle skötsamma skötsamma och och 

till nyktra nyktra 

arbetare industrisamhälle (Magnusson, och för 1991, att Sundin detta skulle m. Fl., bli 2005). möjligt behövde Sverige skötsamma och nyktra ett 

arbetare arbetare 

industrisamhälle (Magnusson, och för 1991, 1991, 

att Sundin Sundin 

detta skulle m. m. Fl., Fl., 

bli 2005). 2005). 

arbetare (Magnusson, 1991, Sundin m. Fl., 2005). möjligt behövde Sverige skötsamma och nyktra 

arbetare (Magnusson, 1991, Sundin m. Fl., 2005). 

Välfärdsbygget tog rejäl fart efter 1945. Sverige hade stått utanför världskriget och dess 

Välfärdsbygget tog tog rejäl rejäl fart fart efter efter 1945. 1945. Sverige Sverige hade hade stått stått utanför utanför världskriget världskriget och och dess dess 

industri Välfärdsbygget var intakt tog vilket rejäl fart underlättade efter 1945. utvecklingen. Sverige hade stått I sammanhanget utanför världskriget kan nämnas och dess att 

industri industri 

Välfärdsbygget var var intakt intakt 

tog vilket vilket 

rejäl fart underlättade underlättade 

efter 1945. utvecklingen. Sverige hade stått I sammanhanget utanför världskriget kan kan nämnas nämnas 

och dess att att 

socialdemokraterna industri var intakt som vilket kom underlättade till makten utvecklingen. under 1930-talet I hade sammanhanget träffat en överenskommelse 

kan nämnas att 

socialdemokraterna industri var intakt som som 

vilket kom kom 

underlättade till till makten makten 

utvecklingen. under under 1930-talet 1930-talet 

I hade hade 

sammanhanget träffat träffat en en överenskommelse 

kan nämnas att 

med socialdemokraterna näringslivet som kom gick till ut makten på under att industrins 1930-talet hade överskottsvinster träffat en överenskommelse 

placerades i 

med med 

socialdemokraterna näringslivet näringslivet 

som som 

kom gick gick 

till ut ut 

makten på på 

under att att industrins industrins 

1930-talet hade överskottsvinster träffat en överenskommelse 

placerades placerades i 

investeringsfonder med näringslivet med som syftet gick att ut det skulle på att användas industrins till att överskottsvinster bygga upp samhället placerades (Nilsson, i 

investeringsfonder med näringslivet med med 

som syftet syftet 

gick att att 

ut det det skulle skulle 

på att användas användas 

industrins till till att att 

överskottsvinster bygga bygga upp upp samhället samhället 

placerades (Nilsson, (Nilsson, 

i 

2011). investeringsfonder med syftet att det skulle användas till att bygga upp samhället (Nilsson, 

2011). 2011). 

investeringsfonder 2011). 

med syftet att det skulle användas till att bygga upp samhället (Nilsson, 

2011). 

Namnet på det samhälle som skulle byggas upp kom att benämnas Folkhemmet (Dahlqvist 

Namnet Namnet på på det det samhälle samhälle som som skulle skulle byggas byggas upp upp kom kom att att benämnas benämnas Folkhemmet Folkhemmet (Dahlqvist (Dahlqvist 

2002, Namnet www.socialdemokraterna.se). på det samhälle som skulle byggas Ambitionen upp kom var att att benämnas samhället Folkhemmet skulle ta ansvar (Dahlqvist för 

2002, 2002, 

Namnet www.socialdemokraterna.se). på det samhälle som skulle byggas Ambitionen Ambitionen 

upp kom var var 

att att att 

benämnas samhället samhället 

Folkhemmet skulle skulle ta ta ansvar ansvar 

(Dahlqvist för för 

människors 2002, www.socialdemokraterna.se). väl och ve. De värden som Ambitionen ligger till var grund att för samhället en sådan skulle syn ta på ansvar rättvisa för är 

människors människors 

2002, www.socialdemokraterna.se). väl väl och och ve. ve. De De värden värden som som ligger till grund för en sådan syn på rättvisa är 

Ambitionen ligger till var grund att för samhället en sådan skulle syn ta på ansvar rättvisa för är 

föreställningen människors väl 

föreställningen 

om och 

om 

att ve. 

att 

alla De 

alla 

människor värden som 

människor 

har ligger 

har 

vissa till 

vissa 

grundläggande grund för en 

grundläggande 

sociala sådan 

sociala 

rättigheter. syn på rättvisa 

rättigheter. 

Sverige är 

föreställningen Sverige 

människors väl om och att ve. alla De människor värden som har ligger vissa till grundläggande grund för en sociala sådan rättigheter. syn på rättvisa Sverige är 

liksom föreställningen 

liksom 

andra 

andra 

västländer om att alla 

västländer 

inspirerades människor 

inspirerades 

av har 

av 

både vissa 

både 

liberala grundläggande 

liberala 

och 

och 

socialistiska sociala 

socialistiska 

ideal rättigheter. 

ideal 

som 

som 

utvecklades Sverige 

liksom utvecklades 

föreställningen andra västländer om att alla inspirerades människor av har både vissa liberala grundläggande och socialistiska sociala ideal rättigheter. som utvecklades Sverige 

av liksom 

av 

brittiska andra 

brittiska 

reformatörer västländer 

reformatörer 

som inspirerades 

som 

T. 

T. 

H 

Marshall av både 

Marshall 

och liberala 

och 

Aurin och 

Aurin 

Beveridge socialistiska 

Beveridge 

efter 

efter 

andra ideal 

andra 

världskriget som utvecklades 

världskriget 

slut. 

av slut. 

liksom brittiska andra reformatörer västländer som inspirerades T. H Marshall av både och liberala Aurin och Beveridge socialistiska efter andra ideal världskriget som utvecklades slut. 

Detta av brittiska 

Detta 

var 

var 

visioner reformatörer 

visioner 

om 

om 

sociala som T. H 

sociala 

rättigheter Marshall och 

rättigheter 

som Aurin 

som 

kom Beveridge 

kom 

att 

att 

lägga efter 

lägga 

grunden andra 

grunden 

för världskriget 

för 

den 

den 

moderna slut. 

Detta moderna 

av brittiska var visioner reformatörer om sociala som T. H rättigheter Marshall och som Aurin kom Beveridge att lägga efter grunden andra för världskriget den moderna slut. 

välfärdsstaten Detta var visioner 

välfärdsstaten 

(Blomqvist om sociala 

(Blomqvist 

& 

Rothstein, rättigheter 

Rothstein, 

2000). som kom att lägga grunden för den moderna 

välfärdsstaten 2000). 

Detta var visioner (Blomqvist om sociala & Rothstein, rättigheter 2000). 

välfärdsstaten (Blomqvist & Rothstein, 2000). som kom att lägga grunden för den moderna 

välfärdsstaten (Blomqvist & Rothstein, 2000). 

I 

den 

den 

tidsanda 

tidsanda 

som 

som 

rådde 

rådde 

fanns 

fanns 

inga 

inga 

gränser 

gränser 

för 

för 

vilka 

vilka 

brister 

brister 

som 

som 

samhället 

samhället 

skulle 

skulle 

ta 

ta 

sig 

sig 

för 

för 

att 

I den tidsanda som rådde fanns inga gränser för vilka brister som samhället skulle ta sig för att att 

åtgärda. I den tidsanda 

åtgärda. 

Denna som 

Denna 

utveckling rådde fanns 

utveckling 

hade inga 

hade 

brett gränser 

brett 

politiskt för 

politiskt 

stöd vilka 

stöd 

decennierna brister som 

decennierna 

efter samhället 

efter 

krigsslutet. skulle 

krigsslutet. 

Fattigdomen ta sig för att 

åtgärda. Fattigdomen 

I den tidsanda Denna som utveckling rådde fanns hade inga brett gränser politiskt för stöd vilka decennierna brister som efter samhället krigsslutet. skulle Fattigdomen ta sig för att 

minskade åtgärda. Denna 

minskade 

och utveckling 

och 

försvann hade 

försvann 

från brett 

från 

den politiskt 

den 

politiska stöd decennierna 

politiska 

agendan. efter 

agendan. 

Olika krigsslutet. 

Olika 

bidragssystem Fattigdomen 

bidragssystem 

och 

minskade och 

åtgärda. Denna och utveckling försvann hade från brett den politiskt politiska stöd decennierna agendan. efter Olika krigsslutet. bidragssystem Fattigdomen och 

försäkringssystem minskade och försvann 

försäkringssystem 

fångade 

fångade 

i 

stället från 

stället 

upp den 

upp 

människor politiska 

människor 

– 

folkpension agendan. Olika 

folkpension 

för 

för 

äldre, bidragssystem 

äldre, 

förtidspension och 

förtidspension 

för 

försäkringssystem för 

minskade och försvann fångade i stället från upp den människor politiska – folkpension agendan. Olika för äldre, bidragssystem förtidspension och för 

dem försäkringssystem 

dem 

som 

som 

av 

av 

hälsoskäl fångade 

hälsoskäl 

inte i stället 

inte 

kunde upp 

kunde 

arbeta, människor 

arbeta, 

studiebidrag – folkpension 

studiebidrag 

för 

för 

studerande, för äldre, 

studerande, 

föräldraförsäkring, 

förtidspension för 

dem föräldraförsäkring, 

försäkringssystem som av hälsoskäl fångade inte i stället kunde upp arbeta, människor studiebidrag – folkpension för studerande, för äldre, föräldraförsäkring, 

förtidspension för 

arbetsmarknadsersättning dem som av hälsoskäl inte 

arbetsmarknadsersättning 

vid kunde 

vid 

arbetslöshet arbeta, 

arbetslöshet 

och studiebidrag 

och 

så 

så 

vidare. för 

vidare. 

Den studerande, 

Den 

generella föräldraförsäkring, 

generella 

skolpolitiken 

skolpolitiken 

och 

arbetsmarknadsersättning och 

dem som av hälsoskäl inte vid kunde arbetslöshet arbeta, och studiebidrag så vidare. för Den studerande, generella föräldraförsäkring, 

skolpolitiken och 

utbyggnaden arbetsmarknadsersättning 

utbyggnaden 

av 

av 

utbildningsväsendet vid arbetslöshet 

utbildningsväsendet 

ledde 

ledde 

till och 

till 

att så 

att 

breda vidare. 

breda 

samhällsgrupper Den generella 

samhällsgrupper 

kunde skolpolitiken 

kunde 

börja 

börja 

studera och 

utbyggnaden studera 

arbetsmarknadsersättning av utbildningsväsendet vid arbetslöshet ledde till och att så breda vidare. samhällsgrupper Den generella kunde skolpolitiken börja studera och 

vid utbyggnaden 

vid 

universitet av 

universitet 

och utbildningsväsendet 

och 

högskolor, 

högskolor, 

en 

en 

förmån ledde 

förmån 

som till 

som 

tidigare att breda 

tidigare 

var samhällsgrupper 

var 

förbehållet 

förbehållet 

samhällets kunde 

samhällets 

priviligierade 

börja studera 

vid priviligierade 

utbyggnaden universitet av och utbildningsväsendet högskolor, en förmån ledde som till tidigare att breda var samhällsgrupper förbehållet samhällets kunde priviligierade 

börja studera 

grupper. vid universitet 

grupper. 

Även 

Även 

bostadsbyggandet och högskolor, en förmån 

bostadsbyggandet 

tog 

tog 

fart som 

fart 

och 

och 

under tidigare 

under 

1970-talet var förbehållet 

1970-talet 

ansågs samhällets 

ansågs 

hemlösheten priviligierade 

hemlösheten 

inte 

inte 

längre 

grupper. längre 

vid universitet Även bostadsbyggandet och högskolor, en tog förmån fart som och under tidigare 1970-talet var förbehållet ansågs samhällets hemlösheten priviligierade inte längre 

grupper. Även bostadsbyggandet tog fart och under 1970-talet ansågs hemlösheten inte längre 

grupper. Även bostadsbyggandet tog fart och under 1970-talet ansågs hemlösheten inte längre 

15

vara något problem. Betydelsefullt för välfärdsutvecklingen var att Sverige under årtiondena 

vara efter något krigsslutet problem. var en Betydelsefullt stark industrination. för välfärdsutvecklingen var att Sverige under årtiondena 

efter krigsslutet var en stark industrination. 

3.4 Ett förändrat samhälle 

3.4 Ett förändrat samhälle 

Någonting började hända i det svenska samhället under 1980 - 1990-talet. Den generella 

Någonting välfärden som började byggts hända upp ansågs i det svenska vara otymplig samhället och kostnadskrävande. under 1980 - 1990-talet. Det började Den även generella dyka 

välfärden upp kritik som mot byggts det offentliga upp ansågs monopolet vara otymplig som framförallt och kostnadskrävande. pekade på behovet Det började att bryta även upp dyka stela 

upp byråkratiska kritik mot organisationsformer det offentliga monopolet och öka som framförallt effektiviteten pekade (Blomqvist på behovet & Rothstein, att bryta upp 2000). stela 

byråkratiska Sverige som organisationsformer industrination hade och förändrats öka effektiviteten i grunden. Många (Blomqvist av de & näringar Rothstein, som 2000). var 

Sverige synonyma som med industrination Sverige hade hade börjat förändrats möta allt i hårdare grunden. konkurrens Många av från de utlandet näringar vilket som var för 

synonyma Sveriges del med ledde Sverige till en hade ökning börjat av arbetslösheten. möta allt hårdare Landets konkurrens bruksorter från och utlandet industristäder vilket som för 

Sveriges exempelvis del Norrköping, ledde till en ökning Malmö av och arbetslösheten. Landskrona Landets hade fått bruksorter vidkännas och stora industristäder förändringar som i 

exempelvis omställningsprocessen Norrköping, av Malmö den svenska och Landskrona ekonomin. hade Industrier fått vidkännas och verksamheter stora förändringar som varit i 

omställningsprocessen förknippade med dessa av orter den svenska lades ned ekonomin. vilket fick Industrier stora konsekvenser och verksamheter för människor. som varit 

förknippade Förändringarna med bidrog dessa till orter en ökad lades inflyttning ned vilket till de fick större stora städerna. konsekvenser Många har för även människor. övergett 

Förändringarna landsorten och landsbygden bidrog till en för ökad att söka inflyttning utkomst till och de större trygghet städerna. i storstäderna. Många har även övergett 

landsorten och landsbygden för att söka utkomst och trygghet i storstäderna. 

3.5 Fattigdomens orsaker på 2000-talet 

3.5 Fattigdomens orsaker på 2000-talet 

Det är inte möjligt att finna ett entydigt svar på fattigdomens orsaker. Däremot finns det olika 

Det rörelser är inte och möjligt skeenden att finna i det ett svenska entydigt samhället svar på fattigdomens som var och orsaker. en utgör Däremot en finns pusselbit det olika som 

rörelser sammantaget och skeenden kan ge förståelse i det svenska och kunskap samhället om helheten. som var Vilken och en av utgör pusselbitarna en pusselbit som som haft 

sammantaget starkast inflytande kan ge är förståelse svårt att avgöra. och kunskap Avsikten om i helheten. det följande Vilken är att av beskriva pusselbitarna olika händelser som haft 

starkast som påverkat inflytande utvecklingen. är svårt att avgöra. Avsikten i det följande är att beskriva olika händelser 

som påverkat utvecklingen. 

Förändringar på arbetsmarknaden: I början av 1990-talet och några år framåt genomgick 

Sverige Förändringar det som på allmänt arbetsmarknaden: fick benämningen I början - av ett 1990-talet ”ekonomiskt och stålbad”. några år Staten, framåt kommunerna genomgick 

Sverige och landstingen det som vilka allmänt finansieras fick benämningen via skattemedel - ett ”ekonomiskt tvingades att stålbad”. krympa verksamheten Staten, kommunerna och se 

och över landstingen sin utgiftssida vilka (Bäckström, finansieras via 1998, skattemedel Bergman, tvingades 2010). Marknadsstyrningen att krympa verksamheten av offentliga och se 

över verksamheter sin utgiftssida det vill (Bäckström, säga att se 1998, mer till Bergman, effektivitet 2010). och Marknadsstyrningen ekonomi än innehåll, av fick offentliga ett allt 

verksamheter större genomslag det (Blomqvist vill säga att & se Rothstein, mer till effektivitet 2000). Även och näringslivet ekonomi såg än innehåll, över sin verksamhet. fick ett allt 

större Som ett genomslag exempel (Blomqvist kan nämnas & att Rothstein, många okvalificerade 2000). Även näringslivet arbeten försvann såg över inom sin industrin verksamhet. till 

Som följd av ett ökad exempel mekanisering kan nämnas men att också många som okvalificerade en följd av att arbeten de flyttades försvann till inom låglöneländer. industrin Det till 

följd som starkt av ökad bidragit mekanisering till denna men utveckling också som är globaliseringen. en följd av att de (Sverenius, flyttades till 1999, låglöneländer. Ekholm, 2008, Det 

som starkt bidragit till denna utveckling är globaliseringen. (Sverenius, 1999, Ekholm, 2008, 

16

Judt, 

Judt, 2012). Globalisering är en vid term som betecknar en rad processer som påverkar 

Judt, 

2012). Globalisering är en vid term som betecknar en rad processer som påverkar 

Judt, 

2012). 

Globalisering 

är 

en 

vid 

term 

som 

betecknar 

en 

rad 

processer 

som 

påverkar 

samhället. 

samhället. En gemensam nämnare är att dessa processer bottnar i ökad rörlighet över 

samhället. 

En gemensam nämnare är att dessa processer bottnar i ökad rörlighet över 

samhället. 

En 

gemensam 

nämnare 

är 

att 

dessa 

processer 

bottnar 

i 

ökad 

rörlighet 

över 

nationsgränserna 

nationsgränserna för kapital, varor, tjänster och människor. Denna ökade rörlighet drivs både 


både 


för 

kapital, 

varor, 

tjänster 

och 

människor. 

Denna 

ökade 

rörlighet 

drivs 

både 

av 

av politiska beslut som syftar till att integrera marknader och av tekniska framsteg som 

av 

som 

av 

politiska 

beslut 

som 

syftar 

till 

att 

integrera 

marknader 

och 

av 

tekniska 

framsteg 

som 

minskar 

minskar transportkostnader 

transportkostnader och 

och kostnader 

kostnader för 

för informationsöverföring. 

informationsöverföring. Den 

Den ökade 

ökade rörligheten 

rörligheten 

minskar 

rörligheten 

minskar transportkostnader och kostnader för informationsöverföring. Den ökade rörligheten 

får 

får samhälleliga 

samhälleliga konsekvenser 

konsekvenser på 

på i i princip 

princip alla 

alla områden 

områden som 

som till 

till exempel 

exempel kultur, 

kultur, 

får 

kultur, 

får samhälleliga konsekvenser på i princip alla områden som till exempel kultur, 

säkerhetspolitik 

säkerhetspolitik och 

och brottsbekämpning 

brottsbekämpning (Ekholm, 

(Ekholm, 2008). 

2008). Sammantaget 

Sammantaget har 

har 

säkerhetspolitik 

har 

säkerhetspolitik och brottsbekämpning (Ekholm, 2008). Sammantaget har 

strukturförändringen inom industrin för Sveriges del bidragit till att en stor grupp människor 

strukturförändringen inom industrin för Sveriges del bidragit till att en stor grupp människor 

ställts utanför arbetsmarknaden. I synnerhet har de drabbats som har låg utbildning (Ekholm, 

ställts utanför arbetsmarknaden. I synnerhet har de drabbats som har låg utbildning (Ekholm, 

2008). 

2008). 

Från 

Från industrination till utbildnings- och kunskapssamhälle: Som tidigare nämnts har Sveriges 

Från 

Från industrination till utbildnings- och kunskapssamhälle: Som tidigare nämnts har Sveriges 

Från 

industrination 

till 

utbildnings- 

och 

kunskapssamhälle: 

Som 

tidigare 

nämnts 

har 

Sveriges 

signum 

signum som industrination förändrats under de senaste årtiondena. Idag är Sverige mer att 

signum 

att 

signum 

som 

industrination 

förändrats 

under 

de 

senaste 

årtiondena. 

Idag 

är 

Sverige 

mer 

att 

betrakta 

betrakta som 

som ett 

ett kunskaps- 

kunskaps- och 

och utbildningssamhälle 

utbildningssamhälle (Karlström, 

(Karlström, 1990). 

1990). Flertalet 

Flertalet arbeten 

arbeten idag 

idag 

betrakta 

idag 

betrakta som ett kunskaps- och utbildningssamhälle (Karlström, 1990). Flertalet arbeten idag 

kräver 

kräver utbildning. 

utbildning. Gymnasiekompetens 

Gymnasiekompetens utgör 

utgör grunden. 

grunden. Ej 

Ej fullföljd 

fullföljd grundskola 

grundskola eller 

eller 

kräver utbildning. Gymnasiekompetens utgör grunden. Ej fullföljd grundskola 

eller 

kräver utbildning. Gymnasiekompetens utgör grunden. Ej fullföljd grundskola eller 

gymnasieskola 

gymnasieskola utgör 

utgör idag 

idag risk 

risk för 

för framtida 

framtida utanförskap 

utanförskap (Socialstyrelsen, 

(Socialstyrelsen, 2010). 

2010). 

gymnasieskola utgör idag risk för framtida utanförskap (Socialstyrelsen, 

2010). 

gymnasieskola utgör idag risk för framtida utanförskap (Socialstyrelsen, 2010). 

Migration 

Migration – invandring: Liksom i början av förra seklet pågår en rörelse från landsbygd till de 

Migration 

Migration – invandring: Liksom i början av förra seklet pågår en rörelse från landsbygd till de 

Migration 

– 

invandring: 

Liksom 

i 

början 

av 

förra 

seklet 

pågår 

en 

rörelse 

från 

landsbygd 

till 

de 

större 

större tätorterna där arbetstillfällen och utbildningsplatser finns (Amcoff, 2003). Drivkrafterna 

större 

Drivkrafterna 

större 

tätorterna 

där 

arbetstillfällen 

och 

utbildningsplatser 

finns 

(Amcoff, 

2003). 

Drivkrafterna 

bakom 

bakom denna nationella folkomflyttning är den strukturförändring som Sverige genomgår 

bakom 

genomgår 

bakom 

denna 

nationella 

folkomflyttning 

är 

den 

strukturförändring 

som 

Sverige 

genomgår 

som 

som en 

en följd 

följd av 

av globaliseringen. 

globaliseringen. Utöver 

Utöver den 

den nationella 

nationella migrationen 

migrationen har 

har den 

den internationella 

internationella 

som 


som en följd av globaliseringen. Utöver den nationella migrationen har den internationella 

migrationen 

migrationen till 

till Sverige 

Sverige under 

under de 

de senaste 

senaste 20 

20 åren 

åren varit 

varit omfattande. 

omfattande. En 

En väsentlig 

väsentlig andel 

andel av 

av 

migrationen till Sverige under de senaste 20 åren varit omfattande. En väsentlig andel 

av 

migrationen till Sverige under de senaste 20 åren varit omfattande. En väsentlig andel av 

inflyttningen 

inflyttningen till 

till Sverige 

Sverige sker 

sker som 

som flykting- 

flykting- och 

och anhöriginvandring 

anhöriginvandring (Ekholm, 

(Ekholm, 2008). 

2008). 

inflyttningen till Sverige sker som flykting- och anhöriginvandring (Ekholm, 

2008). 

inflyttningen till Sverige sker som flykting- och anhöriginvandring (Ekholm, 2008). 

Åldrande 

Åldrande befolkning: Utmärkande för vår tid är att Sverige börjar få en alltmer åldrande 

Åldrande befolkning: 

befolkning: Utmärkande 

för 

vår 

tid 

är 

att 

Sverige 

börjar 

få 

en 

alltmer 

åldrande 

befolkning. 

befolkning. Det är en allt mindre andel i arbetsför ålder som i en framtid ska ta ansvar för och 

befolkning. 

och 

befolkning. 

Det 

är 

en 

allt 

mindre 

andel 

i 

arbetsför 

ålder 

som 

i 

en 

framtid 

ska 

ta 

ansvar 

för 

och 

försörja 

försörja denna 

denna ålderspuckel 

ålderspuckel (Norlin 

(Norlin m. 

m. fl. 

fl. 2000). 

2000). I I någon 

någon mening 

mening överensstämmer 

överensstämmer det 

det med 

med de 

de 

försörja 

de 

försörja denna ålderspuckel (Norlin m. fl. 2000). I någon mening överensstämmer det med de 

förhållanden 

förhållanden som 

som rådde 

rådde i i början 

början av 

av förra 

förra seklet. 

seklet. En 

En väsentlig 

väsentlig skillnad 

skillnad är 

är dock 

dock att 

att under 

under de 

de 

förhållanden som rådde i början av förra seklet. En väsentlig skillnad är dock att under 

de 

förhållanden som rådde i början av förra seklet. En väsentlig skillnad är dock att under de 

senaste 

senaste årtiondena 

årtiondena är 

är det 

det få 

få som 

som utvandrat 

utvandrat från 

från Sverige. 

Sverige. 

senaste årtiondena är det få som utvandrat från 

Sverige. 

senaste årtiondena är det få som utvandrat från Sverige. 

Välfärdens 

Välfärdens nya ansikte: Alltsedan det tidiga 1990-talet har det offentliga monopolet alltmer 

Välfärdens 

nya ansikte: Alltsedan det tidiga 1990-talet har det offentliga monopolet alltmer 

Välfärdens 

nya 

ansikte: 

Alltsedan 

det 

tidiga 

1990-talet 

har 

det 

offentliga 

monopolet 

alltmer 

ifrågasatts 

ifrågasatts (Blomqvist & Rothstein, 2000). Politiker har öppnat upp för att vitt skilda 

ifrågasatts 

(Blomqvist & Rothstein, 2000). Politiker har öppnat upp för att vitt skilda 

ifrågasatts 

(Blomqvist 

& 

Rothstein, 

2000). 

Politiker 

har 

öppnat 

upp 

för 

att 

vitt 

skilda 

verksamheter 

verksamheter som barn- och äldreomsorg, sjukvård, skola, telefoni, elförsörjning och 

verksamheter 

och 

verksamheter 

som 

barn- 

och 

äldreomsorg, 

sjukvård, 

skola, 

telefoni, 

elförsörjning 

och 

järnvägar 

järnvägar kan 

kan bedrivas 

bedrivas av 

av privata 

privata aktörer 

aktörer och 

och skälet 

skälet uppges 

uppges vara 

vara effektivisering 

effektivisering samt 

samt 

järnvägar 

samt 

järnvägar kan bedrivas av privata aktörer och skälet uppges vara effektivisering samt 

möjligheten 

möjligheten att 

att öka 

öka valfriheten 

valfriheten för 

för brukaren/konsumenten 

brukaren/konsumenten (Blomqvist 

(Blomqvist & & Rothstein, 

Rothstein, 2000, 

2000, 

möjligheten att öka valfriheten för brukaren/konsumenten (Blomqvist & Rothstein, 

2000, 

möjligheten att öka valfriheten för brukaren/konsumenten (Blomqvist & Rothstein, 2000, 

SOU, 

SOU, 2003). 

2003). De 

De som 

som hävdar 

hävdar betydelsen 

betydelsen av 

av en 

en fortsatt 

fortsatt solidarisk 

solidarisk finansiering 

finansiering av 

av en 

en generellt 

generellt 

SOU, 2003). De som hävdar betydelsen av en fortsatt solidarisk finansiering av en 

generellt 

SOU, 2003). De som hävdar betydelsen av en fortsatt solidarisk finansiering av en generellt 

17

inriktad välfärdspolitik kan peka på en del dilemman som uppstått i kölvattnet av en 

marknadsstyrd offentlig sektor. En ökad valfrihet innebär att de med större socio-ekonomiska 

resurser gynnas och kan göra ”bra” val medan de med sämre resurser missgynnas. Inom 

exempelvis skolan har denna utveckling lett till segregering (Blomqvist & Rothstein, 2000). 

Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens fattigdom måste förstås i ljuset av de 

förändringar som det svenska samhället genomgått det senaste 20 åren. Åtgärderna som måste 

till idag är inte jämförbara med de insatser som gjordes i början av förra seklet. Då 

genomfördes en generell politik som ledde till genomgripande förändringar för folkflertalet. 

Den generella välfärdspolitiken hade brett stöd vilket möjliggjorde uppbyggnaden av Sverige. 

Sverige som nation befinner sig idag i en post-industriell fas och är mer att betrakta som ett 

kunskaps- och utbildningssamhälle än industrination. Likaså befinner sig Sverige i en 

globaliserad värld där landets ekonomi är sammanflätad och ingår i den globaliserade 

ekonomin. Förutsättningarna som rått och på vars grund socialpolitiken vilat har med tiden 

avsevärt förändrats. 

18

4 Barnfattigdom i siffror… 

Efter denna historiska genomgång går vi över till att beskriva det som kommit att kallas 

barnfattigdom. Det finns olika sätt att beskriva barnfattigdom. Ett kan vara att redovisa olika 

forskningsresultat och reflektera över det andra forskare kommit fram till. Ett annat sätt kan 

vara att redovisa siffror och befintlig statistik. I denna rapport ska vi göra båda delarna, men 

vi börjar med att beskriva fattigdom med hjälp av statistik. 

I Sverige har det skett en ökning av fattiga barn. Klyftan mellan de fattigaste och de rika ökar 

(Salonen, 2012). Den ekonomiska situationen för den rikaste tiondelen av barnfamiljerna har 

förbättrats kraftigt, men även ”medianfamiljerna” har förbättrat sina ekonomiska villkor. För 

den fattigaste tiondelen av familjerna har i stort sett ingen förändring skett sedan mätningarna 

startade 1991. Barnfattigdomen varierar stort i Sverige, mellan kommuner och mellan 

kommundelar. Det har också betydelse hur familjekonstellation ser ut. Följande siffror bygger 

på Rädda Barnens beräkningar och utgår från ett fattigdomsindex. Det är ett mått på alla de 

barn som antingen lever i familjer som uppbär försörjningsstöd eller har en låg 

inkomststandard (familjens inkomst divideras med en norm för levnadskostnader vilka inkluderar 

baskonsumtion, fackföreningsavgifter samt barnomsorgskostnader). 

Familjekonstellation: Omkring 20 % av alla barn bor med ensamstående föräldrar (2008). 

Förekomsten av barnfattigdom bland ensamstående är mer än tre gånger så hög som bland 

andra, 28 % för barn till ensamstående och 9 % för barn till sammanboende (2009). De allra 

flesta ensamstående är kvinnor. På grund av bl.a. strukturella förhållanden såsom 

löneskillnader är kvinnornas situation ekonomiskt svårare än männens. Det har hävdats att 

fattigdom är ett tillstånd som feminiserats (se ex. Gunnarsson, 2000, Stranz & Wiklund, 

2011). 

Utländsk bakgrund: Det har också betydelse om du är född i Sverige eller inte. En fjärdedel av 

alla barn i Sverige har någon form av utländsk bakgrund (Salonen, 2012). Barnfattigdomen är 

fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund, där är den 70 % (om man endast räknar 

de familjer som varit här mindre än två år) som bland barn med helsvensk bakgrund där den 

är 5 %. Om man bortser från tid i Sverige så är banfattigdomen cirka 32 % bland barn med 

utländsk bakgrund. Det är således en stor skillnad. I familjer där både föräldrarna har utländsk 

bakgrund är barnfattigdomen 40 % medan den är 9 % om en förälder har utländsk bakgrund 

(Salonen, 2012). Skillnaderna är störst i början av dessa familjers tid i Sverige men skillnader 

19

kvarstår efter att de varit i Sverige i 10 år. Vid en kombination av dessa faktorer som tycks 

kvarstår 

kvarstår 

efter 

efter 

att 

att 

de 

de 

varit 

varit 

i 

Sverige 

Sverige 

i 

10 

10 

år. 

år. 

Vid 

Vid 

en 

en 

kombination 

kombination 

av 

av 

dessa 

dessa 

faktorer 

faktorer 

som 

som 

tycks 

tycks 

påverka risken att leva i barnfattigdom blir situationen ännu svårare. Av barnen till 

kvarstår påverka 

påverka efter risken 

risken att att 

att de varit leva 

leva i i Sverige barnfattigdom 

barnfattigdom i 10 år. Vid blir 

blir en situationen 

situationen kombination ännu 

ännu av dessa svårare. 

svårare. faktorer Av 

Av 

barnen 

barnen som tycks till 

till 

ensamstående med utländsk bakgrund är det 53 % som lever i fattigdom (2009). 

ensamstående 

ensamstående påverka risken med 

med att utländsk 

utländsk leva i bakgrund 

bakgrund barnfattigdom är 

är 

det 

det 

53 

53 blir % situationen som 

som 

lever 

lever 

i 

fattigdom 

fattigdom ännu svårare. (2009). 

(2009). Av barnen till 

ensamstående med utländsk bakgrund är det 53 % som lever i fattigdom (2009). 

Boendeort: Det tycks också ha betydelse var man bor. De län som hade de högsta andelarna 

Boendeort: 

Boendeort: 

Det 

Det 

tycks 

tycks 

också 

också 

ha 

ha 

betydelse 

betydelse 

var 

var 

man 

man 

bor. 

bor. 

De 

De 

län 

län 

som 

som 

hade 

hade 

de 

de 

högsta 

högsta 

andelarna 

andelarna 

barnfattigdom 2008 var Halland, Norrbotten och Örebro. I vissa kommuner, såsom 

barnfattigdom 

barnfattigdom Boendeort: Det 2008 

2008 tycks också var 

var 

Halland, 

Halland, ha betydelse Norrbotten 

Norrbotten var man och 

och bor. Örebro. 

Örebro. De län som I 

vissa 

vissa hade de kommuner, 

kommuner, högsta andelarna såsom 

såsom 

exempelvis Täby är barnfattigdomen låg (3 %) i andra delar av Sverige såsom Malmö är den 

barnfattigdom exempelvis 

exempelvis 

Täby 

Täby 2008 är 

är 

barnfattigdomen 

barnfattigdomen var Halland, låg 

låg Norrbotten (3 

(3 

%) 

%) 

i 

andra 

andra och delar 

delar Örebro. av 

av 

Sverige 

Sverige I vissa såsom 

såsom kommuner, Malmö 

Malmö 

är 

är såsom den 

den 

betydligt högre (33 %, 2009). Malmö intar en särställning där barnfattigdomen hela tiden ökar 

exempelvis betydligt 

betydligt 

högre 

högre Täby (33 

(33 är %, 

%, barnfattigdomen 2009). 

2009). 

Malmö 

Malmö låg intar 

intar (3 en 

en %) särställning 

särställning i andra delar där 

där av barnfattigdomen 

barnfattigdomen Sverige såsom hela 

hela Malmö tiden 

tiden är ökar 

ökar den 

medan den minskar i Stockholm och Göteborg. I Malmö lever var tredje barn i fattigdom 

betydligt medan 

medan 

den 

den högre minskar 

minskar (33 %, i 

Stockholm 

Stockholm 2009). Malmö och 

och intar Göteborg. 

Göteborg. en särställning I 

Malmö 

Malmö där lever 

lever barnfattigdomen var 

var 

tredje 

tredje 

barn 

barn hela i tiden fattigdom 

fattigdom ökar 

medan var sjätte barn gör det i Stockholm och Göteborg. Men förekomsten av barnfattigdom 

medan 

medan 

var 

var den sjätte 

sjätte minskar barn 

barn i gör 

gör Stockholm det 

det 

i 

Stockholm 

Stockholm och Göteborg. och 

och 

Göteborg. 

Göteborg. I Malmö Men 

Men lever förekomsten 

förekomsten var tredje av 

av barn barnfattigdom 

barnfattigdom i fattigdom 

skiljer sig inte bara åt mellan olika regioner i landet, eller mellan kommuner utan också 

medan skiljer 

skiljer 

sig 

sig var sjätte inte 

inte 

bara 

bara barn åt 

åt gör mellan 

mellan det i Stockholm olika 

olika 

regioner 

regioner och Göteborg. i 

landet, 

landet, 

eller 

eller Men mellan 

mellan förekomsten kommuner 

kommuner av barnfattigdom utan 

utan 

också 

också 

mellan delar av kommuner. Det är t.o.m. så att skillnaderna inom exempelvis delar av 

skiljer mellan 

mellan sig delar 

delar inte av 

av bara kommuner. 

kommuner. åt mellan Det 

Det olika är 

är regioner t.o.m. 

t.o.m. 

så 

så i att 

att landet, skillnaderna 

skillnaderna eller mellan inom 

inom kommuner exempelvis 

exempelvis utan delar 

delar också av 

av 

Sveriges större städer är större än mellan kommuner. Två extremer i sammanhanget är 

mellan Sveriges 

Sveriges delar större 

större av städer 

städer kommuner. är 

är 

större 

större Det än 

än är mellan 

mellan t.o.m. så kommuner. 

kommuner. att skillnaderna Två 

Två 

extremer 

extremer inom exempelvis i 

sammanhanget 

sammanhanget delar av är 

är 

Rosengård i Malmö där barnfattigdomen är 64 % och Torslanda i Göteborg där den är 2 % 

Sveriges Rosengård 

Rosengård större i 

Malmö 

Malmö städer där 

där är barnfattigdomen 

barnfattigdomen större än mellan är 

är 

64 

64 kommuner. % 

och 

och 

Torslanda 

Torslanda Två extremer i 

Göteborg 

Göteborg i sammanhanget där 

där 

den 

den 

är 

är 

2 

% är 

(2009). Andelen barn med utländsk bakgrund (minst en förälder född utomlands) är också stor 

Rosengård (2009). 

(2009). 

Andelen 

Andelen i Malmö barn 

barn där med 

med barnfattigdomen utländsk 

utländsk 

bakgrund 

bakgrund är 64 (minst 

(minst % och en 

en 

förälder 

förälder Torslanda född 

född i Göteborg utomlands) 

utomlands) där är 

är den också 

också är 2 stor 

stor % 

i de områden med hög barnfattigdom. I Rosengård har 96 % av barnen utländsk bakgrund och 

(2009). i 

de 

de 

områden 

områden Andelen med 

med barn hög 

hög med barnfattigdom. 

barnfattigdom. utländsk bakgrund I 

Rosengård 

Rosengård (minst har 

har en 96 

96 förälder % 

av 

av 

barnen 

barnen född utomlands) utländsk 

utländsk 

bakgrund 

bakgrund är också stor och 

och 

i exempelvis Rinkeby 95 %. I Rinkeby, Rosengård och Bergsjön lever mer än hälften av alla 

i de exempelvis 

exempelvis områden Rinkeby 

Rinkeby med hög 95 

95 barnfattigdom. %. 

%. 

I 

Rinkeby, 

Rinkeby, I Rosengård 

Rosengård har och 

och 96 Bergsjön 

Bergsjön % av barnen lever 

lever utländsk mer 

mer 

än 

än 

hälften 

hälften bakgrund av 

av och alla 

alla 

fattiga barn i Sverige. 

fattiga 

fattiga i exempelvis barn 

barn 

i 

Sverige. 

Sverige. Rinkeby 95 %. I Rinkeby, Rosengård och Bergsjön lever mer än hälften av alla 

fattiga barn i Sverige. 

Går vi till förhållandena i Stockholm län visar statistiken att andelen barn som lever i 

Går 

Går 

vi 

vi 

till 

till 

förhållandena 

förhållandena 

i 

Stockholm 

Stockholm 

län 

län 

visar 

visar 

statistiken 

statistiken 

att 

att 

andelen 

andelen 

barn 

barn 

som 

som 

lever 

lever 

i 

fattigdom är 11 %. Barn som lever i hushåll med låg inkomststandard i nordvästkommunerna 

Går fattigdom 

fattigdom vi till är 

är förhållandena 11 

11 

%. 

%. 

Barn 

Barn 

som 

som i Stockholm lever 

lever 

i 

hushåll 

hushåll län med 

med visar låg 

låg statistiken inkomststandard 

inkomststandard att andelen i 

nordvästkommunerna 


barn som lever i 

fördelar sig på följande sätt: 

fattigdom fördelar 

fördelar 

sig 

sig är på 

på 11 följande 

följande %. Barn sätt: 

sätt: som lever i hushåll med låg inkomststandard i nordvästkommunerna 

fördelar sig på följande sätt: 

Tabell 2. Andel och antal barn i fattiga familjer i nordvästkommunerna. 

Tabell 

Tabell 

2. 

2. 

Andel 

Andel 

och 

och 

antal 

antal 

barn 

barn 

i 

fattiga 

fattiga 

familjer 


i 

nordvästkommunerna. 

nordvästkommunerna. 

Kommun Andel barn Antal barn 

Sundbyberg Tabell Kommun 

Kommun 2. Andel och antal Andel 

Andel 12,5 barn barn 

barn % i fattiga Antal 

Antal familjer barn 

425 barn i nordvästkommunerna. 

Sundbyberg 12,5 % 425 

Sigtuna Kommun Sundbyberg Andel 12,1 12,5 barn % Antal 435 425 

Sigtuna 12,1 % 435 barn 

Upplands-Bro Sundbyberg Sigtuna 12,5 12,1 9,8 % 224 435 

Upplands-Bro 9,8 % 224 425 

Upplands Sigtuna Upplands-Bro Väsby 12,1 9,3 9,8 % % 323 224 

Upplands Väsby 9,3 % 323 435 

Järfälla Upplands-Bro Upplands Väsby 9,8 8,6 9,3 % % 516 323 

Järfälla 8,6 % 516 224 

Solna Upplands Järfälla Väsby 9,3 8,6 % % 479 516 

Solna 8,6 % 479 323 

Sollentuna Järfälla Solna 8,6 6,2 8,6 % % 420 479 

Sollentuna 6,2 % 420 516 

Ekerö Solna Sollentuna 8,6 3,6 6,2 % 420 479 97 

Ekerö 3,6 % 97 

Sollentuna Ekerö 6,2 3,6 % 420 97 

Även Ekerö inom nordvästkommunerna 3,6 % kan man 97 se en stor spridning där Ekerö ligger lågt och 

Även 

Även 

inom 

inom 



kan 

kan 

man 

man 

se 

se 

en 

en 

stor 

stor 

spridning 

spridning 

där 

där 

Ekerö 

Ekerö 

ligger 

ligger 

lågt 

lågt 

och 

och 

Sundbyberg och Sigtuna relativt högt, eller åtminstone över riksgenomsnittet. 

Även Sundbyberg 

Sundbyberg inom och 

och nordvästkommunerna Sigtuna 

Sigtuna 

relativt 

relativt 

högt, 

högt, kan eller 

eller man åtminstone 

åtminstone se en stor över 

över spridning riksgenomsnittet. 

riksgenomsnittet. 

där Ekerö ligger lågt och 

Sundbyberg och Sigtuna relativt högt, eller åtminstone över riksgenomsnittet. 

20

5 Barnfattigdom i internationell forskning… 

Internationellt har det gjorts en hel del studier kring hur barn som kategoriseras som fattiga 

uppfattar sin situation. Ridge har gjort en sammanställning över den brittiska forskningen de 

senaste 10 åren med en kvalitativ utgångspunkt (2011). Ridge har själv forskat inom området 

genom att göra intervjuer med barn som under längre tid levt i fattigdom (Ridge, 2002). Även 

om resultaten från internationell forskning kan vara svåra att direkt överföra till en svensk 

kontext kan de tjäna som en grund för hur man kan tänka och analysera den svenska 

situationen. Ridge beskriver i sin sammanställning att fattigdom påverkar barn på många olika 

sätt (2011): 

Ekonomisk och materiell deprivation: Här är det specifikt tre områden som pekas ut som 

känsliga sett ur barnens egna perspektiv och det är 

• 

avsaknaden av tillräckliga inkomster. Viktigt i detta sammanhang är barnens tillgång 

till fickpengar. Det är genom att få och hantera fickpengar som barnen erhåller en sorts 

socioekonomisk kompetens och lär sig att bli ekonomiska aktörer. Det handlar således 

om en sorts ekonomisk socialisation som anses viktig för det kommande vuxenlivet. 

Erhåller inte barnen denna ”skolning” när de är små kan de komma att få problem som 

vuxna. Forskning visar att många barn i fattiga familjer inte erhåller fickpengar eller 

om de får fickpengar så är det oftast inte med någon regelbundenhet. Många får 

pengar från andra än föräldrarna, exempelvis från far- eller morföräldrarna. En annan 

möjlighet för barnen att erhålla egna pengar är att skaffa sig ett arbete. Studier visar att 

barnen engagerar sig både i mer formella arbeten och i informella såsom att hjälpa 

grannar eller släktningar. Även om det är slitsamt att arbeta efter en lång skoldag 

tycker många att det är värt det då inkomsten ger upphov till känslor av frihet. 

Dessutom menar barnen att detta innebär en lättnad för föräldrarna. 

• 

brist på materiella resurser. Det handlar inte bara om ”prylar” utan även mat, rena 

sängkläder, handdukar etc. Ytterligare en materiell brist som har stor betydelse för 

barnen är avsaknaden av transportmöjligheter. Långt ifrån alla fattiga familjer har 

tillgång till bil och detta gäller i ännu högre grad hushåll med en ensam förälder 

(Ridge, 2002). 

• 

brist på viktiga tillhörigheter och symboliska markörer (att ha de rätta skorna 

exempelvis). Många barn uppgav att de kämpade för att kunna köpa de rätta skorna 

och på detta sätt dölja den ekonomiska situationen i hemmet. 

21

Avsaknaden av dessa ekonomiska och sociala resurser påverkar möjligheterna till socialt 

deltagande i olika sammanhang. 

Sociala relationer och social integration: Här handlar det både om att passa in och att kunna 

delta. Sociala relationer och sociala nätverk är viktiga i uppbyggandet av ett socialt kapital 

och svårigheter att behålla sociala relationer kan leda till social exkludering. Att ha nära 

vänner kan medverka till att man utvecklar sociala färdigheter, lär sig förstå och acceptera 

andra människor och att fostras till att känna tillhörighet och uppleva integration (Ridge, 

2002). 

Många av barnen upplevde ängslan, kände sig olyckliga och kan sägas ha befunnit sig i 

situationer av social osäkerhet i relation till sin vänskapskrets. Allmänt kan man konstatera att 

trygga sociala nätverk och goda vänskapsband ger en hög social säkerhet och känslor av 

social tillhörighet. Att vara utan vänner ökar också riskerna att utsättas för mobbning. Dessa 

barn var dock förhindrade att uppleva goda vänskapsband då ekonomin ofta satte stopp för 

dem då de inte kunde ta sig till kamrater, inte bekosta fritidsaktiviteter och inte heller betala 

exempelvis entréavgift på olika evenemang. 

Personliga förhållanden: En rädsla att bli lämnad utanför eller att bli marginaliserad 

genomsyrar barnens berättelser. Det finns hela tiden en strävan hos barnen att passa in i 

gemenskapen. De känslor av förnedring, ledsenhet och skam försöker de oftast dölja och det 

verkar inte heller vara några som frågar hur de känner. Forskningen visar att denna osäkerhet 

och otrygghet på djupet påverkar relationerna till andra. 

Upplevelser av fattigdom i hemmet: Många barn beskriver ett svårt dilemma som de står inför 

och det handlar dels om att vilja ha mer saker precis som kamraterna har, dels att inte vilja 

pressa familjen på pengar då man vet att familjens ekonomi är ansträngd. Detta gäller inte 

bara stora barn utan även små barn var medvetna om och bekymrade över familjens ekonomi. 

Föräldrarnas sinnestämning påverkade barnen vilket visade sig exempelvis genom att när 

föräldrarna blev stressade blev också barnen det. Ibland kunde det bli konflikter mellan barn 

och föräldrar. Men bristen på pengar kunde också föra familjemedlemmarna närmare 

varandra. En speciellt stor betydelse hade mor- och farföräldrar. De upplevdes av barnen som 

ett viktigt stöd, speciellt för barn till ensamstående föräldrar eller av barn i familjer där 

konflikter uppstått. 

22

Barnens omsorg och arbete i hemmet: Flera forskningsstudier visar att barnen i vissa familjer 

fick ta ett stort ansvar. Det kunde exempelvis röra sig om att ta hand om handikappade eller 

sjuka föräldrar. 

Fattigdom i arbetande familjer: Det finns endast begränsad forskning kring detta. Den 

forskning som gjorts rör familjer med ensamstående föräldrar som efter en period av 

bidragsberoende kommit igång i arbete. I dessa familjer tycks barnen, i och med att modern 

börjat arbeta, få ta ett allt större ansvar för att underlätta att den arbetande föräldern ska kunna 

fortsätta att arbeta. Även om dessa barn menade att de fått större möjligheter att delta i olika 

aktiviteter uttryckte de ängslan över moderns hälsotillstånd. Det fanns hela tiden en ängslan 

att familjen åter skulle tvingas söka ekonomiskt bistånd. 

Bostäder och hemlöshet: Många av barnen vittnar om bostäder i uselt skick. De beskrivs som 

nergångna, smutsiga och med råttor som springer runt. På vintern är bostäderna kalla. 

Bostädernas dåliga kondition påverkar barnens sömn, deras studier och möjligheter till lek. 

De uppger att de känner sig oroliga för att bli stigmatiserade p.g.a. att de bor i dessa bostäder. 

Det finns också barn som är hemlösa och tvingade att vistas i olika tillfälliga boenden. Detta 

gjorde att de kände sig generade. Det fanns också en stor risk för att de förlorade kontakten 

med sina vänner när de tvingades flytta gång på gång. Barnen beskriver hur de kämpar att 

försöka stanna i samma skola trots alla flyttar. 

Grannskapet: För många barn som bodde i trånga bostäder blev grannskapet d.v.s. de 

allmänna platser som fanns runt om en kompensation på brist på utrymme i den egna 

bostaden; public space is privat space. Men många gånger upplevdes grannskapet som 

fientligt och det gällde främst om man bodde i ett förortsområde. Barnen berättade om 

sönderslagna rutor, smuts, använda sprutor etc. Inte sällan möter barnen aggression och 

fientlighet från både vuxna och olika gäng som fanns i deras närområde. Många gånger kände 

sig barnen kränkta av de vuxnas beteende. 

Landsbygdsungdomar: Dessa ungdomar uppges ha en mycket speciell situation. De upplever 

isolering och känner sig exkluderade i det lokala sammanhanget. Barnen måste använda sig 

av skolbussar och kan därför inte stanna kvar i city för att umgås med vänner efter skolan. Att 

själv betala resan hem har man inte råd med (Ridge, 2002). Det är också en stor avsaknad av 

fritidssysselsättningar på landsbygden vilket gör att barnen blir synliga i det offentliga 

rummet som de delar med de vuxna. Barnen rör sig ute i lokalsamhället och inte sällan leder 

23

isolering och känner sig exkluderade i det lokala sammanhanget. Barnen måste använda sig 

av skolbussar och kan därför inte stanna kvar i city för att umgås med vänner efter skolan. Att 

själv betala resan hem har man inte råd med (Ridge, 2002). Det är också en stor avsaknad av 

fritidssysselsättningar på landsbygden vilket gör att barnen blir synliga i det offentliga 

rummet som de delar med de vuxna. Barnen rör sig ute i lokalsamhället och inte sällan leder 

detta till konflikter när man konfronteras med de vuxna som också befinner sig där, enligt 

forskningsresultat. 

Allmän service: Många barn får hjälp av sina föräldrar att ta sig till olika samlingsplatser eller 

till fritidsaktiviteter. Med hjälp av privat bil skjutsar föräldrarna sina barn. I fattiga familjer 

finns det ofta inte tillgång till bil varför barnen är beroende av allmänna kommunikationer. 

Detta är ofta kostsamt och upplevs också som otryggt jämfört med att åka bil med föräldrarna. 

Möjligheter till fritidsaktiviteter: Barn från fattiga familjer upplever hinder när det gäller att 

kunna delta i olika fritidsaktiviteter. Det kunde handla om att aktiviteterna ägde rum på platser 

som var svåra att komma till, transportmöjligheterna var begränsade, det kunde vara kostsamt 

etc. Många aktiviteter kostar mycket att delta i och det finns en trend att kostnadsfria 

kommunala aktiviteter ersätts med dyra privata alternativ (Ridge, 2002). Utrustning som man 

kan behöva när man utövar olika aktiviteter är också förknippade med en kostnad. Tidigare 

forskning visar att många barn i fattiga familjer istället använder stor del av sin fritid till att 

titta på TV. Stöd från olika organisationer blev extra viktigt för dessa barn. Problemet var 

dock att stödet oftast var tidsbegränsat. 

Internationell forskning visar också att bara ungefär hälften av de fattiga barnen har haft 

möjlighet att någon gång åka på semester med familjen. I flera av fallen har det möjliggjorts 

genom stöd från välgörenhetsorganisationer. 

Fattigdomens påverkan på skolan: De flesta barn, visar forskningen, menar att fattigdomen i 

sig har en skadande inverkan på deras skolkarriärer. Forskningsresultat visar att 

24 

• 

❷ brist på pengar ledde till att mycket av det material man förväntades köpa till 

skolarbetet inte kunde bli inhandlat. Ibland fanns det inte pengar till skolutflykter och 

forskning visar att cirka hälften avstår från att delta. 

❷ • många elever förväntades att inhandla kursmaterial (läroböcker) vilket de inte kunde. 

❷ • familjerna hade inte råd att köpa in skoluniformer. 

❷ • en del fattiga barn fick fri skollunch, men det uppfattades ofta som stigmatiserande 

och barnen blev retade eller mobbade. 

❷ • eleverna utsattes för fördomar från lärarnas sida. De uppfattade att de blev 

undervärderade och förbisedda.

Många barn upplevde således ängslan, osäkerhet och orättvisa i skolsituationen. Det var inte 

ovanligt att barnen skolkade som ett resultat av en rädsla att bli utsatt för mobbning. Många 

tyckte att det var svårt att passa in då man kände sig annorlunda. 

25

6 Barnfattigdom i nordisk forskning… 

Resultaten från svensk forskning kring barnfattigdom påminner till stora delar om resultaten i 

den internationella forskningen. Följande forskningssammanställning är hämtad framförallt 

från Anne Harjus avhandling Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns 

erfarenheter och strategier (2008), men även annan forskning som bedrivits av exempelvis 

Näsman (2012) finns medtagit. Harjus sammanställning lutar sig i första hand på svensk eller 

nordisk forskning men även en del internationell. Forskningen beskrivs i denna 

sammanställning under tre olika teman som framträtt som speciellt viktiga för vår studie: 

materiell standard, delaktighet i aktiviteter och skolan. 

Materiell standard: I svenska studier har man inte kunnat se att den knappa ekonomin 

påverkar barnens materiella standard i samma utsträckning som i internationella studier. Vad 

man dock sett är att barn från fattiga familjer äger något färre saker eller föremål än barn från 

andra familjer. Barnen upplever att de inte kan få sina behov tillfredsställda vilket gjort att de 

känt sig oroliga och ledsna (Lundby 2006, Näsman & von Gerber, 1996). Barnen kände också 

tydligt när familjen fick försämrad ekonomi, då de själva kanske fick lägre veckopeng, mindre 

möjligheter att köpa tidningar och godis etc. Svenska studier visar att barn upplever att de 

saknar ett ekonomiskt handlingsutrymme och att det är ovanligt att barnen får vecko- eller 

månadspeng (Näsman, 2012). Barnen kände en stark oro över familjens ekonomi. De unga 

uttryckte även empati för andra fattiga barn. Även för de svenska barnen har kläder stor 

betydelse. Barnen upplevde en rädsla för att bli retade i skolan om de inte hade de rätta 

kläderna (Lundby, 2006 Näsman & von Gerber, 1996). Annan forskning visar att många barn 

uppfattar det som en skam att vara fattig idag (Näsman, 2012). 

Delaktighet i aktiviteter: Både svenska och norska studier visar, precis som de internationella, 

att barn från fattiga familjer har en begränsad möjlighet att delta i aktiviteter tillsammans med 

vänner. Barnen tar inte heller så ofta som andra barn med sig kamrater hem (Jonsson & 

Östberg, 2004, Tvetene, 2001). Dessutom visar studier att barn i fattiga familjer i mindre 

utsträckning deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Här är dock studierna lite motsägelsefulla, 

då vissa resultat tyder på att barnen deltar i samma utsträckning som andra barn. Då handlar 

det om att föräldrarna prioriterar barnens aktiviteter och således drar ner på sin egen 

konsumtion. Barnen använder olika strategier för att dölja sin ekonomiskt utsatta situation. 

Att man inte har råd att delta är inget man vill tala om (Näsman, 2012). Barnen uttrycker i 

intervjuer känslor av skam inför denna situation. 

26

Skolan: Här visar studier att barn från ekonomiskt utsatta familjer känner en större osäkerhet 

inför skolsituationen och då främst relationen till sina kamrater. De uppfattar i högre grad än 

andra skolkamraterna som ett hot, speciellt de barn som har föräldrar som är arbetslösa 

(Näsman & Geiber, 1996). Det är vanligt att barnen använder döljande strategier inför sina 

kamrater i skolan som ett sätt att försöka förhindra att man utesluts ur gemenskapen. Detta 

medför en form av självexkludering, d.v.s. ett frivilligt avståndstagande till gemenskapen i 

skolan. Det var den synliga bristen på pengar som de var oroliga för, d.v.s. att de inte hade 

märkeskläder eller statusprylar på samma sätt som andra skolelever. Kläderna var viktiga för 

att man skulle känna sig accepterad (Näsman, 2012). Den synliga fattigdomen som yttrade sig 

i exempelvis för små, slitna eller trasiga kläder, gjorde att barnen kallades ”fattiglappar” 

(Hjort & Salonen, 2000). Studier visar att det i detta fall har betydelse i vilket sorts område 

skolan ligger. Om den ligger i ett välbärgat område upplevdes det som mer krävande 

(Näsman, 2012). Barnen från de fattiga familjerna har inte större problem i skolan än andra 

barn, men presterar något sämre än andra barn, exempelvis går färre vidare till andra studier 

(Jonsson & Östberg, 2004, Socialstyrelsen, 2010b). Vad dessa barn dock upplever är starkare 

känslor av otrygghet både i skolsituationen och på vägen till och från skolan. Skolan är inte 

heller så bra på att stötta de ekonomiskt utsatta barnen. Medvetenheten är låg då det gäller 

deras situation (Näsman, 2012). 

27

7 Skillnader i barns erfarenheter 

Forskning, både svensk och internationell visar att det finns skillnader i barns erfarenheter av 

att leva i ekonomiskt utsatta familjer. Det finns olika faktorer som tycks ha betydelse i detta 

sammanhang (Harju, 2008). Följande sammanställning utgår till största delen från den 

uppdelning som Harju gör i sin avhandling (2008). Harju i sin tur bygger både på svensk och 

internationell forskning. 

28 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Ålder. Här finns delvis motstridiga forskningsresultat. Viss forskning visar att yngre 

barn inte på samma sätt är bekymrade över att ha rätt saker och rätt kläder. Annan 

forskning visar dock att äldre barn med åldern blivit mindre beroende av att ha rätt 

kläder. En del äldre barn arbetar dessutom för att kunna dryga ut sin ekonomi och öka 

handlingsutrymmet. Åldern har också betydelse då det gäller medvetenhet om 

familjens ekonomi. Ju äldre barnet är desto högre är medvetenheten. 

Familjesituation. Hur föräldrarna hanterar situationen har betydelse för hur barnen 

uppfattar sin egen situation. 

Sociala nätverk. 

Vem man jämför sig med. 

Vissa barn jämför sig med barn som har sämre villkor än de 

själva medan andra barn jämför sig med barn som har det bättre ekonomisk. Dessa 

barn känner sig ofta depriverade. Vissa barn umgås med andra barn i liknande 

situation vilket leder till känslor av trygghet (Lytsy, 2004). 

Var man bor. Detta har också betydelse. Forskning visar att landsbygdsbarn har det 

svårare än barn som bor i städerna. Om man bor i utsatta områden eller mer 

välbärgade områden har betydelse. Barn i utsatta områden känner sig oftare otrygga 

och oroar sig för kriminalitet. Ekonomiskt utsatta barn i välbärgade områden har andra 

problem då de oftast inte kan delta i samma aktiviteter som andra barn i området. 

Dessa barn är också mer utsatta för mobbning. 

Kön. De flesta studier beskriver skillnaden mellan kön som begränsad. Visa mindre 

skillnader påtalas dock i vissa studier, såsom att flickor är mer bekymrade över 

föräldrarna och visar önskemål om att skydda dem. Pojkar är något mer aktiva på 

fritiden. 

Etnisk bakgrund. Det är få studier som fokuserat skillnader utifrån etnisk bakgrund, 

men i några studier har konstaterats att barn i fattiga familjer med utländsk bakgrund i 

mindre grad än andra barn hälsade på kamrater, hade egna ägodelar, deltog i 

organiserade fritidsaktiviteter eller hade egna pengar.

8 Barns strategier för coping 

Forskningen visar att barnen har olika sätt att hantera situationen, vad man brukar kalla 

copingstrategier. I den internationella forskningen är det framförallt två strategier som tas upp 

• 

• 

barnen bidrar till familjens ekonomi genom eget arbete 

barnen lär sig dämpa sina behov och hantera sina förväntningar. 

Även andra sätt att beskriva copingstrategier återfinns i forskningen. Man kan tala om 

• 

Problemfokuserade strategier. Dessa används i situationer där det finns möjlighet att 

påverka. Barnen agerar på ett eller annat sätt för att uppnå en bättre situation. 

• Kognitiva strategier. Om barnen använder sig av dessa strategier försöker de tolka och 

förstå situationen för att om möjligt få den att framstå som mindre pressande. 

• Emotionsbaserade strategier. Detta innebär att på olika sätt reducera eller hantera den 

emotionella stressen barnen befinner sig i. 

Ytterligare ett sätt att kategorisera barnens strategier har gjorts då man delar in dessa i 

• 

• 

Aktiva strategier som exempelvis kan innebära att barnen arbetar extra, försöker spara 

pengar etc. Det är strategier som är problemlösande och förändringsinriktade. 

Passiva strategier innebär att barnen avstår från saker de uppfattar att familjen inte har 

råd med. De avstår även från att fråga föräldrarna om pengar. Forskning visar att barn 

som använder sig av dessa strategier löper större risk att få psykiska problem än de 

som använder aktiva strategier (Van der Hoeh, 2001). 

29

9 Barnfattigdom i Sollentuna – ett ett empiriskt exempel 

Socialsekreterare i Sollentuna kommun har under perioden mars 2011 till januari 2012 genomfört 

Socialsekreterare 

Socialsekreterare 

intervjuer i med Sollentuna 

Sollentuna 

familjer kommun 

kommun 

som uppburit har 

har 

under 

under 

försörjningsstöd perioden 

perioden 

mars 

mars 

eller 2011 

2011 

introduktionsersättning 

till 

till 

januari 

januari 

2012 

2012 

genomfört 

genomfört 

intervjuer 

intervjuer 

med 

med 



som 

som 

uppburit 

uppburit 

försörjningsstöd 

försörjningsstöd 

eller 

eller 



längre tid än 10 månader. Detta var en följd av ett uppdrag från politikerna i Sollentuna 

längre 

längre 

tid 

tid 

än 

än 

10 

10 

månader. 

månader. 

Detta 

Detta 

var 

var 

en 

en 

följd 

följd 

av 

av 

ett 

ett 

uppdrag 

uppdrag 

från 

från 

politikerna 

politikerna 

i Sollentuna 

Sollentuna 

kommun som ville få få en en beskrivning av av konsekvenser för barn som lever i familjer med 

kommun som ville få en beskrivning av konsekvenser för barn som lever i familjer med 

med 

långvarigt försörjningsstöd. I det följande beskrivs analysen av intervjuerna. Analyserna har 

långvarigt försörjningsstöd. I det följande beskrivs analysen av intervjuerna. Analyserna har 

har 

gjorts 

gjorts 

gjorts 

av 

av 

FoU-Nordväst. 

FoU-Nordväst. 

9.1 9.1 Barnens Barnens hälsosituation 

Föräldrarna uppger att 52 av de 88 barnen i studien är friska och mår bra. När det gäller de 

Föräldrarna 

Föräldrarna 

uppger 

uppger 

att 

att 

52 

52 

av 

av 

de 

de 

88 

88 

barnen 

barnen 

i studien 

studien 

är 

är 

friska 

friska 

och 

och 

mår 

mår 

bra. 

bra. 

När 

När 

det 

det 

gäller 

gäller 

de 

de 

övriga 36 barnen finns det varierande problem med hälsan, från det som är mindre problem 

övriga 

övriga 

36 

36 

barnen 

barnen 

finns 

finns 

det 

det 

varierande 

varierande 

problem 

problem 

med 

med 

hälsan, 

hälsan, 

från 

från 

det 

det 

som 

som 

är 

är 

mindre 

mindre 

problem 

problem 

till till 

till 

allvarliga allvarliga 

hälsotillstånd. 

hälsotillstånd. hälsotillstånd. 14 

14 14 av 

av av barnen 

barnen har 

har har problem 

problem som 

som som beskrivs 

beskrivs beskrivs på 

på 

ett 

ett på sätt 

sätt ett så 

så sätt att 

att 

de så de 

skulle 

skulle att de 

skulle kunna 

kunna kunna tolkas 

tolkas tolkas som 

som 

en 

en som form 

form en av 

av form psykisk 

psykisk av psykisk ohälsa. 

ohälsa. ohälsa. Det 

Det 

handlar 

handlar Det handlar om 

om 

diffusa 

diffusa om diffusa problem 

problem problem såsom 

såsom såsom stark 

stark 

stark ständigt 

ständigt ständigt återkommande 

återkommande återkommande huvudvärk, 

huvudvärk, huvudvärk, stressymptom 

stressymptom stressymptom etc. 

etc. 

(6 

(6 etc. barn). 

barn). (6 Det barn). Det 

finns 

finns Det barn 

barn finns som 

som barn på 

på som grund 

grund på 

grund av 

av 

liknande 

liknande 

av liknande problem 

problem 

problem är 

är 

under 

under 

är utredning 

utredning 

under utredning inom 

inom 

landstinget. 

landstinget. 

inom landstinget. Några 

Några 

föräldrar 

föräldrar 

Några föräldrar berättar 

berättar 

att 

att 

berättar deras 

deras 

att barn 

barn 

deras har 

har 

erhållit 

erhållit 

barn har en 

en 

erhållit neuropsykiatrisk 

neuropsykiatrisk 

en neuropsykiatrisk diagnos. 

diagnos. 

Det 

Det 

diagnos. finns 

finns 

också 

också 

Det finns barn 

barn 

också där 

där 

föräldrarna 

föräldrarna 

barn där föräldrarna misstänker 

misstänker 

misstänker 

missbruk 

missbruk 

av 

av 

missbruk 

droger 

droger 

och 

och 

av 

någon 

någon 

droger 

av 

av 

och 

tonåringarna 

tonåringarna 

någon av tonåringarna 

har 

har 

begått 

begått 

kriminella 

kriminella 

har begått 

handlingar. 

handlingar. 

kriminella 

När 

När 

handlingar. 

det 

det 

gäller 

gäller 

dessa 

dessa 

barn 

barn 

och 

och 

ungdomar 

ungdomar 

beskriver 

beskriver 

föräldrarna 

föräldrarna 

en 

en 

stor 

stor 

oro. 

oro. 

Flera 

Flera 



har 

har 

också 

också 

kontakt 

kontakt 

När det gäller dessa barn och ungdomar beskriver föräldrarna en stor oro. Flera familjer har 

med 

med 

avdelningen 

avdelningen 

för 

för 

barn 

barn 

och 

och 

unga 

unga 

inom 

inom 

socialtjänsten. 

socialtjänsten. 

I dessa 

dessa 

situationer 

situationer 

tar 

tar 

dock 

dock 

inte 

inte 

också kontakt med avdelningen för barn och unga inom socialtjänsten. I dessa situationer 

föräldrarna 

föräldrarna 

upp 

upp 

ekonomin 

ekonomin 

som 

som 

någon 

någon 

bidragande 

bidragande 

eller 

eller 

försvårande 

försvårande 

situation. 

situation. 

Några 

Några 

barn 

barn 

lider 

lider 

tar dock inte föräldrarna upp ekonomin som någon bidragande eller försvårande situation. 

av 

av 

allergier 

allergier 

och 

och 

några 

några 

barn 

barn 

är 

är 

övervikta. 

övervikta. 

3 av 

av 

föräldrarna 

föräldrarna 

berättar 

berättar 

att 

att 

deras 

deras 

barn 

barn 

har 

har 

kontakt 

kontakt 

Några med 

med 

logoped 

logoped barn lider p.g.a. 

p.g.a. av att allergier att 

deras 

deras 

tal och tal 

bedöms 

bedöms några barn som 

som är försenat. 

försenat. övervikta. Några 

Några 3 av barn 

barn föräldrarna lider 

lider 

av 

av berättar en 

en 

allvarlig 

allvarlig att deras eller 

eller 

barn kronisk 

kronisk har sjukdom 

sjukdom kontakt och med och 

ett 

ett logoped barn 

barn 

har 

har p.g.a. Downs 

Downs att syndrom. deras syndrom. tal bedöms som försenat. Några barn lider av 

en allvarlig eller kronisk sjukdom och ett barn har Downs syndrom. 

En 

En 

svensk 

svensk 

studie 

studie 

från 

från 

2006 

2006 

indikerar 

indikerar 

att 

att 

det 

det 

finns 

finns 

ett 

ett 

samband 

samband 

mellan 

mellan 

familjens 

familjens 

dåliga 

dåliga 

ekonomi och en försämring av barns hälsa. Östberg et al (2006) kom fram till att om en familj 

En ekonomi svensk och studie en försämring från 2006 av indikerar barns hälsa. att det Östberg finns ett et al samband (2006) kom mellan fram familjens till att om dåliga en familj eko- 

hade 

hade 

små 

små 

kontantmarginaler 

kontantmarginaler 

var 

var 

det 

det 

vanligare 

vanligare 

att 

att 

barnen 

barnen 

hade 

hade 

sömnsvårigheter, 

sömnsvårigheter, 

ont 

ont 

i magen 

magen 

nomi och en försämring av barns hälsa. Östberg et al (2006) kom fram till att om en familj 

eller 

eller 

besvär 

besvär 

med 

med 

huvudvärk. 

huvudvärk. 

Det 

Det 

är 

är 

dock 

dock 

av 

av 

denna 

denna 

studie 

studie 

omöjligt 

omöjligt 

att 

att 

se 

se 

om 

om 

det 

det 

är 

är 

just 

just 

de 

de 

små 

små 

hade kontantmarginalerna små kontantmarginaler som påverkar var det hälsan. vanligare Barn att i barnen ekonomiskt hade sömnsvårigheter, utsatta familjer mår ont psykiskt i magen 

kontantmarginalerna som påverkar hälsan. Barn i ekonomiskt utsatta familjer mår psykiskt 

eller och fysiskt besvär sämre, med huvudvärk. men om det Det beror är dock på just av denna ekonomin studie är omöjligt svårt att att belägga se om (Östberg det är just et al, de 

och fysiskt sämre, men om det beror på just ekonomin är svårt att belägga (Östberg et al, 

små 

2006). 

2006). kontantmarginalerna 

Forskningsläget 

Forskningsläget 

är 

är som 

oklart 

oklart påverkar 

men 

men 


internationella hälsan. Barn 

studier 

studier i ekonomiskt 

visar 

visar 

på 

på utsatta 

att 

att 

det 

det familjer 

troligtvis 

troligtvis mår 

är 

är psy- 

ett 

ett 

kiskt mycket 

mycket och svagt 

svagt fysiskt samband 

samband sämre, mellan 

mellan men om barnfattigdom 

barnfattigdom det beror på just och 

och ekonomin hälsa 

hälsa 

(Duncan 

(Duncan är svårt et 

et 

al., 

al., att belägga 2000, 

2000, 

Curtis 

Curtis (Östberg et 

et 

al., 

al., et 

al, 2001). 

2001). 2006). Andra 

Andra Forskningsläget studier 

studier 

åter 

åter 

visar 

visar är oklart på 

på 

en 

en 

försämrad men försämrad internationella hälsa 

hälsa 

för 

för 

barn 

barn studier till 

till 

socialbidragstagare 

socialbidragstagare visar på att det troligtvis (Sjögren 

(Sjögren är 

ett mycket svagt samband mellan barnfattigdom och hälsa (Duncan et al., 2000, Curtis et al., 

2001). Andra studier åter visar på en försämrad hälsa för barn till socialbidragstagare (Sjögren 

30

& Svaleryd, 2011). Vad som dock verkar belagt är att en god hälsa i vuxenlivet grundläggas i 

barndomen varför barnens ohälsa måste ses på med största allvar (Bing, 2003). 

9.2 Utbildning 

Föräldrarnas eller barnens beskrivningar av skolsituationen ger en mycket mångfacetterad 

bild. I 14 av samtalen uttrycks att det finns uppenbara problem för barnen i skolsituationen. 

Det kan handla om skolk eller annan frånvaro, koncentrationssvårigheter eller vantrivsel. 

Något barn är utsatt för mobbing. Tre av barnen går i någon form av specialskola. Några av 

barnens skolsituation kompliceras av deras brist på språkkunskaper i svenska. En förälder 

menar att hennes barn har sämre förkunskaper än andra barn. Några svar vittnar också om 

svårigheter hos föräldrarna att kunna stötta sina barn i skolarbetet. En faktor här kan vara 

brister i kunskaper i svenska språket. En annan faktor är att flera föräldrar har för dåliga 

kunskaper om det svenska utbildningssystemet, man vet inte vilka rättigheter barnen eller 

man själv som förälder har. Flera föräldrar uppger också att de skulle vilja att deras barn fick 

ett bättre stöd i skolarbetet än vad de får idag. I vissa familjer står äldre syskon för den hjälp 

som föräldrarna anser att deras barn behöver och som de inte får från skolan eller som de som 

föräldrar inte kan ge barnen. 

Ett som många menar nödvändigt hjälpmedel i skolarbetet är datorer. I forskning kring 

barnfattigdom men även i andra sammanhang tas denna fråga upp. I en del av samtalen (11) 

har datorer diskuterats och hos 9 av dessa familjer finns det en dator hemma. 2 av familjerna 

saknar dock dator. Av de som har en dator är det 2 som köpt den på avbetalning och i en 

familj är det mormor som betalat den. En familjs dator har gått sönder och några familjer har 

mycket gamla datorer. I annan forskning tydliggörs också problemet för de fattiga familjerna 

att kunna inhandla nödvändigt material för barnens skolgång (Ridge, 2002). Det kan handlar 

om kostnader för utflykter, blommor till fröken på avslutningen etc. Skolan är kostnadsfri i 

Sverige men innebär trots detta oftast kostnader för föräldrarna. Att sakna exempelvis en 

dator i hemmet idag torde kunna vara till men för barnet eller ungdomen. 

Det finns en kontrasterande bild till den bild av barnens skolsituation som beskrivs ovan och 

den handlar om de barn som det går bra för i skolan. 13 av familjerna beskriver barnens 

skolsituation med positiva förtecken. Man uttrycker att barnen är mycket duktiga, att det går 

bra för dem i skolan eller att de klarar målen. Förenklat uttryckt skulle man kunna säga att 

skolan fungerar bra för lika många som den innebär en problematisk situation för. Det kanske 

är värt att påpeka att detta resultat grundar sig i föräldrarnas eller barnens egna utsagor och är 

31

inte avstämda gentemot skolans uppfattningar. Annan forskning visar att barn från fattiga 

familjer klarar sig lika bra i skolan, socialt sett, som andra barn men presterar oftast sämre 

utifrån exempelvis betyg, fortsatta studier etc. (Sjögren & Svaleryd, 2011). De får oftare 

ofullständiga betyg, och vidareutbildar sig i lägre grad. 

När det gäller förskolebarnen tycks de flesta föräldrar ha uppfattningen att förskolan fungerar 

mycket bra (9 familjer). 3 av familjerna menar dock att det är ”strul” på förskolan. 

9.3 Fritidsaktiviteter 

I beskrivningarna av fritidsaktiviteterna är bristen på ekonomiska resurser som tydligast. Flera 

familjer uttrycker att de skulle vilja syssla med olika aktiviteter men att de måste avstå då de 

inte anser sig ha råd med detta. Det är inga fritidsaktiviteter som i ”vanliga” fall betraktas som 

dyra som man måste avstå ifrån utan aktiviteter som engagerar många ungdomar. Fotboll 

exempelvis är det många som talar om. Någons barn har fått sluta då man inte haft råd med de 

kostnader utövandet medför. Någon har tidigare tränat på gym men menar att det blivit för 

dyrt. Några har aldrig börjat då de ekonomiska resurserna inte funnits. Svaren visar också på 

en stor kreativitet. Familjerna försöker hitta lösningar på olika sätt. Någon säger att de har 

hittat ett billigare gym, några har hittat gratis aktiviteter såsom att gå till fritidsgården eller 

vara med i scouternas verksamhet. Några menar att besök på biblioteket är en bra fritidsaktivitet. 

Familjernas berättelser handlar i stort således om att man med begränsade 

ekonomiska medel måste avstå från en mängd aktiviteter som man uppfattar att andra har 

möjlighet att ägna sig åt. Det man avstår från är både materiella ting och umgänge med 

kamrater. Oftast går dessa i varandra som när man exempelvis inte kan bjuda hem kamraterna 

för man har inte råd att bjuda på något. En del avstår från att låta barnen gå på kalas hos andra 

barn för man vet att man inte har råd att bjuda igen. Några familjer uppger dock att barnen tar 

med sig kamrater hem. En annan situation där man måste avstå p.g.a. brist på pengar är när 

man inte kan hänga med kamraterna när de vill äta ute på restaurang eller gå ut och fika. Även 

här handlar det om att avstå både från det ”materiella” och umgänget. Detta resultat finner 

stöd även i annan forskning (se ex. Hjort, 2004, Hjelmveit, 2008). Annan forskning visar 

också på problemet med att exempelvis delta i organiserade fritidsverksamheter, och här är 

det speciellt tydligt bland fattiga familjer med utländsk bakgrund. Dessa familjers barn 

hälsade också i mindre omfattning på andra barn i deras hem (Harju, 2008). 

Familjernas möjligheter att göra något tillsammans som kostar pengar över helger eller lov är 

också starkt begränsade enligt de intervjuade familjerna. Ett vanligt ”nöje” är att åka till 

32

Sollentuna centrum. Någon menar att barnen tycker om att vara i barnrummet på Stinsen. 

Sollentuna centrum. Någon menar att barnen tycker om att vara i barnrummet på Stinsen. 

Över Sollentuna centrum. 

huvud centrum. Någon 

taget verkar Någon menar 

det menar att 

ovanligt att barnen 

att barnen tycker 

man lämnar tycker om 

Sollentuna. om att vara i 

Detta, i barnrummet på 

att inte resa på Stinsen. bort på 

Över huvud taget verkar det ovanligt att man lämnar Sollentuna. Detta, att inte resa bort på 

semester Över huvud taget 

eller taget verkar 

lov, verkar det 

finns också det ovanligt att 

beskrivit att man 

i man lämnar 

internationell lämnar Sollentuna. Detta, 

forskning Detta, att 

där en att inte 

studie inte resa 

pekar resa bort på 

på att på 

semester eller lov, finns också beskrivit i internationell forskning där en studie pekar på att 

endast semester eller 

hälften eller lov, 

av lov, finns 

barnen finns också 

någonsin också beskrivit i 

varit på i internationell 

semester internationell forskning 

(Ridge, forskning där 

2002). I där en 

vårt en studie 

material studie pekar på 

tycks denna på att 

endast hälften av barnen någonsin varit på semester (Ridge, 2002). I vårt material tycks denna 

grupp endast vara hälften än större. av barnen Dessa någonsin barn är varit vad på vi skulle semester kunna (Ridge, kalla 2002). ”upplevelsefattiga” I vårt material (Hjelmtveit, tycks denna 

grupp vara än större. Dessa barn är vad vi skulle kunna kalla ”upplevelsefattiga” (Hjelmtveit, 

2008). grupp vara än större. Dessa barn är vad vi skulle kunna kalla ”upplevelsefattiga” (Hjelmtveit, 

2008). 

2008). 

Några familjer deltar dock i aktiviteter som medför vissa kostnader. En familj menar att de 

Några familjer deltar dock i aktiviteter som medför vissa kostnader. En familj menar att de 

har Några familjer 

prioriterats familjer deltar 

barnets deltar dock i 

fotbollsspelande. i aktiviteter som medför 

Några medför vissa 

ungdomar vissa kostnader. 

spelar kostnader. En 

fotboll, En familj 

någon familj menar 

spelar menar att 

basket. att de 

har prioriterats barnets fotbollsspelande. Några ungdomar spelar fotboll, någon spelar basket. 

En har prioriterats 

annan prioriterats barnets 

fritidsaktivitet barnets fotbollsspelande. Några 

är att spela dataspel Några ungdomar 

medan ungdomar spelar 

åter andra spelar fotboll, 

menar fotboll, någon 

att någon spelar 

dataspel spelar basket. 

är för basket. dyra 

En annan fritidsaktivitet är att spela dataspel medan åter andra menar att dataspel är för dyra 

och En annan att man fritidsaktivitet inte har råd. är att spela dataspel medan åter andra menar att dataspel är för dyra 

och att man inte har råd. 

och att man inte har råd. 

De alla flesta verkar tycka att det är en svår situation att inte barnen/ungdomarna har 

De alla flesta verkar tycka att det är en svår situation att inte barnen/ungdomarna har 

möjlighet De alla flesta verkar 

att utöva verkar tycka 

någon tycka att 

fritidsaktivitet att det är en svår 

som svår situation 

kostar situation att 

pengar. att inte 

Av inte barnen/ungdomarna 

materialet barnen/ungdomarna har 

framgår inte hur har 

möjlighet att utöva någon fritidsaktivitet som kostar pengar. Av materialet framgår inte hur 

mycket möjlighet att 

diskussioner att utöva någon fritidsaktivitet 

detta föranleder fritidsaktivitet som 

i familjerna. som kostar pengar. 

En familj pengar. Av 

tar Av materialet 

dock materialet framgår 

upp att det framgår inte 

är jobbigt inte hur då 

mycket diskussioner detta föranleder i familjerna. En familj tar dock upp att det är jobbigt då 

barnen mycket diskussioner 

har diskussioner detta 

med sig lappar detta föranleder 

hem föranleder i 

från skolan i familjerna. En 

med information En familj tar dock 

om dock upp 

aktiviteter upp att det 

de det är 

ska är jobbigt 

delta jobbigt då 

i som då 

barnen har med sig lappar hem från skolan med information om aktiviteter de ska delta i som 

kostar barnen har 

pengar. har med sig 

De sig lappar 

önskar lappar hem 

att hem från 

skolan från skolan med 

skulle sluta med information om aktiviteter de ska delta i som 

skriva dessa om lappar. aktiviteter En familj de ska tar delta upp att i som de 

kostar pengar. De önskar att skolan skulle sluta skriva dessa lappar. En familj tar upp att de 

gärna kostar skulle pengar. vilja De ha önskar en kontaktperson att skolan skulle som ett sluta stöd skriva i kontakterna dessa lappar. med det En svenska familj tar samhället. upp att de 

gärna skulle vilja ha en kontaktperson som ett stöd i kontakterna med det svenska samhället. 

gärna skulle vilja ha en kontaktperson som ett stöd i kontakterna med det svenska samhället. 

9.4 Ekonomi 

9.4 Ekonomi 

9.4 Ekonomi 

När socialarbetarna talat med familjerna om deras ekonomi synliggörs en dyster bild. 

När socialarbetarna talat med familjerna om deras ekonomi synliggörs en dyster bild. 

Familjerna När socialarbetarna talat 

har det svårt talat med 

och med familjerna 

påminns familjerna om 

i många om deras 

situationer deras ekonomi synliggörs 

om sin prekära synliggörs en 

sits. Det en dyster bild. 

är inte bild. bara 

Familjerna har det svårt och påminns i många situationer om sin prekära sits. Det är inte bara 

föräldrarna Familjerna har det 

som det svårt 

är svårt och 

medvetna och påminns i 

om detta i många situationer 

utan det situationer om 

är även barnen/ungdomarna. om sin prekära sits. Det 

Det är 

är inte bara 

ett tiotal bara 

föräldrarna som är medvetna om detta utan det är även barnen/ungdomarna. Det är ett tiotal 

familjer föräldrarna som 

som som är 

uppger är medvetna om 

att barnen om detta 

är detta utan 

fullt utan det 

insatta det är 

i är även 

familjens även barnen/ungdomarna. Det 

ekonomiska belägenhet. Det är ett 

Detta ett tiotal är 

familjer som uppger att barnen är fullt insatta i familjens ekonomiska belägenhet. Detta är 

något familjer som 

som som uppger 

också uppger att 

känns att barnen är 

igen från är fullt insatta 

annan insatta i 

forskning i familjens ekonomiska 

(Harju, ekonomiska belägenhet. 

2005, 2008). belägenhet. Detta 

Ibland leder Detta är 

den är 

något som också känns igen från annan forskning (Harju, 2005, 2008). Ibland leder den 

ekonomiska något som också känns 

situationen känns igen 

till igen från 

bråk från annan 

i familjerna. annan forskning (Harju, 

Barnen (Harju, 2005, 

vill ha 2005, 2008). 

och kräver 2008). Ibland 

olika Ibland leder 

saker leder den 

av sina den 

ekonomiska situationen till bråk i familjerna. Barnen vill ha och kräver olika saker av sina 

föräldrar ekonomiska situationen 

som situationen till 

de inte kan till bråk 

ge bråk i 

dem. i familjerna. 

Det familjerna. Barnen 

är oftast Barnen vill 

ett svårt vill ha 

dilemma ha och kräver 

för kräver olika 

föräldrarna. olika saker av 

I en av sina 

del sina av 

föräldrar som de inte kan ge dem. Det är oftast ett svårt dilemma för föräldrarna. I en del av 

familjerna föräldrar som de 

får de inte 

barnen inte kan ge 

hantera ge dem. Det 

pengar Det är 

själva är oftast ett 

genom ett svårt dilemma 

att dilemma för 

de exempelvis för föräldrarna. I 

får ta hand I en del 

om del av 

sitt av 

familjerna får barnen hantera pengar själva genom att de exempelvis får ta hand om sitt 

barnbidrag familjerna får barnen 

eller barnen hantera 

sitt studiebidrag. hantera pengar själva 

Några själva genom 

familjer genom att 

uppger att de 

också de exempelvis får 

att barnen får ta 

tjänar ta hand om 

egna pengar. om sitt 

barnbidrag eller sitt studiebidrag. Några familjer uppger också att barnen tjänar egna pengar. 

Ungefär barnbidrag eller 

lika eller sitt 

många sitt studiebidrag. Några 

barn (10 stycken) Några familjer 

som familjer uppger 

fick egna uppger också 

pengar också att 

får att barnen 

inte barnen tjänar 

detta. tjänar egna 

Föräldrarna egna pengar. anser 

Ungefär lika många barn (10 stycken) som fick egna pengar får inte detta. Föräldrarna anser 

sig Ungefär inte ha lika råd många att ge barn dem (10 fickpengar. stycken) Ett som fåtal fick (2) egna familjer pengar får får ekonomisk inte detta. hjälp Föräldrarna av anhöriga anser 

sig inte ha råd att ge dem fickpengar. Ett fåtal (2) familjer får ekonomisk hjälp av anhöriga 

vilket sig inte ger ha dem råd möjlighet att ge dem till fickpengar. att utöka sin Ett köpkraft fåtal (2) lite. familjer Det tycks får ekonomisk främst handla hjälp om av mor- anhöriga eller 

vilket ger dem möjlighet till att utöka sin köpkraft lite. Det tycks främst handla om mor- eller 

farföräldrar vilket ger dem som möjlighet bidrar. till Forskningen att utöka sin visar köpkraft att det lite. är Det något tycks vanligare främst handla bland om familjer mor- med eller 

farföräldrar som bidrar. Forskningen visar att det är något vanligare bland familjer med 

utländsk farföräldrar bakgrund som bidrar. att barnen Forskningen saknar egna visar pengar. att det Vikten är något av att vanligare barn, genom bland att i familjer tidig ålder med få 

utländsk bakgrund att barnen saknar egna pengar. Vikten av att barn, genom att i tidig ålder få 

utländsk bakgrund att barnen saknar egna pengar. Vikten av att barn, genom att i tidig ålder få 

33

tillfälle att själv hantera pengar, ges möjlighet att utveckla en sort ekonomisk kompetens, 

tillfälle att själv hantera pengar, ges möjlighet att utveckla en sort ekonomisk kompetens, 

påtalas i tidigare forskning. Barn i fattiga familjer fråntas ofta denna möjlighet. Det finns 

påtalas i tidigare forskning. Barn i fattiga familjer fråntas ofta denna möjlighet. Det finns 

också några familjer som lever på ännu lägre nivå än bidragsnormen och det handlar om att de 

tillfälle också några att själv familjer hantera som lever pengar, på ännu ges möjlighet lägre nivå att än utveckla bidragsnormen en sort och ekonomisk det handlar kompetens, om att de 

tillfälle skickar pengar att själv till hantera barn som pengar, finns ges kvar möjlighet i hemlandet. att utveckla Familjer en skickar sort ekonomisk pengar på kompetens, detta sätt 

påtalas skickar i pengar tidigare till forskning. barn som Barn finns i kvar fattiga i hemlandet. familjer fråntas Familjer ofta skickar denna möjlighet. pengar på Det detta finns sätt 

påtalas vilket gör i tidigare att deras forskning. ekonomiska Barn situation i fattiga i Sverige familjer ytterligare fråntas ofta försämras. denna möjlighet. Men dessa Det familjer finns 

vilket också några gör att familjer deras ekonomiska som lever på situation ännu lägre i Sverige nivå än ytterligare bidragsnormen försämras. och det Men handlar dessa om familjer att de 

också upplever några förmodligen familjer som inte lever att de på har ännu något lägre val. nivå Barnen än bidragsnormen i hemlandet kanske och det inte handlar klarar om sig att utan de 

upplever skickar pengar förmodligen till barn inte som att de finns har kvar något i val. hemlandet. Barnen i Familjer hemlandet skickar kanske pengar inte klarar på detta sig utan sätt 

skickar dessa medel. pengar till barn som finns kvar i hemlandet. Familjer skickar pengar på detta sätt 

dessa vilket medel. gör att deras ekonomiska situation i Sverige ytterligare försämras. Men dessa familjer 

vilket gör att deras ekonomiska situation i Sverige ytterligare försämras. Men dessa familjer 

upplever förmodligen inte att de har något val. Barnen i hemlandet kanske inte klarar sig utan 

upplever Hur blir förmodligen då situationen inte för att dessa de har familjer? något val. Svaren Barnen vittnar i hemlandet om att kanske det krävs inte klarar en noggrann sig utan 

Hur dessa blir medel. då situationen för dessa familjer? Svaren vittnar om att det krävs en noggrann 

dessa planering medel. för att över huvud taget få det att gå ihop. I den mån man har råd att handla annat än 

planering för att över huvud taget få det att gå ihop. I den mån man har råd att handla annat än 

mat så handlar man nästan uteslutande på rea, man handlar det absolut billigaste. När man 

Hur mat så blir handlar då situationen man nästan för uteslutande dessa familjer? på rea, Svaren man handlar vittnar om det absolut att det billigaste. krävs en noggrann När man 

Hur handlar blir på då rea situationen så är det oftast för dessa den gångna familjer? säsongens Svaren kläder vittnar vilket om att ibland det krävs är svårt en för noggrann barnen. 

planering handlar på för rea att så över är det huvud oftast taget den få gångna det att säsongens gå ihop. I den kläder mån vilket man ibland har råd är att svårt handla för annat barnen. än 

planering De tycker för att att det över är jobbigt huvud taget att aldrig få det känna att gå att ihop. de I ”är den med”. mån man Några har föräldrar råd att handla vittnar annat om att än 

mat De tycker så handlar att det man är jobbigt nästan uteslutande att aldrig känna på rea, att man de ”är handlar med”. det Några absolut föräldrar billigaste. vittnar När om man att 

mat barnen, så handlar när de har man hand nästan om uteslutande sina egna pengar, på rea, man lägger handlar ner mycket det absolut pengar billigaste. på kläder När och man då 

handlar barnen, på när rea de så har är hand det oftast om sina den egna gångna pengar, säsongens lägger kläder ner mycket vilket ibland pengar är på svårt kläder för barnen. och då 

handlar framförallt på rea märkeskläder. så är det oftast Det tycks den gångna otroligt säsongens viktigt för kläder barnen/ungdomarna vilket ibland är att svårt inte för sticka barnen. ut i 

De framförallt tycker att märkeskläder. det är jobbigt Det att tycks aldrig otroligt känna viktigt att de för ”är barnen/ungdomarna med”. Några föräldrar att inte vittnar sticka om ut att i 

De skolsituationen. tycker att det Uppfattningen är jobbigt att är aldrig att andra känna har att fina de ”är märkeskläder med”. Några och föräldrar man själv vittnar vill om kunna att 

barnen, skolsituationen. när de har Uppfattningen hand om sina är att egna andra pengar, har fina lägger märkeskläder ner mycket och pengar man på själv kläder vill och kunna då 

barnen, vara klädd när på de samma har hand sätt. om Detta sina fenomen egna pengar, har påtalats lägger tidigare ner mycket i både pengar svensk och på kläder internationell och då 

framförallt vara klädd på märkeskläder. samma sätt. Det Detta tycks fenomen otroligt har viktigt påtalats för tidigare barnen/ungdomarna i både svensk att och inte internationell sticka ut i 

framförallt forskning (Harju, märkeskläder. 2008 , Ridge, Det tycks 2002). otroligt Barnen viktigt är rädda för barnen/ungdomarna för att bli mobbade om att inte de inte sticka hänger ut i 

skolsituationen. forskning (Harju, Uppfattningen 2008 , Ridge, 2002). är att andra Barnen har är fina rädda märkeskläder för att bli mobbade och man om själv de inte vill hänger kunna 

skolsituationen. med. Att ha rätt Uppfattningen kläder hänger är nära att andra samman har med fina märkeskläder att vara delaktig och och man inte själv hamna vill kunna i en 

vara med. klädd Att ha på rätt samma kläder sätt. hänger Detta fenomen nära samman har påtalats med att tidigare vara i delaktig både svensk och och inte internationell hamna i en 

vara exkluderande klädd på situation. samma sätt. Det Detta handlar fenomen således har både påtalats om att tidigare passa i in både och svensk att delta och (Ridge, internationell 2002). I 

forskning exkluderande (Harju, situation. 2008 , 

Det Ridge, handlar 2002). således Barnen både är rädda om att för passa att bli in och mobbade att delta om (Ridge, de inte 2002). hänger I 

forskning samtalen med (Harju, föräldrarna 2008 , Ridge, framkommer 2002). Barnen att det finns är rädda familjer för att där bli man mobbade ej har råd om att de köpa inte hänger 

med. samtalen Att med ha rätt föräldrarna kläder hänger framkommer nära samman att det finns med familjer att vara där delaktig man ej har och råd inte att hamna köpa i en 

med. Att ha rätt kläder hänger nära samman med att vara delaktig och inte hamna i en 

exkluderande situation. Det handlar således både om att passa in och att delta (Ridge, 2002). I 

exkluderande situation. Det handlar således både om att passa in och att delta (Ridge, 2002). I 

samtalen med föräldrarna framkommer att det finns familjer där man ej har råd att köpa 

samtalen - leksaker med föräldrarna framkommer att det finns familjer där man ej har råd att köpa 

- leksaker 

- dator 

- dator 

- kläder 

- kläder leksaker 

- leksaker en ny säng när den gamla gått sönder 

- en dator ny säng när den gamla gått sönder 

- dator en annan cykel när den gamla inte fungerar längre. 

- en kläder annan cykel när den gamla inte fungerar längre. 

- kläder 

- en ny säng när den gamla gått sönder 

Detta - visar en ny med säng tydlighet när den gamla vilka gått svårigheter sönder familjer med begränsade ekonomiska resurser 

Detta - visar en annan med cykel tydlighet när den vilka gamla svårigheter inte fungerar familjer längre. med begränsade ekonomiska resurser 

ställs - inför. en annan Att cykel inte kunna när den ge gamla sina inte barn fungerar det som längre. av många anses som självklart; kläder, 

ställs inför. Att inte kunna ge sina barn det som av många anses som självklart; kläder, 

leksaker, en säng att sova i, innebär en stressituation för föräldrarna men även för barnen. 

leksaker, Detta visar en med säng tydlighet att sova i, vilka innebär svårigheter en stressituation familjer med för föräldrarna begränsade men ekonomiska även för resurser barnen. 

Barnen, Detta visar i alla med fall tydlighet i skolåldern, vilka svårigheter jämför sig familjer med sina med kamrater, begränsade och ekonomiska de egna materiella resurser 

Barnen, ställs inför. i alla Att fall inte i kunna skolåldern, ge sina jämför barn sig det med som av sina många kamrater, anses och som de självklart; egna materiella kläder, 

tillkortakommandena ställs inför. Att inte blir kunna synliga. ge sina Detta barn är en det situation som av som många får många anses som barn självklart; att fara illa. kläder, Detta 

tillkortakommandena leksaker, en säng att blir sova synliga. i, innebär Detta en är stressituation en situation som för föräldrarna får många barn men att även fara för illa. barnen. Detta 

visar leksaker, tidigare en säng forskning. att sova Hjort i, innebär (2004) bl.a. en stressituation visar vikten för av att föräldrarna inte avvika men från även en konsumtion för barnen. 

visar Barnen, tidigare i alla forskning. fall i skolåldern, Hjort (2004) jämför bl.a. sig visar med vikten sina av kamrater, att inte avvika och de från egna en konsumtion materiella 

som Barnen, betraktas i alla som fall normal. i skolåldern, jämför sig med sina kamrater, och de egna materiella 

tillkortakommandena som betraktas som normal. blir synliga. Detta är en situation som får många barn att fara illa. Detta 

tillkortakommandena blir synliga. Detta är en situation som får många barn att fara illa. Detta 

visar En del tidigare familjer forskning. beskriver Hjort även (2004) att den bl.a. ansträngda visar vikten ekonomiska av att inte situationen avvika gör från det en svårt konsumtion att fira 

visar tidigare forskning. Hjort (2004) bl.a. visar vikten av att inte avvika från en konsumtion 

som födelsedagar betraktas och som helgdagar. normal. Det är helt enkelt inte möjligt att köpa de presenter som barnen 

som betraktas som normal. 

önskar sig. 

34 

Överlag kan sägas att gruppen med introduktionsersättning beskriver sin situation i positivare 

termer än de som uppbär försörjningsstöd.

En del familjer beskriver även att den ansträngda ekonomiska situationen gör det svårt att fira 

En del familjer beskriver även att den ansträngda ekonomiska situationen gör det svårt att fira 

födelsedagar och helgdagar. Det är helt enkelt inte möjligt att köpa de presenter som barnen 

födelsedagar och helgdagar. Det är helt enkelt inte möjligt att köpa de presenter som barnen 

önskar sig. 

önskar sig. 



termer än de som uppbär försörjningsstöd. 

termer än de som uppbär försörjningsstöd. 

9.5 Familj och sociala relationer 

9.5 Familj och sociala relationer 

Av materialet framgår inte tydligt hur familjerna ser ut, d.v.s. om det handlar om hushåll med 

Av materialet framgår inte tydligt hur familjerna ser ut, d.v.s. om det handlar om hushåll med 

en vuxen eller med två. Man kan dock av intervjuerna utläsa att en stor del av familjerna 

en vuxen eller med två. Man kan dock av intervjuerna utläsa att en stor del av familjerna 

består av ensamstående mödrar med utländsk bakgrund, den grupp som i all statistik har störst 

består av ensamstående mödrar med utländsk bakgrund, den grupp som i all statistik har störst 

risk att drabbas av barnfattigdom (26 av 36 familjer). Att det i denna studie till stora delar 

risk att drabbas av barnfattigdom (26 av 36 familjer). Att det i denna studie till stora delar 

handlar om ensamstående mödrar framgår av deras tal om barnens pappor. Sju av papporna är 

handlar om ensamstående mödrar framgår av deras tal om barnens pappor. Sju av papporna är 

försvunna eller också har man mycket sporadisk kontakt. En del fäder verkar vistas utomlands 

försvunna eller också har man mycket sporadisk kontakt. En del fäder verkar vistas utomlands 

vilket gör att den fysiska kontakten försvåras. Några uppger dock att barnen har en bra 

vilket gör att den fysiska kontakten försvåras. Några uppger dock att barnen har en bra 

kontakt med den andre föräldern även om de inte bor tillsammans. När det gäller 

kontakt med den andre föräldern även om de inte bor tillsammans. När det gäller 

familjesituationen finns dock en skillnad mellan de familjer som uppbär försörjningsstöd och 

familjesituationen finns dock en skillnad mellan de familjer som uppbär försörjningsstöd och 

de som erhåller introduktionsersättning. I den senare gruppen är det en väsentlig andel, två 

de som erhåller introduktionsersättning. I den senare gruppen är det en väsentlig andel, två 

tredjedelar, som uppges vara gifta eller sammanboende (10 av 15 familjer). 

tredjedelar, som uppges vara gifta eller sammanboende (10 av 15 familjer). 

Övrig släkt verkar ha en stor betydelse för vissa familjer. Det är ungefär lika många som 

Övrig släkt verkar ha en stor betydelse för vissa familjer. Det är ungefär lika många som 

uppger att de har mycket kontakt med släkten som det är familjer som uppger att de inte har 

uppger att de har mycket kontakt med släkten som det är familjer som uppger att de inte har 

någon kontakt alternativt saknar släktingar i Sverige. I vissa fall finns släkten i Sverige och 

någon kontakt alternativt saknar släktingar i Sverige. I vissa fall finns släkten i Sverige och 

kanske inte så långt från Sollentuna, men p.g.a. flera olika orsaker har man trots detta inte 

kanske inte så långt från Sollentuna, men p.g.a. flera olika orsaker har man trots detta inte 

kontakt. Det kan handla om att det finns en konflikt i släkten som gör att det är svårt att träffas 

kontakt. Det kan handla om att det finns en konflikt i släkten som gör att det är svårt att träffas 

eller så kan det bero på att man helt enkelt inte har råd att åka och besöka släktingarna om de 

eller så kan det bero på att man helt enkelt inte har råd att åka och besöka släktingarna om de 

bor en bit bort. Det är sällan de fattiga familjerna har tillgång till bil och de tycker inte heller 

bor en bit bort. Det är sällan de fattiga familjerna har tillgång till bil och de tycker inte heller 

att de har råd att åka kommunalt. Denna svårighet att ”röra på sig” kan medföra att familjen 

att de har råd att åka kommunalt. Denna svårighet att ”röra på sig” kan medföra att familjen 

isoleras och exkluderas från olika sammanhang och olika nätverk. 

isoleras och exkluderas från olika sammanhang och olika nätverk. 

Flera av familjerna uppger att de har ett nätverk med landsmän och vänner omkring sig, men 

Flera av familjerna uppger att de har ett nätverk med landsmän och vänner omkring sig, men 

dessa familjer är i minoritet (8 – 9). Flera uttrycker att de endast har få vänner. 

dessa familjer är i minoritet (8 – 9). Flera uttrycker att de endast har få vänner. 

En något kontrasterande bild framträder dock när det gäller barnens och ungdomarnas sociala 

nätverk. En väsentlig andel av barnen uppger att de har många kamrater. Det är de, de möter 

på dagis eller i skolan, i området de bor i eller via föreningslivet. Ensamheten som beskrivs i 

samtalen är föräldrarnas upplevelse av sin situation. Detta tycks inte på samma sätt gälla för 

barnen och ungdomarna. Det framkommer i samtalen att i synnerhet en hel del av 

ungdomarna har breda kontaktytor. De möter ungdomar som lever i olika situationer både de 

som kommer från ”fattiga” förhållanden och de som kommer från ”rika” förhållanden. Det är 

i dessa möten de jämför sig och får en bild av samhället. Tidigare forskning visar att de barn 

35 

som jämför sig med barn i liknande situation har minst sannolikhet att få psykiska problem

på dagis eller i skolan, i området de bor i eller via föreningslivet. Ensamheten som beskrivs i 

samtalen är föräldrarnas upplevelse av sin situation. Detta tycks inte på samma sätt gälla för 

barnen och ungdomarna. Det framkommer i samtalen att i synnerhet en hel del av 

ungdomarna har breda kontaktytor. De möter ungdomar som lever i olika situationer både de 

som kommer från ”fattiga” förhållanden och de som kommer från ”rika” förhållanden. Det är 

i dessa möten de jämför sig och får en bild av samhället. Tidigare forskning visar att de barn 

som jämför sig med barn i liknande situation har minst sannolikhet att få psykiska problem 

senare i livet. Tidigare forskning visar att barn från ekonomiskt utsatta familjer är mer 

ensamma än andra barn, de har inte lika starka band vare sig med sina föräldrar eller sina 

vänner (Jonsson & Östberg, 2004). De har också färre nära vänner. 

36

10 Diskussion 

10 Diskussion 

Idag är inte forskningen samstämmig vad gäller konsekvenserna för ett vuxenliv när man 

Idag är inte forskningen samstämmig vad gäller konsekvenserna för ett vuxenliv när man 

under lång tid levt i fattigdom som barn. Men vi vet att det kan innebära allvarliga 

under lång tid levt i fattigdom som barn. Men vi vet att det kan innebära allvarliga 

konsekvenser i vuxenlivet (Andersson, 2010). Konsekvenserna kan exempelvis bestå i en 

konsekvenser i vuxenlivet (Andersson, 2010). Konsekvenserna kan exempelvis bestå i en 

sämre hälsa, lägre utbildningsnivå, större risk för att utsättas för våld etc. Sedan har 

sämre hälsa, lägre utbildningsnivå, större risk för att utsättas för våld etc. Sedan har 

forskningen svårt att fastslå om det är den ekonomiskt utsatta situationen i sig som har 

forskningen svårt att fastslå om det är den ekonomiskt utsatta situationen i sig som har 

betydelse eller om ett problematiskt vuxenliv är en konsekvens av andra ofördelaktiga 

betydelse eller om ett problematiskt vuxenliv är en konsekvens av andra ofördelaktiga 

levnadsvillkor i unga år. Vår studie ger dock klara besked i ett avseende. Många av de barn 

levnadsvillkor i unga år. Vår studie ger dock klara besked i ett avseende. Många av de barn 

som lever i fattiga familjer mår inte bra av detta och det får också konsekvenser i deras 

som lever i fattiga familjer mår inte bra av detta och det får också konsekvenser i deras 

dagliga liv, och det är kanske också detta som är det centrala som bör fokuseras, inte vad som 

dagliga liv, och det är kanske också detta som är det centrala som bör fokuseras, inte vad som 

kommer att hända i en avlägsen framtid utan hur det är här och nu för dessa barn som gäller. 

kommer att hända i en avlägsen framtid utan hur det är här och nu för dessa barn som gäller. 

I denna avslutande diskussion vill vi ta upp två olika trådar som utkristalliserat sig när vi 

I denna avslutande diskussion vill vi ta upp två olika trådar som utkristalliserat sig när vi 

arbetat med studien. Den ena handlar om kontextens, och då inte minst den historiska, 

arbetat med studien. Den ena handlar om kontextens, och då inte minst den historiska, 

betydelse för förståelsen av dagens situation. Hur kan historien och framväxten av dagens 

betydelse för förståelsen av dagens situation. Hur kan historien och framväxten av dagens 

välfärdssamhälle leda oss i försöken att förstå varför vi idag har många barn som lever i 

välfärdssamhälle leda oss i försöken att förstå varför vi idag har många barn som lever i 

ekonomiskt fattiga familjer. 

ekonomiskt fattiga familjer. 

Den andra delen handlar om hur vi, i relation till tidigare forskning, kan tolka resultaten från 

Den andra delen handlar om hur vi, i relation till tidigare forskning, kan tolka resultaten från 

den empiriska studien. Vad vet vi nu om konsekvenserna av att leva i fattiga familjer i 

den empiriska studien. Vad vet vi nu om konsekvenserna av att leva i fattiga familjer i 

Sollentuna kommun? Hur ska denna kunskap kunna ligga till grund för utvecklandet av 

Sollentuna kommun? Hur ska denna kunskap kunna ligga till grund för utvecklandet av 

socialtjänstens stöd till dessa brukare? Inom detta område tror vi att vi fått värdefulla insikter, 

socialtjänstens stöd till dessa brukare? Inom detta område tror vi att vi fått värdefulla insikter, 

men vi har också fått en fördjupad kunskap kring hur en FoU-enhet på ett konstruktivt sätt 

men vi har också fått en fördjupad kunskap kring hur en FoU-enhet på ett konstruktivt sätt 

kan arbete i samverkan med praktiker och i detta arbete ta tillvara de professionellas såväl 

kan arbete i samverkan med praktiker och i detta arbete ta tillvara de professionellas såväl 

som brukarnas erfarenheter och kunskaper. Detta har vi diskuterat i ett tidigare avsnitt (se 

som brukarnas erfarenheter och kunskaper. Detta har vi diskuterat i ett tidigare avsnitt (se 

avsnitt 2.4). 

avsnitt 2.4). 

10.1 Välfärdssamhället då och nu 

10.1 Välfärdssamhället då och nu 

Välfärdssamhället så som vi känner till det har varit föremål för översyn under de senaste 20 

Välfärdssamhället så som vi känner till det har varit föremål för översyn under de senaste 20 

åren. Budgethållning och effektivisering har varit ledorden i denna omdaningsprocess. En del 

åren. Budgethållning och effektivisering har varit ledorden i denna omdaningsprocess. En del 

förändringar har sannolikt varit nödvändiga i takt med att förutsättningarna för 

förändringar har sannolikt varit nödvändiga i takt med att förutsättningarna för 

välfärdsuppdraget förändrats. Några sådana är den pågående globaliseringsprocessen det vill 

välfärdsuppdraget förändrats. Några sådana är den pågående globaliseringsprocessen det vill 

säga att Sverige, liksom andra länder, blivit alltmer beroende av varandra och påverkbara av 

säga att Sverige, liksom andra länder, blivit alltmer beroende av varandra och påverkbara av 

förändringar i omvärlden. Av betydelse har även varit Sveriges övergång från 

förändringar industrisamhälle i omvärlden. till kunskaps- Av och betydelse utbildningssamhälle. har även varit Sverige Sveriges befinner övergång sig idag i från en 

postindustriell fas. 

De förutsättningar som rådde för Sverige i början av förra seklet, det vill säga fattigdom och 

37 

armod, finns inte längre. Den generella välfärdspolitik som sjösattes under 1910-talet med

industrisamhälle till kunskaps- och utbildningssamhälle. Sverige befinner sig idag i en 

postindustriell fas. 

De förutsättningar som rådde för Sverige i början av förra seklet, det vill säga fattigdom och 

armod, finns inte längre. Den generella välfärdspolitik som sjösattes under 1910-talet med 

målet att utveckla ett samhälle som tar omsorg om människor i olika skeden av livet har lyft 

Sverige från fattigdom till ett av världens rikaste samhällen. Målet för den generella 

välfärdspolitiken är i många avseenden nått. Den utbyggda välfärden med syftet att omfatta 

alla fick också karaktär av ett sammanhållande kitt mellan människor och sekundäreffekten 

blev, enligt vissa forskare, minskade spänningar i samhället. 

Det som pågår idag är översyn av strukturen samt en marknadsorientering av utbudet av 

välfärdstjänster. Exempelvis har delar av vård, skola och omsorgstjänsterna sålts ut till privata 

aktörer i syfte att öka effektiviteten och valfriheten för människor. Ersättningsnivåer inom 

socialförsäkringarna minskas under förevändning att det ska vara mer lönande att arbeta än att 

gå på bidrag. Denna inriktning, arbetslinjen, påverkar i stor utsträckning arbetet inom 

socialtjänstens försörjningsstöd. Men, den förändrade inriktningen har blivit alltmer 

problematisk att hantera för socialtjänstens försörjningsstödsenheter då en väsentlig andel av 

dem som vänder sig dit tillhör samhällets svaga grupper. 

Trots att vi idag lever i ett rikt samhälle, vi är fem gånger rikare som nation än i början av 

1960-talet, så finns det fattigdom och människor lever i utsatta situationer. Under de senaste 

10 åren har olika studier gjort gällande att fattigdomen ökat. Under det senaste året har floran 

av artiklar och reportage som skildrar fattigdom och utsatthet ur olika perspektiv varit 

rikhaltig. Även tidningarnas debatt och kultursidor har diskuterat fattigdomsfrågan och 

utanförskapet utifrån olika utgångspunkter. Bilden som förmedlas är att människor som idag 

lever i fattigdom i vissa avseenden tycks vara ”inlåsta” i fattigdomssituationen. Vad har hänt? 

Den här studien gör inte anspråk på att göra en fullständig analys över vilka omständigheter 

som lett fram till denna situation men vi vill trots detta diskutera vad vi menar kan vara 

viktiga omständigheter i sammanhanget. Inledningsvis berördes olika förändringar i samhället 

och i omvärlden som sammantaget kanske haft en bidragande effekt och påverkat den 

uppkomna situationen. 

Det man idag kan konstatera är att den generella välfärdspolitiken som skulle omfatta alla inte 

gör det. Komma i åtnjutande av välfärdstjänster som exempelvis försörjningsstöd är inte ett 

medel för att komma vidare. Försörjningsstödet har inte blivit ett temporärt stöd, snarare en 

permanent försörjningskälla för många familjer. Orsakerna till att människor riskerar att 

hamna i och bli kvar i situationer där man mer eller mindre står utanför samhällets gemenskap 

har idag andra förtecken än i början av förra seklet. 

38 Några sådana orsaker, som är av betydelse att nämna i sammanhanget är att: 

- arbetsmarknaden effektiviserats och kräver i allt större utsträckning utbildning vilket

permanent försörjningskälla för många familjer. Orsakerna till att människor riskerar att 





Några sådana orsaker, som är av betydelse att nämna i sammanhanget är att: 

Några sådana orsaker, som är av betydelse att nämna i sammanhanget är att: 

- arbetsmarknaden effektiviserats och kräver i allt större utsträckning utbildning vilket 

- arbetsmarknaden effektiviserats och kräver i allt större utsträckning utbildning vilket 

gör att de som inte har fullgjort gymnasium riskerar att hamna utanför 

gör att de som inte har fullgjort gymnasium riskerar att hamna utanför 

arbetsmarknaden 

arbetsmarknaden 

- den generella enhetsskolan förändrats i grunden som en följd av utvecklingen mot 

- den generella enhetsskolan förändrats i grunden som en följd av utvecklingen mot 

friskolor och det fria skolvalet vilket lett till segregering 

friskolor och det fria skolvalet vilket lett till segregering 

- skolan, som tidigare var en arena där elever kunde mötas oavsett socioekonomisk 

- skolan, som tidigare var en arena där elever kunde mötas oavsett socioekonomisk 

bakgrund, styckats upp till fördel för dem som har en stark position i samhället 

bakgrund, styckats upp till fördel för dem som har en stark position i samhället 

- minskningen av ersättningsnivåerna inom socialförsäkringssystemen och arbets- 

- minskningen av ersättningsnivåerna inom socialförsäkringssystemen och arbetslöshetsförsäkringen 

har bidragit till att samhällets svaga grupper i ökande utsträckning 

löshetsförsäkringen har bidragit till att samhällets svaga grupper i ökande utsträckning 

tvingats vända sig till socialtjänstens försörjningsstöd. 

tvingats vända sig till socialtjänstens försörjningsstöd. 

10.2 De fattiga barnen i Sollentuna 

10.2 De fattiga barnen i Sollentuna 

Sammanlagt har 51 familjer med tillsammans 88 barn intervjuats av sina socialsekreterare 

Sammanlagt har 51 familjer med tillsammans 88 barn intervjuats av sina socialsekreterare 

kring vilka konsekvenserna blir för barnen när familjen levt på försörjningsstöd under en 

kring vilka konsekvenserna blir för barnen när familjen levt på försörjningsstöd under en 

längre tid. Det finns andra studier där man också intervjuat barn kring dessa frågor. Denna 

längre tid. Det finns andra studier där man också intervjuat barn kring dessa frågor. Denna 

forskning är dock begränsad. De studier som trots allt gjorts visar på liknande resultat som vår 

forskning är dock begränsad. De studier som trots allt gjorts visar på liknande resultat som vår 

studie gör (se ex. Näsman, 2012 , 

Harju, 2005). Av detta kan man dra slutsatsen att situationen 

studie gör (se ex. Näsman, 2012 , Harju, 2005). Av detta kan man dra slutsatsen att situationen 

i Sollentuna inte är unik. Förmodligen är barnens upplevelser liknande i de andra 

i Sollentuna inte är unik. Förmodligen är barnens upplevelser liknande i de andra 

nordvästkommunerna, i övriga kommuner i Stockholms län och i övriga Sverige. Det är en 

nordvästkommunerna, i övriga kommuner i Stockholms län och i övriga Sverige. Det är en 

nedslående tanke att så många barn i Sverige har det så svårt men samtidigt känns det viktigt 

nedslående tanke att så många barn i Sverige har det så svårt men samtidigt känns det viktigt 

att synliggöra de problem och utmaningar en grupp av socialtjänstens brukare möter och har 

att synliggöra de problem och utmaningar en grupp av socialtjänstens brukare möter och har 

att hantera. Familjerna talar inte bara om sin ekonomiska situation utan när man talar blir det 

att hantera. Familjerna talar inte bara om sin ekonomiska situation utan när man talar blir det 

mer en beskrivning av hela livssituationen, och så har ju också frågorna ställts. Det är inte 

mer en beskrivning av hela livssituationen, och så har ju också frågorna ställts. Det är inte 

heller möjligt att av vår studie kunna säga vad som är orsak och verkan dvs. hur mycket det är 

heller möjligt att av vår studie kunna säga vad som är orsak och verkan dvs. hur mycket det är 

den ekonomiska situationen som påverkar exempelvis barnens hälsa, men familjernas 

den ekonomiska situationen som påverkar exempelvis barnens hälsa, men familjernas 

berättelser blir en beskrivning av deras upplevelser av hur livet ter sig när man lever under 

berättelser blir en beskrivning av deras upplevelser av hur livet ter sig när man lever under 

knappa ekonomiska omständigheter. 

knappa ekonomiska omständigheter. 

39

10.2.1 Ensamhet 

Många 10.2.1 

10.2.1 

av Ensamhet 

Ensamhet 

de intervjuade familjerna beskriver en stor ensamhet och isolering. Ett flertal av de 

Många av de intervjuade familjerna beskriver en stor ensamhet och isolering. Ett flertal av de 

Många av de intervjuade familjerna beskriver en stor ensamhet och isolering. Ett flertal av de 

intervjuade är ensamstående mödrar med utländsk bakgrund som inte tycks ha några väl 



utvecklade nätverk i Sverige. De beskriver en livssituation som präglas av ensamhet och p.g.a. 



detta också många gånger en utsatt situation. Barnen i studien beskriver en något mer positiv 



situation vad gäller kamrater än vad deras föräldrar gör. Men av tidigare forskning vet vi att 



barn från fattiga familjer exempelvis har färre vänner än andra barn. Detta skulle kunna vara 



en följd av en sort självexkludering där man väljer, eller snarare tvingas välja, att stanna 



hemma när kamraterna ska gå ut och fika eller gå på bio. Istället för att öppet visa att man inte 



har råd att följa med skyller man på något annat. Barnen vill hela tiden passa in och när de 



inte lyckas med detta kommer känslorna av skam, förnedring och ledsenhet. Dessa kan i 



förlängningen skada barnens relationer till andra människor (Ridge, 2011). De här familjerna 



tycks till stora delar sakna ett socialt nätverk och det sociala stöd som alla barnfamiljer 



behöver. Även om man har släktningar så träffar man inte dem för att de bor för långt bort 



eller för att man befinner sig i någon sorts konflikt med dem. 



Dessa uttryck för ensamhet och isolering förstärktes av att ett flertal av de intervjuade hade ett 



utländskt ursprung och troligtvis p.g.a. detta svårigheter att orientera sig i det svenska 



samhället. Flera beskrivningar finns över hur man har problem med att finna de rätta vägarna 



att agera i samhället. Ibland är problemen förknippade med känslor av maktlöshet, som 



exempelvis när man inte kan hjälpa sitt barn i förhållande till skolan och när det inte heller 



finns någon i ens närhet som kan bistå. När man inte heller bor i ett hus eller område som man 



känner sig trygg i, när man inte pratar med sina grannar, eller när man inte har ett arbete och 



arbetskamrater då kan isoleringen uppfattas som totalt. 



Dessa familjer tycks också, åtminstone vad som framgår av intervjuerna, endast ha en mycket 



begränsad kontakt med samhällets ideella organisationer (om man bortser från vissa 



idrottsföreningar), det som ibland kallas civilsamhället. Om detta beror på okunskap eller 



ointresse framgår inte av intervjuerna. Dessa organisationer borde dock kunna erbjuda en del 



av dessa familjer aktiviteter och sociala kontakter som inte kostar några pengar. Lokala 



föreningar skulle kunna spela en stor och viktig roll i detta sammanhang. Oftast beskrivs att 



de ideella föreningarna har problem med vikande medlemstal. Varför har de inte ”hittat” de 



ekonomiskt utsatta familjerna och varför har dessa familjer ej hittat föreningarna och tagit del 



av deras verksamheter? Eller är det så att de gjort det men att föreningarnas verksamheter inte 



passar dessa familjer? Vilka behov har familjerna och känner föreningarna till dessa behov? 



40

Inte heller socialtjänsten tycks erbjuda dessa familjer några aktiviteter, eller så är det något 

som familjerna väljer att inte tala om. Eller är det kanske så att det inom socialtjänstens ram 

finns möjligheter att erbjuda stöd till aktiviteter men informationen om dessa inte når denna 

grupp, alternativt inte är anpassad efter deras behov? 

10.2.2 Skola 

Skolan anses många gånger som en skyddsfaktor i barnens liv. Skolan är oerhört viktig och att 

lyckas i skolan är indikation på att man också lyckas längre fram i livet. I vår studie är det 

några barn som har svårigheter i skolan och ungefär lika många av barnen fungerar bra. Detta 

är föräldrarnas och barnens beskrivningar av hur skolarbetet fungerar eller hur själva 

skolsituationen upplevs. Vi har inga uppgifter på hur skolan uppfattar dessa barn, om man 

över huvud taget vet vilka barnen är eller att det finns barn i skolan som lever under extremt 

svåra förhållanden. Annan forskning visar att det inte alltid är så (Näsman, 2012). Om 

skolans personal inte känner till det enskilda barnet eller familjens situation finns risken att 

man inte tänker sig för när det gäller vilka krav man ställer på barnen vad gäller att ha pengar 

till resor, nya gympakläder etc. Både tidigare forskning och denna studie visar att denna typ 

av krav ställs från skolan (Näsman, 2012). Skolan påtalar exempelvis att barnen behöver 

varmare jacka, schampo att användas vid duschning efter gymnastiken etc. Ofta skickar 

skolan då lappar med eleverna där tanken är att de ska visas upp hemma. Men det kan vara så 

att barnen i sin iver att skydda sina föräldrar inte lämnar fram lappar från skolan som innebär 

kostnader för familjens hushåll. Åter blir det en självexkludering från barnets sida, som på ett 

sätt tar på sig ansvaret för familjens ekonomi eller föräldrarnas psykiska hälsa. 

Barnen i vår studie hade problem med mobbing, koncentrationssvårigheter, vantrivsel och 

skolk. Någon förälder tog upp att hennes barn hade sämre förkunskaper än andra barn och att 

hon skulle vilja ha hjälp och stöttning i skolan. Denna familj hade kommit inflyttandes till 

Sverige. Åter igen är det lätt att tolka familjernas problem och utsatthet utifrån ett 

invandrarperspektiv, d.v.s. att lägga ett invandrings/integrationsraster när man tolkar 

resultaten. Vi menar dock att man bör vara försiktig med den typen av tolkningar. Det är lätt 

att genom ett sådant resonemang skuldbelägga enskilda individer eller grupper av människor. 

Det kan vara mer fruktbart att rikta blickarna mot en mer strukturell nivå; hur 

välfärdssamhället organiserats, vilka möjligheter till arbete som finns etc. 

I skolan träffar barn och ungdomar sina vänner, skolan blir otroligt viktig både som en lärande 

verksamhet och som en social verksamhet. Men det är i skolan, där barnen borde uppleva 

trygghet, som många barn från fattiga familjer känner sig hotade och mobbade. I skolan är det 

41

viktigt att få känna sig delaktig och tillhörighet till sina kamrater. I detta sammanhang får den 

synliga fattigdomen stor betydelse. Barnen i intervjuerna vill inte avvika och får man bara 

möjlighet genom att man exempelvis tjänar egna pengar köper barn och ungdomarna gärna 

märkeskläder. Dessa utgör symboliska markörer på att man är som alla andra, att man inte 

avviker på något sätt. Men skolan är oftast en otrygg plats för dessa barn. 

Vår studie avtäcker en hel del brister vad gäller samhällets stöd till barn i ekonomiskt utsatta 

familjer. Skolans centrala betydelse för barnens välbefinnande är något som aldrig kan 

uppmärksammas för mycket. Enligt vår tolkning är det viktigt att skolan stötar dessa barn och 

avlastar snarare än ”plussar på” det tryck barnen utsätts för från olika håll. Skolorna borde 

vara strikta vad gäller att lägga på familjerna extra utgifter och det kan räcka med 50 kronor 

för att stjälpa en familjs budget för en månad. Det verkar också som skolans kommunikation 

med dessa familjer inte alltid fungerar tillfredsställande. Flera föräldrar verkar ha svårt att 

orientera sig i skolans värld. Utifrån studiens resultat skulle man kunna dra slutsatsen att 

skolan på ett tydligare sätt borde bemöda sig om att försäkra sig om att föräldrar förstått den 

situation deras barn har i skolan. Skolan tycks också ibland missa att informera föräldrarna 

om det stöd skolan kan ge om behov finns, eller åtminstone har föräldrarna inte uppfattat att 

hjälp finns att få. Centralt i detta borde vara att skolan frågar familjerna vad som behövs för 

att skolsituationen ska fungera just för den familjen. Av vår studie kan vi inte få besked om 

vad man vet i skolan, vilken uppfattning skolan har och inte heller vad skolan gör för barnen 

från de fattiga familjerna. Det är inte heller det som varit centralt för oss i detta sammanhang 

utan familjernas egna upplevelser och som vi har tolkat dessa skulle skolan kunna göra 

betydligt mer för att vara ett stöd för dessa familjer. 

10.2.3 En marginaliserad position 

Studiens överskuggande resultat är att familjernas situation speglar marginalisering och 

utsatthet. Bilden är dock inte entydigt negativ. Men människor beskriver att de befinner sig i 

mycket svåra situationer som man kan tycka inte borde vara acceptabla i ett fungerande 

välfärdssamhälle. Det handlar om en marginalisering i förhållande till ett tänkt och önskvärt 

normalläge. Det kan dock vara viktigt att påpeka att tolkningarna och benämningarna av dessa 

förhållanden som marginaliserade är våra, d.v.s. forskarnas. De intervjuade barnen och 

föräldrarna använder inte detta begrepp. Men på område efter område beskriver de hur de 

avviker i förhållande till vad som ofta uppfattas som en ”normal situation” (för en diskussion 

kring begreppet marginalisering se exempelvis Svedberg, 1995). Familjerna beskriver sig 

ibland i förhållande till andra men ofta beskriver de helt enkelt en mycket svår situation utan 

42

att relatera till hur andra har det. Annan forskning visar att barn i fattiga familjer istället ofta 

att relatera till hur andra har det. Annan forskning visar att barn i fattiga familjer istället ofta 

vänjer sig vid att vara fattiga och uppfattar det som något normalt. Det har benämnts 

vänjer sig vid att vara fattiga och uppfattar det som något normalt. Det har benämnts 

fattigdomens normaliseringsprocess (Tvetene, 2001). De marginaliserade positionerna tolkar 

fattigdomens normaliseringsprocess (Tvetene, 2001). De marginaliserade positionerna tolkar 

vi att de finns i relation till olika områden: 

vi att de finns i relation till olika områden: 

vardagslivet 

vardagslivet 

skolan 

skolan 

fritiden 

fritiden 

de sociala nätverken 

de sociala nätverken 

ekonomin. 

ekonomin. 

• 

• 

• 

• 

• 

De familjer som intervjuats har alla en av samhället erkänd och accepterad ekonomisk 

De familjer som intervjuats har alla en av samhället erkänd och accepterad ekonomisk 

situation då de lever på den s.k. riksnormen. Den är väl något som anses garantera detta (?). 

situation då de lever på den s.k. riksnormen. Den är väl något som anses garantera detta (?). 

Vår studie visar dock att trots olika skyddsnät finns det familjer som på olika sätt tycks falla 

Vår studie visar dock att trots olika skyddsnät finns det familjer som på olika sätt tycks falla 

igenom. Riksnormen garanterar inte, som det var tänkt, en ekonomiskt acceptabel nivå att 

igenom. Riksnormen garanterar inte, som det var tänkt, en ekonomiskt acceptabel nivå att 

leva på åtminstone inte under en längre tid. Vi tycker att det känns angeläget att som ett första 

leva på åtminstone inte under en längre tid. Vi tycker att det känns angeläget att som ett första 

led i ett utvecklingsarbete synliggöra dessa brister genom att låta de berörda själva ”tala”. I 

led i ett utvecklingsarbete synliggöra dessa brister genom att låta de berörda själva ”tala”. I 

intervjuerna finns beskrivningar över vad dessa familjer själva uppfattar som problem. 

intervjuerna finns beskrivningar över vad dessa familjer själva uppfattar som problem. 

Studien säger dock inget om hur familjerna skulle vilja lösa sin situation eller vilket stöd de 

Studien säger dock inget om hur familjerna skulle vilja lösa sin situation eller vilket stöd de 

uppfattar att de behöver för att få en bättre situation. Kring detta kan vi således enbart 

uppfattar att de behöver för att få en bättre situation. Kring detta kan vi således enbart 

spekulera och risken är att vi inte alls träffar ”mitt i prick”. Vi har dock valt att trots detta 

spekulera och risken är att vi inte alls träffar ”mitt i prick”. Vi har dock valt att trots detta 

peka på omständigheter som studien synliggjort som skulle kunna vara potentiella 

peka på omständigheter som studien synliggjort som skulle kunna vara potentiella 

utvecklingsområden. När vi resonerar kring detta gör vi en uppdelning i olika områden eller 

utvecklingsområden. När vi resonerar kring detta gör vi en uppdelning i olika områden eller 

ansvarområden: 

ansvarområden: 

Policy – strukturell nivå: 

Policy – strukturell nivå: 

- arbetsmarknadspolitik 

- arbetsmarknadspolitik 

- integrationspolitiken 

- integrationspolitiken 

- bostadspolitik 

- bostadspolitik 

- socialförsäkringsfrågor 

- socialförsäkringsfrågor 

- riksnormen. 

- riksnormen. 

Det finns många företeelser som påverkar dessa familjers möjligheter att leva ett bra liv som 

Det finns många företeelser som påverkar dessa familjers möjligheter att leva ett bra liv som 

det fattas beslut om på en mer strukturell, politisk nivå. Den mer allmänna politik som förs 

det fattas beslut om på en mer strukturell, politisk nivå. Den mer allmänna politik som förs 

vad gäller arbetsmarknad, bostadsmarknad och integrationsfrågor påverkar på olika sätt 

vad gäller arbetsmarknad, bostadsmarknad och integrationsfrågor påverkar på olika sätt 

familjerna och deras möjligheter. Vi tror att det är viktigt att man försöker ta ett samlat grepp 

familjerna och deras möjligheter. Vi tror att det är viktigt att man försöker ta ett samlat grepp 

då det gäller fattigdom i Sverige, att lagstiftning och tillämpningar av dessa bör ses över. 

då det gäller fattigdom i Sverige, att lagstiftning och tillämpningar av dessa bör ses över. 

43

Socialtjänsten: 

- normen och dess tillämpning 

- bättre info 

- mer/annorlunda stöd 

- tydligare barnperspektiv 

- samverkan. 

Socialtjänstens arbete har en direkt inverkan på de fattiga familjernas situation. Vi tror dock 

inte att familjernas situation löses enbart med mer pengar, även om detta naturligtvis skulle 

förbättra deras situation. Vi tror att socialtjänsten bör ta ett mer samlat grepp där familjens 

hela situation beaktas. För att ta ett exempel så kan knappast enheten för försörjningsstöd 

ensamt lösa dessa familjers problem. Det kan behövas insatser från olika enheter både inom 

och utanför socialkontoret. Men idag tycks det inte finnas möjlighet att ha en mer 

övergripande bild utan det är ett stuprörstänkande som dominerar där socialtjänstlagens 

intentioner om ett helhetstänkande åsidosatts. En stor del av de fattiga familjerna i Sollentuna 

har ett utländskt ursprung och det kan vara så att dessa familjer inte känner sig hemma i de 

traditionellt ”svenska” lösningarna och interventionerna som trots allt erbjuds. Att lyssna på 

brukarna själva och på det sättet hitta sätt att arbeta tillsammans med familjerna för att få en 

hållbar situation för dem kan vara en väg att gå. Vad vi genom tidigare forskning dock vet är 

att det är oerhört viktigt för barnen i familjerna att något görs nu för att de ska få uppleva ett 

mer positivt vardagsliv för att i förlängningen kunna utvecklas till välfungerande vuxna. 

Skolan: 

- stöd och information 

- en ”gratis” skola 

- samverkan med andra. 

All forskning visar att skolan är oerhört viktig för barns framtida utveckling och i 

vår studie 

synliggörs vissa saker som skolan skulle kunna förbättra. Vi tror också att det är oerhört 

viktigt att skolan samverkar med andra som har en del i hur barnens liv gestaltar sig, 

exempelvis socialtjänsten. Det gäller att uppmärksamma dessa barn och ungdomar och på 

olika sätt erbjuda ett adekvat stöd. Många av barnen tycks ha svårigheter att få ett stöd från 

hemmet då föräldrarna uppger att de saknar kunskaper både om svenska språket och svenska 

samhället. Frågan är vad skolan kan göra för att kompensera dessa familjer. 

44

Ideella sektorn: 

- en mer anpassad verksamhet 

- uppsökande verksamhet 

- nya grupper. 

Några av familjerna i vår studie hade kontakt med föreningar eller frivilliga organisationer. 

Det rörde sig dock om ett fåtal. Vår tolkning är dock att dessa föreningar skulle kunna vara ett 

stöd för åtminstone en del av dessa familjer bl.a. genom att erbjuda aktiviteter för barnen som 

skulle kunna vara kostnadsfria. Det skulle kunna handla om olika gruppverksamheter, resor, 

lägerverksamhet etc. Vi vet inte vilket utbudet idag är och om dessa familjer tagit ställning för 

att de inte vill delta, eller om det helt enkelt är så att familjerna inte känner till de ideella 

organisationernas arbete. Annan forskning visar att studieförbund och andra ideella 

verksamheter oftast kan spela en stor roll för människor i utsatta situationer (se ex. Eriksson, 

2008) så frågan är varför detta inte sker i Sollentuna? 

Avslutningsvis vill vi bara påpeka att vår övertygelse är att det krävs en kraftsamling för att 

förbättra de fattiga familjernas situation. Olika verksamheter, offentliga såväl som privata och 

ideella bör samverka. Det innebär att förändringar måste ske på politisk- och 

verksamhetsnivå. Men hur inriktningen på den förändringen ska vara och hur den ska se ut är 

en fråga som borde ställas till familjerna själva. Först när vi vet vad de själva tycker att de 

behöver för att kunna få en bra situation vet vi vilka insatser som behöver planeras och 

genomföras. 

45

Referenser 

Referenser 

Alcock, P. (1993) Understanding Poverty. London: Mcmilian. 

Amcoff, J. (2003) Regional omfördelning bland unga och gamla. Stockholm: Institutet för 

framtidsstudier 2003:3. 

Andersson, G. (2010) Barn, fattigdom och social barnavård. Socionomen, sid. 32 – 41. 

Bergman, M. (2010) Har finanspolitik omvända effekter under omfattande budgetsaneringar. 

Den svenska budgetsaneringen 1994-1997. Rapport till finanspolitiska rådet 2010/2. 

Bing, V. (2003) Små, få och fattiga: om barn och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur. 

Blomqvist, P. & Rothstein, B. (2000) Välfärdsstatens nya ansikte. Demokrati och 

marknadsreformer inom den offentliga sektorn. Stockholm: Agora. 

Bonniers lexikon. (1994) Den svenska historien – emigrationen och det industriella 

genombrottet. Del 13. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. 

Bäckström, U. (1998) Finansiella kriser – svenska erfarenheter. Ekonomisk Debatt 1998, årg 

26 nr 1 sid 5-19. 

Carlsson, S. & Rosén, J. (1961) Svensk historia, del 2. Stockholm: Bonniers förlag. 

Dahlqvist, H. (2002) Folkhemsbegreppet: Rudolf Kjellén vs Per Albin Hansson. Historisk 

tidskrift 2002:3 sid 444-465. 

Curtis, LJ., Dooley, MD., Lipman, EL. & Feeny, DH. (2001) The role of permanent income 

and family structure in the determination of child health in Canada. Health Econ, Jun 10 (4), 

pp 287 – 302. 

Duncan, G. & Brooks-Gunn, J. (2000) Family Poverty, Welfare Reform, and Child 

Development. Child Development, vol. 71, issue 1, pp. 188 – 196. 

Ekholm, K. (2008) Globaliseringens drivkrafter och samhällsekonomiska konsekvenser. 

Underlagsrapport 9. Globaliseringsrådet. Stockholm: Stockholm universitet och SNS. 

Edebalk, P. G. & Olsson, M. (2011) Fattigvård, skatter och åldringsfrågan. Ett bidrag till 

framväxten av den svenska välfärdsstaten. Meddelanden från Socialhögskolan 2011:1. Lund: 

Lunds universitet. 

Eriksson, L. (2008) Folkbildning och lokal utveckling: En studie om folkbildningens villkor 

och vardag. Stockholm: Folkbildningsrådet. 

Fridholm, M., Isacson, M. & Magnusson, L. (2005) Industrialismens rötter - om 

förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige. Stockholm: Norstedts förlag. 

46

Förhammar, S. (2000) Med känsla eller förnuft? Svensk debatt om filantropi 1870-1914. 

Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 

Gunnarsson, E. (2000) Kvinnors fattigdom - om könsperspektivet i forskningen om 

socialbidrag och fattigdom. I Socialvetenskaplig tidskrift, årgång 7: 1 – 2, sid.57 – 71. 

Halldén, G. (203) Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk 

forskning i Sverige, årg. 8, nr 1 – 2, sid 12 – 23. 

Harju, A. (2005) Barn och knapp ekonomi. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt 

arbete, Växjö universitet. Rapportserie i socialt arbete, nr 1, 2005. 

Harju, A. (2008) Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenheter och 

strategier. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet. 

Hjelmtveit, V. (2008) Langvarig okonomisk sosialhjelp i barnefamiljer: fattigdomsfelle for 

foreldre og barn? I Seim, S. & Harslöf, I. (eds.) Fattigdommens dynamikk: perspektiver på 

marginalisering i norske samfunnet. Oslo: Universitetsforlaget. 

Hjort, T. (2004) Nödvändighetens pris. Konsumtion och knapphet bland barnfamiljer. Lund: 

Lunds Universitet. 

Hjort, T. & Salonen, T. (2000) Knapphetens boningar. Om fattiga barnfamiljers boende och 

ekonomi. Meddelande från Socialhögskolan 2000:8. Lund: Lunds universitet. 

Häger, O., Torell, C. & Villius, H. (1978) Ett satans år: Norrland 1867. Stockholm: Sveriges 

Radio, Libris. 

Jonsson, J.O. & Östberg, V. (2004) Resurser och levnadsförhållanden bland ekonomiskt 

utsatta 10 – 18 åringar. Analys av Barn-LNU och Barn-ULF. I Ekonomiskt utsatta barn. Ds 

204:41. Stockholm: Fritzes. 

Judt, T. (2012) Illa far landet. Stockholm: Karneval förlag. 

Karlström, U. (1990). Näringslivets strukturomvandling under 1990-talet. Ekonomisk debatt 

5/90 sid 471-479. 

Lundby, E. (2006) I brytpunkten mellan sparsamhet och konsumtion. En studie av hur barn 

bemöter ekonomisk knapphet samt hur denna påverkar barnens sociala relationer. Kalmar: 

Högskolan Kalmar. 

Lytsy, A. (2004)”Dåligt ställt”. Barns röster om ekonomisk utsatthet. Stockholm: Rädda 

Barnen. 

Magnusson, L. (1991) En svensk mentalitet i förändring. Från bråkiga hantverkaren till 

skötsamme arbetaren. I: Gustavsson, A. (red) Alkoholister och nykterister. Uppsala: Uppsala 

universitet. Etnolore 10. 

Nilsson, A. N. K. (2011) Kris i folkhemmet. Svensk politisk historia 1900 – 2011. 

http://www.radda-sverige.nu/wp-content/uploads/2011/10/kris-i-folkhemmet11.pdf 

47

Norlin, J., Bylund, J. & Bucht, C. (2000) En åldrande befolkning: konsekvenser för svensk 

ekonomi. Långtidsutredningen 1999/2000. 

Näsman, E. (2012) Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. 

Stockholm: Gothia. 

Näsman, E. & von Gerber, C. (1996) Mamma, pappa utan jobb. Stockholm: Rädda Barnen 

Förlag. 

Puide, A. (2000) Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia. 

Qvarsell, R. (2003) CSA och socialpolitiken kring sekelskiftet 1900. Socialvetenskaplig 

tidskrift (10) nr 2-3, s 117-130. 

Ridge, T. (2002) Childhood, poverty and social exclusion. From a child´s perspective. 

Bristol: The Policy Press. 

Ridge, T. ( 2011) The everyday costs of poverty in childhood: a review of qualitative research 

exploring the lives and experiences of low-income children in the UK. In Children & Society, 

25 (1), pp. 73-84. 

Salonen, T. (2010) Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2010. Sammanfattning av Barns 

ekonomiska utsatthet. Sundbyberg: Rädda Barnen. 

Salonen, T. (2012) Barns ekonomiska utsatthet i Sverige årsrapport 2012. Sundbyberg: 

Rädda Barnen. 

Sjögren, A. & Svaleryd, H. (2011) Nitlott i barndomen – familjebakgrund, hälsa, utbildning 

och socialbidragstagande bland unga vuxna. Rapport 2011:15. Uppsala: IFAU. 

Socialstyrelsen (2010) Social rapport. Stockholm: Socialstyrelsen. 

Socialstyrelsen (2012) Alltfler behöver långvarigt ekonomiskt bistånd. Pressmeddelande 

2012-10-25. Stockholm: Socialstyrelsen. 

Sou 2003:57 Alternativ finansiering av offentliga tjänster. Stockholm: Finansdepartementet. 

Stranz, H. & Wiklund, S. (2011) I välfärdssamhällets marginal – om socialbidragstagande 

bland ensamstående mödrar med svensk och utländsk härkomst. I Socialvetenskaplig tidskrift, 

nr 1, sid. 42 – 62. 

Sundin,J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, H. (2005) Svensk hälsa i historiskt 

perspektiv. Östersund: Svenska folkhälsoinstitutet. 

Svedberg, L. (1995) Marginalitet: ett socialt dilemma. Lund: Studentlitteratur. 

Svensson, L. & Aagaard Nielsen, K. (2006)(eds.) Action and Interactive Research – beyond 

practice and theory. Maastricht: Shaker Verlag. 

Svensson, L., Brulin, G. & Ellström, P-E. (2002) Innovations- och lärprocesser i den nya 

ekonomin. I Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E. & Widergren, Ö. (red.) Interaktiv 

48

Svedberg, L. (1995) Marginalitet: ett socialt dilemma. Lund: Studentlitteratur. 

Svensson, L. & Aagaard Nielsen, K. (2006)(eds.) Action and Interactive Research – beyond 

practice and theory. Maastricht: Shaker Verlag. 

Svensson, L., Brulin, G. & Ellström, P-E. (2002) Innovations- och lärprocesser i den nya 

ekonomin. I Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E. & Widergren, Ö. (red.) Interaktiv 

forskning – för utvecklande av teori och praktik. Rapport nr 3. Stockholm: 

Arbetslivsinstitutet. 

Sverenius, T. (1999) Vad hände med Sveriges ekonomi efter 1970. Demokratiutredningens 

skriftserie. Regeringen. 

Swärd, H. & Egerö, A-M. (2006) Ligga till last – Fattigdom och utsatthet. Socialpolitik under 

100 år. Stockholm: Gleerups förlag. 

Tvetene, K. G. (2001) “Jeg prover å få det til å bli borte av seg selv”. Om barn som lever i 

familier som over tid har motatt okonomisk sosialhjelp og deres håndtering av hverdagens 

möte med ekonomiske krav. Oslo: Universitetet i Oslo. 

Van der Hoek, T. (2001) Child poverty from a child´s perspective. Personal experiences and 

coping strategies of Dutch poor children. Paper. Tilburg: Tilburg university. 

Wisselgren, P. (2000) Samhällets kartläggare. Stockholm: Brutus Östlings förlag 

Symposium. 

Östberg, V., Alfvén, G. & Hjern, A. (2006) Living conditions and psychosomatic complaints 

in Swedish schoolchildren. Acta paediatrica, vol. 95, issue 8, pp. 929 – 934. 

Nätkällor: 

www.iogt.se 

www.socialdemokraterna.se 

49

Tidigare utgivna FoU-rapporter och 

FoU-forskningsrapporter 

FoU-Rapport 2002:1 Kartläggning av den sociala barnavården 

i sju av Stockholms nordvästra kommuner 

FoU-Rapport 2002:2 Vad är verksamt i handledning? 

- en kvalitativ undersökning 

Forskningsrapport 2003:1 Hellre brödlös än rådlös 

Ekonomisk rådgivning som metod i socialt arbete 

FoU-Rapport 2003:1 ”…vi har ju ändå barn ihop...” 

- separerade pappors röster om svårigheter med 

gemensamt föräldraskap 

FoU-Rapport 2003:2 Familjeliv som yrkesliv 

En enkätstudie av familjehemmen i Solna stad 

FoU-Rapport 2004:1 En inblick i familjens vardag? 

Om intensiva barnavårdsutredningar 

FoU-Rapport 2004:2 Flyktingar i Nordväst 

FoU-Rapport 2004:3 Adrian 

Arbete med unga vuxna missbrukare i öppenvård 

FoU-Rapport 2005:1 Händelser i det tysta 

Utvärdering av en öppenvårdsverksamhet för 

missbrukare 

FoU-Forskningsrapport 2006:1 Med andra ögon 

- brukarens syn på familjebehandling 

FoU-Forskningsrapport 2006:2 Marte Meo 

- en hållbar intervention? 

FoU-Forskningsrapport 2006:3 Tid för arbete 

En tidsgeografisk studie av socialsekreterares arbete 

med barnavårdsutredningar 

FoU-Forskningsrapport 2006:4 I skuggan av Fadime 

och socialsekreterares arbete med hedersvåld 

FoU-Rapport 2006:3 Små barn i familjehem och deras läsvanor 

50

FoU-Rapport 2006:4 Av egen kraft 

Invandrade kvinnors berättelser om inträdet i 

det svenska 

FoU-Forskningsrapport 2007:1 Socialekonomi – en väg mot förändring? 

Utvärdering av Dataverkstaden Väntorp. 

- ett ESF Växtkraft Mål 3-projekt 

FoU-Forskningsrapport 2008:1 Vägen till förändring? 

En studie av socialtjänstens arbete med ungdomar 

som begår brott 

FoU-Forskningsrapport 2008:2 Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext 

En studie av omhändertagna flickor 

FoU-Forskningsrapport 2009:1 Att inte släppa taget. En utvärdering av SAM-teamet 

– ett Case management-projekt i Järfälla och 

Upplands-Bro 2006-2008 

FoU-Forskningsrapport 2011:1 Med barnet eller blanketter i centrum? 

Uppföljning av handläggningssystemet Barns Behov 

I Centrum (BBIC) i nordvästra Stockholm 

FoU-Forskningsrapport 2012:1 Socialarbetares förhållningssätt till BBIC 

”Det finns hur många fördelar som helst, bara man 

har tid!” 

FoU-Forskningsrapport 2012:2 Att leva i långvarig hemlöshet. Berättelser om vägen 

till och från hemlöshet. 

51

Att Fattiga leva familjer i långvarig hemlöshet 

– Sverige Berättelser är idag ett om av vägen världens till rikaste och länder från hemlöshet och är ett utpräglat välfärdssamhälle. Likväl har i 

samhällsdebatten uppmärksammats att det finns människor som är fattiga och som lever under 

Under knappa de förhållanden. senaste decennierna För sin försörjning har den är de ”synliga” beroende hemlösheten av försörjningsstöd väckt uppmärksamhet av samhället. i 

samhällsdebatten. Den här studien är Samhällets ett resultat svar av ett idag samarbete liksom för mellan 100 år Försörjningsstödsenheten sedan är att erbjuda de i mest Sollentuna utsatta 

härbärgen. samt FoU-Nordväst. Personal inom Försörjningsstödsenheten fick 2010 i uppdrag av 

Socialnämnden att intervjua familjer med fokus på att undersöka barnens situation. Kriteriet 

för att komma i fråga för intervjuer var att de hade uppburit försörjningsstöd eller 

I syfte att stimulera och stödja kommunernas utvecklingsarbete att dels utveckla metoder för 

introduktionsersättning 10 månader eller längre. FoU-nordväst fick uppdraget att analysera 

att förebygga hemlöshet och dels utveckla metoder att nå de mest utsatta har Socialstyrelsen 

det insamlade materialet. 

under 

51 familjer, 

de senaste 

i vilka 

10 

det 

åren 

fanns 

erbjudit 

88 barn, 

utvecklingsmedel. 

har intervjuats 

FoU-Nordväst 

och de teman 

fick 

som 

vid 

diskuterades 

några tillfällen 

vid 

uppdrag intervjuerna från var kommunerna Hälsa, Utbildning, att utvärdera Familj och verksamheter Sociala relationer som samt vände Förmåga sig till att hemlösa klara sig 

missbrukare. själv. Intervjupersonerna Verksamheterna gestaltar och arbetsmetoderna dagens fattigdom som och utvecklades ger röst åt kan en grupp ses som av ett människor konkret 

uttryck som sällan för kommer personalens till tals erfarenhetsbaserade i samhällsdebatten. kunskap Deras kunskap om missbruk är viktig och för att hemlöshet kunna utveckla – en 

kunskap arbetet inom som kommunernas oftast är oformulerad. Försörjningsstödsenheter. 

FoU:s roll var under utvärderingsarbetet att formulera 

samt tillföra forskningsperspektivet. En viktig del var också att intervjua brukarna. 

I den här forskningsrapporten har fem personer intervjuats som har erfarenhet av både 

hemlöshet och missbruk. Ambitionen har varit att ge röst åt en grupp som sällan kommer till 

tals i samhällsdebatten. Hur beskriver de vägen från hemlöshet till bostad? Vad avgjorde att 

de beslutade sig för att lämna hemlösheten? Hur ser de på socialtjänsten? Deras kunskap är 

viktig för att kunna utveckla hemlöshetsarbetet. 

ISBN: 978-91-89681-23-1 

978-91-89681-24-8 

ISSN: 1651-7830 

96

Att leva i långvarig hemlöshet Fattiga familjer - FoU Nordväst

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?