Läs mer i rapporten Grudis-tekniken för värmegles fjärrvärme av Zinko

grudis-tekniken för 

värmegles fjärrvärme 

Heimo Zinko, ZW Energiteknik AB 

Forskning och Utveckling | Värmegles 2004:10

GRUDIS-TEKNIKEN FÖR VÄRMEGLES 

FJÄRRVÄRME 

Forskning och Utveckling │ Värmegles 2004:10 

Heimo Zinko, ZW Energiteknik AB 

ISSN 1401-9264 

© 2004 Svensk Fjärrvärme AB 

Art nr 042223

I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser. 

Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för 

Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.

Svensk Fjärrvärme AB │ FoU Värmegles 2004:10 Grudis-tekniken för värmegles fjärrvärme 

Sammanfattning 

Rapportens främsta syfte är att sammanställa drifterfarenheter för plaströrssystem som 

har varit i drift under längre tid. Med plaströrssystem menas här flexibla 

fjärrvärmeledningar med medierör i plast. Eftersom de tidigt byggda 

plaströrssystemen ofta ingick i en systemteknisk lösning där distributionsmediet är 

tappvarmvattnet, s k GRUDIS-system, så var det naturligt att följa upp dessa system 

byggda i slutet av 1980-talet (de äldsta systemen har varit i drift i ca 17 år). Även 

erfarenheter från andra systemlösningar ingår dock i utredningen. 

Projektets huvudmål är dels att sammanställa drifterfarenheter med plaströrssystem 

och dels att utreda om själva GRUDIS-tekniken kan leda till sänkta 

anslutningskostnader för värmegles fjärrvärme. 

Utredningen är baserad på telefonkontakter med ägarna till de redovisade systemen, 

samt i ett fall även med anläggningsbesök på plats. I undersökningen användes också 

det omfattande rapportbiblioteket med GRUDIS-rapporter som författades av 

fjärrvärmegruppen i Studsvik på 1980-talet. Som komplement till utredningen av 

svenska system ingår ett bidrag från Danmark, som återger den danska synen på 

användning av plaströrssystem i mindre fjärrvärmenät. 

Ett viktigt resultat från undersökningen är att inga onormalt stora skadefrekvenser har 

rapporterats för plastmedierören, bortsett från några system där rör med produktionsfel 

har använts. Några ledningsbrott p g a att PEX-materialet har uppnått sin tekniska 

livslängd har inte rapporterats. En något större felfrekvens finns däremot beträffande 

rörkopplingar. Detta gäller i synnerhet för de tidiga kopplingslösningarna. 

Idag är det är dock osäkert om GRUDIS-kopplingen har någon ekonomisk fördel 

jämfört med andra systemlösningar. Anledningen är bl a att värmeväxlarna har blivit 

billigare samt att komponenter för tryckreglering, mätning och eventuell VVC 

tillkommer i GRUDIS-systemen. Enligt vår uppfattning kan den mest intressanta 

GRUDIS-tillämpningen ske för lågtemperatursystem i mindre nät för nyare 

bebyggelse, t ex småhus eller mindre flerbostadshus. Framledningstemperaturen kan 

då vara 60-65°C och en enkel FC kan åstadkommas utan VVC. Tappvarmvattnet kan 

tappas av direkt utan kallvatteninblandning och radiatorsystemet bör kräva en maxtemperatur 

på 50-55°C vilket kan åstadkommas med en vanlig plattvärmeväxlare. 

Nyckelord: Plaströrssystem, PEX-rör, GRUDIS, värmegles fjärrvärme, låg 

värmetäthet. 

│ 3

Summary 

The main intention of this report is to collect information about plastic pipe 

distribution systems in operation for about ten years or more. Plastic pipe systems 

means insulated, flexible heat distribution pipes where the medium pipe is made of a 

polymeric material, usually PEX. In early systems built in Sweden in the late 1980s, 

these pipes were often used together with a special system connection, called 

GRUDIS in which the heat distribution medium was tap-water. The tap-water system 

of buildings was directly connected to the distribution system. Alternative ways to 

distribute heat was f. i. in four-pipe systems, with separate circuits for hot tap water 

and radiator water or two-pipe systems with separate heat exchangers for both hot tap 

water and radiators. Results from some four-pipe systems are also included in the 

report. 

A second goal for this report was therefore also to investigate, if this GRUDISconnection 

should be used today for heat distribution in areas with low heating load 

density, such as areas with detached houses. 

The report is supplemented by an overview written by Leif Amby, DANINCO, 

Denmark about the Danish experiences with plastic pipe systems. In Denmark plastic 

pipe systems are making up about 50 % of the installed pipes. 

An important result of the investigation is that plastic pipe systems in operation since 

15 years do not exhibit an abnormal high failure rate. Failures did occur in pipes 

installed in 1980s leading to pipe breaks, but these failures were due to an erroneous 

production process. Breaks due to pipes that have reached their technical live margin 

were not reported. A slightly higher failure rate is reported from fittings and joints. 

This holds mainly for older types of fittings and for some types of screw connections. 

It gets not evident from the collected experience if the GRUDIS-connection itself 

represents an advantageous solution today. The connection was mostly invented 

because of the lack of oxygen barriers in plastic pipes in the 1980s. Today direct 

radiator connection (favoured in Denmark) or the conventional Swedish parallel 

connection of heat exchangers could be equally economic or even better than 

GRUDIS. 

To our opinion, the best opportunity for GRUDIS-connection is in low temperature 

systems in smaller distribution networks for newer small buildings and detached 

houses. The supply temperature can then be 60-65°C, and the user substation does not 

need a hot water recirculation. The domestic hot water can then be tapped directly 

from the circulation pipe and the radiator system should be able to work with a 

maximum temperature of 50°C, which can be achieved with a simple heat exchanger. 

Key-words: Plastic Pipes, PEX pipes, GRUDIS, low line density, district heating low 

heat density.


Innehållsförteckning 

1. Inledning .................................................................................7 

1.1. Bakgrund ......................................................................................... 7 

1.2. Syfte och mål................................................................................... 8 

2. GRUDIS - ett närvärmesystem ..............................................9 

2.1. Behovet av enkla system för småhus och gles bebyggelse ...... 9 

2.2. Problem med syrediffusion............................................................ 9 

2.3. Tappvarmvatten som arbetsmedium ............................................ 9 

2.4. GRUDIS – bassystem ................................................................... 10 

2.5. GRUDIS med VVC ......................................................................... 10 

2.6. GRUDIS – mätning ........................................................................ 11 

3. GRUDIS experimentanläggningar ......................................12 

3.1. Hammarstrand............................................................................... 12 

3.2. Vedevåg ......................................................................................... 13 

3.3. Söderbärke .................................................................................... 14 

3.4. Kil ................................................................................................... 16 

4. Övriga GRUDIS anläggningar .............................................18 

5. Fyra-rörssystem...................................................................19 

6. Samlade erfarenheter - Sverige ..........................................20 

6.1. Plaströr och rörkopplingar........................................................... 20 

6.2. Korrosion....................................................................................... 20 

6.3. Komponentteknik.......................................................................... 21 

6.4. Systemval ...................................................................................... 21 

6.5. Kostnader ...................................................................................... 24 

6.6. Diskussion..................................................................................... 25 

7. Samlade erfarenheter från Danmark ..................................27 

7.1. Inledning ........................................................................................ 27 

7.2. Sammanfattning............................................................................ 27 

7.3. GRUDIS-system i Danmark?........................................................ 28 

7.4. Systemteknik................................................................................. 28 

7.5. Marknadssituationen för plastmedierör i Danmark. .................. 30 

7.6. För- och nackdelar med plastmedierör....................................... 30 

7.7. Livslängd av preisolerade fjärrvärmerör i plast......................... 30 

7.8. Slutsatser från Danmark .............................................................. 31 

7.9. Källor.............................................................................................. 31 

7.10. Systembeskrivning ....................................................................... 32 

│ 5

7.11. Skadestatistik................................................................................ 33 

8. Slutsatser............................................................................. 34 

9. Förslag till framtida projekt med GRUDIS-anknytning..... 36 

10. Referenser............................................................................ 37 

Bilaga 1: Anvendelse af plastmedierør til fjernvarmedistribution 

i Danmark


1. Inledning 

1.1. Bakgrund 

Under 1980-talet pågick i samarbete mellan dåvarande Byggforskningsrådet och 

Studsvik Energiteknik ett utvecklingsprojekt avseende ett plaströrssystem lämpat för 

distribution av värme till värmegles bebyggelse. Målsättningen var att ta fram ett 

system som ger lägre anslutningskostnader för bebyggelse där anslutning med 

traditionell stålrörsteknik skulle bli för kostsamt. Systemnamnet då blev 

Gruppcentraldistributionssystem vilket resulterade i förkortningsnamnet GRUDIS. 

Utvecklingsprojektet påbörjades 1982 och omfattade material-, komponent- och 

systemstudier genomförda främst i Studsvik. Företaget Wirsbo Bruk deltog med sitt 

PEX- material och med utvecklingen av syrespärrade rör. Fr o m 1985 genomfördes 

också en rad experimentprojekt för att demonstrera och finslipa tekniken i fält och 

utveckla installationspraxis. 

Projekten rönte stort intresse bland byggföretagen, men inte inom 

fjärrvärmebranschen. Tekniken avsåg främst närvärmeentreprenader där framför allt 

markentreprenörer såg sin chans att kunna ta över hela installationen av 

värmedistributionssystemet, eftersom installation av PEX-rör inte krävde några 

svetsarbeten. Enkel läggning och hög framdrivningshastighet var egenskaper som 

intresserade byggare och markentreprenörer, medan fjärrvärmebranschen var 

sysselsatt med expansion av fjärrvärmesystem och ansåg avvikande teknik snarare 

som ett hinder än som en tillgång. PEX-rören var ju begränsade i tryck och temperatur 

och kunde därför inte omedelbart anslutas till fjärrvärmens stålrörsystem. 

GRUDIS-systemet har några karakteristiska egenskaper som avviker från det 

traditionella fjärrvärmesystemet - en förutsättning för att få ner systemkostnaderna: 

Medierör i plast 

Värmedistributionsmediet är tappvarmvatten som tappas direkt ur ledningen 

Dessa var de grundläggande egenskaper som hela systemet kretsade omkring. Därav 

kunde andra karakteristiska egenskaper härledas som GRUDIS-systemet också 

förknippas med: 

Lätt och flexibel installation 

Långa rörlängder (upp till 200 m) 

Skarvfrihet i mark (kamförläggning från hus till hus) 

I vissa system: Hålrörsteknik med senare indragning av medierör 

Begräsning av tryck och temperatur. 

Eftersom plastmedierör främst var tillgängliga och ekonomiska i det mindre 

dimensionsregistret upp till ca DN 80 mm så utkristalliserade sig ett system som i 

första hand passade mindre gruppbebyggelse eller mindre samhällen med 

anslutningseffekt mellan 0.5 och 1 MW som huvudsakliga målobjekt för GRUDISsystemet, 

vilket (vid sidan om rörens tryck- och temperaturbegränsning) bidrog till att 

det inte kom in bilden i fjärrvärmesammanhang. 

│ 7


8 │ 

Det senare är dock i våra ögon en stor felbedömning. Som sekundärsystem till ett 

primärt fjärrvärmesystem är plaströrssystemet väl lämpat för att förse småhusområden 

med värme och varmvatten. Det finns flera exempel på en lyckad installation av såväl 

GRUDIS-tekniken som fyra-rörssystem. Wirsbos fyra-rörssystemet Quattro är ett 

exempel på ett integrerat fjärrvärmerör speciellt framtagit för detta ändamål. 

Den i Studsvik genomförda utvecklingen av GRUDIS-systemet är väldokumenterad. 

Det finns ett trettiotal rapporter från GRUDIS-utvecklingen, som återges i 

referenslistan, avsnitt 10. Det kan vara svårt att få tillgång till alla dessa rapporter, 

men ZW Energiteknik eller FVB AB borde ha tillgång till en större del av dessa. 

1.2. Syfte och mål 

Inom projektet ”Värmegles fjärrvärme” är ett av huvudsyften att minska anslutningskostnaderna, 

bl a genom att minska såväl distributions- som FC-kostnader. GRUDISsystemet 

har i all dokumentation visat att det kan vara billigare än konventionell 

teknik. Ändå har det inte slagit genom i någon större utsträckning. 

Vad är orsaken till detta? 

De flesta GRUDIS - anläggningarna har varit nu i drift ca 10 – 15 år. Om det finns 

några problem, antingen med materialet eller med systemet, så borde man veta det nu. 

Syftet med projektet är att utreda hur det har gått med de tidigt byggda GRUDISprojekten, 

med andra typer av plaströrsledningar och om möjligt att hitta orsaken till 

att tekniken inte fick det förväntade genombrottet.


2. GRUDIS - ett närvärmesystem 

Från början var det aldrig tanken att GRUDIS skulle förknippas med fjärrvärme. 

Inriktningen var närområdet med den typ av bebyggelse som oftast förekommer i 

småhusområden eller i mindre tätorter: Småhus eller flerbostadshus med ett begränsat 

antal lägenheter per hus. 

2.1. Behovet av enkla system för småhus och gles bebyggelse 

Det är intressant att se att i början av åttiotalet var anledningen till att utveckla 

GRUDIS-systemet densamma som man idag har inom värmeglesa områden: För att 

framgångsrikt kunna konkurrera med annan uppvärmningsteknik är det viktigt att 

kostnaderna för anslutning till ett centralt distributionsnät är så låga som möjligt. 

Eftersom kostnaderna är en kombination av utgifter för material, markarbeten, installation 

och fjärrvärmecentral behövdes ett system som kan pressa kostnader på alla delområden. 

Det visade sig, att plaströrsledningar hade förutsättningar att sänka 

kostnaderna på alla fyra delområden, men materialkostnaderna var i första hand låga 

endast vid dimensioner mindre än DN 60, och även hanteringen var enklast i dessa 

dimensioner. Därför är det främst i tillämpningar för mindre effekter med upp till ca 

0.5 MW per ledningsgren, som kostnadsfördelar var uppenbara. 

2.2. Problem med syrediffusion 

Tillämpningen av plastmedierör av PEX har i Sverige redan förekommit ändå sedan 

slutet av 1970-talet. Även om man var väl medveten om de begränsningar som fanns 

för dessa rör angående tryck och temperatur, så var man mindre bekant med en annan 

egenskap som är karakteristisk för termoplaster: Syrediffusionen. Denna syrediffusion 

ledde i några system, bl a i Malmö och Växjö, till förödande konsekvenser. Inläckande 

syre ledde till korrosion av konventionella komponenter, pumpar, radiatorer, mm, och 

resulterade i att plaströrsledningar drog på sig ett vanrykte som de sedan dess haft 

mycket svårt att bli kvitt. 

Två vägar stod till buds för att lösa problemet med syrediffusionen. Dels påbörjade 

Wirsbo och andra tillverkare utveckling av en diffusionsspärr som avsevärt minskade 

syrediffusionen. Sådana rör tillhandahålles idag av Wirsbo i form av evalPex för 

distribution av radiatorvärme. Andra tillverkare arbetar med spärrskikt av aluminium. 

En annan möjlighet var att betrakta distributionsmediet som tappvarmvatten. Det är 

den lösningen GRUDIS-projektet valde. 

2.3. Tappvarmvatten som arbetsmedium 

Med varmvatten som arbetsmedium kunde man bortse från syreinläckaget, så länge 

alla komponenter och armaturer som kom i kontakt med mediet var avsedda för 

syresatt vatten. Det var alltså viktigt att ta fram specifikationer för val av kopplingar, 

ventiler, pumpar, mätare, värmeväxlare, mm. Själva PEX-rören (utan syrespärr) 

avsedda för varmvatten var godkända för dricksvattentransport. 

│ 9


10 │ 

2.4. GRUDIS – bassystem 

GRUDIS-systemet blev således en ny typ av distributionssystem, där vattnet avtappas 

direkt till tappställen. Radiatorkretsen ansluts via värmeväxlare (i koppar eller 

rostfritt). 

Figur 2.1 visar ett grundschema över GRUDIS-systemet. 

Primär fjärrvärme 

KV 

Figur 2.1: GRUDIS grundutförande som sekundärt system anslutet till primär fjärrvärme. 

Radiatorkretsens temperatur ligger under cirkulationskretsens temperatur. 

VV 

Som framgår av figuren så tillsätts kallvatten till huvudledningen och varmvatten 

tappas av successivt vid förbrukningsställen. Beroende på driftkurvan kan 

temperaturen vintertid vara för hög. T ex kan distributionskretsen ha en drift kurva 

90/60°C. Då måste ytterligare kallvatten blandas in vid husens tappställen för att få ner 

temperaturen till erforderliga 55 resp 60°C. 

Rad 

2.5. GRUDIS med VVC 

Distributionssystem för småhus byggs som brukligt utan VVC. Men i flerbostadshus 

ska det finnas VVC och detta kräver således någon form av återkoppling till 

cirkulationskretsen. En lösning för detta framgår av Figur 2.2. VVCn kunde dock vara 

mera komplicerad än så. Ibland var man nämligen tvungen att koppla i VVCn på ett 

traditionellt sätt med VVC-pump och återvärmning via värmeväxlare. I det fallet fick 

man alltså tillgripa en extra VVC-värmeväxlare. Lösningen tar bort lite av udden med 

enkelheten som annars kännetecknar GRUDIS-anläggningar. I detta fall återförs 

varmvatten till varmvattenkretsen. Detta avsteg från den enkla GRUDIS-tekniken 

berodde på problem med tryckpendlingar vid återföringen till returledningen. 

GRUDIS -systemet med VVC värmeväxlaren visas i Figur 2.4. 

KV


Figur 2.2: GRUDIS-system med VVC-återkoppling via VVC-begränsare till 

cirkulationskretsen. 

Grudiskrets 

2.6. GRUDIS – mätning 

VVC 

Rad 

VV 

KV 

Vid system utan VVC mäts såväl flöde och temperaturer till och från radiatorkretsen 

som flöde och varmvattentemperatur till VV-tappningen och tillfört kallvatten. 

I flerfamiljsfastigheter med VVC mäts även VVC-flödet separat och avräknas från den 

totala förbrukningen, vilket är en extra komplikation, se Figur 2.3. För VVCns returtemperatur 

tas i regel ett schablonvärde. 

Figur 2.3: GRUDIS-system med mätning av värme, varmvatten och VVC 


T f 

T r 

Figur 2.4: GRUDIS-system med VVC-värmeväxlare. 


T f 

T r 

VVC 

VVC 

Rad 

KV 

VV 

Rad 

VV 

KV 

│ 11


12 │ 

3. GRUDIS experimentanläggningar 

Målgruppen för GRUDIS-tekniken var småhusområden och gles bebyggelse. De 

första demonstrationsprojekten i Hammarstrand, Vedevåg, Söderbärke och Kil är 

typiska exempel på detta. Målsättningen med dessa anläggningar var: 

att demonstrera GRUDIS-tekniken i praktiskt utförande i olika systemtekniska 

applikationer 

att utvärdera teknisk funktion och ekonomiskt utfall i förhållande till 

resultaten inom FoU-projektet 

att initiera utveckling av material, komponenter och systemlösningar. 

Den första anläggningen byggdes i Hammarstrands tätort i Ragunda kommun, 

Jämtland, under hösten/vintern 1985/86. Hammarstrandsanläggningen följdes av en ny 

anläggning i Vedevågs tätort, Lindesbergs kommun, Västmanland, under 

hösten/vintern 1986/87. 

Ytterligare anläggningar har därefter byggts i Söderbärke tätort i Dalarna (1988) och i 

Kils tätort i Värmland (1989 – 1993). 

3.1. Hammarstrand 

GRUDIS-systemet i Hammarstrand försörjer 20 abonnenter med ett sammanlagt 

effektbehov på 2.4 MW. Värmeproduktionen sker i en fastbränsleeldad anläggning 

med rökgaskylare. GRUDIS-systemet försörjer de centrala delarna av Hammarstrands 

tätort, dvs främst större kontors- och bostadshus. Eftersom det främst rörde sig om 

större fastigheter var Hammarstand ett besvärligt projekt att starta GRUDISdemonstrationen 

med. Den totala längden på ledningsnätet uppgår till 2 200 m. 

Ungefär 60 % av nätet för dimensionerna upp till DN 63 mm utgörs av en integrerad 

flexibel ledning med medierör av PEX, isolering av PEX-skum samt korrugerad 

mantel av PEH. Rörsystemet tillverkades då av Uponor (idag Ecoflex). Resterande rör 

är styva PUR-isolerade hålrör av märke Aquatett. 

För den resterande delen, stamledningen genom samhället i dimensionerna DN 75, 90 

och 110 mm, utnyttjades ett konventionellt hålrörssystem (Aquavarm) med isolering 

av PUR-skum, mantelrör av PEH och styrrör av PVC. Efter hopfogning av 

hålrörskulverten drogs medieröret (PEX) i skarvfria längder genom hålröret. 

Anslutningen av större fastigheter har medfört ett relativt stort antal avgreningspunkter 

i mark (16 st). Avgreningarna består av prefabricerade T-rör i koppar med pålödda 

medierörskopplingar i avzinkningshärdig mässing. Installationen av dessa T-rör i mark 

drog avsevärt ner den annars höga framdrivningstakten i rörläggningsarbetet. 

Karakteristiskt för Hammarstrand är att systemet har byggts för relativ hög 

värmetäthet, vilket gjorde att man snart kom upp i rördimensioner som icke är ideala 

för plaströrsnät. Att detta dessutom gjordes i en första experimentanläggning var ett 

grundfel, vilket man förstod senare. 

Anläggningen och experimentresultaten är beskrivna i referenserna [17, 18, 19, 28, 29, 

30, 31].


3.2. Vedevåg 

Anläggningen i Vedevåg är en direkt fortsättning av experimentbyggnationsserien 

som påbörjades med Hammarstrand. Anläggningen försörjde ursprungligen 9 

abonnenter omfattande 12 flerbostadshus, skola och ålderdomshem. 

Värmeproduktionen var då baserad på uteluftvärmepumpar och den totala anslutna 

effekten är 1.2 MW. 

Rörsystemet i Vedevåg är ett flexibelt hålrörssystem med mantel, isolering och 

styrrör. Hålrören levererades i 12-meterslängder (Aquavarm) och plastmedierören 

levererades i skräddarsydda längder. Hålrören är försedda med ändtätningar och 

styrrören/hålrören skarvas enkelt samman med en speciell typ av snäppringskoppling 

som sitter på styrrören. 

Figur 3.1: Inmatning av medierör i den färdigt lagda hålrörsledningen 

Mantelrörsskarven tätades med ett vanligt krympförband. Därefter drogs de skarvfria 

skräddarsydda medierören in i den färdigskarvade hålrörssektionen, vilket medförde 

att antalet medierörkopplingar i marken begränsades till ett minimum. Den här 

använda flexibla hålrörsledningen kunde förena målsättningen med flexibilitet och 

skarvfria skräddarsydda längder på ett bättre sätt än systemet i Hammarstrand 

Den totala längden på ledningssystemet i Vedevåg är ca 900 m. Systemet består av 

flexibla ledningar i hela dimensionsområdet (DN 40 - Ø 75 mm), vilket är en 

förbättring i förhållande till Hammarstrandsanläggningen. De klenare dimensionerna 

DN 40 - Ø 50 mm har levererats som dubbelrör och dimensionerna DN 63 - DN 75 

mm som enkelrör (se Figur 3.1). 

Man kan betrakta GRUDIS-anläggningen i Vedevåg som blockcentralteknik för 

försörjning av ett väl definierat bebyggelseområde. Området kommer endast att 

expandera i begränsad omfattning. Det innebär att den yttre ramen för tillämpning av 

GRUDIS-tekniken är väl uppfylld. Eftersom hela det utnyttjade dimensionsområdet 

kunnat installeras med flexibla ledningar har stora fördelar kunnat uppnås. Det har 

varit möjligt att projektera ett så gott som skarvfritt system i mark. Endast tre 

avgreningspunkter har installerats. 

Vid ett senare tillfälle på 1990-talet ändrades anläggningen på så sätt att några hus 

revs och nya tillkom med totalt samma effekt som tidigare. Dessutom anslöts systemet 

sekundärt till fjärrvärme som förses med spillvärme från Vedevågs Bruk. 

│ 13


14 │ 

Anläggningen och experimentresultaten är beskrivna i referenserna [20, 21, 22, 23, 

24]. 

3.3. Söderbärke 

GRUDIS-systemet i Söderbärke tätort, Smedjebackens kommun, är en vidareutveckling 

av den systemteknik som byggdes i Vedevåg. Anläggningen i Söderbärke 

försörjer 4 större flerfamiljshus, ålderdomshem samt servicelokaler. Totalt har 7 större 

och 16 mindre fjärrvärmecentraler installerats och den totala anslutna effekten uppgår 

till ca 1 MW. Närvärmesystemet i Söderbärke omfattar en komplett blockcentral 

inkluderande panncentral, fjärrvärmeledningar, fjärrvärmecentraler samt konvertering 

av direktelvärmda markbostäder (vattenburet värmesystem inomhus). 

Distributionssystemet i Söderbärkeanläggningen (Figur 3.2) består av tre olika 

systemdelar: 

GRUDIS-högtemperatursystem (90°C), som är en vidareutveckling av de 

anläggningar som byggts tidigare 

Fyra-rörssystem (75 - 80°C) anslutet till högtemperatursystem för 

utbyte/renovering av uttjänta sekundärsystem 

GRUDIS-lågtemperatursystem (65°C) i kombination med konvertering av 

direktelvärmda markbostäder till vattenburna värmesystem. 

Fjärrvärmeledningen är av samma konstruktion som i Vedevåg, dvs flexibel hålrörsledning 

av Aquavarm. Den sammanlagda ledningslängden i Söderbärke är 1 650 m. 

Dimensionerna upp t o m DN 50 mm har levererats som twinrör. Dimensionerna 

DN 40, DN 32 och DN 25 mm har både levererats med och utan syrespärrat medierör, 

beroende på tillämpningen. 

Vid sidan om GRUDIS-tekniken på två olika temperaturnivåer har också ett fyra-rörssystem 

installerats. Det senare avsåg byte av 290 m 

asbestcementkulvert till plaströrsledning. I detta fall är medierören för 

värmedistribution syrespärrade medan varmvatten och VVC är 

ospärrade. Systemet för radiatorvärme är anslutet sekundärt till det 

primära GRUDIS-nätet, och värmevattnet och varmvattnet distribueras 

separat, se 

Figur 3.3.


Figur 3.2 GRUDIS-nät i Söderbärke 

Figur 3.3: Grudis-fyra-rörssystem i Söderbärke. Fyra-rörsledningen förser 

tre fastigheter med värme och varmvatten 

│ 15


16 │ 

Vidare har ett GRUDIS lågtemperatursystem (65°C) i kombination med konvertering 

av direktelvärmda markbostäder installerats (Figur 3.4). Systemlösningen för denna 

anläggningsdel bygger även i detta fall på utnyttjande av tappvarmvatten som 

distributionsmedium men temperatur- och trycknivåerna är lägre för att underlätta 

direktkopplingar till fastigheternas värme- och tappvattensystem. 

Figur 3.4: Grudis lågtemperatursystem i Söderbärke kopplat till Grudis 

högtemperatursystem. 

Lågtemperaturssystemet är kopplat direkt till högtemperatursystemet, en separat cirkulationspump 

och shuntgrupp svarar för de lokala driftparametrarna, dvs en 

distributionstemperatur av 65°C. 590 m GRUDIS-ledning och 16 FV-centraler 

försörjer 32 elkonverterade lägenheter i parhus med värme och varmvatten. 

Anläggningen och experimentresultaten är beskrivna i referenserna [25, 26, 34, 35, 

36]. 

3.4. Kil 

I Kil byggde Kil Energi AB förutom ett fjärrvärmeområde också närvärmeområdet 

Kilslund vilket baserades på ett GRUDIS nät. Värmen kommer från en flispanna på 

500 kW, kompletterad med två oljepannor på ca 250 kW var. Kilslund byggdes mellan 

åren 1989 –1991, delvis som ett experimentbyggnadsprojekt. Idag är ca 230 småhus 

anslutna till 7000 m PEX-ledningar. 

Värmen från panncentralen transporteras i stålrörsledning till fem undercentraler. Från 

dessa undercentraler transporteras sedan värmen sekundärt vidare som GRUDISsystem 

till villakunderna och ett daghem. Undercentralerna är inrymda i 

”Friggebodar” som väl smälta in i småhusomgivningen. Där sker även 

värmemätningen. GRUDIS-systemet är byggt utan skarvar i mark och alla ledningar är 

dragna in till husen, samförlagda med andra ledningar såsom kallvatten, el och tele. I 

varje hus finns en fjärrvärmecentral som behöver ca 0,32 m² golvyta.


Figur 3.5: 

Indragning och 

samförläggning av 

ledningssystem i småhus i 

Kilslund 

Det som är unikt med Kil är att man verkligen har försökt få alla byggföretag och 

entreprenörer att samarbeta kring GRUDIS-idén och att samordna sina åtaganden för 

att pressa kostnader i störst möjliga mån. De totala anslutningskostnaderna (rörledning 

och undercentraler) kostade ca 30 000 SEK per lägenhet i 1989 prisläge, varav 

plaströrsdelen var 17000 SEK. Idag motsvarar detta ungefär 50 % högre kostnader. 

Anläggningen och experimentresultaten är beskrivna i referens [37]. 

Tabell 3.1: GRUDIS experimentanläggningar 

Ort/år 

Ägare/ 

Byggherre 

Anslutn. 

effekt (kW) 

Antal FC 

Längd (m 

dike) 

System 

Hammarstrand Ragunda 2 400 20 900 (hålrör) + Aquatett/ 

1985 

Energi AB 

1300 (flex) Ecoflex 

Vedevåg 1987 Linde Energi 1 250 9 900 Aqua-Pex 

AB 

(Aquavarm) 

Söderbärke 1988 Bärkehus AB 1 000 23 900 + 300 + Aqua-Pex 

570 


Kil 1989- 1991 Kils Energi AB 1 000 230 7000 Aqua-Pex 


│ 17


18 │ 

4. Övriga GRUDIS anläggningar 

Förutom de i avsnitt 3 beskrivna experimentanläggningarna byggdes även en rad 

GRUDIS-anläggningar som vanliga entreprenadsprojekt. En rad av dessa som vi har 

fått kännedom om är listade i Tabell 4.1. Anläggningarna ingick i vår enkät- och 

telefonförfrågning och svaren ingår i diskussionerna i avsnitt 6. 

Tabell 4.1: Övriga GRUDIS-system 

Ort/år Byggherre 

Märsta – kv 

Televerket 

Kristianstad - 

Stenbacke 1 

1988 

Växjö – kv 

Goshage 

1988 

Lund – kv 

Ladugårdsmarken 

Skarne AB 

LB-Hus / 

C4Energi AB 

Anslutn. 

effekt (kW) 

Antal 

kunder/FC 

Längd 

(m dike) 

System 

2130 13 parhus 300 Aquavarm 

Växjö Energi 700 102 småhus, 

1 daghem 

Lunds 

kommunfastigheter 

ca 4000 Ecoflex 

1100 1600 Aquavarm


5. Fyra-rörssystem 

Under slutet på 1980-talet, då GRUDIS-systemet var nytt, var även plaströrstekniken 

som sådan ny och okänd. Det förekom då oftast, att man sammanblandade GRUDIS 

och plaströrstekniken och kallade alla system, där plaströr kom till användning, för 

GRUDIS. Det byggdes dock många fler plaströrssystem som fyra-rörssystem än som 

GRUDIS-system. I tabell 5.1 görs en sammanställning av några fyra-rörssystem som 

ingår i vår analys. 

Tabell 5.1: Fyra-rörs plaströrssystem 

Ort/år Byggherre 

Anslutn. 

effekt (kW) 

Antal 

lägenheter 

Längd 

(m dike) 

System 

Storuman – 

kv Målaren1990 

HSB 300 30 200 Ecoflex 

Storuman - 

kv Bärbacka1995 

HSB 400 39 300 Ecoflex 

Umeå – kv 

Stiftelsen 1000 120 1300 Ecoflex 

flyttblocket 

Bostaden AB 

Lund 

Lunds 1100 121 1100 Aquavarm 

-flera system kommunfastigheter 

│ 19


20 │ 

6. Samlade erfarenheter - Sverige 

Nedan ges en sammanställning av de drifterfarenheter som framkom vid 

telefonkontakt eller besök hos anläggningsansvariga. Vi skickade också ut ett enkelt 

frågeformulär som skulle ge de viktigaste systemuppgifterna svart på vitt. Dessa 

returnerades dock endast delvis med fullständiga uppgifter. Det är oftast också så att 

genom byte av driftansvarig finns inte en fullständig bild som täcker hela perioden 

som systemet varit i drift. 

6.1. Plaströr och rörkopplingar 

Medierören som används i Sverige levereras i huvudsak av Wirsbo. De levereras i två 

kvaliteter: Syrespärrade rör evalPEX som normalt används för värmedistribution samt 

ospärrade PEX-rör avsedda för tappvattendistribution. För GRUDIS-tillämpningen är i 

första hand de sistnämnda rören av intresse, eftersom de har livsmedelscertifikat. 

Plaströren är designade för att kunna köras kontinuerligt enligt en 90/70°C 

framledningskurva (ca 100 h/år på 90°C), drifttrycket är 6 bar. Vidare kännetecknas 

rören av att de har högre syrediffusion (ospärrade PEX-rör) respektive låg 

syrediffusion (evalPEX). Även diffusion av vattenånga genom rörväggen förekommer 

i viss utsträckning. Dessa begränsningar måste noggrant beaktas för att uppnå lång 

teknisk livstid, vilken under dessa villkor kan uppgå till storleksordningen 100 år. 

Fel i medierör är ytterst sällsynta. Det förekom dock i samband med introduktionen av 

plaströr leveranser av plastmedierör från Wirsbo med tillverkningsfel som ledde till 

rörhaverier på 1980-talet. Detta hände bl a i Växjö, där ett GRUDIS-system 

installerades 1988 och där enstaka rör havererade efter 10 driftår. Haveriorsaken har 

utretts och tillverkningsfel konstaterats. 

I Hammarstrand har det under driftfasen uppträtt en skada på ett T-rör i mark samt ett 

medierörsbrott. Felet på T-röret bestod i ett montagefel i en lödfog mellan rördetalj 

och medierörskoppling. Medierörsbrottet visar sig efter laboratorieundersökning även 

det härröra från felaktig kvalitet vid leveransen. 

I Umeå uppdagades ett kuriöst fel: Man hittade läckage redan vid provdriften och vid 

uppgrävning av ledningen och kontroll av medieröret upptäcktes ett kulhål samt 

tillhörande patron. 

I Lund upptäckte man i ett fall inträngande vatten i ett hus. Vid uppgrävningen fann 

man en spricka i manteln, där grundvatten kunde tränga in och så småningom nå 

huset. 

I vissa enstaka fall (Märsta) tyckte man att vattendiffusionen i plaströr kunde vara 

orsaken till att systemet fick avluftas ofta och vatten fyllas på (detta kan dock även ha 

andra orsaker). 

Från Kristianstad kommer en anmärkning på eventuellt något högre värmeförluster än 

i stålrörssystem. Men detta är inte tydligt uppmätt och det skulle behövas en 

jämförande utvärdering av olika system för att kunna konstatera fakta. 

6.2. Korrosion 

I Vedevåg har en skada upptäckts efter det tredje driftåret. I likhet med den ovan 

nämnda skadan i Hammarstrand rörde det sig om ett montagefel på ett T-rör i mark. 

En por i svetsfogen mellan T-rör och medierörkopplingen har lett till korrosion på en 

klämringskoppling. Detta resulterade i sin tur i kopplingsbrott.


Korrosion orsakad av det syresatta vattnet kunde även leda till problem i väl 

kontrollerade system, såsom i Kil. Även om alla komponenter var specificerade för att 

hålla tappvattenkvalitet, så innehöll en viss typ av styrventiler en liten stålaxel som 

korroderade. Ett stort antal styrventiler fick bytas. 

Ett annat problem uppträdde vid dricksvatten med hög kloridhalt. Det finns ju ingen 

möjlighet att på kemisk väg behandla vattnet. Det har påvisats korrosionsproblem 

såväl i Kil som i Lund på komponenter såsom ventiler, mätare, pumpar, som normalt 

ska klara tappvarmvatten. I Lund fick man tillgripa dyrbar vattenavsaltning för att 

klara problemet. Förutom kostnader för avsaltningen betingar detta extra underhållskostnader. 

Ett annat problem rapporteras bl a från Söderbärke och Hammarstrand. 

Tryckreduceringen i samband med kallvatteninblandningen kan leda till höga lokala 

flöden, vilket kunde resultera i erosionskorrosion. Vid båda ställena var man tvungen 

att byta blandningsventilerna. 

6.3. Komponentteknik 

En nyckelkomponent i GRUDIS-system är tillförsel av kallvatten som ersätter det avtappade 

tappvarmvattnet. I de första anläggningarna experimenterades med olika 

lösningar för att klara av en inblandning av kallvatten utan temperaturpendlingar. 

Problemet är nämligen att trycket i returledningen varierar beroende på värmelasten 

och tappflödet, vilket innebär att kallvattenledningens tryck vid vissa tillfällen kan 

vara lägre än returledningens. Problemet förstärktes genom att man från 

entreprenörshåll tillämpade ganska så snål ledningsdimensionering, eftersom 

rörekonomin var gynnsammare för de små dimensionerna. T ex används i 

Hammarstrand två cirkulationspumpar i serie för att få tillräckligt mycket effekt 

vintertid. I de flesta fall behövdes således också en tryckhöjningspump för kallvatten 

vilket visas i Figur 2.1. Tryckskillnaderna mellan matarvattnet och returledningen 

kunde då resultera i temperaturpendlingar. 

Ett annat tryckhållningsproblem uppstod när man ville återföra vattnet via en VVCbegränsare 

till returledningen, se principschemat Figur 2.2. Även här kunde tryckpendlingar 

uppträda med resultatet att det förekom backflöde och temperaturpendlingar 

i kundens varmvattentappning. Detta åtgärdades i Hammarstrand genom att 

i efterhand bygga in värmeväxlare och återcirkulera VVCn till varmvattenledningen 

(Figur 2.4). På så sätt slapp man den i Figur 2.3 beskrivna tredje varmvattenmätaren 

för VVC-flödet. VVC-värmeväxlaren användes därefter i alla de övriga 

experimentanläggningarna. 

6.4. Systemval 

De allra flesta som bygger plaströrsledningar gör det med referens till följande 

systemfördelar: 

enkel ledningsläggning, lätt att undvika hinder 

små och grunda diken 

hög framdrivnings- och återställningshastighet 

skarvfritt från hus till hus i skräddarsydda längder, kamförläggning 

syrespärrade plaströr kan kombineras med stålrör 

│ 21


22 │ 

god ekonomi för små system, dvs < 500 kW per ledning. Markarbete och 

ledningsinstallation kan utföras av samma entreprenör 

samordning med andra ledningsarbeten fördelaktig. 

De som är emot plaströrsledningar anför följande motargument: 

begränsad systemflexibilitet (tryck, temperatur) 

begränsning i systemstorlek, begränsad utbyggbarhet 

syrediffusion 

vattenångadiffusion 

plast!!!!! 

De som valde GRUDIS-tekniken, gjorde det med följande argument: 

mindre antal komponenter (värmeväxlare), resulterande i enklare 

fjärrvärmecentral 

enklare reglering 

bättre systemekonomi. 

Som vi ska se, så håller många av argumenten för plaströr i allmänhet. Däremot är det 

mera tveksamt, om argumenten för en GRUDIS-lösning håller efter att vi har 

sammanställt alla erfarenheter. 

En realitet som framkom i flera studier [32, 42, 43] är att kostnads- och 

flexibilitetsfördelar är störst vid små rördimensioner, dvs < DN50 – DN60. För större 

dimensioner drar främst materialkostnaderna iväg, vilket innebär att stålrörssystem då 

kan bli fördelaktigare. Flexibiliteten och samordningsvinsterna är väl säkrade och 

accepterade av alla som hanterade plaströrssystem, så länge man håller sig till klena 

dimensioner. Vid stora dimensioner faller denna enkelhets- och ekonomifaktor bort. 

Således är systemstorleken en viktig faktor i sammanhanget. Plaströrssystemet är av 

detta skäl inte att betrakta som ett fjärrvärmenät, som per definition ska ta hänsyn till 

framtida lastökningar, utan snarare ett blockcentralsystem som försörjer en på 

förhand definierad bebyggelsegrupp. Kanske är denna systembegränsning det 

starkaste argumentet mot plaströrstekniken. 

Det finns stora samordningsvinster med annan ledningsdragning vid nybyggnation. I 

Kil och Kristianstad, t ex, demonstrerades framgångsrikt hur det går att samordna 

olika ledningsentreprenader för att uppnå minsta möjliga totalkostnad. Viktig i 

sammanhanget är en bra byggledning och engagemang av en samordnare eller 

totalentreprenör. Att samma entreprenör som gräver i marken även kan lägga 

ledningar, kopplar dem till annan utrustning och återfyller marken, upp till ca 

200m/dag, låter som en skröna, men har demonstrerats gång på gång i GRUDISentreprenaderna. 

Istället för att spränga, kan man gå runt ett hinder, och ligger 

ledningen något grundare i trädgårdarna så gör det inte heller något, så länge man inte 

lägger den för grunt på garageuppfarten. Kamförläggning från hus till hus har visat sig 

passa vissa områden, gatuförläggning är att föredra vid andra ställen. Anslutning till 

fjärrvärmecentral kan ske i en låda utanför huset eller inuti en garderob i huset. Men 

detta gäller plaströrtekniken i allmänhet och inte speciellt GRUDIS. Och samma sak 

gäller enkelrörs-, dubbelrörs- eller till och med fyra-rörstekniken, eftersom alla dessa 

utföranden tillhandahålls i form av färdiga ledningssystem på rulle.


Likaså är även de argument som talar mot plaströrsledningar desamma för 

traditionella systemutföranden som för GRUDIS-tekniken. I båda fallen måste man 

beakta de tekniska begränsningarna. Plaströrsledningar måste byggas på sina egna 

villkor, i konventionellt eller i GRUDIS-utförande. Antingen som lokalt närvärmenät, t 

ex kopplat till biobränslepanna eller värmepump, för att nämna något exempel, eller 

som sekundärsystem till fjärrvärme. Det går aldrig att kombinera plaströrsledningar 

direkt med traditionellt designade fjärrvärmenät. 

Vid byggnation av mindre nät, t ex i småhusområden eller andra värmeglesa områden 

har man ett val att träffa mellan olika typer av medierör: 

stålrör eller stålflex 

kopparrör 

plaströr. 

Valet träffas normalt med hänsyn till bästa totalekonomi, dvs med hänsyn till både 

investering och driftkostnad. Ibland måste man då också träffa ett val mellan: 

två-rörssystem med individuella fjärrvärmecentraler 

fyra-rörssystem utgående från en undercentral. 

För koppar- och plaströrssystem gäller dessutom valet mellan 

konventionellt två-rörssystem med två värmeväxlare 

GRUDIS-system (en värmeväxlare till radiatorsystemet) 

systemet med direktvärme (värmeväxling mot tappvatten). 

GRUDIS är alltså endast en av många lösningar som man kan tillgripa för att få lägsta 

möjliga distributionskostnader. Oftast visade det sig dock att redan val av 

plaströrssystemet innebar en lägre kostnad. Sättet att samordna rörinstallationen med 

andra ledningar, kamförläggning, ledningar utan skarv och avstick i marken och alla 

övriga installationsfördelar gav då utslaget. 

Däremot är det mera tveksamt, om man med GRUDIS kan spara kostnader i själva 

fjärrvärmecentralen. Jämfört med en vanlig FC för parallellkoppling kan man spara in 

en värmeväxlare, men det behövs två eller tre flödesmätare istället för en och det 

behövs tryckreglering för kallvatteninblandning, och eventuellt för VVCn. Eftersom 

det idag finns fullgoda syrespärrade rör på marknaden, finns det inte längre en 

systemteknisk fördel med GRUDIS-kopplingen som kan hänföras till 

plaströrssystemet. Dessutom kan man ju också välja varianten med en värmeväxling 

till tappvatten och direktanslutning av radiatorsystemet, ett system mycket vanligt i 

Danmark, se avsn. 7, om man vill få ner kostnaderna för VVCn. 

│ 23


24 │ 

Figur 6.1: GRUDIS lågtemperatursystem såsom det byggdes t ex i 

Söderbärke eller Kristianstad 

Primär 

fjärrvärme 

KV 

Grudis - lågtemperatursystyem 

VV 

Rad 

Den bästa chansen har GRUDIS-systemet om distributionstemperaturen kan ligga på 

60 -65°C hela året runt (temperaturen skulle passa småhusens radiatorsystem) och 

varmvatten kan tappas utan kallvatteninblandning. Sådana system, såsom det även 

framgår av Fel! Hittar inte referenskälla. skulle kunna vara en enkel lösning med god 

totalekonomi. Exempel på detta finns i Söderbärkes lågtemperaturdel och i 

Kristianstad. 

Vid högre distributionstemperaturer tror vi att fjärrvärmecentralens kostnadsfördelar 

försvinner pga av högre antal komponenter för kallvatteninblandning och mätning 

samt risk för krånglig reglering. Erfarenheter från alla GRUDIS-anläggningar som 

körs på högre distributionstemperaturer talar för det. Men då kan det fortfarande vara 

så att valet av plaströrsledningar, i fyra- eller två-rörsalternativet, kan innebära en 

gynnsam lösning. 

6.5. Kostnader 

Jämförande rörlednings- och systemkostnader för olika typer av rörsystem har inte 

genomförts i denna studie. En utförlig jämförelse har t ex gjorts i en IEA-rapport [44] 

samt i referenserna [45, 46, 47]. Från ref [44] framgår att plaströrsledningens 

kostnadsfördel jmft med stålrör upphör vid dimensioner > DN 60, refererande till 

erfarenheter från såväl 

Sverige som Tyskland. Resultaten avser i första hand tät småhusbebyggelse med 100 

% anslutning. I ref [46] visades att ekonomin för PEX-rörsystem i jämförelse med 

stålrörssystem är beroende på anslutningsgraden för småhus. Vid hög anslutningsgrad 

kan PEX-systemet vara gynnsammare, vid anslutningsgrader mindre än 70 % kan 

stålrörssystemet vara gynnsammare. Samtidigt visades att under vissa speciella villkor 

(områdesstorlek kring 45 hus) kan PEX-Quattro (fyra-rörssystemet) vara det 

överlägset bästa alternativet. 

Eftersom markförutsättningar, värmetäthet och anslutningsgrad skiljer sig i varje 

enskilt fall, är det svårt att dra generella slutsatser för de olika alternativa 

ledningstyperna. Tidsstudier på jämförbara projekt, såsom de planeras inom 

programmet värmegles fjärrvärme just nu, borde dock kunna ge en vägledning för 

typiska småhusområden.


Vad gäller GRUDIS-tekniken är de tillgängliga tidsstudierna [32] nu ca 15 år gamla. 

Det är därför vanskligt att dra slutsatser från dessa studier. Det kunde följaktligen vara 

en bra idé att inkludera även en tidsstudie för GRUDIS-lågtemperatursystem i 

ovannämnda utvärderingsprojekt. 

6.6. Diskussion 

Viktigt att skilja mellan GRUDIS och plaströrssystem 

Om man vill sammanfatta de svenska erfarenheterna så långt så är slutsatsen att det är 

viktigt att skilja mellan GRUDIS-tekniken och plaströrssystem. 

Plaströrssystem 

Plaströrssystem utgör ett enkelt och billigt rörsystem för små fjärrvärmenät. Som 

också framgår av de danska erfarenheterna i avsnitt 7 med upp till 30 års 

drifterfarenhet så är tekniken problemfri och enkel att kombinera med stålrörsystem i 

dimensioner upp till DN 50 – DN 60. Det är dock viktigt att projektera 

ledningssystemet för de villkor som gäller för plaströr: 90°C som max temperatur och 

6 bar som max tryck. Syrediffusion är inget större problem med dagens syrespärrade 

rör. 

Med undantag av problem orsakade av produktionsfel i Växjö så finns endast ett fåtal 

rörbrott och/eller kopplingsbrott rapporterade. Skador som kan hänföras till 

syrediffusion har endast förekommit i plaströr monterade under deras barndomstid. 

Erfarenheter angående förhöjd värmeledning pga vattenångadiffusion är inte 

rapporterade, dock talar danska erfarenheter för att så kan vara fallet. Man 

rekommenderar från dansk sida en något större initialisolering. 

Den svenska rädslan för plaströrssystem beror således troligtvis på inkompabiliteten 

med driftparametrarna i konventionella stålrörsnät. 

Sekundäranslutning rekommenderas 

Det bästa sättet att ansluta lokala värmeglesa områden med plaströrssystem är genom 

sekundäranslutning. Tryck- och temperaturnivåer i dessa nät kan anpassas till 

plaströrens egenskaper och är fullt tillräckliga för att distribuera värme till områden 

med 50 – 100 lägenheter/småhus. Mindre lokala fjärrvärme/närvärmesystem kan 

dessutom från början dimensioneras så att de passar för uteslutande 

plaströrsanvändning. Om två- eller fyra-rörssystem bör väljas beror helt och hållet på 

de lokala omständigheterna, t ex värmetäthet, anslutningsgrad eller existerande 

bebyggelse, m m. 

GRUDIS-system är tveksamt 

Erfarenheterna från GRUDIS-systemen är blandade. Det finns några system som 

fungerade mer eller mindre klanderfritt och det finns system från experimenttiden på 

åttiotalet som hade och har problem med kallvatteninblandning och VVC. Men 

eftersom moderna värmeväxlare har blivit förhållandevis billiga, så tror vi inte att man 

kan spara mycket pengar i en GRUDIS-koppling jämfört med en konventionell 

fjärrvärmecentral. Även om man kan spara in en större värmeväxlare (för 

varmvattenproduktion) så tillkommer andra komponenter för tryckreglering, VVC och 

mätning, vilket gör det mer än tveksamt om man kan spara några pengar med 

GRUDIS. 

Den bästa GRUDIS-tillämpningen kan tänkas ske i lågtemperatursystem i mindre nät 

med en framledningstemperatur på 60°C - 65°C, där enkla FC kan åstadkommas utan 

VVC, där tappvatten kan tappas av direkt utan kallvatteninblandning och i vilka man 

│ 25


26 │ 

ansluter radiatorsystemet med en max-temperatur av 50°C. Områden med nybyggda 

eller elkonverterade småhus kunde således vara väl lämpliga för GRUDIS-systemet. 

Viktigt med rätt injustering av husinstallationer 

Plaströrssystem har en stor kostnadsprogression med ökande rördimension och 

erbjuder endast kostnadsgynsamma lösningar i dimensionsregistret < DN40 (och i 

system där olika storlekar kombineras upp till DN 60). Vidare är pga 

temperaturbegränsningen också den maximala levererade effekten mindre än i lika 

stora stålrörsystem. Av den anledningen är det extra viktigt att husens värmesystem är 

rätt injusterade, dvs helst injusterade enligt lågflödesprincipen. Detta var t ex planerat i 

Hammarstrand, dock fullbordades det aldrig till fullo, med kapacitetsbrist som följd. 

Plaströrstillämpningar bör alltså vara karakteriserade genom lågtemperatur- 

/lågflödesdrift. 

Viktigt med enkla installationsföreskrifter 

De viktigaste erfarenheterna från GRUDIS- och plaströrsinstallationer är att det är så 

enkelt att installera plaströr. Den låga temperaturen, flexibiliteten, ringa antal skarvar, 

skarvfrihet i marken, allt talar sitt tydliga språk till förmån för enkla installationsföreskrifter. 

Om ledningar dras utanför trafikerade områden kan man dessutom tulla på 

läggningsdjup, sandbädd, dräneringsrör mm. Tryckprovningen kan göras enklare 

eftersom ställen med läckagerisker (kopplingar) är lättillgängliga ovanför mark. 

Anslutningar kan ske utanför huset eller inne i en garderob. Ledningsdragningen kan 

ske på olika tänkbara sätt, t ex via vinden, via källaren, via gångstigen, förlagda i 

taksprånget eller intill hussockeln. 

Om man istället för en genomströmningsväxlare använder sig av en VVförrådsberedare 

i ett hus kan servisdimensionerna för småhus minskas till slangnivå, 

dvs DN12 – DN15. Sådana serviser kan enkelt läggas utmed gångstigen till huset. 

Även grannhusen kan inkopplas via sådana ”slangserviser” utgående från en FC med 

förrådsberedare installerad i ett av husen. 

Föreskrifter för installatör av plaströrssystem bör således skilja mellan trafikerad och 

otrafikerad mark.


7. Samlade erfarenheter från Danmark 

Detta avsnitt har bidragits av Leif Amby, DANINCO. 1 

7.1. Inledning 

ZW Energiteknik gav 2003-12-18 DANINCO i uppdrag att utföra en enkel studie för 

att beskriva om GRUDIS-tekniken, som har utvecklats i Sverige, används i Danmark, 

samt vilka systemtekniker man i övrigt använder i Danmark när det gäller plaströr till 

små fjärrvärmekonsumenter (typexempel enfamiljshus). 

DANINCOs utredning ska omfatta svar på följande frågor: 

finns det GRUDIS-system i Danmark? Om ja lämnas en kort beskrivning av 

några exempel. 

vilken systemteknik förekommer mest i Danmark för fjärrvärmeanslutning av 

småhus med plaströr? Beskriv överordnad anslutning till huvudledning och 

utformningen av fjärrvärmecentralen hos användaren. Ge ett exempel med 

diagram. Förekommer primär och sekundär anslutning? 

existerar det fjärrvärmesystem uppbyggda uteslutande av plaströr? Ange den 

allmänna övre gränsen för nätstorlek med plaströr (kW eller antal 

hus/lägenheter). 

beskriv kortfattat marknadssituationen (i Danmark) för plaströr i förhållande 

till stål- och kopparrör. När krävs det plaströr? Vilken procentsats utgör de? 

beskriv eventuella för- och nackdelar med plaströr för fjärrvärmedrift. 

DANINCOS studie har omfattat intervjuer med medarbetare hos 

fjärrvärmeleverantörer, fjärrvärmeföreningen och danska rörleverantörer samt 

dokumentation från system- och komponentleverantörer. Vidare ingår upplysningar 

från svenska och danska forskningsrapporter. Undersökningen har utförts relativt 

enkelt, men ger enligt min mening en tillräckligt generell bild av situationen kring 

plastmedierör i det danska fjärrvärmenätet. 

Det kan vara möjligt att i en mer omfattande undersökning inhämta ytterligare 

detaljer, eftersom det vid de enskilda anläggningarna finns en rad varierande villkor 

som påverkar anläggningens drift. 

7.2. Sammanfattning 

I Danmark har plastmedierör använts sedan 1974. Det första plaströret antas ha varit 

en 75 m lång stickledning i byn Struer. Stickledningen är 75 m lång och är uppbyggd 

av 5 rörbitar på vardera 15 meter, det längsta rör man kunde framställa på den tiden. 

Röret hade levererats av Lögstör Rör A/S och var tillverkat av PEX. Röret är 

fortfarande i drift. 

I Danmark bedömer man att ca hälften av alla preisolerade fjärrvärmerör mätt i kanalmeter 

är plastmedierör. Bakgrunden är att det sedan mitten av 1980-talet till övervägande 

del använts plastmedierör i stickledningar. Därtill kommer att det under samma 

1 I avsnitt 7 ges en svensk översättning av största delen av den danska rapporteringen 

som återfinns i sin helhet som bilaga 1. Leif Amby är fjärrvärmekonsult i Danmark 

och var tidigare utvecklingschef hos Lögstör Rör i Danmark. 

│ 27


28 │ 

period byggts ett stort antal mindre landsbygdsanläggningar i samband med decentrala 

kraftvärmeanläggningarna. Dessa anläggningar är ofta till övervägande del utförda 

med plastmedierör. 

I förhållande till stålrörssystem framstår plaströrssystemen i Danmark som skademässigt 

oproblematiska eftersom de flesta registrerade skador har uppstått i 

förbindelse med kopplingar vilka som bekant är långt färre i antal vid plaströrssystem. 

Det finns i stort sett inga skador på de genomgående plaströrssträckningarna. 

Korrosionsskador i husinstallationer förekommer inte oftare hos system med direkt 

anslutning än hos system med växlare. Man har inte heller funnit någon högre skadefrekvens 

i produktionsanläggningen i system där plastmedierör används. 

Många av de anläggningar där man från början har använt indirekt anslutning har nu i 

stor utsträckning konverterats till direkt anslutning. 

Under de senaste åren har man diskuterat om isoleringsmaterialet bryts ner hos system 

med plastmedierör respektive om isoleringsförmågan förringas. De undersökningar 

som utförts under det danska energiforskningsprogrammet bekräftar att förändringar 

har skett i rör som har varit i drift under många år, men att förändringarna är små och 

endast ytterst sällan reducerat isoleringsförmågan mer än 10 %. Dessa problem kan 

bäst bemötas genom att välja en högre isoleringsklass från början. 

7.3. GRUDIS-system i Danmark? 

GRUDIS-systemet, som i grunden bygger på ett distributionssystem till varmt 

tappvatten och med möjlighet att ansluta värmeväxlare för rumsuppvärmning, finns 

inte i Danmark. Principen med distribution av varmt tappvatten finns i stort sett inte i 

Danmark. 

Under 1981 startade Nordjyllands län ett projekt som heter landsbygdsenergi. Idén var 

att titta på kollektiv värmetillförsel baserat på uthålliga energikällor. Detta projekt 

pekade på flexibla fjärrvärmeledningar som en möjlighet att reducera 

anläggningspriset för fjärrvärmedistributionssystem. 

Generellt valde man i Danmark att fortsätta med att använda de traditionella 

fjärrvärmesystemen utan att beakta att det i allt större utsträckning användes 

plastmedierör. I det sista landsbygdsenergiprojektet blev det klarlagt att det med 

användning av plastmedierör introducerades några nya potentiella problem i 

fjärrvärmesystemet, nämligen diffusion av syre och vattenånga. 

Inom det danska energiforskningsprogrammet, EFD, genomfördes under den följande 

perioden, från 1986 till 1999, en lång rad undersökningar kring först syrediffusion och 

sedan vattenångadiffusion. 

7.4. Systemteknik 

I Danmark används samma distributionsteknik för rör överallt, nämligen ett system 

med matning och retur i en grenstruktur med en eller flera huvudledningar, 

fördelningsledningar och servisledningar till varje enskilt hus. Huvudledningen och de 

större rören fördelningsledningarna är alltid stålrör, medan de mindre ledningarna 

DN < 40 mm ofta är plastmedierör. 

Anslutningen till huvudledningen sker antingen med prefabricerat T-stycke i 

förbindelse med etablering av nytt fjärrvärmenät eller med anborrning på 

huvudledningen vid anslutning till existerande ledningsnät. Det finns ingen fast regel 

för hur anslutningen sker rent tekniskt. Ofta används standardlösningar som 

rekommenderas av rörleverantören. Det är under alla omständigheter värmeverket som


väljer lösningen och man ser ofta att ett värmeverk utvecklar sina helt egna lösningar. 

De stora värmeverken har ofta fastlagda lösningar och procedurer för anslutningen. 

Fjärrvärmecentralen är hos många stora fjärrvärmeverk utförd enligt anvisningar som 

värmeverket utarbetar. Som utgångspunkt finns det många möjliga val, när det handlar 

om att montera en fjärrvärmecentral. Däremot är det bara ganska få lösningar som 

verkar tillfredsställande för en bestämd installation. 

I Danmark förekommer både direkta och indirekta anslutningar. Direkt anslutning 

(utan värmeväxlare) är den mest förekommande. Se systembeskrivningar i bilaga 1. 

De finns tre primära grunder för att välja indirekt anslutning (med värmeväxlare): 

tryckskillnad 

systemskillnad 

barriär mot spridning av syre från plastmedierören till huvudsystemet. 

Tryckskillnaden förekommer på ställen, där exempelvis stora nivåskillnader medför 

extraordinärt högt tryck i fjärrvärmesystemet. Här kan det vara risk för att fjärrvärmecentralens 

anslutning är för svag. 

Det kan också handla om att tidigare värmeinstallationer är gamla och därmed för 

svaga för trycket från fjärrvärmesystemet. 

Det är nödvändigt att skilja systemen åt om ett tidigare radiatorvärmesystem har 

utförts som ett-rörsystem. Ett-rörssystem fungerar inte energiriktigt i ett 

fjärrvärmesystem. 

Om man misstänker att fjärrvärmevattnet kan innehålla för stora mängder syre, kan 

man välja att använda en värmeväxlare. Detta användes mycket för 10-15 år sedan, 

men i och med att man började använda de nya barriärerna är det inte längre 

nödvändigt. 

I Danmark sker konvertering från indirekt till direkt anslutning på många fjärrvärmeverk. 

Orsaken är att man har insett att värmeväxlare ofta är onödiga. Det har förekommit 

många problem med otäta värmeväxlare och därför har de flesta tagits ur drift. 

Rena plaströrssystem 

Det finns på en plats i Danmark ett fjärrvärmesystem som uteslutande består av plastmedierör. 

Anläggningen ligger i byn Hobelev på ön Falster, togs i bruk 1987 och 150 

hus är anslutna. Rören är speciella på så sätt att de är gjorda av polyisobuten, PB och 

inte försedda med diffusionsspärr av något slag. De är isolerade med polyuretanskum 

och har en mantel av LDPE. Anläggningen och anslutna husinstallationer har fungerat 

utan problem i snart 17 år. Husen är direktanslutna. 

Rördimensionerna bestäms dels av effektbehovet och dels av priset på rör. När det 

handlar om serviser finns det största effektbehovet hos hus med varmvattenberedning i 

genomströmningsväxlare, där normalkravet är 35 kW. 

Med hänsyn till priset på rör så används plastmedierör upp till DN 40. I dimensionsområdet 

DN 40 - DN 60 är priset för stålrörssystem och plaströrssystem ungefär 

detsamma. Vid större dimensioner är plaströren dyrare att använda. 

Blandade system 

I fjärrvärmenät där plastmedierör används i Danmark, finns det stålrör i stamnätet. Det 

förväntas att alla plastmedierör är försedda med syrespärr som uppfyller DIN-Norm 

4762 eller likvärdig standard. DIN 4762 avser golvvärmesystem med en extrem stor 

exponeringspotential för syrediffusion. Kravet är mycket högt ställt vad gäller 

│ 29


30 │ 

tillämpning på fjärrvärmeledningar. Med detta krav är stålytorna i FV-systemet väl 

skyddade mot korrosion. 

En annan omständighet, som gör att korrosion i stålrören endast sker i mycket 

begränsad omfattning, är de stora involverade stålrörsdimensionerna. Strömningen i 

dessa rör har för det mesta ett laminär randskikt. Eftersom syre diffunderar långsamt i 

vatten, så når i ett laminärt flöde endast begränsade mängder syre ut till väggen. De 

starkaste korrosionsangreppen finns normalt i zoner med turbulent strömning. 

Exempelvis i radiatorinlopp, i böjar och i T-stycken. 

7.5. Marknadssituationen för plastmedierör i Danmark. 

Det hävdas från flera sidor i Danmark att valet av material i medierör närmast är 

religiöst. Trots att det i Danmark nu har använts plastmedierör i 30 år så är det många, 

särskilt de stora fjärrvärmeverken i Köpenhamn, Aalborg och Århus, som har beslutat 

att inte använda plastmedierör. Motivet är att man fortfarande anser att risken med att 

använda dessa lösningar är för stor. 

I gengäld använder i stort sett alla små fjärrvärmeverk plaströr som standard i serviser. 

Därför säljs det fortfarande relativt många plaströr främst till serviser. Verken i de 

stora städerna använder i stället flexibla stål- eller kopparrör, om fördelen med 

flexibiliteten ska utnyttjas. 

Det är svårt att avgöra, vilket som är det mest fördelaktiga medierörsmaterial: Stål, 

koppar eller plast. Skadestatistiken ger inget svar. I relation till mängden förekommer 

ganska få skador på plaströr. Kopplingarna utgör dock ett undantag under de första 

användningsåren. Plaströr är långt mer flexibla avseende böjkraft och utmattning av 

materialet. Metallrör kan inte böjas flera gånger, pga de därvid kallhärdar och därefter 

uppvisar en stor risk för att få mikrosprickor med efterföljande brott. Risken är störst 

vid små dimensioner som kan böjas manuellt. 

7.6. För- och nackdelar med plastmedierör 

Fördelarna med plastmedierör är att de vid små dimensioner är flexibla och 

levereras på stora rullar. Därvid reduceras antalet kopplingar och uppgrävningar 

vilket ger lägre anläggningskostnader. Vidare är materialen inte känsliga för 

korrosion, vilket i några sammanhang kan vara en fördel. 

Nackdelarna är i synnerhet den oklarhet som råder med hänsyn till materialens 

stabilitet och diffusionsmässiga egenskaper. Även om en rad undersökningar 

beskriver de enskilda fenomenen skapas det löpande tvivel om undersökningarnas 

riktighet (!). 

7.7. Livslängd av preisolerade fjärrvärmerör i plast 

Rörsystemets livslängd är bestämd av de driftkrav som användaren ställer upp. 

Principiellt kan man prata om den tekniska eller den ekonomiska livslängden. 

Den tekniska livslängden kan också uppfattas som den ultimativa livslängden, alltså 

den tid som går, tills systemet inte längre fungerar pga otäthet och/eller instabilitet. De 

flesta plastmedierören är framställda i PEX och även om det finns flera typer av PEX, 

varav typerna a, b och c används i fjärrvärmerör, så klarar de sig utmärkt vid 

drifttemperaturer upp till 80°C. I förslaget till en ny EN-standard för flexibla rör är 

PEX godkänd till kontinuerlig drifttemperatur på 80°C och en spetstemperatur på 

90°C i 100 h/år.


Ser man på temperaturfördelningen i ett nät så är det klart att den högsta temperaturen 

kan finnas direkt ut från fjärrvärmeverket. Därefter avtar temperaturen successivt med 

avståndet från verket. I dessa ledningar närmast verket används dock normalt stålrör. 

De flesta plaströrssystem finns i små fjärrvärmenät. Här anses det normalt som 

oekonomiskt att driva anläggningen vid högre temperaturer än 80°C. Men vill man 

likväl under vintern använda t ex 85°C, så är detta möjligt. I Danmark kan man hitta 

en del exempel, där detta förekommer, och det har inte ökat skadefrekvensen. 

Önskar man använda plastmedierör vid en kontinuerlig drifttemperatur på 90°C, kan 

man förvänta sig en livslängd som är ca hälften av den på 80°C vid i övrigt samma 

driftför hållanden. Det kan vara mest kritiskt för plastledningarna närmast 

fjärrvärmeverket. Men fortfarande kan man förvänta sig att livslängden är större än 20 

år. 

De anläggningar som kan vara mest kritiska för plastmedierör är fjärrvärmenät i större 

städer. Här kan drifttemperaturen vara högre än i mindre fjärrvärmenät, och det kan 

vara svårt att exakt fastställa, var de högsta temperaturerna förekommer i kritiska 

driftsituationer. 

Som framgår av statistiken är det oftast kopplingarna i plaströrssystem som är orsaken 

till brott. Mestadels är orsaken felaktig montage. Ett kritiskt moment utgör 

kompressionskopplingar med förskruvning. Här finns det risk, att röränden vid 

montaget utsätts för ett kraftigt vridmoment, vilket senare blir anledning till 

anvisningar för spänningsbrott. 

Den ekonomiska livslängden är det tidsspann som går tills driften blir för dyr. Här ska 

man beakta att värmeförlusten från ett preisolerat rör kommer att öka under rörets 

servistid. Den övervägande delen av ändringen är diffusionsberoende. Det kan därför 

kännas förebyggande att köpa rör med barriärer på både in- och utsidan av isoleringen. 

I de flesta fallen är detta dock en mycket dyr lösning. Normalt är det bättre och 

billigare att öka isoleringstjockleken. 

7.8. Slutsatser från Danmark 

I Danmark har 30 års användning av plastmedierör framställda av PEX visat att det är 

en både tekniskt och ekonomiskt god lösning för små fjärrvärmenät och serviser. 

Egenskaper som syrediffusion, vattenångadiffusion och avgivning av cellgaser är dock 

förknippade med plaströr, vilket måste beaktas när anläggningen projekteras. 

Liksom för andra typer av rörledningar för fjärrvärme står det klart att kopplingarna 

utgör en kritisk komponent. Men om rörkopplingarna utförs på ett korrekt sätt efter 

leverantörens anvisningar, så fungerar de perfekt. 

Baserat på de danska erfarenheterna står det klart, att plastmedierör kan användas för 

fjärrvärme i alla sammanhang, där de är ekonomiska. Tekniskt finns det ingen 

anledning att förvänta sig problem. 

7.9. Källor 

Samtal vid besök: 

Måndagen den 26 januari 2004: 

Per Östergaard, Aalborgs Kommunes Fjernvarmeforsyning 

Karsten Beltoft Andersen, Aalbors Kommunes Fjernvarmeforsyning 

Måndagen den 16 februari 2004: 

Knud Henriksen, Ingenjör, Lögstör Rör A/S 

Jan Lykke, försäljningschef, Lögstör Rör A/S 

│ 31


32 │ 

Telefonsamtal med: 

Kurt Risager, Civilingenjör, Danske Fjernvarmeværks Forening 

Ole Torp, Överingenjör, Aalbor Kommunes Fjernvarmeforsyning 

Jens Ole Fabricius, Direktör, Alstom Flowsystems A/S 

Sören Nielsen, Driftsledare, Nexö Halmvarmeverk 

Lars Nyavl, Driftsledare, Hvidebæk Fjernvarmeværk 

Martin Pfeffer, Regionchef, Lögstör Rör A/S 

7.10. Systembeskrivning 

Figur 7.1 FC för direkt värmeanslutning, varmvattenberedning i 

genomströmmare 

Fjv. frem 

Fjv. retur 

Figur 7.2 FC för direkt värmeanslutning, med förrådsberedare 

Fjv. frem 

Fjv. retur 

Varmt vand 

Koldt vand 

Varme frem 

Varme retur 

Figur 7.3: FC för indirekt värmeanslutning, parallellkoppling (med 

genomströmmare) 

Fjv. frem 

Fjv. retur 

Varmt vand 

Koldt vand 

Varme frem 

Varme retur 

Varmt vand 

Koldt vand 

Varme frem 

Varme retur


Figur 7.4 FC för indirekt värmeanslutning, parallellkoppling med 

förrådsberedare 

Fjv. frem 

Fjv. retur 

Varmt vand 

Koldt vand 

Varme frem 

Varme retur 

7.11. Skadestatistik 

Hos Aalborgs Kommunala Fjervarmeforsyning förs statistik över skador på plaströrssystem. 

Här har man sedan 1990 registrerat uppkomna skador på rörledningar som 

installerats efter ca 1985. Totalt finns 23 skador registrerade. Dessa skador är särskilt 

registrerade under två perioder, nämligen 1992-1995 och 2000-2001. De fördelar sig 

enligt nedan: 

20 skador har skett vid kopplingar och det ser ut som om det till övervägande 

del är monteringsfel. 

1 skada berodde på otäthet inne i huset 

1 skada berodde på en otät kanalövergång 

1 skada kan inte förklaras. 

Danske Fjernvarmeværkers Forening har tillsatt en arbetsgrupp som håller på med en 

landstäckande skadestatistik. Aalborgs Kommunale Fjernvarmeforening leder denna 

arbetsgrupp. 

│ 33


34 │ 

8. Slutsatser 

Med referens till vad som framhålls vid flera ställen i rapporten och baserat på drifterfarenhet 

från Sverige och Danmark bör man delar upp slutsatserna på 

plaströrssystem i allmänhet och GRUDIS i synnerhet. 

Följande slutsatser kan dras angående plaströrssystem: 

Inga onormalt stora skadefrekvenser har rapporterats från plastmedierören. De 

flesta fel som har uppstått kan hänföras till tidiga produktionsfel. 

Ledningsbrott pga materialet har uppnått sin teknisk livstid har inte 

rapporterats. 

Oftare finns det skador från kopplingar rapporterade. Tidigare var det 

lödningar som gav upphov till korrosion, nu för tiden är det oftast felaktigt 

montage av press- eller skruvkopplingar som kan förorsaka läckage. 

Plaströrssystem måste projekteras med hänsyn till plastmedierörens tekniska 

villkor: Dvs max temperatur 90°C (i ett 90/70°C system), max tryck 6 bar. 

Rören med syrespärr kan kombineras med stålrörssystem om stålrörsytan 

uppgår till minst 10 % av plaströrsytan. I system med PEX-rör utan syrespärr 

måste alla metallkomponenter uppnå tappvattenkvalitet. 

Diffusion av vattenånga från fjärrvärmemediet till isoleringen förekommer i 

de vanliga PEX-rören. Detta leder till en långsam försämring av 

isoleringsvärdet (ungefär 10 % på 30 år). I Danmark rekommenderas därför 

att installera rör med bättre initial värmeisolering än vad som är standard. 

Plaströrssystem i lokala nät för t ex värmeglesa områden ansluts bäst som 

sekundära nät till huvudnätet. På så sätt kan man behålla full kontroll över 

både huvudnätet och plaströren i det lokala nätet. 

För anslutning av plaströrssystem står olika systemlösningar till buds: 

Tvårörssystem med direkt värmeanslutning (som i Danmark), direkt 

tappvattenanslutning (GRUDIS) eller en konventionell FC-teknik. Alternativt 

kan även fyrarörsystem installeras. 

Plaströrssystem är ekonomiskt mest attraktiva i mindre dimensioner. I såväl 

Danmark som Sverige anses det att kostnadsfördelen jmft med konventionella 

stålrörsystem finns för dimensioner < DN 40. I system med en kombination av 

olika storlekar kan den största dimensionen uppgå till ca DN 60. Hur 

konkurrensen står sig till andra flexibla system (koppar eller stålflex) är dock f 

n inte utrett. 

Plaströrssystems attraktivitet baseras mest på deras flexibilitet och därmed 

förknippade egenskaper: Enkel läggningsteknik med små, krökta och grunda 

diken, hög framdrivningshastighet, få eller inga skarvar i marken, möjlighet 

till samförläggning med andra ledningssystem vid nybyggnation. 

Den sammanfattande slutsatsen från erfarenheterna i Sverige och Danmark är 

att plastmedierör kan användas för fjärrvärme i alla sammanhang, där de är 

ekonomiska. Tekniskt finns det ingen anledning att förvänta sig problem, om 

man tar hänsyn till plastmedierörens begränsningar. Problem uppstår endast 

om man tillämpar stålrörsystemens specifikationer som 

projekteringsförutsättning.


Beträffande GRUDIS-systemet kan följande slutsatser dras: 

GRUDIS-kopplingen erbjöd en enklare lösning för en fjärrvärmecentral för 

mindre system. Huvudtillämpningen för GRUDIS var självständiga lokala 

distributionsnät. 

Samtidigt tog GRUDIS-kopplingen hand om problemet med det inläckande 

syret i de tidiga ospärrade PEX-rören. Vid en tiden saknades alternativa 

lösningar som de syrespärrade rören idag kan erbjuda. 

Alla de på 1980-talet byggda GRUDIS-anläggningarna är fortfarande i drift. 

Problem har uppträtt i flera anläggningar med inregleringen resp med 

tryckpendlingar mellan cirkulationskretsen och kallvatteninmatningen, resp 

mellan cirkulationskretsen och VVCn (i förekommande fall). 

Även energimätning ter sig mera komplicerad än i konventionella 

systemlösningar. 

Det är osäkert om GRUDIS-kopplingen idag kan uppvisa en ekonomisk fördel 

jmft med andra systemlösningar. Anledningen är att värmeväxlarna har blivit 

billigare och andra komponenter för tryckreglering, mätning och eventuellt 

VVC tillkommer. 

Enligt vår uppfattning kan den mest intressanta GRUDIS-tillämpningen ske i 

lågtemperatursystem i mindre nät för småhus eller mindre hus. Framledningstemperaturen 

kan då vara 60°C - 65°C och en enkel FC kan åstadkommas utan 

VVC. Tappvarmvattnet kan tappas av direkt utan kallvatteninblandning och 

radiatorsystemet bör kräva en max-temperatur på 50°C vilket enkelt kan 

åstadkommas med plattvärmeväxlare. 

Områden med nybyggda eller elkonverterade småhus skulle således kunna 

vara väl lämpade för GRUDIS-systemet 

│ 35


36 │ 

9. Förslag till framtida projekt med GRUDISanknytning 

Som det framgår av rapportens slutsatser så är det mycket svårt att bedöma om 

GRUDIS-tekniken kan ge några ekonomiska fördelar jämfört med andra sätt att 

använda plaströr. Vi ser i alla fall inte längre några klara fördelar för GRUDIStekniken. 

Dessutom kan skillnaderna i kostnad mellan GRUDIS-systemet och t ex 

konventionell FC vara så små att dessa beror snarare på lokala omständigheter och 

upphandlingssättet för enstaka komponenter än på systemutförandet. 

Av den anledningen tror vi att det bästa vore att testa skillnaderna genom att bygga 

flera anläggningar i jämförelsesyfte. I grova drag kan det röra sig om följande 

utföranden: 

GRUDIS-system (tappvarmvatten-direkt) 

System med direktkoppling av radiatorvärme (danska direktkoppling) 

System med konventionell villacentral 

Undercentral med fyrarör-system. 

Eftersom det troligtvis är svårt att hitta möjligheter att lokalisera fyra jämförbara 

system så borde man även kunna nöja sig med ett mindre antal. Eftersom det redan 

pågår ett projekt som jämför fyra-rörs plastsystem med konventionell stålrörsteknik, 

så borde man åtminstone i ett separat projekt kunna jämföra GRUDIS-system med ett 

fyrarör-plaströrssystem. 

Att endast genomföra dessa jämförelser som en projekteringsstudie är en annan 

möjlighet. Vi tror dock att investeringskostnaderna endast är en del i helhetsbilden. De 

praktiska erfarenheterna från installation och några års drift är minst lika viktiga för att 

kunna bedöma vilka av systemen är mest lämpade för värmeglesa områden.


10. Referenser 

GRUDIS REFERENSER 

1 Berglund G, Ifwarson M. Inventering av plastmaterial i värmedistributionssystem. 

Byggforskningsrådet, R154:1984. 

2 Ifwarson M. Metoder för accelererad provning av värmerör av plast. Studsvik 

Energiteknik AB, Sweden 1984. Delrapport EI-84/123. 

3 Berglund G. Inventering av metoder att sänka syre- och vattenpermeabiliteten hos 

plaströr. Byggforskningsrådet, R155:1984. 

4 Berglund G. Utvärdering av syretätade plaströr samt undersökning av vattenpermeabiliteten 

hos plaströr. Studsvik Energiteknik AB, 1984. Delrapport EI-84/109. 

5 Ifwarson M. Långtidsegenskaper hos syretätade plaströr och isolering för 

GRUDIS-kulvertar. Byggforskningsrådet, R19:1987. 

6 Ljungqvist J. Flexibla kulvertar - kulvertuppbyggnad. Studsvik Energiteknik AB, 

1984. EI-84/117. 

7 Ingre P. Schaktkostnad vid individuell och samförlagd värmekulvert. Ekonomiska 

utredningar. Statens råd för byggnadsforskning. Rapport R156:1984, Stockholm 

1984. 

8 Cronholm L-Å. Jämförelse mellan skarvfri och traditionell kulvertförläggning. 

Statens råd för byggnadsforskning. Rapport R153:1984. 

9 Rundström T. Förläggning av flexibla värmekulvertar. Några sätt att reducera 

läggningskostnaden. BFR 811849-4. Studsvik Energiteknik AB. Studsvik Report 

EI-85/2. 

10 Oddving B. Mantelrörskarvar och medierörkopplingar. Studsvik Energiteknik 

AB, Sweden 1986. Arbetsrapport ED-86/28. 

11 Ljungqvist J. GRUDIS-kulvert fältprov. Studsvik Energiteknik AB, Sweden 1986. 

Arbetsrapport ED-86/27. 

12 Molander A. Syrepermeabilitet i kulvertar. Studsvik Energiteknik AB, Sweden 

1985. 

Delrapport EI-85/3. 

13 Blomqvist P A. Lågtemperaturbaserad central värmedistribution i befintlig 

bebyggelse. Studsvik Energiteknik AB, Sweden 1985. Studsvik 85/5. 

14 Blomqvist P A. Studier av ett GRUDIS-system. Studsvik Energiteknik AB. 

Arbetsrapport EI-84/111. 

15 Blomqvist P A m fl. GRUDIS-gruppcentraldistribution. Handbok för system- och 

komponentutformning. TR2:1987. Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm 

1987. 

16 Persson S. Effektivare värmedistributionssystem för gruppcentraler. Redovisning 

etapp 1 och 2. R24:1985. Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm 1985. 

17 Persson S. GRUDIS - flexibel kulvert. Erfarenheter från experimentanläggning i 

Hammarstrand. Studsvik Energiteknik AB. Arbetsrapport ED-87/37. 

18 Persson S. Anläggnings- och driftresultat från GRUDIS-anläggning i 

Hammarstrand. BFR R101:1988. 

│ 37


38 │ 

19 Ifwarson M. GRUDIS - Hammarstrand-material. Studsvik Energy. Studsvik 

Report EX-87/75. 

20 Persson S. GRUDIS - flexibel kulvert. Erfarenheter från experimentanläggning i 

Vedevåg. Studsvik Energiteknik AB. Arbetsrapport ED-87/78. 

21 Ifwarson M. GRUDIS - Vedevåg-material. Studsvik Energy. Studsvik Report 

EX-88/39. 

22 Ljungqvist J. Utvärdering av värmeförluster från kulvert i Vedevåg. Studsvik 

Energy, -Arbetsrapport ED-87/49. 

23 Grudisanläggning i Vedevåg – utvärdering av värmeförluster från Kulvert. John 

Ljungkvist. Studsvik ED-88/7. 

24 Walletun H. Utvärdering av GRUDIS-anläggning i Vedevåg. Studsvik Energy. 


25 Persson S. GRUDIS-anläggning i Söderbärke. Konvertering av direktelvärmda 

markbostäder. Studsvik Energy. Arbetsrapport ED-88/20. 

26 Persson S. GRUDIS-anläggning i Söderbärke. Förläggning av flexibel 

markkulvert. 

Studsvik Energy. Arbetsrapport ED-88/19. 

27 Persson S. Experimentanläggning för GRUDIS-system. Studsvik Energy. 


28 Larsson K. GRUDIS-system med fastbränsleanläggning och rökgaskylare i 

Hammarstrand. Energiplanerarna, november 1989. 

29 Larsson K. Grudis-system. Utvärdering Hammarstrand. BFR R72:1990. 

30 Larsson I, Molander A. Utvärdering av syretätad kulvert i Stugun - korrosion. 

Studsvik AB. Studsvik Report EX-88/20. 

31 Ifwarsson M. Utvärdering av syretätad kulvert i Stugun - Material. Studsvik AB. 

Studsvik Report EX-88/32. 

32 Nilsson J, Persson S. GRUDIS-teknikens tillämpningsområden. Studsvik Energy. 

Studsvik Report ED-90/5. 

33 Ifwarson M. Fortsatt materialutvärdering av GRUDIS-system. 

Studsvik AB. Studsvik Report EX-90/66. 

34 Persson S, Eriksson Y. Grudis-anläggning. Konvertering av direktelvärmda 

småhus, Söderbärke. Sören BFR 101:1990. 

35 Ljungqvist J, Walletun H. Utvärdering av Värmeförluster från Kulvertsystemet i 

Grudissystemet i Söderbärke. Studsvik ED-90/54. 

36 Persson S. Flexibel plast-kulvert. Grudis-anläggning Söderbärke. BFR 

R28:1991. 

37 Walletun H. Uppföljning och erfarenhetsredovisning av BFR-projekt Kilslund. 

ZW Energiteknik AB. Rapport ZW-95/02. 

ÖVRIGA REFERENSER 

38 Mattson E. Elektrokemi och korrosionslära. KI Bulletin nr 56. 

39 VA-Handbok, projektering. Svensk Byggtjänst. ISBN-91-7332- 

114-1. 

40 Jansson L E. Tjälproblem vid fjärrvärmeledningar i gator. Probleminventering 

och teoretisk analys. Statens råd för byggnadsforskning. Rapport R111:1984.


41 FVB. Projekteringsanvisningar för Vedevåg. Intern komunikation. 1986. 

42 Eriksson L, Zinko H. Plaströrskulvert för Värme och Varmvatten. BFR T24:1993. 

43 Klöpsch M, Zinko H. Plastic pipes for DH, Handbook for save and economic 

Application. IEA DH&C, Annex V. Novem 1999:T6. ISBN 90-5748-005-0. 

44 Walletun H, Zinko H. Medierör av plast i fjärrvärmesystem. FVF-FoU 1996:8. 

45 FVF – Fjärrvärme till småhus – Värmeförluster och distributionskostnader. FVF – 

1997:11. 

46 FVF – Fjärrvärme till småhus – primär eller sekundäranslutning? FVF –1998:9. 

47 Larsson L,. Andersson S, Werner S: Nuläge värmegles fjärrvärme. FVF-FoU 

2002:74. 

│ 39


40 │ 

Anvendelse af plastmedierør til 

fjernvarmedistribution i Danmark 

Februar 2004 

Udredning udført for: 

ZW Energiteknik AB, 

Nyköping, 

Sverige. 

Af: 

Leif Amby 

DANINCO, 

Silstrupvej 34, 

7700 Thisted, 

Danmark 

Bilaga 1


Sammenfatning 

I Danmark har plastmedierør fundet anvendelse siden 1974. Det første plastrør antages 

at være en 75 meter lang stikledning i byen Struer. Stikledningen er 75 meter lang og 

opbygget af 5 rørstykker på hver 15 meter, det længste rør, som man kunne fremstille 

på daværende tidspunkt. Røret var leveret af Lögstör Rör A/S og fremstillet af PEX. 

Røret er stadig i drift. 

I Danmark skønnes at ca. halvdelen af alle præisolerede fjernvarmerør målt i kanalmeter 

er plastmedierør. Baggrunden er, at der siden midten af 1980-erne overvejende 

er anvendt plastmedierør til stikledninger. Dertil kommer, at der i samme periode er 

bygget en lang række mindre landsbyanlæg i forbindelse med decentrale kraftvarmeanlæg. 

Disse anlæg er ofte anlagt med overvejende plastmedierør. 

Set i forhold til stålrørssystemer fremstår plastrørsystemerne i Danmark som skadesmæssigt 

uproblematiske, idet de fleste registrerede skader er opstået i forbindelse med 

samlinger, der som bekendt er langt færre i antal ved plastrørsystemer. Skader på de 

gennemgående plastrørsstrækninger findes stor set ikke. 

Korrosionsskader i husinstallationerne forekommer ikke hyppigere ved systemer med 

direkte tilslutninger end ved systemer med vekslere. Der er heller ikke fundet en 

højere skadesfrekvens i forsyningssystemet ved systemer med plastmedierør. 

Det gælder for mange af de anlæg, hvor der fra begyndelsen blev anvendt indirekte tilslutning, 

at disse nu i stor udstrækning konverteres til direkte tilslutning. 

I de seneste år har der være en debat mht. om isoleringsmaterialet nedbrydes ved systemer 

med plastmedierør, hhv. om isoleringsevnen forringes. De undersøgelser som 

er udført under det danske energiforskningsprogram bekræfter, at der er sket ændringer 

i rør, som har været i drift i mange år, men at ændringerne er beskedne og kun 

yderst sjældent er over 10% i reduceret isoleringsevne. Dette problem kan imødegås 

ved at vælge en højere isoleringsklasse. 

│ 41


42 │ 

Udredningen. 

Grudissystemer i Danmark? 

GRUDIS-systemet, der grundlæggende bygger på et distributionssystem til varmt tapvand 

og med mulighed for tilslutning af varmeveksler til rumopvarmning, findes ikke 

i Danmark. Princippet med distribution af varmt tapvand findes stort set ikke i 

Danmark. 

I 1981 startede Nordjyllands Amt et projekt som hed ”Landsbyenergi”. Ideen var at se 

på kollektiv varmeforsyning baseret på vedvarende energikilder. Dette projekt pegede 

på fleksible fjernvarmerør som en mulighed for at reducere anlægsprisen for fjernvarmedistributionssystemer. 

Generelt valgte man i Danmark at fortsætte med at anvende de traditionelle fjernvarmesystemer 

uanset, at der i stigende grad blev anvendt plastmedierør. I det sidste 

landsbyenergiprojekt blev det klarlagt, at der med anvendelsen af plastmedierøret var 

introduceret nogle nye potentielle problemer i fjernvarmesystemet, nemlig oxygen- og 

vanddampdiffusion. 

I den efterfølgende periode fra 1986 til 1999 gennemførtes inden for de danske Energiforskningsprogram, 

EFP en lang række undersøgelser omkring først 

oxygendiffusion og siden vanddampdiffusion. 

Systemteknik. 

I Danmark anvendes samme rørfremføringsprincip overalt, nemlig et system med 

fremløb og retur i en grenstruktur med et eller flere hovedledninger, ledningsafsnit og 

stikledninger til hvert enkelt hus. Hovedledning og de større rør i ledningsafsnittene er 

altid stålrør, medens de mindre ledninger DN < Ø40 mm ofte er plastmedierør. 

Tilslutningen til hovedledningen sker enten med præfabrikeret T-stykke i forbindelse 

med etablering at nyt fjernvarmenet eller med anboring på hovedledningen ved tilslutning 

til eksisterende ledningsnet. Der findes ingen fast regel for, hvorledes 

tilslutningen sker rent teknisk. Ofte anvendes standardløsninger fra en rørleverandør. 

Det er under alle omstændigheder varmeværket, der vælger løsningen, og det ses ofte, 

at et varmeværk udvikler sine helt egne løsninger. De store fjernvarmeværker har ofte 

fastlagte løsninger og procedurer for tilslutningen. 

Tilslutningsanlægget er hos mange store fjernvarmeværker udført efter anvisninger, 

som varmeværket udarbejder. Som udgangspunkt er der mange mulige valg, når det 

drejer sig om at sammensætte et tilslutningsanlæg. Derimod er der kun ganske få løsninger, 

som virker tilfredsstillende for en bestemt installation. 

I Danmark forekommer både direkte og indirekte tilslutninger. Direkte tilslutning 

(uden varmeveksler) er den hyppigst forekommende. Se systembeskrivelser i bilag 1. 

Der er tre primære grunde til at vælge indirekte tilslutning (med varmeveksler): 

trykadskillelse 

systemadskillelse ved en-strengssystemer 

barriere mod oxygen fra plastmedierør.


Trykadskillelsen anvendes fortsat på steder, hvor eksempelvis store niveauforskelle 

medfører ekstraordinært højt tryk i fjernvarmesystemet. Her kan der være risiko for, at 

husinstallationen er for svag. 

Der kan også være tale om, at tidligere centralvarmeinstallationer er gamle og dermed 

for svage til trykket fra fjernvarmesystemet. 

Systemadskillelse er nødvendig hvis et tidligere centralvarmesystem er udført som et 

enstrengssystem. En-strengssystemer fungerer ikke energirigtigt i et 

fjernvarmesystem. 

I tilfælde, hvor man frygter, at fjernvarmevandet kan indeholde for store mængder af 

oxygen, kan man vælge at anvende et varmeveksler. Dette var meget anvendt for 10 – 

15 år siden, men efter at de nye barrierer er taget i anvendelse, så er det ikke længere 

nødvendigt. 

Der sker i Danmark konvertering fra indirekte til direkte tilslutning på mange fjernvarmeværker. 

Grunden er, at man har indset, at varmevekslere ofte ikke er nødvendige. 

Der har været problemer med utætte vekslere, og derfor tages mange nu ud af drift. 

Rene plastrørssystemer. 

Der findes et sted i Danmark et fjernvarmesystem, som består udelukkende af plastmedierør. 

Anlægget ligger i landsbyen Horbelev på øen Falster. Anlægget er taget i 

brug i 1987. Der er 150 tilsluttede huse. Rørene er specielle derved, at de er fremstillet 

af polyisobuten, PB og ikke forsynet med diffusionsspærre af nogen art. De er isolerede 

med polyuretanskum og har et kapperør af LDPE. 

Anlægget og de tilsluttede husinstallationer har fungeret uden problemer i snart 17 år. 

Husene er direkte tilsluttede. 

Med hensyn til rørdimensionerne, så er de bestemt af dels effektbehovet dels af rørprisen. 

Når det handler om stikledninger, så vil det største effektbehov findes hos huse 

med gennemløbsvandvarmer, hvor kravet typisk er 35 kW. Med hensyn til rørprisen, 

så anvendes plastmedierør op til DN 40. I dimensionsområdet DN 40 til DN 60 vil 

prisen være den samme. Herefter vil plastrør være dyrere at anvende end stive stålrør. 

Blandede systemer. 

I alle de fjernvarmenet, hvor plastmedierør anvendes i Danmark, findes der i forvejen 

stålrør. Det forventes, at alle plastmedierør er forsynet med en oxygenbarriere, som 

opfylder DIN 4726 eller tilsvarende standard. Kravet i DIN 4726 er stillet i forhold til 

gulvvarmesystemer med et ekstremt stort eksponeringsareal for oxygendiffusion. Kravet 

er i relation til fjernvarmesystemer højt. På den måde er stålfladerne i systemet sikret 

mod farlig korrosion. 

En anden omstændighed, som betyder at korrosion i stålrørene er meget begrænset, er, 

at det er de store rørdimensioner, som er fremstillet af stål. Disse rør har overvejende 

laminare vandstrømninger. Oxygen diffunderer langsomt i vand. Dermed er det kun 

begrænsede mængder oxygen, som når ud til stålfladerne. 

Der hvor den største korrosionsrisiko findes er i områder med turbulent strømning. 

Eksempelvis i radiatorindløb, i bøjninger og i t-stykker. 

│ 43


44 │ 

Markedssituationen for plastmedierør i Danmark. 

Det hævdes fra flere sider i Danmark, at valget af medierørsmateriale nærmest er religiøst. 

Til trods for, at der i Danmark nu har været anvendt plastmedierør i 30 år, så er 

der stadig mange især de store fjernvarmeværker som København, Aalborg og Århus, 

som har besluttet ikke at anvende plastmedierør. Begrundelsen er, at man stadig vurderer, 

at risikoen ved at benytte disse løsninger er for stor. 

Til gengæld anvender stort set alle små fjernvarmeværker plastrør som standard til 

stikledninger. Derfor sælges der stadig relativ mange plastrør overvejende til stikledninger. 

De store fjernvarmeværker anvender i stedet fleksible stål eller kobberrør på grund af 

fordelene ved fleksible rør. 

Det er vanskeligt at afgøre, hvilke medierørsmateriale, der er mest fordelagtig: stål, 

kobber eller plast. Skadestatistikken fremviser ikke noget svar. Set i forhold til mængden, 

er skaderne på plastrør ganske få, når man ser bort fra problemer med samlingerne 

i de første år. Plastrør er langt mere fleksible både med hensyn til bøjekraft og 

udmattelse i materialet. Metalrørene tåler ikke at bøjes flere gange, idet de derved 

koldhærder og efterfølgende har stor risiko for at få mikrorevner og brud. Risikoen er 

især stor ved små dimensioner, da de her kan bøjes manuelt. 

Fordele og ulemper ved plastmedierør. 

Fordelene ved plastmedierørene er, at de ved små dimensioner er fleksible og leveres 

på store ruller. Derved spares samlinger og opgravninger med det resultat, at anlægsomkostningerne 

bliver lavere. Endvidere er materialerne ikke følsomme overfor korrosion, 

hvilket i nogle sammenhænge kan være en fordel. 

Ulemperne er især den uklarhed som hersker med hensyn til materialernes stabilitet og 

diffusionsmæssige egenskaber. Selv om en række undersøgelser beskriver de enkelte 

fænomener skabes der løbende tvivl om rigtigheden af undersøgelserne. 

Levetid for præisolerede fjernvarmerør i plast. 

Rørsystemets levetid er bestemt af de driftskrav, som anvenderen stiller op. Man kan 

grundlæggende tale om teknisk levetid og økonomisk levetid. 

Teknisk levetid kan også opfattes som ultimativ levetid, altså den tid som går, indtil 

rørsystemet ikke fungerer mere pga. utætheder og ustabilitet. De fleste plastmedierør 

er fremstillet af PE-X og selv om der findes flere typer af PE-X, hvoraf både type a, b 

og c anvendes til fjernvarmerør, så gælder det, at de klarer sig udmærket ved 

driftstemperaturer op til 80°C. I forslaget til en ny EN – standard for fleksible rør er 

PE-X klassificeret til kontinuert driftstemperatur på 80°C og en spidstemperatur på 

90°C i 100 timer pr. år. 

Ser man på temperaturfordelingen i et net, så er det klart, at den højeste temperatur 

kun findes umiddelbart uden for fjernvarmecentralen. Temperaturen vil herefter aftage 

gradueret med afstanden fra fjernvarmecentralen. I de rørstrækninger hvor temperaturen 

er højest vil rørene normalt være stålrør. 

De fleste plastrørsystemer findes i små fjernvarmenet. Her vil det være uøkonomisk at 

drive anlægget ved en højere temperatur over 80°C. Skulle man alligevel ønske at anvende 

fx 85°C om vinteren, så vil det være ukritisk. I Danmark vil man kunne finde 

en del eksempler, hvor dette er tilfældet, og det har ikke øget skadesfrekvensen.


Ønsker man at anvende plastmedierør ved en kontinuerlig driftstemperatur på 90°C, 

må man forvente at levetiden er ca. det halve af levetiden ved 80°C under i øvrigt 

samme betingelser. Det kan være kritisk for plastrørene nærmest ved fjernvarmecentralen. 

Det kan dog stadig forventes, at levetiden vil være over 20 år. 

De anlæg, som kan være mest kritiske for plastmedierør, er de store fjernvarmenet i de 

større byer. Her vil driftstemperaturen kunne blive højere end i mindre fjernvarmenet, 

og det kan også være vanskeligt præcist at fastlægge, hvor de højeste temperaturer vil 

forekomme i kritiske driftssituationer. 

Som det fremgår af statistikkerne, er det stadig samlingerne i plastrørsystemerne, der 

er årsag til brud. I de fleste tilfælde er det på grund af forkert montage. Et kritisk 

tilfælde er kompressionskoblinger med omløbsforskruning. Her er risikoen, at 

rørenden ved montagen opnår et kraftigt vridmoment, som senere giver anledning til 

spændingsrevnedannelser. 

Økonomisk levetid er det tidsrum, som går indtil driften bliver for dyr. Her skal man 

være opmærksom på, at varmetabet fra et præisoleret rør vil forringes i løbet at rørets 

servicetid. Den overvejende del af ændringen er diffusionsafhængig. Det kan derfor 

være hensigtsmæssigt at købe rør med barrierer på både yder- og inderside af isoleringsmaterialet. 

I de fleste tilfælde er dette dog en meget dyr løsning. Normalt vil det 

være både bedre og billigere at øge isoleringstykkelsen. 

Konklusion. 

I Danmark har 30 års anvendelse af plastmedierør fremstillet af PE-X vist, at det er en 

god løsning både teknisk og økonomisk til små fjernvarmenet og stikledninger. 

Forhold vedrørende diffusion af oxygen, vanddamp samt udveksling af cellegas 

kræver, at der skal tages et nødvendigt hensyn, når anlægget projekteres. 

Som ved alle andre typer af rørledninger til fjernvarme er det klart, at samlingerne er 

kritiske. Men når en samling udføres korrekt efter leverandørens anvisninger, vil den 

fungere perfekt. 

På grundlag af de danske erfaringer er det klart, at plastmedierør kan anvendes til 

fjernvarme i alle de sammenhæng, hvor det er økonomisk. Teknisk er det ingen grund 

til af forvente problemer. 

│ 45


46 │ 

Kilder. 

Samtaler ved besøg: 

Mandag den 26. januar 2004: 

Per Østergaard, Aalborg Kommunes Fjernvarmeforsyning 

Karsten Beltoft Andersen, Aalborg Kommunes Fjernvarmeforsyning 

Mandag den 16. februar 2004: 

Knud Henriksen, Ingeniør, Løgstør Rør A/S 

Jan Lykke, Salgschef, Løgstrør Rør A/S 

Telefonsamtaler med: 

Kurt Risager, Civilingeniør, Danske Fjernvarmeværkers Forening 

Ole Torp, Overingeniør, Aalborg Kommunes Fjernvarmeforsyning 

Jens Ole Fabricius, Direktør, Alstom Flowsystems A/S 

Søren Nielsen, Driftsleder, Nexø Halmvarmeværk 

Lars Nyavl, Driftsleder, Hvidebæk Fjernvarmeværk 

Martin Pfeffer, Regionchef, Løgstør Rør A/S


Bilag 1: Systembeskrivelse. 

Fjv. frem 

Fjv. retur 

Figur 1. Direkte tilslutning med gennemløbsvandvarmer. 

Fjv. frem 

Fjv. retur 

Figur 2. Direkte tilslutning med varmtvandsbeholder. 

Varmt vand 

Koldt vand 

Varme frem 

Varme retur 

Varmt vand 

Koldt vand 

Varme frem 

Varme retur 

│ 47


48 │ 

Fjv. frem 

Fjv. retur 

Figur 3. Indirekte tilslutning med gennemløbsvandvarmer. 

Fjv. frem 

Fjv. retur 

Figur 4. Indirekte tilslutning med varmtvandsbeholder. 

Varmt vand 

Koldt vand 

Varme frem 

Varme retur 

Varmt vand 

Koldt vand 

Varme frem 

Varme retur


Bilag 2. Skadesstatistik. 

Hos Aalborg Kommunale Fjernvarmeforsyning føres statistik over skader på plastrørsystemer. 

Her har man siden 1990 registreret opståede skader på rørledninger, som er 

installerede siden ca. 1985. Der er total registreret 23 skader. Disser skader er især registret 

i 2 perioder, nemlig 1992 – 1995 og 2000 – 2001. De fordeler sig således: 

20 skader er sket ved samlinger, og det ser ud til, at det overvejende skyldes 

monteringsfejl. 

1 skade skyldes en utæthed inde i huset. 

1 skade skylde en utæt kanalovergang. 

1 skade kan ikke forklares. 

Danske Fjernvarmeværkers Forening har nedsat en arbejdsgruppe, som er på vej med 

en landsdækkende skadesstatistik. Aalborg Kommunale Fjernvarmeforsyning er formand 

for denne arbejdsgruppe. 

│ 49

Läs mer i rapporten Grudis-tekniken för värmegles fjärrvärme av Zinko

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?