William Shakespeare 1564-1616 - Carlson MTL
William Shakespeare 1564-1616 - Carlson MTL
William Shakespeare 1564-1616 - Carlson MTL
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
800 f.Kr. 500 e.Kr. 1500 1700 1790 1830 1900<br />
Antiken Medeltiden Renässansen Upplysning en Romantiken Realismen 1900-talet<br />
Under medeltiden hade invånarna<br />
i Englands städer roats av ambulerande<br />
teaterföreställningar med<br />
religiösa och moraliska förtecken.<br />
Man ställde helt enkelt upp teatervagnar<br />
på lämpliga ställen och<br />
förmögna borgare, som inte ville<br />
trängas med folkmassorna, kunde<br />
mot en avgift få en ”hållplats”<br />
utanför sina hem.<br />
Nu får det<br />
vara nog<br />
Plötsligt kunde inte skådespelarna längre försörja<br />
sig på sin konst. Några lokaler fanns<br />
inte, och att turnera på vägarna var uteslutet.<br />
Kringströvande män kunde nämligen lätt tas<br />
för lösdrivare, vilket i värsta fall resulterade i<br />
att de fick smaka piskan eller blev uttagna till<br />
krigstjänst. Kvinnor fick över huvud taget inte<br />
spela teater alls.<br />
Hallå där!<br />
Här blir det<br />
ingen teater!<br />
Vän av<br />
ordning<br />
HA!<br />
Kolla här då!<br />
Vad säger du<br />
nu då, va?<br />
<strong>William</strong> <strong>Shakespeare</strong> <strong>1564</strong>-<strong>1616</strong><br />
Gud har minsann sagt<br />
att så där gör man inte.<br />
Förlåt.<br />
Det var<br />
dumt.<br />
Från början handlade alltså föreställningarna mest om religion<br />
och moral men innehållet blev med tiden mer och<br />
mer världsligt och underhållande. Det här gillade inte kyrkan<br />
eftersom teater inte längre ”uppfostrade” folket. Därför<br />
utfärdades 1575 ett förbud mot ofoget.<br />
Jag vill inte kriga.<br />
Jag är faktiskt<br />
skådespelare.<br />
Sur<br />
Tjurig<br />
Roddare<br />
Butter<br />
PANG!<br />
SMÄLL!<br />
BOM!<br />
För att kringgå förbudet tog skådespelarna<br />
tjänst hos någon högt uppsatt<br />
godsägare. Denne lät aktörerna<br />
vistas på hans gods där de kunde öva<br />
och planera sina föreställningar. Försedda<br />
med rekommendationsbrev<br />
från sin ”beskyddare” kunde de sedan<br />
uppträda på andra herresäten, värdshusgårdar<br />
och liknande. Drottning Elisabeth<br />
lät också skådespelartrupperna<br />
spela på slottet.<br />
©arlson 2002<br />
1
<strong>William</strong> <strong>Shakespeare</strong> föddes <strong>1564</strong> i Stratfordon-Avon,<br />
ett jordbrukssamhälle med ungefär<br />
2.000 invånare. Hans mor var en enkel bonddotter<br />
och hans far en ganska välbärgad läderarbetare.<br />
Tyvärr vet man inte särskilt mycket om <strong>Shakespeare</strong>s<br />
uppväxt och liv, men man tror att han<br />
gick på Stratfords skola, där han fick lära sig latin<br />
och också läsa en del av den romersk-klassiska litteraturens<br />
största författare.<br />
1578<br />
En helt vanlig tisdagseftermiddag hos familjen<br />
<strong>Shakespeare</strong>.<br />
När han var arton år gammal,<br />
gifte sig <strong>Shakespeare</strong> med den<br />
åtta år äldre Anne Hathaway.<br />
De fick raskt tre barn. Två år efter<br />
de yngsta barnens födelse –<br />
de var tvillingar – försvann <strong>Shakespeare</strong>.<br />
Fyra år senare, någon<br />
gång i slutet av 1580-talet, påstås<br />
han ha dykt upp i London.<br />
Var är<br />
<strong>William</strong>?<br />
Vad <strong>Shakespeare</strong> ägnat sig åt<br />
under de år han var borta, är det<br />
ingen som vet. Somliga tror att<br />
han arbetade som jurist, sjöman, apotekare<br />
eller soldat eftersom <strong>Shakespeare</strong>s verk visar<br />
att han kände till deras termer väldigt väl.<br />
Kanske hade han också varit på resande fot.<br />
Han hade nämligen stora kunskaper om Italien<br />
och Frankrike. Det man vet säkert är att<br />
han 1592 hade blivit skådespelare och författare.<br />
1594 var <strong>Shakespeare</strong> en av de le-<br />
dande skådespelarna i Lord Chamberlains<br />
berömda teatertrupp. Och 1599 satsade<br />
han pengar i Londons största teaterbygge<br />
– The Globe.<br />
Nope<br />
Eeeeh,,,vi undrar om du<br />
skulle kunna tänka dig<br />
att skriva nåt till vårt<br />
fina teatersällskap?<br />
Var är<br />
<strong>William</strong>? Ingen<br />
aning<br />
Men, vad gör<br />
han då?<br />
Yes, sir!<br />
Oui, Monsieur!<br />
Si, Signore!<br />
Åh, vad<br />
han är allmänbildad.<br />
Ingen<br />
aning Vet inte<br />
Han vet ju<br />
ALLT!<br />
Vet inte<br />
Nå, <strong>William</strong>. Sista<br />
frågan för att bli miljonär.<br />
Är det ditt slutgiltiga<br />
svar?<br />
Och alla livlinor<br />
kvar!<br />
Det här<br />
fixar han<br />
lätt.<br />
<strong>Shakespeare</strong> var mycket produktiv men skrev<br />
sina dramer enbart för Lord Chamberlains<br />
trupp. Det gjorde att teatersällskapet blev så<br />
berömda att kungen själv, *Jakob I, bestämde<br />
sig för att ta över och kallade dem för The<br />
King’s Men. Senare skulle de, förutom The Globe,<br />
få ytterligare en teaterscen – Blackfriar’s.<br />
Omkring 1610 flyttade <strong>Shakespeare</strong> tillbaka till<br />
Stratford. Han var då en välbärgad man, men<br />
det berodde troligen mer på hans insatser som<br />
skådespelare snarare än författare. Vid <strong>Shakespeare</strong>s<br />
död <strong>1616</strong> kunde ingen tro att hans<br />
verk skulle komma att bli världens mest spelade<br />
dramatik.<br />
©arlson 2002<br />
2
Näää… det<br />
här är mitt,<br />
bara mitt.<br />
<strong>Shakespeare</strong>s skådespel är inte helt lätta<br />
att datera men man brukar dela in hans<br />
verk i fyra olika kategorier – krönikespel,<br />
komedier, tragedier och sagospel.<br />
Med några få undantag trycktes aldrig <strong>Shakespeare</strong>s<br />
verk under hans livstid. Pjäserna var ju i<br />
första hand tänkta att framföras på en scen, inte<br />
att läsas, och <strong>Shakespeare</strong> själv ville inte dela<br />
med sig av dem till någon annan än det teatersällskap<br />
han tillhörde.<br />
Den första hälften av 1590-talet handlade för <strong>Shakespeare</strong>s del mest och att experimentera<br />
och lära sig. Då skrevs bl.a. ”Richard III”, samt ett av hans mest omtyckta verk, ”Så Tuktas<br />
en Argbigga”.<br />
I pjäsen Richard III, visade <strong>Shakespeare</strong> att han var en tragediförfattare att räkna med. Pjäsen<br />
skildrar bl.a. en lång fejd mellan två kungaätter och huvudpersonen är den onde och<br />
puckelryggige Richard.<br />
Kan vi få låna?<br />
Andra hälften av 1590-talet räknas som de<br />
stora komediernas tid även om det är en kärlekstragedi<br />
– ”Romeo och Julia” - som inleder<br />
perioden. Romeo och Julia tillhör två familjer<br />
som ligger i fejd med varandra. Därför<br />
blir det givetvis bråk när de två möts och förälskar<br />
sig. Pjäsen slutar med att det unga paret<br />
dör efter en rad olyckliga omständigheter.<br />
Året efter Romeo och Julia skrev <strong>Shakespeare</strong><br />
komedin ”En Midsommarnattsdröm”, ett<br />
verk som mest liknade en vacker balett med<br />
kärlek som tema. I detta sagospel fick både<br />
älvor och andra naturväsen stor utrymme.<br />
Början av 1600-talet domineras av tragedier,<br />
däribland ”Hamlet”, <strong>Shakespeare</strong>s stora<br />
mästerverk. Hamlet är en ung prins vars<br />
döde far visar sig för honom som en vålnad.<br />
Fadern berättar att han mördats av sin bror<br />
som sedan blivit kung och gift sig med Hamlets<br />
mor. Hamlet uppmanas att hämnas sin<br />
mördade far, men tvekar och överväger<br />
till och med att ta sig eget liv för<br />
att slippa undan.<br />
”Kung Lear”, handlar om en gammal<br />
kung som delar upp sitt rike mellan<br />
två döttrar som bara låtsas älska honom.<br />
Den tredje dotter, Cordelia, som<br />
verkligen älskar sin far förskjuts och<br />
dör en grym död.<br />
Puss<br />
Hamlets<br />
farbror<br />
Puss<br />
Hamlets<br />
mamma<br />
Undrar just<br />
när jag skrev<br />
den här?<br />
Pjäser<br />
1594-1599<br />
Eller nåt<br />
Håll truten,<br />
gaphals!<br />
Gulp!<br />
Pjäser<br />
1600<br />
nånting<br />
Brorsan mördade<br />
mig, du måste<br />
hämnas!<br />
Pjäser<br />
Sent 1500-tal<br />
typ<br />
Å, Julia! Kom ut<br />
ikväll. Jag väntar i<br />
hörnet, vid Seven-<br />
Eleven!<br />
Pjäser<br />
Ingen aning<br />
©arlson 2002<br />
3
”Macbeth” (1606) utspelas i Skottland;<br />
en dåtidens rysare som handlar<br />
om en maktgalen hustru som tvingar<br />
sin man att mörda kungen. Mannen har<br />
blivit spådd att han själv ska bli<br />
kung en dag och hustrun vill påskynda<br />
händelseförloppet. Men för<br />
att dölja det första mordet måste<br />
den nye kungen fortsätta döda. Dramat<br />
slutar med att Lady Macbeth tar sitt<br />
eget liv av rädsla för hämnd när makens<br />
fiender störtar honom från tronen.<br />
Från åren omkring 1609 började <strong>Shakespeare</strong> på allvar att ägna sig åt det som kallas sagospel;<br />
pjäser som ofta skildrade förälskade par och som slutade lyckligt. De kunde också innehålla<br />
dröminslag med älvor och andra naturvarelser.<br />
Det som anses vara <strong>Shakespeare</strong>s sista drama – ”Stormen” (The Tempest), utspelas på en<br />
fantasiö där trollkarlen Prospero härskar.<br />
<strong>Shakespeare</strong>s pjäser har<br />
det gemensamt att de innehåller<br />
olika förvecklingar<br />
och sidospår. Hans verk har<br />
flera bottnar, parallella<br />
handlingar och kräver ett<br />
stort antal skådespelare.<br />
<strong>Shakespeare</strong> var oerhört<br />
mångkunnig och skildrade<br />
många olika miljöer, ämnen<br />
och karaktärer. Han<br />
kunde skriva halsbrytande<br />
dialoger och komedier, likaväl<br />
som stämningsfull lyrik<br />
och gripande monologer.<br />
Din sabla<br />
<strong>Shakespeare</strong>!<br />
Prrrt… ska<br />
du säga, din<br />
skitwilliam!<br />
Klapp<br />
Klapp<br />
Jippii!!<br />
Nu kan du<br />
bli kung.<br />
Ondskefull hustru<br />
Åh, käre<br />
make. Vad<br />
roligt att se<br />
dig.<br />
Hemlig älskare Hemlig älskarinna<br />
Däremot följde inte <strong>Shakespeare</strong> de<br />
regler som renässansen ställde upp för<br />
ett drama. Faktum är att han bröt mot<br />
bestämmelserna på samtliga punkter.<br />
Det gjorde att hans namn – framför allt<br />
under franskklassicismen – nästan var<br />
ett skällsord. Först under 1700-talet<br />
kom romantikerna att ”återupptäcka”<br />
<strong>Shakespeare</strong> och ge honom den uppmärksamhet<br />
han förtjänade.<br />
*Jakob I (1566-1625), var det svenska namnet på kung James I. Han regerade England från 1603, då drottning Elisabeth<br />
dog. Från 1567 var han, under namnet Jakob IV, kung av Skottland.<br />
Puss<br />
Puss<br />
Damma<br />
Putsa<br />
Mamma, jag<br />
måste nog gifta<br />
mig med<br />
Lars-Stefan<br />
©arlson 2002<br />
4
Change language