hälsar välkommen till farmen - Suomen Turkiseläinten Kasvattajain ...

äls tidskrift 

M EDLEMSTIDNING F ÖR F INL A NDS 

PÄ L SDJUR SUPPFÖDA R E S F ÖRBUND R F 

Finsk pälstidskrift 3/2011 

3/2011 

MAJ 

Tobias Andersson 

hälsar 

välkommen 

till farmen 

1

älstobias Andersson 

ser positivt 

på framtiden 

M EDLEMSTIDNING F ÖR F I N L A N DS PÄ L SDJ U R SUPPFÖDA R E S F ÖRBUND R F 

6 

10 

2 Finsk pälstidskrift 3/2011 

Ordföranden för SÖP:s ungdomsråd, 

Tobias Andersson, har moderna tankar 

om pälsdjursnäringen. 

– Öppenhet är mycket viktigt, vi måste 

kunna visa vad vi sysslar med, betonar 

han. 

Köp en päls, 

räddA ÖstersJÖn 

Läs vilket pälsproduktionskedjans 

ekologiska fotavtryck är. 

Pälsverkens fest 

på vårens internationella 

modemässor och modeveckor 

ÅRSBERÄTTELSE 

2010 

tidskrift 3/2011 

26 

Årsberättelsen 2010 

På mittuppslaget hittar 

du Finlands Pälsdjursuppfödares 

Förbund rf:s 

årsberättelse 2010. 

MAJ 

3 Ledare: 

En tid av förändringar 

4 Aktuellt: 

Planera i god tid och bygg väl 

5 Tuula Dahlman tar sig an nya utmaningar 

6 SÖP:s Årets farmare 

Tobias Andersson vill jobba med öppenhet 

8 Rapport från intressebevakningen 

9 Våta minkvalpar 

– vad är orsaken? 

Om katastrof drabbar gör så här 

10 Köp en päls, rädda Östersjön 

Skinnproduktionskedjans miljöpåverkan 

grundligt undersökt 

12 Certifiering: 

Etiskt tänkande och hög kvalitet 

är produktionens styrka 

15 Plasmacytos: 

Sänkt tröskel för sanering 

16 Naturenligt välmående 

– med vems mått mätt? 

17 Personnyheter: 

Margit Uitto ny sekreterare på SÖP 

18 Turkistieto.fi: 

När du inte längre tror på sagor, kontrollera fakta 

19 Frågan är fri 

21 Kolumnen: 

Vår vän Ori Mattila 

22 Historisk marsauktion 

26 Milanos internationella Mifur-mässa 

Nya inredningsinnovationer från Jakobstad 

30 Novis i pälsvärlden 

– andra pris i Remix-tävlingen 

32 Pälsverken i rampljuset vid 

de internationella modeveckorna 

35 Nyutexaminerade körsnärer via grundexamen 

inom beklädnadsbranschen 

37 Korsord 

Detta nummer går också till alla riksdagsledamöter, representanter 

för olika ministerier och andra myndigheter, universitet 

och högskolor samt representanter för massmedia. 

OMSLAGET: Tobias Andersson är helhjärtat engagerad 

i intressebevakningen inom näringen. Foto Leif Sjöholm.

LEDARE 

En tid av förändringar 

Under de två senaste åren har prisuppgången 

på våra pälsskinn varit rent av 

otrolig. Medelpriset på minkskinnen 

har stigit 130 procent och på rävskinnen 

är prisstegringen 200 procent! Vår 

näring har t.o.m. uppmärksammats av Kauppalehtis 

(14.4.2011) chefsanalytiker, som i en artikel konstaterar 

att ”Farmarna krossar rekord”. Analysen gäller 

såväl tillväxt som lönsamhet och av alla analyserade 

branscher placerar sig pälsdjursuppfödningen 

som tvåa i Finland efter fastighetsförmedlingarna! 

Det är självfallet smickrande med rubriker som 

basunerar ut de goda priserna, och allmänt taget 

tror man att pälsdjursuppfödarna ”badar” i pengar. 

Så är självfallet inte läget! De sju magra åren har 

medfört ett stort uppdämt investeringsbehov och 

aldrig har det investerats så mycket på en gång som 

nu. De nya kraven skall följas, burar förstoras och 

ytterligare tillbyggnad krävs för att produktionen 

skall hållas på tidigare nivå. Med dagens prisnivå 

lönar det sig att slå vakt om marknadsandelarna 

och satsa på en mångsidig produktion. 

Pälsbranschens utsikter verkar goda även i ett 

längre tidsperspektiv. Modet gynnar päls och efterfrågan 

verkar växa snabbare än utbudet! 

Vi har riksdagsvalet bakom oss och nu pågår regeringsförhandlingarna. 

Vi hoppas på en regering 

som stöder utvecklandet av pälsdjursuppfödningen 

och inser betydelsen av 1 000 energiska företagare, 

4 500 personer direkt verksamma och sammanlagt 

17 500 personer direkt eller indirekt sysselsatta såväl 

hel- som deltid. Dessutom drar vi in över 300 mil- 

Styrelsens ordförande Ulf Enroth 

joner euro i rena exportintäkter till den finländska 

landsbygden och bidrar på så sätt till att upprätthålla 

servicen för invånarna i många kommuner. 

Jag har genom åren betonat intressebevakningens 

betydelse såväl nationellt som internationellt. 

Under de senaste åren har EFBA (European Fur 

Breeders´ Association) genomgått en fullständig 

omorganisering och nu är verksamheten i Bryssel 

vältrimmad. EFBA omfattar 21 europeiska medlemsländer 

med 7 200 pälsfarmer, 60 000 heltidsjobb och 

en produktion värd över 1,5 miljarder euro. Den internationella 

organisationen IFTF (International Fur 

Trade Federation) genomgår också en omorganisation, 

och fr.o.m. juli skall de båda organisationerna 

ha gemensamma utrymmen i Bryssel, allt för att 

intressebevakningen av uppfödning och handel 

skall vara väl koordinerad. I dessa organisationer 

representeras FPF av ordföranden och verksamhetsledaren. 

I skrivande stund, den Första Maj, har jag mottagit 

beskedet att vår verksamhetsledare Tuula Dahlman 

kommer att byta jobb fr.o.m. den 1 augusti. Det är 

med beklagan jag konstaterar att vi förlorar en aktad 

medarbetare och att ett mycket gott och nära 

samarbete avslutas, men samtidigt gläds jag å Tuulas 

vägnar åt, att hon tar sig an nya utmaningar av 

både privat och professionell natur! Styrelsen har 

redan inlett arbetet för att hitta en kunnig och värdig 

efterträdare till Tuula. 


Ulf Enroth 

3

AKTUELLT 

Planera i god tid 

och bygg välText och foto Kristian Bengts 

De goda skinnpriserna gör att hela branschen går på högvarv. Förra sommaren hördes det ofta hammarslag i 

bakgrunden när pälsfarmare ringde till mig. Det här kommer att upprepa sig i sommar. Numera är det viktigt 

att vara ute i god tid för att framgångsrikt kunna genomföra önskade investeringar. 

Väl planerat är till hälften 

gjort heter det. Det 

här är en sanning med 

modifikation, men planeringens 

betydelse ska inte 

underskattas. Planeringstiden för nya 

investeringar är idag mycket längre 

än vad den varit. Det här beror dels 

på myndighetskraven gällande miljötillstånd. 

En farm som har färre än 

600 rävhonor eller 2 000 minkho- 


nor ansöker om miljötillstånd via den 

egna kommunen. Det här är en process 

som tar en eller flera månader 

i anspråk. För större farmer som söker 

miljötillstånd tar processen minst 

10 månader, och i fall där miljökonsekvensbedömning 

tillämpas kan 

processen ta flera år. 

En annan faktor som förlänger planeringstiden 

är att enheterna har blivit 

större, vilket gör att var och en bestäl- 

ler stora mängder förnödenheter på 

en gång för t.ex. burar. Detta leder till 

långa leveranstider. Konjunktursvängningarna 

i branschen får många att 

besluta sig för att investera samtidigt, 

vilket gör att byggnadsplanerarnas och 

byggarnas orderböcker fylls för en 

lång tid framöver efter en god auktion. 

Reglerna för ansökan om investeringsbidrag 

förutsätter numera att ansökan 

är beviljad innan investeringen inleds.

Foto Raine Vakkamäki 

Tumregeln är att ju längre på förhand 

projektet planeras desto bättre blir slutresultatet 

och förseningar undviks. Ju 

större projekt, desto längre tid krävs 

för planering. 

Ökad lönsamhet 

Den som är ute i god tid kan effektivare 

konkurrensutsätta leverantörer av 

varor och tjänster. Ifall tidtabellen är 

snäv när offerter tas är den viktigaste 

frågan: När kan ni komma och utföra 

eller när kan ni leverera. Med mera 

tid till förfogande kan frågeställningen 

vara: Vad kan ni leverera och vad 

kostar det. Dessutom kan flera leverantörer 

konkurrensutsättas och på så 

vis göra att ni betalar mindre i slutändan. 

Ett bra sätt att inleda planeringen 

är att besöka andra farmer både i 

Finland och i utlandet. När man med 

egna ögon ser olika lösningar för hur 

en farm kan byggas och hur arbetet 

sköts, väcker det eftertanke hos en 

själv. När det ska fattas beslut om hur 

det ska byggas gäller det att blicka 

framåt. Planera farmområdet så att ni 

också i framtiden kan bygga till, och 

välj flexibla tekniska lösningar. 

Säkra riskhanteringen 

Fundera över vilka risker ert byggprojekt 

kan utsättas för. Det gäller att ha 

försäkringarna i skick. Under vintern 

fick kraftiga snöfall skugghus som 

inte var helt färdiga att rasa ihop, och 

i sådana lägen gäller det att ha försäkringar 

som täcker risken. Se också till 

att de anställda är olycksfallsförsäkrade. 

Om ni anlitar entreprenörer för 

delar av byggprojektet eller för hela 

projektet, ska ni ha sådana avtal att de 

utför sina uppdrag i tid och inte försenar 

er tidtabell. Ifall ni har rävhonor 

som valpar i era befintliga skugghus 

och valparna ska flyttas ut i skugghusen 

som byggfirman bygger, så måste 

husen vara färdiga när valparna skall 

flyttas ut. Det är också skäl att planera 

byggtidtabellen så att det finns 

marginal, ifall allt inte går planenligt. 

Finansieringsdelen bör också planeras 

i god tid och sträcka sig ända fram tills 

investeringen är gjord och den utökade 

produktionen igång. 

Generationsväxling 

Intresset för att köpa farmer, antingen 

som generationsväxling eller genom 

köp på fria marknaden, har ökat 

betydligt. Om ni funderar på att generationsväxla 

eller att köpa en farm, ta 

då kontakt med våra rådgivare för att 

få information om hur man ansöker 

om startstöd för unga odlare. Startstödet 

kan sökas året om oberoende av 

ansökningsomgångar. Generationsväxlingar 

bör också planeras i god tid 

för att undvika överraskningar. Våra 

rådgivare kan berätta närmare om vad 

som gäller i de här frågorna. 

Ansökningsomgångar för 

investeringsbidrag 2011 

15.4 – 15.8 

1.9 – 17.10 

Tuula Dahlman tar sig an nya utmaningar 

Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund måste se sig om efter ny verk- 

samhetsledare. AFD Tuula Dahlman, som skött tjänsten sedan år 2005, 

kommer från början av augusti att övergå i nya uppgifter inom lant- 

brukssektorn. 

– Jag fattade beslutet av personliga orsaker, säger Dahlman. Det har varit inspirerande 

och givande att arbeta för pälsfarmarna. 

– Det bästa har varit alla de underbara människor jag haft att göra med, både 

på farmerna och inom organisationerna. Den finländska pälsdjursuppfödningen 

har långa traditioner och kommer säkert att behålla sin ställning som bevarare 

av landsbygdens livskraft långt in i framtiden. 

Dahlman har varit i FPF:s tjänst i 26 år, allt sedan år 1985. Innan hon utnämndes 

till verksamhetsledare fungerade hon som ledande expert i foderfrågor. 

FPF:s styrelse har inlett rekryteringsprocessen för att hitta ny verksamhetsledare. 

– Tuula har varit en mycket stor tillgång för förbundet genom sin stora sakkunskap, 

säger styrelsens ordförande Ulf Enroth. 

– Samtidigt är jag övertygad om att en dynamisk tillväxtbransch som vår kommer 

att kunna locka en kunnig och värdig efterträdare till henne. 

MA 


5

SÖP:s Årets farmare 

Tobias Andersson 

vill jobba med öppenhet 

När vi sätter oss ner med 

en kaffekopp och pra- 

tar om vilken spännande 

näring pälsfarmning 

är, framkommer det 

tydligt att Tobias är en modern, ung 

pälsfarmare med klara åsikter och moderna 

tankar om pälsdjursnäringen. 

Han har helhjärtat gått in som näringens 

intressebevakare och har inget 

emot att svara på frågor från utomstående 

som visar intresse. 

– Jag vill försvara näringen efter bästa 

förmåga, säger Tobias. 

Han öppnar också gärna dörrarna till 

sin egen farm för besökare, eftersom 


han vet att pälsbranschen inte har något 

att dölja. Många har också utnyttjat 

tillfället och besökt hans farm och med 

egna ögon fått se hur arbetet går till 

och hur det ser ut på en pälsfarm i 

Österbotten. 

Till intressebevakningen hör också 

att han sitter som ordförande i SÖP:s 

ungdomsråd och som representant i 

moderföreningen SÖP och är ordförande 

i Oravais pälsfarmarförening. 

– Öppenheten är mycket viktig, vi måste 

kunna visa vad vi sysslar med, säger 

Tobias och menar att ifall man stänger 

dörrarna och visar kalla handen 

så späder man bara på allmänhetens 

Text och foto Leif Sjöholm 

Årets farmare inom SÖP, Tobias Andersson i Oravais, jobbar helhjärtat med intressebevakning. 

Han tycker att öppenhet är en mycket viktig sak. 

Pälsnäringen bör ärligt och öppet kunna visa vad man riktigt sysslar med. 

misstankar och villfarelser om pälsnäringen. 

Tobias vill gärna tro att de flesta 

nyfikna ingalunda är motståndare 

till pälsnäringen utan att de hör av 

sig för att de är intresserade och vill 

veta mera. Han framhåller att Finland 

är världsledande i denna speciella 

bransch, och då är det naturligt att det 

finns ett stort intresse och nyfikenhet. 

Han säger att motståndarna i allmänhet 

finns långt borta från de orter där 

farmerna ligger, på ställen där man av 

naturliga skäl inte känner så bra till 

verkligheten bakom näringen. 

– Om folk dessutom får falsk infor-

mation från våra motståndare, vet de 

inte vad de skall tro. Därför är det viktigt 

att vi farmare ärligt svara på frågor 

och öppet visar vad vi sysslar med. Det 

handlar ju om normal djurhållning, påpekar 

Andersson. 

Han framhåller att det inte bara 

skall vara några speciella, utvalda 

farmer som visas upp, alla skall vara 

representativa. Därför tycker han att 

det är viktigt att hålla snyggt och rent i 

och kring farmerna. 

Som ett led i öppenheten fick Radio 

EXM adoptera en blåräv när ett 

radioprogram spelades in på farmen 

i Oravais. Det här ledde även till att 

en representant för Djurens Rätt och 

Tobias fick mötas öga mot öga och 

diskutera i ett nytt program. I följande 

program kom djurskyddsövervakaren 

Markku Harju till farmen. Harju får nu 

fungera som fosterfamilj och fick lov 

att ta hem räven Micke J. 

Rent och snyggt ett måste 

När renlighet och ordning kommer 

på tal säger Tobias att det inte är alla 

farmare som tycker om när myndigheternas 

kontrollanter plötsligt dyker 

upp. 

– Det är en sak som vi måste lära oss 

att leva med och anpassa oss till. De 

som granskar är ju människor som 

bara gör sitt jobb, och det är inte alls 

fråga om någon hetsjakt på oss. Andra 

branscher, t.ex. jordbruket, är ju också 

föremål för granskning. Vi måste vända 

det till något positivt. Jag har inget 

att dölja och välkomnar all granskning. 

Det är bra för alla parter, påminner Tobias 

Andersson. 

Själv har Tobias Andersson enbart 

räv. Men när minkproduktion kommer 

på tal tycker han att det finns utrymme 

för en ökning i jämn takt. En större 

produktion anser han vara viktigt för 

framtiden. 

– Päls bör vara en bransch som politikerna 

räknar med både när det gäller 

export och sysselsättning. Är vi för få 

och små är vi samtidigt politiskt svaga. 

Han tycker också att pälsdjursuppfödarförbundets 

uppgift mera borde 

övergå i skötsel av pälsnäringens intressebevakning 

jämsides med servicen till 

farmarna. 

– Där finns det mycket att jobba med, 

säger han. Det finns också många farmare 

som inte bryr sig om att bevaka 

sina egna intressen. Somliga går aldrig 

på ett möte eller deltar i en skinnutställning. 

”Jag byggde sex skugghus i fjol, och i sommar 

blir det ytterligare fyra hus. Så prishöjningen 

på skinnen kom mycket lämpligt” 

Satsar för framtiden 

Tobias kommer från en jordbrukarfamilj 

i byn Kimo i Oravais. Han blev rätt 

tidigt intresserad av pälsdjursuppfödning 

i och med att han säsongjobbade 

på pälsfarmer och hade konkreta 

planer på att starta en egen farm i hembyn. 

Men så fick han reda på att det 

fanns en farm med 300 avelshonor till 

försäljning ett stenkast från slagfältet 

i Oravais. Slagfältet är ett minne från 

1808-1809 års krig. Tobias tog chansen 

och köpte den farmen 2004 och hade 

den en tid som extra arbete vid sidan 

av jobbet på en järnhandel. 

– Men jag ville inte ha två jobb, och 

eftersom jag brann mera för pälsdjuren, 

bestämde jag mig för att satsa helt 

på farmen. 

Dessutom ville Tobias också få mera 

tid för familjen, sambon Petra och 

dottern Eveliina, så han sa upp försäljarjobbet 

och började bygga ut farmen. 

Idag har Tobias 650 avelshonor varav 

cirka 150 är silverräv. Silverräven har 

han för avsikt att bygga vidare på med 

bland annat korsningar av olika slag för 

att få en lämplig bredd i produktionen. 


7

INTRESSEBEVAKNING 

Ogrundade rykten om JSM:s beslut 

Ett rykte har spridits på fältet om huruvida 

Jord- och skogsbruksministeriets 

(JSM) beslut ”Djurskyddskrav vid 

pälsdjurshållning” är förpliktande 

eller inte. Ryktet gör gällande att det 

inte skulle vara nödvändigt att följa beslutet. 

Uppfattningen är felaktig. Även 

om nivån på JSM:s beslut håller på att 

lyftas till en av statsrådet fastslagen 

förordning ger det också som sådant 

regionförvaltningsverken (RFV) anvisning 

om hur djurskyddslagens och 

djurskyddsförordningens paragrafer 

skall tillämpas, och skall alltså följas. I 

samband med granskning enligt djurskyddslagen 

kan RFV:s veterinär vid 

behov i stöd av samma lag utfärda 

förbud, föreskrifter, vite eller hot om 

tvångsutförande. 

För närmare uppgifter se aprils 

medlemsbrev eller kontakta Martti 

Heinonen, tfn 040 566 2094 

Skador som vållas av 

försvarsmaktens flygövningar 

Försvarsmakten ordnar krigsövning- 

ar i juni. Flygningar i anslutning till 

övningarna görs till lands och havs i 

området Kauhava-Lochteå-Uleåborg 

under tiden 7–12.6 och i området Kuo- 

pio-Joensuu-Kouvola under tiden 

13–17.6. Farmaren kan anhålla om ersättning 

för eventuella valpförluster eller 

andra skador som överflygningarna 

orsakat. Enbart sänkt medelvalpresultat 

räcker inte nödvändigtvis till som 

ersättningsgrund. Skadorna måste 

klart kunna knytas till en viss tidpunkt. 

Detta förutsätter systematisk bokföring 

och ifråga om dödsfall bland valparna 

också utlåtande av en veterinär. Ta 

alltid omedelbart kontakt med pälsdjursrådgivaren 

i ditt område om du 

misstänker att det skett en skada. 

För närmare uppgifter se aprils medlemsbrev 

eller kontakta Kristian 

Bengts (SÖP), tfn 040 547 6142 eller 

Hannu Kärjä (PSTK), tfn 040 503 2961 


Rapport från 

intressebevakningen 

Rapporten har sammanställts av Max Arhippainen 

Majoriteten av finländarna positivt 

inställd till pälsdjursuppfödning 

Enligt en i mars gjord undersökning 

ställer sig över 60 procent av 

finländarna positivt såväl till uppfödning 

av pälsdjur som till användning 

av pälsskinn som producerats på 

finländska certifierade farmer. Djurrättsorganisationernas 

tillslag mot 

pälsfarmer fördömdes nära nog undantagslöst. 

Resultatet är det samma 

som vid motsvarande mätning för ett 

år sedan. TNS gallup svarade för undersökningen. 

Branschens valbidrag 

FPF, SÖP, PSTK och Turkistuottajat 

Oyj beviljade valbidrag till 39 sådana 

riksdagskandidater som varit villiga att 

lyssna också på näringens synpunkter. 

Av dem invaldes 20 i den nya riksdagen. 

Från Vasa valkrets invaldes Lasse Hautala 

(c, 6592 röster), Anna-Maja Henriksson (sfp, 

8392), Reijo Hongisto (sannfinl., 7444), Miapetra 

Kumpula-Natri (sdp, 7324), Mika Lintilä 

(c, 5035), Mats Nylund (sfp, 5709), Tuomo 

Puumala (c, 6898), Paula Risikko (saml., 

10907), Janne Sankelo (saml., 3792), Ulla- 

Maj Wideroos (sfp, 6077) och Peter Östman 

(kd, 5349). 

www.reimann.fi 

www.reimann.fi 

Från Uleåborgs valkrets invaldes Antti Rantakangas 

(c, 6694), från Södra Savolax Jari 

Leppä (c, 5570), från Norra Karelen Pekka 

Ravi (saml., 5723), från Tavastland Sirkka- 

Liisa Anttila (c, 5882), från Nyland Paula Lehtomäki 

(c, 7356), Tapani Mäkinen (saml., 4592) 

och Timo Soini (sannfinl., 43 437, stödet gick 

till partiet), samt från Helsingfors Mari Kiviniemi 

(c, 8812) och Astrid Thors (sfp, 4983). 

Dessutom stöddes tre av de kandidater 

som placerade sig som första ersättare 

i Vasa valkrets. På listan fanns också 

10 kandidater som fick antingen över 

2000 röster eller var mindre än 1000 

röster från att bli invalda. Till dem 

hörde bl.a. SÖP:s ombudsman Steven 

Frostdahl, som med sina 3908 röster 

placerade sig som fjärde bland sdp:s 

kandidater i Vasa valkrets. 

Ytterligare information ger 

Max Arhippainen, tfn 050 3061556 

-RÄV- OCH MINKLYOR- 

-pÄLsNINgsspåN- 

Reservera i tid! 

-taNpappeR- 

-tRÄpeLLets- 

-sOMMaRMÖBLeR- 

Järvi-Z Oy, Evijärvi, Jani 0400-581 001 

Janne 0400-866 562, Jyrki (på svenska) 040-502 4669 

www.reimann.fi

Våta minkvalpar 

– vad är orsaken? 

Diarré hos valparna före avvänjningen 

är ett allmänt problem 

på europeiska minkfarmer. Trots 

att de första beskrivningarna av 

sjukdomen gjordes redan för över 

femtio år sedan, känner man inte 

ännu i dag helt till vilka faktorer 

som gör att sjukdomen bryter ut. 

Symptomen förekommer hos 

1-4 veckor gamla valpar. 

Valparna har skummande, 

gulaktig diarré, där man i- 

bland kan se spår av osmält 

mjölk. Valparna har uppsvällda magar 

och till slut torkar de fullständigt ut. 

Sjukdomen kan utvecklas från tarminflammation 

till dödlig blodförgiftning. 

Dessutom kan överproduktion hos 

körtlarna i nacken göra att pälsen blir 

fet och håren lockar sig. Förekomsten 

av sjukdomen och de valpförluster 

sjukdomen förorsakar varierar från fall 

till fall och från farm till farm. 

Sjukdomsalstraren varierar 

I prov som sänts in av valpar som 

drabbats av sjukdomen konstateras i 

allmänhet tarminflammation, uttorkning 

och eventuellt allmän infektion. 

De sjukdomsalstrare som kunnat isoleras 

i tarmkanalen är flera, mest 

förekommer bakterierna streptokocker, 

stafylokocker samt E. coli-bakterier. Eftersom 

bakteriearterna varierar är det 

viktigt att valpar sänds in för undersökning 

till Evira då sjukdomen brutit ut. 

Evira utreder vilka bakterier det från 

fall till fall är fråga om och vilka antibiotika 

som har störst effekt. 

Att sjukdomen bryter ut orsakas 

förmodligen av flera olika faktorer. Att 

något virus medverkar anses sannolikt. 

I de nyaste undersökningarna har astrovirus 

framträtt som det mest troliga 

alternativet. Den allmänna hygienen, 

foderhygienen samt att honans juver 

är friskt kan också ha betydelse för om 

sjukdomen bryter ut eller inte. 

Text veterinär Heli Kallio, Evira, & 

veterinär Anna-Maria Moisander, 

PSTK 

Minkvalpar för 

undersökning till Evira 

Evira önskar få våta minkvalpar 

för undersökning under våren och 

sommaren. Proven undersöks patologisktanatomiskt 

och bakteriologiskt. 

Dessutom samlas prov in för utredning 

av virusbakgrunden. Att uppgifter om 

bakgrundsfaktorerna samlas in är ytterst 

viktigt för att man i framtiden skall 

kunna utveckla ett vaccin mot sjukdomen. 

Gör så här om symptom uppträder 

Ta omedelbart kontakt med kommunveterinären 

och fodercentralen 

så snart de första valparna börjar uppvisa 

symptom. Ring också till FPF:s 

eller PSTK:s veterinär så att de kan 

bilda sig en helhetsuppfattning om 

sjukdomens förekomst. Sjukdomen 

framskrider snabbt, då farmaren lägger 

märke till de första våta valparna 

finns sjukdomen förmodligen redan 

i flera lyor. Enskilda valpar kan behandlas 

med antibiotikapreparat som 

droppas direkt i munnen, t.ex. intramammar. 

Genom att ingripa snabbt 

minskar man dödligheten och antalet 

insjuknade valpar. 

För att få foderantibiotika till farmer 

krävs att några döda valpar eller 

sjuka som inte ännu medicinerats offras 

för undersökning vid Evira, som 

fastställer vilken bakterie som orsakat 

sjukdomen och vilken medicinering 

som kommer på fråga. Vilken bakterie 

som förorsakar sjukdomen och 

vilken antibiotika den är känslig för varierar 

från år till år, samma antibiotika 

fungerar inte nödvändigtvis följande år. 

Läkemedelslagstiftningen är sträng och 

bara genom att sända in valpar för undersökning 

till Evira kan behovet av 

antibiotika styrkas och rätt antibiotika 

fastställas. 

Heltäckande förebyggande massmedicineringar 

görs inte. Det finns 

ingen grund för förebyggande anti- 

biotikabehandling eftersom medicineringen 

snabbt verkar om den inleds i 

tid. Det är därför viktigt att genast kontakta 

veterinären, som vid sitt besök 

på farmen kan ordinera medicinering. 

Antibiotikapreparatet kan vid behov 

bytas ut senare då undersökningsresultaten 

är klara efter några dagar. 

Man skall absolut inte vänta och se hur 

sjukdomen utvecklas utan omedelbart 

vidta åtgärder. För farmer som ligger i 

närheten av Seinäjoki lönar det sig att 

snarast möjligt själv föra några valpar 

för undersökning till Eviras enhet där. 

Prov från längre bort belägna farmer 

kan sändas in som vanlig bussfrakt 

väl förpackade med en kylklamp. Forsedel 

ingår bl.a. i kalendern Päls 2011 

och adress samt instruktioner för hur 

försändelsen skall göras finns på Eviras 

hemsida. 

Om katastrof drabbar 

Om farmens djur insjuknar eller 

dödligheten ökar, gör så här: 

1. Ta kontakt med förbundets 

veterinär eller konsulent. 

2. Konsultera och kalla på 

kommunveterinären. 

3. Ta kontakt med foderleverantören. 

4. För noggrann dagbok över 

döda eller insjuknade djur. 

Anteckna de insjuknade/ 

döda djurens art, kön, ålder. 

Anteckna var de döda djuren 

fanns samt sjukdomssymptomen. 

5. Anteckna noga all medicinering, 

medicinens namn, dosering 

samt behandlingens effekt. 

6. Kom överens med förbundets 

veterinär om insändning av 

prov till Evira för undersökning. 

7. Ta tillvara de döda djuren. 

Djurkropparna får förstöras 

först efter tillstånd. 

8. Följ de anvisningar du fått. 

Se också instruktionerna 

i kalendern Päls 2011. 


9

Foto Soili Jussila/Vastavalo.fi 

Skinnproduktionskedjans 

miljöpåverkan grundligt undersökt 

Köp en päls, 

rädda Östersjön 

En färsk undersökning visar att pälsdjursnäringen minskar näringsbelastningen 

i Östersjön och att skinnproduktionens ekologiska fotavtryck är relativt litet. 

Produktionens försurande utsläpp innebär dock en utmaning för branschen. 

Forskningscentralen för jordbruk 

och livsmedelsekonomi 

MTT har i en bred 

undersökning (Suomessa 

tuotetun minkin- ja ketun- 

nahan elinkaariarviointi) kartlagt vilka 

miljökonsekvenser den finländska 

mink- och rävskinnsproduktionen har. 

Undersökningen gjordes på uppdrag 

av Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund 

rf och Turkistuottajat Oyj. För 

projektet ansvarade forskningsprofessor 

Sirpa Kurppa och som ledande 

forskare fungerade DI Frans Silvenius. 

I undersökningen beskrivs miljöpåverkningarna 

genom hela livscykeln 

för ett mink- eller rävskinn som ingår 

i ett färdigt plagg. De granskade 


kategorierna var: växthusgaser eller 

koldioxidfotspår, eutrofierande utsläpp 

och näringspåverkan samt försurande 

utsläpp och försurningspotential. 

Koldioxidfotspåret är rätt litet 

Ett producerat minkskinn konstaterades 

ge ett koldioxidfotspår av storleken 

28 kg CO 2 -ekv/skinn. Storleken är av 

samma klass som det fotspår den genomsnittliga 

finländaren sätter under 

en dag eller de utsläpp en personbil 

ger under en körning på 150 km. Ett 

rävskinn i ett färdigt plagg förorsakar 

en miljöpåverkan som är ungefär det 

tredubbla jämfört med ett minkskinn 

och motsvarar alltså tre genomsnittliga 

konsumenters fotspår under en dag 

eller en körsträcka på 450 km för en 

personbil. 

Pälsdjursnäringen minskar 

näringsbelastningen i Östersjön 

Fisket av den strömming som används 

i minkfodret avlägsnar fem gånger 

mer näringsämnen ur Östersjön jämfört 

med de eutrofierande utsläpp ett 

minkskinn förorsakar i produktionskedjan. 

De eutrofierande utsläppen 

för produktion av ett minkskinn 

beräknades till -0,17 kg PO43-ekvivalenter/skinn. 

Som jämförelse kan

nämnas att genomsnittsfinländaren 

beräknas förorsaka en belastning om 

0,0097 kg PO43-ekvivalenter/dag. För 

varje minkskinn som ingår i ett plagg 

minskar produktionskedjan alltså näringsämnesbelastningen 

i Östersjön 

motsvarande en människas belastning 

för ca 18 dagar. 

Också rävskinnets produktionskedja 

minskar de eutrofierande 

näringsämnena. Via den strömming 

som ingår i rävfodret avlägsnas en 

över fyra gånger större mängd näringsämnen 

ur havet jämfört med de 

utsläpp i vattendragen som förorsakas 

av de övriga faserna i rävskinnets 

produktionskedja. För rävens del är 

minskningen av näringsbelastningen 

i Östersjön relativt sett mindre än för 

minkens del. Detta beror på att räven 

äter mindre fisk i förhållande till sin 

vikt än minken. Det tillverkas dock betydligt 

större mängder rävfoder, varför 

rävproduktionen trots allt har större 

betydelse än minkproduktionen för 

minskningen av näringsämnesbelastningen. 

Försurningseffekten 

större än andra utsläpp 

Pälsdjursproduktionens försurande utsläpp 

är däremot stora jämfört med 

övrig konsumtion och utgör 1,3 procent 

av de totala försurande utsläppen 

i Finland. Den främsta orsaken är den 

ammoniak som avdunstar från pälsdjurens 

avföring. Produktionen av ett 

minkskinn i ett färdigt plagg motsvarar 

till sin försurande belastning den 

belastning den genomsnittliga konsumenten 

står för under fem dagar, 

medan produktionen av ett rävskinn 

motsvarar konsumentens belastning 

under tio dagar. 

Nya sakargument i diskussionen 

om miljöpåverkningarna 

Undersökningen fyller ett stort tomrum 

i och med att den tillför diskussionen 

kring pälsdjursnäringens miljöpåverkan 

nya fakta. 

– Det är utmärkt att vi fått en opartisk, 

vetenskaplig bedömning av näringens 

miljöpåverkan. Hittills har kommentarerna 

närmast byggt på föråldrade 

utländska uppskattningar, säger Max 

Arhippainen, FPF:s direktör för samhällsrelationer. 

Enligt FPF:s utvecklingschef Timo 

Mikkola visar resultaten att pälsskinnens 

produktionskedja inte förorsakar 

så väldigt stora mängder växthusgaser 

jämfört med annan normal konsumtion. 

Undersökningen visade att de 

försurande utsläppen är det största 

miljöproblemet. Nästan hälften av 

pälsdjursproduktionens utsläpp av 

växthusgaser och ca 90 procent av 

de försurande utsläppen härrör direkt 

från de kväveoxiduler och den ammoniak 

som avdunstar från gödseln och 

urinen. 

– För att vi skall kunna minska dessa 

utsläpp behöver vi mera forskning 

kring vilka faktorer som påverkar avdunstningen 

av kväveföreningar under 

den tid gödseln lagras och behandlas, 

konstaterar Mikkola. 

– Dessutom kan utsläppen minskas 

genom riktig och ändamålsenlig 

utfodring samt rätt balanserad fodersammansättning. 

Mikkola ser pälsdjursnäringens 

möjlighet att minska belastningen av 

fosfor och kväve i Östersjön som en 

central punkt i denna undersökning. 

– Via den fisk som går till pälsdjursfoder 

minskas näringsbelastningen 

avsevärt i Östersjön, 3,6 procent av 

Finlands totala fosforbelastning och 

1,4 procent av kvävebelastningen. 

Den näringsminskande effekten av ett 

minkskinn kompenserar 18 genomsnittskonsumenters 

dagliga belastning 

och rävskinnet 22 personers belastning. 

Genom att köpa en minkjacka 

bestående av tjugo skinn kompenserar 

konsumenten alltså sina egna 

eutrofierande utsläpp under ett års tid, 

förklarar Mikkola. 


11

CERTIFIERING 

Utgående från pälsfarmernas egenkontroll utvecklades år 

2004 FPF:s certifieringspraxis. Pälsdjursrådgivarna gran- 

skade farmens verksamhet med hjälp av kriterier som i 

samarbete med Evira utarbetats med djurskyddskrav 

vid pälsdjurshållning som bas. Länsveterinärerna 

gav också certifieringspraxisen sitt fulla stöd. De 

första certifikaten delades ut år 2006. Hösten 

2009 ingicks avtal med Inspecta Sertifiointi 

Oy om certifiering av förbundets 

verksamhet. 

Kundernas ökade krav styr certifieringen 

Etiskt tänkande och hög 

kvalitet produktionens styrka 

Certifieringskriterierna har 

utvecklats år för år via 

den respons styrelserna 

för FPF, lokalföreningarna 

och områdesföreningarna 

gett. Kriterierna består av sju centrala 

delområden; 1) djurens hälsa och välmående, 

2) uppfödningsförhållanden, 

3) foderförsörjning, 4) avel, 5) miljövård, 

6) farmhygien, 7) utbildning och 

beredskap för undantagssituationer. 

Målsättningen har varit att fortlöpande 

uppdatera kriterierna och på så sätt utveckla 

pälsfarmens verksamhet. 

De europeiska köparna började 

också visa intresse för skinn som pro- 


ducerats i enlighet med bestämda 

kvalitetskriterier. Detta betydde nya 

utmaningar för produktutvecklingen. 

Ju fler krav konsumenterna ställer 

på garantier gällande pälsdjurens 

uppfödningsmiljö, av desto större 

betydelse är det att producenten kan 

visa upp dokumenterad information. 

Det framgick snabbt att skötseln 

av djuren och uppfödningsförhållandena 

på de certifierade farmerna var 

i bästa ordning. Däremot förekom 

det brister i farmernas bokföring och 

i förebyggandet av djursjukdomar 

samt beredskapen för undantagssituationer. 

Bokföringen hade inte 

Text Anne Kolehmainen 

Foto Katja Lösönen 

inlemmats som en naturlig del av arbetsrutinerna 

på det sätt spårbarheten 

förutsätter. 

Miljöfrågorna aktualiseras 

År 2006 ökade antalet miljötillstånd 

och samtidigt dokumentations- och 

rapporteringsförpliktelserna. I besluten 

om miljötillstånd krävdes att farmens 

verksamhet, utsläpp, avfallsmängd 

och miljöpåverkan skall följas upp och 

bokföras. Kravet bygger på miljövårdslagen 

och gäller all verksamhet som är 

tillståndsbelagd.

Tillståndsbeslutet sågs sällan som 

något hjälpmedel i det dagliga arbetet, 

men innehållet har dock stor betydelse 

för hur verksamheten skall skötas. Där 

definieras farmens verksamhet och 

där ges officiella direktiv för hur miljövården 

skall ordnas. I egenkontrollen 

av miljöaspekterna ser farmaren själv 

till att de kontrollåtgärder som åligger 

honom blir utförda och att det insamlade 

materialet uppbevaras i enlighet 

med myndigheternas bestämmelser. 

Uppgifterna skall kunna visas upp 

vid kommande farmgranskningar. 

Dessutom förutsätts att farmaren gör 

upp ett årssammandrag för myndighetsövervakningen. 

I egenkontrollen 

ingår också överlåtelse och mottagande 

av djur samt självdöda djur och 

vart de förts, avfallshantering och 

avloppssystem, pälsningsavfall, gödsel, 

skugghuskonstruktioner och 

behandling av avrinningsvattnet. 

Egenkontrollens centrala målsättning 

är att ge en klar bild av verksamhetens 

miljöpåverkan. 

Varumärket styr konsumenten, 

som vill veta produktens historia 

Konsumentens köpbeteende styrs av 

varumärket, brandet, som utgör en 

sinnebild av produkten och dess kvalitet 

och bygger på kunnande och 

gediget utförande. Den nya generationens 

produkter är sådana att hela 

deras produktionskedja kan spåras 

och håller för kritisk granskning. Produktens 

ursprung utgör en fast del av 

dess värdegrund. Det ökade intresset 

för pälsskinnens ursprung ger också 

de officiella försäljningskanalerna 

och de internationella pälsauktionsbolagen 

en konkurrensfördel. De kan 

påvisa ursprunget för den vara de säljer 

i princip ända fram till farmen. Alla 

auktionsprocesser, från sorteringen till 

försäljningen kan dokumenteras skinn 

för skinn. 

Uppbyggandet av brandet börjar 

redan på farmen. Att djuren mår väl 

och att miljöaspekterna beaktas, farmarens 

egen yrkeskunnighet inte att 

förglömma, påverkar starkt vilka föreställningarna 

om slutprodukten är. De 

etiska reglerna hänger samman med 

kulturen, farmarna måste själva slå fast 

sina etiska regler, regler man kan hålla 

sig till i alla lägen. Det viktiga är inte 

vad man gör, utan hur. Reglerna mås- 

te därför vara klara och lätta att förstå. 

Förankringen lyckas bara om man är 

överens i kärnfrågorna. Farmaren skall 

följa med hur dessa principer förverkligas 

i praktiken. 

På en farm som fungerar enligt 

etiska principer behandlas djuren väl 

och avlivas smärtfritt. Kännetecknande 

för en god farmare är att djuren är 

friska och välmående. Farmaren vet 

att hans djur behöver goda och rena 

produktionsförhållanden, rätt foder, 

tillräckligt med vatten och ett tillräckligt 

skydd mot sjukdomar och andra 

utifrån kommande hot. 

De första certifikaten 

delades ut 2006 

De första certifikaten delades ut den 8 

juni 2006 vid förbundets årsmöte. 30 

farmer erhöll certifikat och fick även 

via statsminister Matti Vanhanen motta 

statsrådets hälsning. I hälsningen sade 

han bl.a. att farmarnas yrkeskunskap 

och insatser för att fortlöpande utveckla 

näringen står i nyckelställning. 

Det centrala för fortsatt framgång är 

att produktionskedjan kan spåras, att 

brister omedelbart rättas till och att de 

starka sidorna lyfts fram. 

Styrelsens ordförande Ulf Enroth 

nämnde i sitt anförande att just certifieringen 

i kombination med världens 

mest kända varumärke för päls, Saga, 

är det som skall skilja våra skinn från 

andras. 

I slutet av år 2006 uppgick antalet 

certifierade farmer till 120. 

Bonus för certifierade skinn 

Turkistuottajat Oyj:s styrelse beslöt 

år 2006 stödja certifieringen av rävfarmerna 

genom att betala en bonus 

till farmer som inlett certifieringsprocessen. 

Om farmen inte vid den första 

auditeringen uppfyller alla certifieringskriterier 

skall farmaren göra upp 

en plan för inom vilken tid bristerna 

rättas till. Avhjälpandet kan fortsätta 

också efter att tidsfristen löpt ut om 

farmaren själv har insett vilka bristerna 

är och planenligt vidtar nödvändiga 

åtgärder som en auditör därefter godkänner. 

Också lokalföreningarna såg främjandet 

av certifieringen som en central 

uppgift år 2007 och föreningarnas sty- 

relser fattade samma år beslut om att 

bevilja sina medlemmar en egen bonus. 

Också avelsfrågorna beaktas 

vid auditeringarna 

I samband med auditeringsbesöken 

bedömdes också djurstammens hälsotillstånd 

och avelsmålsättningarna. 

Farmaren själv uppskattar hur många 

procent av djurstammen som uppfyller 

vissa uppbyggnads- och hälsoegenskaper 

och vilka hans målsättningar är för 

de närmaste tre åren. Då görs en ny 

bedömning för att kontrollera i vilken 

riktning aveln gått och om de uppställda 

målen nåtts. Eftersom djuravel 

är ett långsiktigt arbete, där många 

olika faktorer samverkar, är önskemålet 

att farmaren fäster ännu större 

uppmärksamhet än tidigare också vid 

uppfödningsförhållandena och miljön. 

Auditeringsbesöket skall 

ses som ett inlärningstillfälle 

Samarbetet mellan farmaren och 

auditören utgör en central del av certifieringen. 

Auditeringsprocessen ger 

möjlighet att se saker och ting ur en 

ny synvinkel och på så sätt lära sig hur 

man kan utveckla farmens verksamhet. 

Då man jobbar på för sig själv dag 

efter dag går det lätt så att man blir 

”gårdsblind”. Auditören kan också tipsa 

om goda lösningar som denna lagt 

märke till på andra farmer, s.k. ”best 

practices”. Man har dessutom nytta av 

certifieringen i kontakterna med myndigheter, 

t.ex. vid EU-granskningar 

och miljömyndigheternas granskningar, 

tack vare att all verksamhet är 

dokumenterad. 

Verksamheten är föremål 

för ständig utveckling på 

en certifierad farm 

Certifikatet gäller i tre år från den dag 

det beviljats. Detta innebär att man 

förutsätter att verksamheten till alla 

delar följer certifieringskriterierna under 

hela denna tid. Kontrollbesök görs 

också på slumpmässigt utvalda certifierade 

farmer. 


13

ÖvErsikT ÖvEr CErTifiEringArnA 

År Certifierade Totalt antal De certifierade farmerna 

farmer/år farmer i % av alla farmer 

2006 120 1 344 8,9 

2007 177 1 309 22,4 

2008 82 1 208 31,3 

2009 116 1 103 40,4 

2010 214 1 043 43,7 (456 farmer) 

kOmpETEnskrAv pÅ AuDiTÖrErnA 

✓ utbildning inom pälsbranschen eller högre högskoleexamen, 

agronom eller veterinär 

✓ behörighetsutbildning anordnad av FPF och 

Inspecta Oy tillsammans: auditeringsskicklighet, miljö- 

frågor, uppgörande av auditeringsplan samt arbetsprov 

✓ erhållande av auditeringsbehörighet och 

upprätthållande av kompetensen förutsätter 

– två gånger med vid en auditering som 

görs av en behörig auditör 

– två arbetsprov på auditeringsskickligheten inför en auditör 

– två gånger om året med på möten kring 

tolkningsfrågor med länsveterinärer, miljöexpert 

– Inspecta Oy:s fortbildning en gång om året 

– FPF:s utbildningstillfällen: djurens välmående, 

miljöfrågor, användningen av IMS-systemet 

SAGA-varumärket står som 

garant för etiskt producerade skinn 

Under de senaste åren har de finländska 

och europeiska pälsskinnens 

styrka utkristalliserats i två begrepp; 

etik och hög kvalitet. Saga-varumärket 

med de värderingar som ingår där 

utgör ett enormt kapital. I framtiden 

kommer varumärket Saga att inte bara 

stå som garant för den yttre kvaliteten 

utan garantera att hela produktionskedjan 

är av hög kvalitet. 

Vid försäljningen av finnsjubbsskinn 

år 2009 fick endast skinn från 

certifierade farmer Saga-beteckning. 

Finnsjubbsskinnen från övriga farmer 

lämnades utanför Saga-sortimentet. 

Detta var Turkistuottajat Oyj:s första 

steg mot certifierade kollektioner. Bolaget 

har som målsättning att inom ett 

par år utöka de certifierade sortimenten 

med rävskinn. Certifieringen är 

skinnbusinessens framtidsgaranti. 

Certifiering av FPF nästa steg 

För att möta konsumenternas utmaningar 

var nästa steg att certifiera 


CERTIFIERING 

förbundets verksamhet. För att föra 

detta projekt vidare ingick FPF hösten 

2009 ett avtal med Inspecta Sertifiointi 

Oy. Efter att FPF är certifierat kommer 

certifieringen av farmerna att ingå där 

som en del och betraktas som FPF:s 

interna auditering. Detta görs mot 

bakgrund av önskan att påvisa att de 

produkter som de finländska farmerna 

producerar fyller de internationella 

kundernas krav samt alla myndighetskrav 

och lagstadgade bestämmelser. 

Samtidigt görs FPF:s verksamhet internationellt 

jämförbar. De certifikat 

Inspecta Sertifiointi Oy beviljar står 

som garant för detta. 

Mot denna bakgrund startade FPF 

utvecklandet av ett kvalitets- och miljösystem 

som följer de internationella 

ISO-standarderna. De kräver att FPF 

beskriver pälsfarmens hela verksamhet 

samt hur FPF genom sin egen 

verksamhet leder och stöder den. 

ISO 9001- och 14001-standarderna 

är internationella. De internationella 

standarderna gör det möjligt att jämbördigt 

bedöma olika organisationer. I 

bakgrunden ligger tanken att dagens 

organisationer skall ha en systematisk 

metod för att ta i bruk ny praxis. Stan- 

darderna uppmuntrar till kontinuerlig 

utveckling av verksamheten för att 

uppfylla de förväntningar och behov 

kunderna, intressegrupperna och hela 

samhället har. 

Ökad trovärdighet och tillförlitlighet 

tack vare Inspecta 

Den utomstående certifieringsorganisationens 

uppgift är att via egna 

auditeringar säkerställa att förbundets 

och dess medlemmars verksamhet 

och i vidare perspektiv hela pälsskinnsproduktionen 

motsvarar allmänt 

godkända krav. Ett certifikat som beviljas 

av en utomstående, kompetent 

och oberoende expert signalerar såväl 

till kunderna som intressegrupperna 

att producenterna uppfyller allmänt 

godkända internationella normer vad 

gäller verksamhetens kvalitet och skötseln 

av miljön. Certifiering innebär att 

man förbinder sig att under ansvar 

målmedvetet utveckla verksamheten.

PLASMACYTOS 

Sänkt tröskel 

för sanering 

Text Pirjo Aronen 

Certifieringskriterierna kräver att avelsdjuren testas för plasmacytos men inte automatiskt att 

farmen saneras. I problematiska fall lönar det sig att vända sig till förbundets veterinär eller 

någon av medlemmarna i plasmacytosarbetsgruppen för att få en bekämpningsplan uppgjord 

med en för farmen anpassad, modifierad version av ELISA-svaren. 

Det har kommit till plasmacytosarbetsgruppens 

kännedom att 

vissa minkfarmare inte 

vågat gå med i certifieringsprogrammet 

av rädsla för att de 

skall vara tvungna att sanera farmen. 

Certifieringskriterierna säger nämligen 

att alla avelsdjur skall testas regelbundet 

för plasmacytos. Detta betyder 

dock inte att farmen skulle tvingas till 

sanering. Om sanering inte kommer i 

fråga räcker det med att man gör upp 

en plan för bekämpning av plasmacytos 

och testar djuren enligt den. Beslut 

om eventuell sanering fattas alltid av 

farmaren själv, som ju är den som gör 

arbetet på farmen och också står för 

kostnaderna. 

Sanering är utan tvekan det säkraste 

och snabbaste sättet att komma 

ifrån plasmacytos. Plasmacytosarbetsgruppen 

har därför under årens lopp 

skapat olika lösningar som sänker tröskeln 

att gå in för en grundlig sanering 

och utbyte av djurstam. Förbundet stöder 

saneringsarbetet bl.a. på följande 

sätt: 

✓ Ekonomiskt bidrag via 

Plasmacytoshjälpringen 

för inköp av avelsdjur. 

Bidraget är inte bundet till 

farmens tidigare djurmängd, 

tvärtom kan farmaren i samband 

med saneringen samtidigt 

utöka avelsdjursantalet. 

Stödet utgör 5 euro per avelsdjur. 

✓ Också nygrundande minkfarmer 

och hyrda farmer har 

rätt till stöd om 5 euro/avelsdjur 

förutsatt att djuren köps 

av en plasmacytosfri A-farm. 

✓ Rådgivning för saneringen. 

Veterinären besöker farmen 

och gör upp saneringsplan. 

Också Turkistuottajat Oyj finansierar 

farmer som sanerar. En A-farm som 

drabbats av återsmittning kan beviljas 

lån för 1/3 av avelsdjursmängden. Farmaren 

kan betala tillbaka lånet under 

en treårsperiod i form av höjda provisioner. 

En förutsättning för att lånet 

skall beviljas är att alla djur pälsas och 

farmen saneras grundligt innan nya, 

friska avelsdjur tas in. 

Utnyttja ELISA-metodens 

möjligheter 

Vissa farmer lämpar sig inte för sanering 

t.ex. beroende på farmens 

placering. För dylika fall kan vi ta till 

de nya möjligheter ELISA-metoden ger. 

Vi har på försök gjort upp s.k. modifierade 

ELISA-svar för några farmer 

redan i ett par års tid. På dessa far- 

mer har smittofrekvensen varit så stor 

att det inte blivit kvar tillräckligt med 

avelsdjur om alla sjuka individer gallrats 

bort. Vi har därför godkänt att en 

del av avelsdjuren är sjuka och gallrat 

bort de minkar vars ELISA-värden varit 

högst. Detta har i praktiken gjorts så att 

vi på konstgjord väg höjt cut-off (gränsen 

mellan sjuka och friska) så mycket 

att vi fått önskad procent avelsdjur under 

cut off-gränsen. Kvar till avel blir på 

så sätt alla friska djur samt de minkar 

som haft möjligast låga ELISA-värden. 

Försöket har utfallit rätt väl och resultaten 

har varit lovande. I ett par fall 

har vi kommit från en sjukdomsfrekvens 

på 80 procent till att man kunnat 

välja enbart friska djur till avel. Metoden 

är dock osäkrare än sanering. Så 

länge det finns sjuka djur på farmen 

är smittotrycket stort. Faran är att man 

plötsligt hamnar tillbaka i utgångsläget 

om farmens virusstam blir aggressiv. 

Plasmacytosarbetsgruppen beslöt i 

januari att vi i fortsättningen kan göra 

upp modifierade ELISA-testresultat för 

farmer som t.ex. på grund av sitt läge 

inte kan sanera. De modifierade ELI- 

SA-klassificeringarna görs alltid från 

fall till fall och bara med tillstånd av 

veterinären. 


15

Naturenligt välmående 

– med vems mått mätt? 

Text Hannu T. Korhonen Foto Minna Rintamäki 

Vad är naturenligt välmående? Kring den frågan funderar Hannu T. Korhonen i denna artikel. 

I naturen räcker det att djuret finns till och kan föröka sig – allt annat är ovidkommande. 

Men vad är naturenligt för ett djur som fötts på farm och vuxit upp där? 

Vår uppfattning av världen 

är idag en annan 

än för 50-100 år sedan. 

Detta gäller också 

djuren och djurproduktionen. 

Djuret är inte längre en konkret 

varelse utan snarare en ideologi. Vi lever 

i en medievärld där föreställningar 

och sinnebilder dominerar. Bilden av 

djuret är i mycket en medieskapelse. 

T.ex. naturprogrammen i tv har här 

haft stor inverkan. Vi vill se och uppleva 

att naturen är vacker, ren och 

oskuldsfull. Djuren i naturen lider inte 

– åtminstone inte på riktigt. Vi urbana 

nutidsmänniskor har fjärmats så 

från naturen att vi har svårt att inse 

dess verkliga karaktär. Vi har fixerat 

oss vid våra idealistiska föreställningar. 

Det är fint att skydda saimenvikaren, 

men hur många av oss har ens sett en 

sådan. Saimenvikaren är kanske inte 

i sig vacker, men däremot är tanken, 

sinnebilden, att den finns där vacker. 

Motståndet mot päls får också sin näring 

av sinnebilderna. Många har svårt 

att godkänna att det lurviga, söta djuret 

på farmen är ett produktionsdjur som i 

slutändan pälsas. 

Vems natur är det fråga om? 

Då djurens välfärd diskuteras jämför 

man ofta med naturen. Man talar om 

naturenligt beteende och dess ypperlighet. 

Det finns dock vissa problem 

med denna jämförelse. För att leva 

måste djuret hållas vid liv hela året, 

inte bara under varma sommardagar. 

Naturens mål för djuren är att de skall 

existera och förökar sig – inte nödvändigtvis 

att de skall vara lyckliga. 

Observera att i naturen hittar vi 

bara framgångsrika individer. De 


andra har redan dukat under. Den väsentliga 

frågan är, om de djur som är 

vid liv i naturen räcker till som jämförelseobjekt 

eller om man också borde 

ta med de individer som inte klarat sig 

och som vi därför aldrig ser. Och med 

vilken del av djurets liv i naturen skall 

man jämföra; ålder, förökningsresultat, 

dödlighet, stress, magsår, hunger, 

sjukdomar, beteende eller aktivitet. 

Alltså: vad jämför vi med vad? Naturenligt 

(arttypiskt) beteende måste 

därför noga definieras innan man kan 

använda det som argument i diskussionen 

om djurens välfärd. 

Vad som är naturenligt beteende 

för ett djur som fötts och vuxit upp 

på en pälsfarm är inte heller entydigt 

och kan inte nödvändigtvis bedömas 

enligt samma kriterier som för djur i 

naturen. På farmen är djurets krav och 

behov för att hållas vid liv inte de samma 

som i naturen. Man kan fråga sig 

om farmräven är samma djur som räven 

i naturen. En räv som fångas in i 

naturen återvänder dit då den släpps 

fri, men en räv som fötts på farm 

återvänder istället ofta till den plats 

där den tidigare fått mat, med andra 

ord till farmen. En ännu svårare fråga 

är vad arttypiskt beteende innebär 

t.ex. för en sådan korsningsräv som 

inte överhuvudtaget funnits till innan 

pälsdjursuppfödningen startade. Vet 

farmräven hur fjällräven har det i naturen? 

Och vet en ”fri” ladugårdskatt 

hur det känns för hästen i stallet? 

Människocentrerad naturenlighet 

Joseph Margolis har konstaterat att 

människan kanske inte är universums 

medelpunkt, men hon är medelpunkt 

i alla försök att förstå denna värld. Mot 

den bakgrunden kan man godta tanken 

att världen är människocentrerad 

och utgår från människans syn. Då vi 

skapar normer, bestämmelser, förordningar 

och lagar gör vi kompromisser 

med andra människor. Också den filosofiska 

och etiska diskussionen förs 

alltid människor emellan. Det är lätt 

att hitta en filosofi som stöder de egna 

åsikterna. Den som är av annan åsikt 

ser missförhållanden på ett helt annat 

sätt än den som försvarar samma 

sak. Ändå är missförhållandet antingen 

reellt eller inte, oberoende av vilken 

orsaken till åsiktsskillnaden är. Man 

kan undra varför vissa gruppers åsikter 

har större tyngd än egna praktiska 

erfarenheter. 

Djur är inte människor 

Människan står med ena benet i naturen, 

är på ett sätt en naturvarelse, men 

samtidigt är människan en tänkande 

varelse som i motsats till naturen har 

intellekt, förmåga att ifrågasätta och 

se problem, fundera över etiska frågor 

och vilja att se helheter, filosofera. 

Begreppet antropomorfism omfattar 

synsättet att djuren är likadana som 

människan. Detta är ett stort problem 

i dagens samhälle. Vi ser djuren alldeles 

för mycket genom våra egna 

glasögon, vi har anammat uppfattningen 

att djuren beter sig som vi, 

känner och upplever som vi. Denna 

föreställning har vi svårt att komma 

ifrån. Tankesättet börjar på många 

olika sätt byggas upp redan då vi är 

barn, via t.ex. djurfabler, djur som seriefigurer, 

nallebjörnar och ”vi talar 

svenska”-djurvideon. Vi har förlorat 

den konkreta insikten ifråga om djur 

– speciellt gäller detta produktions-

djuren. Vi borde ha möjlighet att iaktta och 

undersöka djurens beteende konkret ”face 

to face” för att förstå hur djuret ser, upplever 

och uppfattar olika saker och verkligheten, 

hur det reagerar på rådande förhållanden 

och olika situationer. Om vi inte på allvar förstår 

djuren och deras reaktioner, har vi också 

svårt att kommunicera med dem på rätt sätt. 

Äkta kommunikation är en central grundval 

för välfärd och ömsesidigt förtroende. I grunden 

är det en fråga om äkta relation och tillit 

mellan djuret och människan. 

Sista skriket! 

Ett gammalt talesätt säger: ”som man ropar i 

skogen får man svar”. Enligt detta skulle alltså 

naturen alltid ge det svar man vill ha. Å 

andra sidan vägra naturen ge något svar alls 

på människans etiska frågeställningar. Naturen 

säger inte vad som är rätt eller fel. Den 

frågan överlämnar naturen till oss, vi måste 

själva finna svaret, eftersom det är vi själva 

som ”uppfunnit” moralen. I det tidiga agrarsamhället 

var förhållandet mellan djur och 

människa betydligt klarare och svaren enklare. 

Detta kan summeras som John Wester 

gjorde: det första halvåret föder bonden 

grisen och det andra halvåret föder grisen 

bonden. 

Hannu T. Korhonen är filosofie doktor och docent. 

Korhonen är specialforskare vid Forskningscentralen 

för jordbruk och livsmedelsekonomi 

i Kannus. Hans specialområden är 

etologi, välfärd, utfodring och pälsdjur. 

PERSONNYHETER 

Margit Uitto ny 

sekreterare på SÖP 

Text Kristian Bengts 

Foto Steven Frostdahl 

Ekonomie magister Margit 

Uitto har börjat jobba 

på SÖP som ny sekreterare 

från och med 18.4.2011. 

Margit efterträder den tidigare 

sekreteraren Maria 

Lindström. Pälsbranschen 

är på intet sätt ny för Margit, 

hon är säkert bekant 

för många av er farmare 

från sin tid på Pälsdjursuppfödarnas 

pensionskassa. 

Margit kommer också framöver 

att ha mycket kontakt 

med farmarkåren. 

Vi önskar Margit välkommen 

med i vårt gäng! 

Toppennyhet 

Rostfri lucka till 

klätterbur för mink 

samma lucka för framsidan och 

för mellantaket. Om du vill kan du först 

montera den undre buren och 

i ett senare skede den övre delen. 

Lappajärvi Nykarleby 

Alarannantie 142 Bankgatan 12 

(06) 5652 666, (06) 7221 305, 

0400 664 123 044 5661 069 


17

LäS mER 

Frågor kring djurens välmående behandlas 

ofta alltför teoretiskt och konsumenten vet 

mycket litet om hur pälsfarmarens vardag 

ser ut. Turkistieto.fi-sidan har utformats just 

med tanke på de behov den som inte känner 

till branschen har. Där kan man enkelt bekanta 

sig med uppfödningen av pälsdjur via videor, intervjuer 

och bilder. 

Hemsidan ger information om de olika pälsdjuren, 

deras välmående och pälsdjursnäringens 

historia. Där finns också svar på ofta framställda frågor 

och rikligt med fakta om djurens välfärd, deras 

sjukdomar och matvanor. Man kan också via länkar 

komma vidare till de nyaste forskningsrönen, lagstiftningen 

som reglerar pälsdjursuppfödningen samt 

näringens unika certifieringssystem. Den klart populäraste 

delen är videon som beskriver farmarens 

vardag. Där kan konsumenten följa med pälsfarmar- 


Turkistieto.fi 

TIETOA TURKISALASTA 

När du inte längre 

tror på sagor, 

kontrollera fakta 

Hösten 2010 öppnade Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf, 

pälshandelsförbundet Turkiskaupan Liitto ry och Turkistuottajat Oyj 

en ny hemsida turkistieto.fi, som ger fakta och information om hela pälsbranschen. 

Hemsidan utformades utgående från ett faktiskt behov. 

Det finns en hel del information om pälsdjursuppfödning, 

men informationen är svår att hitta. Branschens hemsidor har också 

hittills i huvudsak riktat sig till yrkesfolk i branschen. 

familjens dagliga rutiner och se hur arbetet på en 

pälsfarm går till. 

På hemsidan finns också ett telefonnummer som 

man kan ringa till och anmäla eventuella missförhållanden 

man upptäckt på någon farm. Dessutom 

informeras också om skolsändebudstjänsten. Sändebuden 

känner pälsbranschen och kan anlitas av 

skolorna som föreläsare. 

Turkistieto.fi har redan blivit ett bekant begrepp 

i många diskussionsforum där pälsdjursnäringen debatteras. 

Hemsidan har ofta använts som referens i 

de sociala medierna. Också andra medier har använt 

hemsidan som en källa där branschens nyaste information 

finns tillgänglig. 

Turkistieto.fi finns ännu endast på finska, men 

målsättningen är att stegvis också göra den svenskspråkig.

FRÅGAN ÄR FRI! 

När skall man öppna luckan i rävburens mellanvägg? 

Den för hela pälsbranschen gemensamma hemsidan Turkistieto.fi är ännu 

enbart finskspråkig men kommer så småningom att finnas också på svenska. 

› Har du något du funderar över eller någon fråga du gärna vill ha svar på? 

Frågespalten är öppen för alla medlemmar. Man behöver inte heller vara någon driven skribent för att komma 

med, vi på redaktionen står till tjänst med stilistisk hjälp om så behövs. Redaktionen förbehåller sig rätten att 

förkorta alltför långa texter. 

Svar: 

En hona med valpar behöver enligt lagen en yta på 2,0 m 2 . I praktiken uppkommer behovet i det skede då valparna 

börjar röra sig i buren, med andra ord då de är ca 4–5 veckor gamla. Saken har diskuterats med granskningsveterinärerna 

och denna praxis har befunnits vara det bästa alternativet med tanke på djurens välfärd. 

Hannu Kärjä 

Sänd in dina frågor under adress Finsk pälstidskrift, PB 5, 01601 Vanda eller per e-post turkistalous.palstidskrift@stkl-fpf.fi. 


19

Skinnutställningen hålls 7-8.10. 2011 

Anteckna datumet! 

Kom med till Fur Center för att studera toppskinn och träffa kolleger. 

Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf:s stadgeenliga 

ÅRSMÖTE 

hålls på hotell OnnenTähti i Tuuri fredagen den 17 juni 2011 kl. 13.00 


SÖP:s medlemmar 

Margit Uitto 

06 318 3620 

sop@stkl-fpf.fi 

Buffetlunch serveras från kl. 12.00 

. . . . 

Stadgeenliga ärenden behandlas. 

Anmälning senast onsdag 1.6.2011: 

PSTK:s medlemmar 

Tarja Saari 

06 875 405, 040 519 7174 

tarja.saari@stkl-fpf.fi 

VäLKOMnA tILL ÅrsMÖtet! 

Övriga 

Monica Tiila 

09 849 8431 

monica.tiila@stkl-fpf.fi 

medlemmarna och delägarna i pälsdjursuppfödarnas pensionskassa, 

som är i likvidation, sammankallas till ordinarie 

kAssAmÖTE 

som hålls tisdagen den 24 maj 2011 kl. 11.00 på pälshuset, kungsgårdsvägen 58 A, vasa. 

på mötet behandlas följande ärenden: 

• Ärenden som enligt § 24 i pensionskassans stadgar hör till ordinarie kassamötet 

• Beslutas om arvoden och kostnadsersättningar åt likvidatorerna 

Handlingarna över pensionskassans verksamhet för år 2010 finns till påseende för 

medlemmarna och delägarna på pälshuset på ovanstående adress en vecka före mötet. 

Likvidatorerna

KOLUMNEN 

Anna-Lena Wiik är farmardotter 

från Österbotten och frilansskribent 

Vår vän Ori Mattila 

Det är annandag påsk i ett litet, tryggt, trevligt 

och soligt villaområde i rikssvenska förorten. 

Enligt kalendern är det röd dag, ledig dag, 

sovmorgon. Prick klockan 7 spricker idyllen 

däremot av ett högljutt pipande, skrikande, 

skränande, infernaliskt irriterande inbrottsalarm. Det tjuter 

och ylar och inte ens jag klarar av att ignorera det helvetiska 

ljudet till sist. Jag kliver dödstrött upp och försöker lokalisera 

vilken idiotgranne som är skyldig till denna omänskliga 

väckning. Det samlas snart en skock grannar som undrar 

det samma ute på trottoaren till MITT hus. Tydligen är det 

tryckerifirman på gatuplan som har glömt att programmera 

in påsklov. 

Äntligen lyckas de få tyst på eländet och jag lommar 

tacksamt tillbaka till sängen. Jag hinner nästan somna om 

innan följande rambambula bryter ut. Det låter precis som 

om tjuvar dyrkar upp ytterdörren och strax tassar upp för 

min trappa?! Jag hoppar upp snabbare än min egen skugga 

och roffar instinktivt åt mig första bästa vapen (golvmoppen) 

och gör mig redo att slå och banka och fräsa... 

Under senaste vinter har jag cirklat otaliga gånger ovanför 

Orimattila. Men jag har aldrig varit där, nere på marken. 

Jag vet att staden kännetecknas av en bro, två sjöar, järnväg, 

motorväg och ett högt torn som ser ut som en kyrkspira 

men inte är det. Det är allt jag vet om staden. Före denna 

”fysiska kontakt” har Orimattila bara varit en abstrakt symbol 

för mig. 

Sedan kom 6 december 1997. Kommer ni ihåg den självständighetsdagen? 

Högstadiet är ingen favoritepisod i mitt 

liv och jag har få minnen från den tiden, men måndagen efter 

detta historiska intermezzo minns jag däremot glasklart. 

I stället för att diskutera balklänningar blev lärarna tvungna 

att analysera innebörden av begreppet hemfridsbrott och 

rätten att försvara sig själv och sin egendom. De första beryktade 

rävflickorna slog till redan 1995 i mina hemtrakter, men 

två år senare uppstod ett märkligt band mellan oss svenskspråkiga 

kustbor och denna tills då okända lilla ”by” mitt i 

finnmarkerna. Tack vare Markku Kuisma (eller Ori Mattila, 

som vi ungdomar knasigt nog länge trodde att han hette). 

Var det empati vi unga kände? Var det känslan av skipad rättvisa, 

ja rentav revansch, som gjorde att vi bondade? 

Min norska kämppis nämnde nyligen tumultet kring näringen 

i Norge. Sprängning av foderbilar, hatbrev, hot-sms, 

påhopp i affären, insändare i tidningar, klagomål till kommunen... 

Efter att ha läst ett par norska uppfödares uppgivna 

bloggar på nätet kan jag bara konstatera att situationen inte 

är den samma i Finland. Näringen är större hos oss, starkare 

rotad och mer koncentrerad. Ni kanske ser grannfarmaren 

som en konkurrent och fiende i vissa lägen, men han eller 

hon är också en tillgång och en kollega. 

Jag har kanske levt i en illusion då jag trott att både 

pälsdjursnäringen och Svenskfinland (vad det nu sedan är) 

skulle överleva åtminstone min livstid. Men det är helt klart 

tid att växa upp nu. Tecknen blir allt tydligare. Är det mer 

extrema attacker vi har att vänta? Mer personligt inriktade 

och strategiskt genomtänkta? 

Vad gör vi när en främling stiger över gränsen till vårt 

hem? Vad gör vi när vi känner oss personligt hotade? Vår 

djuriska instinkt väljer helt resolut golvmoppen eller hagelbössan. 

Varje gång. Och om vi har tur står minst tre grannar/ 

kollegor beredda att hjälpa till. För det är inte över ännu, gott 

folk, det är inte över ännu. 

FaRMaRe! 

Vi köper fortlöpande 

blå- och shadow- 

rävsvansar. 

torkade, färska och frysta. 

Längd minst 23 cm, mätt på lädersidan. 

Botnia Pack 

Tarhatie 40, 69600 kaustby 

040 327 7489, 040 327 7490 


21

Foto Raine Vakkamäki 

HISTORISK MARSAUKTION 

22 Finsk pälstidskrift 3/2011

Turkistuottajat Oyj:s marsauktion var den största någonsin i bolagets historia, både till totalförsäljningens 

värde och till antalet kunder. Under den sex dagar långa auktionen steg värdet på förmedlingsförsälj- 

ningen till 252 miljoner euro (186 miljoner i mars 2010). Auktionen var viktig även för Finlands ekonomi, 

enbart auktionsförsäljningen inbringade över 140 miljoner euro i exportintäkter. Europrisnivån steg inom 

alla produktgrupper trots att den amerikanska dollarn var sju procent svagare än vid auktion i december. 

Över 700 internationella 

köpare från alla 

marknadsområden 

deltog i auktionen, 

med Hongkong/Kina 

i spetsen. Även Ryssland, Europa och 

USA hade många representanter på 

plats. 

Pälsverkens framträdande position 

i toppmodehusens kollektioner 

vid de internationella modeveckorna 

och pälsmässorna avspeglade sig på 

auktionsresultatet. Hela utbudet, drygt 

2,5 miljoner Saga-minkskinn, nästan 

730 000 Saga-rävskinn och över 67 000 

Saga-finnsjubbsskinn såldes till så gott 

som hundra procent, och prisnivån på 

alla skinntyper steg klart jämfört med 

bolagets tidigare auktioner. 

Den höga prisnivån på mink- och 

rävskinn medför utmaningar för vidareförsäljningen 

på marknaden. Det 

krävs kreativitet, uppfinningsrikedom 

och nya användningsmetoder för att 

hålla kvar skinnen i modebilden. 

Prisnivån på minkskinn steg rejält 

Priset på minkskinn steg med i medeltal 

10-20 procent jämfört med nivån 

vid decemberauktionen. Priset på 

mutationsminkskinn steg rejält och 

översteg rentav prisnivån vid de senaste 

internationella auktionerna. 

Det förväntas vara brist på mutations- 

minkskinn under hela försäljningssäsongen, 

så den höga prisnivån antas 

Medelpris för bästa respektive sämsta fjärdedelen 

av de finska farmarnas minkskinn: 

Typ bästa fjärdedelen sämsta fjärdedelen 

Scanblack® M 73–63 euro 58–44 euro 

Scanblack® F 47–36 euro 32–25 euro 

Scanglow® M 64–53 euro 47–41 euro 

Scanglow® F 42–34 euro 28–22 euro 

White M 80–70 euro 64–54 euro 

White F 54–46 euro 41–32 euro 

hålla i sig. Prisskillnaden är stor mellan 

mutationsminkskinnen och huvudtyperna, 

vilket eventuellt möjliggör en 

prisökning inom huvudtyperna vid de 

kommande auktionerna. 

Även huvudtypernas pris steg jämfört 

med bolagets decemberauktion. 

Minkskinnens framtida prisutveckling 

är beroende av marknaden i Hongkong/Kina, 

även om också de andra 

marknadsområdena har varit aktiva efter 

mässorna. Förutom till Hongkong/ 

Kina gjordes även anskaffningar till 

Ryssland, Italien, Grekland och Korea. 

Medelpriset på alla hanskinn var 58 

euro och på honskinn 36 euro. 

Kunderna berömde utbuden 

På basis av responsen från kunderna 

har bolagets utbud av minkskinn 

förbättrats från år till år, och deras 

bedömning var att utbuden vid marsauktionen 

var bättre än någonsin 

tidigare. Prisskillnaden kvaliteterna 

emellan var fortfarande stor, köparna 

är beredda att betala ett rejält tilläggspris 

för skinn av hög kvalitet. 

Produktionsmängderna av kort- 

håriga velvetskinn har ökat. Velvetskinnen 

utgör idag en tredjedel av 

Scanblack-minkskinnen. Priset på 

velvetskinnen var klart högre än priset 

på skinn av övriga kvalitetsklasser. 

Prisskillnaden mellan velvetskinn och 

långhåriga skinn var återigen betydande, 

vilket illustreras av vidstående 

tabell. 


23

De finska minkfarmarna bör även i 

fortsättningen koncentrera sig på att 

förbättra kvaliteten på djurstammen. 

Farmare som är intresserade av bra 

avelsdjur uppmanas kontakta Furfix. 

Vi gör tillsammans upp en avelsplan 

för att ytterligare utveckla kvaliteten på 

minkproduktionen. 

Rävskinnen populära 

och priserna steg klart 

Rävskinn är populära i toppmodehusens 

kollektioner vid mässorna och de 

internationella modeveckorna, vilket 

klart avspeglade sig på auktionen. 

Skinnpriserna steg med 10-30 

procent jämfört med bolagets 

decemberauktion. 

Sagas långsiktiga produktutveckling 

förklarar 

speciellt ökningen av 

efterfrågan på silver- 

och mutationsrävskinn. 

Tack vare de nya bearbetningsmetoderna 

är 

rävskinnen alltmer populära 

som material till lätta jackor 

och plagg i modebutikernas kollektioner. 

Blårävsskinnsutbudet omfattade 

430 000 skinn. Efterfrågan var mycket 

livlig och prisökningen ännu våldsammare 

än väntat. Priserna var 30 procent 

högre jämfört med bolagets auktion i 

december. Medelpriset på blårävsskinn 

var 153 euro (95 euro i mars 2010). För 

att prisnivån skall kunna bibehållas 

bör aktiviteten vara livlig i handelns 

alla led före juniauktionen. 


Prisskillnad mellan velvetskinn och långhåriga skinn: 

hanskinn velvet normal long nap 

Scanblack® 67 61 56 

Mahogany 62 54 49 

Scanbrown® 62 54 50 

Scanglow® 61 53 48 

White 77 71 65 

Sapphire 76 70 65 

honskinn 

Scanblack® 41 35 29 

Mahogany 41 32 26 

Scanbrown® 42 33 30 

Scanglow® 41 32 27 

White 52 46 41 

Sapphire 46 42 38 

Utbuden av shadowrävskinn var 

ganska små, vilket piggade upp efterfrågan. 

Prisskillnaden mellan blåräv 

och shadowräv minskade dock. Största 

delen av blå- och blue shadow-rävskinnen 

köptes av Hongkong/Kina. 

Priset på blue frost-rävskinn steg 

med 15 procent. Jämfört med blårävsskinn 

av samma storleksklass var blue 

frost-skinnen betydligt dyrare. Totalmedelpriset 

var 156 euro. Skinnen gick 

huvudsakligen antingen direkt eller indirekt 

till den ryska marknaden. 

Silverräv är fortfarande ett mycket 

populärt material i modekollektionerna. 

Trots de stora utbudsmängderna 

(100 000 skinn) bidrog den livliga 

efterfrågan från de olika marknadsområdena 

till att även priset på silverräv 

steg med nästan 25 procent. Silkig silverräv 

inbringade de högsta priserna. 

Försäljningen fördelades jämt mellan 

alla marknadsområden, men den europeiska 

modeindustrin spelade en 

avgörande roll. 

Vid denna auktion testades en partiell 

samsortering av silverrävsskinnen. 

Priset på finska och norska silverrävs- 

skinn jämnade ut sig. Under auktionen 

beslöts att samtliga silverrävsskinn samsorteras 

till juniauktionen. I samband 

med detta ändras kvalitetssorteringen 

av silverräv så, att de silkigaste skinnen 

sorteras till kvalitetsklassen Saga Royal 

i stället för skinn med mest massa. 

Mutationsrävskinnen är fortfarande 

populära inom modevärlden, och de 

största köparna representerade den internationella 

modeindustrin. Priset på 

de flesta mutationsrävskinn steg något 

jämfört med prisnivån i december. 

Priset på certifierad 

finnsjubb steg en aning 

Medelpriset på certifierade Saga-finnsjubbsskinn 

var 96 euro. Priset på 

skinn av storlekarna 40 och 30 steg en 

aning jämfört med nivån i december. 

Priset på skinn av 20-storlek, som nu 

bjöds ut för första gången denna säsong, 

blev däremot lägre än beräknat. 

Försäljningen av certifierade Saga-finnsjubbsskinn 

fördelades jämt mellan alla 

marknadsområden.

farm 

wildlife 

wire 

Valpresultatsseminarium 

25.5.2011 kl. 12 – 16 

på yrkesskolan Optima i Jakobstad 

Lokalföreningarna skickar ut närmare program. 

Anmäl er till arrangörerna SÖP och PSTK senast 17.5. 

Tillverkare av galler: 

HÖG KVALITÉ OCH SÄKRA LEVERANSER! 

Vi har nästan 50 års erfarenhet av tillverkning och utveckling 

av tillbehör och redskap inom pälsdjurssektorn. 

I våra tre undergrupper farm, wildlife och wire finns allt 

du behöver. 

Vi tillverkar och säljer fällor för bl.a. mink, räv, kanin och 

mårddjur. I vårt sortiment finns även andra typer av fällor. 

Vid behov kan också nya eller anpassade fällor utvecklas. 

Ta kontakt med våra försäljare för prisuppgifter 

och ytterligare information. 

wildlife 

För farmaren som aktivt och effektivt vill bekämpa 

skadedjur på farmen! 

Norra Munsalavägen 174 

66950 Munsala 

Tel. (06) 764 1033 

Öppettider: må-fre 8-16 

www.granlunds.com 

FÖR TILLVERKNING AV PÄLS FODER 

- torra och flytande vitaminer 

bl.a. Furmix 2000, Bio E 100 

- järnpreparat bl.a. Ferrikolin 

- andra speciella produkter 

Förpackningar 

bl.a. Tiafur-tiamin 

av olika storlek 

tel. 050-516 8232, 09-2252560 www.biofarm.fi 


25

Milanos 

internationella 

Mifur-mässa 

Päls- 

verkens 

fest 

Den internationella Mifur-mässan i Milano ar- 

rangerades i mars för 16:e gången. Mässan riktar 

sig enbart till fackfolk. Otaliga företag inom till- 

verkningssektorn ställde ut, men man kunde 

också bekanta sig med berederiernas nyaste 

behandlingsmetoder, ett brett utbud av olika 

material, mönster och tillbehör samt maskiner 

och apparater. Över 15 500 personer besökte 

pälsmässan och antalet utställare översteg 200, 

bland dem finländska Gemmi Furs och Pälsateljé 

Linnanen samt Saga Furs. 

Text vestonomstuderande Noora Huotari och Aino Tapanainen 

Foto Mellersta Österbottens yrkeshögskola & Mifur 


Valerio Braschi 

Det mest slående på mässsan 

var med vilken 

kreativitet päls används 

idag. Päls kombineras 

fördomsfritt med andra 

material. Man behöver inte längre följa 

reglerna utan päls kan med friskt mod 

kombineras med stickat, textilmaterial 

och denim. Speciellt mycket såg man 

räv kombinerat med stickat i ylle eller 

kashmir. I många modeller samsades 

olika pälsmaterial med varandra, vilket 

gav speciella färgeffekter och skapade 

en levande yta. Silverräv, finnsjubb och 

blåräv användes både till helpälsar och 

som besats på rockar och huvkanter. 

Vad färgskalan beträffar var mässan 

tudelad; å ena sidan var det mjuka puderaktiga, 

naturnära färger som gällde 

och å andra sidan klara och färgsprakande. 

De naturnära tonerna, som 

puder, sand och grått, har redan varit 

populära i flera års tid. Svart och vitt är 

klassiker och syntes också nu. Orange, 

rosa och elektriskt blått sågs också. 

Kattmotivet i mönstren gäller fortfarande; 

gepard, snöleopard och lo var 

de populäraste. 

Modellerna var ofta klassiska och 

följde A-linjen. Pälsskinnen var i många 

fall vågrätt placerade. Ärmarna var ofta 

2/3-långa och helt eller delvis stickade, 

men också ärmlösa modeller ingick. 

Kragarna var vida och båtformade. 

Pälsplaggen varierade i längd, allt från 

midjelångt till knälångt. Däremot såg 

man inte många hellånga pälsar. Av 

modellerna att döma var pälsplaggen 

tänkta för året om-bruk. Beroende på 

modell och material passar pälsplaggen 

idag utmärkt både till vardag och fest. 

Mazzi Overwear 

Ciolini 


27

Igor Gulayev 


Ledighet och hippiebetonad stil präglade 

de nya produkterna. Västar av olika 

längd med bälte var mycket populära. I 

västarna hade man använt yvig och elegant 

päls, antingen räv eller långhårigt 

tibetlamm. Som dekoration på ärmar 

såg man ofta pälsrosor sydda på lätta 

tyger. 

Mala Mati 

Pälsaccessoarer och pälsväskor 

fanns det denna gång betydligt mer av 

än tidigare. Materialet var räv, mink och 

överraskande mycket lamm. Pälsmössor 

med öronlappar av Nikitatyp och 

halsdukar i räv och lamm var de populäraste. 

Stickade mössor hade ofta en 

pälstofs i räv. Stora handskar i räv samt 

boots med foder i räv såg man också. 

En nyhet var pälssmycken. Långhårig 

och praktfull päls var det som gällde 

för accessoarerna.

Mellersta Österbottens yrkeshögskolas enhet för pälsbranschen hade också i år inbjudits 

till Mifur-mässan. Avdelningens blickfång var Georg Meyer-Wiels Adagio-installation gjord i 

finnsjubbsskinn och pergament. 

NyA INREDNINGS- 

INNOVATIONER från Jakobstad 

En grupp vestonomstuderande reste 

till Milano för att sköta de praktiska arrangemangen 

samt presentationen av 

avdelningen. Att delta i mässor inom 

branschen ökar motivationen för studierna 

och öppnar ögonen för alla de 

otaliga möjligheter det finns att använda 

päls på. Samtidigt är det en fin 

chans att knyta kontakter med företagen 

inom branschen. 

Mellersta Österbottens yrkeshögskolas 

enhet i Jakobstad presenterade 

sin kollektion Accessories `Be-Fur´ 

The Fact vid Mifur-mässan. Kollektionen 

var frukten av en workshop 

som arrangerades av The Wonder of 

Mjuka, puderaktigt naturenliga färger och 

blå timme på berederiet MIB:s avdelning. 

Mellersta Österbottens yrkeshögskola hade också i år inbjudits att delta som utställare i Mifur-mässan 

Fur-projektet med inredningselement 

i päls, läder och trä som tema. I workshopen 

deltog fem designer från olika 

sektorer och som mentor fungerade 

professor Basil Kardasis från Royal 

College of Art i London. 

Designer Anna Aromäki skapade 

en ljusstake i oljad ek. Stardustlightljusstaken 

är dekorerad med mink. 

Designer Georg Meyer-Wiel är internationellt 

ansedd som planerare av 

dresser för modern dans. Han gjorde 

en Adagio-installation inspirerad av 

musik. Textil- och keramikerkonstnär 

Kathryn Jane Van Milligen kombinerar 

traditionella hantverkstekniker i 

sitt arbete. Hon hade inspirerats av sin 

färgsprakande trädgård. Hennes inredningselement 

var en färgglad matta 

Labour of Love. Modedesignstuderande 

Iris Weiss är utbytesstuderande i 

Jakobstad. Hon planerade unika dröm- 

askar, Garde-Reve, i färgad mink och 

trä dekorerat med broderier i guldtråd. 

Formgivningsstuderande Andreas 

Haal skapade en Arctic Picnic -låda 

av älgskinn med därtillhörande matbestickserie 

dekorerad med minkpäls. 

Traditionell nordisk formgivning var 

hans inspirationskälla. 


29

Novis 

i pälsvärlden 

– ANDRA PRIS 

I REMIx-TÄVLINGEN 


Text Ljudmila Sirjaeva 

Foto Elina Simonen 

Minkklänningen som designats av finländskan Annika Heikinheimo 

placerade sig som tvåa i den internationella tävlingen för unga 

designer, Remix, som avgjordes i mars i Milano. I Origin Assured- 

serien tog klänningen första pris. 

Annika Heikinheimos mink- 

klänning kom på silverplats i 

den internationella Remix- 

tävlingen, som årligen ar- 

rangeras av IFTF. 

Annika Heikinheimo 

studerar för fjärde 

året vid Aalto-universi- 

25-åriga 

tet. Hennes puderorange 

Saga-minkklänning vann tidigare i 

år den finländska deltävlingen som arrangerades 

av pälshandelsförbundet 

Turkiskaupan Liitto ry. Tävlingsjuryn 

bestod av moderedaktör Liisa Kokko, 

beklädnadsdesignerna Kisu Aho 

och Janne Renvall, Turkiskaupan Liittos 

ordförande Liisa Andström och 

fjolårsvinnaren och finalisten i Milano 

år 2010 Anna-Mari Leppisaari. Heikinheimo 

var en av de åtta deltagare 

som gick vidare till Remix-finalen i Milano. 

Totalt deltog 54 unga i tävlingen. 

Den stiliga pälsklänningen förverkligades 

av körsnären Jaana 

Kovanen, Lahtis, i Saga Crossing-teknik. 

Materialet var vita Saga-minkskinn, 

som berederiet Panfur 2000 Oy i Kurikka 

hade färgat enligt designerns 

önskemål. 

Pälsskinn var ett totalt nytt material 

för Heikinheimo, men hon antog 

utmaningen fördomsfritt och ville skapa 

något annat än en traditionell päls. 

– Färger och populärkultur var det jag 

utgick ifrån. Jag ville att klänningen 

skulle ha sommaraktiga, klara färger, 

vara flickaktig, ungdomlig och pigg. 

Dessutom ville jag hitta nya sätt att

De tre pristagarna i Remix-tävlingen, fr.v. Yuya Itoh, Japan, (III), Annika Heikinheimo, Finland 

(II) och Sarah Lam Woon Hei, Hongkong (I). 

använda päls på. Jag hoppades nå en 

wow!-effekt genom färgvalet och den 

exceptionella användningen, förklarar 

Heikinheimo. 

Färgen på klänningen stack ut på ett 

positivt sätt bland de andra finalisternas 

arbeten, som var mer klassiska och 

naturfärgade. 

Den unga designern väntade med 

spänning på att få resa till Milano då 

finalplatsen stod klar. För henne var 

redan det en stor vinst som hon från 

början inte ens vågat drömma om. 

– Då jag kom dit började jag ändå 

uppmuntrad av andras beröm så småningom 

få en känsla av att jag kanske 

t.o.m. har chans att komma bland pristagarna. 

Andra pris och vinsten i OA-serien 

gav Heikinheimo ett penningpris 

och en helsidesartikel i juninumret av 

tidningen Wallpaper. På köpet kom 

mycket positiv reklam i olika tidningar 

här hemma. 

Just nu koncentrerar sig Heikinheimo 

på arbetet med sin slutkollektion. 

Sporrad av framgångarna beslöt hon 

att utöka kollektionen med pälsplagg 

trots att det inte ingick i de ursprungliga 

planerna. 

– Min framtidsdröm är att få arbeta 

med finländskt mode, utveckla det 

och samarbeta med olika sektorer av 

beklädnadsbranschen. 

Remixfinalisterna 

2011 

Annika Heikinheimo, Finland (2) 

Guliya Baykieva, Tyskland 

Lulzim Gashi, Tyskland 

Sarah Lam Woon Hei, Hongkong (1) 

Yuya Itoh, Japan (3) 

Ekaterina Shadrina, Ryssland 

Heidi Nilausen, Sverige 

Keiran Dallison, USA 

Keiran Dallison, Yhdysvallat 

IFTF – det interna- 

tionella pälshandels- 

förbundet 

IFTF är pälsbranschens internationella 

paraplyorganisation, grundad redan 

1949. Medlemmarna representerar 

35 olika länder. Organisationen 

samlar många olika yrkesgrupper 

inom pälsbranschen och har till uppgift 

att sprida information om pälsverk 

och främja och öka användningen 

av päls bl.a. inom modeindustrin. 

Den internationella 

Remix-tävlingen 

Remix-tävlingen har arrangerats 

sedan år 2003 i samarbete med 

läder- och pälsmässan Mifur i Milano. 

Över 360 unga beklädnadsdesigner 

har hittills deltagit runt om i världen. 

I årets tävling ingick en separat 

OA-serie. OA, Origin Assured, är 

en ursprungsgaranti och innebär 

att de pälsskinn som använts i 

plagget har producerats i länder 

där djurens välfärd tryggas via 

lagstiftningen. Ursprungsgarantin 

ingår i Saga®-varumärket, till vilket 

Turkistuottajat Oyj har ensamrätt. 

Vid bedömningen av 

tävlingsbidragen fäster juryn vikt 

vid uppfinningsrikedom och fantasi, 

tekniskt utförande, användbarhet 

och kommersiella möjligheter. 

Juryn består av toppnamn inom 

modevärlden, såväl modedesigner 

som moderedaktörer. 


31

PÄLSVERKEN Text Ljudmila Sirjaeva 

i rampljuset vid de internationella 

modeveckorna 


Foto Saga Furs 

Burberry/London 

Vid vårens internationella mode- 

veckor presenterades nästa vin- 

ters modetrender. Modeveckorna 

var en verklig fest för päls – på 

catwalken sågs mer pälsverk än 

någonsin. Det populäraste päls- 

materialet var räv och finnsjubb, 

men också mink fanns med i kol- 

lektionerna. De flesta plagg var 

tillverkade i de nya teknikerna, 

som gör plaggen lätta och luftiga.

Största delen av de bearbetningstekniker 

för pälsskinn 

som används är ett resultat 

av produktutvecklingen vid 

Saga Furs. Dessa tekniker har 

tillämpats både som sådana och i anpassad 

form. En av de populäraste just 

nu är Air Gallon-tekniken, som bygger 

på små snitt som görs i skinnet vilket 

gör pälsen luftig, lätt och nätliknande. 

Pälsplagg i denna teknik ger intryck av 

att vara stickade med stora stickor. En 

annan omtyckt teknik är Fox on Fab- 

ric. Där sys smala rävskinnsremsor på 

läder, tyg eller stickat. Också här är slutresultatet 

lätt och luftigt. 

Fendi/Milano Gucci/Milano 

Pälsar också i publiken i New York 

Pälsverken spelade en framträdande 

roll bl.a. i Derek Lams, Peter Soms, 

Alexander Wangs, Oscar De La Rentas, 

Carolina Herreras, Vera Wangs samt 

systrarna Olsens The Row visningar. 

Också i publiken fanns det gott 

om pälsverk. De yngre hade moderna 

pälsverk och de äldre mer traditionella, 

vintage-inspirerade modeller. Vogue-magasinets 

chefredaktör Anna 

Wintour, modevärldens guru, anlände 

alltid till modevisningarna i eleganta 

pälsplagg. 

Italien sätter trenden 

Mängden räv var enorm vid modeveckan 

i Milano. I toppmodehusen Guccis, 

Fendis och Pradas kollektioner ingick 

både naturella, brutna toner och klara 

färger. Återgången till 70-talet syntes 

i omfångsrika kragar och västar, som 

också speciellt många unga i publiken 

bar. 


33

Sonia Rykiel/Paris 

Céline/Paris 


London gav vinkar 

om nästa vinters mode 

De flesta brittiska modedesigner 

och modehus hade päls i sina 

plagg. Burberry kombinerade 

fördomsfritt minkjackor i svartvit 

finnjaguar med rävbesatser 

färgade i samma ton. Todd Lynn 

visade en kollektion där det ingick 

många pälsplagg i naturella 

färger. I Roksanda Ilincicis kollektion 

ingick ståtliga, färgglada 

rävkragar. 

Framgången fortsatte i Paris 

Pälsverkens segertåg fortsatte 

också på modeveckan i Paris. 

Kombinationen av klara och 

brutna toner samt naturmaterial 

var framstående element i toppdesignernas 

kollektioner. 

Sonia Rykiels färgskala var 

fräsch, och hon kombinerade 

ofta räv med ylle. I hennes kollektion 

ingick mycket rävscarfar 

och ärmar i räv på stickade ylleplagg 

både för inomhus- och 

utomhusbruk. Brutna bruna toner 

samsades med korall, gult 

och ljusrött. 

De gråa minkskinnen fortsätter 

att vara i ropet. Céline 

kombinerade beige läder med 

Saga sapphiremink. På modevisningarna 

såg man också mink 

färgad i brutet rött, orange och 

mörka toner. 

Planering och tillverkning Natalia Järnfors 

Planering och tillverkning Lari Lintumäki 

Bli tradenom inom pälsbranschen 

Utbildningen inom pälsbranschen vid 

Mellersta Österbottens yrkeshögskola 

har genomgått en förändring. 

Utbildningen hör nu till utbildningsprogrammet 

internationell handel och den nya 

examensbenämningen är tradenom. 

I studierna betonas ännu mer än tidigare 

design och marknadsföring inom branschen. 

Utbildningsprogrammet ger beredskap att 

fungera inom handeln, men studierna inom 

inriktningsalternativet fokuserar ännu på päls- 

och skinnbranschens olika delområden. 

Mera information: 

www.haeennenkuin.fi 

Utbildningsprogram: Internationell 

handel, inriktningsalternativ: design och 

marknadsföring inom pälsbranschen. 

Bilder av kollektioner: 

www.cou.fi/turkisala 

Intensiv utbildning inom pälsbranschen: 

www.cou.fi/futurefurstudio

Planering och tillverkning Mia Lönnström 

Sju kaninpälsar med rävkrage färdigställdes vid examenstillfället för de obligatoriska ämnen 

som ingår i grundexamen för beklädnadsbranschen. Här ser vi de sju som avlade examen 

och deras kreationer. 

Utbildnings- och utvecklingsprojektet The Wonder of Fur har ordnat 

examenstillfälle för grundexamen inom beklädnadsbranschen (utbild- 

ningsprogrammet för pälsbranschen, körsnär) vid enheten i Jakobstad 

inom Mellersta Österbottens yrkeshögskola (MÖYH). Studerandena 

utexamineras som körsnärer i enlighet med den landsomfattande 

läroplanen. 

Examenstillfälle i de obligatoriska 

ämnena ordnades 

i november 2010 (1–4.11). 

Examens obligatoriska de- 

lar är: 

• materialkännedom 

• planering av pälsprodukter 

• mönstertillverkning och 

formgivning av pälsprodukter 

• förbehandling av pälsmaterial 

• tillverkning av pälsprodukter 

Deltagarna visade prov på sina färdigheter 

i de obligatoriska ämnena 

inom en omfattande helhet. Där ingick 

planering, mönsterkonstruktion 

och tillverkning av en kaninpäls med 

rävkrage. Examenstillfälle för den 

Planering och tillverkning Aino Tapanainen 

NYUTExAMINERADE 

Text Mari Niva, MÖyH 

KÖRSNÄRER via grundexamen 

inom beklädnadsbranschen 

valfria delen av examen arrangerades 

den 14 januari 2011. I uppgiften 

ingick planering och tillverkning av 

en huvudbonad. Sju personer avlade 

examen, bland dem bl.a. läroavtalsstuderande, 

yrkesverksamma inom 

beklädnadsbranschen och företagare. 

Målsättningen för grundexamen 

inom beklädnadsbranschen är att ge 

bred beredskap att arbeta inom branschen 

i olika uppgifter, vid ateljéer, 

småföretag eller inom industrin. De 

utexaminerade har också det specialkunnande 

arbetslivet kräver. Systemet 

för yrkesexamen är tredelat och omfattar 

grundexamen, yrkesexamen och 

specialyrkesexamen. 

Planering och tillverkning Anni Leponiemi 

Planering och tillverkning Galina Baldina 

Planering och tillverkning 

Charlotta Niskanen 

Grundexamen inom 

beklädnadsbranschen 

(utbildningsprogrammet för 

pälsbranschen, körsnär) avlades 

4.3.2011 av följande personer: 

Baldina Galina, Karleby 

Järnfors Natalia, Huittinen 

Leponiemi Anni, Jakobstad 

Lintumäki Lari, Jakobstad 

Lönnström Mia, Valko 

Niskanen Charlotta, Borgå 

Tapanainen Aino, Jakobstad 


35


KORSORD 

ARI, MUSIKER 

=K+ARM 

K 

HER- 

MELIN 

HÄR 

LEVDE 

ADAM 

OCH EVA 

AVLAS I 

FARMER 

UPPLYSNING 

VARA 

ELLER 

ICKE 

VARA? 

INRÄTT- 

NINGEN 

MÖJ- 

LIGHET 

PÄLS 

A= U 

VÅRD 

OM- 

VÄND 

TRAKT 

EJ UPP- 

TAGNA 

BE- 

STRIDA 

" DUM- 

BURK" 

SA- 

HARA 

. . . 

. 

. . 

. . 

RUSKA 

ENVIS 

SERVERAS 

RIKEN 

SED- 

LIGHET 

TROLL- 

DOM 

fi 

BULT 

ELLER 

LÖP A 

IDAS 

STRÖ 

MJÖL 

ÖVER 

GÖRA 

UR- 

FATTIG 

ELENA, 

AMERI- 

KANSK 

JURIST 

SED- 

VÄNJOR 

ELAKA 

LIDANDE 

BREV- 

PÅSE 

ÄR 

BAR- 

RIGA 

KAN ETT PROVINS 

TRICK I KANADA 

VARA SCEN 

BÖRDA 

WARS 

BÖJA 

KNÄNA 

TÄNDA 

BRASA 

SKOPA 

DÄCK 

UGNS- 

BAKA 

KRAMA 

GE 

NÅD 

IMPUL- 

SIV 

N R 

SULTA- 

NAT 

PÅ- 

MINNA 

TRÖTT 

KAN 

VARA 

GJORDA 

AV PÄLS 

R 

HÅRD 

VERK- 

LIGA 

FRÄTA 

LIKALEDES 

NATT 

KOR- 

ROSION 

R ÖD- 

KIN- 

DAD 

KYLIG 

JAMES 

ELLER 

MARTIN 

FÄRD 

TYCKA 

BOK 

I GAMLA 

TESTA- 

MENTET 

Bland dem som löst korsordet rätt utlottas två varupris. Sänd in lösningen under adress Finsk pälstidskrift/korsord, 

PB 5, 01601 Vanda, senast den 6 juni. Kom ihåg att också meddela ditt namn och din adress. Lycka till! 

2X 

STAD 

I WA- 

SHING- 

TON 

KARP- 

FISKAR 

VÅRDA 

TANK- 

SPRIDD 

SÅRA 

LED- 

SEN 

LOCH 

Konstruerat av Alf Simberg 


ASK 

PEPPAR 

VETEN- 

SKAP 

JÄRN- 

VÄGS- 

SPÅR 

VAR 

GOTISK 

KUNG 

SPE- 

ORD 

TRIMMA 

HUND- 

PÄLS 

GUL- 

LIGA 

37

TILL SALU 

för dig farmare! 

europas billigaste burar, ligghyllor, 

vattenkoppar och andra tillbehör 

för rävar, minkar, illrar 

· i högklassigt rostfritt stål 

· galvaniserat 

· plastbelagt 

Be om offert! Haron Bedretdin, tfn 0400 403 500, 

e-mail haron@furs.fi, haron@jlwiremesh.eu 

www.jlwiremesh.eu 

1/1 

210 mm x 297 mm 

(+3 mm) 


200 liters 

galvaniserade 

plåtbrickor. 

Användes till att frysa 

in minkfoder t.ex. 

ring +4670 511 2610 

för mer info. 

Här kunde du haft dIN aNNONs! 

ring: 09 849 8445 

Päls tidskrift 

Medlemstidning för Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf 

Finsk pälstidskrift 4/2011 utkommer 

vecka 27. Deadline 6.6.2011 

Annosstorlekar 

RÅDGIVARE 

1/1 

170 mm x 257 mm 

1/4 

81 mm x 

125 mm 

Blom Leif 

(Korsnäs, Malax), 66210 Molpe, tfn 06-347 9137 

(mån-ons under tjänstetid), 050-336 1566. 

Franzén Kent 

(Närpes), 64610 Övermark, Vasavägen 1599, tfn 06-224 9243, 

050-561 1703, fax 06-225 3647, kent.franzen@narpes.fi. 

Hinkkanen Tarja 

(Österbotten, Sydvästra Finland, Satakunta, Savo-Karjala, 

Nyland-Tavastland, Åland), 67400 Karleby, Gunellinpolku 13, 

tfn 0400-867 089, tarja.hinkkanen@stkl-fpf.fi. 

Hongisto Teresia 

(Kaustby, Vetil, Halso, Ullava), 69600 Kaustby, 

Jylhäntie 242, tfn 040-580 6699, 

teresia.hongisto@pp.sonera.net. 

1/4 

170 mm x 60 mm 

Annonspriser år 2011 

1/2 

170 mm x 125 mm 

1/2 

210 mm x 145 mm 

(+3 mm) 

inhemska 

M&t Farm´s 

presenningshallar 

som lager eller 

produktionsutrymme. 

Be om offert för leverans 

i sommar. 

Tfn 040 745 5172, e-mail: 

mt.laihorinne@co.inet.fi. 

www.mtfarms.fi 

Annonsen införs BÅDE i den finsk- Annonsen införs ENDAST i den finsk- 

OCH den svenskspråkiga upplagan eller den svenskspråkiga upplagan 

s/v 4-färg s/v 4-färg 

helsida 1.155 1.430 715 990 

halvsida 670 920 440 640 

fjärdedelssida 385 600 230 410 

Priset på radannonser: 1 e/spaltmm, om annonsen införs i bara den ena 

upplagan, och 2 e/spaltmm, om annonsen införs både i Finsk pälstidskrift och Turkistalous. 

Vill man ha sin radannons i färg, kostar detta 50 euro extra. 

1/2 

101 mm x 

297 mm 

(+3 mm) 

Moisander Anna-Maria 

(PSTK:s fältveterinär), tfn 050 586 8177, 

anna-maria.moisander@fimnet.fi 

Takala Maria 

(Alajärvi, Lappajärvi, Evijärvi, Kauhava, Lappo), 

62420 Kortesjärvi, Jääkärintie 80, tfn 040 485 6737, 

maria.takala@kauhava.fi 

Valo Hanna (moderskapsledig) 

Vikarieras av Kannus försöksfarm Luova Oy/ 

Maarit Mohaibes 

(Kalajoki, Pyhäjoki, Alavieska, Oulais, Kannus, 

Karleby, Haapavesi), 69100 Kannus, 

Turkistie 6, tfn 0400 269 484, maarit.mohaibes@mtt.fi 

1/2 

81 mm x 

257 mm

Päls Medlemstidning för Finlands 

Pälsdjursuppfödares Förbund rf 

tidskrift 

45:E ÅRGÅNGEN (83:E ÅRGÅNGEN) 

PB 5, 01601 Vanda 

tfn 09 84 981 

fax 09 849 8436 

e-post: 

fornamn.efternamn@stkl-fpf.fi 

Utgivare: 

Finlands Pälsdjursuppfödares 

Förbund rf 

Chefredaktör 

Maj-Britt Johansson 

09 849 8444 

Redaktionssekreterare 

Leena Klemettilä 

09 849 8445 

Redaktör 

Tuula Salo 

09 849 8429 

Prenumerationer: 

Monica Tiila 

09 849 8431 

Upplaga i december 2010: 

Finsk pälstidskrift 1 200 st 

Turkistalous 1 200 st 

Tidningen utkommer i februari, 

mars, maj, juli, september, oktober, 

november och december. 

Layout: 

Promice Communication Oy 

Tryckeri: 

Kirjapaino Uusimaa Oy, Borgå 

ISSN 0430-5817 

Medlem av Tidskrifternas Förbund 

Författarna ansvarar själva för 

artiklarnas fackliga innehåll. 

Eftertryck av text tillåts 

då tidningens namn nämns. 

Tidningen svarar inte för skada som eventuellt 

förorsakas annonsören om en godkänd annons 

inte av produktionstekniska eller liknande skäl 

publiceras på bestämd dag. 

Verksamhetsledare: Tuula Dahlman, Vanda 

Vice verksamhetsledare: Hannu Kärjä, Himango 

fur CEnTEr, vAnDA 

01601 Vanda, PB 5, Mårtensbyvägen 48, 

tel. (09) 84 981, fax (09) 849 8436, 

stkl.vantaa@stkl-fpf.fi 

pÄLsHusET, vAsA 

65101 Vasa, PB 92, Kungsgårdsvägen 58 A, 

tel. (06) 318 3600, fax (06) 318 3601, 

stkl.vaasa@stkl-fpf.fi 

sTYrELsE: 

Ulf Enroth, ordf., 66270 Pörtom, Centrumvägen 3, 

tel. och fax (06) 366 1168, 0400 661 973, 

uenroth@stkl-fpf.fi 

Esa Rantakangas, vice ordf., 62660 Itäkylä, 

Ammesmäentie 70 A, tel. 0400 563 724 

esajavirpi.rantakangas@lappajarvi.net 

Markku Kujanen, 62350 Ekola, Karkauksentie 175 B, 

tel. (06) 484 9540, (06) 484 9400 (farmen), 

040-586 4401 

markku.kujanen@nic.fi 

Isto Kärkäinen, 32100 Ypäjä, Kivirasintie 95, 

tel. 040 722 8510 

isto.karkainen@pp.inet.fi 

Stefan Wik, 68690 Sundby, Karbyvägen 14, 

tel. 0500 562 905, (06) 729 2207 (farmen) 

stefan.wik@multi.fi 

Styrelsens sekr.: Martti Heinonen, FPF, Vanda, 

tel. (09) 84 98446, 040 566 2094, fax (09) 849 8436, 

martti.heinonen@stkl-fpf.fi 

kOnTAkTpErsOnEr: 

Personlig e-post: 

förnamn.efternamn@stkl-fpf.fi 

Verksamhetsledare Tuula Dahlman, 

tel. (09) 849 8448, 050 570 2951 

Assistent Monica Tiila, tel. (09) 849 8431 

Vice verksamhetsledare Hannu Kärjä, 68100 Himango, 

tel. (06) 875 405, 040 503 2961 

Samhällsrelationsdirektör Max Arhippainen, 

tel. 09 849 8442, 050 306 1556 

Informatör Tuula Salo, tel. (09) 849 8429, 040 551 0361 

Intressebevakare: Jurist Martti Heinonen, 

tel. (09) 849 8446, 040 566 2094 

Organisationschef Maj-Britt Johansson, 

tel. (09) 849 8444, 050 300 6849 

Ekonomichef Tiina Helmi, tel. (09) 849 8449 

Utvecklingschef, foder och forskning: 

Timo Mikkola, tel. 040 843 1505 

Utvecklingschef, förädling, SAMPO: Kerstin Smeds, 

tel. (09) 849 8443, 040 574 1472 

Utvecklingschef, certifiering: 

Maija Lahti, moderskapsledig 

vikarie Anne Kolehmainen, 

tel. (09) 849 8433, 040 577 1139 

Djurens välfärd, hälsa: 

Veterinär Johanna Kankkonen 

tel. 050 464 8834 

Avbytarservice: Jan-Ole Sandås, 

tel. 06 318 3662, 040 488 8990 

pÄLsDJursLABOrATOriET: 

65101 Vasa, PB 92, besöksadress: 

Pälshuset, Kungsgårdsvägen 58 A, Gamla Vasa, 

tel. (06) 318 3600, fax (06) 318 3602, 

stkl.vaasa@stkl-fpf.fi. 

Laboratoriechef Pirjo Aronen, 

tel. (06)318 3625, 040 752 6818 

Kvalitetschef och laboratoriets förman 

Barbro Eriksson, tel. 050 349 3085 

mEDLEmsfÖrEningAr: 

svenska Österbottens pälsdjursodlarförening rf 

65101 Vasa, PB 92, Pälshuset, besöksadress: 

Kungsgårdsvägen 58 A, Gamla Vasa, 

tel. (06) 318 3600, fax (06) 318 3601. 

Ordf. Ulf Eriksson, 66910 Socklot, 

Socklotvägen 391, tel. 0500 862 141 

verksamhetsledare Kristian Bengts 

tel. (06) 318 3623, 040 547 6142 

ombudsman Steven Frostdahl 

tel. 044 365 2925 

Pälskraft-projektet: Jan Segervall, tel. 040 708 8334 

sekr. Margit Uitto 

tel. 06 318 3620, 0400 306 789 

pohjois-suomen Turkiseläinten kasvattajat ry 

68100 Himango, Uunilanrantatie 2, 

tel. (06) 875 405 och (06) 875 150, 

fax (06) 875 498, pstk.himanka@stkl-fpf.fi. 

Ordf. Esa Rantakangas, 62660 Itäkylä, 

Ammesmäentie 70 A, tel. 0400 563 724 

esajavirpi.rantakangas@lappajarvi.net 

verksamhetsledare Hannu Kärjä, 68100 Himango, 

tel. (06) 875 405, och 040 503 2961, 

kontorist Tarja Saari, tel. 040-519 7174. 

fältveterinär Anna-Maria Moisander 

tel. 050 586 8177, 

anna-maria.moisander@fimnet.fi 

savo-karjalan Turkistuottajat ry 

Ordf. Mikko Makkonen, 

82200 Hammaslahti, Kuusenjuurentie 12, 

tel. 046 560 5159 

mikko.makkonen@kolumbus.fi 

nylands-Tavastlands pälsdjursuppfödare rf 

Ordf. Isto Kärkäinen, 32100 Ypäjä, Kivirasintie 95, 

tel. 040 722 8510 

isto.karkainen@pp.inet.fi 

sekr. Raili Lindén, 35800 Mänttä 

Talaskatu 3, tel. 050 502 3788 

ramalind66@gmail.com 

satakunnan Turkiseläinten kasvattajat ry 

Ordf. Ari Starck, 29790 Tuorila, Lankoski, 

tel. 050 598 8359, ari.starck@finnforest.com 

sekr. Sirpa Starck, 28100 Björneborg, 

Kuninkaanlahdenk. 2 as. 22, tel. 040 745 9075, 

sirpa.starck@hotmail.com 

sydvästra finlands pälsdjursuppfödare rf 

Ordf. Jari Nurvala, 20100 Åbo, 

Universitetsgatan 29 C A3, 040 506 4058, 

sekr. Matti Vainio-Kaila, 23800 Laitila, 

Padont. 420, tel. 0400 322 325, fax (02) 430 3980 

matti.vainio-kaila@lailanet.fi 

Ålands pälsodlarförening rf 

Ordf. Ralf Andersson, 22150 Jomala, 

Södergränd 4, tel. (018) 31 039, 040 501 3837, 

sekr. Lars Rögård, 22310 Pålsböle, tel. (018) 42 488. 


39

JUNIAUKTIONEN 3−13.6.2011 

Försäljningsdagar: 8−13.6. 

Penningredovisningsdagar: 22.6 och 12.7. 

Onsdag 8.6 

silverräv 

Torsdag 9.6 

blåräv, bluefrost, shadowräv 

Fredag 10.6 

finnsjubb, safir, silverblue, pearl 

A K T U E L L T 

Lördag 11.6 

white, pastel, palomino, blackcross, 

olika crosstyper, övriga minkar 

Söndag 12.6 

scanblack, mahogany, scanbrown 

Måndag 13.6 

scanglow 

VALPANMÄLNINGARNA 

Blanketterna för valpanmälningen postas till farmarna i mitten av maj. Sänd in anmälningen per 

konto omsorgsfullt ifylld, minkblanketten senast 5.6.2011, räv-, finnsjubbs- och illerblanketten 

senast 8.7.2011. Uppgifterna behövs bl.a. för att katastrofskyddet skall vara ikraft, för försäkringarna 

och leveransen av material för den kommande säsongen. OBS! Säsongmaterialet sänds 

automatiskt endast till dem som sänt in valpanmälan. Fyll i blanketten noggrant! 

SKINNFÖRSÄKRINGARNA 

Enligt villkoren för den av Turkistuottajat Oyj bekostade försäkringen för lagrade skinn skall 

skinnen levereras till bolagets lager senast 120 dagar efter att djuren avlivats (se leverans- och 

försäljningsvillkoren, punkt 4, i Säsongorienteringen). Ifall lagringen fortgår en längre tid bör 

farmaren teckna en egen, separat försäkring. 

Förfrågningar: 

Redovisning, skinnstatistik: Tarja Tahko (09) 8498 336 

Beställning av säsongmaterial, skinnlagerbokföring, 

kontroll av packsedlar: Terttu Juslin (09) 8498 379 

Mottagning av skinn: Pasi Luostarinen (09) 8498 297 

Finansiering, farmregister: Eva Nordberg (09) 8498 311 

Finansiering: Anna Saloranta (09) 8498 313 

Allmänna förfrågningar: Kalle Ranta-aho (09) 8498 340 

Kommunikations- och samhällsansvarsdirektör 

Päivi Mononen-Mikkilä (09) 8498 332 

Fältrepresentanter: 

Tomas Wikblom 050 3446 529 

Björn Eriksson 050 557 5197 

Juha Torppa 050 344 6 539 

Furfix Oy, Jan Lillsund 050 308 4766, fax (06) 861 2801 

Auktionernas försäljningsresultat via Internet, www.ffs.fi. Eva Nordberg ger information om Internetsidorna, 

tel. (09) 849 8311 eller per e-post finance@ffs.fi 

40 Finsk pälstidskrift Turkistuottajat 3/2011 Oyj, PB 4, 01601 Vanda, Mårtensbyvägen 48, tel. (09) 84 981, fax (09) 849 8319, www.ffs.fi

hälsar välkommen till farmen - Suomen Turkiseläinten Kasvattajain ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?