Arbetspension och övrig sosialförsäkring 2012 - Tela

Arbetspension och 

övrig sosialförsäkring 2012

Innehåll 

Sida 

Vad ersätter försäkringen?...................................... 2 

Var söks ersättningen?............................................ 4 

ArPL = Pension för arbetstagare......................................... 5 

FöPL = Pension för företagare ............................................ 31 

LFöPL = Pension för lantbruksföretagare och stipendiater .... 38 

AvSL = Avträdelsestöd........................................................ 46 

KomPL = Kommunala pensioner............................................ 51 

StaPL = Statens pensioner (pension för riksdagsledamot, 

statsrådsmedlem och europarlamentariker)............. 62 

KyPL = Evangelisk-lutherska kyrkans pensioner................... 71 

ORT = Ortodoxa kyrkans pensioner ................................... 74 

SjPL = Sjömanspension ..................................................... 76 

FPL = Folkpension, familjepension och förmåner 

för handikappade ................................................... 91 

SFL = Sjukförsäkring ........................................................ 109 

SFLA = LPA-sjukdagpenning ............................................... 124 

OlyFL = Olycksfallsförsäkring ............................................... 127 

Olycksfalls- och pensionsförsäkring för idrottsmän.. 136 

OFLA = Olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare........... 141 

PSL = Patientförsäkring .................................................... 144 

TFL = Trafikförsäkring....................................................... 149 

MiOL = Olycksfall i militärtjänst ........................................... 155 

MiSL = Skada ådragen i militärtjänst................................... 158 

AGL = Grupplivförsäkring för arbetstagare ........................ 162 

LGL = Grupplivförsäkring för lantbruksföretagare ............. 166 

UAL = Arbetslöshetsskydd................................................. 168 

Arbetslöshetsskydd för företagare........................... 181 

Vuxenutbildningsstöd och 

yrkesexamensstipendium ........................................ 184 

Utl = Arbetspension från arbete utomlands ..................... 187 

Beskattning av pensionen ....................................... 193 

Socialförsäkringsavgifterna 2012 ............................ 194 

Nyckeltal i arbetspensionslagarna ........................... 198 

De viktigaste ändringarna i arbetspensionslagarna.. 210 

Viktiga adresser ...................................................... 221 

Pensionsskydd i arbetet 31.12.2011 ....................... 226 

Innehållet i denna bok har sammanställts och redigerats av 

Arbetspensionsförsäkrarna TELA

Arbetspension 

och övrig 

socialförsäkring 

2012 

1

2 

VAD ERSÄTTER FÖRSÄKRINGEN? 

Ålderdom 

Kortvarig sjukdom 

Långvarig sjukdom 

Arbetsolycksfall 

Trafikolycksfall 

Övriga olycksfall 

Arbetslöshet 

Dödsfall

Lagstadgad Frivillig 


Folkpension 

Pensionsskydd för idrottsmän 

Allmän sjukförsäkring 

LPA-sjukdagpenning 

Patientförsäkring 


Folkpension 


Olycksfallsförsäkring 


Folkpension 

Olycksfallsförsäkring för idrottsmän 

Trafikförsäkring 



Folkpension 


Folkpension 

Ersättning för skada i militärtjänst 

Arbetslöshetsdagpenning 

Arbetsmarknadsstöd 


Folkpension 

Vuxenutbildningsstöd 

Yrkesexamensstipendium 


Folkpension 



Ersättning för skada i militärtjänst 

Grupplivförsäkring 


Tilläggsförsäkring för arbetspension 

Individuell pensionsförsäkring 

Livförsäkring 

Särskild personförsäkring 

Resenärförsäkring 





Privat olycksfallsförsäkring 




Fritidsolycksfallsförsäkring 


Livförsäkring och dess tilläggsförsäkring 

Resenärförsäkring 

Tilläggsförsäkring för 

arbetspension 

Individuell familjepensionsförsäkring 



Fritidsolycksfallsförsäkring 

3

4 

Var söks ersättningen? 


Pensionsanstalterna 

• Pensionsförsäkringsbolagen och försäkringsbolagens 

kontor 

• Pensionsstiftelser och -kassor 

• Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och dess 

ombudsmän 

• Keva 

• Sjömanspensionskassan 

FPA 

Pensionsskyddscentralen 

Folkpension 

FPA 

Arbetspensionsanstalternas serviceställen 

Sjukförsäkring 

FPA 

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt 


Olycksfallsförsäkringsbolagen 

Statskontoret 


Grupplivförsäkring 

Olycksfallsförsäkringsbolagen eller annat försäkringsbolag 


Statskontoret 

Keva 


Trafikförsäkringsbolagen 

Statskontoret 

Trafikförsäkringscentralen 

Ersättning för olycksfall i militärtjänst 

Statskontoret 

Arbetslöshetsdagpenning och arbetsmarknadsstöd 

Arbetslöshetskassorna 

FPA 

Vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium 

Utbildningsfonden 


Patientförsäkringscentralen

Lagen om pension för arbetstagare (ArPL) 

Lagen gäller 

• arbetstagare i anställningsförhållande hos privat arbetsgivare 

• arbetstagare i åldern 18–67 år (försäkringsskyldigheten 

gäller från början av den månad som följer efter fyllda 18 

år och upphör i slutet av den månad arbetstagaren fyller 

68 år), vars 

• inkomster från samma arbetsgivare är minst 54,08 euro 

per kalendermånad. 

Också pensionstagares förvärvsarbete bör försäkras och 

utökar pensionen tidigast från 1.1.2005. 

Försäkringstagaren kan frivilligt ombesörja ett pensionsskydd 

enligt ArPL för en sådan person som valts till ett förtroendeuppdrag 

för viss tid eller tillsvidare. Förtroendeman 

som står i anställningsförhållande till försäkringstagaren 

försäkras inte separat utan arvodet läggs till ArPLlönen. 

Försäkring av arbete utomlands se sidan 187. 

Försäkring av utlänningars arbete i Finland 

Arbete som utförs i Finland försäkras i regel i Finland. Sådana 

arbetstagare som sänts till Finland från ett EU- eller 

EES-land, Schweiz eller något annat avtalsland som utsända 

arbetstagare och som har ett s.k. utsändningsintyg försäkras 

däremot inte i Finland. 

Arbetstagare som sänds från ett företag i ett land utan avtal 

om social trygghet ska försäkras i Finland, om arbetet varar 

över två år. Pensionsskyddscentralen kan på ansökan bevilja 

den utländska arbetsgivaren befrielse från försäkringsskyldigheten 

för högst fem år. En förutsättning för be- 

5

frielse är att den utsändande arbetsgivaren kan uppvisa en 

utredning över att pensionsskyddet för den utsända arbetstagaren 

har ordnats någon annanstans. 

Rätt till pension 

Arbetstagaren kan avgå med ålderspension 

• flexibelt i åldern 63–68 år 

• en förutsättning är dessutom att det anställningsförhållande 

från vilket personen går i pension har upphört. 

Anställningsförhållandet behöver inte upphöra, om arbetstagaren 

går i pension efter fyllda 68 år (uppskjuten 

ålderspension). 

Ålderspensionen börjar från ingången av den månad som 

följer efter att förutsättningarna för pension har uppfyllts, 

tidigast från början av den månad som följer efter fyllda 63 

år. Ålderspension kan beviljas retroaktivt högst för tre månader 

som föregår ansökan om pension, av giltig orsak 

också för längre tid. Uppskjuten ålderspension börjar från 

ingången av den månad som följer efter ansökan. 

Om arbetstagaren har t.ex. två parallella arbeten och han 

går i ålderspension eller förtida ålderspension från ett av 

dem, sjunker pensionstillväxten efter att pensionen börjat 

för det arbete som fortgår till 1,5 % om året. 

Arbetstagaren kan avgå med förtida ålderspension 

• i åldern 62–63 år 

• en förutsättning är dessutom att det anställningsförhållande 

från vilket han går i pension upphör. 

Pensionen begynner tidigast från början av den månad 

som följer på arbetstagarens 62-årsdag. Den retroaktiva ansökningstiden 

är densamma som i fråga om ålderspension. 

Pension som intjänats vid sidan av ålderspension och förtida 

ålderspension beviljas tidigast vid 68 års ålder. 

6

ArPL 

Deltidspension kan utbetalas åt 60 år fyllda arbetstagare. 

För personer födda före 1953 är åldersgränsen 58 år. Den 

som är född år 1947 eller senare kan avgå med deltidspension 

upp till 68 års ålder, och före år 1947 född upp till 65 

års ålder. 

Ytterligare villkor är att 

• arbetstagaren övergår från heltidsarbete till deltidsarbete 

• inkomsterna minskar så att de utgör 35–70 % av den tidigare 

nivån, dvs. de stabiliserade inkomsterna; inkomsterna 

av deltidsarbetet ska motsvara arbetstiden 

• deltidsarbetet har ordnats så att det inte förekommer 

sammanhängande avbrott som är längre än 6 veckor; i 

denna tid inräknas inte semester eller den tid för vilken 

sjukdagpenning eller motsvarande förmån betalas ut 

• arbetstagaren under de senaste 18 månaderna har varit 

minst 12 månader i heltidsarbete; vissa förmåner som 

baserar sig på sjukdom förlänger denna tidsfrist med 

högst 6 månader 

• arbetstagaren under de senaste 15 åren har förvärvsinkomster 

som berättigar till arbetspension och som motsvarar 

minst 5 år i arbete 

• arbetstagaren inte får annan egen arbetspension eller 

motsvarande förmån från utlandet 

• arbetstagaren efter att ArPL-anställningsförhållandet 

upphört inte har rätt till deltidspension med stöd av en 

heltidsanställning inom den offentliga sektorn. 

Deltidspensionen börjar från ingången av den månad som 

följer efter det att alla villkor för pensionen uppfyllts, tidigast 

dock från början av den månad som följer efter ansökan 

om pension. Eftersom pension inte beviljas retroaktivt, 

ska ansökan om pension göras senast under den månad 

som föregår pensioneringen. 

Deltidspensionen indras, om 

• pensionstagaren oavbrutet är borta från deltidsarbetet 

över sex veckor (semester och sjukfrånvaro räknas inte 

hit) eller 

7

• villkoren i fråga om deltidsarbetets arbetstid och lön inte 

längre uppfylls eller 

• pensionstagaren beviljas någon annan egen pension. 

Utbetalningen av deltidspension kan också avbrytas. Pensionen 

avbryts, om villkoren för deltidspension inte längre 

uppfylls och orsaken är en tillfällig förändring i inkomsterna 

eller frånvaro från arbetet. 

Invalidpension kan beviljas arbetstagare i åldern 18–62 år, 

• som har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan och 

• vars arbetsoförmåga beräknas fortgå minst ett år utan avbrott. 

Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt 

beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa 

sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som 

han skäligen kan förutsättas utföra. Härvid beaktas också 

arbetstagarens utbildning, tidigare verksamhet, ålder, boningsort 

och andra därmed jämförbara omständigheter. Vid 

bedömningen av rätten till invalidpension för en arbetstagare 

som fyllt 60 år och som förvärvsarbetat länge betonas 

arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär. 

Full invalidpension utbetalas om arbetsförmågan nedgått 

med minst 3/5. 

Delinvalidpension utbetalas om arbetsförmågan nedgått 

med 2/5–3/5. 

Full invalidpension börjar i allmänhet utbetalas först efter 

det att dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats 

för 300 dagar. Dagpenningen är således primär i förhållande 

till arbetspensionen. Om dagpenning inte söks, kan invalidpensionen 

börja från ingången av den månad som följer 

efter att arbetsoförmågan började. 

Delinvalidpension börjar från ingången av den månad som 

följer efter att arbetsoförmågan började. 

8

ArPL 

Retroaktivt kan invalidpension beviljas för sex månader 

före ansökan om pension. Av giltigt skäl kan pensionen beviljas 

retroaktivt också för en längre tid än så. 

Invalidpension beviljas tills vidare. Full invalidpension ändras 

till delinvalidpension, om förvärvsinkomsterna överstiger 

40 % men är högst 60 % av de stabiliserade medelinkomsterna. 

Återgången till arbetet underlättas med en tillfällig 

lag. Fram till utgången av 2013 kan man tjäna 713,13 

euro i månaden, även om den gräns som beräknats utifrån 

den tidigare inkomstnivån skulle vara lägre. Utbetalningen 

av pension kan inställas, om inkomsterna överstiger inkomstgränsen. 

Pensionen kan inställas för minst tre månader 

och högst två år. Efter inställningen börjar pensionen 

utbetalas på nytt utan ny bedömning av arbetsförmågan, 

då arbetet har upphört eller inkomsterna sjunkit under 

gränsen. Om pensionen varit inställd i över två år dras pensionen 

in. För avbrottstiden intjänas pension för arbetet 

med 1,5 % per år, och för tiden efter indragningen enligt 

den normala pensionstillväxten för tiden i arbete. 

Rehabiliteringsstöd betalas till arbetsoförmögen person, 

vars skada eller sjukdom sannolikt kan lindras genom vård 

eller rehabilitering. Beviljandet förutsätter minst ett års arbetsoförmåga 

och en vård- eller rehabiliteringsplan. 

Rehabiliteringsstöd betalas för en så lång period, som personen 

antas vara förhindrad att utföra förvärvsarbete på 

grund av arbetsoförmåga. 

Rehabiliteringsstödet omvandlas till ålderspension efter 

fyllda 63 år. Stödmottagaren kan ansöka om att ålderspensionen 

dras in. Ansökan ska göras inom en månad från det 

att arbetsoförmågan uppskattats upphöra. Pensionen indras 

till denna dag. Efter att pensionen indragits, intjänas 

pension med 4,5 % om året i arbete. 

9

En arbetstagare har rätt att få yrkesinriktad rehabilitering 

för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande 

av arbets- eller förvärvsförmågan. En förutsättning är att 

• sjukdomen kan leda till arbetsoförmåga och beviljande 

av pension inom de närmaste åren, inom cirka 5 år 

• arbetstagaren under de 5 senaste åren har tjänat sammanlagt 

minst 32 447,22 euro 

• arbetstagaren redan har skaffat sig ett yrke och förvärvsarbetat 

en stor del av sitt vuxna liv 

• arbetstagaren inte kan få rehabilitering med stöd av 

olycksfalls- eller trafikförsäkringen. 

Den som ansöker om yrkesinriktad rehabilitering har rätt 

att få ett förhandsbeslut om huruvida han uppfyller förutsättningarna 

att få rehabilitering. Beslutet är i kraft 9 månader. 

Sökanden har rätt att söka ändring i beslut som gäller 

rehabilitering från besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. 

Arbetspensionsrehabiliteringen omfattar bl.a. arbetsprövning, 

arbetsträning och utbildning som leder till 

arbete eller yrke. 

Arbetslöshetspension kunde beviljas en före år 1950 född 

arbetstagare som fyllt 60 år och som fått arbetslöshetsdagpenning 

under maximitiden. Om villkoren för att få arbetslöshetspension 

uppfylldes efter 62 års ålder, beviljades personen 

i stället för arbetslöshetspension ålderspension. 

Utbetalningen av arbetslöshetspensionen avbryts, om pensionstagaren 

• förvärvsarbetar och tjänar minst 675,98 euro per månad 

• är förhindrad att ta emot arbete t.ex. genom att vistas 

över en månad utomlands; vistelse i ett EU- eller EESland 

avbryter emellertid inte utbetalningen av pensionen 

• vägrar ta emot arbete som sträcker sig över minst en månad. 

Pensionen bör sökas på nytt om arbetslöshet igen inträder 

efter avbrott i pensionen. 

10

ArPL 

Arbetslöshetspensionen upphör, om inte ansökan om fortsatt 

pensionsbetalning görs inom ett år efter avbrottet. Arbetslöshetspensionen 

omvandlas till ålderspension vid 63 

års ålder. 

Arbetslöshetsskydd för personer födda år 1950 

och senare 

En arbetstagare som är född år 1950 och senare har inte 

rätt till arbetslöshetspension. Han kan under vissa förutsättningar 

få arbetslöshetsdagpenning utöver de 500 dagpenningsdagarna 

upp till 65 års ålder. Den som får tilläggsdagpenning 

kan om han så önskar efter att ha fyllt 62 år 

övergå till ålderspension. Pensionen är då lika stor som 

den intjänade pensionen. 

Familjepension betalas då en person (= förmånslåtaren) 

som omfattas av ArPL eller en pensionstagare enligt ArPL 

har avlidit. Familjepensionen kan utbetalas till barn, efterlevande 

make, förmånslåtarens tidigare make och efterlevande 

part i registrerat partnerskap. Vad som nedan konstateras 

om efterlevande make, gäller även efterlevande 

part i registrerat partnerskap. Sambo har inte rätt till familjepension. 

Barn har rätt till familjepension, om det vid förmånslåtarens 

död var yngre än 18 år. Till familjepension berättigade 

barn är 

• förmånslåtarens eget barn 

• barn till vilket förmånslåtaren var skyldig att betala underhållsbidrag 

• förmånslåtarens eller den efterlevande makens adoptivbarn 

och 

• den efterlevande makens barn, som vid förmånslåtarens 

död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den 

efterlevande. 

Barn till efterlevande part i registrerat partnerskap får 

barnpension, om barnet bodde tillsammans med parterna. 

11

Ett barn har rätt till familjepension efter endast två förmånslåtare 

samtidigt. 

Efterlevande make (änka eller änkling) som ingått äktenskap 

innan förmånslåtaren fyllde 65 år, har rätt till familjepension, 

om 

• den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn 

med förmånslåtaren; även ett gemensamt adoptivbarn 

medför rätt till familjepension för den efterlevande 

• gemensamt barn inte finns eller inte har funnits, men äktenskapet 

hade ingåtts innan den efterlevande maken 

fyllde 50 år, äktenskapet hade fortsatt minst 5 år och den 

efterlevande hade vid förmånslåtarens död fyllt 50 år eller 

lyft invalidpension utan avbrott i minst tre år; om en 

efterlevande make som redan får familjepension ingår 

nytt äktenskap efter fyllda 50 år, har denna inte rätt till 

efterlevandepension efter den nya makens död, även om 

de skulle ha gemensamma barn i det nya äktenskapet. 

Efterlevande part i registrerat partnerskap kan få familjepension, 

om 

• partnerskapet hade registrerats innan förmånslåtaren 

hade fyllt 65 år och den efterlevande parten 50 år, 

• den efterlevande parten vid förmånslåtarens frånfälle är 

minst 50 år eller har fått invalidpension i minst 3 år och 

• partnerskapet har fortgått minst 5 år från dess registrering. 

Tidigare make och part som skilt sig från registrerat partnerskap 

har rätt till familjepension, om förmånslåtaren vid 

sin död var skyldig att betala underhåll till maken. 

Familjepensionen börjar från ingången av den månad som 

följer efter förmånslåtarens död. Pension utbetalas retroaktivt 

för högst sex månader som föregår ansökan om pension, 

av giltig orsak även för längre tid än detta. 

Barnpensionen upphör då barnet fyller 18 år eller då barnet 

bortadopteras. 

12

ArPL 

Efterlevandepensionen upphör, om den efterlevande maken 

ingår nytt äktenskap före 50 års ålder. Den efterlevande 

får då en engångsersättning som motsvarar två eller tre 

års efterlevandepension. Engångsförhöjning som motsvarar 

två års efterlevandepension betalas ut om förmånslåtaren 

har avlidit före 1.7.1990. 

Ovannämnda regel tillämpas även på familjepension som 

betalas till efterlevande part i registrerat partnerskap. 

Pensionens belopp 

Intjänande av pension i arbete från 1.1.2005 

Pension intjänas mellan 18–68 års ålder för inkomsterna under 

hela tiden i förvärvsarbete. Pensionen beräknas enligt 

inkomsterna för varje år och den mot åldern svarande intjäningsprocenten. 

Årsinkomsterna justeras med en lönekoefficient, 

på vilken förtjänstutvecklingen inverkar med 80 % 

och prisutvecklingen med 20 %. Från arbetstagarens inkomster 

avdras för varje år arbetstagarens pensionsavgift, 

som för 53 år fyllda år 2012 är 6,50 % och för yngre 5,15 %. 

Intjäningsprocenten, som stiger med åldern, är: 

• i åldern 18–52 år 1,5 % av inkomsterna per år 

• i åldern 53–62 år 1,9 % av inkomsterna per år 

• i åldern 63–67 år 4,5 % av inkomsterna per år. 

Om pensionstagaren arbetar vid sidan av pensionen, intjänas 

i arbetet ny pension med 1,5 % av årsinkomsterna. Ett 

undantag utgör intjänandet under deltidspension. Se sidan 

17. 

Intjänande av pension i arbete fram till 31.12.2004 

Före år 2005 räknades APL-pensionen skilt för varje anställningsförhållande. 

Den pensionsgrundande lönen fastställdes 

från 1.1.1996 utgående från inkomsterna under 

högst de 10 senaste åren. KAPL- och KoPL-pensionen räknades 

utifrån årsinkomsterna redan före år 2005. 

13

Pension intjänades i åldern 23–65 år. Den årliga intjäningsprocenten 

var 1,5 % fram till början av det år när arbetstagaren 

fyllde 60 år och steg därefter till 2,5 %. För tiden före 

1.7.1962 intjänades pension med 0,5 % om året. Den pension 

som intjänats fram till 31.12.2004 har räknats enligt de 

tidigare bestämmelserna och sparats i arbetspensionssystemets 

register. 

Intjänande för invalidpensionens återstående 

tid från 1.1.2006 

Den återstående tiden, dvs. tiden från början av det år arbetsoförmågan 

börjar fram till 63 års ålder, räknas med i 

pensionen om arbetsinkomsterna under de 10 kalenderår 

som föregår pensionsfallet har varit minst 16 223,61 euro. 

Den återstående tidens inkomster beräknas utifrån medelinkomsterna 

under de fem fulla kalenderåren som föregår 

arbetsoförmågan. Också på sociala förmåner baserade inkomster 

inkluderas. Om pensionstagaren inte har arbetsinkomster 

för denna tid, berättigar den återstående tiden inte 

till pension. 

Om arbetslösheten har börjat 1.1.2010 eller senare är intjäningsprocenten 

för återstående tid 1,5 % om året av inkomsterna 

för den återstående tiden. Tidigare sjönk intjäningsprocenten 

till 1,3 % per år efter fyllda 50 år. 

Övergången till 2005 och 2007 års beräkningsmodell 

Den pension som intjänas under hela arbetshistorien bildas 

inte enligt 2005 och 2007 års regler. Före år 2005 påbörjade 

och pågående anställningsförhållanden avslutas 

tekniskt, och pensionen beräknas skilt för arbetet fram till 

slutet av år 2004 i enlighet med då gällande regler. Denna 

pension justeras till nivån vid pensionens begynnande med 

en lönekoefficient. Den pension som intjänas i förvärvsarbete 

från 1.1.2005 beräknas enligt 2005 års regler. Från 

1.1.2007 fastställs pensionen enligt ArPL. 

14

SOCIALFÖRSÄKRINGSFÖRMÅNER SOM GER 

RÄTT TILL PENSION 

ArPL 

För sociala förmåner som betalas ut under oavlönade perioder tillväxer 

pensionen med 1,5 % om året från 1.1.2005. Pensionstillväxten börjar 

från ingången av den månad som följer efter fyllda 18 år. De förmånsgrundande 

inkomsterna beaktas i allmänhet fram till utgången av det 

år som föregår pensionsfallet, i fråga om ålderspensioner emellertid 

fram till pensionens begynnande. De förmånsgrundande inkomsterna 

ger rätt till pension endast, om inkomsterna under hela arbetshistorien 

är minst 16 223,61 euro. 

Som pensionsgrundande inkomst beaktas i allmänhet den förvärvsinkomst 

som ligger till grund för socialförsäkringsförmånen eller ett fast 

belopp i euro enligt tabellen. Vid beräkning av pensionen för återstående 

tid beaktas de inkomster som ligger till grund för dagpenningen i 

allmänhet i sin helhet (100 %). 

För grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd i enlighet med lagen 

om utkomstskydd för arbetslösa intjänas pension motsvarande en månadsinkomst 

på 1 351,96 euro endast vid beräkning av pensionen för 

återstående tid. Också vissa utbildningsfömåner som utbetalas av Folkpensionsanstalten 

beaktas på samma sätt. 

Föräldraförmåner Förmånen beviljas av Intjänande av pension 

Moderskapspenning, FPA 117 % av den 

specialmoderskaps- förmånsgrundande 

penning, faderskaps- arbetsinkomsten, 

penning, föräldra- alltid minst 

penning, partiell 

föräldrapenning 

675,98 e/mån. 

Stöd för hemvård FPA Som inkomst beaktas 

av barn 675,98 e/mån. för 

under 3 år de månader hemvårdsstöd 

beviljas 

Sjuk- och rehabiliteringsförmåner 

Rehabiliterings- Arbetspensions- 65 % av den inkomst 

penning enligt anstalterna som ligger till grund 

arbetspensionslagarna 

för återstående tid 

Rehabiliterings- FPA 65 % av den inkomst 

penning enligt som ligger till grund 

lagen om rehabili- för rehabiliteringsteringspenning 

penningen 

15

Dagpenning som Olycksfallsbolagen 65 % av den arbetsinbeviljats 

med stöd komst som ligger till 

av olycksfallsför- grund för ersättsäkringen 

ningen 

Ersättning för in- Trafikförsäkrings- 65 % av den arbetskomstbortfall 

som bolagen inkomst som ligger 

beviljats med stöd till grund för 

av trafikförsäkringen ersättningen 

Dagpenning med Statskontoret 65 % av den arbetsstöd 

av olycksfall i inkomst som ligger 

militärtjänst till grund för ersättningen 

16 

Sjukdagpenning FPA 65 % av den arbetsinkomst 

som ligger 

till grund för sjukdagpenningen 

Specialvårdspenning FPA 65 % av den arbetsinkomst 

som ligger till 

grund för sjukdagpenningen 

Partiell sjukdag- FPA 65 % av halva den 

penning arbetsinkomst som 

ligger till grund för 

sjukdagpenningen 

Arbetslöshetsförmåner 

Alterneringsersättning Arbetslöshetskassorna 55 % av den arbetsinkomst 

som ligger 

till grund för den in- 

komstrelaterade alterneringsersättningen 

Inkomstrelaterad Arbetslöshetskassorna 75 % av den inkomst 

dagpenning enligt som ligger till grund 

lagen om utkomst- för den inkomstrelaskydd 

för arbetslösa terade arbetslöshetsoch 

arbetslöshetsför- dagpenningen 

mån för den som 

deltar i sysselsättningsfrämjande 

åtgärder 

Utbildningsförmåner 

Förtjänststöd enligt Arbetslöshetskassorna 65 % av den inkomst 

lagen om offentlig som ligger till grund 

arbetskraftsservice för förtjänststödet 

som beviljats före 

1.1.2010

Vuxenutbildnings- Utbildningsfonden 65 % av inkomst som 

stöd enligt lagen ligger till grund för 

om vuxenutbild- vuxenutbildningsningsstöd 

stödet, för företagare 

beaktas som inkomst 

675,98 e/mån. 

Avlagd examen Meddelaren 

Yrkesinriktad grund- FPA Som inkomst beaktas 

examen, yrkeshög- 675,98 e/mån. för 

skoleexamen eller den tid som fastställs 

högskoleexamen utifrån examen 

(3, 4 eller 5 år) 

ArPL 

Förtida ålderspension 

Arbetstagaren kan avgå med förtida ålderspension vid 62 

års ålder. Den intjänade pensionen minskar då varaktigt 

med 0,6 % för varje kvarvarande månad till 63 års ålder. 

Nedsättningen av pensionen är högst 7,2 %. 

Den förtida ålderspensionen betalas varaktigt till nedsatt 

belopp. Också familjepensionen bestäms enligt den förtida 

pensionen. 

Deltidspension 

Deltidspensionen är 50 % av skillnaden mellan de stabiliserade 

inkomsterna och inkomsterna av deltidsarbetet. De 

stabiliserade inkomsterna bestäms från 1.1.2006 på samma 

sätt som invalidpensionens inkomst för återstående tid. Ett 

undantag är att inkomsten under det senaste fulla kalenderåret 

beaktas när arbetstagaren övergår till deltidsarbete 

och börjar få deltidspension i början av nästa år. 

Deltidspensionen får dock uppgå till högst 75 % av den 

pension som intjänats fram till deltidspensioneringen. 

Deltidspensionstagare kan avgå med ålderspension tidigast 

från början av den månad som följer på fyllda 63 år. 

Förutsättningen är att ansökan om pension görs och att 

deltidsarbetet upphör. I ålderspension betalas summan av 

17

den pension som intjänats fram till deltidspensioneringen, 

pensionen som intjänats i deltidsarbete och den pension 

som intjänats i deltidspension. För deltidsarbete intjänar år 

1947 och senare födda personer pension enligt 2005 års 

regler och år 1946 och tidigare födda pension enligt 2004 

års regler. 

För personer födda 1953 eller senare inflyter inte pension 

på skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna och inkomsterna 

av deltidsarbetet. För personer födda 1952 eller 

tidigare är intjäningsprocenten för tiden med deltidspension 

0,75 % per år på skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna 

och inkomsterna av deltidsarbetet. 

För personer födda 1946 eller tidigare inflyter 1,5 % per år 

i pension på skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna 

och inkomsterna av deltidsarbetet. 

Delinvalidpension 

Delinvalidpension utgör hälften av den fulla invalidpensionen. 

När ålderspension beviljas ändras delinvalidpensionen 

till samma belopp som den fulla invalidpensionen. 

Härvid läggs till pensionen den pension som intjänats i arbete 

under pensionstiden. 

Familjepension 

Grunden för familjepensionen utgörs av förmånslåtarens 

ålderspension, förtida ålderspension, fulla invalidpension 

eller arbetslöshetspension, i vilken ingår pensionsdelen för 

återstående tid, om förmånslåtaren var berättigad till sådan. 

Om han ännu inte var pensionerad, utgörs grunden av 

den pension, som han skulle ha fått, om han hade blivit arbetsoförmögen 

på sin dödsdag. 

Familjepensionen (efterlevandepensionen och barnpensionerna 

sammanlagt) kan vara högst så stor som förmånslåtarens 

pension. Eventuell barnförhöjning i förmånslåtarens 

pension och avdrag av primära förmåner slopas från den 

18

ArPL 

pension som står till grund för familjepensionen. De familjepensioner 

som motsvarar den primära förmånen och som 

betalas till den efterlevande maken och barnen dras av från 

ArPL-pensionen. 

Den familjepension som beviljas efter förmånslåtare som 

åtnjutit delinvalidpension eller deltidspension, beräknas 

utgående från förmånslåtarens fulla invalidpension. 

Den efterlevande makens pension inverkar inte på barnpensionens 

storlek. Barnpensionernas totala belopp delas 

jämnt mellan barnen. 

Då antalet familjepensionstagare ändras, justeras familjepensionens 

belopp och fördelningen av denna mellan förmånstagarna. 

Familjepensionen för förmånslåtarens tidigare make uträknas 

även utgående från efterlevandepensionen efter förmånslåtaren, 

men på denna inverkar även underhållets 

storlek. 

Den efterlevandes egen arbetspension eller arbetsinkomst 

kan minska familjepensionen (sänkning av efterlevandepensionen). 

Som den efterlevande makens egna arbetspensioner 

beaktas antingen de pensioner den efterlevande får 

vid vederbörande tidpunkt eller den invalidpension, som 

den efterlevande skulle få om han hade blivit arbetsoförmögen 

vid tidpunkten för makens dödsfall. Eventuell tillläggspension 

beaktas inte i detta sammanhang. I vissa fall 

kan man i stället för pensionen använda den efterlevandes 

verkliga inkomster som grund. 

Den efterlevande makens pension minskas, om den efterlevandes 

egna arbetspensioner överstiger den grund för 

minskningen som fastställs i lagen och som är 645,50 euro 

per månad. 

19

Om den efterlevandes egna arbetspensioner överstiger 

grunden för minskningen, minskar den överstigande delen 

efterlevandepensionen med 50 %. 

Efterlevandepensionen minskas inte, om det i samma hushåll 

med förmånslåtaren och den efterlevande vid dödsfallet 

bodde barn, som är berättigade till barnpension. Då det 

yngsta av dessa barn fyller 18 år, minskas efterlevandepensionen. 

Den efterlevandes arbetspensioner beaktas då till 

den storlek, som de har då barnet fyller 18 år. 

För barnlös änka eller änkling som är under 65 år och som 

inte får arbetspension, minskas efterlevandepensionen 

från ingången av den sjunde månaden som följer efter 

dödsfallet. För barnlös efterlevande som är över 65 år eller 

som får pension görs minskningen då efterlevandepensionen 

börjar. 

Exempel på minskningen av efterlevandepensionen 

Förmånslåtarens egna arbetspensioner är 1 400 euro per 

månad, och den efterlevandes arbetspension uppgår till 

1 200 euro per månad. Efterlevandepensionen (inga barn) 

är före minskningen 6/12 × 1 400 euro = 700 euro per månad. 

Förmånslåtarens egen pension jämförs med grunden 

för pensionsminskningen. 

1 200 euro – 645,50 euro = 554,50 euro. 50 % av denna 

överstigande summa avdras från den fulla efterlevandepensionen. 

Efterlevandepensionen är alltså 700 euro – (0,5 × 

554,50 euro) = 422,75 euro per månad. 

Rehabiliteringsstöd 

Rehabiliteringsstödet är lika stort som invalidpensionen. 

Om arbetspensionsanstalten stöder yrkesinriktad rehabilitering, 

betalas stödet förhöjt med 33 %. 

Rehabiliteringspenning 

Rehabiliteringspenningen är lika stor som personens fulla 

invalidpension, förhöjd med 33 %. 

20

ArPL 

Partiell rehabiliteringspenning 

Den partiella rehabiliteringspenningen utgör hälften av beloppet 

för full rehabiliteringspenning. Den betalas om förvärvsinkomsterna 

under rehabiliteringstiden överstiger 

hälften av inkomsten för återstående tid. 

Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning 

Rehabiliteringsunderstödet enligt prövning är lika stort 

som den fulla invalidpensionen. Den kan betalas för väntetiden 

inför rehabiliteringen och tiden för uppgörande av 

rehabiliteringsplanen, om klienten inte har annan utkomst 

under denna tid. 

Förutom utkomsten under rehabiliteringstiden betalas övriga 

nödvändiga kostnader för rehabiliteringen enligt rekommendation 

av Arbetspensionsförsäkrarna TELA t.ex. 

för skolavgifter, inköp av böcker och studiematerial samt 

resekostnader. 

Uppskovsförhöjning 

Om ålderspensionen börjar efter fyllda 68 år, höjs pensionen 

med 0,4 % för varje månad varmed pensionen skjuts 

fram. 

Livslängdskoefficient 

Syftet med livslängdskoefficienten är att skapa beredskap 

för att livslängden ökar ytterligare. Om den genomsnittliga 

livslängden alltjämt har ökat, minskar livslängdskoefficienten 

beloppet av de begynnande pensionerna. Genom att 

fortsätta längre i arbete kan man uppnå ett pensionsskydd 

av samma nivå som det skulle vara utan inverkan av livslängdskoefficienten. 

Livslängdskoefficienten tillämpas på invalidpensioner, om 

invaliditeten börjat år 2010 eller senare. I invalidpensionerna 

inverkar livslängdskoefficienten endast på den intjänade 

pensionen, inte på andelen för återstående tid. 

21

Inverkan av den efterlevande makens egen arbetspension på efterlevandepensionen 

22 

Förmåns- Full efterlåtarens 

levande- Den efterlevandes egen pension e/mån. 

pension pension 300 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 

e/mån. e/mån. Minskad efterlevandepension e/mån. 

300 150 150 150 150 72 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

400 200 200 200 200 122 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

500 250 250 250 250 172 72 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

600 300 300 300 300 222 122 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

700 350 350 350 350 272 172 72 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

800 400 400 400 400 322 222 122 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

1000 500 500 500 500 422 322 222 122 22 0 0 0 0 0 0 0 0 

1200 600 600 600 600 522 422 322 222 122 22 0 0 0 0 0 0 0 

1400 700 700 700 700 622 522 422 322 222 122 22 0 0 0 0 0 0 

1600 800 800 800 800 722 622 522 422 322 222 122 0 0 0 0 0 0 

1800 900 900 900 900 822 722 622 522 422 322 222 0 0 0 0 0 0 

2000 1000 1000 1000 1000 922 822 722 622 522 422 322 72 0 0 0 0 0 

2500 1250 1250 1250 1250 1172 1072 972 872 772 672 572 322 72 0 0 0 0 

3000 1500 1500 1500 1500 1422 1322 1222 1122 1022 922 822 572 322 72 0 0 0 

3500 1750 1750 1750 1750 1672 1572 1472 1372 1272 1172 1072 822 572 322 72 0 0 

4000 2000 2000 2000 2000 1922 1822 1722 1622 1522 1422 1322 1072 822 572 322 72 0 

4500 2250 2250 2250 2250 2172 2072 1972 1872 1772 1672 1572 1322 1072 822 572 322 72 

5000 2500 2500 2500 2500 2422 2322 2222 2122 2022 1922 1822 1572 1322 1172 822 572 322 

Pensionerna enligt nivån för 2012 års pensionslönekoefficient 1,291.

ArPL 

Exempel på ålderspensioner och deltidspension 

Arbetstagaren i exemplet är född 30.6.1950. Anställningsförhållandet 

har börjat 1.1.1974 och fortsätter fram till pensioneringen. 

Arbetstagaren har fram till 31.12.2004 intjänat 

1 162 euro per månad i pension (46,5 % av den pensionsgrundande 

lönen, som är 2 500 euro per månad). År 2005 

var inkomsterna 33 000 euro, år 2006 36 000 euro, år 2007 

39 000 euro, år 2008 42 000 euro, år 2009 44 000 euro, år 

2010 45 000 euro, år 2011 48 000 euro och 1.1–30.6.2012 

25 000 euro. Från inkomsterna har redan gjorts avdrag för 

arbetstagarens pensionsavgift. Inkomsterna och pensionerna 

motsvarar 2012 års nivå. 

Den ålderspension som börjar 1.7.2013 och 1.7.2012 har 

beräknats enligt antagandet att arbetstagaren fortsätter arbeta 

med samma lönenivå som år 2012 fram till pensioneringen. 

1. Förtida ålderspension vid 62 års ålder 1.7.2012 

– 1.1.2005–30.6.2012 intjänas i pension 494 euro per 

månad, varför den totala pensionen är 1 656 euro per 

månad 

– förtidsavdraget är 119 euro per månad (7,2 % av 1 656 

euro) 

– den förtida ålderspensionen 1 537 euro per månad 

– multiplicerad med livslängdskoefficienten 0,98351 x 

1 537 = 1 511 euro per månad 

– förtida ålderspension vid 62 års ålder 1 511 euro per 

månad. 

2. Ålderspensionen är vid 63 års ålder från 1.7.2013 1 735 

euro per månad 



– ålderspension vid 63 års ålder 1 706 euro per månad 

– livslängdskoefficientens inverkan kan kompenseras 

genom att fortsätta arbeta. Om arbetstagaren fortsät- 

23

24 

ter förvärvsarbeta i två månader med en månadslön 

på cirka 4 160 euro, är pensionen 0,98351 x 1 766 = 

1 737 euro per månad. 

3. Ålderspensionen är vid 68 års ålder 1.7.2018 2 672 euro 

per månad. 



– ålderspension vid 68 års ålder 2 628 euro per månad. 

4. Deltidspension 1.7.2012 

– om personen i exemplet skulle avgå med deltidspension 

i stället för med förtida ålderspension 1.7.2012, 

utgörs grunden för pensionen av den genomsnittliga 

stabiliserade inkomsten för åren 2007–2011, dvs. 

3 633 euro per månad. Om inkomsten av deltidsarbetet 

är t.ex. 1 900 euro per månad, är deltidspensionen 

från 1.7.2012 866 euro per månad. 

Exempel på invalidpension 

Arbetstagaren är född 30.6.1966. Anställningsförhållandet 

började 1.7.1989 och fortsätter fram till arbetsoförmågans 

början 30.6.2012. Inkomsterna är desamma som i föregående 

exempel. 

För tiden i arbete intjänas pension: 

– för tiden 1.7.1989–31.12.2004 intjänas 581 euro per månad 

(23,25 % av den pensionsgrundande lönen på 2 500 

euro) 

– för tiden 1.1.2005–31.12.2011 intjänas 358 euro per månad 

(1,5 % av lönesumman på 287 000 euro) 

– sammanlagt 939 euro per månad 


939 = 923 euro per månad. 

För återstående tid intjänas pension: 

– Inkomsten för återstående tid är 3 633 euro per månad; 

den beräknas på samma sätt som den stabiliserade inkomsten 

för deltidspensionen

ArPL 

– för tiden 1.1.2012–30.6.2029 intjänas 953 euro per månad 

(intjäningsprocent 1,5 % per år). 

Invalidpensionens belopp är när arbetsoförmågan inträder 

1 876 euro per månad (923 + 953 euro per månad). 

Pensionen börjar när sjukdagpenningen upphört 1.7.2013. 

När pensionen har varat fem fulla kalenderår läggs till invalidpensionen 

en engångsförhöjning från 1.1.2019. Pensionstagaren 

är då 52 år gammal, varför höjningsprocenten 

är 4. Se sidan 26. 

Familjepension 

Invalidpensionstagaren i det föregående exemplet avlider 

strax efter att pensionen begynt. Grunden för familjepensionen 

är invalidpensionen 1 876 euro per månad. Om förmånstagarna 

är den efterlevande maken och två barn, är 

efterlevandepensionen 782 euro per månad och barnpensionerna 

sammanlagt 1 094 euro per månad. 

Index 

Alla pensioner, oberoende av pensionstagarens ålder, justeras 

med samma arbetspensionsindex, där andelen för lönernas 

förändring är 20 % och prisernas 80 %. Från början 

av år 2012 steg pensionerna med 3,61 %. När pensionen 

beräknas används en lönekoefficient, där andelen för lönernas 

förändring är 80 % och prisernas 20 %. De inkomstgränser 

och penningbelopp som tillämpas på pensionerna 

justeras också med lönekoefficienten. År 2012 är lönekoefficienten 

1,291. 

Indextal och lönekoefficient för olika år, se sidan 198. 

Avdrag av primära förmåner från pensionen 

De pensioner som intjänats i olika anställningsförhållanden 

och företagarverksamheter har inte längre från 2005 

års början något pensionstak, utan allt arbete utökar pen- 

25

sionen. Om arbetstagaren får s.k. LITA-ersättning med stöd 

av olycksfalls-, trafik- eller militärolycksfallslagen, avdras 

denna ersättning från arbetspensionen. LITA-avdraget görs 

på den färdigt uträknade pensionen. I familjepensionerna 

iakttas samma principer. 

Engångsförhöjning av invalidpensionen 

Till en långvarig invalidpension läggs efter fem utbetalningsår 

en engångsförhöjning, vars belopp beror på pensionstagarens 

ålder. Förhöjningen fås tidigast som 24-åring, 

men inte längre efter 55 års ålder. Förhöjningen är vid 24– 

31 års ålder 25 % av pensionens belopp och sjunker med 

1,0 procentenhet för varje levnadsår. Förhöjningen betalades 

första gången år 2010. Engångsförhöjningen gäller 

också invalidpensioner som begynt före år 2005. 

Pensionsutdrag 

Från år 2008 har arbetstagare och företagare i åldern 18–67 

år som varit arbetspensionsförsäkrade inom den privata 

sektorn årligen fått ett pensionsutdrag. Med undantag av 

deltidspensionstagare skickas utdraget inte till personer 

som redan är pensionerade. Pensionsutdraget har innehållit 

uppgifter om arbetspensionsförsäkrade anställningsförhållanden 

och företagarverksamhet inom den privata sektorn 

samt sociala förmåner som berättigar till pension. Av 

utdraget har också framgått beloppet av den arbetspension 

som intjänats inom den privata sektorn fram till utgången 

av kalenderåret före det år under vilket utdraget skickades. 

År 2012 syns i utdraget också pensionsuppgifterna för den 

offentliga sektorn. Från år 2013 skickas utdraget vart tredje 

år. Utdraget kan kontrolleras elektroniskt på adressen 

www.arbetspension.fi och samtidigt kan man välja om man 

i framtiden vill ha utdraget endast i elektroniskt form. 

Beskattning 

ArPL-pension är beskattningsbar inkomst. 

26

ArPL 

ArPL-pensionsavgiften är avdragsgill i arbetsgivarens beskattning 

som s.k. naturligt avdrag. Arbetsgivaren får inte 

dra av arbetstagarens andel av avgiften. 

Den försäkrade får i beskattningen dra av arbetspensionsavgiften 

för arbetstagare. 

Ansökan om och utbetalning av pension 

Pensionen söks hos den pensionsanstalt där pensionsskyddet 

senast har ordnats på basis av arbets- eller tjänsteförhållande 

eller företagarverksamhet. Ansökan kan inlämnas 

till vilken pensionsanstalt som helst, till försäkringsbolagens 

lokala kontor, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts 

lokala ombudsmän, till Pensionsskyddscentralen eller till 

Folkpensionsanstalten. Ansökan om ålderspension kan 

också skickas till pensionsanstalten i elektronisk form. Ansökan 

om arbets- och folkpension kan göras på en och 

samma blankett. 

Pensionsansökan behandlas av och pensionen för hela arbetshistorien 

betalas av en enda pensionsanstalt, även om 

sökanden hade arbetat både inom den privata och inom 

den offentliga sektorn. I pensionsbeslutet sammanslås pensionerna 

från de olika pensionssystemen. Den som ansöker 

om pension behöver anlita endast en pensionsanstalt. 

Vid ansökan om ålderspension och förtida 

ålderspension behövs: 

Ansökan görs med blanketten för ansökan om ålderspension 

(ETK 7001r). Vid ansökan om ålderspension utan förtidsminskning 

på basis av arbetslöshetsdagpenningens tillläggsdagar 

ska ett intyg av FPA eller arbetslöshetskassan 

över rätten till tilläggsdagar bifogas ansökan (ETK 2110). 

Vid ansökan om deltidspension behövs: 

Ansökan görs med blanketten för ansökan om deltidspension 

(ETK 2168r). 

27

Vid ansökan om invalidpension behövs: 

1. Ansökan görs med blanketten för ansökan om invalidpension 

(ETK 7002r). 

2. Läkarutlåtande på blankett B, om sådant inte redan 

sänts till Folkpensionsanstalten. 

Den som söker delinvalidpension har rätt att, medan han 

är i arbete, få ett förhandsbeslut om sin rätt till pension. 

Förhandsbeslutet binder pensionsanstalten i nio månaders 

tid. 

Vid ansökan om rehabiliteringsstöd behövs: 

1. Ansökan görs med blanketten för ansökan om invalidpension 

(ETK 7002r). 

2. Läkarutlåtande på blankett B, innehållande vård- eller 

rehabiliteringsplan. 

Vid ansökan om rehabilitering behövs: 

1. Ansökan görs med blanketten för ansökan om rehabilitering 

(ETK 7009r). Om invalidpension eller rehabiliteringsstöd 

redan har sökts, används blankett KT (ETK 

2135). 

2. Läkarutlåtande på blankett B. 

Vid ansökan om familjepension behövs: 

1. Ansökan görs med blanketten för ansökan om familjepension 

(ETK 7004r), som alltid ska fyllas i. För varje 

barn ska därtill fyllas i blanketten för ansökan om familjepension 

för barn (ETK 7005r). 

2. Kopia av överenskommelse eller beslut där försörjningsplikten 

fastställts, om pension ansöks efter mannen för 

ett utomäktenskapligt barn. 

3. Utredning över att barnet vid förmånslåtarens död bott 

stadigvarande i den efterlevandes och förmånslåtarens 

gemensamma hem, om pension ansöks för efterlevandes 

barn som inte är förmånslåtarens barn. 

4. Kopia av överenskommelse eller beslut där försörjningsplikten 

fastställs, om pension ansöks för tidigare make. 

28

Vid behov ber pensionsanstalten om tilläggsutredningar. 

ArPL 

Om sökanden eller förmånslåtaren har arbetat eller bott utomlands, 

ska till pensionsansökan bifogas blankett U 

(ETK/Kela 7110or). 

ArPL-pensionerna utbetalas i allmänhet månatligen i förskott 

den första bankdagen i varje månad. 

Besvärsmyndighet 

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen. 

Besvär inlämnas till den pensionsanstalt som avgett beslutet, 

och som själv kan korrigera sitt beslut. Besvärsanvisning 

medföljer varje pensionsbeslut och innehåller anvisning 

för sökande av ändring. 

ArPL-pensionsanstalter 

• pensionsförsäkringsbolagen 

• pensionsstiftelserna 

• pensionskassorna. 

Centralorgan är Pensionsskyddscentralen (Bokhållargatan 

3, Helsingfors, postadress 00065 Pensionsskyddscentralen, 

tfn 029 411 20, www.etk.fi). 

Övervakande myndighet är Finansinspektionen (Mikaelsgatan 

8 A, 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151, 

www.finanssivalvonta.fi). 

Centralorganisation är Arbetspensionsförsäkrarna TELA 

(Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors, tfn (010 680 6700, 

www.tela.fi). 

29

ArPL-försäkringsavgift 

Avgiften för tillfälliga arbetsgivare är en fast procentsats på 

23,3 % av lönerna. 

ArPL-grundavgiften för avtalsarbetsgivare utgör 23,3 % av 

lönerna. Grundavgiften sänks med en försäkringsspecifik 

kundåterbäring. Kundåterbäringen har beräknats utgöra i 

genomsnitt 0,3 % av lönerna. 

För större arbetsgivare, vars lönesumma år 2010 överstiger 

1 846 500 euro, inverkar på avgiften också de invalidpensioner 

och i viss mån också arbetslöshetspensioner som 

beviljats. 

Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift är för 53 år 

fyllda 6,50 % av lönen och för yngre arbetstagare 5,15 % av 

lönen. Arbetsgivaren uppbär arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften 

och svarar för att hela avgiften 

betalas till pensionsanstalten. 

30

Lagen om pension för företagare (FöPL) 

Lagen gäller 

I Finland bosatt företagare, om 

• han är i åldern 18–67 år (försäkringsskyldigheten börjar 

från början av den månad som följer efter fyllda 18 år 

och upphör i slutet av den månad företagaren fyller 68 

år) 

• företagarverksamheten har fortgått utan avbrott minst 

fyra månader efter den kalendermånad som följer efter 

fyllda 18 år 

• hans arbetsinkomst är i genomsnitt minst 7 105,84 euro 

per år 

• han inte med stöd av samma verksamhet omfattas av någon 

annan pensionslag. 

Också FöPL-verksamhet som bedrivs av pensionstagare har 

från 1.1.2005 omfattats av försäkringsskyldigheten. Ett undantag 

är företagarverksamhet som bedrivs vid sidan av sådan 

ålderspension och förtida ålderspension som beviljats 

i enlighet med arbetspensionslagarna. Den omfattas inte av 

den obligatoriska FöPL-försäkringen. Företagare som får 

ålderspension eller förtida ålderspension kan teckna en frivillig 

FöPL-försäkring, med vilken intjänas 1,5 % i pension 

per år. Den pension som intjänats med stöd av den frivilliga 

försäkringen kan fås tidigast vid 68 års ålder. Försäkringsavgiften 

bestäms som för den obligatoriska försäkringen. 

I FöPL avsedd företagare är en person som förvärvsarbetar 

utan att stå i tjänste- eller arbetsförhållande. Också företagarens 

familjemedlem är företagare, om denne arbetar i företaget 

men inte står i anställningsförhållande i fråga om 

detta arbete. 

Tjänsteman i ledande ställning i aktiebolag är företagare 

enligt FöPL, om han antingen ensam innehar över 30 % el- 

31

ler tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av 

bolagets aktiekapital eller av det röstetal som aktierna 

medför. Som familjemedlemmar betraktas även parter som 

lever i registrerat partnerskap och sambor som bor i gemensamt 

hushåll. 

Definitionen av företagare i aktiebolag ändrades 1.1.2011 

på så sätt att en person i ledande ställning försäkras enligt 

FöPL, om han ensam äger över 30 % av aktierna. Gränsen 

var tidigare 50 %. Om personen inte tidigare varit försäkrad 

som arbetstagare, skulle han teckna FöPL-försäkring senast 

från och med 1.1.2011. ArPL-försäkrade delägare ska övergå 

från ArPL till FöPL senast från och med 1.1.2014. 

Bolagsman i öppet bolag och ansvarig bolagsman i kommanditbolag 

är företagare. 

Arbete i bolaget är förutsättning för tillämpning av FöPL. 

Företagare som är befriade från 

försäkringsskyldigheten 

Före år 2002 kunde företagare befrias från försäkringsskyldigheten 

enligt FöPL bl.a. med stöd av att verksamheten 

bedrevs som bisyssla. Befrielsen från försäkringsskyldigheten 

upphörde för företagare födda år 1961 eller senare från 

början av år 2007. För företagare födda tidigare fortsätter 

befrielsen från försäkringsskyldigheten, förutsatt att förutsättningarna 

för befrielse fortfarande uppfylls. 


Ålderspension och förtida ålderspension: Som i ArPL. 

Företagaren behöver emellertid inte avsluta sin FöPL-verksamhet 

när han går i pension. 

Deltidspension: Som i ArPL förutom att företagaren måste 

skära ned sin arbetsinsats och sin FöPL-arbetsinkomst till 

hälften av den tidigare. FöPL-arbetsinkomsten bör under 

32

FöPL 

deltidspensioneringen vara hälften av den genomsnittliga 

arbetsinkomsten från den sista fortlöpande företagarverksamheten 

som omedelbart föregår pensioneringen, år 2012 

minst 7 105,84 euro per år. Vid beräkningen av den FöPLarbetsinkomst 

som ska halveras beaktas år 2012 företagarinkomst 

tidigast från 1.1.2007. Dessutom ska FöPL-arbetsinkomsten 

vara minst 14 211,69 euro om året under minst 

12 månader av de 18 månader som föregår deltidspensioneringen. 

Företagare kan även få deltidspension genom att 

sluta med sin företagarverksamhet och fortsätta i annat arbete 

som hör till någon annan pensionslag och som uppfyller 

kraven angående deltidsarbete. 

Invalidpension, delinvalidpension, rehabiliteringsstöd, 

rehabilitering och familjepension: Som i ArPL. 

Arbetslöshetspension: Som i ArPL, förutom att en företagare 

som är född år 1950 eller senare får arbetslöshetsdagpenning 

för endast 500 dagar. Eftersom han inte får ytterligare 

betalningsdagar utöver de 500 dagpenningsdagarna, 

kan han inte efter fyllda 62 år avgå med icke tidigarelagd 

ålderspension. Om han avgår med pension vid 62 års ålder, 

görs ett förtidsavdrag från pensionen. Se ArPL. 


FöPL-pensionen beräknas enligt samma principer som 

ArPL-pensionen. Det årliga intjänandet av företagarpension 

beräknas utifrån den genomsnittliga, med lönekoefficienten 

justerade, arbetsinkomsten för varje år. Om företagaren 

har utnyttjat sin nedannämnda rätt till flexibel arbetsinkomst, 

beaktas vid beräkningen av den pensionsgrundande 

årliga totala arbetsinkomsten förutom den fastställda arbetsinkomsten 

också den förhöjande inverkan på arbetsinkomsten 

av eventuell tilläggsavgift eller den nedsättande 

inverkan på arbetsinkomsten av eventuell sänkt försäkringsavgift. 

Tilläggsavgifterna och sänkningarna inverkar 

till fullt belopp. Undantag är endast den stabiliserade ar- 

33

etsinkomsten vid deltidspension och arbetsinkomsten under 

återstående tid vid invalidpension. Vid beräkningen av 

arbetsinkomsten för återstående tid (vissa undantag förekommer) 

beaktas inte den flexibla avgiftens inverkan på 

arbetsinkomsten för det år som föregår det år när arbetsoförmågan 

började. Vid beräkningen av den stabiliserade arbetsinkomsten 

vid deltidspension beaktas inte tilläggsavgift 

för året före pensioneringen. Däremot beaktas inverkan 

av sänkt försäkringsavgift. Vid beräkningen av både 

den intjänade pensionen och pensionen för återstående tid 

är intjäningsprocenten densamma som för ArPL-pensionen. 

Också arbetsinkomsten under återstående tid bestäms på 

samma sätt som i ArPL. Lagen om pension för företagare 

trädde i kraft 1.1.1970, varför pension intjänas tidigast från 

detta datum. 

Försummelse att betala försäkringsavgifterna leder, då det 

blir fråga om föråldrade avgifter, till att arbetsinkomsten 

minskar och pensionen därigenom blir lägre. 

Arbetsinkomst 

Som arbetsinkomst fastställs för företagaren i FöPL-försäkringen 

den lön som skäligen borde betalas, om en person 

med motsvarande yrkesskicklighet avlönades att utföra företagarens 

arbete som underlyder FöPL, eller den ersättning 

som annars kunde anses motsvara nämnda arbete. 

Den årliga arbetsinkomsten får inte fastställas till högre belopp 

än 161 375 euro. 

Pensionsskyddscentralen har fastställt riktgivande arbetsinkomster 

för olika branscher. 

Den fastställda arbetsinkomsten höjs från 1.1.2005 automatiskt 

i relation till förändringen av lönekoefficienten. Om 

det i företagarverksamheten inträffar väsentliga förändringar 

i fråga om t.ex. arbetstiden eller verksamhetens omfattning, 

bör företagaren ändra arbetsinkomsten att motsvara 

de nya förhållandena. 

34

FöPL 

Flexibel arbetsinkomst och försäkringsavgift 

Från år 2005 ges en möjlighet till flexibilitet i företagarens 

arbetsinkomst. Arbetsinkomsten kan inte ändras retroaktivt, 

men företagaren kan under vissa förutsättningar något 

år betala mer i FöPL-avgift än försäkringsavgiften enligt 

den fastställda arbetsinkomsten, och förbättra sin pension 

för ifrågavarande år. På motsvarande sätt kan företagaren 

inom vissa gränser betala 10–20 % mindre i årlig försäkringsavgift. 

Utgående från de faktiska avgifterna beräknas 

företagarens totala arbetsinkomst under kalenderåret, enligt 

vilken pension intjänas för ifrågavarande år. Den flexibla 

avgiften inverkar inte på den fastställda arbetsinkomstens 

belopp. 

Index 

Som i ArPL. 

Avdrag av primära förmåner från pensionen 

Som i ArPL. 

Pensionsutdrag 

Som i ArPL. 

Beskattning 

Företagarpension är beskattningsbar inkomst. Företagaren 

kan dra av försäkringsavgiften för den obligatoriska FöPLförsäkringen 

samt den flexibla försäkringsavgiften i sin 

helhet i den personliga beskattningen antingen från sin 

egen eller från sin makes nettoförvärvsinkomst. Om företaget 

har betalat försäkringsavgiften, görs avdraget i företagets 

beskattning. 

35

Ansökan om pension 

Som i ArPL. 


Som i ArPL. 

Pensionsanstalter 

FöPL-försäkringar beviljas av pensionsförsäkringsbolagen 

och FöPL-pensionskassorna. 


3, Helsingfors, postadress 00065 Pensionsskyddscentralen, 

tfn 029 411 20, www.etk.fi). 





(Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors, tfn 010 680 6700, 

www.tela.fi). 

FöPL-försäkringsavgift 

FöPL-avgiften för en 53 år fylld företagare år 2012 är 

23,85 % och för yngre företagare 22,50 % av den fastställda 

med lönekoefficienten justerade arbetsinkomsten. Den förhöjda 

avgiften träder i kraft från början av det kalenderår 

som följer efter fyllda 53 år. Avgiften för en frivillig försäkring 

bestäms på samma sätt. Från början av år 2001 har en 

företagare som första gången inleder sin företagarverksamhet 

oberoende av ålder kunnat få nedsättning av FöPL-avgiften 

under företagarverksamhetens första 48 månader. 

Nedsättningen är 25 %, och avgiften således 75 % av den 

fulla försäkringsavgiften. År 2012 är procentsatsen för 53 år 

fyllda företagare 17,8875 % och för yngre företagare 

36

FöPL 

16,875 % av arbetsinkomsten. Om företagarens första företagarverksamhet 

varar kortare tid än 48 månader, räknas 

avgiften på ansökan enligt den lägre procentsatsen under 

den tid som kvarstår av 48 månader ännu under en andra 

företagarperiod. 

37

Lagen om pension för 

lantbruksföretagare och stipendiater (LFöPL) 

Lantbruksföretagare som omfattas av lagen 

LFöPL omfattar i Finland (också i EU- eller EES-land) bosatt 

lantbruksföretagare, alltså jordbrukare, skogsägare, fiskare 

och renskötare, 

• som fungerar som självständig företagare 

• som är i åldern 18–67 år 

• vars verksamhet som företagare pågått åtminstone 4 månader 

efter fyllda 18 år 

• vars LFöPL-arbetsinkomst är minst 3 552,92 euro per år. 

Lantbrukaren (= lägenhetsinnehavaren och dennes make 

eller maka) bör teckna LFöPL-försäkring om han eller hon 

bedriver jordbruk och själv deltar i arbetet på en lägenhet 

som omfattar minst 5 LFöPL-hektar. 

Även familjemedlem som inte besitter lägenheten men som 

bor och arbetar på den omfattas av LFöPL. Familjemedlem 

som inte bor på lägenheten men som arbetar huvudsakligen 

och regelbundet på den omfattas av LFöPL, om han eller 

hon är förälder, barn, svärson eller svärdotter till företagaren. 

Pensionstagare som fortsätter lantbruksföretagarverksamheten 

kan försäkras, om förutsättningarna i LFöPL uppfylls. 

Till LFöPL-hektar räknas åker och trädgård samt 1/10 av 

den växtliga skogsmarken i Södra Finland, 1/15 i Mellersta 

Finland och 1/20 i Norra Finland. 

Stipendiater som omfattas av lagen 

Från 1.1.2009 omfattar LFöPL i Finland (även i EU- eller 

EES-land) bosatt stipendiat 

38

LFöPL 

• som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig 

verksamhet 

• som är i åldern 18–67 år 

• vars stipendiatarbete har fortgått minst 4 månader efter 

fyllda 18 år 

• vars LFöPL-arbetsinkomst är minst 3 552,92 euro per år. 

Stipendiet ska ha beviljats för arbete från Finland och stipendiaten 

får inte stå i anställningsförhållande till den som 

beviljat stipendiet. Försäkringen är obligatorisk, om stipendiet 

har beviljats efter 1.1.2009. Huruvida villkoren för försäkring 

uppfylls fastställs för varje stipendium var för sig. 

Ansökan om stipendieförsäkring ska göras inom tre månader 

efter att arbetet inletts. LPA har rätt att fastställa försäkring 

retroaktivt för innevarande och föregående kalenderår. 

Om stipendiatarbete med stöd av ett stipendium som beviljats 

före år 2009 fortgår över 4 månader efter 1.1.2009, har 

stipendiaten rätt att ta en försäkring för denna tid. Då ska 

ansökan om försäkring göras senast sex månader efter att 

lagen trätt i kraft eller inom sex månader efter att arbetet 

inletts. 

Stipendiaten ska själv ansöka om LFöPL-försäkring för stipendiat 

och betala försäkringspremierna, således inte den 

instans som beviljat stipendiet. 

Befrielse från skyldighet att teckna försäkring 

Befrielsen från skyldigheten att teckna LFöPL-försäkring 

upphörde 31.12.2006. Personer födda före 1.1.1961 kan 

emellertid bibehålla sin rätt till befrielse från försäkringsskyldigheten, 

om förutsättningarna för att avstå från försäkring 

fortgår. 


Ålderspension kan beviljas lantbruksföretagare efter eget 

val i 63–68 års ålder. 

39

Förtida ålderspension kan beviljas lantbruksföretagare 

som fyllt 62 år. 

Deltidspension kan beviljas lantbruksföretagare som har 

fyllt 58 år och som minskat sin arbetsinsats till hälften av 

den tidigare (se FöPL). 

Invalidpension: Som i ArPL. 

Rehabiliteringsstöd: Som i ArPL. 

Individuell förtidspension: Som i ArPL. 

Arbetslöshetspension: Som i ArPL. 

Familjepension: Som i ArPL. 

Övriga förmåner 

Rehabilitering: Som i ArPL. 

Grupplivförsäkring för lantbruksföretagare: Sidan 166. 

Avträdelsestöd: Sidan 46. 

LPA-sjukdagpenning: Sidan 124. 

Olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare: Sidan 

141. 


På LFöPL-pensionens belopp inverkar hur länge försäkringen 

har varit i kraft och hur stor LFöPL-arbetsinkomsten 

har varit under respektive år i arbete. Den försäkrades ålder 

har också betydelse vid fastställandet av pensionens 

storlek. 

40

LFöPL 

Pensionsprocenten och den tid som berättigar till pension 

som i FöPL. 

Försummelse att betala försäkringsavgifterna leder i fråga 

om föråldrade avgifter till att arbetsinkomsterna minskar 

och således till att också pensionen minskar. 

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) ger på begäran 

en förhandsberäkning av pensionens belopp. 

Brukningsenhetens arbetsinkomst 

Brukningsenhetens arbetsinkomst beräknas skilt för jordbruk 

och skog. Det normala arbetsinkomstområdet för 

jordbruket och basarbetsinkomsten av skogen bestäms enligt 

arealen. Brukningsenhetens arbetsinkomst består av 

det sammanlagda beloppet av arbetsinkomsterna av jordbruk 

och skog. 

Kring den per hektar bestämda basarbetsinkomsten har 

definierats ett normalområde för arbetsinkomsten, inom 

vars gränser odlaren själv kan fastställa jordbrukets arbetsinkomst 

enligt rådande förhållanden. Den angivna arbetsinkomsten 

ska motsvara värdet av det arbete som utförs på 

lägenheten. 

Jordbrukets arbetsinkomst kan även ligga utanför normalområdet 

om det är motiverat. Arbetsinkomsten kan höjas 

bl.a. på basis av lantbruksbeskattad kompletterande verksamhet 

eller en stor arbetsinsats. Nedsättning kan beviljas, 

om förhållandena på gården motiverar detta: arbetet är 

ringa eller företagaren arbetar utanför gården. 

ÅRLIG BASARBETSINKOMST PER ÅKER- OCh 

TRÄDGÅRDShEKTAR 

Första 12 hektar 1 517 e/ha 

följande 10 hektar 616 e/ha 



andel som överstiger 62 hektar 24 e/ha 

41

42 

ÅRLIG BASARBETSINKOMST AV SKOG 

I Södra Finland 1–120 hektar 59 e/ha 

121–400 hektar 30 e/ha 

I Mellersta Finland 1–150 hektar 47 e/ha 

151–500 hektar 24 e/ha 

I Norra Finland 1–200 hektar 36 e/ha 

201–700 hektar 18 e/ha 

Basarbetsinkomsten av skog kan höjas, om företagaren deltar 

mer än vanligt i skogsbruket. Förhöjningen räknas som 

arbetsdagar. För varje till förhöjning berättigande arbetsdag 

höjs arbetsinkomsten med 100 euro. 

Arbetsinkomsten för lantbruksföretagare fås genom att 

brukningsenhetens arbetsinkomst fördelas på företagarna i 

proportion till deras arbetsinsats. 

Arbetsinkomsten för fiskare fastställs som en viss procentuell 

andel av fiskeriföretagets bruttoinkomst. 

Arbetsinkomsten för renskötare beräknas både på antalet 

inräknade renar och arbetsdagar. Årsinkomsten per ren 

är 28 euro och per arbetsdag 57 euro. 

Som arbetsinkomst för familjemedlem anses den lön, i 

allmänhet penninglön, som utbetalas till honom utökad 

med de beskattning underkastade naturaförmånerna. 

Den årliga arbetsinkomsten för stipendiater är beloppet 

av det stipendium som beviljats med avdrag för kostnader 

(t.ex. materialkostnader). Om stipendiatarbetet pågår endast 

en del av året, ställs arbetsinkomsten i relation till arbetstiden. 

Om stipendieperioden är t.ex. 6 månader och 

beloppet av arbetsstipendiet är 12 000 euro, är den årliga 

arbetsinkomsten 24 000 euro. 

Rehabiliteringspenning: som i ArPL.

Barnförhöjning: som i FöPL. 

Familjepension: som i ArPL. 

EXEMPEL PÅ LFÖPL-AVGIFTERNA ÅR 2012 

LFöPL 

Senareläggning av pensioneringen över pensionsåldern: 

Som i ArPL. 

Index: Som i ArPL. 

Avdrag av primära förmåner från pensionen: Som i 

ArPL. 

Frivillig LFöPL-försäkring 

Lantbruksföretagare som har mindre odlad jord än 5 ha eller 

vars årsinkomst understiger 3 552,92 euro kan teckna 

en frivillig LFöPL-försäkring, om han till övriga delar uppfyller 

förutsättningarna i lagen. 

Också familjemedlem som arbetar utan lön kan teckna en 

frivillig försäkring. 

Försäkringsavgift för Försäkringsavgift 

försäkrad för försäkrad 

Personlig arbetsinkomst under 53 år över 53 år 

e/mån. e/år e/år % av arbets- e/år % av arbetsinkomsten 

inkomsten 

300 3 600 397 11,0 421 11,7 

600 7 200 794 11,0 841 11,7 

1 000 12 000 1 323 11,0 1 402 11,7 

1 500 18 000 1 985 11,0 2 104 11,7 

2 000 24 000 2 646 11,0 2 805 11,7 

2 500 30 000 3 413 11,4 3 591 12,0 

3 000 36 000 4 467 12,4 4 677 13,0 

3 500 42 000 5 777 13,8 6 051 14,4 

4 000 48 000 7 127 14,8 7 482 15,6 

43

En ålderspensionstagare under 68 år kan teckna en frivillig 

försäkring, om han fortsätter sin lantbruksföretagarverksamhet 

och förutsättningarna i LFöPL uppfylls. Invalid- och 

arbetslöshetspensionstagare kan också försäkras. Om de 

uppfyller villkoren för försäkring, är LFöPL-försäkringen 

obligatorisk. Försäkring för stipendiater kan inte tecknas 

som frivillig. 

Beskattning 

LFöPL-pension är beskattningsbar inkomst. 

Försäkringsavgifterna är avdragsgilla i beskattningen. 


LFöPL-pension söks hos Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. 

Ansökan kan inlämnas till den lokala LPA-ombudsmannen 

som ger råd och bistår i alla frågor som hänför sig 

till den av LPA administrerade sociala tryggheten. Information 

om ombudsmännen och deras mottagningar finns 

bl.a. på Internet på adressen www.lpa.fi. 

Till övriga delar görs ansökan om pension som i ArPL. 

LPA betalar in pensionen på det bankkonto som pensionstagaren 

har uppgett så att den står att lyfta den andra dagen 

som bankerna har öppet i respektive månad. 



Besvärsanvisning finns i arbetsinkomst- och pensionsbeslutet. 

44

Pensionsanstalt 

LFöPL 

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA, Norrskensvägen 

6, 02100 Esbo, tfn 020 630 0500, kundtjänst 020 630 

0650, www.lpa.fi. LPA-ombudsmännen i kommunerna). 


3, Helsingfors, postadress 00065 Pensionsskyddscentalen, 

tfn 029 411 20, www.etk.fi). 

Övervakande myndighet är Finansinspektionen, (Mikaelsgatan 





www.tela.fi). 

LFöPL-försäkringsavgift 

Försäkringsavgiften räknas på den personliga LFöPL-arbetsinkomsten. 

År 2011 är avgiften för försäkrade under 53 

år 11,0250 % och för försäkrade över 53 år 11,6865 % av 

arbetsinkomsten, om arbetsinkomsten är mindre än 

24 893,37 euro. Avgiftsprocenten stiger glidande mellan 

24 893,37 och 39 118,22 euro, och för den del av arbetsinkomsten 

som överstiger 39 118,22 euro är avgiften för försäkrade 

under 53 år 22,50 % av arbetsinkomsten. För 53 år 

fyllda är motsvarande procentsats 23,85 %. 

45

46 

Avträdelsestöd (AvSL) 

Avträdelsestödet motsvarar förtidspensionssystemen för 

odlare i de övriga EU-länderna. Det tillämpas på överlåtelser 

av jordbruk och renskötsel åren 2011–2014. Avträdelsestödet 

finansieras i sin helhet med nationella medel. 

Avträdelsestöd kan betalas 

• till jordbrukare som varaktigt upphör med att idka 

kommersiellt jordbruk och leveransarbeten i skogsbruket 

genom att överlåta gårdens samtliga åkrar och produktionsbyggnader 

till en yngre person som fortsätter 

gårdsbruket (generationsväxling) eller genom att överlåta 

åkrarna till en grannodlare som tillskottsmark. 

• till renskötare som varaktigt upphör med att idka renskötsel 

genom att överlåta renar, produktionsbyggnader 

och konstruktioner till en förvärvare som börjar bedriva 

renskötsel, eller genom att överlåta renarna till en renägare 

som från förr idkar renskötsel. 

Överlåtelse inom jordbruket kan ske genom överlåtelse av 

äganderätten till gården och/eller åkrarna till förvärvaren. 

När det gäller renskötsel kan överlåtelsen ske med köp eller 

som gåva. 

Avträdelsestöd till företagare 

Avträdelsestöd kan beviljas odlare eller renskötare, 

• som har idkat jordbruk eller renskötsel under de senaste 

10 åren och varit LFöPL-försäkrad under minst de 5 senaste 

åren före överlåtelsen 

• som inte får folkpension eller LFöPL-pension (med undantag 

av rehabiliteringsstöd, familjepension och delinvalidpension) 

• som upphör med sitt förvärvsarbete eller minskar arbetet 

så att inkomsterna är mindre än 675,98 euro per månad.

AvSL 

Avträdelsestöd kan beviljas gårdens ägare och dennes make 

eller maka eller LFöPL-försäkrade sambo. Make till företagare 

som får full LFöPL-invalidpension, efterlevande make 

till företagare och företagare som får delinvalidpension har 

rätt till avträdelsestöd. Därtill kan personer som idkar jordbruksverksamhet 

i bolagsform under vissa förutsättningar 

få avträdelsestöd med stöd av generationsväxling. 

Släktskapet mellan överlåtaren och förvärvaren avgör i vilken 

ålder jordbrukaren tidigast kan avgå med avträdelsestöd. 

Vid överlåtelsen ska odlaren vara under 63 år gammal. 

Vid överlåtelse av lägenhetens åkrar och/eller byggnader 

till en nära släkting ska överlåtaren ha fyllt 56 år. Med nära 

släkting avses avträdarens och dennes makes barn jämte 

makar samt avträdarens och dennes makes syskonbarn 

jämte makar. Sambo som har försäkrats med en LFöPL-försäkring 

jämställs med äkta make. Om förvärvaren inte är 

nära släkt med överlåtaren, är åldersgränsen 60 år. 

Avträdelse av renar 

Vid generationsväxling och överlåtelse av tillskottsrenar är 

åldersgränsen 56 år. 

Vilande avträdelsestöd 

Avträdelsestöd kan beviljas vilande till make eller syskondelägare 

i jordbrukssammanslutning, om den äldre företagaren 

har rätt till avträdelsestöd. Efterlevande make till 

jordbruksföretagare kan också beviljas avträdelsestöd som 

vilande, om han eller hon äger en del av den överlåtna lägenheten 

eller har giftorätt till denna. Rätt till vilande avträdelsestöd 

har även företagare, vars make får full LFöPL-invalidpension. 

Företagaren har rätt till vilande avträdelsestöd, om han vid 

den slutliga avträdelsen är högst fem år yngre än vad som 

förutsätts vid respektive överträdelsesätt och uppfyller öv- 

47

iga villkor för erhållande av avträdelsestöd. Utbetalningen 

av såsom vilande beviljat avträdelsestöd börjar först när 

den egentliga avträdelseåldern har uppnåtts och då förvärvsinkomsterna 

är mindre än den månatliga förvärvsinkomstgränsen 

(675,98 euro per månad). För mottagare av 

vilande avträdelsestöd gäller inga begränsningar avseende 

inkomsten. Vilande överlåtare kan inte efter överlåtelsen 

längre fungera som jordbruksföretagare, men kan däremot 

fortsätta att arbeta som familjemedlem på det gårdsbruk 

som överlåtits. 

Förvärvare 

Vid en generationsväxling bör den som fortsätter verksamheten 

vara under 40 år. Förvärvaren ska bo på lägenheten 

eller på sådant avstånd från den att lägenheten kan skötas 

på ett ändamålsenligt sätt. Han bör ha yrkesmässig kompetens 

att bedriva jordbruk. Vid tidpunkten för överlåtelsen 

får förvärvarens biinkomster av varaktig natur av annat än 

gårdsbruk och kompletterande verksamhet till gårdsbruket 

som bedrivs utifrån lägenheten emellertid inte överstiga 

60 000 euro per år. Det gårdsbruk som överlåts eller det 

gårdsbruk som bildas bör vara ekonomiskt livskraftigt. Det 

bör uppfylla minimikraven gällande miljö, hygien och djurens 

välbefinnande. 

Förvärvaren förbinder sig att bo på gården, hålla gården i 

sin besittning och att odla gårdsbruksenheten så länge som 

avträdelsestöd betalas, dock under minst fem år. 

Vid överlåtelse av tillskottsmark ska förvärvaren sedan förr 

ha ett bebyggt gårdsbruk och obligatorisk LFöPL-försäkring. 

Förvärvaren förbinder sig att hålla de åkrar som överlåtits 

i sin besittning och att odla dem så länge avträdelsestödet 

betalas, dock alltid minst fem år. Vid överlåtelse av 

äganderätten till tillskottsmark ska förvärvaren vid den 

slutliga överlåtelsen vara under 50 år. De åkrar som överlåtits 

som tillskottsmark ska vara belägna på sådant avstånd 

48

AvSL 

från förvärvarens driftscentrum att gemensam odling är 

möjlig. 

På gård där renskötsel idkas är förvärvarens förbindelser 

av nästan motsvarande slag som inom jordbruket. 

Avträdelsestödets belopp 

Avträdelsestöd = grundbelopp + kompletteringsdel 

Grundbeloppet motsvarar full LFöPL-invalidpension. Kompletteringsdelen 

motsvarar beloppet av folkpensionen. 

När överlåtaren fyller 63 år ändras grundbeloppet till en 

lika stor LFöPL-ålderspension. Utbetalning av kompletteringsdelen 

kan fortsättas fram till 65 års ålder, om överlåtaren 

inte ansöker om pensioner som influtit av andra anställningsförhållanden. 

LPA ger på begäran en uppskattning av avträdelsestödet. 

Beskattning 

Avträdelsestödet utgör beskattningsbar inkomst. Från stödet 

kan göras pensionsinkomstavdrag i beskattningen. 

Ansökan om och utbetalning av avträdelsestöd 

Ett förhandsbeslut om avträdelsestödet ska alltid inbegäras 

med ett utkast till överlåtelsehandlingen. Ansökan kan göras 

tidigast ett år före den egentliga avträdelseåldern. Ansökan 

om avträdelsestöd anhängiggörs när den lämnas in till 

LPA:s huvudkontor, LPA-ombudsmannen eller kommunens 

landsbygdsnäringsmyndighet. 

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt meddelar ett förhandsbeslut 

i ärendet som är i kraft i 12 månader. Efter att 

den slutliga överlåtelsen har skett och avträdaren upphört 

med att bedriva kommersiellt jordbruk och inte längre ut- 

49

för leveransarbete i skogsbruket, lämnar LPA beslut om att 

avträdelsestödet börjar löpa. Beslutet om avträdelsestöd 

ges villkorligt för de överlåtare som på grund av sin ålder 

inte uppfyller villkoren för avträdelsestöd eller som fortsätter 

förvärvsarbeta så att inkomstgränsen för avträdelsestöd 

överskrids. Stödet betalas ut månatligen. 



6, 02100 Esbo, 020 630 0500, www.lpa.fi). 



50

Lagen om kommunala pensioner (KomPL) 

Lagen gäller 

KomPL gäller städernas, kommunernas och samkommunernas 

tjänsteinnehavare och arbetstagare (med undantag) 

samt arbetstagare vid övriga medlemssamfund i Keva. Kommunerna 

och samkommunerna är medlemssamfund direkt 

med stöd av lag. Vidare kan som medlemssamfund på ansökan 

godkännas sådana föreningar som endast har kommuner 

eller andra medlemssamfund i Keva som medlemmar, 

och sådana aktiebolag vars samtliga aktier ägs av medlemssamfund 

i Keva. Också sådana aktiebolag och stiftelser, där 

medlemssamfund i Keva innehar i 1 kapitlet 5 § i bokföringslagen 

avsedd bestämmanderätt, kan under vissa förutsättningar 

ansluta sig som medlemssamfund till Keva. Därtill 

förutsätts att man genom aktiebolaget eller stiftelsen 

producerar sådana funktioner som krävs för skötseln av 

kommunernas lagbaserade uppgifter eller som direkt stöder 

dessa. Utan branschspecifika begränsningar kan som 

medlemssamfund ansluta sig ett nytt bolag eller en ny stiftelse 

som underlyder kommunernas bestämmanderätt och 

av vars personal över hälften övergår i bolagets tjänst direkt 

från ett medlemssamfund. 

KomPL omfattar dessutom familjevårdare och närståendevårdare 

som slutit tjänsteavtal med kommun eller samkommun, 

samt kommunala förtroendepersoner. 

Också en annan än ovannämnd person, som har slutit konsult- 

eller tjänsteavtal med kommun, omfattas av KomPL 

om han inte verkar som företagare. 

Arbetstagaren omfattas av KomPL från början av den månad 

som följer efter den månad han fyller 18 år. 

KomPL gäller arbetstagaren till utgången av den månad under 

vilken han fyller 68 år. 

51

Personer födda före år 1940 omfattas emellertid av lagen 

om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare 

(KTPAL) och den kommunala pensionsanstaltens 

pensionsstadga. 


Ålderspension 

Man kan avgå med ålderspension när man vill efter att ha 

fyllt 63 år. Om arbetstagaren har valt det gamla yrkesbaserade 

pensionsålderssystemet, kan personen också gå i ålderspension 

i denna lägre pensionsålder, även om den 

skulle vara lägre än 63 år. 

Före år 1960 födda arbetstagare som har påbörjat sin kommunala 

anställning före år 1993, har en personlig pensionsålder, 

räknad mellan 63–65 år. Denna personliga pensionsålder 

är alltjämt av betydelse, även om rätten till ålderspension 

inträder vid fyllda 63 år. 

Pension från kommunal anställning 

För tjänstgöringstid före år 1995 har den anställda intjänat 

2,0 % i grundpension per tjänstgöringsår och 0,2 % i tillläggspension 

per tjänstgöringsår. Tilläggspension har emellertid 

intjänats endast i det fall att det kommunala anställningsförhållandet 

har börjat före år 1993. Rätten till tillläggspensionsandelen 

kvarstår endast under förutsättning 

att arbetstagaren fortsätter i kommunalt arbete till sin personliga 

pensionsålder och att den kommunala anställningen 

har pågått utan avbrott fram till pensionsfallet. 

Om man avgår med ålderspension före sin personliga pensionsålder, 

omvandlas pensionen till att motsvara 63 års ålder 

så att grundpensionens intjäningsprocent för tiden före 

år 1995 är 1,8 % i stället för 2,0 %, och rätt till tilläggspension 

föreligger inte alls. (Gäller inte personer födda år 1960 

och senare). 

52

KomPL 

Oavbrutet anställningsförhållande 

För att den före år 1995 intjänade tilläggspensionsandelen 

ska kvarstå förutsätts således att det kommunala anställningsförhållandet 

fortgår oavbrutet fram till den personliga 

pensionsåldern. 

Oavbrutet anställningsförhållande till 31.12.2004 

Ett anställningsförhållande som börjat före år 1993 bör ha 

fortgått oavbrutet under tiden 31.12.1992–31.12.2004. Om 

anställningsförhållandet emellanåt har avbrutits, har avbrottet 

fått vara av högst en månads längd. Dessutom förutsätts 

det att anställningsförhållandet har pågått i minst 

sex månader före och efter avbrottet. Med avbrott i anställningsförhållandet 

avses t.ex. en situation där arbetsgivaren 

byts. Ett uppehåll i anställningsförhållandet på grund av 

t.ex. tjänstledighet, moderskapsledighet e.d. avbryter inte 

anställningsförhållandet, om arbetstagaren har återgått till 

arbetet efter uppehållet. 

Oavbrutet anställningsförhållande från 1.1.2005 

Från 1.1.2005 betraktas den kommunala anställningen som 

oavbruten, om den av kommunalt arbete erhållna inkomsten 

under varje kalenderår före året för pensionsfallet är 

minst det årliga minimibeloppet, som år 2012 är 7 746 euro. 

Om minimiinkomstgränsen inte uppfylls under alla år, kvarstår 

emellertid pensionsförmånerna, förutsatt att personen 

har ett gällande kommunalt arbets- eller tjänsteförhållande 

utan avbrott från 1.1.2005 fram till pensionsåldern. 

Den kommunala anställningen har upphört 

redan tidigare 

Om personens kommunala anställning har upphört redan 

före avgången med pension, betalas den ålderspension 

som intjänats i den kommunala anställningen efter fyllda 

63 år. Om pension har intjänats före år 1995, omvandlas 

den delen av pensionen till att motsvara 63 års ålder (gäller 

inte personer födda år 1960 och senare). Utan omvandling 

betalas den kommunala pensionen efter fyllda 65 år. 

53

Den s.k. utlösningsprincipen 

Arbetstagaren kan få KomPL-pension där tilläggspensionsandelen 

ingår, trots att den kommunala anställningen har 

upphört redan före avgången med pension. Förutsättningen 

är att han med stöd av statens pensionssystem eller något 

annat pensionssystem inom den offentliga sektorn har 

rätt till sådan pension som innefattar tilläggspension som 

intjänats före år 1995. 

När en arbetstagare övergår från kommunal till statlig 

tjänst samtidigt som någon kommunal funktion har överförts 

till att handhas av staten, bevarar han det på den kommunala 

tjänstgöringen baserade pensionsskyddet sådant 

som detta hade varit om han hade fortsatt i kommunal 

tjänst fram till pensioneringen. Förutsättningen är att den 

statliga tjänstgöringen fortsätter utan avbrott fram till pensionsfallet. 

Härvid beviljas också pensionen enligt statens 

pensionslag samtidigt som KomPL-pensionen. 


En person som inte valt den yrkesbaserade pensionsåldern 

och som är född före år 1960 kan gå i förtida ålderspension 

före 62 års ålder, dock tidigast tre år före sin personliga 

pensionsålder. Pensionens belopp beräknas enligt de nya 

reglerna, dvs. antalet tidigarelagda månader räknas från 63 

års ålder och förtidsavdraget är 0,6 % för varje tidigarelagd 

månad. I pensionen ingår inte före år 1995 intjänad tillläggspensionsandel 

och den grundpension som intjänats 

före år 1995 omvandlas att motsvara 63 års ålder. 

Om man inte hör till ovannämnda grupp, kan man avgå 

med förtida ålderspension vid 62 års ålder. Antalet tidigarelagda 

månader räknas från 63 års ålder och förtidsavdraget 

är 0,6 % av pensionens eurobelopp för varje tidigarelagd 

månad. I pensionen ingår inte heller före år 1995 intjänad 

tilläggspensionsandel och den grundpension som 

intjänats före år 1995 omvandlas att motsvara 63 års ålder 

(gäller inte personer födda år 1960 eller senare). 

54

KomPL 

Också de som har valt det yrkesbaserade pensionsålderssystemet 

kan avgå med förtida ålderspension i 62 års ålder. 


Deltidspension kan beviljas person som fyllt 60 år, som 

övergår från heltidsarbete till deltidsarbete. Därtill förutsätts 

att personen under de fem år som föregår deltidspensionens 

början har haft arbetsinkomster som omfattas av 

KomPL för tre kalenderår motsvarande minimibeloppet, 

som år 2012 är 15 492 euro. Personen ska ha varit i heltidsarbete 

som omfattas av KomPL minst sex månader omedelbart 

före deltidspensionens början och inkomsterna för 

respektive månad ska uppgå till minst 1 291 euro (år 

2012). Inkomsterna av deltidsarbetet ska vara 35–70 % av 

den stabiliserade inkomsten av heltidsarbetet. 

Den undre åldersgränsen för deltidspension steg från början 

av år 2011 till 60 år. Åldersgränsen var tidigare 58 år. 

Personer födda före 1953 kan fortfarande gå i deltidspension 

före fyllda 60 år. 

Också en arbetstagare som har valt det gamla yrkesbaserade 

ålderspensionssystemet kan avgå med deltidspension. 

Avgång med deltidspension före den yrkesmässiga pensionsåldern 

innebär att valet förfaller. 

Invalidpension 

Invalidpensionen motsvarar i övrigt principerna i ArPL, 

dock så att om det kommunala anställningsförhållandet 

fortsätter räcker det att man p.g.a. sjukdom, skada eller lyte 

blivit oförmögen att sköta sin tjänst eller sitt arbete. Invalidpension 

beviljas som delpension om arbetsförmågan har 

nedgått med 2/5 men inte med 3/5. I invalidpensionen ingår 

en tilläggspensionsandel, om det kommunala anställningsförhållandet 

har fortgått utan avbrott fram till invalidiseringen. 

Se punkten Oavbrutet anställningsförhållande. 

Arbetslöshetspension: Som i ArPL. 

55


Rehabilitering: Som i ArPL. 

Intjänande av pension fram till 31.12.2004 

Pension intjänas på olika sätt beroende på om anställningsförhållandet 

har börjat före år 1993 eller 1.1.1993 eller därefter. 

Om arbetstagarens kommunala anställningsförhållande har 

börjat före år 1993 och det fortgår oavbrutet ända fram till 

pensionsfallet, intjänas pension som följer: för tjänstgöringstid 

före 1.1.1995 är intjäningsprocenten 2,2 % per år, 

från 1.1.1995 1,5 % per år, dock från början av den månad 

som följer efter fyllda 55 år 2,0 % per år. 

Om arbetstagarens kommunala anställningsförhållande har 

börjat före år 1993 men inte fortgår oavbrutet fram till pensionsfallet, 

är intjäningsprocenten 2,0 % för tiden före 

1.1.1995. Om personen avgår med ålderspension före den 

personliga pensionsåldern, är intjäningsprocenten 1,8 % 

för tiden före 1.1.1995. 

Om arbetstagarens anställningsförhållande har börjat 

1.1.1993 eller senare, tillväxer pensionen med 1,5 % per år, 

och från början av den månad som följer efter fyllda 55 år 

med 2,0 % per år. 

Beräkning av pensionen fram till 31.12.2004 

KomPL-pension som intjänats före utgången av år 2004 beräknas 

skilt i enlighet med de regler som var gällande före 

år 2004 på följande sätt: 

Den pensionsgrundande lönen och pensionen beräknas 

skilt för varje anställningsförhållande som börjat efter 

1.1.1989, för tidigare än så beräknas en gemensam pen- 

56

KomPL 

sionslön. De anställningsförhållanden som börjar före år 

1993 har avbrutits vid utgången av år 1994, för de avbrutna 

anställningsförhållandena har beräknats en pensionslön i 

allmänhet på inkomsterna åren 1990–1993. Ett anställningsförhållande 

som varit i kraft 1.1.2005 avbryts 

31.12.2004 och för tiden 1.1.1995–31.12.2004 beräknas en 

pensionslön på inkomsterna under dessa tio år. För anställningsförhållanden 

som varat kortare tid än tio år är pensionslönen 

medeltalet av inkomsterna under anställningsförhållandet. 

När pensionslönen beräknas beaktas inte sådana 

år i vilka ingår oavlönad lagstadgad moderskaps- eller 

föräldraledighet eller vårdledighet eller minst en månads 

rehabiliteringstid enligt arbetspensionslagarna. Också 

de år då inkomsterna ligger under 50 % av urvalsårens 

medelinkomster utelämnas. De utelämnade åren får vara 

högst en tredjedel av antalet urvalsår. Endast år 1996 eller 

senare år kan utelämnas. Om inkomsterna för något år inte 

kan utelämnas, även om de har minskat, kan den pensionsgrundande 

lönen justeras. Justeringen görs, om inkomstminskningen 

har reducerat den pensionsgrundande lönen 

med minst 7,5 %. 

Pensionens maximibelopp 31.12.2004 

Grundpensioner som intjänats fram till utgången av år 

2004 har ett maximibelopp, som bestäms utifrån personens 

ålder vid utgången av år 2004: Först beräknas hur många 

dagar som har förflutit från det att personen fyllde 23 år 

fram till utgången av år 2004, och hur många procent detta 

är av talet 14 400. Maximibeloppet fås genom att ta samma 

procentandel av talet 60. I maximibeloppet beaktas alla 

före år 2005 intjänade grundpensioner. 

Tilläggspension som intjänats före år 1995 kan vara högst 

1–6 % av pensionslönen. 

På KomPL-pensionen beräknas dessutom en s.k. skyddsandel. 

Full skyddsandel innebär hur mycket större personens 

57

totalpension hade varit, om i stället för den personliga samordningsgränsen 

skulle ha använts den tidigare samordningsgränsen 

på 60 %. Om arbetstagaren inte från 1.1.2005 

har intjänat pension till beloppet av den fulla skyddsandelen, 

läggs till pensionen skillnaden mellan den fulla skyddsandelen 

och den intjänade pensionen. 

Om de pensioner som arbetstagaren intjänat före 

31.12.2004 överstiger maximibeloppet, avdras den överstigande 

delen från den offentliga sektorns pensioner. Om i 

samordningen även inkluderats pensioner från den privata 

sektorn, gottskrivs i ålderspensionen den nedsättning av 

KomPL-pensionen som beror på samordningen av dem. 

Gottskrivning betalas till dess att arbetstagaren får sin pension 

från den privata sektorn. Gottskrivningen upphör 

dock senast när arbetstagaren fyller 63 år. 

Intjänande av pension från 1.1.2005 

Från år 2005 intjänas pension för alla förvärvsinkomster 

som fåtts mellan 18 och 67 års ålder. Efter fyllda 68 år intjänas 

inte längre ny pension, men om man inte då ännu 

önskar avgå med pension, höjs pensionen med en uppskovsförhöjning, 

vars belopp är 0,4 % för varje månad som 

pensionen skjuts fram. 

Pensionen räknas på inkomsterna för varje år. I fråga om 

ålderspension räknas den pension som intjänats under 

pensioneringsåret dock under vissa förutsättningar utgående 

från föregående års inkomster. I pension intjänas fram 

till 53 års ålder 1,5 % av årsinkomsterna, därefter fram till 

63 års ålder 1,9 % och efter 63 års ålder 4,5 % av årsinkomsterna. 

Personer som är födda 1949 och tidigare intjänar 

emellertid 2 % av årsinkomsterna i pension fram till 63 

års ålder. Oavlönade perioder beaktas på samma sätt som i 

ArPL och för oavlönade perioder tillväxer pensionen med 

1,5 % av den pensionsgrundande inkomsten oberoende av 

arbetstagarens ålder. 

58

För återstående tid intjänas pension som i ArPL. 

KomPL 

Från år 2005 tillämpas inget maximibelopp på pensionstillväxten. 

Delinvalidpensionens belopp är hälften av den fulla invalidpensionens 

belopp. 

Deltidspension utgår med hälften av nedgången i arbetsinkomsten, 

dock med högst 75 % av de dittills intjänade arbetspensionerna. 

Familjepension bestäms utgående från förmånslåtarens 

pension enligt samma beräkningsregel som i ArPL. 

Rehabiliteringspenning: som i ArPL. 

Ekonomiskt stöd (= grupplivförsäkring) 

Det ekonomiska stödet är en mot grupplivförsäkring svarande 

förmån. Kommuner och samkommuner kan alternativt 

ordna detta stöd genom Keva, ta en grupplivförsäkring 

i ett privat försäkringsbolag eller betala stödet ur egna 

medel. Stöd utbetalas efter de kommunala tjänsteinnehavare 

som på basis av detta tjänsteförhållande skulle ha varit 

berättigade till pension enligt KomPL eller någon annan 

pensionslag. 

Beskattning 

KomPL-pension är beskattningsbar inkomst. 


Pension i enlighet med pensionssystemet för kommunens, 

statens, den privata sektorns, evangelisk-lutherska kyrkans 

och FPA:s tjänstemän ansöks från den pensionsanstalt till 

vars krets personen senast har hört, och denna pensionsanstalt 

utbetalar också alla pensioner enligt ovannämnda 

59

system. Om personen har beviljats pension från något system 

före år 2004, ansöks om eventuell senare begynnande 

KomPL-pension från Keva. 

Ansökan om ålders-, deltids- och familjepension samt ekonomiskt 

stöd kan göras elektroniskt via den kommunala 

arbetsgivarens pensionsombudsman. 

Keva betalar ut pensionerna i regel den 3:e dagen i månaden. 

Webbtjänster 

På Kevas webbplats på adressen www.keva.fi kan man 

kontrollera uppgifterna om sina registrerade kommunala 

anställningsförhållanden. Med hjälp av räknaren på webbplatsen 

kan man beräkna beloppet av sin kommunala ålders- 

och deltidspension. För att logga in på tjänsten krävs 

personliga nätbankskoder. 



Besvär inlämnas till Keva, som kan korrigera beslutet om 

den godkänner samtliga framförda krav. 


Keva (Unionsgatan 43, PB 425, 00101 Helsingfors, 

tfn 020 61 421, www.keva.fi). 

Övervakande myndighet är finansministeriet (Snellmansgatan 

1 A, Helsingfors, tfn (09) 16 001, www.vm.fi). 



www.tela.fi). 

60

Försäkringsavgift 

KomPL 

Arbetsgivarens lönebaserade KomPL-avgift är 16,35 %. 

Löntagarnas pensionsavgift är för personer under 53 år 

5,15 % och för 53 år fyllda 6,50 %. Dessutom uppbärs av 

medlemssamfunden en pensionsutgiftsbaserad pensionsavgift 

och en avgift som baserar sig på utgiften för förtidspensioner. 

Den på pensionsutgiften baserade avgiften fastställs 

enligt hur mycket som utbetalas i pension som intjänats 

i tjänst hos ifrågavarande medlemssamfund fram till 

utgången av år 2004. Den förtidspensionsutgiftsbaserade 

avgiften fastställs enligt hur mycket som år 2009–2012 betalas 

ut i invalid- och arbetslöshetspensioner samt individuella 

förtidspensioner och rehabiliteringsstöd som grundar 

sig på tjänstgöring i ifrågavarande medlemssamfund. 

Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften för småarbetsgivare 

fastställs utifrån den sammanräknade utgiften för 

förtidspensioner för samtliga småarbetsgivare. År 2012 avses 

med småarbetsgivare sådana medlemssamfund vars lönesumma 

är mindre än 1 936 500 euro. 

Medelstora arbetsgivare betalar den förtidspensionsutgiftsbaserade 

avgiften delvis solidariskt på så sätt att den andel 

av arbetsgivarens avgift som arbetsgivarna betalar tillsammans 

är större ju mindre arbetsgivarens lönesumma är. På 

motsvarande sätt inverkar arbetsgivarens egna pensionsutgifter 

desto mer på arbetsgivarens avgift ju större arbetsgivaren 

är. År 2012 betraktas som medelstora arbetsgivare de 

medlemssamfund vars lönesumma är större än 1 936 500 

euro men mindre än 30 984 000 euro. 

Den sammanlagda lönebaserade avgiften är uppskattningsvis 

21,85 % av KomPL-lönesumman och den avgift som 

uppbärs i euro och som grundar sig på de pensioner som 

betalats är sammanlagt 1,161 miljarder euro. Den totala avgiften 

utgör uppskattningsvis 29,10 % av KomPL-lönesumman. 

61

62 

Lagen om statens pensioner (StaPL) 

Lagen gäller 

• tjänstemän och arbetstagare i statens tjänst. 

• före 1.1.1970 födda lärare i anställningsförhållande vid 

grundskola eller gymnasium som ägs av kommun eller 

samkommun 

• före 1.1.1970 födda lärare i anställningsförhållande vid 

privat skola som ger grund-/gymnasieutbildning 

• en del av personalen vid vissa privata läroanstalter som 

omfattas av StaPL (läroanstalter som ger yrkesinriktad 

grundutbildning, medborgarinstitut, musikinstitut, 

idrottsutbildningscenter, folkhögskolor, studiecentraler 

• en del av personalen vid vissa privata daghem och institutioner 

för utvecklingsstörda (VALTAVA) 

• nordiska institut 

• övriga som med stöd av specialbestämmelser omfattas av 

StaPL. 

Pensionsskyddet för personer som står i anställnings- eller 

tjänsteförhållande till Finlands Bank eller Folkpensionsanstalten 

fastställs i tillämpliga delar med stöd av lagstiftningen 

om statens pensioner. FPA:s pensionsskydd sköts av 

Keva. 


Rätt till pension föreligger, om en anställning som omfattas 

av lagen om statens pensioner har upphört efter 30.6.1962. 

Nya och gamla arbetstagares pensionsskydd 

Gamla arbetstagare är sådana som haft ett gällande anställningsförhållande 

31.12.1992 och vars tjänstgöring fortgår 

utan avbrott fram till pensionsfallet. Pensionstillväxten för 

gamla anställda före 1.1.2005 är bättre än för nya anställda. 

Nya arbetstagare är de arbetstagare vars tjänstgöring har av-

StaPL 

brutits efter 31.12.1992 eller som har kommit i statens tjänst 

efter 31.12.1992. 

Pensionsålder 

Från början av år 2005 kan avgång med ålderspension ske 

antingen i den s.k. personliga pensionsåldern, i den yrkesbaserade 

särskilda pensionsåldern, i avgångsåldern eller 

flexibelt mellan 63 och 68 års ålder i enlighet med de bestämmelser 

som är gällande från början av år 2005. 

Personlig pensionsålder 

Den personliga pensionsåldern för s.k. gamla arbetstagare 

födda före år 1960 graderas mellan 63 och 65 år beroende 

på hur mycket till statens pension berättigande tid som intjänats 

före 31.12.1994. Vid graderingen beaktas varje period 

på fulla fem år (fem år sänker pensionsåldern med 4 

månader). Till exempel pensionsberättigande tid 15 år – 

pensionsålder 64 år. Den personliga pensionsåldern förutsätter 

också att tjänstgöringen i enlighet med lagen om statens 

pensioner fortsätter utan avbrott fram till pensionsfallet. 

Den personliga pensionsåldern för nya arbetstagare är 65 

år. 

Före den allmänna pensionsåldern 63 år kan pension beviljas 

person, som har haft rätt att välja yrkesbaserad pensionsålder 

och som har gjort detta val före 30.6.1999. En 

förutsättning är emellertid att tjänstgöringen i enlighet med 

lagen om statens pensioner fortgår utan avbrott fram till 

pensionsfallet. Likaså har personer som har en lägre avgångsålder 

än 63 år rätt till ålderspension vid avgångsåldern. 

63


S.k. militärpension kan under vissa förutsättningar beviljas 

före den allmänna pensionsåldern. Enligt militärpensionssystemet 

kan ålderspension beviljas med stöd av 

tjänstgöringstid eller uppnådd avgångsålder. Till pensionen 

ansluter sig ett s.k. slutkarensvillkor. 


• Personer födda före år 1960 vars personliga pensionsålder 

är under 65 år, kan tidigarelägga sin avgång med 

pension med högst tre år. 

• Alla kan från början av år 2005 avgå med förtida ålderspension 

efter fyllda 62 år. 

Deltidspension kan beviljas 60–67 år gammal arbetstagare, 

vars StaPL-inkomster under de fem kalenderår som föregår 

deltidspensionens början uppgår till 15 492 euro om 

året under minst tre kalenderår. Dessutom bör StaPL-inkomsterna 

under sex månader omedelbart före deltidspensionens 

början uppgå till minst 1 291 euro per månad. 

Från år 2011 är den undre gränsen för deltidspension 60 år 

och gäller personer födda 1953 eller senare. 

Även de som valt yrkesbaserad pensionsålder kan avgå 

med deltidspension. Om deltidspensionen börjar före personen 

har uppnått den valda pensionsåldern, förfaller den 

valda pensionsåldern och i dess ställe räknas en personlig 

pensionsålder mellan 63–65 år. Efter att personen uppnått 

den yrkesbaserade pensionsåldern inverkar deltidspensioneringen 

inte på den valda pensionsåldern. 

Invalidpension/rehabiliteringsstöd som i ArPL, dock så 

att en person i anställning som omfattas av lagen om statens 

pensioner (StaPL) kan få pension, om han på grund av 

sjukdom, lyte eller skada är oförmögen att sköta sin egen 

tjänst eller sitt eget arbete. 

64

StaPL 

Yrkesinriktad rehabilitering syftar till att återställa arbetsförmågan 

hos den person som får rehabiliteringsstöd. 

Rehabilitering kan vid behov även ges för förebyggande av 

invaliditet eller för förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan. 

Delinvalidpension i regel som i ArPL. En person i tjänst 

kan emellertid erhålla delinvalidpension enligt StaPL, trots 

att han p.g.a. sjukdom eller skada endast är oförmögen att 

sköta sin egen tjänst eller sitt eget arbete. 

Arbetslöshetspension som i ArPL. 

Familjepension som i ArPL. Pensionen beviljas med stöd 

av lagen om statens pensioner. 


Pension enligt de nya bestämmelserna intjänas i regel från 

1.1.2005. Den pension som intjänats fram till utgången av 

år 2004 (s.k. fribrev) beräknas skilt och lämnas att invänta 

pensionens senare begynnande. Den slutliga pensionen 

bildas av denna pension som intjänats fram till utgången av 

år 2004 och den pension som intjänats från början av år 

2005. Från början av år 2005 existerar inget maximibelopp 

för den intjänade pensionen. 

Från början av år 2005 förlängs tiden för intjänande av pension. 

Pension intjänas för alla arbetsinkomster som fåtts mellan 

18 och 68 års ålder med avdrag för löntagares pensionsavgift. 

Pensionen beräknas på lönerna under hela arbetshistorien 

enligt respektive års lön och intjäningsprocent. I pension 

intjänas 1,5 % av årsinkomsterna fram till utgången av 

den månad under vilken arbetstagaren fyller 53 år, därefter 

1,9 % fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren 

fyller 63 år och 4,5 % av årsinkomsterna från början 

av den månad som följer efter fyllda 63 år. År 1949 och dess- 

65

förinnan födda s.k. gamla arbetstagare intjänar emellertid 

2 % (i stället för 1,9 %) av årsinkomsterna i pension fram till 

63 års ålder. Pensionen tillväxer också med stöd av arbete 

som utförs efter pensioneringen. Intjäningsprocenten är då 

1,5 % av årsinkomsterna oberoende av åldern. 

Trots att man från 1.1.2005 kan avgå flexibelt med pension, 

får man den bästa ålderspensionen när 

a) man arbetar åtminstone fram till den personliga pensionsåldern 

och 

b) den statliga anställningen har fortgått utan avbrott från 

år 1992 fram till utgången av år 2004 samt 

c) inkomsterna från år 2005 fram till avgången med pension 

har varit minst 7 746 euro per år (enligt 2012 års 

nivå), eller det på annat sätt påvisas att anställningen 

har fortgått utan avbrott. 

När dessa villkor uppfylls, läggs till pensionen förutom 

grundintjäningsprocenten på 2,0 % dessutom en tilläggspensionsandel 

om 0,2 % för varje år före 1.1.1995. 

Den som är född före år 1960 kan avgå med ålderspension 

före den personliga pensionsåldern men tidigast vid 63 års 

ålder. Pensionen är då mindre, eftersom intjäningsprocenten 

på 2,0 % för den del av pensionen som intjänats före år 

1995 ändras till cirka 1,8 % per år. Då ges inte heller eventuell 

tilläggspensionsandel. För dem som är födda år 1960 

eller senare görs inte denna ändring. Pensionen är också 

mindre, om tjänstgöringen i enlighet med lagen om statens 

pensioner inte har varit oavbruten från år 1992 fram till utgången 

av år 2004 eller om kravet på oavbruten anställning 

från början av år 2005 inte uppfylls. 

Militärpensioner 

Pension för person i militärtjänst (officer, institutsofficer, 

specialofficer, personer i militära yrken) intjänar från 

1.1.2005 pension enligt dagskalkyltekniken. Det vanligaste 

intjänandet är 1/180 % per dag. 

66

StaPL 

För nya militärer är pensionens maximibelopp 60 % av den 

pensionsgrundande inkomsten (för gamla militärer 61– 

66 %). 

I militärpensionerna intjänas pension för s.k. återstående 

tid enligt samma intjäningsprocent som i arbete till den del 

som återstående tid medräknas i pensionen fram till utgången 

av den månad då personen fyller 50 år. 


• För personer födda före år 1960, s.k. gamla arbetstagare, 

är förtidsavdraget 0,6 % för varje tidigarelagd månad före 

63 års ålder. Eftersom den som avgår med förtida ålderspension 

inte arbetar fram till sin personliga pensionsålder, 

ändras intjäningsprocenten på 2,0 % för tiden före 1.1.1995 

till cirka 1,8 %. Den eventuella tilläggspensionsandelen på 

0,2 % per år går förlorad. Förtidsavdraget görs från beloppet 

av den pension som intjänats fram till pensioneringen. 

• För övriga är förtidsavdraget 0,6 % per månad (sammanlagt 

högst 7,2 %). Dessutom ändras intjäningsprocenten 

på 2,0 % för tiden före 1.1.1995 till cirka 1,8 %. Om den 

statliga tjänstgöringen har börjat efter 1.1.1995 eller om 

personen är född 1960 eller senare, görs förtidsavdraget 

på pensionen utan denna ändring. 


Personer födda före år 1947 

Före år 1947 födda s.k. gamla arbetstagare intjänar 2 % om 

året i ålderspension med stöd av både inkomstminskningen 

och deltidsarbetet. Av deltidsarbetet är pensionstillväxten 

från 63 års ålder fram till utgången av den månad under 

vilken arbetstagaren fyller 68 år 4,5 % per år. 

Ny arbetstagare som är född före år 1947 

Före år 1947 födda nya arbetstagare intjänar 1,9 % om året 

i ålderspension av förvärvsarbete från 58 års ålder fram till 

utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 

63 år och 4,5 % om året från 63 års ålder fram till utgången 

67

av den månad under vilken arbetstagaren fyller 68 år. Av 

inkomstminskningen inflyter 1,5 % om året och från början 

av det år som personen fyller 60 år 2,5 % om året. 

Personer födda år 1947 eller senare 

S.k. gamla arbetstagare som är födda år 1947 eller senare 

intjänar 0,75 % i ålderspension av inkomstminskningen, 

förutom om personen har fått deltidspension första gången 

efter fyllda 60 år. Då är pensionstillväxten 1,0 % per år. Av 

deltidsarbetet är pensionstillväxten 2 % om året för personer 

födda före år 1950 och 1,9 % om året för övriga. Av deltidsarbetet 

intjänas från 63 års ålder fram till utgången av 

den månad under vilken arbetstagaren fyller 68 år 4,5 % 

om året i pension. 

Nya arbetstagare intjänar 0,75 % i ålderspension av inkomstminskningen, 

förutom om personen har fått deltidspension 

första gången efter fyllda 60 år. Då är pensionstillväxten 

1,0 % per år. 

Personer födda år 1953 eller senare 

Då den nedre åldersgränsen för deltidspension år 2011 

steg från 58 år till 60 år, slopas samtidigt pensionstillväxten 

på inkomstminskningen för personer födda 1953 eller senare. 

Av deltidsarbetet är pensionstillväxten 1,9 % om året 

och från 63 års ålder fram till utgången av den månad under 

vilken arbetstagaren fyller 68 år 4,5 % om året. 


Rehabiliteringspenning: Som i ArPL. 

Samordning 

Grundpensioner som intjänats före år 2005 samordnas med 

övriga arbetspensioner 31.12.2004. Från år 2005 har den 

intjänade pensionen inget maximibelopp. Samordningen 

görs på samma sätt som inom KomPL. 

68

Ekonomiskt stöd (= grupplivförsäkring) 

StaPL 

Då en person i arbetsavtalsförhållande eller tjänsteförhållande 

på heltid i statens tjänst avlidit kan till hans anhöriga 

(i första hand efterlevande make och barn under 22 år) betalas 

ekonomiskt stöd av statsmedel. 

Stödet betalas ut, om personen hade haft rätt till pension 

enligt lagen om statens pensioner. Om förmånslåtaren har 

omkommit genom olycksfall, läggs till stödet ett s.k. 

olycksfallstillägg. Statskontoret beviljar och utbetalar stödet. 

Pension för riksdagsman, medlem av statsrådet 

och europarlamentariker 

Pensionen för en riksdagsman bestäms med stöd av lagen 

om pension för riksdagsmän, och den efter honom betalda 

familjepensionen med stöd av lagen om familjepension för 

riksdagsmän. Förutsättningen för erhållande av ålderspension 

är 65 års ålder och att riksdagsmannauppdraget har 

upphört. Ålderspensionen för riksdagsmän kan också ha 

formen av s.k. anpassningspension. Pension kan oberoende 

av ålder beviljas åt en riksdagsman som har verkat i 

riksdagsmannauppdrag minst 7 år (= två valperioder). Anpassningspensionen 

är beroende av förvärvsinkomsterna. 

Med den ändring som trädde i kraft från början av mars 

2011 har anpassningspensionen ändrats till anpassningsbidrag. 

Anpassningsbidrag utbetalas för en bestämd tid beroende 

på hur länge uppdraget som ledamot har varat. Ändringen 

gäller riksdagsledamöter som invalts i riksdagen 

första gången efter att ändringen trätt i kraft. 

Pensionen (riksdagsledamot, minister, medlem i Europaparlamentet) 

tillväxer med 4 % om året. Den målsatta pensionsnivån 

är 60 % för nya riksdagsmän. 

69

Beskattning 

Pensionerna enligt lagen om statens pensioner är beskattningsbar 

inkomst på samma sätt som pension för riksdagsman, 

medlem av statsrådet och europarlamentariker. 


Som i ArPL. 

Keva betalar ut pensionen den 20:e dagen i varje månad eller 

närmast föregående bankdag. 




Pensionsärendena för statens personkunder sköts av Keva 

(Unionsgatan 43, Helsingfors, postadress Statens pensioner, 

PB 113, 00171 Helsingfors, 020 61 421, www.keva.fi). 

Övervakande myndighet är finansministeriet (Snellmansgatan 

1 A, Helsingfors, postadress PB 28, 00023 Statsrådet, 

tfn (09) 16 001, www.vm.fi). 



www.tela.fi). 


År 2011 var arbetsgivarens pensionsavgift 14,63–27,40 %. 

Arbetstagarens pensionsavgift är densamma som i ArPL. 

70

Pensionslagen för evangelisk-lutherska 

kyrkan (KyPL) 

Lagen gäller 

• person i tjänste- eller anställningsförhållande till evangelisk-lutherska 

kyrkan, dess församling eller kyrkliga 

samfällighet 

• person, som utan att verka som företagare har slutit uppdrags- 

eller konsultavtal med ovannämnd arbetsgivare, 

samt förtroendeperson hos ovannämnd arbetsgivare 

• präst eller lektor i tjänst hos förening, sammanslutning, 

stiftelse eller inrättning, och som av domkapitlet har berättigats 

att verka i denna befattning, under förutsättning 

att ovannämnda sammanslutning har ingått ett pensionsavtal 

gällande personen med kyrkans centralfond 

• diakonissa som i huvudsyssla utövar lärarverksamhet vid 

diakonissanstalt, under förutsättning att diakonissanstalten 

har ingått ett pensionsavtal för dennes del med kyrkans 

centralfond 

• person i tjänst hos mellankyrklig eller motsvarande organisation 

eller i arbete bland utlandsfinländare i annan 

evangelisk-luthersk kyrkas eller dess församlings tjänst, 

eller som verkar eller har verkat minst åtta år i missionsarbete 

utomlands, förutsatt att personen har ingått ett 

pensionsavtal med kyrkans centralfond. 

Rätt till pension och pensionens belopp 

Arbetstagaren har rätt till ålders-, förtida ålders-, invalid-, 

arbetslöshets-, deltids- och familjepension samt rehabiliteringsförmån 

i regel i enlighet med lagen om statens 

pensioner (StaPL). 

Familjepension utbetalas efter till pension enligt KyPL berättigad 

person i tillämpliga delar enligt lagen om statens 

pensioner (StaPL). 

71

Beskattning 

KyPL-pension och rehabiliteringspenning är beskattningsbar 

inkomst. 


Keva beviljar och betalar ut pensionerna åt personer, som 

stått i ett anställningsförhållande som omfattas av pensionslagen 

för evangelisk-lutherska kyrkan då de ansökte 

om pension, eller vilka senast före ansökan om pension 

stått i ett sådant anställningsförhållande. Pensionerna betalas 

den första bankdagen respektive månad. 

Pensionernas finansiering och placeringsverksamheten 

sköts av Kyrkans centralfond (Hamngatan 11, PB 185, 

00161 Helsingfors, tfn (09) 18 021). 




Keva (Unionsgatan 42, PB 425, 00101 Helsingfors, tfn 

020 61 421, www.keva.fi. 

Tillsynsmyndighet över Keva är finansministeriet. 



www.tela.fi). 


För kostnaderna svarar genom kyrkans centralfond församlingarna 

och de kyrkliga samfund och personer som 

omfattas av pensionsskyddet. 

72

KyPL 

Arbetsgivarens pensionsavgift enligt KyPL är igenomsnitt 

28,0 % år 2012. Arbetstagarens pensionsavgift är utöver 

detta såsom i ArPL 5,15 % för 18–52-åringar och efter fyllda 

53 år 6,5 % av de beskattningsbara inkomsterna. 

73

Lagen gäller 

74 

Lagen om ortodoxa kyrkan 

Präster, diakoner och kantorer som är anställda i huvudsyssla 

och vars anställningsförhållande har börjat före 

1.1.1994 och fortgår utan avbrott, omfattas av kyrkans eget 

pensionssystem. 

Sådana tjänstemän inom ortodoxa kyrkans central- och 

stiftsförvaltning vars anställningsförhållande har börjat 

1.1.1993 eller senare omfattas från 1.1.2007 av ArPL. Tjänstemän 

inom kyrkans central- och stiftsförvaltning vars anställningsförhållande 

har börjat före år 1993 omfattas av 

StaPL. 

Personal i arbetsavtalsförhållande i kyrkans och församlingarnas 

tjänst omfattas av ArPL. 

Rätt till pension och pensionens belopp 

De som omfattas av lagen är berättigade till alla i ArPL och 

StaPL stadgade pensioner och familjepensioner. 

Beskattning 

Pensionerna är beskattningsbar inkomst. 


Ansökan om pensioner som beviljas av kyrkostyrelsen görs 

hos kyrkostyrelsen, som även betalar ut ifrågavarande pensioner. 

Ansökan om pensioner enligt StaPL och ArPL riktas till 

Statskontoret och arbetspensionsanstalterna.

ORT 

Av kyrkostyrelsen beviljade pensioner utbetalas den 10:e 

dagen respektive månad. 


Rättelseyrkande gällande pensioner som beviljats av kyrkostyrelsen 

ska framställas till kyrkostyrelsen och därefter 

söks ändring i kyrkostyrelsens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen. 

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen 

(ArPL). 


Finlands ortodoxa kyrkostyrelse (Karjalankatu 1, 70110 

Kuopio, tfn 020 610 0210, www.ort.fi). E-post: kirkollishallitus@ort.fi. 

Keva och pensionsförsäkringsbolagen. 


Försäkringsavgifterna för dem som omfattas av StaPL och 

ArPL bestäms enligt dessa lagar. 

Pensionsförsäkringsavgiften är för anställda som omfattas 

av kyrkostyrelsens pensionssystem och som börjat sin anställning 

1.1.1994 eller senare densamma som i ArPL och 

för anställda som börjat sin anställning före 1.1.1994 densamma 

som i StaPL. För arbetsgivarens (kyrkostyrelsens) 

del är försäkringsavgifterna i allmänhet något högre än 

inom ArPL. 

75

76 

Lagen om sjömanspensioner (SjPL) 

Lagen gäller 

SjPL tillämpas på arbetstagare som utför i lagen om sjöarbetsavtal 

avsett arbete 

1. på ett finländskt handelsfartyg i utrikesfart 

2. på ett sjögående finländskt bärgnings- eller fiskefartyg 

som används i förvärvssyfte; på arbetstagare som arbetar 

på ett fiskefartyg tillämpas SjPL emellertid endast 

under förutsättning att fartygets sedvanliga resor utsträcks 

längre än till Östersjön 

3. på ett annat finländskt isbrytarfartyg än en hamnisbrytare 

4. på sådana finländska lastfartyg, bogserbåtar eller skjutbogserare 

som huvudsakligen går i inrikes sjöfart och är 

inskrivna i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om 

förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används 

för sjötransport (1277/2007) 

5. på ett sådant finländskt handelsfartyg i utrikesfart som 

hyrts ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat, 

förutsatt att arbetstagaren står i anställningsförhållande 

till fartygets ägare eller en av denna anlitad arbetsgivare 

6. någon annanstans än på fartyg som avses i 1–5 punkten, 

när det är fråga om tillfälligt arbete som utförs på förordnande 

av arbetsgivaren. 

Ett fartyg är finländskt och berättigat att föra finländsk 

flagg, om en finländsk medborgare eller ett finländskt samfund 

äger mer än sex tiondelar av fartyget. Ministeriet med 

ansvar för sjöfartsärenden ska dessutom enligt de förutsättningar 

som föreskrivs med förordning på ansökan godkänna 

ett annat fartyg som finländskt, om en medborgare som 

hör till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 

eller en juridisk person som grundats enligt lagstiftningen 

i en sådan stat äger mer än sex tiondelar av fartyget.

SjPL 

SjPL tillämpas också på arbetstagare som utför sådant arbete 

som motsvarar i lagen om sjöarbetsavtal avsett arbete 

på 

1. ett sådant utländskt handelsfartyg i utrikesfart som en 

finländsk redare hyrt i huvudsak obemannat, förutsatt 

att arbetstagaren står i anställningsförhållande till redaren 

eller en av denna anlitad annan arbetsgivare 

2. ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart när på arbetstagaren 

tillämpas finsk lagstiftning med stöd av bestämmelserna 

om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning 

om social trygghet (883/2004) eller en överenskommelse 

om social trygghet 

3. ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart, förutsatt att arbetstagaren 

i egenskap av utsänd arbetstagare står i anställningsförhållande 

till en finländsk arbetsgivare 

4. ett sådant utländskt fartyg i utrikesfart som tillhör ett 

finländskt bolags utländska dotterbolag, förutsatt att arbetstagaren 

är finsk medborgare eller bosatt i Finland 

och att det finländska moderbolaget har gett Sjömanspensionskassan 

en förbindelse om betalningen av försäkringsavgiften 

eller ställt en av kassan godkänd säkerhet 

för denna betalning; Sjömanspensionskassans styrelse 

kan på ansökan under samma förutsättningar godkänna 

att SjPL även tillämpas på en ovan avsedd arbetstagare 

som är anställd hos något annat utländskt bolag, 

förutsatt att finländska bolag har absolut bestämmanderätt 

i bolaget i fråga. 

Begränsningar av lagens tillämpningsområde 

SjPL gäller inte anställningsförhållanden före kalendermånaden 

efter den under vilken arbetstagaren fyller 18 år och 

inte heller efter den kalendermånad under vilken arbetstagaren 

fyller 68 år. 

SjPL tillämpas inte på anställningsförhållanden som avses 

fortgå en kortare tid än ett år och i vilka arbetstagaren är 

77

verksam som musiker, skådespelare, dansör eller annan utövande 

konstnär. Nämnda arbetstagare försäkras enligt 

ArPL. 

SjPL gäller inte arbetstagare på vilka finsk lagstiftning inte 

tillämpas enligt bestämmelserna om tillämplig lagstiftning 

i EU:s grundförordning om social trygghet (883/2004) eller 

en överenskommelse om social trygghet. 

I fråga om finländska fartyg som är inskrivna i handelsfartygsförteckningen 

enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften 

för fartyg som används för sjötransport 

(1277/2007) tillämpas SjPL endast på medborgare i ett EU- 

eller EES-land, medborgare i tredje land som är stadigvarande 

bosatta i ett EU- eller EES-land samt på medborgare 

i sådana länder med vilka Finland har ingått bilaterala avtal 

om social trygghet, såvida bestämmelserna i avtalet om social 

trygghet förutsätter detta. SjPL tillämpas inte på medborgare 

i tredje land som är stadigvarande bosatta utanför 

EU- eller EES-länderna till den del som de arbetar på ett 

finländskt fartyg som är inskrivet i ovannämnda handelsfartygsförteckning, 

såvida inte bestämmelserna i ett bilateralt 

avtal om social trygghet som Finland ingått uttryckligen 

förutsätter detta. Merparten av de finländska handelsfartygen 

i utrikesfart är införda i ovannämnda handelsfartygsförteckning. 

SjPL tillämpas inte på självständiga företagare, eftersom de 

inte står i ett sådant anställningsförhållande som avses i lagen 

om sjöarbetsavtal. Gränsdragningen mellan SjPL och 

FöPL följer samma principer som gränsdragningen mellan 

ArPL och FöPL. 

Inrikesfart 

SjPL tillämpas i regel inte på arbetstagare som arbetar på 

fartyg i inrikesfart. Ett undantag utgör endast de fartyg i inrikesfart 

som omfattas av SjPL och som huvudsakligen går 

i inrikes sjöfart som är exponerad för internationell kon- 

78

SjPL 

kurrens och som på basis av detta är införda i handelsfartygsförteckningen 

enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften 

för fartyg som används för sjötransport. År 

2011 var antalet fartyg i inrikesfart som omfattas av SjPL 

några stycken. 

huvudsakligt arbete 

Om en arbetstagare i samma anställningsförhållande arbetar 

både i utrikes- och inrikesfart, ska allt arbete försäkras 

enligt den pensionslag som tillämpas på det huvudsakliga 

arbetet. När pensionsskyddet ordnas fördelas anställningsförhållandet 

inte att omfattas av olika pensionslagar. 

Tillämpningslösningar 

I oklara fall avgör Sjömanspensionskassans styrelse huruvida 

SjPL ska tillämpas på en viss person eller på personer 

som tjänstgör på ett visst fartyg. 

EU-bestämmelser 

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 

883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen 

föreskrivs vilket lands socialskyddslagstiftning som ska tilllämpas 

då medborgare i EU:s medlemsländer samt EESländerna 

arbetar inom EES. Förordningens bestämmelser 

om sjömän åsidosätter bestämmelserna om SjPL:s internationella 

tillämpningsområde. Om Finlands socialskyddslagstiftning 

ska tillämpas med stöd av förordningen, pensionsförsäkras 

sjömännen med tillämpning av SjPL. En person 

som arbetar på ett fartyg som seglar under ett medlemslands 

flagg omfattas enligt förordningens huvudregel gällande 

sjömän av lagstiftningen i detta land. Regeln gällande 

flagglandet kompletteras av följande särskilda bestämmelser: 

1) Om arbetsgivaren och arbetstagaren har hemort i samma 

land, och detta land är ett annat land än det vars 

flagg fartyget för, sker försäkringen i enlighet med lagstiftningen 

i arbetsgivarens och arbetstagarens hemland. 

79

2) Om en arbetstagare sänds för att tillfälligt arbeta på fartyg 

under ett annat EU- eller EES-lands flagg för den utsändande 

arbetsgivarens räkning och arbetet förväntas 

fortgå högst 24 månader och arbetstagaren inte sänds 

för att ersätta en annan arbetstagare, omfattas han eller 

hon alltjämt av utgångslandets lagstiftning. 


Ålderspension 

SjPL:s pensionsåldrar 

I SjPL avviker bestämmelserna om pensionsålder från varandra 

i fråga om befäl och manskap. Både manskap och 

befäl har samma allmänna pensionsålder, men en person 

som hör till manskapet har möjlighet att vid den intjänade 

pensionsåldern avgå tidigare med ålderspension än en försäkrad 

som hör till befälet. Med allmän pensionsålder avses 

den ålder, då alla som hör till ifrågavarande grupp har 

rätt att avgå med ålderspension oberoende av hur länge de 

tjänstgjort till sjöss. 

Avgång med pension vid intjänad pensionsålder förutsätter 

att 

• arbetstagaren har fullgjort en viss mängd sjötjänst som 

försäkrats enligt SjPL 

• arbetstagaren är i sjötjänst som försäkrats enligt SjPL då 

han eller hon uppnår pensionsåldern 

• arbetstagaren under de senaste 3 åren före uppnådd 

pensionsålder har varit minst 18 månader i pensionsberättigande 

tjänst som försäkrats enligt SjPL. 

Pensionsålder för befäl 

Den allmänna pensionsåldern för befäl är 63–68 år. 

En person som hör till befälet kan avgå med pension före 

63 års ålder i en s.k. intjänad pensionsålder, om personen 

har den mängd sjötjänst som försäkrats enligt SjPL som för- 

80

SjPL 

utsätts i lag. Den intjänade pensionsåldern beräknas med 

en månads noggrannhet genom att de månader i sjötjänst 

som försäkrats enligt SjPL och som överstiger 324 månader 

avdras från åldern 63 år. Exempelvis kan en person med 

337 månader sjötjänst avgå med pension vid en ålder av 61 

år och 11 månader. En person som hör till befälet kan avgå 

med ålderspension vid den intjänade pensionsåldern tidigast 

i 60 års ålder, vilket förutsätter sjötjänst i 360 månader, 

dvs. 30 år. 

Pensionsålder för manskap 

Den allmänna pensionsåldern för manskap är 63–68 år. 

Den intjänade pensionsåldern för manskap beräknas med 

en månads noggrannhet på samma sätt som pensionsåldern 

för befäl genom att de månader i sjötjänst som försäkrats 

enligt SjPL och som överstiger 324 månader avdras 

från åldern 63 år. En person som hör till manskapet kan 

avgå med pension tidigast vid 55 års ålder, vilket förutsätter 

420 månader eller 35 år i sjötjänst. 

Ålderspension för sjöman som blir arbetslös 

Om en sjöman blir arbetslös eller börjar arbeta på land före 

uppnådd pensionsålder, förlorar han eller hon sin rätt att 

avgå med pension i den intjänade pensionsåldern. Sjömannens 

rätt att avgå med pension i den intjänade pensionsåldern 

bibehålls emellertid trots arbetslöshet under följande 

förutsättningar: 

1. Arbetslösheten har berott på att fartyget sålts, fartyget 

tagits ur trafik, arbetskraften minskats eller av att sjömannen 

har hävt sitt arbetsavtal på de grunder som avses 

i 7 kap. 5 § eller 9 kap. 1 § i lagen om sjöarbetsavtal. 

2. Sjömannen uppnår den intjänade pensionsålder som 

berättigar till pension inom fem år efter det att anställningsförhållandet 

upphörde och arbetsstagaren för hela 

denna tid har rätt till dagpenning, arbetsmarknadsstöd 

eller arbetslöshetspension i enlighet med lagen om ut- 

81

82 

komstskydd för arbetslösa. Om arbetskraftsmyndigheten 

erbjuder sjömannen arbete som han eller hon inte 

kan vägra att ta emot utan att förlora sin rätt till dagpenning 

eller arbetsmarknadsstöd, förlorar han eller hon 

inte sin rätt till den intjänade pensionsåldern, förutsatt 

att han eller hon fortlöpande sökt sådant arbete som 

omfattas av SjPL:s tillämpningsområde genom arbetskraftsmyndighetens 

förmedling. 

Om en sjöman uppfyller ovannämnda förutsättningar och 

blir arbetslös, kvarstår för honom eller henne rätten till de 

särskilda tillväxtprocentsatserna enligt SjPL. 


En sjöman kan avgå med förtida ålderspension högst 

ett år före den intjänade eller allmänna pensionsåldern, 

dock inte före 55 års ålder. Tidigareläggningen räknas från 

den allmänna pensionsåldern eller från den pensionsålder 

som intjänats fram till avgången med pension. Tidigareläggning 

av pensionen minskar beloppet av den pension 

som betalas ut. För varje tidigarelagd månad är minskningen 

0,6 %. 

Uppskovsförhöjning som i ArPL. 

Invalidpension som i ArPL. 

Delinvalidpension som i ArPL. 

Rehabiliteringsstöd som i ArPL. 

Bestämmelserna om yrkesinriktad rehabilitering, rehabiliteringstillägg 

och rehabiliteringspenning motsvarar 

bestämmelserna i ArPL. 

Familjepension som i ArPL. Undantag utgör endast de 

specialbestämmelser som gäller änkor födda före 1.7.1955.

SjPL 

Deltidspension som i ArPL med undantag av några särskilda 

drag i anslutning till arbetstiderna inom sjöfart. 

Begravningsunderstöd utbetalas under i lagen stadgade 

förutsättningar till efterlevande make eller maka eller 

dödsbo, om förmånslåtaren vid sin död ännu inte fyllt 67 

år och han eller hon då fick ålders- eller invalidpension enligt 

de särskilda tillväxtprocentsatserna enligt sjömanspensionslagen 

eller om personen vid sin död skulle ha haft rätt 

till ålders- eller invalidpension som fastställts i enlighet 

med de särskilda tillväxtprocentsatserna enligt lagen om 

sjömanspensioner. 

Återföring av fribrevets kapitalvärde 

Om arbetstagaren har varit borta från sjötjänst som försäkrats 

enligt SjPL i mer än tre år och denna period har börjat 

före 1967 och då frånvaron inte har berott på skaffandet av 

yrkesutbildning som behövs för sjömansyrket eller på sjukdom, 

lyte eller fel som arbetstagaren ådragit sig i sjömansyrket, 

berättigar tjänstgöringen före frånvaron inte till pension. 

I ett sådant fall har den försäkrade som betalat försäkringsavgifter 

emellertid på ansökan rätt att som återföring 

få en summa som motsvarar fribrevets kapitalvärde. Återföringen 

av fribrevets kapitalvärde beräknas i enlighet med 

de grunder som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet. 

SjPL-pensionens belopp 

Från början av år 2005 intjänas pension också i SjPL på förvärvsinkomster 

enligt inkomstprincipen. På pensionens 

belopp inverkar således inkomsterna under hela arbetskarriären 

och tillväxtprocenten enligt arbetstagarens ålder. 

Intjänandet av pension upphör vid utgången av den månad 

personen fyller 68 år. När pensionen beräknas höjs inkomsterna 

under tidigare år till nivån vid beräkningstidpunkten 

med en lönekoefficient. Pension enligt SjPL in- 

83

tjänas också för olika oavlönade perioder för de förmånsgrundande 

förvärvsinkomsterna på samma sätt som i ArPL. 

För arbete vid sidan av pension intjänas också i SjPL pension 

på samma sätt som i ArPL. 

Återstående tid 

Den återstående tiden fastställs i SjPL på samma sätt som i 

ArPL. Då pensionen beviljas av Sjömanspensionskassan löper 

den återstående tiden för SjPL-pensionen ut vid 55–63 

års ålder. Härvid beräknas den återstående tiden till utgången 

av det kalenderår under vilket arbetstagaren skulle 

ha uppnått den intjänade eller allmänna pensionsåldern 

enligt SjPL, om han eller hon fortlöpande hade arbetat i ett 

SjPL-anställningsförhållande från början av den månad 

som följde efter invalidiseringen fram till nämnda pensionsålder. 

Om pensionen beviljas av en annan anstalt, beräknas 

den återstående tiden för SjPL-pensionen till utgången 

av den kalendermånad under vilken arbetstagaren 


Intjänande av SjPL-pension från 1.1.2005 

SjPL-pensionen kan fastställas antingen enligt särskilda tillväxtprocentsatser 

eller enligt de allmänna tillväxtprocentsatser 

som motsvarar ArPL. 

Särskilda tillväxtprocentsatser i SjPL 

SjPL-pension bestäms i enlighet med SjPL:s särskilda tillväxtprocentsatser, 

förutsatt att 

• arbetstagaren går i ålderspension från ett anställningsförhållande 

som försäkrats enligt SjPL och Sjömanspensionskassan 

är behörig att behandla pensionsansökan 

eller 

• arbetstagaren har rätt till sådan invalidpension i fråga 

om vilken Sjömanspensionskassan är behörig att be- 

84

SjPL 

handla pensionsansökan och arbetstagarens SjPL-arbetsinkomster 

under månaden för pensionsfallet och 

under de trettiosex kalendermånader som föregår pensionsfallet 

är sammanlagt minst 21 688,80 euro (enligt 

2012 års nivå). 

Allmänna tillväxtprocentsatser i SjPL 

Om arbetstagaren inte uppfyller ovannämnda förutsättningar, 

bestäms SjPL-pensionen enligt de allmänna tillväxtprocentsatserna 

som motsvarar ArPL. 

Tillväxtprocentsatser i SjPL 

Pensionen tillväxer för varje år med 1,6 % (särskilda tillväxtprocentsatser) 

eller 1,5 % (allmänna tillväxtprocentsatser) 

på grundval av de arbetsinkomster som arbetstagaren 

tjänat från början av den månad som följer efter fyllda 18 

år fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren 


Pensionen tillväxer för varje år med 2,0 % om året (särskilda 

tillväxtprocentsatser) eller 1,9 % (allmänna tillväxtprocentsatser) 

på grundval av de arbetsinkomster som arbetstagaren 

tjänat från början av den månad som följer efter 

fyllda 53 år fram till utgången av den månad under vilken 

arbetstagaren fyller 63 år. 

Pensionen tillväxer för varje år med 4,5 % om året (särskilda 

och allmänna tillväxtprocentsatser) på grundval av de 

arbetsinkomster som arbetstagaren tjänat från början av 

den månad som följer efter fyllda 63 år fram till utgången 

av den månad under vilken arbetstagaren fyller 68 år. 

För återstående tid intjänas alltid 1,6 % per år i pension 

(särskilda tillväxtprocentsatser) eller 1,5 % (allmänna tillväxtprocentsatser) 

på grundval av SjPL-inkomsterna för 

återstående tid. 

85

Pension som intjänats för tiden före 1.1.2005 

Alla vid årsskiftet 2004–2005 i kraft varande SjPL-anställningsförhållanden 

avslutades 31.12.2004 och för anställningsförhållandena 

beräknades fribrev. Sjömanspensionskassan 

beräknade dessutom den för olika anställningsförhållanden 

intjänade SjPL-pensionens totala belopp för hela 

tiden före 1.1.2005. Den intjänade SjPL-pensionens sammanräknade 

belopp för tiden före 1.1.2005 bestäms med 

tillämpning av flera olika regler, beroende bl.a. på huruvida 

pensionen beviljas av Sjömanspensionskassan eller någon 

annan pensionsanstalt. De sammanlagda beloppen av 

intjänad SjPL-pension före 1.1.2005 samordnas inte. 

Pensionen beviljas av någon annan anstalt än 

Sjömanspensionskassan 

Om pensionen beviljas av en annan anstalt än Sjömanspensionskassan, 

bestäms det sammanräknade beloppet av före 

1.1.2005 intjänad SjPL-pension på nedan i punkt 1 eller 

punkt 2 beskrivet sätt, beroende på vilketdera sättet som 

ger en större pension. 

1. SjPL-pensionen bestäms med tillämpning av SjPL-fribrevsregeln. 

Då tillväxer pensionen med 2 % för tiden 

före 1.1.1991 och på motsvarande sätt som med 

APL-tillväxtprocentsatserna under tiden 1.1.1991– 

31.12.2004. Maximibeloppet av den så beräknade och 

med arbetspensionstillägg förhöjda SjPL-pensionen är 

dock 50 % av arbetstagarens genomsnittliga månadslön 

under de senaste tio åren i sjötjänst. Vid beräkningen av 

den genomsnittliga månadslönen för de tio senaste sjötjänståren 

beaktas året 2004 och tidigare år. 

2. SjPL-pensionen bestäms med tillämpning av SjPL-fribrevsregeln, 

dock så att pensionen tillväxer med 1,5 % 

för tiden före 1.1.1991 och på motsvarande sätt som 

med APL-tillväxtprocentsatserna under tiden 1.1.1991– 

31.12.2004. 

86

SjPL 

I allmänhet bestäms SjPL-pensionen enligt den regel som 

beskrivits i punkt 1. 

Pensionen beviljas av Sjömanspensionskassan 

Om pensionen beviljas av Sjömanspensionskassan, kan det 

sammanräknade beloppet av den före 2005 intjänade SjPLpensionen 

bestämmas som en fribrevspension så som beskrivits 

ovan i punkterna 1 och 2. Då pensionen beviljas av 

Sjömanspensionskassan kan SjPL-pensionen också bestämmas 

enligt följande regler: 

3. SjPL-pensionen bestäms enligt huvudregeln i SjPL, enligt 

vilken den årliga tillväxtprocenten är 2 %. Maximibeloppet 

av den så beräknade och med arbetspensionstillägg 

förhöjda SjPL-pensionen är dock 50 % av arbetstagarens 

genomsnittliga månadslön under de senaste tio 

åren i sjötjänst. Vid beräkningen av den genomsnittliga 

månadslönen för de tio senaste sjötjänståren beaktas 

året 2004 och tidigare år. 

4. SjPL-pensionen bestäms med tillämpning av SjPL-huvudregeln 

så som beskrivits ovan i punkt 3, och den sålunda 

beräknade pensionen multipliceras med talet 0,8 

(omvandlat belopp enligt SjPL-huvudregeln). 

5. SjPL-pensionen bestäms med tillämpning av den s.k. 

APL-garantiregeln varvid SjPL-pensionens belopp beräknas 

enligt tillväxtprocentsatserna i APL. 

Sammanslagning av pension intjänad före 1.1.2005 och 

pension intjänad från 1.1.2005 

Den SjPL-pension som beviljas beräknas genom att beloppet 

av den från 1.1.2005 intjänade pensionen läggs till den 

pension som intjänats före 1.1.2005. Sammanslagningen 

sker i enlighet med följande regler. 

Pension som intjänats från 1.1.2005 i enlighet med de allmänna 

tillväxtprocentsatserna enligt SjPL läggs till de sammanlagda 

beloppen av SjPL-pensionen som anges ovan i 

punkterna 1 och 2 för tiden före 1.1.2005. Då pension som 

87

intjänats från 1.1.2005 läggs till det sammanlagda beloppet 

av SjPL-pensionen som anges ovan i punkt 1, kan beloppet 

av den SjPL-pension som beviljas för tiden före 1.1.2005 

inte överskrida ovan i punkt 1 nämnda maximibelopp på 

50 %. Den SjPL-pension som beviljas fastställs genom att 

den pension som intjänats 1.1.2005 läggs till de sammanlagda 

beloppen av SjPL-pensionen som anges i punkterna 

1 och 2 för tiden före 1.1.2005 på ovan beskrivna sätt beroende 

på vilkendera regeln som ger en större SjPL-pension. 

Pension som intjänats från 1.1.2005 i enlighet med de särskilda 

tillväxtprocentsatserna enligt SjPL läggs till de sammanlagda 

beloppen av SjPL-pensionen som anges ovan i 

punkterna 3–5 för tiden före 1.1.2005. Då pension som intjänats 

från 1.1.2005 läggs till det sammanlagda beloppet 

av SjPL-pensionen som anges ovan i punkt 3, kan beloppet 

av den SjPL-pension som beviljas för tiden före 1.1.2005 

överskrida ovan i punkt 3 nämnda maximibelopp på 50 % 

endast till den del som pensionen har intjänats efter den 

intjänade pensionsåldern eller efter fyllda 63 år. Den SjPLpension 

som beviljas fastställs genom att den pension som 

intjänats från 1.1.2005 läggs till de sammanlagda beloppen 

av SjPL-pensionen som anges i punkterna 3–5 för tiden 

före 1.1.2005 på ovan beskrivna sätt beroende på vilkendera 

regeln som ger en större SjPL-pension 

Intjänande av pension under oavlönade perioder: Som i 

ArPL. 

Index: Som i ArPL. 

Avdrag av primära förmåner från pensionen: Som i ArPL. 

Engångsförhöjning av invalidpensionen: Som i ArPL. 

Livslängdskoefficient: Som i ArPL. 

88

Beskattning 

SjPL-pension är beskattningsbar inkomst. 

Ansökan om pension 

SjPL 

Pension söks hos Sjömanspensionskassan eller på det sätt 

som angetts i fråga om ArPL. 




Sjömanspensionskassan (Nylandsgatan 16 A, PB 327, 

00121 Helsingfors, tfn 010 633 990, www.merimieselakekassa.fi). 

Övervakande myndighet är Finansinspektionen, (Mikaelsgatan 





www.tela.fi). 


Både sjömannen och dennes arbetsgivare betalar en lika 

stor försäkringsavgift till Sjömanspensionskassan. Från 

början av 2012 är försäkringsavgiften sammanlagt 22,4 % 

(11,2 % + 11,2 %). Arbetsgivaren innehåller arbetstagarens 

andel av försäkringsavgiften från lönen och redovisar den 

tillsammans med sin andel till Sjömanspensionskassan. Arbetstagarens 

försäkringsavgift beaktas i förskottsinnehåll- 

89

ningen och minskar beskattningen. Staten deltar i finansieringen 

av sjömanspensionerna genom att betala en tredjedel 

av pensionsutgifterna. 

90

Folkpension, garantipension, familjepension 

och förmåner för handikappade 

Till det pensionsskydd som sköts av Folkpensionsanstalten 

(FPA) hör förutom folkpensionen och familjepensionen 

även garantipension, bostadsbidrag för pensionstagare, 

barnförhöjning och fronttillägg. Till FPA:s handikappförmåner 

hör handikappbidrag för personer under 16 år, handikappbidrag 

för personer över 16 år och vårdbidrag för 

pensionstagare. Garantipension, bostadsbidrag för pensionstagare, 

barnförhöjning, fronttillägg och handikappförmåner 

betalas också till andra än personer som erhåller 

folkpension. 

Folkpensionslagen (FPL) gäller 

Personer, bosatta i Finland, som fyllt 16 år. 

En förutsättning för folkpension och barnförhöjning är att 

sökanden har bott minst 3 år i Finland efter fyllda 16 år. 

Denna tid krävs emellertid inte av en ung person, som är 

bosatt i Finland när han eller hon fyller 16 år och då får 

handikappbidrag för barn under 16 år, förutsatt att arbetsoförmågan 

har börjat under den tid personen varit bosatt i 

Finland och före personen har fyllt 19 år. 

När boendetiden beräknas beaktas även boendetid i övriga 

EU/EES-länder. För att få pension bör man dock ha bott 

minst ett år i Finland 

Lagen om garantipension gäller 

Personer bosatta i Finland (samma definition som i fråga 

om folkpension), som 

1) har fyllt 62 år och får ålderspension eller förtida ålderspension 

91

2) får sjukpension enligt folkpensionslagen 

3) får full invalidpension enligt lagen om pension för arbetstagare 

eller annan motsvarande full sjukpension på 

grundval av ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande 

4) får fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension 

eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas 

när ett år har förflutit från en trafikskada och vilka enligt 

den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, lagen om 

olyckfall i militärtjänst, trafikförsäkringslagstiftningen 

eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst beviljas på 

grundval av full arbetsoförmåga 

5) får arbetslöshetspension, eller 

6) får avträdelsestöd. 

Rätt till garantipension har också en invandrare som bott 

minst tre år i Finland och som har fyllt 

1) 65 år eller 

2) 16 år och som är arbetsoförmögen enligt folkpensionslagen, 

men inte permanent blind eller rörelsehindrad. 

För att garantipension ska beviljas krävs dessutom att den 

sökande visar att han eller hon i Finland och från utlandet 

har sökt de pensioner och ersättningar som han eller hon 

kan ha rätt till. 

Förmåner 

Ålders- och sjukpension, till vilken kan höra folkpension, 

fronttillägg, bostadsbidrag, vårdbidrag för pensionstagare 

och barnförhöjning. Bostadsbidrag utbetalas inte till person 

med förtida ålderspension förrän han fyllt 65 år. 

Arbetslöshetspension till vilken kan höra folkpension, 

fronttillägg, bostadsbidrag och barnförhöjning. 

Garantipension, till vilken kan höra bostadsbidrag och 

vårdbidrag för pensionstagare. 

92


Rätten till folkpension beror alltid på sökandens övriga 

pensionsinkomster. Folkpension beviljas inte, om de övriga 

pensionerna överstiger den övre inkomstgränsen (se tabellen 

på sidan 97). 

Ålderspension utbetalas till person, som fyllt 65 år och 

förtida ålderspension till person som fyllt 62 år 

Sjukpension kan beviljas även för bestämd tid som rehabiliteringsstöd 

under vård eller rehabilitering eller utredning 

av rehabiliteringsbehovet. 

Sjukpension utbetalas till person i åldern 16–64 år, som på 

grund av sjukdom, skada eller lyte är oförmögen att utföra 

sitt vanliga arbete eller annat därmed jämförbart arbete, 

som med beaktande av hans ålder, yrkesskicklighet och 

andra omständigheter kan anses vara lämpligt för honom 

och trygga en skälig utkomst. I sjukpension som beviljats 

en person som fyllt 60 år betonas arbetsoförmågans förvärvsmässiga 

karaktär. Pension beviljas alltid en person 

som är blind, oförmögen att röra sig eller i sådant tillstånd 

av hjälplöshet att han inte kan komma till rätta utan annans 

hjälp. 

Sjukpensionen börjar, då sjukförsäkringslagens dagpenning 

upphör. Om dagpenning inte betalas, kan sjukpensionen 

börja först efter den kalkylmässiga dagpenningsperioden 

eller från samma tidpunkt för vilken personen beviljats 

invalidpension enligt arbetspensionslagarna. En person 

som fyllt 63 år kan emellertid beviljas sjukpension från 

början av den månad som följer efter arbetsoförmågans begynnande, 

men tidigast från samma tidpunkt vid vilken 

han beviljas ålderspension enligt arbetspensionslagarna. 

Arbetslöshetspension utbetalas enligt samma förutsättningar 

som arbetslöshetspension enligt arbetspensionslagarna. 

Även villkoren för att pensionen börjar utbetalas, av- 

FPL 

93

yts och upphör är i övrigt desamma, men arbetslöshetspension 

enligt folkpensionslagen fortsätter fram till den 

allmänna pensionsåldern på 65 år. 

Garantipension utbetalas endast till dem, vars samtliga 

övriga pensioner (folkpension, arbetspensioner och med 

dem jämställbara fortlöpande ersättningar samt pensioner 

från utlandet) som bruttoinkomst är mindre än den inkomstgräns 

som berättigar till garantipension (se tabellen 

på sidan 97). 


Folkpensionen är beroende av pensionstagarens pensionsinkomster 

samt äktenskap eller samboförhållande. 

Beloppen av full folkpension framgår av tabellen på sidan 

97. Full folkpension utbetalas, om inkomsten är mindre än 

den lägre gränsen i tabellen. Om inkomsten är större än 

den lägre gränsen, avdras från den fulla folkpensionen hälften 

av skillnaden mellan inkomsten och den lägre inkomstgränsen. 

Folkpensionen upphör, när inkomsten överstiger 

den övre inkomstgränsen. Den minsta folkpension som utbetalas 

är 6,47 euro per månad. 

Uppskjutna ålderspensioner höjs med 0,6 % för varje månad 

varmed pensionen har skjutits fram från den månad 

som följer efter fyllda 65 år. 

Förtida ålderspension minskas med 0,4 % för varje månad 

som pensioneringen inleds före ingången av den månad 

under vilken personen fyller 65 år. Förtidsavdraget är 

bestående, dvs. det kvarstår även i den pension som betalas 

ut efter fyllda 65 år. 

Garantipensionens belopp är beroende av pensionstagarens 

egna pensionsinkomster (se tabellen på sidan 97). Övriga 

pensioner avdras till fullt belopp. 

94

Bostadsbidrag för pensionstagare utgår till mottagare av 

arbets-, folk-, efterlevande- och garantipension med högst 

85 % av den del av boendekostnaderna som överstiger 

självrisken. Fullt bostadsbidrag betalas utgående från inkomsterna 

till pensionstagare, för vilken endast en grundsjälvrisk 

på 590,79 euro per år för boendet bestämts. Den 

högsta årsinkomst som kan ge rätt till fullt bostadsbidrag 

är för ensamstående person 8 397 euro. För äkta makar, om 

den ena maken inte har rätt till bostadsbidrag, är ovannämnda 

gräns 12 308 euro, och om båda makarna har rätt 

till bostadsbidrag, är gränsen 13 488 euro per år. Då inkomsterna 

överstiger ovannämnda inkomster, höjs självriskandelen. 

Bostadsbidrag betalas dock inte för den del av 

boendekostnaderna som överstiger maximibeloppet i tabellen 

på sidan 99. 

Barnförhöjningen är 21,23 euro per månad. Barnförhöjning 

betalas till arbets- eller folkpensionstagare för varje 

barn under 16 år. 

Fronttillägg betalas till veteraner, åt vilka har beviljats 

frontmanna-, fronttjänst-, front- eller veterantecken. Fronttillägg 

enligt lagen om frontmannapension betalas alltid till 

i Finland bosatt person som erhållit ovannämnda tecken, 

och till utomlands bosatt finländsk medborgare, om han erhåller 

folkpension. Fronttillägg kan även betalas till utomlands 

bosatt finsk eller utländsk medborgare, som har 

ovannämnda tecken, även om han inte får folkpension. De 

som har deltagit i minröjning åren 1945–1952 har rätt till 

fronttillägg. 

Fronttillägget är 47,55 euro per månad. 

Extra fronttillägg utbetalas till de fronttilläggsmottagare, 

vilkas ograverade folkpension överstiger 98,32 euro per 

månad. Extra fronttillägg betalas inte till minröjare. Det extra 

fronttillägget utgår med 25–45 % av det belopp varmed 

folkpensionen överstiger 98,32 euro, dock minst 6,09 euro 

per månad. 

FPL 

95

Extra fronttillägg räknas från en sådan folkpension i vilken 

pensionerna från andra länder räknats som inkomst men 

som inte anpassats till den tid pensionstagaren bott i Finland. 

Den tid som pensionstagaren bott utomlands kan inverka 

på beloppet av folkpensionen. Folkpensionen betalas utan 

avdrag, om sökanden bott i Finland 80 % av tiden mellan 

fyllda 16 år och pensionens början eller fyllda 65 år. I övrigt 

anpassas pensionens belopp till den tid personen bott 

i Finland. 

På folkpensionen inverkar inte bl.a: 

• arbetsinkomst 

• lantbruksinkomst 

• sytning 

• företagarinkomst 

• naturaförmåner 

• hyresinkomst 

• depositionsräntor o.d. räntor 

• fronttillägg 

• generationsväxlingspensionens tilläggsdel 

• avträdelsepension och tillägg enligt avträdelsesystemet 

• barnbidrag 

• livränta, tilläggsränta och tilläggsförsörjningspension enligt 

lagen om ersättning för skada ådragen i militärtjänst 

• av olycksfallsförsäkringens förmåner bl.a. menersättning 

• ersättning enligt lagen om brottsskador 

• pension som baserar sig på frivilligt tecknad försäkring, 

t.ex. individuell pensionsförsäkring 

• bostadsbidrag 

• bostadsförmån för egen bostad 

• vårdbidrag eller handikappbidrag 

• underhåll som grundar sig på underhållsskyldighet 

• utkomststöd. 

På folkpensionen inverkar delvis: 

• vissa pensioner som börjat löpa före 1.7.1975 och försörjningspension 

enligt lagen om ersättning för skada 

ådragen i militärtjänst som börjat löpa före 1.1.1983. 

96

FOLKPENSIONEN ÅR 2012 

Familjeför- Full folk- Lägre inkomst- Övre inkomsthållanden 

pension gräns *) gräns **) 

e/mån. e/mån. e/mån. 

Ensamstående 608,63 53,70 1 257,96 

I parför- 

hållande ***) 539,85 53,70 1 120,46 

*) Rätt till full folkpension. 

**) Om inkomsten är minst detta, utetalas ingen folkpension. 

***) Om en som lever i parförhållande avgått med pension före 1.9.1991 

och maken avgår med pension efter 1.9.1991, är makarnas pensioner 

olika. Den som först avgått med pension får en likadan pension som en 

ensamstående, och den som senare avgår med pension får en likadan 

pension som en som är gift. 

GARANTIPENSION ÅR 2012, ensamstående 

Arbetspension Folkpension Garantipension Sammanlagt 

e/mån. e/mån. e/mån. e/mån. 

0 608,63 105,10 713,73 

100,00 585,46 28,27 713,73 

143,59 563,67 6,47* 713,73 

200,00 535,46 0 735,46 

* minsta garantipension som betalas ut är 6,47 euro/månad 

GARANTIPENSION ÅR 2012, i parförhållande 

Arbetspension Folkpension Garantipension Sammanlagt 

e/mån. e/mån. e/mån. e/mån. 

0 539,85 173,88 713,73 

100,00 516,68 97,05 713,73 

281,16 426,10 6,47* 713,73 

300,00 416,68 0 716,68 

* minsta garantipension som betalas ut är 6,47 euro/månad 

FPL 

97

På folkpensionen inverkar följande inkomster: 

• sökandens arbets- och tjänstepensioner utom den andel 

som överstiger den stadgade gränsen i fråga om vissa 

förmåner som endast delvis beaktas (se föregående). Ålderspension 

enligt arbetspensionslagarna som begynt 

1.2.2005 eller därefter beaktas som inkomst i form av 

pension som intjänats fram till 63 års ålder, och bonustillväxten 

på 4,5 % efter 63 års ålder inverkar inte på 

folkpensionen. Rehabiliteringstillägg, barnförhöjning eller 

höjning som kompenserar folkpensionens grunddel 

och som betalas på arbetspensionen inverkar inte på 

folkpensionen. 

• övriga pensioner, bl.a. efterlevandepensioner 

• ersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring och 

trafikförsäkringslagen. 

Bostadsbidrag för pensionstagare 

På bostadsbidraget inverkar bl.a: 

På bostadsbidraget inverkar nästan samtliga egna och makens 

eller makans inkomster. Av förmögenheten räknas 

som inkomst 8 % av det belopp varmed egendomen för ensamstående 

överstiger 15 872 euro och för gifta 25 396 

euro. Som på bostadsbidrag inverkande förmögenhet räknas 

inte värdet av den bostad som är i pensionstagarens eller 

makens eller makans ägo och som används av dem gemensamt. 

På bostadsbidraget inverkar inte bl.a: 

• vårdbidrag för pensionstagare och av FPA betalad barnförhöjning 

• fronttillägg och extra fronttillägg 

• menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring 


• studiepenning 

• utkomststöd 

• bidrag för närståendevård av barn, äldre eller handikappade 

98

• handikappbidrag 

• livränta enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst 

• på arbetspensionen betalad förhöjning som kompenserar 

folkpensionens grunddel. 

Bostadsutgifter är bl.a. hyra eller vederlag som betalas för 

bostaden samt räntan på lån för anskaffande eller iståndsättande 

av bostad. 

BOENDEKOSTNADERNAS MAXIMIBELOPP ÅR 2012 

Familjeförhållanden Bostadsort 

Helsingfors Orterna nedan*) Övriga 

Esbo Finland 

Vanda 

Grankulla 

e/år e/år e/år 

Inga barn 7 136 6 562 5 757 

1–2 barn 8 563 7 874 6 908 

Minst 3 barn 9 990 9 187 8 060 

*) Björneborg, Borgå, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kervo, Kyrkslätt, Kouvola, Kuopio, 

Lahtis, Lojo, Nurmijärvi, Reso, Riihimäki, Rovaniemi, Seinäjoki, Sibbo, Tammerfors, Tavastehus, 

Träskända, Tusby, Uleåborg, Vasa, Vichtis, Villmanstrand och Åbo. 

BOSTADSBIDRAG FÖR PENSIONSTAGARE/EGNAhEMShUS 

Uppvärmningsnormer e/m 2 /mån. 

Bostadsort Byggnaden färdigställd 

år 1974 före 

eller senare år 1974 

Uppvärmningsgrupp I 1,23 1,60 

Uppvärmningsgrupp II 1,36 1,77 

Uppvärmningsgrupp III 1,51 1,96 

Vattennorm/person 24,52 e/mån. 

Underhållsnorm 39,48 e/mån. (byggd/sanerad år 1974 eller senare) 

eller 51,32 e/mån. (byggd/sanerad före år 1974) 

FPL 

99

Om för bostaden inte erläggs hyra eller vederlag eller om 

uppvärmnings- och vattenkostnader inte ingår i hyran eller 

vederlaget, dvs. pensionären svarar själv för kostnaderna, 

beräknas boendekostnaderna enligt ovannämnda normer 

som statsrådet fastställt. 

Inget bostadsbidrag utgår om det understiger 6,47 euro per 

månad. 

Kommunerna hör till uppvärmningsgrupper som följer: 

Uppvärmningsgrupp I: Askola, Aura, Björneborg, Borgnäs, 

Borgå, Esbo, Eura, Euraåminne, Fredrikshamn, Grankulla, 

Gustavs, Hangö, Harjavalta, Helsingfors, Honkajoki, 

Hyvinge, Högfors, Imatra, Ingå, Itis, Jämijärvi, Kankaanpää, 

Karislojo, Karvia, Kervo, Kiikoinen, Kimitoön, Kjulo, 

Koskis, Kotka, Kouvola, Kumo, Kyrkslätt, Lappträsk, Lavia, 

Lemi, Letala, Loimaa, Lojo, Lovisa, Lundo, Luumäki, Luvia, 

Masku, Miehikkälä, Mäntsälä, Mörskom, Nakkila, Nousis, 

Nummi-Pusula, Nurmijärvi, Nystad, Nådendal, Orimattila, 

Oripää, Parikkala, Pemar, Pukkila, Punkalaidun, Pyhäranta, 

Pyttis, Påmark, Pöytis, Raseborg, Raumo, Rautjärvi, Reso, 

Ruokolax, Rusko, S:t Karins, S:t Mårtens Sagu, Salo, Sastamala, 

Sastmola, Savitaipale, Sibbo, Siikainen, Sjundeå, Somero, 

Suomenniemi, Säkylä, Taipalsaari, Tarvasjoki, Träskända, 

Tusby, Tövsala, Ulvsby, Vanda, Vederlax, Vemo, 

Vichtis, Villmanstrand, Virmo, Vittis, Väståboland, Åbo samt 

kommunerna i Ålands län 

Uppvärmningsgrupp II: Akaa, Alajärvi, Alavo, Asikkala, 

Birkala, Bötom, Enonkoski, Etseri, Evijärvi, Forssa, Gustav 

Adolfs, Halso, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Heinävesi, Hirvensalmi, 

Hollola, Humppila, Hämeenkoski, Ikalis, Ilmola, 

Jakobstad, Jalasjärvi, Janakkala, Jockis, Jorois, Juupajoki, 

Juva, Kangasala, Kangasniemi, Kannus, Karleby, Kaskö, 

Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Kerimäki, Kihniö, Korsholm, 

Korsnäs, Kristina, Kristinestad, Kronoby, Kuhmalahti, Kuortane, 

Kurikka, Kylmäkoski, Kärkölä, Lahtis, Laihela, Lappa- 

100

järvi, Lappo, Larsmo, Lempäälä, Lestijärvi, Lillkyro, Loppis, 

Malax, Mänttä-Vilppula, Mäntyharju, Nastola, Nokia, Nykarleby, 

Nyslott, Närpes, Oravais, Orivesi, Padasjoki, Parkano, 

Pedersöre kommun, Perho, Pertunmaa, Pieksämäki, Punkaharju, 

Puumala, Pälkäne, Rantasalmi, Riihimäki, Ruovesi, S:t 

Michel, Seinäjoki, Soini, Storkyro, Storå, Sulkava, Sysmä, 

Tammela, Tammerfors, Tavastehus, Tavastkyro, Toholampi, 

Töysä, Urjala, Valkeakoski, Vasa, Vesilahti, Vetil, Vindala, Virdois, 

Vörå-Maxmo, Ylöjärvi, Ypäjä och Östermark 

Uppvärmningsgrupp III: Övriga kommuner. 

Index 

Bundna till folkpensionsindex är folkpensionen, garantipensionen, 

familjepensionen, handikappförmånerna (handikappbidrag 

för personer under 16 år, handikappbidrag 

för personer över 16 år, vårdbidrag för pensionstagare), inkomstgränserna 

för bostadsbidrag för pensionstagare m.fl. 

grunder (förutom maximibeloppen och normerna för vårdutgifter, 

vilka höjs med förordning av statsrådet), fronttilläggen, 

särskilt stöd till invandrare, grunddagpenningen 

och arbetsmarknadsstödet vid arbetslöshet samt militärunderstödet. 

Beskattning 

Folkpensionen och garantipensionen är beskattningsbar 

inkomst. Pensionsinkomstavdraget gör att en pensionär 

som endast har folkpension och garantipension att leva på 

inte behöver betala skatt. Se Beskattning av pensionen. 


Ansökan om pension inlämnas till Folkpensionsanstaltens 

byrå eller till arbetspensionsanstaltens serviceställe, som 

ger närmare uppgifter. Den retroaktiva ansökningstiden är 

sex månader. 

FPL 

101

Folkpensionerna, fronttilläggen, vårdbidraget för pensionstagare 

och förmånerna för handikappade utbetalas regelbundet 

enligt följande: 

Första bokstaven 

i pensionstagarens 

tillnamn Pensionen betalas 

A–K den 4:e varje månad 

L–R den 14:e varje månad 

S–Ö den 22:a varje månad 

Garantipensionen betalas ut den 22:a varje månad. 

Bostadsbidraget för pensionstagare utbetalas den 4:e 

varje månad. 

Om betalningsstället har stängt den dag pensionen betalas 

ut, kan pensionen lyftas närmast föregående vardag då 

penninginrättningen håller öppet. 


Besvärsnämnden för social trygghet → Försäkringsdomstolen. 


Folkpensionsanstalten (Nordenskiöldsgatan 12, 00250 Helsingfors, 

avdelningen för pensioner och utkomstskydd, 

Hyvlerivägen 1 a B, 00380 Helsingfors, tfn 020 63 411, 

www.fpa.fi). 


Staten finansierar folkpensionsskyddet och garantipensionen. 

102

FPA:s familjepension 

Med stöd av folkpensionslagen betalas pension till i Finland 

bosatt person. 

Rätt till familjepension har änka eller änkling under 65 år, 

som på grund av invaliditet eller arbetslöshet inte får folkpension. 

Pensionen utbetalas som begynnelsepension i sex månader 

efter förmånslåtarens död och därefter som fortsättningspension, 

om 

• den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn 

med förmånslåtaren och äktenskapet ingåtts innan förmånslåtaren 

fyllt 65 år, eller om dylikt barn inte finns 

• den efterlevande vid förmånslåtarens död fyllt 50 år, äktenskapet 

ingåtts innan den efterlevande fyllt 50 år och 

förmånslåtaren 65 år och äktenskapet fortsatt i minst 5 

år 

• part i registrerat partnerskap jämställs med make eller 

maka när 5 år gått sedan registreringen. 

Efterlevandepensionen upphör, då den efterlevande 

• börjar få folkpension på grund av invaliditet eller arbetslöshet 

• ingår nytt äktenskap före 50 års ålder; härvid utbetalas 

en engångsersättning till den efterlevande 

• fyller 65 år. 

Barn har rätt till pension, om det är under 18 år. 

Om barnet är 18–20 år, är det berättigat till pension, om 

barnet studerar på heltid eller får yrkesutbildning. Till ett 

barn som får folkpension betalas inte barnpension. 

Barn som getts till adoptivbarn har inte rätt till familjepension 

efter sina biologiska föräldrar. 

FPL 

103


Som efterlevandepension utbetalas 

• Under sex månaders tid efter förmånslåtarens död utbetalas, 

oberoende av andra inkomster, en begynnelsepension 

till ett fast belopp, som utgör 313,90 euro per månad. 

• Dessutom utbetalas bostadsbidrag, om förutsättningar 

finns för detta 

Till efterlevande make eller maka som får sjuk- eller arbetslöshetspension 

enligt folkpensionslagen, och som i övrigt 

skulle vara berättigad till familjepension, betalas i detta fall 

som familjepension det belopp, varmed familjepensionen 

överstiger sjuk- eller arbetslöshetspensionen. 

Då ett halvt år förflutit från förmånslåtarens död består efterlevandepensionen 

av 

• grundbelopp (98,32 euro per månad) och beroende på 

de övriga inkomsterna kompletteringsbelopp och bostadsbidrag, 

om den efterlevande har ett eget eller förmånslåtarens 

barn under 18 år att försörja 

• beroende på övriga inkomster kompletteringsbelopp 

och bostadsbidrag om den efterlevande inte har ovannämnda 

barn. 

Det fulla kompletteringsbeloppets storlek är beroende på 

familjeförhållandena 510,31 euro (ensamstående änka eller 

änkling) eller 441,53 euro (änka eller änkling i parförhållande) 

per månad. På kompletteringsbeloppet inverkar 

nästan alla inkomster med undantag av efterlevandepension 

som betalas efter samma förmånslåtare från utlandet. 

Endast 60 % av den efterlevandes arbetsinkomst beaktas, 

om förmånslåtaren har avlidit den 1.7.1990 eller därefter. 

Den tid som förmånslåtaren bott utomlands kan inverka på 

beloppet av grundbeloppet och kompletteringsbeloppet. 

Den tid som man måste bo i Finland för att få full pension 

är 40 år, om förmånslåtaren vid sin död fyllt 65 år, och i öv- 

104

igt 80 % av tiden mellan 16 års ålder och förmånslåtarens 

död. 

Som barnpension utbetalas 

• Till barn under 18 år betalas alltid pensionens grundbelopp, 

som är 57,76 euro per månad. Därtill kan till pensionen 

betalas ett kompletteringsbelopp. På kompletteringsbeloppets 

storlek inverkar de övriga familjepensionerna 

som barnet får. Det fulla kompletteringsbeloppet 

är 87,36 euro per månad. Till barn som mist båda föräldrarna 

utbetalas grundbelopp och kompletteringsbelopp 

skilt efter bägge föräldrarna. 

• Till barn som är 18–20 år utbetalas pensionens grundbelopp. 

Om förmånslåtaren bott utomlands kan detta i vissa fall inverka 

minskande på barnpensionen. Närmare information 

ger FPA:s byrå. 

Beskattning 

Efterlevandepensionens samt barnpensionens grundbelopp 

och kompletteringsbelopp är beskattningsbar inkomst. 

Ansökan om och utbetalning av familjepension 

Ansökan om familjepension görs hos FPA eller arbetspensionsanstaltens 

serviceställe, som ger närmare anvisningar 

och nödvändiga blanketter. 

Utbetalning 

Som FPL. 



FPL 

105

Finansiering 

Familjepensionen bekostas med statsmedel. 



avdelningen för pensioner och utkomstskydd, 

Hyvlerivägen 1 a B, 00380 Helsingfors, tfn 020 63 411, 

www.fpa.fi). 

Rehabilitering 

För person för vilken sjukdom, lyte eller skada hotar att orsaka 

arbetsoförmåga, eller vars arbetsförmåga eller förtjänstmöjligheter 

på grund av sjukdom, lyte eller skada väsentligt 

försvagats, bör Folkpensionsanstalten ordna yrkesinriktad 

rehabilitering, om han inte får sådan med stöd 

av någon annan lag. För gravt handikappad, som inte är intagen 

för vård på anstalt, ska som medicinsk rehabilitering 

långvariga och krävande rehabiliteringsperioder ordnas 

som institutionsvård eller öppen vård, då de inte omedelbart 

ansluter sig till sjukvården. Dessutom är FPA enligt 

lag skyldig att ersätta rehabiliterande psykoterapi. Rehabiliterande 

psykoterapi ersätts för att stöda eller återställa 

förmågan att arbeta eller studera hos personer, vars arbets- 

eller funktionsförmåga är nedsatt på grund av mental störning. 

Rehabiliteringspenning 

För rehabiliteringstiden betalas rehabiliteringspenning. 

Den är i regel lika stor som sjukförsäkringsdagpenningen, 

men i yrkesinriktad rehabilitering 75 % av de inkomster 

som utgör grund för dagpenningen. Om en person med invalid- 

eller arbetslöshetspension kommer till rehabilitering 

på över 30 dagar, får han förutom pensionen en rehabiliteringspenning 

på 10 % av pensionsbeloppet. För tiden efter 

rehabiliteringen kan rehabiliteringsunderstöd betalas enligt 

prövning. 

106

Ansökan 

Rehabilitering ska ansökas innan rehabiliteringen inleds. 

Till ansökan ska läkarutlåtande bifogas. 

Ansökan om rehabiliteringspenning och behovsprövat understöd 

bör göras inom fyra månader från det datum, då de 

önskas utbetalade. 

Förmåner för handikappade 

Till handikappförmånerna hör handikappbidrag för barn 

under 16 år, handikappbidrag för personer över 16 år och 

vårdbidrag för pensionstagare. 

handikappbidrag för person under 16 år 

Handikappbidrag betalas för person under 16 år som bor i 

Finland och som på grund av sjukdom, skada eller lyte under 

minst 6 månaders tid är i så hög grad beroende av vård 

och rehabilitering att detta förorsakar betydande ekonomisk 

eller annan belastning. 

Handikappbidraget utgår i tre steg beroende på den ekonomiska 

och annan belastning som vården och rehabiliteringen 

av barnet förorsakar och är graderat i tre kategorier: 

• handikappbidrag 89,18 euro per månad 

• handikappbidrag med förhöjt belopp 208,09 euro per 

månad 

• handikappbidrag med högsta belopp 403,50 euro per 

månad. 

handikappbidrag för personer över 16 år 

Handikappbidraget för personer över 16 år ska i huvudsak 

trygga handikappades möjligheter att klara sig i det dagliga 

livet, arbetet och studier. Detta gäller främst personer 

som är i arbetsför ålder och inte får pension. 

Handikappbidrag betalas som ersättning för men och behov 

av hjälp till följd av sjukdom eller skada samt för ser- 

FPL 

107

vice och specialkostnader. Bidraget är graderat i tre kategorier 

liksom handikappbidraget för personer under 16 år. 

Vårdbidrag för pensionstagare 

Vårdbidrag för pensionstagare utbetalas till en person som 

får arbets-, folk-, efterlevande- och garantipension och som 

till följd av sjukdom eller handikapp behöver vård och service 

eller har särskilda kostnader i minst ett års tid. Vårdbidraget 

utbetalas i tre kategorier i form av vårdbidragets 

grundbelopp, förhöjt vårdbidrag eller vårdbidragets högsta 

belopp. 

• Vårdbidragets grundbelopp är 59,73 euro per månad 

• Det förhöjda vårdbidraget är 148,69 euro per månad 

• Vårdbidragets högsta belopp är 314,41 euro per månad. 

FPA betalar ut veterantillägg till personer som får förhöjt 

eller högsta vårdbidrag och som har rätt till extra fronttillägg. 

Veterantilläggets belopp är 52,09 euro per månad 

och det är skattefritt. 

Diettillägg 

Åt personer som lider av celiaki betalas ett särskilt diettillägg 

om 21 euro per månad. 

Index 

Förmånerna för handikappade är bundna vid folkpensionsindex. 

Beskattning 

Förmånerna för handikappade är skattefri inkomst. 

Ansökan och utbetalning 

Ansökan lämnas in till FPA. Som bilaga fordras läkarutlåtande 

(C-intyg). Den retroaktiva ansökningstiden är sex 

månader. 

Förmånerna för handikappade betalas på samma sätt som 

folkpensionerna. 

108

Lagen gäller 

Sjukförsäkringslagen (SFL) 

personer på vilka tillämpas Finlands lagstiftning om social 

trygghet. 

Sjukdagpenning 

Dagpenning utbetalas till person i åldern 16–67 år som på 

grund av sjukdom är oförmögen att utföra sitt sedvanliga 

arbete eller därmed jämförbart arbete. Den som är berättigad 

till dagpenning kan under vissa förutsättningar beviljas 

partiell sjukdagpenning. 

Dagpenning utbetalas både till den som förvärvsarbetar 

och den som arbetar för egen räkning, under förutsättning 

att man arbetat under de tre månader som närmast föregick 

arbetsoförmågan. 

Såsom eget arbete som ger rätt till dagpenning anses arbete 

i eget eller familjemedlems företag, rörelse, yrke eller 

lant-, skogs-, hem- eller annan hushållning, självständigt 

vetenskapligt arbete samt studier med karaktär av huvudsyssla 

vid läroanstalt eller på yrkeskurs. Rätt till dagpenning 

har sålunda t.ex. också skolelever och hemmamammor. 

Den som är arbetslös utan egen förskyllan kan likaså 

få dagpenning. 

Om arbetsvillkoret inte uppfylls, uppstår rätten till dagpenning 

efter det att arbetsoförmågan har pågått oavbrutet 55 

dagar. Dagpenningens belopp är då alltid 22,96 euro per 

dag. 

Partiell sjukdagpenning 

Partiell sjukdagpenning kan enligt sjukförsäkringslagen 

beviljas försäkrad arbetstagare eller företagare i åldern 16– 

109

67 år som arbetat på heltid och som är arbetsoförmögen, 

men som stannar kvar i eller återgår till sitt arbete på deltid. 

Återgången till arbetet på deltid får inte äventyra den försäkrades 

hälsa och tillfrisknande. Partiell sjukdagpenning 

kan beviljas genast efter sjukdagpenningens självrisktid. 

Partiell sjukdagpenning beviljas utan självrisktid omedelbart 

efter sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen. 

Den försäkrade ska återgå till deltidsarbete på sin egen arbetsplats 

och ingå ett tidsbundet avtal om deltidsarbetet 

med sin arbetsgivare. Av avtalet ska framgå dess längd och 

att arbetstagarens arbetstid och lön har minskat med 40–60 

% från den normala arbetstiden och lönen i heltidsarbete. 

Företagare ska ge en tillförlitlig utredning av att det arbete 

som utförs i det egna företaget har minskat med 40–60 %. 

Utbetalning av dagpenning 

Dagpenning utbetalas för varje vardag, med undantag av 

den dag då arbetsoförmågan började och de nio därpå följande 

vardagarna (självrisktid). För en person, som har en 

gällande obligatorisk eller frivillig pensionsförsäkring enligt 

lagen om pension för företagare när arbetsoförmågan 

börjar, är självrisktiden insjuknandedagen och de tre därpå 

följande vardagarna. 

Dagpenning utbetalas för högst 300 dagar. Vid beräkningen 

av dagarna beaktas tidigare dagpenningsdagar under de 

två år som föregår arbetsoförmågans början. Tidigare dagpenningsdagar 

tas dock inte alls i beaktande, om personen 

i fråga efter upphörandet av föregående arbetsoförmåga 

varit arbetsförmögen minst ett år. 

I maximitiden för dagpenning inräknas också t.ex. sådana 

dagar, för vilka personen har rätt till dagpenning, men så- 

110

dan inte betalas p.g.a. ringa inkomster. Detta är av betydelse 

för att klarlägga bl.a. rehabiliteringsbehovet och när 

eventuell invalidpension eller rehabiliteringsstöd enligt 

FPL börjar. 

Sjukdagpenning kan betalas ut för ytterligare två månader 

efter maximitiden på 300 dagar, om personen emellanåt 

har arbetat minst en månad. 

Dagpenningens storlek 

Dagpenningens storlek fastställs i regel utgående från den 

arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen det år 

som föregått arbetsoförmågan, varvid arbetsinkomsten justeras 

med lönekoefficienten. På löneinkomster från arbets- 

och tjänsteförhållande avdras utgifterna för inkomstens 

förvärvande. På dem görs ytterligare premieavdrag. Den 

för företagarens eller stipendiatens FöPL/LFöPL-försäkring 

fastställda arbetsinkomsten används som i beskattningen 

konstaterad arbetsinkomst. Från FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten 

görs inte avdrag för utgifterna för inkomstens förvärvande 

eller premieavdrag. Om företagaren inte har 

FöPL/LFöPL-försäkring, används som grund för dagpenningen 

alltjämt den i beskattningen konstaterade förvärvsinkomsten. 

För en person som arbetar utomlands och som omfattas av 

den sociala tryggheten i Finland betraktas försäkringslönen 

som arbetsinkomst, om personen och dennes arbetsgivare 

har avtalat om försäkringslön (ArPL 72 §, SFL 11 kap. 

2 §). 

Om arbetsinkomsterna har stigit väsentligt, kan som grund 

för dagpenningen tillämpas av sökanden anförda inkomster, 

vilka han haft under sex månaders tid före arbetsoförmågan 

började. En företagare/stipendiat kan som s.k. 

sex månaders inkomst ange den arbetsinkomst som har 

fastställts för FöPL- eller LFöPL-försäkringen. 

SFL 

111

Särskilda regler finns om sjukdagpenning för arbetslösa, 

rehabiliteringsklienter och studerande. Om sökanden före 

arbetsoförmågan började har mottagit arbetslöshetsförmån, 

rehabiliteringspenning eller studiepenning, kan denna 

förmån tas som grund för dagpenningen. 

Dagpenning betalas inte, om årsinkomsten är högst det belopp 

som anges i tabellen eller lägre. Till personer utan eller 

med ringa inkomst betalas dagpenningens minimibelopp 

22,96 euro per dag efter det att arbetsoförmågan pågått 

oavbrutet 55 dagar. 

Beloppet av partiell dagpenning är alltid hälften (50 %) av 

det fulla beloppet av den sjukdagpenning som omedelbart 

föregår den partiella dagpenningen. De förmåner som 

samordnas och som inverkat på sjukdagpenningen beaktas 

således inte i den partiella sjukdagpenningen. Den partiella 

sjukdagpenningen kan vara mindre än sjukdagpenningens 

minimibelopp. 

Samordning av dagpenning 

Sjukdagpenningen är primär ersättning jämfört med den 

fulla invalidpensionen enligt arbetspensionslagarna på så 

sätt att utbetalningen av arbetspension i allmänhet vidtar 

112 

BERÄKNING AV DAGPENNINGENS BELOPP ÅR 2012 

Sjukdagpenning, rehabiliteringspenning och moderskaps-, 

faderskaps- och föräldrapenning som beräknats utifrån 

arbetsinkomsterna år 2012 

Arbetsinkomst 

, efter avdrag 

Dagpenning /vardag 

högst 1 324 ingen dagpenning 

1 325–34 495 0,7 × årsinkomsten : 300 

34 496–53 072 80,49 + 0,4 × (årsinkomsten – 34 495) : 300 

över 53 072 105,26 + 0,25 × (årsinkomsten – 53 072) : 300

EXEMPEL PÅ DAGPENNINGENS BELOPP ÅR 2012 

Årsinkomst e, Dagpenning e/vardag 

efter före förskottsavdrag 

innehållning 

1 324 0,00 

1 325 3,09 

2 000 4,67 

4 000 9,33 

6 000 14,00 

7 500 17,50 

9 842 22,96 1) 

12 000 28,00 

14 500 33,83 

17 000 39,67 

19 500 45,50 

24 500 57,17 

30 000 70,00 

35 000 81,16 

40 000 87,83 

50 000 101,16 

55 000 106,86 

60 000 111,03 

1) Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningens minimibelopp samt 

sjukdagpenningens minimibelopp efter 55 dagar. 

först då dagpenning betalats för maximitiden (300 dagar). 

Om en person inte har ansökt om dagpenning, kan invalidpensionen 

börja från ingången av den kalendermånad som 

följer på den månad då arbetsoförmågan började. 

Om den försäkrade p.g.a. sjukdom erhåller 

• annan lagstadgad ersättning (t.ex. med stöd av olycksfalls- 

eller trafikförsäkringslagen) eller 

• lön för sjuktiden, utbetalas till honom i sjukdagpenning 

på grund av samma arbetsoförmåga endast den del av 

sjukförsäkringens dagpenning som överstiger nämnda 

ersättning för samma tid. 

SFL 

113

Moderskapspenning, föräldrapenning, 

faderskapspenning och 

specialmoderskapspenning 

Moderskapspenning utbetalas åt kvinnlig försäkrad, vars 

havandeskap varat minst 154 dagar. Moderskapspenning 

utbetalas för 105 vardagar. Omedelbart efter det att moderskapspenningen 

utbetalats börjar föräldrapenning löpa för 

158 vardagar åt modern eller, om föräldrarna sinsemellan 

kommit överens om detta, åt fadern. Föräldrapenningstiden 

förlängs med 60 vardagar om det samtidigt föds två 

barn och med 120 vardagar, om det föds tre barn. 

Föräldrapenning kan samtidigt betalas som partiell till 

båda föräldrarna. Rätt till partiell föräldrapenning föreligger, 

om föräldrarna för minst 2 månaders tid har överenskommit 

med sina arbetsgivare om deltidsarbete under föräldrapenningsperioden 

så att varderas arbetstid och lön är 

40–60 % av den arbetstid och lön som tillämpas på en heltidsanställd 

arbetstagare i branschen. En förutsättning är 

dessutom att föräldrarna själva vårdar sitt barn. 

Barnets far har rätt till faderskapspenning för 18 vardagar 

under högst 4 perioder som han väljer under den tid moderskaps- 

eller föräldrapenning utbetalas. Om fadern har 

varit föräldraledig minst de sista 12 vardagarna av föräldrapenningsperioden, 

har han dessutom rätt till en ”pappamånad”, 

varvid han kan kombinera en extra faderskapspenningsperiod 

på 1–24 vardagar till ovannämnda 12 dagar 

med föräldrapenning. Pappamånaden kan hållas flexibelt 

fram tills det förflutit 180 vardagar från den föräldrapenningsperiod 

som modern eller fadern hållit omedelbart efter 

moderskapspenningsperioden. Förutsättningen för att 

faderskapspenning eller föräldrapenning ska betalas till fadern 

är, att fadern deltar i vården av barnet och inte förvärvsarbetar 

eller utför annat arbete utanför hemmet. 

114

Föräldrapenning utbetalas även åt försäkrad som adopterat 

ett barn under sju år och som deltar i barnets skötsel och 

inte förvärvsarbetar eller utför annat arbete utanför hemmet. 

Föräldrapenning utbetalas i detta fall för minst 200 

vardagar. Föräldrapenningen kan även betalas partiell, om 

båda föräldrarna deltidsarbetar på ovan beskrivet sätt. 

Specialmoderskapspenning betalas till en försäkrad som 

är gravid, om hennes arbetsuppgifter eller arbetsplats kan 

äventyra hennes eller fostrets hälsa. En förutsättning är att 

man inte kan ordna annat arbete för henne och att hon på 

grund av detta måste stanna borta från arbetet. 

Storleken på ovannämnda dagpenningar fastställs enligt 

samma grunder som dagpenning p.g.a. arbetsoförmåga, 

dock så att dagpenningens storlek är minst 22,96 euro per 

dag. Föräldradagpenningar som grundar sig på arbets- eller 

företagarinkomster höjs enligt följande: Moderns moderskapspenning 

är högst 90 % av arbetsinkomsten under de 

56 första moderskapspenningsdagarna; moderns föräldrapenning 

och faderns föräldrapenning samt faderskapspenningen 

under pappamånaden högst 75 % av arbetsinkomsten 

under de 30 första vardagarna. Ovannämnda höjning 

gäller upp till en årsinkomst på 53 072 euro och för den 

överstigande delen är höjningen 32,5 %. 

Beloppet av moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning 

kan likaså fastställas utgående från föregående arbetslöshetsförmån, 

rehabiliteringspenning eller studiepenning eller 

i vissa fall utifrån arbetsinkomsten för föregående föräldradagpenning 

(s.k. förlossningar som följer efter varandra). 

Då ges ingen höjning på föräldradagpenningen. 

Om modern återgår till arbetet under den tid moderskaps- 

eller föräldrapenning betalas ut, fastställs dagpenningen 

för tiden i arbete enligt minimibeloppet. Om bägge föräldrarna 

förvärvsarbetar under nämnda tid, kan föräldrapenningen 

till sitt minimibelopp i stället för till modern betalas 

till fadern, om föräldrarna kommit överens om detta. Den 

SFL 

115

partiella föräldrapenningens storlek är hälften av beloppet 

av den dagpenning som har fastställts för den försäkrade. 

Specialvårdspenning 

Specialvårdspenning betalas till förälder som på grund av 

vård av svårt sjukt barn under 16 år är förhindrad att utföra 

arbete och inte får lön eller annan arbetsinkomst under 

denna tid. Förälder till barn under 7 år kan med undantag 

för tid då barnet vårdas hemma, få specialvårdspenning 

även om barnet inte anses ha svår sjukdom. 

Förutsättning för utbetalning av specialvårdspenning är att 

föräldern deltar i vården av barnet på sjukhus eller vid 

sjukhuspoliklinik eller vid specialvårdsdistrikts poliklinik 

och att den vårdande läkaren har ansett det nödvändigt att 

föräldern deltar i vården. Förmånen betalas också om föräldern 

i anslutning till sjukhusvården vårdar ett svårt sjukt 

barn hemma. Understöd betalas vidare för deltagande i anpassningstränings- 

eller rehabiliteringskurser. 

För sjukhus- och poliklinikvård utbetalas specialvårdspenning 

för högst 60 vardagar och för hemvård för ytterligare 

60 dagar. Av vägande medicinsk orsak kan förmånen utbetalas 

för längre tid än maximitiden. Specialvårdspenningens 

storlek fastställs på samma sätt som sjukdagpenningens. 

Specialvårdspenningen är minst 22,96 euro per 

dag. 

Ersättningar för sjukvård 

Sjukförsäkringen ersätter en del av kostnaderna för privata 

hälsovårdstjänster, läkemedelsvård och p.g.a. sjukdom 

samt rehabilitering gjorda resor. Sjukförsäkringen ersätter 

kostnader för behövlig sjukvård. De ersättningsgilla kostnaderna 

ska bero på sjukdom, graviditet eller förlossning. 

Ersättning betalas inte för tid under vilken personen vårdas 

på offentligt sjukhus eller inrättning. 

116

Läkar- och tandläkararvoden, undersökning och vård 

Som sjukvård ersätts av läkare given vård samt av läkare 

gjord undersökning som behövs för att konstatera eventuell 

sjukdom eller ordinera vård. Likaså ersätts av tandläkare 

utförd vård av mun och tänder, undersökning av mun och 

tänder en gång per kalenderår samt tandreglering när det 

är fråga om nödvändig behandling för botande av annan 

sjukdom än tandsjukdom. Undersökning och vård som utförts 

av munhygienist ersätts då den ordinerats av privat 

tandläkare. Av läkare och tandläkare ordinerad behövlig 

undersökning och behandling ersätts när undersökningen 

har utförts av i sjukförsäkringslagen avsedd annan yrkesperson 

inom hälsovården eller när åtgärden har utförts av 

i lagen om privat hälsovård avsedd verksamhetsenhet 

inom den privata hälsovården. Protetiska åtgärder och 

tandtekniska kostnader ersätts inte. Åt frontveteraner och 

minröjare ersätts kostnader för tandvård i större omfattning 

än åt den övriga befolkningen. 

Sjukförsäkringsersättningen beräknas på beloppet i en 

fastställd taxa. Om arvodet eller avgiften är lägre än taxan, 

beräknas ersättningen på det belopp som debiterats patienten. 

Den återstående delen, den s.k. självriskandelen, 

ska betalas av patienten själv. Arvode för munhygienist baserar 

sig på en fast ersättning enligt den fastställda taxan. 

De taxor som utgör grund för ersättningen fastställs av FPA 

med stöd av en förordning som utfärdas av statsrådet. 

Ersättning för resekostnader 

Nödvändiga resekostnader som beror på sjukdom eller graviditet 

ersätts, när resan har gjorts till en verksamhetsenhet 

inom den offentliga hälsovården. Resor till en verksamhetsenhet 

inom den privata hälsovården eller en privat yrkesutövare 

ersätts, om den undersökning eller behandling som 

utförts på personen ska ersättas. Också resor p.g.a. rehabilitering 

som ordnats av FPA ersätts till det rehabiliteringsställe 

som nämnts i beslutet om rehabilitering. 

SFL 

117

Resekostnaderna ersätts till sådant närmaste undersöknings- 

eller vårdställe, där personen kan få behövlig undersökning 

eller vård utan att hans hälsa riskeras. Om kommunen 

eller samkommunen ordnar vården som köpt service, 

ersätts resan dit varifrån servicen köpts. Ersättning 

betalas för resa med det billigaste färdmedlet. Ersättning 

för kostnader av resa med specialfordon betalas, om personens 

sjukdom eller trafikförhållandena har krävt specialfordon. 

Direktersättning 

Kunden kan få direktersättning av den som producerar hälsovårdstjänsterna 

eller befullmäktiga den som producerar 

trafiktjänsterna att på hans vägnar ansöka om ersättningen 

enligt sjukförsäkringslagen från FPA. Förutsättningen är att 

tjänsteproducenten har ingått avtal med FPA. Kunden betalar 

då endast självriskandelen och tjänsteproducenten uppbär 

sjukförsäkringsersättningen av FPA. 

Ersättning för läkemedelskostnader 

Ersättning betalas för av läkare och tandläkare för vård av 

sjukdom ordinerade läkemedel, av läkare för vård av långvarig 

hudsjukdom ordinerade salvbaser och kliniska näringspreparat, 

för vilka läkemedelsprisnämnden, som fungerar 

i samband med social- och hälsovårdsministeriet, har 

fastställt ersättning och ett skäligt partipris. 

För läkemedelskostnader betalas ersättning i tre olika ersättningsklasser: 

grundersättning, lägre specialersättning 

och högre specialersättning. Ersättningen räknas för respektive 

läkemedel enligt ersättningsprocenten i tabellen. I 

den övre specialersättningsklassen räknas ersättningen på 

de kostnader som överstiger den läkemedelsspecifika fasta 

självrisken på 3 euro. Ett läkemedel ska specialersättas, om 

läkemedelsprisnämnden för det har fastställt ett skäligt 

partipris och att det ska specialersättas. Dessutom förutsätts 

det att läkemedlet används för behandling av svår och 

långvarig sjukdom som omnämns i statsrådets förordning. 

118

Om rätt till begränsad grundersättning för läkemedel, specialersättning 

för läkemedel och ersättning för kliniska näringspreparat 

ansöks särskilt. Med ansökan avses att läkarutlåtande 

tillställs FPA. 

Grund- och specialersättningarna för läkemedel får man i 

allmänhet redan hos apoteket genom att uppvisa FPA-kortet. 

Om de oersatta kostnaderna för läkemedel, kliniska näringspreparat 

och salvbaser sammanlagt överstiger 700,92 

euro år 2012, har den försäkrade rätt till tilläggsersättning 

för den överstigande delen. Tilläggsersättningen är 100 % 

av den andel som överstiger den läkemedelsspecifika självriskandelen 

på 1,50 euro. 

Ersättningar för läkemedel betalas ut endast med stöd av 

läkemedlets referenspris, då läkemedlet omfattas av referensprissystemet. 

ERSÄTTNING FÖR SjUKVÅRDSKOSTNADER 

Förmånsslag Ersättning % Fast själv- Årlig självriskandel 

e riskandel e 

Läkararvoden 60 

Tandläkararvoden 60 

Undersökning och vård 75 

Ersättning till frontveteraner och 

minröjare 

– undersökning och profylaktisk vård 

samt kliniskt protektiskt arbete 100 

– tekniskt protektiskt arbete 50 

– övrig tandvård 60 

Läkemedel 

– grundersättning 42 

– lägre specialersättning 72 

– övre specialersättning 100 

Tilläggsersättning för 

läkemedelskostnader 100 

Resor 100 

Övernattningspenning högst 20,18 e/natt 

13,46 

3,00 

1,50 

9,25 

700,92 

157,25*) 

*) Den totala årliga självriskandelen för resor gjorda p.g.a. rehabilitering som 

ordnats av sjukförsäkringen och FPA. 

SFL 

119

Företagshälsovård 

Arbetsgivaren bör enligt lagen om företagshälsovård på 

egen bekostnad ordna företagshälsovård för sina anställda. 

I anslutning till den kan arbetsgivaren också på egen bekostnad 

ordna öppen sjukvård på allmänpraktiserande läkares 

nivå. 

Den som producerar tjänsten kan vara arbetsgivarens egen 

eller en för flera arbetsgivare gemensam företagshälsovårdsstation, 

någon annan privat enhet som producerar företagshälsovårdstjänster, 

en kommunal vårdcentral eller en 

yrkesperson inom företagshälsovården. 

Arbetsgivaren har med stöd av 13 kapitlet 1 § i sjukförsäkringslagen 

rätt att få ersättning för de kostnader som tjänsterna 

orsakar. Om en företagare som omfattas av FöPL eller 

LFöPL har ordnat åt sig företagshälsovård enligt 12 § i lagen 

om företagshälsovård, kan han därtill avtala med den 

serviceproducent som tillhandahåller företagshälsovårdstjänster 

om att också ordna öppen sjukvård på allmänpraktiserande 

läkares nivå. 

Ersättningen bestäms skilt för kostnader för preventiv företagshälsovård 

(ersättningsklass I) och sjukvård (ersättningsklass 

II). För arbetsgivarens räkenskapsperiod utgör 

ersättningen i ersättningsklass I antingen 50 % eller 60 % 

och i ersättningsklass II 50 % av de nödvändiga och skäliga 

kostnaderna, dock högst ett på kalkylmässiga maximibelopp 

baserat belopp. Ersättningen för företagare fastställs 

enligt årliga företagarspecifika maximibelopp. Företagare 

får antingen 50 % eller 60 % i ersättning för nödvändiga 

och skäliga kostnader för preventiv företagshälsovård och 

50 % i ersättning för sjukvårdskostnader. Ersättningen kan 

emellertid inte överstiga de årliga maximibeloppen. 

120

Beskattning 

Sjukdagpenning och övriga på samma grunder bestämda 

dagpenningar med stöd av sjukförsäkringen är beskattningsbar 

inkomst på vilken i allmänhet verkställs innehållning 

av förskottsskatt. 

Ansökan 

Sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning 

samt ersättning för sjukkostnader ska sökas från 

FPA. Den försäkrade kan få en del av ersättningarna för 

sjukvård som direktersättning. Person som hör till arbetsplatskassa 

bör söka ersättning direkt från arbetsplatskassan. 

Ersättning för läkemedel fås i allmänhet direkt hos 

apoteket. 

Arbetsgivaren kan ansöka om att till honom betalas den 

försäkrades sjukdagpenning till den del han har betalat lön 

för sjuktid, samt den försäkrades föräldrapenning om han 

har betalat lön till sin arbetstagare under dennas moderskaps-, 

faderskaps- eller föräldraledighet. 

Sjukdagpenning, specialmoderskapspenning och specialvårdspenning 

ska sökas inom fyra månader från den dag 

från vilken man vill lyfta den. Ansökningstiden förkortas 

till två månader från och med 1.6.2012. Moderskapspenning 

ska sökas senast två månader före den beräknade 

nedkomsten. Faderskapspenning ska sökas inom två månader 

från föräldrapenningperiodens utgång och faderskapspenning 

för pappamånaden senast 2 månader före 

pappamånaden hålls. Föräldrapenning och partiell föräldrapenning 

ska sökas senast en månad före den dag från vilken 

man vill lyfta den. Föräldrapenning och partiell föräldrapenning 

för vård av adoptivbarn ska sökas inom två månader 

från det man fick vårdnaden om barnet. 

SFL 

121

Till ansökan om sjukdagpenning bör fogas läkarintyg eller 

-utlåtande eller annan utredning angående arbetsoförmågan. 

Till ansökan om moderskaps- och föräldrapenning bör bifogas 

ett intyg över tiden för havandeskapets längd, i fråga 

om adoptivbarn intyg från kommunens socialnämnd eller 

adoptionsbyrån. 

Ersättning för sjukvårdskostnader ska sökas inom sex månader 

från det att avgiften betalats. Vid ansökan om ersättning 

för sjukvård bör utredning över kostnaderna och den 

vård som givits företes. 

Arbetsgivaren ansöker om ersättning för kostnader för företagshälsovård 

och sjukvård som ordnats i anslutning till 

den med en ansökan, som täcker kostnaderna enligt bokföringen 

under hela räkenskapsperioden. Ansökningstiden 

är sex månader från räkenskapsperiodens utgång. 

En företagare som har ordnat för sig själv företagshälsovårdstjänsterna 

hos en kommunal vårdcentral, betalar för 

tjänsterna åt vårdcentralen endast självriskandelen; den 

vårdcentral som har ordnat tjänsterna ansöker om ersättningen 

enligt sjukförsäkringslagen från FPA:s byrå. Ansökningstiden 

är sex månader från det tjänsterna tillhandahållits. 

En företagare som för sig själv köper tjänsterna av en 

privat producent av företagshälsovårdstjänster (t.ex. en läkarcentral), 

ansöker om ersättning för kostnaderna från 

FPA:s byrå inom sex månader från det att de har betalats. 

En företagare med anställda kan välja om han söker ersättning 

enligt ovan beskrivna ersättningsförfarande för företagare 

eller på samma ansökan med vilken han ansöker om 

ersättning för kostnaderna för sina anställda under räkenskapsperioden. 

122

Försäkringsanstalt 


tfn 020 643 411, www.fpa.fi), FPA-byråerna och 

arbetsplatskassorna. 



Försäkringsavgift och försäkringspremie 

Sjukförsäkringen indelas i en arbetsinkomstförsäkring och 

en sjukvårdsförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras 

med sjukförsäkringens dagpenningspremie, som 

uppbärs av löntagare och företagare, samt den sjukförsäkringsavgift 

som betalas av arbetsgivarna. Sjukvårdsförsäkringen 

finansieras med sjukförsäkringens sjukvårdspremie, 

som uppbärs av löntagare, företagare samt pensions- och 

förmånstagare. 

Löntagarens dagpenningspremie är 0,82 % av lönen. För 

FöPL-försäkrade företagare är dagpenningspremien 0,97 % 

och för övriga företagare 0,82 % av företagarens arbetsinkomst. 

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift är för alla arbetsgivare 

2,12 % av lönen. 

Sjukvårdspremien för pensions- och förmånstagare är 1,39 

% och för löntagare 1,22 % av den i kommunalbeskattningen 

beskattningsbara förvärvsinkomsten. För företagare är 

sjukvårdspremien 1,22 % av företagarens nettoarbetsinkomst 

(arbetsinkomsterna – avdrag). 

SFL 

123

Lagen gäller 

124 

LPA-sjukdagpenning 

lantbruksföretagare och stipendiater som försäkrats enligt 

lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL), se 

LFöPL. 

Om LPA-sjukdagpenningen stipuleras i lagen om ersättande 

av självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen till lantbruksföretagare 

(SFSL). 

LPA-sjukdagpenning betalas högst för självrisktiden enligt 

sjukförsäkringslagen (8 § 7 mom. SFL), se sjukförsäkringslagen. 

Förutsättningar 

LPA-sjukdagpenning betalas till försäkrade, som p.g.a. 

sjukdom är oförmögna att utföra sitt normala arbete. 

Dagpenning betalas från och med den femte sjukdagen 

(självrisktiden är dagen för läkarbesöket + 3 dagar). Dagpenning 

betalas också för helgdagar. 

Om arbetsoförmågan fortgår utöver självrisktiden, är förutsättningen 

för beviljande av LPA-sjukdagpenning, att också 

dagpenning enligt sjukförsäkringslagen beviljas. Om dagpenningen 

för hela sjuktiden är mindre än 10,09 euro, betalas 

dagpenning inte. 

Dagpenningens belopp 

LPA-sjukdagpenningens belopp beräknas utgående från 

den försäkrades fastställda LFöPL-arbetsinkomst då arbetsoförmågan 

börjar. Dagpenningen är 1/514 av LFöPL-arbetsinkomsten.

Subsidiär förmån 

LPA-sjukdagpenning betalas inte, om den försäkrade till 

följd av samma arbetsoförmåga har rätt till ersättning med 

stöd av någon annan lag, t.ex. trafikförsäkringslagen eller 

lagen om olycksfallsförsäkring. 

Ansökan om dagpenning 

Om arbetsoförmågan räcker kortare tid än självrisktiden 

för sjukförsäkringen, lämnas ansökan om LPA-sjukdagpenning 

till LPA. 

Om arbetsoförmågan varar längre än självrisktiden för 

sjukförsäkringen, ansöks om dagpenning samtidigt som 

dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen. Ansökan inlämnas 

då till FPA. 

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) betalar LPAsjukdagpenningen 

i alla fall, oberoende av om den ansöks 

direkt från LPA eller via FPA. 

Beskattning 

LPA-sjukdagpenningen är beskattningsbar förvärvsinkomst. 

På dagpenningen görs förskottsinnehållning. 

Försäkringspremie 

Av de försäkrade uppbärs ingen försäkringspremie på 

grund av LPA sjukdagpenningen och för dem tecknas inte 

heller någon särskild försäkring. 

Sökande av ändring 

LPA 

Den försäkrade kan överklaga LPA:s beslut hos besvärsnämnden 

för olycksfallsärenden. Nämndens beslut kan 

överklagas till försäkringsdomstolen. Om LPA-sjukdagpenningen 

avslagits på grund av att dagpenning enligt sjukför- 

125

säkringslagen inte beviljats, kan LPA:s beslut inte överklagas. 



6, 02100 Esbo, tfn 020 630 0500, www.lpa.fi). 

126

Lagen om olycksfallsförsäkring (OlyFL) 

Lagens tillämpningsområde 

Arbetsgivaren är skyldig att försäkra arbetstagarna i händelse 

av arbetsolycksfall och yrkessjukdom. Som arbetstagare 

anses en person, som arbetar med stöd av avtal för en 

annan under dennes ledning och övervakning och får vederlag 

för sitt arbete. Med vederlag avses varje förmån som 

har ekonomiskt värde, exempelvis penninglön, naturaförmåner 

och arbetsbyte. 

Lagen gäller sålunda bland annat: 

• personer i tjänste- eller anställningsförhållande 

• aktiebolags tjänsteman i ledande ställning som antingen 

ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar 

äger högst hälften av bolagets aktiekapital 

• bolagsman i ledande ställning inom öppet bolag eller 

kommanditbolag, vars bestämmanderätt motsvarar i föregående 

punkt nämnda äganderätt 

• elever i grundskolans årskurser 7–9 och gymnasiet, studerande 

i yrkesutbildning samt vid yrkeshögskolor och 

universitet ävensom personer i vuxenyrkesutbildning till 

den del olyckan har inträffat i studiemässiga omständigheter 

under praktiskt undervisning i enlighet med undervisningsplanen 

eller examensgrunderna, under period 

av inlärning i arbete, arbetspraktik, examensprov 

samt i grundundervisningen under introduktion i arbetslivet 

(se lagen om ersättning för skada eller sjukdom 

som har uppkommit under studierelaterade förhållanden 

som är jämställbara med arbete 1318/2002) 

• elever i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning enligt lagen 

om offentlig arbetskraftsservice 

• personer som intagits på vissa vårdanstalter vid praktiskt 

arbete enligt anstaltens vårdprogram. 

Angående lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring se sidan 

141. 

127

Fria från försäkringsplikt är: 

• staten 

• småarbetsgivare (arbetsdagarnas antal/kalenderår totalt 

högst 12. 

Enligt lagen ersätts olycksfall, som inträffat i arbete och på 

väg till eller från arbetet, samt yrkessjukdomar, vilka avses 

i lagen om yrkessjukdomar. 

I regel ska för allt arbete som utförs i Finland tecknas en 

olycksfallsförsäkring i Finland. En utsänd arbetstagare som 

kommer till Finland från ett EU- eller EES-land, Schweiz eller 

ett annat avtalsland och som har ett intyg över utsänd 

arbetstagare försäkras emellertid inte i Finland. Arbetstagare 

från ett land med vilket Finland inte har ingått avtal 

ska alltid försäkras i Finland. Inom olycksfallsförsäkringen 

finns inte motsvarande bestämmelse om befrielse från försäkringsplikten 

som i fråga om arbetspensionsförsäkring. 

Försäkring av personer i arbete utomlands 

Arbetstagaren omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, 

då en finländsk arbetsgivare sänder arbetstagaren 

att tillfälligt arbeta utomlands hos samma företag eller 

till ett utländskt moder-, dotter- eller systerföretag, som hör 

till samma ekonomiska helhet som det finländska företaget, 

om arbetstagarens anställningsförhållande till det företag 

som sänt honom fortgår under perioden av arbete i utlandet. 

Då arbetet utförs i ett EES-land eller land med vilket Finland 

har en bilateral överenskommelse om social trygghet, 

bestäms försäkringsplikten och tillämpandet av lagen om 

olycksfallsförsäkring utgående från EU-bestämmelserna 

och bestämmelserna om valet av lag i avtalen. Valet av lag 

berörs av samma bestämmelser som arbetspensionen. 

Ersättningar 

Behövlig sjukvård samt kostnaderna för läkemedel och 

resor jämte hjälpmedel ersätts i sin helhet. 

128

OlyFL 

Dagpenning utbetalas från och med den dag, som följer 

den dag då olycksfallet inträffade – även för söndagar och 

helgdagar – för högst ett års tid då arbetsoförmågan varat 

minst 3 dagar i följd. 

Dagpenningen är under fyra veckor från olycksfallet lika 

stor som lönen för sjuktiden. Om lön inte betalats för sjuktiden, 

räknas dagpenningen för denna tid enligt lönen för 

de fyra veckor som föregått olycksfallet. 

Full dagpenning är, efter att arbetsoförmågan till följd av 

olycksfallet fortgått i fyra veckor, 1/360 av den skadades 

årsarbetsförtjänst. I allmänhet betyder detta att dagpenningens 

storlek under arbetsoförmågan är densamma som 

lönens nivå. Dagpenningen för en delvis arbetsför person 

är den del av den fulla dagpenningen som motsvarar nedsättningen 

av arbetsförmågan. 

Ersättning för inkomstbortfall för den tid fysikalisk vård 

pågår betalas om den skadade på sin arbetstid måste få 

vård på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom. Som 

ersättning utbetalas det belopp som arbetstagaren skulle 

ha fått som lön eller motsvarande arbetsinkomst för den fysikaliska 

vården och resan till den. 

Olycksfallspension utbetalas till den skadade efter dagpenningperioden. 

Olycksfallspensionens storlek för en 

helt arbetsoförmögen arbetstagare är 85 % av hans årsarbetsförtjänst 

ända tills arbetstagaren fyllt 65 år, varefter den 

är 70 % av årsarbetsinkomsten. Om olycksfallet inte medfört 

full arbetsoförmåga utan endast en partiell nedsättning 

av arbetsförmågan, utbetalas i olycksfallspension den del 

av den fulla pensionen, som motsvarar nedsättningen av 

arbetsförmågan. 

Villkor för erhållande av olycksfallspension är att den skadades 

arbetsförmåga med anledning av den skada eller 

sjukdom som åsamkats av olycksfallet kan uppskattas ha 

blivit nedsatt med minst 10 %. 

129

Menersättning utbetalas till person, som orsakats ett bestående 

men till följd av en skada eller sjukdom. Det bestående 

menet ska motsvara minst invaliditetsklass 1. För skador 

som hör till invaliditetsklasserna 1–10 utbetalas engångsersättning. 

För skador i invaliditetsklasserna 11–20 

utbetalas enligt den skadades val antingen engångsersättning 

eller fortlöpande ersättning. Vid skador eller sjukdomar, 

som enligt medicinsk erfarenhet kännetecknas av att 

skade- eller sjukdomstillståndet försämras och snabbt leder 

till döden, utbetalas en engångsersättning motsvarande invaliditetsklass 

10. Dessutom utbetalas fortlöpande menersättning 

enligt den invaliditetsklass som sjukdomen medför. 

Menersättning utbetalas tidigast från den tidpunkt, då dagpenningperioden 

upphört. 

Familjepension utbetalas till efterlevande make eller maka 

och minderåriga barn samt barn under 25 år som studerar. 

Därtill kan en samboende under vissa förutsättningar ha 

rätt till efterlevandepension. För registrerat partnerskap 

gäller samma bestämmelser som i ArPL. 

Familjepensionens maximibelopp är 70 % av arbetstagarens 

årsarbetsförtjänst. Familjepensionen består av efterlevandepension 

och barnpension. Efterlevandepensionen 

minskar då antalet till barnpension berättigade ökar. Barnpensionernas 

sammanlagda belopp beror endast på de till 

barnpension berättigades antal och ställning. 

Mentillägg – högst 27,78 euro per dag (år 2012) – betalas 

till skadad som på grund av skada eller sjukdom är i så 

hjälplöst tillstånd, att han inte kan klara sig utan hjälp av 

annan person. 

Klädbidrag ges för särskilt slitage som orsakas av protes. 

Med rehabilitering avses en sådan helhet av åtgärder med 

vilka rehabiliteringsklientens återgång till arbetet och ar- 

130

OlyFL 

betsprestation främjas och stöds, sådana men som inverkar 

på arbetsförmågan förebyggs, avlägsnas och minskas och 

klientens självständiga prestationsförmåga upprätthålls 

och förbättras. 

Rehabiliteringen omfattar såväl medicinsk som yrkesinriktad 

rehabilitering. 

Under rehabiliteringen betalas dagpenning enligt lagen om 

olycksfallsförsäkring, olycksfallspension och livränta till 

fullt belopp utan beaktande av nedgången i arbetsförmågan 

eller invaliditetsgraden. 

Begravningshjälpen är 4 570 euro (år 2012) oberoende av 

årsarbetsförtjänsten. 

Kostnaderna för motiverad och behövlig läkarundersökning 

för klarläggande av yrkessjukdom ersätts, även om 

sjukdomen inte skulle visa sig vara en sådan yrkessjukdom 

som ersätts. Likaså ersätts under vissa förutsättningar kostnaderna 

för att anskaffa de uppgifter om förhållandena i 

arbetet, som behövs för att avgöra huruvida sjukdomen är 

arbetsrelaterad. 

Nödvändiga extra kostnader för hemvård under dagpenningperioden 

ersätts i regel enligt den kommunala hemvårdshjälpen. 

Ersättning för inkomstbortfall för 

arbetsolycksfall som inträffat före 1.1.1982 

Livränta utbetalas om invaliditetsgraden är minst 30 %. 

Storleken beror på invaliditetsgraden och förvärvsförmågans 

nedsättning. Full livränta är för ensamstående 60 % av 

årsarbetsförtjänsten. För familjeförsörjare är den beroende 

på invaliditetsgraden, arbetsförmågans nedsättning och de 

anhörigas antal, högst 90 % av årsarbetsförtjänsten. Om invaliditetsgraden 

är 10–25 %, utbetalas i allmänhet en en- 

131

gångsersättning i stället för livränta. För den tid den försäkrade 

erhåller sjukhusvård erläggs pension till det fulla beloppet. 

Försörjningspension. Pension för efterlevande make och 

för fader- och moderlöst barn är 30 % och annan anhörig 

15 % av den försäkrades årsarbetsförtjänst, dock högst sammanlagt 

80 % av den försäkrades fulla livränta. 

Frivilliga försäkringar 

Arbetsgivaren kan frivilligt försäkra sig själv, sina familjemedlemmar 

och övriga personer som deltar i arbetet och 

som inte omfattas av den lagstadgade försäkringen med en 

likadan försäkring som för sina anställda. För dessa kan 

därtill tecknas en försäkring för fritiden. 

Till de frivilliga försäkringarna hör även en s.k. utvidgad 

försäkring för elever, som täcker olycksfall som inträffar 

t.ex. under teoriundervisning, raster och skolresor. 

Index 

Vid den årliga justeringen av de lagstadgade penningbeloppen 

används antingen lönekoefficienten enligt lagen 

om pension för arbetstagare eller arbetspensionsindex. För 

den kalenderårsvis gjorda justeringen av alla förmåner som 

redan utbetalas används arbetspensionsindex. 

Samordning 

Olycksfallsersättningen är i allmänhet primär i förhållande 

till övriga socialförsäkringar. 

132

Beskattning 

OlyFL 

Beskattning av arbetsolycksfall, som inträffat efter 

1.1.1982 

Olycksfallsförsäkringens ersättningar för inkomstbortfall – 

dagpenningar, olycksfallspensioner och familjepensioner – 

är beskattningsbar förvärvsinkomst för de arbetsolycksfalls 

del som inträffat efter 1.1.1982. På ersättningarna uppbärs 

förskottsinnehållning av skatt. 

Menersättning och ersättningar för kostnader är skattefria. 

Beskattning av arbetsolycksfall som inträffat före 

1.1.1982 

Enligt lagen om skatt på inkomst och förmögenhet är livränta 

och försörjningspension beskattningsbara till den del 

deras årsbelopp överstiger 3 400 euro. Övriga ersättningar 

är inte skattepliktiga. 

Ansökan om ersättning 

Arbetstagaren ska vid arbetsolycksfall anmäla olyckan till 

arbetsgivaren, som gör olycksfallsanmälan till sitt eget försäkringsbolag. 

Ersättningsärendet anhängiggörs med arbetsgivarens 

anmälan. Även den skadade arbetstagaren, 

och i fråga om familjepension anhörig, kan själv anhängiggöra 

ersättningsärendet genom att skicka ett E-läkarutlåtande 

till försäkringsbolaget. Ersättning för skada som inträffat 

i statens arbeten söks från Statskontoret. Vid olycksfall, 

som inträffat i tjänst hos en arbetsgivare som har befriats 

från försäkringsplikten eller som har försummat sin försäkringsplikt, 

görs anmälan hos Olycksfallsförsäkringsanstalternas 

förbund. 

I händelse av arbetsolycksfall ger arbetsgivaren den skadade 

arbetstagaren ett försäkringsintyg, som arbetstagaren 

ska ta med till vårdinrättningen. Försäkringsintyget under- 

133

lättar handläggningen av arbetsolycksfallsärendet vid vårdinrättningen, 

och genom att visa upp intyget behöver arbetstagaren 

inte själv betala klientavgiften för sin vård. 


Försäkringspremien bestäms utgående från de betalda lönerna 

och med hänsyn till risken i arbetet. Varje försäkringsbolag 

har egna premiegrunder för försäkringspremien. 

För mindre arbetsgivare bestäms försäkringspremien enligt 

försäkringsbolagets bastabell. Om ansvaret är tillräckligt 

stort fastställs premien antingen i sin helhet eller delvis utifrån 

det försäkrade objektets egen skadestatistik. 

Försäkringspremien utgörs av en förskottspremie och en 

utjämningspremie. Förskottspremien betalas per försäkringspremieperiod 

i förskott. Om försäkringsperiodens 

slutliga försäkringspremie överstiger eller understiger den 

debiterade förskottspremien, uppbär eller återbetalar försäkringsbolaget 

skillnaden mellan den slutliga premien 

och förskottspremien i form av en utjämningspremie. 

Försäkringsanstalter 

De skadeförsäkringsbolag som beviljats koncession (13 

stycken) och Statskontoret (Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, 

postadress PB 14, 00054 Statskontoret, tfn (09) 772 

5738, www.statskontoret.fi) och Olycksfallsförsäkringsanstalternas 

förbund (Bulevarden 28, PB 275, 00121 Helsingfors, 

tfn 0404 504 220, www.tvl.fi). 

Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden 

Försäkringsanstalten bör före ersättningsärendet avgörs 

begära ett utlåtande om sitt beslutsförslag av ersättningsnämnden 

för olycksfallsärenden, om ärendet innefattar en 

134

OlyFL 

medicinsk eller juridisk fråga av principiell natur, eller om 

det i övrigt behövs att ärendet behandlas i nämnden för 

uppnående av enhetlig ersättningspraxis. I nämnden är 

bl.a. social- och hälsovårdsministeriet samt arbetsmarknadens 

parter företrädda. Nämndens utlåtande bör antecknas 

i försäkringsanstaltens beslut. 


Beträffande försäkringsanstaltens beslut kan besvär anföras 

hos besvärsnämnden för olycksfallsärenden. Ändring i 

nämndens beslut söks hos försäkringsdomstolen. 

I fråga om försäkringsdomstolens beslut kan ytterligare 

ändring i vissa fall sökas genom besvärstillståndsförfarande 

hos högsta domstolen. 

135

136 

Olycksfalls- och pensionsskydd 

för idrottsmän 

Olycksfalls- och pensionsskyddet för professionella idrottare 

stadgas i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för 

idrottsutövare (276/2009). 

Olycksfalls- och pensionsskyddet för idrottsutövare är separerat 

från övrig lagstadgad olycksfalls- och pensionsförsäkring. 

Professionella idrottare omfattas således inte av 

den lagstadgade obligatoriska olycksfalls- och pensionsförsäkringen, 

även om de skulle utöva sitt arbete som idrottare 

i anställningsförhållande. Syftet med lagen är att till 

rimliga kostnader trygga ett inkomstrelaterat olycksfalls- 

och pensionsskydd som bibehåller en skälig utkomst för 

idrottsutövare som huvudsakligen får sin utkomst från 

idrottandet. 

Försäkringsskyldighet 

Försäkringsskyldigheten gäller idrottsförening eller annan 

organisation som bedriver idrottsverksamhet i Finland. En 

förutsättning för försäkring är att idrottsutövaren och föreningen 

eller en annan organisation har avtalat om att 

idrottsutövaren för idrottande som huvudsakligen bedrivs i 

Finland får minst 10 400 euro (enligt 2012 års nivå) i skattepliktig 

lön per år eller spelsäsong som är kortare än ett 

år. Försäkringsskyldigheten gäller alla idrottsutövare under 

43 år. Den idrottsutövare som försäkras kan idka lagsport 

eller individuella idrottsgrenar. 

Vid bedömningen av försäkringsskyldigheten beaktas alla 

löner som enligt avtal ska betalas för samma spelsäsong eller 

år. Således beaktas också löner som andra föreningar 

betalat under samma spelsäsong eller år. Idrottsutövaren 

ska därför för idrottsföreningen eller annan organisation 

uppge nödvändiga uppgifter om inkomsterna enligt andra

OlyFL 

avtal som gäller samma säsong eller år. Den löneandel som 

idrottsutövaren överfört till en fond beaktas likaså. 

Däremot beaktas i regel inte lön eller premie (resultatpremie) 

som är bunden till idrottsframgången vid bedömningen 

av försäkringsskyldigheten. Om idrottsutövarens lön 

emellertid enbart eller huvudsakligen består av resultatpremie 

som är bunden till idrottsframgången, bedöms försäkringsskyldigheten 

då resultatpremien förfaller till betalning. 

Skattepliktiga inkomster som idrottsutövaren erhållit 

genom annan verksamhet, såsom samarbetsavtal med t.ex. 

annonsörer, beaktas inte heller. 

Frivillig försäkring 

Idrottsutövare som inte har ett avtal med en idrottsförening 

eller annan organisation som bedriver idrottsverksamhet är 

inte skyldig att teckna försäkring, utan försäkringen är frivillig. 

En förutsättning är också i detta fall att idrottsutövaren 

för idrottande som huvudsakligen bedrivs i Finland får 

minst 10 400 euro i skattepliktig lön (enligt 2012 års nivå). 

Olycksfallsskydd 

I lagen fastställs kriterierna för ett ersättningsgillt skadefall, 

dvs. olycksfall. Ett olycksfall ersätts, då det drabbat en 

idrottsutövare under omständigheter som är typiska för 

idrottsgrenen, t.ex. i samband med idrottsprestation, vid 

träning i enlighet med ett träningsprogram, under spel-, 

tävlings- eller träningsresor i aktiviteter som hör till reseprogrammet 

eller när idrottsutövaren representerar en förening 

eller organisation vid ett representationstillfälle. 

På grund av olycksfall betalas ersättning för sjukvårds- och 

rehabiliteringskostnader, olycksfallspension, menersättning, 

men- och klädtillägg, ersättning för ledarhundskostnader, 

ersättning för hemvårdskostnader samt till idrottsutövarens 

förmånstagare familjepension och begravnings- 

137

hjälp. Dessutom har idrottsutövaren rätt till yrkesinriktad 

rehabilitering. 

Om ersättning inte utbetalas till idrottsutövaren från 

idrottsförsäkringen, fastställs rätten till ersättning enligt 

sjukförsäkringslagen. 

I lagen fastställs miniminivån för skyddet i olycksfallsförsäkringen 

för idrottsutövare. Idrottsutövarna och föreningarna 

kan med hänsyn till behoven inom respektive gren 

avtala om förmåner som överstiger denna miniminivå. 

Ersättning för inkomstbortfall som utbetalas på grund av 

invaliditet innefattar inte dagpenningsersättning, utan endast 

olycksfallspension. Olycksfallspension betalas när ett 

år förflutit från olycksfallet. Före det har idrottsutövaren 

rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. 

Idrottsutövaren är skyldig att delta i rehabilitering för att få 

ersättning för inkomstbortfall. 

Ersättningstiden har begränsats till fem år i sådana fall där 

idrottsutövaren kan rehabiliteras till ett annat arbete. Perioden 

om fem år räknas från utgången av den i sjukförsäkringslagen 

angivna maximitiden för sjukdagpenning. 

Den årsarbetsförtjänst som används som grund för olycksfallspensionen 

har då en övre gräns på 108 310 euro (enligt 

2012 års nivå). 

Om en idrottsutövare till följd av ett olycksfall som inträffat 

i samband med idrottande blir bestående arbetsoförmögen 

också när det gäller annat arbete än idrott, garanteras 

idrottsutövaren ett skäligt utkomstskydd upp till 65 års ålder. 

Beviljandet av sådan bestående olycksfallspension förutsätter 

att idrottsutövarens rehabiliteringsmöjligheter har 

utretts och idrottsutövaren på grund av skadan inte kan rehabiliteras 

till ett nytt arbete eller yrke. Bestående pension 

138

OlyFL 

betalas alltid enligt en fast årsarbetsförtjänst på 32 490 

euro (enligt 2012 års nivå). 

Sjukvårdskostnader, medicinsk rehabilitering och olika 

tillägg ersätts högst för den tid som olycksfallspension kan 

betalas ut. 

Om en idrottsutövare har dött till följd av ett olycksfall, betalas 

familjepension för högst tio år efter dödsfallet. Familjepensionen 

beräknas på ovannämnda årsarbetsförtjänst 

på högst 108 310 euro (enligt 2012 års nivå). 

Ålderspensionsskydd 

Ålderdomstryggheten innefattar ålderspension, som betalas 

räknat från den dag då idrottsutövaren fyller 65 år. Ålderdomstryggheten 

ordnas genom en försäkring, för vilken 

den försäkringsskyldiga ska betala 4,5 % av idrottsinkomsten 

i försäkringspremie. 

Om idrottsutövaren inte längre omfattas av försäkringen, 

överförs ålderspensionsförsäkringen jämte uppsamlade 

medel till idrottsutövaren och förblir som fribrev i kraft 

som en individuell pensionsförsäkring utan rätt till återköpsvärde. 


Idrottsförsäkringar enligt lagen beviljas av skadeförsäkringsbolagen. 

Alla försäkringsbolag har emellertid inte 

denna typ av idrottsförsäkring i sitt produktsortiment. 


Olycksfallsärenden → Besvärsnämnden för olycksfallsärenden 

→ Försäkringsdomstolen. 

Ålderspension → Allmän underrätt. 

139

Ansvar för försummelse av 

försäkringsskyldigheten 

Om en idrottsförening eller annan organisation som bedriver 

idrottsverksamhet har försummat sin försäkringsskyldighet, 

är föreningen eller organisationen skyldig att själv 

bekosta det skydd som idrottsutövaren inte fått på grund 

av försummelsen. 

Övervakning 

Grenförbund inom idrotten eller annan organisation som 

ansvarar för tävlingsverksamheten är skyldig att sörja för 

att de idrottsföreningar och andra organisationer som deltar 

i tävlingsverksamhet som bedrivs inom förbundet ordnar 

ett sådant försäkringsskydd som avses i lagen. 

Försäkringsanstalten ska en gång om året och även i övrigt 

vid behov ge idrottsutövaren en utredning av det gällande 

försäkringsskyddet. Försäkringsanstalten ska även utan 

dröjsmål meddela idrottsutövaren om sådan försummelse 

av försäkringspremien som förhindrar att skyddet enligt lagen 

upprätthålls. 

Därtill ska försäkringsanstalten årligen underrätta grenförbundet 

om inträdet av försäkring för idrottsförbund eller 

annan organisation som bedriver idrottsverksamhet och 

som hör till grenförbundet. Anmälan till grenförbundet ska 

också göras om försäkring som börjat och slutat under pågående 

spelsäsong. 

Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund sörjer för uppföljningen 

och den allmänna övervakningen av försäkring 

och för ett register över de enligt lag försäkrade idrottsutövarna 

och försäkringstagarna. Olycksfallsförsäkringsanstalternas 

förbund avger också årligen till social- och hälsovårdsministeriet 

en redogörelse för hur idrottsutövarnas 

försäkringsskydd har förverkligats. 

140

Lagen om olycksfallsförsäkring för 

lantbruksföretagare (OFLA) 

Lagen gäller 

samma personer som lagen om pension för lantbruksföretagare 

(LFöPL). 

OFLA-försäkringen fogas automatiskt till den obligatoriska 

LFöPL-försäkringen. 

OFLA ersätter olycksfall som inträffat och yrkessjukdomar 

som uppkommit i lantbruksföretagararbete och stipendiatarbete. 

Förmåner 

Förmånerna är desamma som i fråga om arbetstagarnas 

olycksfallsförsäkring. 

Årsarbetsförtjänst 

Dagpenning och olycksfallspension beräknas enligt det 

sammanlagda beloppet av LFöPL-arbetsinkomsten och 

eventuella övriga inkomster. Som grund för dessa ersättningar 

används dock minst 11 890 euro år 2012 (= den s.k. 

minimiårsarbetsförtjänsten). 

Frivillig försäkring 

Lantbruksföretagare eller oavlönad familjemedlem som 

står utanför den obligatoriska försäkringen (t.ex. 68 år fyllda) 

kan ta en frivillig OFLA-arbetsolycksfallsförsäkring. 

Dess förmåner är desamma som ifråga om den obligatoriska 

försäkringen. Minimiårsarbetsförtjänsten tillämpas dock 

inte, utan ersättningar för inkomstbortfall räknas utifrån 

årsarbetsförtjänsten i försäkringsavtalet. Stipendiater kan 

inte teckna frivillig arbetsolycksfallsförsäkring. 

141

Försäkring för fritiden 

OFLA-försäkrade kan ta en frivillig olycksfallsförsäkring i 

händelse av olycksfall under fritiden. 

Index 

Som i lagen om olycksfallförsäkring. 

Samordning 



OFLA-försäkrade får på begäran ett försäkringsintyg från 

LPA. De kan också skriva ut ett intyg via LPA:s elektroniska 

kundtjänster. Genom att förete försäkringsintyget på vårdplatsen 

får den försäkrade gratis vård. Andra ersättningar 

söks via LPA:s ombudsman från LPA. Om arbetsoförmågan 

varar minst tre dagar utöver olycksfallsdagen, bör en skadeanmälan 

göras till LPA. 





6, 02100 Esbo, tfn 020 630 0500, www.lpa.fi). LPA-ombudsmännen 

i kommunerna. 


Lantbruksföretagarnas arbetsolycksfallsförsäkringspremie 

består av en för alla lika stor grunddel, som år 2012 är 

31,46 euro, samt av en inkomstrelaterad del, som är 1,65 % 

av LFöPL-arbetsinkomsten. Den frivilliga arbetsolycksfallsförsäkringens 

premie bildas på samma sätt som den obli- 

142

OFLA 

gatoriska. Dess grunddel är 37,75 euro och inkomstrelaterade 

del 1,98 % av årsarbetsförtjänsten. Premien för stipendiaternas 

obligatoriska arbetsolycksfallsförsäkring utgör 

hälften av motsvarande premie för lantbruksföretagare. 

Premien för OFLA-försäkringen för fritid år 2012 är 14,00 

euro + 0,48 % eller 14,00 euro + 0,72 % av årsarbetsförtjänsten, 

beroende på om man valt en försäkring som minskar 

dagpenningen eller inte minskar dagpenningen. 

Bonussystem 

I OFLA-olycksfallsförsäkringen för lantbruksföretagare tilllämpas 

ett bonussystem. Sålunda sjunker försäkringspremien 

med 10 % per år, om skador som ska ersättas inte inträffar. 

Som mest kan nedsättningen vara 50 % av den fulla 

försäkringspremien. På arbetsolycksfallsförsäkringens bonus 

inverkar endast arbetsskador och på fritidsförsäkringen 

endast olycksfall under fritiden. Bonussystemet gäller 

inte stipendiater. 

Företagshälsovård 

LFöPL-försäkrade lantbruksföretagare som omfattas av företagshälsovård 

får 20 % i rabatt på sin OFLA-arbetsolycksfallsförsäkringspremie. 

Rabatten ges åt försäkrade som omfattats 

av företagshälsovård senast den 1 oktober året innan. 

Rabatten gäller både obligatorisk och frivillig arbetsolycksfallsförsäkring. 

Förutom företagaren kan även den 

som försäkrats som familjemedlem ansluta sig till företagshälsovården 

och få rabatt på premien. 

En ytterligare förutsättning för rabatt är att lantbruksföretagaren 

har överenskommit om ett besök på gården för en 

kartläggning av förhållandena i arbetet. Efter besöket är rabatten 

i kraft fyra år i sänder. 

143

Enligt lagen ersätts 

144 

Patientskadelagen (PSL) 

Patientskadelagen gäller ersättningar som betalas för personskada 

som orsakats en patient i samband med hälso- 

och sjukvård i Finland. Som patient anses även den som 

donerar blod, vävnader eller organ samt en frisk person 

som undersöks i samband med medicinsk forskning. Ersättning 

utgår enligt principen om full ersättning med iakttagande 

av bestämmelserna i skadeståndslagen. 

Patientskadelagen (585/1986) gäller skador som uppstått 

1.5.1987 eller senare. Ersättningen förutsätter inte att någon 

av vårdpersonalen begått ett fel eller gjort sig skyldig 

till vårdslöshet eller försummelse. Inom hälsovården kompletteras 

patientskadelagen av den avtalsbaserade läkemedelsskadeförsäkring 

som enligt försäkringsvillkoren ersätter 

personskador som föranleds av i Finland sålda läkemedel. 

I patientskadelagen gjordes väsentliga ändringar från 

1.5.1999. Dessa ändringar gäller skador som inträffat 

1.5.1999 eller senare. Enligt den förnyade lagen (879/1998) 

betalas ersättning för en personskada, om det är sannolikt 

att den har orsakats av: 

• undersökning, behandling och vård eller någon annan 

motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, 

förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- 

och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat 

patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser 

patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt 

skulle ha undvikit skadan (vårdskada) 

• fel i en sjukvårdsapparat eller ett sjukvårdsinstrument 

som använts vid undersökning, behandling och vård eller 

någon annan motsvarande åtgärd (apparatskada) 

• infektion som uppkommit i samband med undersökning, 

behandling och vård eller någon annan motsvaran-

de åtgärd, om inte patienten ska tåla skadan med beaktande 

av hur förutsebar infektionen är, hur allvarlig den 

skada som uppkommit är, arten av och svårighetsgraden 

hos den sjukdom eller det handikapp som behandlats 

och vårdats samt patientens hälsotillstånd i övrigt (infektionsskada) 

• ett olycksfall i samband med undersökning, behandling 

och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av 

ett olycksfall under sjuktransport (olycksfallsskada) 

• brand i en behandlingslokal eller en behandlingsutrustning 

eller av någon annan motsvarande skada i en behandlingslokal 

eller i en behandlingsutrustning (brandskada) 

• distribution av medicin i strid med lag eller förordning 

eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem (skada 

vid distribution av medicin) 

• undersökning, behandling och vård eller någon annan 

motsvarande åtgärd förutsatt att följden är en bestående 

svår sjukdom eller handikapp eller död och följden kan 

anses oskälig med beaktande av hur allvarlig skadan är, 

arten av och svårighetsgraden hos den sjukdom eller det 

handikapp som behandlats och vårdats, patientens hälsotillstånd 

i övrigt, hur sällsynt skadan är samt hur stor 

skaderisken är i ett enskilt fall (oskälig skada). 

De övriga reformerna gällde bl.a. primärt ersättningsansvar, 

regressrätt samt preciseringar av bestämmelserna om 

specificering av ersättningarna. I övrigt bibehölls bestämmelserna 

i huvudsak oförändrade. 

Förmåner 

En personskada som uppstått vid en patientskada berättigar 

i princip till samma ersättningar för vilka redogjorts i 

samband med de olika ersättningsslagen inom trafikförsäkring, 

eftersom ersättning för bägge skador utgår med stöd 

av skadeståndslagen. Patientförsäkringen ersätter emellertid 

inte lidande eller personskada som drabbat anhöriga till 

PSL 

145

avliden skadelidande eller honom särskilt närstående person 

i anslutning till skadefallet. Yrkesinriktad rehabilitering 

ersätts inte heller från patientförsäkringen. 

Index 

Fortlöpande ersättningar justeras årligen enligt arbetspensionsindex. 

För fastställande av inkomstbortfall och förlust 

av uppehälle justeras förvärvsinkomsterna under olika år 

enligt nivån för skadeåret med den lönekoefficient som avses 

i lagen om pension för arbetstagare. 

Samordning 

Ersättning som utbetalats från en annan lagstadgad försäkring 

eller ersättning som utbetalas i framtiden beaktas som 

avdrag före utbetalning av motsvarande ersättning enligt 

patientskadelagen. 

Samordningen gäller bl.a. ersättningar enligt sjukförsäkringslagen, 

ersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring 

och trafikförsäkringslagen samt pensioner enligt folkpensionslagen 

och arbetspensionslagarna. 

Om ersättning redan har utbetalats från patientförsäkringen, 

övergår rätten till ersättning som utbetalas från en annan 

lagstadgad försäkring på Patientförsäkringscentralen. 

Beskattning 

Ersättning som utbetalats till följd av en patientskada för 

minskade inkomster, dvs. tillfälligt inkomstbortfall, samt 

invalidpension och familjepension är beskattningsbar inkomst. 

146


Patientskada kan uppkomma inom ramen för patientförsäkringen 

för såväl den offentliga sektorn (= staten och 

kommunerna) som den privata sektorn men också i sådana 

fall för vilka ingen försäkring tagits. I samtliga fall ska dock 

skadeanmälan inlämnas till Patientförsäkringscentralen 

som koncentrerat sköter den i lagen avsedda ersättningsverksamheten. 

Ersättning ska sökas inom tre år från den 

dag då den ersättningsberättigade fick kännedom om skadan 

eller borde ha haft kännedom om den. 


De försäkringsbolag som är Patientförsäkringscentralens 

medlemmar, Patientförsäkringscentralen (Bulevarden 28, 

00120 Helsingfors, tfn 040 450 4590, www.pvk.fi). 




Läkemedelsskadeärenden handhas av Finska Ömsesidiga 

Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget, tfn (09) 2513 7565, 

www.laakevahinko.fi. 

Patientskadenämnden 

Patientskadenämnden är tillsatt av statsrådet och har till 

uppgift att förenhetliga ersättningspraxis. 

Person som lidit skada, Patientförsäkringscentralen, försäkringstagaren, 

försäkringsbolag som kräver uppdelning av 

ersättningarna eller domstol kan begära utlåtande av patientskadenämnden. 

(Fågelviksgatan 10, 00500 Helsingfors, 

tfn 020 743 4343, www.pvltk.fi). 

PSL 

147


Om den skadelidande inte nöjer sig med beslut angående 

ersättning, kan han väcka talan mot Patientförsäkringscentralen 

vid Helsingfors tingsrätt eller vid tingsrätten på sin 

hemort. 

Försäkringar 

Utövare av hälso- och sjukvårdsverksamhet bör teckna patientskadeförsäkring. 

Den offentliga sektorns försäkringar 

har skötts genom avtal med Patientförsäkringscentralen. 

Inom den privata sektorn tecknas patientförsäkringen hos 

något av Patientförsäkringscentralens medlemsbolag. 

148

Personskador 

Trafikförsäkringslagen (TFL) 

Med stöd av trafikförsäkringslagen ersätts personskador 

som orsakats av användning av motorfordon i trafik. Personskador 

som åsamkas motorfordonets ägare eller förare 

ersätts från motorfordonets egen trafikförsäkring. 

Ersättningarna fastställs med iakttagande av bestämmelserna 

om ersättning för personskador i skadeståndslagen, 

som förnyades i början av år 2006 och som till största del 

också tillämpas på skador som inträffat före 1.1.2006. Mer 

ingående tillämpnings- och ersättningsanvisningar finns på 

trafikskadenämndens webbsidor på adressen www.liikennevahinkolautakunta.fi. 

Ersättningen för personskador nedsätts inte på grundval av 

vanligt vållande. För att ersättningen ska förvägras eller 

nedsättas på grund av den skadelidandes medverkan förutsätts 

uppsåtlighet, grov oaktsamhet, påverkan av alkohol 

eller andra droger eller brottsligt förfarande i samband 

med skadan. 

Ersättningsslag 

Sjukvårdskostnader och övriga 

nödvändiga kostnader 

Som sjukvårdskostnader ersätts kostnader för nödvändig 

undersökning, vård eller annan därmed jämställbar åtgärd 

inom hälso- och sjukvården samt resekostnader i anslutning 

därtill. 

I och med införandet av systemet med full kostnadsmotsvarighet 

vid skador som inträffat 1.1.2005 eller därefter 

utbetalas som ersättning till offentlig sjukvårdsinrättning 

för behövlig sjukvård p.g.a. patientens skada eller sjukdom 

i regel den avgift som motsvarar kostnaden för genomförande 

av vården enligt kommunfaktureringen (fullkostnads- 

149

avgift) och till patienten den kundavgift som uppbärs av 

honom. Till privat sjukvårdsinrättning betalas avgiften enligt 

given betalningsförbindelse eller om det är fråga om 

vård, för vilken inte behövs betalningsförbindelse, avgiften 

enligt de behövliga kostnaderna för vården. 

En förutsättning för ersättning av övriga nödvändiga kostnader 

är ett orsakssammanhang med de skador som åsamkats 

vid trafikolyckan. Den skadelidande är skyldig att begränsa 

skadan, vilket innebär att han i regel ska använda 

de prismässigt förmånligaste tjänsterna. Ersättningsgilla 

kostnader kan vara t.ex. kostnader för anskaffning av 

hjälpmedel som underlättar den skadades rörelseförmåga, 

möjligheter att reda sig i det dagliga livet och studier samt 

kostnader för anlitande av hemvårdshjälp. 

Närståendes rätt till ersättning 

Den skadades närstående har av särskild orsak rätt till skälig 

ersättning för nödvändiga kostnader och inkomstbortfall 

samt för övriga åtgärder som orsakats av vården av den 

skadade, om åtgärderna har främjat den skadades tillfrisknande 

och rehabilitering. Ersättning kan utbetalas tills tillståndet 

stabiliseras. 

Inkomstbortfall 

Ersättningen fastställs från fall till fall enligt det verkliga 

bortfallet. Vid fastställandet av den ersättning som utbetalas 

för inkomstbortfall beaktas den skadelidandes arbetsförmåga, 

utbildning, tidigare verksamhet, möjligheter till 

omskolning, ålder, boendeförhållanden och andra därmed 

jämförbara faktorer. 

Ersättning för inkomstbortfall utbetalas både på grundval 

av tillfälligt och fortlöpande inkomstbortfall. 

Invalidpension utbetalas, om ett bestående men har medfört 

fortlöpande inkomstbortfall. 

150

Ersättningen för fortlöpande inkomstbortfall grundar sig 

på en medicinsk och juridisk bedömning av huruvida den 

skadelidande är bestående förhindrad att förtjäna sitt 

uppehälle genom förvärvsarbete. 

Förändringar beaktas, såsom t.ex. 

• att en ung persons inkomst i framtiden höjs 

• att skadan förvärras eller förbättras 

• vid uppnådd pensionsålder justeras pensionen att motsvara 

60 % av årsinkomsten. 

För bestående men utbetalas en engångsersättning, som 

är beroende av skadans invaliditetsklass och den skadades 

ålder. Som bestående men ersätts också kosmetiskt men 

(t.ex. förfulande ärr). 

Ersättningen för sveda och värk samt annat övergående 

men fastställs utgående från skadans natur och svårighetsgrad 

samt den vård och konvalescenstid som skadan förutsätter. 

Skadorna har indelats i klasserna 1–6. Om en skada 

är ringa (klass 1) utbetalas ingen ersättning. 

Vårdbidrag enligt trafikförsäkringen betalas till skadad, 

som på grund av skadans natur och svårighetsgrad regelbundet 

behöver en annan persons hjälp. 

Klädbidrag utbetalas, om långvarig användning av protes, 

annat hjälpmedel, bandage eller förband medför regelbundna 

kostnader till följd av särskilt slitage på gångkläderna. 

Rehabiliteringsersättningarna bestäms enligt lagen om 

rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, och 

för den skadade kan t.ex. utbildning för nytt yrke bekostas. 

Begravningskostnader och kostnader som orsakats särskilt 

närstående av begravningen ersätts till skäligt belopp. 

TFL 

151

Förlust av underhåll 

Rätten till ersättning för förlust av underhåll uppstår antingen 

på basis av underhållsskyldighet som grundar sig på 

lag eller på basis av verkligt underhållsförhållande. Ersättningens 

belopp är beroende av underhållets belopp, behovet 

av underhåll och vad som personen skäligen behöver 

med beaktande av personens egna möjligheter att försörja 

sig själv genom förvärvsarbete samt övriga omständigheter. 

Värdet av hushållsarbete beaktas också av särskild orsak. 

På beloppet inverkar framförallt den avlidnes och den efterlevande 

makens inkomster samt antalet personer som är 

berättigade till pension. 

Övriga ersättningar till närstående 

Närståendes rätt till ersättning för själsligt lidande och närståendes 

rätt till ersättning för sjukvårdskostnader och övriga 

kostnader samt inkomstbortfall på grund av dödsfall 

regleras också enligt vissa kriterier i skadeståndslagen. 

Index 

Fortlöpande ersättningar indexjusteras med iakttagande av 

bestämmelserna i lagen om pension för arbetstagare. 

Samordning 

Om den skadade på grund av samma skadefall erhåller ersättning 

även med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring, 

utbetalas till honom med stöd av trafikförsäkringslagen endast 

skillnaden mellan ersättningarna från olycksfallsförsäkringen 

och trafikförsäkringen. 

Från ersättningen för inkomstbortfall avdras motsvarande 

förmån enligt folkpensionslagen och från ersättningen för 

förlust av underhåll allmän familjepension. 

Trafikförsäkringslagen är primär i förhållande till sjukförsäkring 

och arbetspension. 

152

Beskattning 

Ersättning för tillfälligt inkomstbortfall samt ersättning för 

fortlöpande inkomstbortfall och förlust av underhåll som 

utbetalas med stöd av en trafikskada är skattepliktig inkomst. 


Ersättning söks hos det trafikförsäkringsbolag i vilket det 

fordon som förorsakat skadan eller s.k. eget fordon är försäkrat 

inom tre år från det att den skadelidande fick kännedom 

om skadan och vilket försäkringsbolag som är ansvarigt 

för skadan. 

För skador som orsakats av statsägda motorfordon söks ersättning 

från Statskontoret. Statskontoret ersätter också 

skador som orsakats av fordon som befriats från försäkringsskyldigheten 

i Finland. 

Ersättning för skador, som förorsakats av ett okänt eller 

oförsäkrat fordon söks hos Trafikförsäkringscentralen. Ersättning 

för skada som förorsakats av utländskt fordon 

söks hos Trafikförsäkringscentralen eller av denna godkänd 

Gröna kortet-representant. 


Försäkringsbolag, som erhållit koncession. 

Trafikförsäkringscentralen (Bulevarden 28, 00120 Helsingfors, 

tfn 040 450 4520, www.liikennevakuutuskeskus.fi). 

Statskontoret (Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, postadress 

PB 30, 00054 Statskontoret, tfn (09) 77 251, www.statskontoret.fi). 

TFL 

153

Trafikskadenämnden 

Trafikskadenämnden fungerar som ett självständigt och 

oberoende sakkunnigorgan med uppgift att förenhetliga 

ersättningspraxis. 

Trafikskadenämnden har till uppgift att ge utlåtanden och 

rekommendationer i ersättningsärenden som gäller trafikskador 

samt att ge upplysningar om sin verksamhet i syfte 

att främja den allmänna informationen om trafikskador. 

Trafikskadenämnden behandlar alla ersättningsärenden 

som hör till trafikförsäkringslagens tillämpningsområde. 

Försäkringsanstalten är skyldig att be om ett utlåtande när 

det är fråga om fortlöpande ersättningar, dvs. framför allt 

invalidpension och ersättning för förlust av underhåll eller 

då skadan är svår. I övriga ersättningsärenden har den skadelidande 

eller en annan ersättningsberättigad rätt att själv 

be om nämndens utlåtande inom 90 dagar från datum för 

ersättningsbeslutet. 

Trafikskadenämndens adress är Bulevarden 54 A, PB 300, 

00121 Helsingfors, tfn 010 286 8200, www.liikennevahinkolautakunta.fi. 

Övervakande myndighet 

Finansinspektionen (Mikaelsgatan 8 A, 00101 Helsingfors, 

tfn 010 83 151, www.finanssivalvonta.fi). 

Försäkringar 

Ägare och permanent innehavare till motorfordon är förpliktad 

att teckna trafikförsäkring för motorfordon som används 

i trafik. Trafikförsäkringspremiens storlek beror 

bland annat på fordonets art, användning, hemort samt 

skadefria år. Av den som försummat att försäkra sitt fordon 

uppbärs en särskild gottgörelseavgift. 

154

Lagen om olycksfall i militärtjänst (MiOL) 

Med stöd av lagen ersätts olycksfall som inträffat i militärtjänst 

eller militärtjänstsjukdom som yppat sig efter 

1.1.1991. 

Lagen omfattar 

Rätt till ersättning har bland annat värnpliktiga, kvinnor 

som gör frivillig värnplikt, reservister vid repetitionsövningar, 

civiltjänstemän, personer som deltar i utbildning 

för militär tjänst samt finländare som deltar i verksamhet 

enligt lagen om fredsbevarande verksamhet eller internationell 

militär krishanteringsverksamhet samt personer 

som deltar i försvarsmaktens frivilliga övningar och skjutningar 

och utbildning som försvarsmakten beställt av Försvarsutbildningsföreningen. 

Arbetsolycksfall och yrkessjukdomar som drabbar försvarsmaktens 

avlönade personal ersätts med stöd av lagen om 

olycksfallsförsäkring. 

Som olycksfall i militärtjänst ersätts olycksfall som skett i 

militärtjänst, på tjänstgöringsplatsen eller därtill hörande 

område, under resa som tjänsten förutsätter, under resa 

som hör till värnplikten eller under fritid som räknas som 

tjänstgöringstid eller under faderskapsledighet eller permission. 

Som militärtjänstsjukdom ersätts sjukdom enligt yrkessjukdomslagen 

eller annan sjukdom, som sannolikt har orsakats 

av tjänstgöringen eller som har förvärrats väsentligt av 

tjänstgöringen. 

155

Ersättningar 

Ersättningarna och beviljandet av dessa är i huvudsak desamma 

som i lagen om olycksfallsförsäkring. 

Då olycksfalls- och familjepension bestäms ska som årsinkomst 

betraktas minst minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen 

om olycksfallsförsäkring för det år olycksfallet inträffade 

multiplicerad med två (23 780 euro år 2012). 

Sjukvårdskostnader ersätts i allmänhet inte för tjänstgöringstiden, 

eftersom försvarsmakten ansvarar för hälsovården 

och sjukvården under tjänstgöringstiden. 

Samordning 

Ersättningen enligt lagen om olycksfall i militärtjänst är primär 

i jämförelse med den övriga sociala tryggheten. Ersättningen 

är dock subsidiär, om personen har rätt till ersättning 

även med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring eller 

lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. 

Index 

Som i lagen om olycksfallsförsäkring. 

Beskattning 

Dagpenning, olycksfallspension och familjepension samt 

ersättning för inkomstbortfall till följd av fysikalisk vård är 

beskattningsbar inkomst. Övriga ersättningar är skattefria. 


Ärenden angående olycksfall i militärtjänst handläggs och 

ersättning utbetalas av Statskontorets enhet för skadeersättningstjänster. 

Ansökan om ersättning görs med en blankett 

för olycksfall i militärtjänst/militärtjänstsjukdom vid 

156

MiOL 

det truppförband eller motsvarande där tjänstgöringen utförs. 

Den skadade själv, eller vid dödsfall en anhörig, 

kan också lämna in ersättningsansökan direkt till Statskontoret. 

Postadressen är PB 50, 00054 Statskontoret, tfn (09) 

7725 9610, www.statskontoret.fi. 


Som i lagen om olycksfallsförsäkring. 

157

158 

Lagen om skada ådragen i 

militärtjänst (MiSL) 

Med stöd av lagen ersätts olycksfall i militärtjänst för krigsinvalider 

och andra som skadats eller insjuknat före 

1.1.1991. 

Ersättningar 

Som sjukvård ersätts 

• utgifter för vård och hjälpmedel som orsakats av sjukdom 

eller skada 

• en allmän granskning av hälsotillståndet en gång om 

året samt specialundersökning vid behov 

• rehabilitering samt anstaltsvård under vissa förutsättningar 

• till bostaden hörande utrustning samt ombyggnad av bostaden 

under vissa förutsättningar 

• av kommun arrangerad hemvård och öppen sjukvård 

under vissa förutsättningar för minst 20 % krigsinvalider. 

Livränta beviljas till person med skada eller sjukdom som 

ska ersättas enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst, 

om skadan eller sjukdomen förorsakar en på försäkringsmedicinska 

grunder uppskattad invaliditetsgrad som motsvarar 

minst 10 %. Livräntans storlek beror förutom på invaliditetsgraden 

även på livräntetagarens ålder (livräntan 

är 8 % större för personer i åldern 56–65 år). 

En bestående livränta kan även under vissa förutsättningar 

utbetalas som engångsersättning dvs. kapital. 

Basbeloppet för livräntan för en 100 % krigsinvalid är 

780,92 euro per månad. 

Livränta utbetalas förhöjd till person som har make eller 

barn under 17 år. På ansökan kan förhöjning beviljas även

MiSL 

i de fall som nämns i lagen för försörjning av barn över 17 

år, dock högst upp till 24 års ålder på grund av studier. 

Anhörigtillägg kan undantagsvis även beviljas p.g.a. försörjning 

av vissa andra anhöriga. 

Anhörigtillägget är för den första anhörigas del som försörjs 

30 eller 60 % (om den invalidiserades invaliditetsgrad 

är minst 80 %) och för varje följande anhörig 20 % av livräntans 

belopp. 

Som tilläggsdel till livränta kan betalas 

• hjälplöshets- och mentillägg p.g.a. hjälplöshet eller 

osedvanligt men, högst 37,48 euro per dag 

• klädtillägg p.g.a. att protes eller annat hjälpmedel medför 

särskild förslitning av gångkläder, högst 84,34 euro 

per månad 

• fordonstillägg för drifts- och servicekostnader för svårt 

rörelsehämmades motorfordon, högst 124,95 euro per 

månad 

• ledarhundstillägg åt blind 6,00 euro per dag samt 

• sjukhjälpstillägg åt minst 20 % invalid p.g.a. att hans eller 

familjemedlemmarnas utkomst försvårats p.g.a. sjukdomskostnader, 

högst 3 186,15 euro per år 

• förhöjt sjukhjälpstillägg till svårt handikappad invalid 

för kontinuerliga kostnader p.g.a. vård i hemmet, högst 

7 496,82 euro per år. 

Tilläggsränta kan betalas till ersättningstagare med ringa 

inkomster, om invaliditetsgraden är minst 20 %. På tilläggsräntans 

storlek inverkar invaliditetsgraden samt beloppet 

av övriga inkomster. Tilläggsräntans maximibelopp är 

749,68 euro per månad. 

Ersättning till anhöriga vid dödsfall 

Begravningsbidrag utgår till dödsbo eller till den som 

dragit försorg om begravningen 

159

• om dödsfallet inträffat under omständigheter som är ersättningsgilla 

• om dödsfallet är följden av skada eller sjukdom som ersatts 

eller 

• om den invalidiserades invaliditetsgrad vid dödsfallet 

var minst 20 %. 

Begravningsbidraget uppgår till 2 385,45 euro. 

Försörjningspension beviljas åt efterlevande make, barn, 

föräldrar och i vissa fall även andra anhöriga, eller med anhöriga 

jämförbara, till en person som dött eller försvunnit 

under sådana förhållanden som ersätts med stöd av militärskadelagen 

eller en invalidiserad som dött p.g.a. ersatt skada 

eller sjukdom. 

Den efterlevande makens fulla försörjningspension uppgår 

till 659,72 euro per månad. 

Även i sådana fall där dödsfallet förorsakats av andra omständigheter 

kan försörjningspension beviljas, om den invalidiserade 

vid sin död fick livränta som fastställts för åtminstone 

ett år framåt enligt en invaliditetsgrad på minst 

80 %. Om invaliditetsgraden är mindre än 80 men minst 

30 % tillkommer rätten till försörjningspension endast efterlevande 

make och barn, som dock i dessa fall kan beviljas 

endast s.k. delförsörjningspension. 

Tilläggsförsörjningspension kan för utkomstens tryggande 

beviljas efterlevande make, föräldralöst barn eller förälder 

som får försörjningspension. Den efterlevande makens 

tilläggsförsörjningspension uppgår till högst 577,88 

euro per månad. 

Om den invalidiserades invaliditetsgrad vid dödsfallet var 

mindre än 30 % men dock minst 10 % kan till efterlevande 

make och barn under 17 år som inte får försörjningspension 

på ansökan beviljas en engångsersättning, såvida de 

saknar skälig utkomst. 

160

MiSL 

Storleken av engångsersättningen för efterlevande make är 

7 916,64 euro. 

Samordning 

Ersättningarna enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst 

är primära i jämförelse med andra än olycksfalls- och 

trafikförsäkringsersättningarna. De ersättningar för militärskador 

som betalas för skada eller sjukdom från 1939–1945 

års krig inverkar inte på arbetspensionernas belopp. 

Index 

Ersättningarna enligt militärskadelagen är bundna till arbetspensionsindex. 

Beskattning 

Ersättning för militärskada är skattefri inkomst. 


Ansökan inlämnas under adress Statskontoret, Försäkring, 

Militärskade- och veteranärenden, PB 60, 00054 Statskontoret, 

besöksadress Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, tfn 

(09) 7725 8200, www.statskontoret.fi. 

Det är möjligt att ansöka om ersättning även för händelser 

som ligger längre bakåt i tiden, även om ersättning i så fall 

i allmänhet börjar utgå från början av det kalenderårskvartal 

ansökan inkommit till Statskontoret. 


Besvär över Statskontorets beslut i ett militärskadeärende 

kan lämnas till försäkringsdomstolen. Försäkringsdomstolens 

beslut kan inte överklagas. 

161

162 

Grupplivförsäkring för arbetstagare (AGL) 

Försäkringen gäller 

med smärre undantag de arbetstagare som lyder under arbetspensionslagarna. 

Arbetstagaren förblir försäkrad under tre år efter anställningsförhållandets 

slut. Detta s.k. fortsatta skydd är fem år, 

om anställningen slutat p.g.a. övergång till full invalidpension. 

Försäkringen upphör när arbetstagaren börjar få ålderspension 

eller när han efter det att anställningen avslutats 

fyller 68 är. 

Försäkringsskyldighet 

Försäkringsskyldigheten gäller alla de organiserade arbetsgivare 

som har ett bindande kollektivavtal, i vilket ingår 

bestämmelser om grupplivförsäkring. Försäkringsskyldighet 

har även oorganiserade arbetsgivare inom branscher 

med allmänt riksomfattande kollektivavtal som har motsvarande 

bestämmelser. 

Rätt till ersättning 

Försäkringssumman betalas till avliden försäkrads make 

och barn under 22 år. Med make avses primärt äkta make 

och part i registrerat partnerskap, men även sådan s.k. 

sambo som har eller har haft ett gemensamt barn med den 

försäkrade, eller som med den försäkrade har ett av myndigheterna 

bekräftat avtal om inbördes försörjning. 

Ersättning enligt grupplivförsäkringen för arbetstagare eller 

motsvarande förmån (t.ex. ekonomiskt stöd av stat eller 

kommun eller med stöd av LFöPL) kan erhållas från endast 

ett trygghetssystem.

Ersättningens belopp 

AGL 

Försäkringssumman består av grundbeloppet samt eventuell 

barnförhöjning och olycksfallsförhöjning. Till grundbeloppet 

läggs en barnförhöjning för varje barn som är förmånstagare. 


Ersättningsansökningarna tillställs det egna skadeförsäkringsbolagets 

eller annat försäkringsbolags kontor eller direkt 

Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool under adressen 

Livförsäkringsaktiebolaget Retro, Mikaelsgatan 15 A, 

00100 Helsingfors. 

FÖRSÄKRINGSSUMMA 

Grundbeloppen 

Den försäkrades Den försäkrade dör år 

ålder vid 2011 2012 

dödsfallet e e 

–49 15 600 15 760 

50 14 570 14 720 

51 13 540 13 680 

52 12 460 12 590 

53 11 440 11 560 

54 10 430 10 540 

55 9 390 9 490 

56 8 350 8 440 

57 7 370 7 450 

58 6 280 6 350 

59 5 250 5 310 

60– 4 320 4 370 

Barntillägg 7 020 7 100 

Olycksfallsförhöjning 50 % av grundbeloppet jämte barntillägg. 

163

För statsanställdas del handläggs frågan av Statskontoret, 

för kommunernas och kommunalförbundens del antingen 

av Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool, Keva eller respektive 

kommun eller kommunalförbund, för församlingarnas 

del antingen av nämnda pool eller av församlingen 

själv samt för lantbruksföretagarnas del av LPA. 

Beskattning 

Försäkringsersättningar som betalas ut på grund av dödsfall 

är underkastade arvsskatt till den del som de sammanlagt 

överstiger 35 000 euro per mottagare. Grupplivförsäkringsersättningen 

som sådan överstiger aldrig detta belopp, 

men kan omfattas av beskattningen, om förmånstagaren 

får andra försäkringssummor och det totala ersättningsbeloppet 

överstiger 35 000 euro. För sambo kan försäkringssumman 

utgöra kapitalinkomst. 


Försäkringsanstalt → Allmän domstol. 


Försäkringen handläggs av Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool 

(Livförsäkringsaktiebolaget Retro), Mikaelsgatan 

15 A, 00100 Helsingfors, tfn kundservice 020 763 1690, 

www.trhv.fi. Arbetsgivaren tecknar försäkringen i det försäkringsbolag, 

där han har tecknat den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. 

Övervakande myndighet är Finansinspektionen (Snellmansgatan 

6, PB 103, 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151, 


164


AGL 

Försäkringspremien bestäms utifrån lönesumman enligt lagen 

om olycksfallsförsäkring. Premien varierar från bolag 

till bolag och är år 2012 i genomsnitt 0,071 %. 

165

Lagen gäller 

166 

Grupplivförsäkring för 

lantbruksföretagare (LGL) 

Med stöd av grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare 

kan ersättning beviljas de anhöriga efter en obligatoriskt 

LFöPL-försäkrads död. Ersättning utbetalas emellertid inte, 

om förmånslåtaren avled efter den kalendermånad under 

vilken han fyllt 68 år eller om han före sin död har börjat 

få ålderspension enligt LFöPL. 

Till den frivilliga LFöPL-försäkringen hör inte grupplivförsäkring. 

Om försäkringen hade upphört p.g.a. full invalidpension, 

fullt rehabiliteringsstöd eller individuell förtidspension, 

kan ersättning beviljas inom fem års tid från försäkringens 

upphörande. Om försäkringen hade upphört av andra orsaker, 

bibehålls rätten till ersättning i tre års tid från försäkringens 

upphörande. 

Rätt till ersättning och ersättningens belopp 

Som grupplivförsäkringen för arbetstagare. 


Ansökan om ersättning lämnas till LPA-ombudsmannen eller 

LPA:s huvudkontor. Kontaktuppgifterna finns bl.a. på 

Internet på adressen www.lpa.fi. 

Beskattning 

Som grupplivförsäkringen för arbetstagare.




Grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare handhas av 

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (Mela, Norrskensvägen 

6, 02100 Esbo, tfn 0200 630 0500, www.lpa.fi). 


LGL 

År 2012 är grupplivförsäkringspremien för lantbruksföretagare 

12,00 euro och för stipendiater 6,00 euro. Den uppbärs 

i samband med försäkringsavgiften enligt lagen om 

pension för lantbruksföretagare. 

167

168 

Arbetslöshetsskydd 

Arbetslöshetsskyddet omfattar 

Arbetslöshetsskyddet omfattar i Finland bosatt arbetsför 

17–64-årig (vid permitteringar 65–67-årig) arbetslös arbetssökande, 

som står till arbetsmarknadens förfogande och är 

anmäld till arbets- och näringsbyrån såsom sökande av heltidsarbete. 

Dessutom förutsätts det att personen inte har 

kunnat anvisas arbete eller utbildning. 

En person som får partiell arbetslöshetspension kan dock 

söka deltidsarbete och omfattas av arbetslöshetsskyddet. 

Detsamma gäller företagare, om företagarverksamheten är 

så ringa, att den inte hindrar mottagande av heltidsarbete. 

Arbetslöshetsskyddet omfattar inte 

Utanför arbetslöshetsskyddet står dock person som 

• får ålderspension (med undantag av pensionsåldrar enligt 

8 § 1 mom. i lagen om statens pensioner som är lägre 

än normalt, varvid pensionen dras av från arbetslöshetsförmånen) 

• får förtida ålderspension 

• får individuell förtidspension 

• får full invalidpension 

• får avträdelsestöd för lantbruksföretagare 

• får sjukdagdagpenning eller partiell sjukdagpenning, 

moderskaps-, specialmoderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, 

specialvårdspenning, eller har beviljats ledighet 

för havandeskap och förlossning eller för vård av 

barn 

• får rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsstöd 

• är sysselsatt på heltid i eget företag eller genom eget arbete 

• är sysselsatt på heltid i företag som ägs av make boende 

i samma hushåll, av barn eller förälder

UAL 

• fullgör sin värnplikt eller civiltjänst 

• är studerande på heltid 

• utan giltig orsak vägrar ta emot arbete eller utbildning 

• är arbetslös på grund av arbetstvist 

• är över 65 år och saknar tills vidare gällande arbetsavtal. 

Arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd betalas 

inte för den tid för vilken vederbörande är berättigad att av 

arbetsgivaren få lön för uppsägningstid med stöd av lag eller 

kollektiv- eller arbetsavtal eller därmed jämförbar ersättning. 

Förmåner betalas inte heller för sådan tid över vilken 

en ekonomisk förmån som arbetsgivaren betalar med 

stöd av annat avtal eller arrangemang kan periodiseras utifrån 

personens lön under det senaste anställningsförhållandet. 

Utbildning som ordnats eller anskaffats av arbetsgivaren 

beaktas emellertid inte. 

Rätt till förmån ger inte heller på heltidsarbete baserad avlönad 

semestertid eller tid för periodisering av semesterersättning 

för heltidsarbete av över två veckors längd. I heltidsarbete 

är arbetstiden mer än 80 % av den på branschen 

tillämpade maximiarbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare. 

En person som är arbetsoförmögen har inte rätt till arbetslöshetsförmån. 

Som arbetsoförmögen anses person som erhåller 

sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning eller 

invalidpension, rehabiliteringsstöd eller annan förmån på 

grund av full invaliditet. Till arbetsoförmögen kan dock betalas 

arbetslöshetsdagpenning för de nio självriskdagarna 

enligt sjukförsäkringslagen. 

Arbetskraftsmyndigheten ger alltid ett arbetskraftspolitiskt 

utlåtande om sökandes rätt till utkomstskydd för arbetslösa. 

Till exempel vägran att ta emot arbete kan leda till förlust 

av rätten till dagpenning för en viss tid. 

169

Arbetslöshetsskyddets förmåner 

Med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalas 

till en arbetslös, som uppfyller villkoren för att omfattas av 

lagen, antingen grunddagpenning, inkomstrelaterad dagpenning, 

eller arbetsmarknadsstöd. 

Åt arbetslös som bedriver studier på eget initiativ, under arbetskraftspolitisk 

vuxenutbildning och andra sysselsättningsfrämjande 

åtgärder betalas den förmån som personen 

skulle ha rätt till som arbetslös. 

Grunddagpenning 

Grunddagpenning betalas efter en självrisktid på sju arbetsdagar 

till en arbetslös som inte är medlem i arbetslöshetskassa 

och alltså inte kan få inkomstrelaterad dagpenning. 

Självrisktiden förhindrar inte utbetalning av grunddagpenning 

under tid av sysselsättningsfrämjande åtgärder. 

För att få grunddagpenning förutsätts att arbetstagaren 

varit i arbete i 34 kalenderveckor under de senaste 28 månaderna 

(= arbetsvillkor) (företagare: se arbetslöshetsskydd 

för företagare). Härvid bör lönen för heltidsarbete 

vara minst 1 103 euro per månad (2011 1 071 euro per månad). 

Grunddagpenning betalas för högst 500 dagar. Maximitiden 

börjar räknas från början, då personen på nytt uppfyller 

arbetsvillkoret på 34 kalenderveckor under de senaste 

28 månaderna. Åt en person som är född åren 1950–1954 

och som har fyllt 59 år innan maximitiden uppfylls betalas 

emellertid dagpenning fram till utgången av den månad då 

han fyller 65 år. Om personen är född år 1955 eller senare, 

förutsätts det att han har fyllt 60 år innan maximitiden på 

500 dagar uppfylls. För utbetalning av tilläggsdagar förutsätts 

alltid att personen har varit i arbete i minst fem år under 

de senaste 20 åren. I stället för dagpenning kan personen 

avgå med ålderspension vid 62 års ålder. I detta fall 

görs inget förtidsavdrag på pensionen. 

170

UAL 

Grunddagpenningens fulla belopp utgår från 1.1.2012 med 

31,36 euro per dag. Till dagpenningen betalas för ett barn 

under 18 år en förhöjning på 5,06 euro, för två barn 7,43 

euro och för tre eller flera barn sammanlagt 9,58 euro per 

dag. Grunddagpenning betalas för högst fem dagar i veckan. 

Förhöjd grunddagpenning 

Grunddagpenningen kan betalas förhöjd till person som 

har rätt till grunddagpenning i tre olika situationer: när arbetslösheten 

börjar, efter lång tid i arbete och för tiden av 

deltagande i sysselsättningsfrämjande åtgärder. 

Grunddagpenningens förhöjningsdel utbetalas under arbetslöshetsdagpenningens 

maximitid på 500 dagar för 

sammanlagt högst 20 dagar till arbetssökande, som förvärvsarbetat 

minst 3 år innan utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning 

börjar. Personen har på nytt rätt till förhöjningsdelen 

för 20 dagar efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret 

för löntagare. 

Den som varit länge i arbetslivet och arbetat i minst 20 år 

och som sagts upp på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga 

orsaker eller som sagt upp sig själv efter att 

ha varit permitterad i 200 dagar utan avbrott har rätt till 

grunddagpenningens förhöjningsdel för 100 dagar. 

För den tid som personen deltar i sysselsättningsfrämjande 

åtgärder betalas grunddagpenningens förhöjningsdel för 

200 dagar under arbetslöshetsdagpenningens maximitid på 

500 dagar. Sysselsättningsfrämjande åtgärder är bl.a. arbetskraftspolitisk 

vuxenutbildning och studier på eget initiativ. 

Förhöjningsdelen är 4,59 euro per dag. 

171

Grunddagpenning med tillägg för 

omställningsskydd 

Grunddagpenningen kan betalas förhöjd med tillägg för 

omställningsskydd till person som har rätt till grunddagpenning. 

Tillägget för omställningsskydd är 4,59 euro per 

dag. 

Tillägget för omställningsskydd betalas på grunddagpenningen 

till person, för vilken uppgjorts en sysselsättningsplan 

och som har sagts upp från sitt arbete på grund av 

ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker eller vars 

tidsbundna arbete som upphört har pågått i minst tre år. 

De åtgärder för vilka tillägget betalas är i praktiken arbetskraftspolitisk 

vuxenutbildning, studier på eget initiativ, arbetsprövning, 

arbetslivsträning och arbetsverksamhet i rehabiliterande 

syfte. Arbetssökningsträning och arbetssökning 

på eget initiativ ger inte rätt till omställningsskyddstillägg. 

Tillägg för omställningsskydd kan utbetalas under 200 dagar, 

dock högst upp till maximitiden på 500 dagar. 

Arbetsmarknadsstöd 

Arbetsmarknadsstöd betalas till en arbetslös person som 

inte uppfyller tjänstevillkoret eller som fått maximibeloppet 

för grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning 

(500 dagar). 

Stöd betalas tidigast efter en självrisktid på fem dagar. I 

självrisktiden medräknas också de dagar för vilka arbetsmarknadsstöd 

utbetalats för den tid personen deltagit i sysselsättningsfrämjande 

åtgärder. 

Arbetsmarknadsstödet är i allmänhet underkastat behovsprövning. 

De som får arbetsmarknadsstöd efter att de fått 

arbetslöshetsdagpenning för maximitiden, beviljas dock ar- 

172

UAL 

betsmarknadsstöd utan fem dagars självrisktid och utan 

behovsprövning i 180 dagar och först härefter underkastas 

understödet behovsprövning. Behovsprövning tillämpas 

inte heller på sådan 55 år fylld mottagare av arbetsmarknadsstöd, 

som då han blivit arbetslös har uppfyllt arbetsvillkoret. 

Behovsprövning tillämpas inte på resebidrag, 

som kan fås för högst fyra månader. Fem dagars karenstid 

och behovsprövning tillämpas inte då förmånstagaren deltar 

i sysselsättningsfrämjande åtgärder, såsom arbetspraktik, 

arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller arbetsverksamhet 

i rehabiliterande syfte. För arbetslösa arbetssökande 

under 25 år gäller särskilda villkor för erhållande av arbetsmarknadsstöd. 

Arbetsmarknadsstöd betalas efter en väntetid på fem månader 

och efter fem dagars självrisktid till personer som för 

första gången börjar förvärvsarbeta. Väntetiden tillämpas 

inte på dem som inträder på marknaden efter fullgjord yrkesutbildning. 

Arbetsmarknadsstödet är lika stort som grunddagpenningen, 

31,36 euro per dag. På denna betalas barnförhöjning: 

5,06 euro för ett barn, 7,43 euro sammanlagt för två barn 

och 9,58 euro sammanlagt för tre eller flera barn. Till den 

som bor i föräldrarnas hushåll och för första gången inträder 

på arbetsmarknaden betalas partiellt arbetsmarknadsstöd, 

som uppgår till 50 % av det normala beloppet, dvs. 

15,68 euro och barnförhöjningarna 2,53 euro, 3,72 euro 

och 4,79 euro. Under de sysselsättningsfrämjande åtgärderna 

betalas stödet dock i sin helhet. Stödet betalas i sin helhet 

också då föräldrarnas inkomster är högst 1 781 euro 

per månad. 

Arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel utbetalas för tiden 

av samma sysselsättningsfrämjande åtgärder för vilka den 

som får grunddagpenning har rätt till förhöjningsdel eller 

tillägg för omställningsskydd. Förhöjningsdelen betalas för 

hela tiden för den sysselsättningsfrämjande åtgärden, dock 

högst 200 dagar. Utbetalning av förhöjningsdelen förutsät- 

173

ter att åtgärden har inletts före personen fått arbetsmarknadsstöd 

i 500 dagar eller i 180 dagar efter att rätten till arbetslöshetsdagpenning 

upphört efter maximitiden på 500 

dagar. 

Stödet betalas för högst fem dagar i veckan. Utbetalningstiden 

är obegränsad. 

Vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet beaktas 

den sökandes inkomster i sin helhet och makens inkomster 

till den del de överstiger 660 euro per månad. Vissa sociala 

förmåner räknas dock inte som inkomst. Fullt arbetsmarknadsstöd 

på 31,36 euro betalas härvid till en person 

vars egna och makens inkomster som överstiger skyddsdelen 

är högst 1 044 euro per månad. Om inkomsterna är 

större, avdras från det fulla stödet per månad 50 % av den 

del som överstiger en inkomst på 1 044 euro. Inkomstgränsen 

för en underhållsskyldig höjs med 106 euro för varje 

barn under 18 år. 

Inkomstrelaterad dagpenning för löntagare 

Inkomstrelaterad dagpenning betalas tidigast efter en självrisktid 

på sju arbetsdagar till arbetslös medlem av arbetslöshetskassa. 

För att få dagpenningen förutsätts det att den 

sökande innan han blev arbetslös hade varit medlem i kassan 

i minst 34 veckor och uppfyller samma arbetsvillkor 

som krävs för grunddagpenningen. 

Dagpenningen består av en grunddel om 31,36 euro och 

en inkomstrelaterad del. Barnförhöjningen är densamma 

som i fråga om grunddagpenningen (5,06 euro, 7,43 euro 

och 9,58 euro). Den inkomstrelaterade delen utgör 45 % av 

skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När lönen är 

högre än 3 292,80 euro per månad (105 gånger grunddagpenningen) 

är den inkomstrelaterade delen i fråga om den 

del av lönen som överskrider denna gräns endast 20 %. 

174

UAL 

Dagpenningens minimibelopp är 31,36 euro utökad med 

eventuell barnförhöjning och grunddagpenningens förhöjningsdel. 

Dagpenningens maximibelopp, inklusive barnförhöjning 

utgör 90 % av dagslönen. 

Lönegrund för den inkomstrelaterade dagpenningen är 

vederbörandes stabiliserade lön på vilken uppbärs förskottsinnehållning 

under de 34 kalenderveckorna omedelbart 

före arbetslöshetsfallet. Om arbetet varit säsongbetonat 

är motsvarande period 12 månader. Från den lön som 

ligger till grund för dagpenningen avdras semesterpremie 

och -penning samt den semesterersättning som betalats för 

outtagen semester då anställningsförhållandet upphör. 

Dessutom görs avdrag för de 3,94 % som svarar mot löntagarens 

arbetspensions- och sjukförsäkringsavgift samt arbetslöshetsförsäkringspremie. 

Inkomstrelaterad dagpenning betalas för högst fem dagar i 

veckan och totalt högst 500 arbetslöshetsdagar. Den som 

har rätt till tilläggsdagar får den jämkade förmånen utan 

maximitidsgräns. 

En person född år 1950–1954 kan få löntagares grunddagpenning 

eller inkomstrelaterad dagpenning utan hinder av 

maximitiden till utgången av den kalendermånad då han 

fyller 65 år, om han har fyllt 59 år före maximitidens utgång 

och om han när maximitiden uppfylls har varit i till 

arbetspension berättigande arbete minst fem år under de 

senaste 20 åren. 

En person född år 1955 eller senare kan få löntagares 

grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning utan 

hinder av maximitiden till utgången av den kalendermånad 

då han fyller 65 år, om han har fyllt 60 år före maximitidens 

utgång och om han när maximitiden uppfylls har varit i till 

arbetspension berättigande arbete minst fem år under de 

senaste 20 åren. Dessa tilläggsdagar införs i stället för den 

rätt till arbetslöshetspension som slopats i fråga om denna 

åldersgrupp. 

175

För nytt fastställande av dagpenningen beaktas löneinkomsterna 

under minst 34 kalenderveckor. 

Dagpenningens belopp beräknas på nytt när räknandet av 

maximibetalningstiden tas om från början. Den nya dagpenningen 

är emellertid minst lika stor som grunddagpenningen 

och minst 80 % av den föregående dagpenningen. 

Förhöjd inkomstrelaterad dagpenning 

Inkomstrelaterad dagpenning betalas förhöjd för 20 dagar 

när arbetslösheten börjar, för 100 dagar efter en lång arbetskarriär 

och för 200 dagar för tiden av sysselsättningsfrämjande 

åtgärder. 

Villkoret för utbetalning för högst 20 dagar är att personen 

förvärvsarbetat minst tre år innan rätten till dagpenning 

börjar. 

Förhöjd inkomstrelaterad dagpenning för högst 100 dagar 

betalas till den som blir uppsagd på grund av ekonomiska 

och produktionsmässiga orsaker eller som sagt upp sig 

själv efter att ha varit permitterad i minst 200 dagar utan 

avbrott. Personen ska också ha varit medlem i en arbetslös- 

176 

UTRÄKNING AV INKOMSTRELATERAD DAGPENNING 

Lön e/mån. Dagpenning e/dag 

–3 292,80 Till 31,36 e läggs 45 % av skillnaden 

mellan dagslönen 1) och 31,36 e 

över 3 292,80 Till brytningspunktens dagpenning dvs. 

86,17 e läggs 20 % av skillnaden mellan 

den faktiska dagslönen och brytningspunktens 

dagslön 153,15 e 

1) Dagslönen fås genom att dividera den kalkylmässiga månadslönen 

med 21,5.

UAL 

hetskassa i fem år innan han miste sitt arbete och i till arbetspension 

berättigande arbete i minst 20 år. Vissa familjeledigheter 

kan delvis jämställas med denna period på 20 

år. 

Förhöjd inkomstrelaterad dagpenning betalas för högst 

200 dagar för tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder 

för vilken en sysselsättningsplan gjorts upp, såsom arbetskraftspolitisk 

utbildning och studier på eget initiativ. 

I den förhöjda förtjänstdelen är dagslönens ersättningsandelar 

(% av den överstigande delen) 57,5 % och 35 %. 

Omställningsskyddets förtjänstdel 

Till den inkomstrelaterade dagpenningen kan betalas omställningsskyddets 

förtjänstdel, om en sysselsättningsplan i 

samband med omställningsskyddet har uppgjorts för den 

arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. 

Omställningsskyddets förtjänstdel kan utbetalas för tiden 

av sysselsättningsfrämjande åtgärder som antecknats i sysselsättningsplanen. 

Sådana åtgärder är arbetskraftspolitisk 

vuxenutbildning, studier på eget initiativ, arbetsprövning 

på arbetsplats, arbetspraktik, arbetslivsträning, integreringsåtgärder, 

arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte 

samt arbets- och utbildningsprövning. 

I omställningsskyddets förtjänstdel är dagslönens ersättningsandelar 

(% av den överstigande delen) 65 % och 

37,5 %. 

Omställningsskyddets förtjänstdel betalas för högst 200 dagar 

under maximitiden på 500 dagar. 

177

Sociala förmåners inverkan på dagpenningen 

och arbetsmarknadsstödet under 

arbetslöshetstid 

En social förmån som ges samtidigt som en arbetslöshetsförmån 

kan antingen förhindra, minska eller sakna inverkan 

på arbetslöshetsförmånen. 

I avsnittet om vem lagen gäller uppräknas de sociala förmåner 

som minskar eller förhindrar utbetalning av dagpenning 

och arbetsmarknadsstöd. 

Andra sociala förmåner som ska betalas till den som erhåller 

dagpenning och arbetsmarknadsstöd avdras från arbetslöshetsförmånen. 

Sådana är t.ex. delinvalidpension och 

deltidspension samt av arbetsgivaren ordnad tilläggspension, 

folkpension som beviljats p.g.a. blindhet eller rörelsehandikapp, 

avträdelsepension, avträdelsestöd enligt lagen 

om pension för lantbruksföretagare pensioner enligt 8 § 1 

mom. i lagen om statens pensioner samt hemvårdsstöd för 

barn. Likaså avdras från dagpenningen och arbetsmarknadsstödet 

dagpenning och olycksfallspension enligt lagen 

om olycksfallsförsäkring samt dagpenning enligt lagen om 

skada ådragen i militärtjänst, när dessa förmåner inte utgår 

p.g.a. fullständig arbetsoförmåga. 

Följande sociala förmåner minskar dock inte dagpenningen 

eller arbetsmarknadsstödet: 

• familjepension, som sådan betraktas även försörjningspension 

och tilläggsförsörjningspension 

• vårdbidrag och handikappbidrag för person som får 

pension enligt lagen om handikappförmåner 

• menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring 

• livränta och tilläggsränta enligt lagen om skada ådragen 

i militärtjänst 

• allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare 


178

UAL 

• utkomststöd 

• militärunderstöd 

• ersättningar för särskilda kostnader enligt lagen om 

olycksfallsförsäkring och lagen om skada ådragen i militärtjänst. 

jämkad arbetslöshetsförmån 

Till arbetslösa som utför deltidsarbete eller som har tagit 

emot kortvarigt heltidsarbete som varar högst två veckor 

samt arbetslösa som bedriver företagsverksamhet som bisyssla 

kan betalas arbetslöshetsförmån som jämkas med lönen. 

På utbetalningen och förmånens storlek inverkar inte 

om det är fråga om tillfälligt heltidsarbete, deltidsarbete, 

bisyssla eller förkortad arbetsdag. Ingen rätt till jämkad 

förmån uppkommer, om arbetstiden är över 80 % av den 

maximiarbetstid som tillämpas på heltidsanställd arbetstagare 

inom branschen. 

Beloppet av den jämkade förmånen beräknas så att man 

från dagpenningen för helt arbetslösa avdrar 50 % av den 

erhållna lönen eller arbetsinkomsten. Om personens dagliga 

arbetstid till följd av permitteringen har förkortats med 

en eller flera dagar jämkas inkomsten inte, utan full inkomstrelaterad 

dagpenning betalas ut för dagarna utan arbete. 

Förfarandet gäller endast personer som gör förkortad 

arbetsvecka. 

Beskattning 

Arbetslöshetsdagpenningen och arbetsmarknadsstödet är 

beskattningsbar inkomst. Utbetalaren av förmånen innehåller 

förskottsskatten och betalar den vidare till skattemyndigheterna. 

179

Ansökan om och utbetalning av dagpenning 

och arbetsmarknadsstöd 

Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet söks hos 

Folkpensionsanstalten och den inkomstrelaterade dagpenningen 

hos den egna arbetslöshetskassan. 

Dagpenning och arbetsmarknadsstöd ska sökas inom tre 

månader räknat från den dag från och med vilken den önskas 

bli betald. 

Dagpenningen och arbetsmarknadsstödet utbetalas i efterskott 

med antingen fyra veckors eller en månads mellanrum. 


Ändring i Folkpensionsanstaltens och arbetslöshetskassas 

beslut söks hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden 

och i fråga om nämndens beslut hos försäkringsdomstolen. 

Finansiering 

Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet betalas ur 

statsmedel. Kostnaderna för den inkomstrelaterade dagpenningen 

betalas av arbetstagarna, arbetsgivarna och staten. 

Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie år 2012 

är 0,8 % av lönesumman upp till de första 1 936 500 euro 

och för den överstigande delen till 3,20 % av lönen. För 

ArPL-försäkrade företagare, s.k. delägare i ett företag, är arbetsgivarens 

premie 0,8 % av lönen. För FöPL-försäkrade 

företagare betalas inte arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie. 

Löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie år 2012 är 

0,6 % av lönen. ArPL-försäkrade företagares (delägares) 

premie är 0,32 % av lönen. Arbetslöshetskassorna uppbär 

dessutom en medlemsavgift av sina medlemmar. 

180

Arbetslöshetsskydd för företagare 

En företagare har rätt till arbetslöshetsdagpenning, om han 

uppfyller arbetsvillkoret. Om företagaren har anslutit sig 

till en arbetslöshetskassa för företagare, betalas förmånen 

ut i form av inkomstrelaterad dagpenning, i annat fall i 

form av FPA:s grunddagpenning. För att få dagpenning 

krävs att man verkat en viss tid som företagare efter det att 

lagen trätt i kraft. 

Vem är företagare 

Enligt lagen betraktas som företagare en person, som för 

sin huvudsyssla är skyldig att teckna pensionsförsäkring 

enligt lagen om pension för företagare (FöPL) eller lagen 

om pension för lantbruksföretagare (LFöPL). 

Härutöver betraktas som företagare med vissa begränsningar 

delägare, som omfattas av lagen om pension för arbetstagare 

(ArPL). Som företagare betraktas inom företaget 

arbetande person, som ensam eller tillsammans med sina 

familjemedlemmar äger, eller vars familjemedlemmar äger 

minst 50 % av företaget. 

Som företagare betraktas även person som arbetar i ledande 

ställning inom företaget, och som själv äger minst 15 %, 

eller som tillsammans med sina familjemedlemmar äger eller 

vars familjemedlemmar äger minst 30 % av företaget. 

Ledande ställning avser styrelsemedlem, verkställande direktör 

eller motsvarande ställning. 

Till företagarkassan kan ansluta sig en företagare, som 

uppfyller definitionen på företagare enligt lagen om utkomstskydd 

för arbetslösa och vars årsinkomst som utgör 

grund för pensionsförsäkringen (FöPL, LFöPL, ArPL) är 

minst 8 520 euro per år. Försäkringen ska vara i kraft minst 

enligt denna nivå då företagaren ansluter sig till kassan. 

181

Villkor för att få dagpenning 

Villkor för att få dagpenning är att företaget bevisligen 

upphört eller verksamheten avbrutits för fyra månader 

utan avbrott, om företaget inte sålts. 

När företagsverksamheten upphör eller avbryts ska företagaren 

kontakta arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsbyrån 

avgör från vilken dag företagsverksamheten har 

upphört eller avbrutits. 

Företagsverksamheten bör före upphörandet eller avbrottet 

ha fortgått minst 18 månader under de fyra åren före 

arbetslösheten (arbetsvillkor). Företagsverksamheten ska 

också till sin omfattning ha varit väsentlig, dvs. inkomsten 

som utgjort grund för FöPL- eller ArPL-försäkringen bör ha 

varit minst 8 520 euro per år. För LFöPL-försäkrade är motsvarande 

inkomstgräns 4 800 euro per år i fråga om grunddagpenningen 

och 8 520 euro per år i fråga om den inkomstrelaterade 

dagpenningen. 

För att få inkomstrelaterad dagpenning bör man vara medlem 

av en arbetslöshetskassa för företagare i minst 18 månader. 

Arbetsvillkoret bör uppfyllas medan man är medlem 

av kassan. Medlem av löntagarkassa, som etablerar sig som 

företagare, får räkna sig till godo sex månader medlems- 

och tjänstgöringstid, om han ansluter sig till företagarkassan 

inom en månad från det att han inledde företagarverksamheten 

och utträdde ur löntagarkassan. 

Dagpenningens storlek 

Företagarens grunddagpenning är lika stor som den grunddagpenning 

som betalas av Folkpensionsanstalten, 31,36 

euro per dag år 2012. På dagpenningen betalas även barnförhöjning. 

Företagarens inkomstrelaterade dagpenning består på samma 

sätt som för löntagare av grunddel, inkomstrelaterad 

182

del och barnförhöjning. Den inkomstrelaterade delens 

storlek bestäms av den arbetsinkomst som företagaren satt 

som grund för sin arbetslöshetsförsäkring. Arbetsinkomsten 

får vara högst så stor som företagarens FöPL- eller 

LFöPL-arbetsinkomst eller inom ArPL den pensionsgrundande 

arbetsinkomsten. 

Ren realisationsvinst vid avyttring av företaget beaktas i 

dagpenningen så att dagpenning inte betalas under den tid 

på vilken realisationsvinsten kan periodiseras enligt arbetsinkomsten. 

Arbetslöshetsdagpenning betalas efter en självrisktid på sju 

vardagar för högst fem dagar i veckan, och kan erhållas under 

högst 500 arbetslöshetsdagar. 

Finansiering 

Företagarens grunddagpenning och den inkomstrelaterade 

dagpenningens grunddel samt barnförhöjningen betalas ur 

statsmedel. Den inkomstrelaterade delen bekostar företagarna 

själva genom arbetslöshetskassans medlemsavgift, 

som bestäms procentuellt av den valda arbetsinkomsten. 

Försäkringspremien är avdragbar vid beskattningen. 

Arbetslöshetskassor 

För företagarna har grundats två kassor, till vilka företagarna 

frivilligt kan ansluta sig, om de önskar få inkomstrelaterat 

arbetslöshetsskydd. Arbetslöshetskassor för företagare 

är Yrkesutövarnas och Företagarnas Arbetslöshetskassa, 

Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors, tfn (09) 2535 3100, 

www.ayt.fi samt Företagarnas Arbetslöshetskassa i Finland, 

Mannerheimvägen 76 A, PB 999, 00101 Helsingfors, tfn 

(09) 622 4830, www.syt.fi. 

183

184 

Vuxenutbildningsstöd och 

yrkesexamensstipendium 

Vuxenutbildningsstöd 

Med vuxenutbildningsstödet stöds yrkesutbildning som 

förvärvsarbetande löntagare och företagare företar på eget 

initiativ. Vuxenutbildningsstödet beviljas och betalas ut av 

Utbildningsfonden, som är en fond som förvaltas av arbetsmarknadsparterna. 

Vuxenutbildningsstöd beviljas för yrkesinriktad fortbildning 

och kompletterande utbildning som leder till examen 

och som ordnas i en finländsk läroanstalt som står under 

offentlig övervakning. 

Rätt till vuxenutbildningsstöd har en person som i heltidssyssla 

bedrivit företagarverksamhet eller varit anställd hos 

samma arbetsgivare i en eller flera perioder minst ett år, 

och som har en arbetshistoria om minst åtta år fram till 

dess utbildningen påbörjas. Stöd kan också beviljas personer 

som förvärvsarbetat kortare tid än åtta år, om personens 

arbetshistoria före 31.7.2010 omfattar minst fem år. 

Personen ska på grund av studier vara studieledig utan lön 

från sitt arbete i minst två månader. Stöd kan också beviljas 

en person, vars studieledighetsperioder pågår kortare tid 

än två månader eller som studerar på deltid med stöd av ett 

avtal om studieledighet som ingåtts med arbetsgivaren. En 

förutsättning är att frånvaron från arbetet på grund av studierna 

har varat sammanlagt minst 43 dagar. 

Stöd beviljas för högst 18 månader om tiden i arbete är 

minst åtta år. Om tiden i arbete fram tills stödperioden börjar 

är mindre än åtta år men till och med 31.7.2010 minst 

fem år, räknas stödtiden utgående från arbetshistorien. En 

månad berättigar till en stödtid på 0,8 dagar. Om tiden i ar-

ete fram till 31.7.2010 utgör exempelvis 6 år, är stödtiden 

58 dagar (2 månader 15 dagar). 

Stödet motsvarar den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen 

utan förhöjningsdel. Stödets grunddel år 2012 

är 674,24 euro per månad och förtjänstdelen 45 % av skillnaden 

mellan lönen och grunddelen. Om lönen är större 

än 3 292,80 euro per månad, räknas 20 % på den överskjutande 

förtjänstdelen. Till företagare betalas vuxenutbildningsstödets 

grunddel, dvs. 674,24 euro per månad. Om 

studieledigheten inte pågår helt utan lön eller studierna är 

periodiserade eller på deltid, söks stödet i form av jämkat 

vuxenutbildningsstöd för varje kalendermånad i efterskott. 

På det stöd som utbetalas inverkar inkomsterna under månaden. 

Vuxenutbildningsstödet är beskattningsbar inkomst. 

Blanketter för ansökan om vuxenutbildningsstöd kan skrivas 

ut från Utbildningsfondens webbplats. Vuxenutbildningsstöd 

kan också sökas elektroniskt. Ansökningsblanketter 

fås också från arbets- och näringsbyråerna. 

Mottagare av vuxenutbildningsstöd, som är oavbrutet studieledig 

under minst två månader, kan beviljas statsgaranti 

för studielån. Den beviljas av FPA. 

Yrkesexamensstipendium 

Yrkesexamensstipendium beviljas som engångsbetalning 

till en person som har avlagt en i lagen om yrkesinriktad 

vuxenutbildning (631/1998) avsedd yrkesinriktad grundexamen, 

yrkesexamen eller specialyrkesexamen som fristående 

examen. Förmånen beviljas och betalas ut av Utbildningsfonden. 

Förutsättning för beviljande av yrkesexamensstipendium är 

att personen har stått i anställnings- eller tjänsteförhållande 

till en finländsk arbetsgivare i sammanlagt minst fem år 

före examens avläggande. Förmånen beviljas inte personer 

185

som fyllt 64 år. Förmånen ska sökas senast inom ett år från 

att examen avlagts. Som datum för examens avläggande 

betraktas den dag då examensbetyget har daterats. 

Yrkesexamensstipendium söks med ett formulär som fås 

av studieinrättningen eller den examenskommission som 

utfärdat examensbetyget. Ansökningsformuläret kan också 

skrivas ut från Utbildningsfondens Internetsidor eller beställas 

från fonden. Beslutet kan också sökas på elektronisk 

väg via fondens Internetsidor. 

Yrkesexamensstipendiets belopp är 366 euro. Förmånen är 

skattefri. 



PB 191, 00121 Helsingfors 

Besöksadress: Kalevagatan 12 

Kundtjänstnummer (avgiftsfritt): 0800 94 949 

Telefontid arbetsdagar kl. 9–12 

Växel: (09) 680 3730 

E-post: info@koulutusrahasto.fi 

Internet: www.koulutusrahasto.fi 

Telefax: (09) 6803 7330. 

186

Arbetspension från arbete utomlands 

Det sociala skyddet vid arbete i utlandet avgörs av det, huruvida 

personen arbetar i ett land som tillämpar EU-bestämmelserna 

om social trygghet eller i ett land med vilket 

Finland har ingått överenskommelse om social trygghet, eller 

arbetar utanför dessa länder. 

EU-bestämmelserna om social trygghet (EU/ 

EES-länderna, Schweiz) och överenskommelser 

om social trygghet 

Europeiska unionens (EU:s) bestämmelser om social trygghet 

har tillämpats i Finland från början av år 1994 (socialskyddsförordning 

1408/17 och dess verkställighetsförordning 

574/72). Den nya EU-förordningen 883/2004 och 

verkställighetsförordningen 987/2009 har tillämpats från 

och med 1.5.2010. Ett av huvudsyftena med de nya förordningarna 

är att de uppgifter som behövs vid verkställigheten 

i framtiden ska kunna överföras mellan länderna i elektronisk 

form. 

EU-länder är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, 

Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, 

Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, 

Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, 

Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike 

samt EES-länder Island, Liechtenstein och Norge. Schweiz 

har ingått ett separat avtal om social trygghet med EU-länderna. 

På arbetstagare och företagare som rör sig mellan 

alla ovannämnda länder tillämpas EU:s bestämmelser om 

social trygghet. I och med EU-bestämmelserna har Finlands 

överenskommelser om social trygghet med ovannämnda 

länder till största del förlorat sin betydelse. 

187

Övriga avtalsländer 

Finland har ingått överenskommelse om social trygghet 

med Australien, Chile, Israel, Canada/Québec och USA. 

Förhandlingar om överenskommelse om social trygghet 

har förts med Indien, och enligt planerna träder avtalet i 

kraft under år 2012. Finland har också en separat överenskommelse 

med de nordiska länderna i syfte att närmast 

komplettera EU-förordningarna. Tidpunkten för när det nyaste 

avtalet kommer att träda i kraft är ännu öppen. 

Försäkring av arbete 

Huvudprinciperna i EU-bestämmelserna och överenskommelserna 

om social trygghet är desamma. En person omfattas 

i allmänhet av den sociala tryggheten i det land där han 

arbetar. Socialförsäkringsavgifter betalas endast till detta 

land, och den sociala tryggheten bestäms enligt dess lagstiftning. 

Det viktigaste undantaget från denna huvudprincip är en 

arbetstagare som temporärt sänds ut av en finländsk arbetsgivare 

till ett annat avtalsland, och som en bestämd tid, 

beroende på avtalet 2–5 år, omfattas av lagstiftningen om 

social trygghet i Finland. 

Också en företagare som idkar företagarverksamhet i Finland 

kan enligt EU-bestämmelserna i vissa fall alltjämt omfattas 

av den finländska socialskyddslagstiftningen medan 

han arbetar i avtalsländerna. Bestämmelser gällande företagare 

ingår inte i alla överenskommelser om social trygghet. 

Dessutom förekommer andra specialbestämmelser som avviker 

från huvudregeln. Om en person t.ex. arbetar i två eller 

flera länder, försäkras han enligt EU-bestämmelserna i 

allmänhet på det sätt som förutsätts enligt lagstiftningen i 

det land där han är bosatt. 

För arbete utomlands behövs ett intyg som utfärdats av 

Pensionsskyddscentralen över att arbetstagaren är försäkrad 

i Finland. Det företes i stationeringslandet vid behov 

188

och försäkringsavgifterna betalas enbart till Finland. Intyg 

för arbetstagare ansöks om med blankett ETK 2132 och intyg 

för företagare med blankett ETK 2142. Alla avtal täcker 

inte samtliga förmåner. Exempelvis innefattar avtalen med 

Canada och USA inte obligatorisk olycksfallsförsäkring. 

Tilläggsinformation om försäkringsbestämmelserna och intygen 

ger Pensionsskyddscentralens juridiska avdelning/ 

Försäkring av arbete utomlands, tfn 029 411 2816, fax 029 

411 2616 eller ulkomaanasiat@etk.fi. Ansökningsblanketterna 

finns också på Pensionsskyddscentralens hemsida 

www.etk.fi och därifrån fås också anvisningar för den elektroniska 

tjänsten för ansökan om intyg. 

Arbetspensionsskydd 

Med stöd av avtalen betalas i avtalsländerna intjänade pensioner 

från ett avtalsland till ett annat, alltså också till Finland. 

Arbetspension som intjänats i Finland utbetalas, oberoende 

av personens boningsort eller medborgarskap, till 

alla länder. 

I vissa avtalsländers lagstadgade pensionssystem förutsätter 

erhållande av pension att försäkringsavgifter betalats 

under många år. Med stöd av EU-bestämmelserna och överenskommelserna 

om social trygghet kan vid behov försäkringsperioder 

i andra avtalsländer, t.ex. Finland, beaktas 

när dessa krav ska uppfyllas. I allmänhet förutsätts dock 

för erhållande av pension, att försäkringsavgifter har betalats 

i ifrågavarande land under minst ett års tid. 

Pensionsskyddscentralen förmedlar i Finland bosatta personers 

pensionsansökningar till EU- och EES-länderna, 

Schweiz eller ett annat avtalsland. Tilläggsinformation om 

ansökan om pension från avtalsländerna ger Pensionsskyddscentralens 

avdelning för utrikes pensionsärenden, 

tfn 029 411 2818 (finska), 029 411 2815 (svenska), fax 029 

411 2610 eller 029 411 2556. Mer information fås också 

från Pensionsskyddscentralens hemsida www.etk.fi. 

189

Försäkring av arbete i andra länder än 

avtalsländerna 

En arbetstagare som av en finländsk arbetsgivare sänds ut 

till ett land som inte är ett EU/EES-land, Schweiz eller annat 

land med vilket ingåtts överenskommelse om social 

trygghet, bör försäkras enligt Finlands arbetspensionslagar. 

När arbetet utomlands har fortgått i minst två år, kan arbetsgivaren 

ansöka om befrielse från försäkring från Pensionsskyddscentralen. 

Arbetsgivaren ska i detta fall påvisa 

att motsvarande pensionsskydd har ordnats för arbetstagarna 

i enlighet med lagen om pension för arbetstagare på 

något annat sätt. 

Ett finländskt företag kan frivilligt ordna pensionsskydd åt 

sådana till utlandet utsända arbetstagare, som inte berörs 

av den obligatoriska försäkringen. Också för s.k. lokalt anställda 

arbetstagare kan tecknas en frivillig arbetspensionsförsäkring, 

om arbetstagaren vid anställningsförhållandets 

begynnande omfattas av den finländska sociala tryggheten 

(arbetspensionsförsäkring eller FPA-skydd). 

Frivillig försäkring är möjlig, när arbetsgivaren under utlandskommenderingen 

antingen är ett finländskt företag, 

eller är ett utländskt företag som hör till samma koncern 

som ett finländskt företag eller där företaget utövar bestämmanderätt. 

Försäkringstagare bör vara det finländska 

företaget. 

När arbetstagaren enligt EU-bestämmelserna eller överenskommelsen 

om social trygghet ska försäkras utomlands 

enligt lagarna i det land där arbetet utförs, kan arbetspensionsskyddet 

kompletteras med en frivillig försäkring. 

Lön från arbete utomlands, försäkringslön 

Under tiden i arbete utomlands uppbärs arbetspensionsavgiften 

från den s.k. försäkringslönen, som skulle betalas till 

190

arbetstagaren för motsvarande arbete i Finland. Arbetstagarens 

pension tillväxer också enligt försäkringslönen. 

I samband med avtalet om arbete utomlands ska arbetsgivaren 

och arbetstagaren fastställa denna försäkringslön. 

Försäkringslönen kan inte avtalas fritt, utan den ska följa 

arbetspensionslagstiftningen i Finland. Den lön som betalas 

utomlands kan emellertid vara högre på grund av att 

arbetet är mer krävande eller att arbetstiden är längre, varvid 

också försäkringslönen är större. Vid fastställandet ska 

också sådana poster som jämställs med lön beaktas, såsom 

bonus och naturaförmåner, som ansluter sig till avlöningen 

av motsvarande arbete i Finland. 

Bestämmelsen om försäkringslön gäller arbete som utförs 

utomlands och som försäkras enligt arbetspensionsförsäkringslagarna 

i Finland, oavsett i vilket land arbetet utförs. 

Om inget avtal ingåtts om separat lön, men lönen fortfarande 

betalas från Finland och uppgifterna i arbetet utomlands 

till fullo motsvarar det arbete som utförts i Finland, 

behöver försäkringslönen inte nödvändigtvis fastställas. 

Försäkringslönen används också som grund för arbetslöshets- 

och olycksfallsförsäkringen vid arbete utomlands, i 

allmänhet som grund för arbetsgivarens socialskyddsavgift, 

den försäkrades sjukförsäkringspremie samt föräldra- och 

sjukdagpenningar. 

Arbetspensionsförsäkring för personer som 

kommer till Finland och arbetar i Finland 

huvudregel 

Allt arbete som utförs i Finland ska arbetspensionsförsäkras. 

Detta gäller också utlänningar som arbetar i Finland, 

såvida inte annat följer av EU-bestämmelserna och överenskommelserna 

om social trygghet. 

191

Arbetstagare från ett EU/EES-land, Schweiz eller land 

med överenskommelse om social trygghet 

Arbetstagaren ska försäkras i Finland, såvida han inte uppvisar 

intyg över att lagstiftningen i ett EU/EES-land, Schweiz 

eller land med överenskommelse om social trygghet ska 

tillämpas på honom under tiden i arbete i Finland. 

Arbetstagare från ett land som saknar överenskommelse 

om social trygghet – möjlighet till befrielse 

Från 1.1.2009 gäller lagen om pension för arbetstagare inte 

arbetstagare som en utländsk arbetsgivare sänder för att arbeta 

i Finland, om den utsända arbetstagarens arbete i Finland 

pågår högst två år. Om arbetstagaren med stöd av bestämmelser 

om tillämplig lagstiftning i EG:s förordning om 

social trygghet eller avtal om social trygghet underlyder 

finsk lagstiftning eller om arbetstagaren omfattas av lagstiftningen 

om social trygghet i Finland omedelbart före arbetet 

i Finland börjar, tillämpas på personen i fråga emellertid 

lagen om pension för arbetstagare. 

Pensionsskyddscentralen kan på ansökan befria en utländsk 

arbetsgivare från försäkringsskyldigheten för högst 

fem år räknat från det att arbetet i Finland började, om arbetsgivaren 

skickar en arbetstagare till Finland för mer än 

två år eller om arbetet i Finland av oförutsedda orsaker pågår 

över två år. En förutsättning för befrielse är att arbetsgivaren 

uppvisar en utredning om att pensionsskyddet för 

den utsända arbetstagaren har ordnats någon annanstans. 

192

Beskattning av pensionen 

Arbetspension och folkpension är beskattningsbar inkomst 

för pensionstagaren. Den som ska avgå med pension har 

därför skäl att visa upp sitt pensionsbeslut hos skattebyrån, 

så att den rätta förskottsinnehållningsprocenten kan fastställas. 

De följande åren fastställer skatteförvaltningen förskottsinnehållningsprocenten 

enligt de uppgifter som pensionsutbetalarna 

har gett. Om pensionstagaren har löneinkomst 

eller annan förvärvsinkomst, behövs ett separat 

skattekort för dessa. 

Beskattningen av pensionsinkomst avviker från beskattningen 

av löneinkomst p.g.a. pensionsinkomstavdraget. 

Avdraget säkerställer, att den som får enbart folkpension 

inte behöver betala skatt på sin pension. Pensionsinkomstavdrag 

fås endast från pensionsinkomst. Övriga beskattningsbara 

inkomster, med undantag av kapitalinkomster, 

inverkar på pensionsinkomstavdragets storlek. Skattemyndigheten 

beaktar pensionsinkomstavdraget när pensionstagarens 

individuella förskottsinnehållningsprocent fastställs. 

Pensionstagarens sjukvårdspremie är 1,39 % av den beskattningsbara 

inkomsten i kommunalbeskattningen. 

PENSIONSINKOMSTAVDRAGET FÖR 

PENSIONSTAGARE ÅR 2012 

Fullt Minskning, Total Total 

avdrag, % av över- inkomst inkomst, 

inkomst- skjutande från vilken från vilken 

gräns del skatt avdraget 

e/år uppbärs upphör 

e/år e/år 

Kommunalbeskattningen 

8 530 55 % 10 375 24 040 

Statsbeskattningen 

11 660 44 % 22 841 38 160 

193

De lagstadgade socialförsäkringsavgifterna 

Lagstadgade socialförsäkringsavgifter för arbetsgivaren är 

arbetspensionsavgiften, olycksfallsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings- 

och grupplivförsäkringspremien samt socialskyddsavgiften 

(= sjukförsäkringsavgiften). De bestäms 

av arbetstagarens förskottsinnehållning underkastade lön. 

2011 2012 

% % 

Arbetspensionsförsäkringsavgifterna 

ArPL-avgiften (avtalsarbetsgivare) 

Lönesumman år 2010 

– under 1 846 500 euro 22,5 23,3 

– 1 846 500–29 544 000 euro 22,5–23,0 23,3 

– över 29 544 000 euro 

Avgiften för avtalsarbetsgivare kan sänkas av en 

kundåterbäring, som uppskattats till i genomsnitt 

0,3 % av lönerna. 

Om lönesumman är större än 1 846 500 euro, 

inverkar också företagets egna invalidpensioner 

på avgiften. 

23,0 23,3 

ArPL-avgiften för tillfälliga arbetsgivare 23,0 23,3 

– inga fasta anställda och lönesumman mindre 

än 7 746 euro under 6 månader 

Arbetstagares pensionsavgift (ingår i den totala avgiften) 

– anställda under 53 år 4,7 5,15 

– från början av den månad som följer 

efter fyllda 53 år 6,0 6,5 

FöPL-avgiften för företagare 

– företagare under 53 år 21,6 22,5 



– ny företagare under 53 år 

(rabatt i 48 månader) 16,2 16,875 

– ny företagare från början av den månad 

som följer efter fyllda 53 år 17,175 17,8875 

194


% % 

LFöPL-avgiften 

Avgift, om arbetsinkomsten är mindre än 

24 893,37 euro 

– lantbruksföretagare under 53 år 


10,584 11,025 


Avgiftsprocenten stiger glidande mellan 

24 893,37–39 118,22 euro 

För arbetsinkomst som överstiger 39 118,22 euro 

är avgiften 

11,221 11,6865 

– lantbruksföretagare under 53 år 


21,6 22,5 


Arbetsolycksfalls- och 

arbetslöshetsförsäkringspremierna 

Arbetsolycksfallsförsäkringspremien 

Enligt hur farligt arbetet är, dvs. risken i arbetet 0,3–8,0 0,3–8,0 

Arbetslöshetsförsäkringspremien *) 

– för lönesumman upp till 1 936 500 euro 0,8 0,8 

– för den lönesumma som överstiger 1 936 500 euro 3,2 3,2 

– löntagarens andel 0,6 0,6 

– arbetsgivarens andel för delägare 0,8 0,8 

– delägarens andel 0,2 0,2 

Grupplivförsäkringspremien i genomsnitt *) 0,071 0,071 

Ytterligare information www.retro.fi 

*) Arbetslöshetsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremien 

uppbärs i samband 

med arbetsgivarens olycksfallsförsäkringspremie 

Arbetsgivares socialskyddsavgift 

Socialskyddsavgift 2,12 2,12 

195


% % 

Den försäkrades sjukförsäkringspremie 

I % av den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen. 

Premien ingår i förskottsinnehållningsprocenten 

och uppbärs inte skilt på lönen. 

– löntagare (sjukförsäkringspremie 1,22 % 

+ dagpenningspremie 0,82 %) 

– företagare (sjukvårdspremie 1,22 % 

+ dagpenningspremie 0,97 % av 

2,01 2,04 

FöPL-arbetsinkomsten) 2,11 2,19 

– pensionstagare (sjukvårdspremie) 1,36 1,39 

Indextal 

– lönekoefficient (inkomsternas 

penningbelopp, FöPL-arbetsinkomster 

stegring 3,03 %) 1,253 1,291 

– arbetspensionsindex (pensioner, 

stegring 3,61 %) 2 323 2 407 

– index under övergångstiden, stegring 3,29 % 2 578 2 663 

Inkomstgränser 

ArPL 

– nedre inkomstgräns för att omfattas av 

lagen euro/månad 52,49 54,08 

– avtalsarbetsgivare: fortlöpande minst en 

anställd eller lönesumman under 6 månader minst 7 518 7 746 

– tillfällig arbetsgivare: inte fast 

anställda och lönesumman under 6 månader 

mindre än 7 518 7 746 

FöPL 

– nedre arbetsinkomstgräns för att omfattas 

av lagen euro/år 6 896,69 7 105,84 

– arbetsinkomstens maximibelopp euro/år 156 625,00 161 375 

– arbetsinkomstens minimibelopp för 

erhållande av deltidspension euro/år 13 793,37 14 211,69 

Minimiarbetsinkomst för företagarens 

arbetslöshetsförsäkring euro/år 8 520 8 520 

Den som får arbetslöshetspension 

får tjäna högst euro/månad 656,08 675,98 

Den som får invalidpension får tjäna minst 

euro/månad 600,00 713,73 

– från 1.3–31.12.2011 687,74 

196


% % 

Räntor 

ArPL-beräkningsränta % (1.1–30.6) 4,50 3,25 

(1.7–31.12) 4,75 

FöPL-beräkningsränta % (1.1–31.12) 4,50 3,25 

Dröjsmålsränta % (1.1–30.6) 8,0 8,0 

(1.7–31.12) 8,5 

197

1962 

1963 

1964 

1965 

1966 

1967 

1968 

1969 

1970 

1971 

1972 

1973 

1974 

1975 

1976 

1977 

1978 

1979 

1980 

1981 

1982 

1983 

1984 

1985 

1986 

198 

Nyckeltal i arbetspensionslagarna 

År Index Förhöjning 

från föreg. 

år % 

100 

106 

116 

130 

142 

152 

165 

182 

197 

216 

247 

274 

315 

383 

462 

524 

573 

608 

665 

745 

836 

915 

1006 

1088 

1165 

INDEXTAL ÅREN 1962–2012 

0 

6,0 

9,4 

12,1 

9,2 

7,0 

8,6 

10,3 

8,2 

9,6 

14,4 

10,9 

15,0 

21,6 

20,6 

13,4 

9,4 

6,1 

9,4 

12,0 

12,2 

9,4 

9,9 

8,1 

7,1 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 

År Index Förhöjning 

från föreg. 

år % 

1225 

1291 

1387 

1481 

1595 

1682 

1688 

1688 

1712 

1760/1737 * ) 

1791/1754 * ) 

1825/1783 * ) 

1868/1812 * ) 

1903/1838 * ) 

1981/1912 * ) 

2054/1968 * ) 

2103/2002 * ) 

2151/2028 * ) 

1,028/2047/2191 ** ) 

1,063/2081/2246 ** ) 

1,100/2127/2311 ** ) 

1,124/2178/2363 

1,192/2286/2494 ** ) 

1,231/2292/2538 ** ) 

1,253/2323/2578 ** ) 

5,1 

5,4 

7,4 

6,8 

7,7 

5,4 

0,4 

0,0 

1,4 

2,8/1,46 * ) 

1,76/0,97 * ) 

1,89/1,65 * ) 

2,36/1,63 * ) 

1,87/1,43 * ) 

4,09/4,02 * ) 

3,68/2,92 * ) 

2,38/1,72 * ) 

2,28/1,29 * ) 

2,8/0,93/1,85 ** ) 

3,4/1,66/2,51 ** ) 

3,48/2,21/2,89 ** ) 

2,18/2,39/2,25 ** ) 

6,04/4,95/5,54 ** ) 

3,27/0,26/1,76 ** ) 

1,78/1,35/1,57 ** ) 

2012 1,291/2407/2663 ** ) 3,03/3,61/3,29 ** ) 

*) Index arbetsför ålder/pensionsålder 1996–2004 

**) Lönekoefficient/arbetspensionsindex/index under övergångstid 

2005–2011

LIVSLÄNGDSKOEFFICIENT 

födelseår livslängdstal livslängdskoefficient 

2009 1947 17,778288 1,00000 

2010 1948 16,918762 0,99170 

2011 1949 17,001129 0,98689 

2012 1950 17,059660 0,98351 

2010 

2011 


ArPL-FÖRSÄKRINGSAVGIFT (I GENOMSNITT) 

Tillfällig arbetsgivare Avtalsarbetsgivare 

22,4 % 

23,0 % 

23,3 % 

22,0 % 

22,4 % 

23,3 % 

Pensionsavgiften för arbetstagare ingår i de genomsnittliga premierna. 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2007 

2008 

2009 

% 

3,0 

3,0 

4,0 

4,3 

4,5 

4,7 

4,7 

4,7 

4,5 

4,4 

ARBETSTAGARENS PENSIONSAVGIFT 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 


€/månad 

46,08 

47,08 

49,93 

under 53 år 

under 53 år 

under 53 år 

under 53 år 

under 53 år 

under 53 år 

under 53 år 

under 53 år 

hÖRANDE TILL ArPL 

2010 

2011 


% 

4,6 

4,6 

4,6 

4,3 

4,3 

4,1 

4,3 

4,5 

4,7 

5,15 

€/månad 

51,57 

52,49 

54,08 

minst 53 år 

minst 53 år 

minst 53 år 

minst 53 år 

minst 53 år 

minst 53 år 

minst 53 år 

minst 53 år 

5,8 

5,4 

5,4 

5,2 

5,4 

5,7 

6,0 

6,5 

Arbetstagarnas pensionsavgift ingår i ArPL-, StaPL-, KomPL- och KyPL-avgifterna 

samt fram till 31.12.2006 i APL-, KAPL- och KoPL-premierna. Från 

år 2005 skiljer sig premierna och avgifterna för personer under och över 53 

år från varandra. 

199

1970 

1971 

1972 

1973 

1974 

1975 

1976 

1977 

1978 

1979 

1980 

1981 

1982 

1983 

1984 

1985 

1986 

1987 

1988 

1989 

200 

5,0 % 

5,6 % 

6,0 % 

6,3 % 

6,9 % 

7,9 % 

9,9 % 

12,0 % 

12,0 % 

12,0 % 

13,0 % 

13,0 % 

12,6 % 

11,1 % 

10,7 % 

11,2 % 

12,2 % 

13,0 % 

13,8 % 

14,9 % 

FöPL FULL AVGIFT 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

1990 16,9 % 2011 


1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

* under 53 år 

** minst 53 år 

16,9 % 

16,9 % 

18,2 % 

19,4 % 

20,2 % 

20,4 % 

20,7 % 

21,1 % 

21,0 % 

21,0 % 

21,0 % 

21,1 % 

21,4 % 

21,4 % 

21,4 %*/22,6 %** 

20,8 %*/21,9 %** 

20,8 %*/21,9 %** 

20,6 %*/21,7 %** 

20,8 %*/21,9 %** 

21,2 %*/22,4 %** 

21,6 %*/22,9 %** 

22,5%*/23,85%** 

FöPL NEDSATT AVGIFT FÖR NY FÖRETAGARE 

9,10 % 

9,70 % 

10,10 % 

10,20 % 

10,35 % 

10,55 % 

10,50 % 

10,50 % 

15,75 % 

15,83 % 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 


16,05 % 

16,05 % 

16,05 %*/16,95 %** 

15,60 %*/16,425 %** 

15,60 %*/16,425 %** 

15,45 %*/16,275 %** 

15,60 %*/16,425 %** 

15,90 %*/16,80 %** 

16,20 %*/17,175 %** 

16,875 %*17,8875 %**

hÖRANDE TILL FöPL 

arbetsinkomstens arbetsinkomstens 

nedre gräns övre gräns 

nedre gräns övre gräns 

€/år €/år 


1970 504,00 8 409,40 1991 4 080,60 68 086,23 

1971 552,60 9 220,46 1992 4 303,20 71 800,02 

1972 631,92 10 543,76 1993 4 318,56 72 056,15 

1973 701,04 11 696,32 1994 4 318,56 72 056,15 

1974 805,92 13 446,50 1995 4 379,88 73,080,64 

1975 979,80 16 349,23 1996 4 502,76 75 129,63 

1976 1 182,00 19 721,53 1997 4 581,96 76 452,94 

1977 1 340,64 22 368,14 1998 4 668,96 77 904,31 

1978 1 465,92 24 459,82 1999 4 779,00 79 739,86 

1979 1 555,44 25 953,87 2000 4 868,52 81 233,91 

1980 1 701,36 28 387,05 2001 5 068,08 84 563,52 

1981 1 905,96 31 802,03 2002 5 255,93 87 679,73 

1982 2 138,76 35 686,58 2003 5 381,31 89 771,41 

1983 2 340,84 39 058,87 2004 5 504,14 91 820,40 

1984 2 573,64 42 943,41 2005 5 658,27 94 391,37 

1985 2 783,52 46 443,77 2006 5 850,92 97 605,09 

1986 2 980,44 49 730,69 2007 6 054,55 137 500,00 

1987 3 134,04 52 291,93 2008 6 186,65 140 500,00 

1988 3 302,88 55 109,29 2009 6 650,93 149 000,00 

1989 3 548,40 59 207,27 2010 6 775,60 153 875,00 

1990 3 788,88 63 219,88 2011 6 896,69 156 625,00 

2012 7 105,84 161 375,00 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

FÖRETAGARES ARBETSLÖShETSFÖRSÄKRING, 

ÅRLIG MINIMIARBETSINKOMST 

9 526,16 

9 526,16 

9 526,16 

8 476,67 

8 547,31 

8 521,07 

8 521,07 

8 520,00 

8 520,00 


2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 


8 520,00 

8 520,00 

8 520,00 

8 520,00 

8 520,00 

8 520,00 

8 520,00 

8 520,00 

8 520,00 

201

1970 

1971 

1972 

1973 

1974 

1975 

1976 

1977 

1978 

1979 

1980 

1981 

1982 

1983 

1984 

1985 

1986 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

202 

LFöPL-FÖRSÄKRINGSAVGIFT, hÖRANDE TILL LFöPL 

grundavgift nedsatt avgift arbetsinkomstens 

nedre 

gräns €/år 

5,0 % 

5,6 % 

6,0 % 

6,3 % 

6,9 % 

7,9 % 

9,9 % 

12,0 % 

12,0 % 

12,0 % 

13,0 % 

13,0 % 

12,6 % 

11,1 % 

10,7 % 

11,2 % 

12,2 % 

13,0 % 

13,8 % 

14,9 % 

16,9 % 

16,9 % 

16,9 % 

18,2 % 

19,4 % 

20,2 % 

20,4 % 

20,7 % 

21,1 % 

21,0 % 

21,0 % 

21,0 % 

21,1 % 

21,4 % 

21,4 % 

2,0 % 

2,24 % 

2,40 % 

2,52 % 

2,76 % 

3,16 % 

3,96 % 

4,80 % 

4,80 % 

4,80 % 

5,20 % 

5,20 % 

5,04 % 

4,44 % 

4,28 % 

4,88 % 

4,48 % 

5,20 % 

5,52 % 

5,96 % 

6,76 % 

6,76 % 

6,76 % 

7,28 % 

7,76 % 

8,08 % 

10,00 % 

10,14 % 

10,33 % 

10,29 % 

10,29 % 

10,29 % 

10,33 % 

10,48 % 

10,48 % 

84,09 

92,20 

105,44 

116,96 

134,46 

163,49 

197,22 

223,68 

244,60 

259,54 

283,87 

318,02 

356,87 

390,59 

429,43 

464,44 

497,31 

522,92 

551,09 

592,07 

632,20 

680,86 

718,00 

720,56 

2 159,25 

2 189,95 

2 251,35 

2 291,00 

2 334,50 

2 389,50 

2 434,27 

2 534,05 

2 627,96 

2 690,66 

2 752,07

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 


* under 53 år 

** minst 53 år 

21,4 % * /22,6 % ** 

20,8 % * /21,9 % ** 

20,8 % * /21,9 % ** 

20,6 % * /21,7 % ** 

20,8 % * /21,9 % ** 

21,2 % * /22,4 % ** 

21,6 % * /22,9 % ** 

22,5 % * /23,85% ** 

10,48 % * /11,07 % ** 

10,19 % * /10,73 % ** 

10,19 % * /10,73 % ** 

10,09 % * /10,63 % ** 

10,192 % * /10,731 % ** 

10,388 % * /10,976 % ** 

10,584 % * /11,221 % ** 

11,025 % * /11,6865 % ** 

2 892,14 

2 925,46 

3 027,28 

3 093,33 

3 280,47 

3 387,80 

3 448,34 

3 552,92 

203

1962 

1963 

1964 

1965 

1966 

1967 

1968 

1969 

1970 

1971 

1972 

1973 

1974 

1975 

1976 

1977 

1978 

1979 

1980 

1981 

1982 

1983 

1984 

204 

APL-, KAPL- OCh KoPL-TAL FRAM TILL 31.12.2006 

APL-FÖRSÄKRINGSPREMIEPROCENT (I GENOMSNITT) 

5,0 % 

5,0 % 

5,0 % 

5,0 % 

5,0 % 

5,0 % 

5,0 % 

5,15 % 

5,15 % 

5,65 % 

6,1 % 

6,4 % 

6,9 % 

7,9 % 

9,9 % 

12,0 % 

10,0 % 

11,7 % 

13,3 % 

13,3 % 

12,4 % 

6,0/11,9 % 

6,4/12,1 % 

1985 

1986 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

(– eventuell rabatt på invalidpensionsavgiften) 

6,7/12,6 % 

7,3/13,2 % 

8,1/14,0 % 

8,8/14,7 % 

9,8/15,6 % 

13,3/17,2 % 

13,3/17,2 % 

14,3 % 

18,6 % 

18,7 % 

20,7 % 

21,1 % 

21,3 % 

21,8 % 

22,5 % 

22,5 % 

21,1 % 

21,1 % 

21,4 % 

21,4 % 

21,6 % 

21,6 %

hÖRANDE TILL APL 

Lönens nedre gränser 1.7.1962–31.12.1965 för huvudsaklig försörjning 

tillräcklig inkomst: 

1966–1968 

1969 

1970 

1971 

1972 

1973 

1974 

1975 

1976 

1977 

1978 

1979 

1980 

1981 

1982 

1983 

1984 

1985 

1986 

1987 

1986 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

€/månad €/månad 

30,27 

38,68 

42,00 

46,05 

52,66 

29,21 

33,58 

40,83 

49,25 

55,86 

61,08 

64,81 

70,89 

79,41 

89,12 

97,54 

107,24 

115,98 

124,19 

130,58 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

KoPL-FÖRSÄKRINGSPREMIEPROCENT 

7,3/12,6 % 

8,1/13,4 % 

8,8/14,0 % 

9,8/14,0 % 

13,3/15,0 % 

13,3/14,0 % 

12,0 % 

14,0 % 

14,0 % 

15,0 % 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

137,62 

147,85 

157,87 

170,02 

179,30 

179,94 

179,94 

182,50 

187,61 

190,92 

194,54 

199,12 

202,86 

211,17 

219,00 

224,22 

229,34 

235,76 

243,79 

15,0 % 

15,0 % 

16,0 % 

16,0 % 

17,0 % 

17,0 % 

17,3 % 

17,8 % 

18,6 % 

19,6 % 

20,3 % 

205

1986 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

206 

TILL KoPL-PENSION BERÄTTIGANDE INKOMSTER 

745,12 

783,50 

825,71 

887,11 

947,23 

1 020,14 

1 075,79 

1 079,62 

1 079,62 

1 094,97 


1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

1 125,68 

1 145,50 

613,89 

628,35 

640,12 

666,36 

690,97 

707,45 

723,60 

743,86 

769,19 

För att inkomsterna för återstående tid ska beaktas bör under 1 1/2 års 

tid före insjuknandet förtjänas minst: 

€ € 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2 368,09 

2 409,80 

2 455,54 

2 513,40 

2 560,49 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2 665,44 

2 763,66 

2 829,59 

2 894,17 

2 947,99 

3 021,99

1962 

1963 

1964 

1965 

1966 

1967 

1968 

1969 

1970 

1971 

1972 

1973 

1974 

1975 

1976 

1977 

1978 

1979 

1980 

1981 

1982 

1983 

KAPL-FÖRSÄKRINGSPREMIEPROCENT 

4,5 % 

4,5 % 

4,5 % 

4,5 % 

4,5 % 

4,5 % 

4,5 % 

4,5 % 

5,0 % 

6,0 % 

6,0 % 

7,0 % 

8,0 % 

10,0 % 

10,0 % 

12,0 % 

11,0 % 

11,7 % 

13,3 % 

13,3 % 

12,3 % 

6,0/12,3 % 

1984 

1985 

1986 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

6,4/12,7 % 

6,7/12,6 % 

7,3/13,2 % 

8,1/14,0 % 

8,8/15,0 % 

9,8/17,0 % 

13,3/19,0 % 

13,3/19,0 % 

15,7 % 

19,8 % 

19,8 % 

21,8 % 

22,2 % 

22,2 % 

22,2 % 

22,2 % 

22,2 % 

21,8 % 

21,8 % 

22,2 % 

22,4 % 

22,7 % 

22,5 % 

207

208 

TILL KAPL-PENSION BERÄTTIGANDE INKOMSTER 


1962 

1963 

1964 

1965 

1966 

33,64 

35,66 

39,02 

43,73 

47,77 

1984 

1985 

1986 

1987 

1988 

338,39 

365,98 

391,88 

412,06 

434,26 

1967 

1968 

1969 

1970 

1971 

51,13 

55,50 

61,22 

66,27 

72,66 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

466,55 

498,17 

536,52 

565,78 

567,80 

1972 

1973 

1974 

1975 

1976 

83,08 

92,17 

105,96 

128,83 

155,41 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

567,80 

575,88 

592,02 

602,45 

613,89 

1977 

1978 

1979 

1980 

1981 

176,26 

192,74 

204,52 

223,69 

250,60 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

628,35 

640,12 

666,36 

690,97 

707,45 

1982 

1983 

281,21 

307,78 

2004 

2005 

2006 

723,60 

743,86 

769,19

KAPL 

För att inkomsterna för återstående tid ska beaktas bör under 1 1/2 års 

tid före insjuknandet förtjänas minst: 

€ € 

1962 

1963 

1964 

1965 

1966 

1967 

1968 

1969 

1970 

1971 

1972 

1973 

1974 

1975 

1976 

1977 

1978 

1979 

1980 

1981 

1982 

1983 

134,55 

142,62 

156,08 

174,92 

191,06 

204,52 

222,01 

244,88 

265,06 

290,63 

332,34 

368,67 

423,83 

515,33 

621,62 

705,04 

770,97 

818,07 

894,76 

1 002,40 

1 124,84 

1 231,14 

1984 

1985 

1986 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

1 353,58 

1 463,91 

1 567,51 

1 648,24 

1 737,04 

1 866,21 

1 992,69 

2 146,08 

2 263,14 

2 271,21 

2 271,21 

2 303,50 

2 368,09 

2 409,80 

2 455,54 

2 513,40 

2 560,49 

2 665,44 

2 763,66 

2 829,59 

2 894,17 

2 947,99 

3 021,99 

209

210 

DE VIKTIGASTE LAGÄNDRINGARNA 

FRÅN 1.1.2007 

ArPL FöPL 

1.1.2007 ArPL i kraft Nya FöPL i kraft 

LFöPL 

1.1.2009 Stipendiater börjar omfattas av 

pensionsskyddet. 

DE VIKTIGASTE LAGÄNDRINGARNA 

FRAM TILL 31.12.2006 

APL KAPL 

1.7.1962 APL i kraft KAPL i kraft 

1.1.1965 – Åldergränsen på 55 år som gällt 

8.7.1961–31.12.1964 slopades. Om 

arbetstagaren hade fyllt 55 år vid 

anställningens början, omfattades han i 

regel inte av APL. 

– Den tidigare väntetiden för att komma in 

i APL förkortades från 6 må nader till 4. 

1.1.1966 – Arbetstagare med s.k. bitjänst kom in i 

APL ifall lönen steg till minst 30,27 E/ 

mån. 

– Beräkningen av pensionsgrundande lön 

ändrades. Den pensionsgrundande 

lönen beräknas genom att av 

arbetsförhållandets fyra sista år välja de 

två inkomstmässigt största åren och 

räkna ut medelmånadsinkomsten för 

dessa. 

1.1.1967 – Familjepension fogades till lagen Som i APL 

1.1.1969 – S.k. minimipension till årsklasserna 

1.7.1897–30.6.1919 födda, beroende 

på födelseår 16–22 % av lönen 

– Gränsen mellan APL och KAPL 

klargjordes: huvudregel att 

KAPL-branschens arbetare hör till KAPL 

och tjänstemännen till APL liksom även 

rör- och elarbetarna med vissa 

undantag. 

– Det s.k. arbetslöshetstillägget fogades 

till lagen. 

– Tiden för att intjäna en viss 

minimilön för erhållande av 

invalidpension förlängdes 

från 1 år till 1 1/2 år (= 540 

dagar) 

– Minimipension till de före 

1.7.1919 födda, 16–22 % 

beroende på födelseår. 

– Ålderspensionstillägg ifall 

pensioneringen framsköts. 

Som i APL

APL KAPL 

1.1.1970 – Den, som utför skogsarbete 

med traktordriven maskin 

utan att stå i arbetsförhållande 

skall själv bekosta sitt 

KAPL-pensionsskydd. 

1.7.1971 – Till pensionsförmånerna fogades – Till pensionsförmånerna 

arbetslöshetspension. 

fogades arbetslöshetspen- 

– Väntetiden förkortades från 4 månader sion. 

till 1 månad. 

– Den nedre åldersgränsen 18 

– Den nedre åldersgränsen 18 år avlägsna- år avlägsnades. 

des. 

– Till pensionerna fogades 

– Barntillägg till ålders-, invalid- och barntillägg: för 1 barn = 20 

arbetslöshetspensionerna: 1 = 20 %, 2 

eller flera = 40 %. 

% för 2 eller flera = 40 %. 

1.1.1973 – Invalidpension nu även som 

– Delinvalidpension ifall 

delinvalidpension ifall förvärvsförmågan förvärvsförmågan nedgått 

nedgått 2/5–3/5. 

med 2/5–3/5. De socialeko- 

De socialekonomiska faktorerna beaktas nomiska faktorerna beaktas i 

i högre grad än tidigare. 

– Inkomstgränsen för APL nedskärs till 

halva beloppet. 

högre grad än tidigare. 

1.9.1974 – Frivillig försäkring av föroendeuppdrag 

möjlig retroaktivt från 1.1.1974 

1.1.1975 Minimipensioner: 

– Minimipensionen steg för personer 

födda före 1.7.1922 till 25 % av lönen, 

om pensionsfallet inträffat före 1.7.1975 

och tiden från 1.7.1962 fram till 

pensionsåldern räknades som pensionsberättigande 

tjänstgöringstid. 

– Minimipensionen steg för personer födda 

före 1.7.1919 till 33 % av lönen, om 

pensionsfallet inträffat efter 1.7.1975 

och tiden från 1.7.1962 räknades som 

pensionsberättigande tjänstgöringstid. 

– För övriga steg APL-pensionstillväxten 

retroaktivt till 1,5 % från 1.7.1962, om 

pensionsfallet inträffat efter 1.7.1975. 

Den målsatta pensionen steg från 40 % 

till 60 %. 

– Barntillägg endast åt före 1.1.1939 

födda. 

– Endast folkpensionens grunddel beaktas 

vid samordningen: folkpensionen 

minskar ej små arbetspensioner, större 

med högst grunddelens belopp. 

Som i APL 

211

APL KAPL 

1.1.1977 – APL-index från år 1977 ett medeltal av 

förändringarna i löne- och prisnivån. 

Indexförhöjning av pensionerna två 

gånger per år, i januari och juli. 

Som i APL 

Minimipensioner: 

Pensionsfall före 1.7.1975: 

– Före 1.7.1926 föddas minimipension 

höjs successivt till 29 % av lönen. 

År 1977 till 27 % 

år 1979 till 28 % och 

år 1982 till 29 %. 

Pensionsfall 1.7.1975 eller senare 

– Före 1.3.1922 föddas minimipension 

höjs successivt till 37 % av lönen. 

År 1977 till 35 %, 

år 1979 till 36 % och 

år 1982 till 37 %. 

Som i APL 

1.1.1979 – Den pensionsgrundande lönen beräknas 

genom att av arbetsförhållandets fyra 

sista år välja de två inkomstmässigt 

mellersta och räkna ut medelmånadsinkomsten 

för dessa. 

1.1.1980 – Sättet att räkna ut ålderspension 

ändrades: Arbetstagarens inkomster 

beaktas endast till slutet av det år han 


1.1.1981 – Försäkring av aktionärerna i företag av 

bolagsform: Aktionär i aktiebolag är 

företagare även i så fall, att röstetalet för 

de aktier han äger är över hälften av 

röstetalet av samtliga aktier i bolaget, 

bolagsman i öppet bolag är alltid 

företagare, likaså ansvarig bolagsman i 

kommanditbolag. 

1.1.1982 – Dagpenning enligt sjukförsäkringslagen 

primär i förhållande till APL-pension. 

1.1.1983 – Minimipension för före 1.11.1922 födda 

38 % ifall pensionering 1.1.1983 eller 

senare. 

1.1.1986 – Individuell förtidspension och förtida 

ålderspension nya lagstadgade pensionsformer 

212 

– Pensionen beräknas i 

huvudsak som i APL. 

– Sjukförsäkringens dagpenning 

primär i förhållande till 

KAPL-pensionen. 

Som i APL 

– Individuell förtidspension och 

förtida ålderspension nya 

lagstadgade pensionsformer 

1.1.1987 – Deltidspension ny pensionsform – Deltidspension ny pensionsform

APL KAPL 

1.1.1989 – Försäkringskyldigheten börjar från 

början av det år när arbetstagaren fyller 

14 år 

Som i APL 

1.7.1990 Familjepensionsreformen: 

– rätt till familjepension för änklingar 

– den efterlevandes övri ga pensioner kan 

minska familjepensionen (pensionsjämkning) 

– barnens familjepension förbättras 

Som i APL 

1.10.1991 Rehabiliteringsreformen Som i APL 

1.1.1993 – Arbetstagarens arbetspensionsavgift Som i APL 

– Paragrafen i KAPL 1a 

angående försäkringsföretagare 

som utför skogsarbete 

med traktor avvecklades 

1.1.1994 – Åldersgränsen för individuell förtidspension 

steg till 58 år. 

Som i APL 

– Åldergränsen för deltidspension sjönk till Som i APL 

58 år. 

– Ändringar i villkoren för att få arbetslöshetspension. 

Som i APL 

– Pension intjänas från och med 60 års 

ålder med 2,5 %/år under tiden i arbete. 

– Ändringar i beräknandet av pensionslönen. 

– Automatiskt avbrytande av APL-arbets- 

Som i APL 

förhållande 

– Beräknandet av ålderspensionen 

förändrades. 

Arbetspensionsreformen 

Som i APL 

Som i APL 

1.1.1996 Arbetspensionsreformen: 

– Rehabiliteringsstöd i stället för 

invalidpension för bestämd tid 

– Pensionslönen räknas på basis av högst 

de 10 senaste åren i resp. arbetsförhållande. 

Till det nya beräkningssättet övergås 

stegvis. 

– Intjänandet för återstående 

tid sjunker för 50–59-åringar till 1,2 % 

och för 60–64-åringar till 0,8 %. 

– Olika APL-index för personer i arbetsför 

ålder och för 65 år fyllda. 

– Arbetstagarens pensionspremie börjar 

minska den pensionsgrundande lönen. 

Som i APL 

Som i APL 

– Pensionen beräknas inte som 

i APL 

213

214 

APL KAPL 

1.1.1998 – Kedjestadgandet upphävdes 

– Arbetsförhållanden kortare än en månad 

till KoPL 

– Arbetsförhållanden längre än en månad, 

men understigande APL-gränsbeloppet 

till KoPL 

– Arbete hushållen låtit utföra oberoende 

av längd och inkomster till KoPL 

– I beräkning av pensionen övergicks till 

dagskalkyl 

– Till invalidpension efter deltidspension 

fogas återstående tid också på 

inkomstminskningen. 

Som i APL 

1.1.2000 – Åldersgränsen blev 60 år vid individuell 

förtidspension 

– I villkoren för erhållande av arbetslöshetspension 

slopades kravet på 

kommande tid 

– Om arbetslöshetspensionen inkluderar 

återstående tid, betalas andelen för 

återstående tid först i ålderspensionen 

och familjepensionen. 

Som i APL 

1.8.2002 – Arbetslöshetspensionens arbetsvillkor 

förlängdes för vissa personer. 

Som i APL 

1.1.2003 – Individuell förtidspension beviljas inte 

längre personer födda efter år 1943. 

– Åldersgränsen för deltidspension steg 

från 1.1.2003 till 58 år och intjänandet 

av ålderspension av inkomstminskningen 

efter deltidspensionen minskade med 

0,75 %. För personer födda före 1947 

bibehölls åldersgränsen 56 år och ålderspension 

efter deltidspensionen tillväxer 

med 1,5 % av inkomstminskningen. 

Som i APL 

1.1.2004 – Bestämmelserna om sista pensionsanstalt 

reviderades 

Som i APL 

– Bestämmelserna om rehabilitering 

reviderades 

Som i APL 

1.1.2005 Arbetspensionsreformen 


– Arbetstagaren försäkras som 

18–68-åring 

– Inkomster vid sidan av invalid-, 

delinvalid-, arbetslöshets- och 

ålderspension försäkras och 

arbetstagarens pensionspremie innehålls 

alltid 

– Arbetstagarens pensionspremie för 

personer under 63 år 4,6 % och 5,8 % 

från början av den månad som följer 


Som i APL

APL KAPL 

– Semesterersättning för outtagen 

semester vid arbetsförhållandes 

avslutande är inkomst som omfattas av 

APL 

– I pension intjänas: 

– som 18–52-åring 1,5 % av årsinkomsterna 



– Ny regel för beräkning av pensionen, enligt 

vilken pensionen bestäms för hela 

arbetshistorien enligt lönen och 

intjäningsprocenten för respektive år 

– För förvärvsarbete vid sidan av pension 

intjänas 1,5 % upp till 68 års ålder 

– För oavlönade perioder intjänas 1,5 % 

(moderskaps-, faderskaps- och 

föräldraledighet, sjukledighet, 

arbetslöshet och alterneringsledighet, 

vårdledighet och studier) 

– Ålderspensionen kan börja flexibelt vid 

63 till 68 års ålder 

– Samordningen slopas med undantag för 

ersättningar enligt trafik- och 

olycksfallsförsäkringslagen, pensionen 

kan således stiga över 60 % 

– Livslängdskoefficienten tillämpas första 

gången på ålderspensioner som börjar 

år 2010 

– Ny modell för beräkning av återstående 

tid i invalidpensionerna 

– Endast personer födda 1943 eller 

tidigare kan få individuell förtidspension 

– 1950 eller senare födda har inte rätt till 

arbetslöshetspen sion 

– Deltidspensionens åldersgräns för alla 

58 år 

– Reglerna om indexförhöjning ändras i 

fråga om pensioner som är under 

utbetalning. När pensionerna beräknas 

höjs inkomsterna med lönekoefficienten. 

– Uppskovsförhöjning 0,4 %/mån. efter 

68 års ålder 

– Förtidsavdrag 0,6 %/mån., högst 7,2 % 

– Skyddsregel för dem som avgår med 

pension senast år 2011 från ett 

arbetsförhållande som har börjat före år 

2005. Pensionen beräknas enligt 

reglerna både före och efter 2005. Den 

högre pensionen beviljas. 

215

216 

FöPL LFöPL 

1.1.1970 FöPL i kraft. LFöPL i kraft. 

1.7.1971 – Arbetslöshetspension till pensionsjämkning. 

– Barntillägg till pensionerna 

1 barn = 20 % 

2 barn eller flera = 40 %. 

– Arbetslöshetspension till 

pensionsförmånerna. 

– Barntillägg till pensionerna 

1 barn = 20 % 

2 barn eller flera = 40 %. 

– Halveringen av husbondens 

ålderpension avlägsnades 

(1.7.1971). 

– Renägarna till LFöPL 

1.1.1972 – Premien för småinkomsttagare sänktes. – Arbetsinkomsterna nivåhöjdes 

och gränsen för arbetsinkomstens 

tillväxt upp från 30 

ha till 42 ha. 

1.1.1973 – Delinvalidpension ifall förvärvsförmågan 

nedgått 2/5–3/5. De socialekonomiska 

faktorerna beaktas i högre grad än 

tidigare. 

– Bestämningen av familjemedlems 

pensionspremie 

blev individuell. 

– Delinvalidpension ifall 

förvärvsförmågan nedgått 

2/5–3/5. De socialekonomiska 

faktorerna beaktas i 

högre grad än tidigare 

– Familjemedlemsförsäkring 

1.7.1975 Pensionsfall före 1.7.1975 

Pensionsfall före 1.7.1975 

– Minst 25 % pension upp till gränsvärdet – Minst 25 % pension av 

till de före 1.1.1930 födda: för över- arbetsinkomsten för före 

stigande del 12/11 % per år. 

1.1.1930 födda. 

Pensionsfall 1.7.1975 eller senare Pensionsfall 1.7.1975 eller 

– Tillväxtprocent 1,5 retroaktivt från senare 

1.1.1970. 

– Tillväxtprocent 1,5 retroaktivt 

– Minimipension för de före 1.1.1927 från 1.1.1970. 

födda 33 % av arbetsinkomsten upp till – Minimipension 33 % av 

dess gränsvärde för överstigande del 1,5 arbetsinkomsten för de före 

%/år. 

1.1.1927 födda. 

– Barntillägg endast för de före 1.1.1947 

födda. 

– Barntillägg som i FöPL. 

– I samordningen beaktas endast folkpensionens 

grunddel, folkpension minskar 

inte små arbetspensioner, större 

pensioner med högst folkpensionens 

grunddel. 

Som i FöPL

FöPL LFöPL 

1.1.1977 – APL-index från år 1977 ett medeltal av 

förändringarna i löne- och prisnivån. 

Indexförhöjning av pensionerna två 

gånger per år, i januari och i juli. 

Som i FöPL 





– Före 1.1.1934 föddas minimipension – Före 1.1.1934 föddas 

höjs successivt till 29 % av arbetsin- minimipension höjs successivt 

komsten upp till dess gränsbelopp: (för till 29 % av arbetsinkomsten. 

överskjutande del fortsättningsvis 12/11 År 1977 är minimipensionen 

%/år). 

27 % år 1979 28 % och år 

År 1977 år minimipensionen 27 % år 1982 29 %. 

1979 28 % och år 1982 29 %. Pensionsfall 1.7.1975 eller 

Pensionsfall 1.7.1975 eller senare: senare: 

– Före 1.9.1929 föddas minimipension – Före 1.9.1929 föddas 

höjs successivt till 37 % av arbetsin- minimipension höjs successivt 

komsten upp till dess gränsbelopp; (för till 37 % av arbetsinkomsten. 

överskjutande belopp fortsättningsvis År 1977 var minimipensio- 

1,5 %/år) 

nen 33 %, år 1979 36 % 

År 1977 är minimipensionen 35 %, år 

1979 36 % och år 1982 37 %. 

och år 1982 37 %. 

1.1.1980 – Pensionen uträknas i tillämpliga delar 

som i APL 

Som i FöPL 

– Företagarverksamhet som inletts efter 

det år företagaren fyllt 63 år tas inte 

med i FöPL såvida inte företagaren 

tidigare hört till LFöPL, FöPL, APL eller 

KAPL. 

Som i FöPL 

– Företagarens inkomst justeras inte efter 

det år företagaren fyllt 62 år. Försäkringen 

kan dock annuleras om inte 

företagaren uppfyller förutsättningarna 

för att höra till FöPL. 

Som i FöPL 

1.1.1982 – Dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen 

primär i förhållande till FöPL-pensionen. 

Som i FöPL 

– Minimipension för före 1.5.1930 födda 

38 % av arbetsinkomsten ifall pensionering 

1.1.1983 eller senare 

Som i FöPL 

1.1.1983 – Ändring av fördelnings regeln 

ifråga om husbondens och 

husmoderns arbetsinkomst 

1.1.1986 – Individuell förtidspension och förtida 

ålderspension nya lagstadgade pensionsformer. 

Som i FöPL 

1.1.1987 – Deltidspension ny pensionsform Som i FöPL 

1.1.1989 – Ändring av regeln för beräkning av 

arbetsinkomsten för återstående tid. 

Som i FöPL 

217

FöPL LFöPL 

1.7.1990 Familjepensionsreformen: 

– rätt till familjepension för änklingar 

– den efterlevandes övriga pensioner kan 

minska familjepensionen (pensionsjämkning) 

– barnens familjepension förbättras 

Som i FöPL 

1.7.1990 Revidering av grunderna för 

fastställande av LFöPL-arbetsinkomsten: 

– grundinkomst på basis av 

arealen 

– normalinkomst enligt 

lantbrukarens anmälan inom 

vissa flexibla gränser 

– inkomst utöver gränserna på 

särskilda villkor 

– arbetsinkomsten från skog 

bestäms skilt enligt skogsarealen 

1.10.1991 Rehabiliteringsreformen Som i FöPL 

1.1.1992 Ändring av beräkningsgrunderna 

för pensionen: 

– De arbetsinkomster som varit 

i kraft före 1.1.1984 räknas 

till den pensionsgrundande 

arbetsinkomsten endast om 

det är fördelaktigt för den 

försäkrade. 

1.1.1994 – Nedre åldersgränsen för individuell 

förtidspension steg till 58 år. 

Som i FöPL 

– Åldersgränsen för deltidspension sjönk 

till 58 år. 

Som i FöPL 

– Ändringar i villkoren för att få arbetslöshetspension. 

Som i FöPL 

– Pension intjänas fr.o.m. 60 års ålder med Nedre gränsen för den lag- 

2,5 %/år under företagartiden. stadgade LFöPL-försäkringen 

höjdes: LFöPL-försäkringen är 

obligatiorisk, om arealen är 

minst 5 LFöPL-hektar och den 

personliga arbetsinkomsten är 

minst lika stor som nedre 

gränsen för APL. 

218

FöPL LFöPL 

1.1.1996 Arbetspensionsreformen: 

– Rehabiliteringsstöd i stället för 

invalidpension för bestämd tid 

– Intjänandet för återstående tid sjunker 

för 50–59-åringar till 1,2 % och för 

60–64-åringar till 0,8 %. 

Arbetspensionsreformen: 

Som i FöPL 

Som i FöPL 

– Olika APL-index för personer i arbetsför 

ålder och för 65 år fyllda. 

Som i FöPL 

1.1.1998 – Föråldrade försummade försäkringspremier 

minskar pensionsskyddet 

Som i FöPL 

– Tvångsförsäkring kan göras endast för 

pågående och de två föregående 

kalenderåren 

Som i FöPL 

1.1.2000 – Åldersgränsen blev 60 år vid individuell 

förtidspension 

Som i FöPL 

– I villkoren för erhållande av arbetslöshetspension 

slopades kravet på 

kommande tid 

Som i FöPL 

1.1.2002 – Reglerna om befrielse från försäkringsskyldighet 

ändrades. 

Som i FöPL 

1.1.2003 – Individuell förtidspension beviljas inte 

längre personer födda efter år 1943. 

Som i FöPL 

– Åldersgränsen för deltidspension steg 

från 1.1.2003 till 58 år och intjänandet 

av ålderspension efter deltidspensionen 

minskade med 0,75 %. 

För personer födda före 1947 bibehölls 

åldersgränsen 56 år och ålderpensionen 

tillväxer med 1,5 %. 

Som i FöPL 

1.1.2004 – Bestämmelserna om sista pensionsanstalt 

reviderades. 

Som i FöPL 

– Bestämmelserna om rehabilitering 

reviderades. 

Som i FöPL 

219

220 

FöPL LFöPL 

1.1.2005 Arbetspensionsreformen 

– I tillämpliga delar som i APL 

– Företagaren behöver inte ha en 

FöPL-försäkring, om han verkar som 

företagare medan han får ålderspension 

eller förtida ålderspension, i vilken ingår 

FöPL-andel. En företagare som får 

sådana pensioner kan teckna en frivillig 

FöPL-försäkring, för vilken intjänas i 

pension 1,5 % per år. Försäkringspremien 

bestäms som i den obligatoriska 

FöPL-försäkringen 

– FöPL-försäkringspremien stiger från 

början av det år som följer efter 

uppnådd 53 års ålder från 21,4 % till 

22,6 % 

– Företagaren kan betala tilläggsförsäkringspremie 

10–100 % av den på basis 

av arbetsinkomsten beräknade årliga 

försäkringspremien och förbättra den 

pension som intjänas för ifrågavarande 

år 

– Företagaren kan också inom vissa 

gränser betala en 10–20 % mindre årlig 

försäkringspremie 

– Reglerna om befrielse från försäkring 

har upphävts fr.o.m. 1.1. 2005 


Som i FöPL

Viktiga adresser 

ArPL- och FöPL-pensionsanstalter 

Pensionsförsäkringsbolag 

Etera, Löneboställsporten 1, PB 20, 00241 Helsingfors, 

tfn 010 553 300, www.etera.fi 

Ilmarinen, Porkalagatan 1, Helsingfors, 

00018 Ilmarinen, tfn 010 28 411, www.ilmarinen.fi 

Pensions-Alandia, Ålandsvägen 31, PB 121, 22101 Mariehamn, 

tfn (018) 29 000, www.alandia.com 

Pensions-Fennia, Folkskolegränd 1, Helsingfors, 

00041 Pensions-Fennia, tfn 010 5031, 

www.pensions-fennia.fi 

Pensions-Tapiola, Norrskensgränden 1, Esbo, 

02010 Tapiola, tfn (09) 4531, www.tapiola.fi 

Varma, Sundholmsstranden 11, Helsingfors, 

PB 1, 00098 Varma, tfn 010 2240, www.varma.fi 

Veritas Pensionsförsäkring, Olofsvägen 2, PB 133, 

20101 Åbo, tfn 010 55 010, www.veritas.fi 

Pensionskassor och pensionsstiftelser 

Pensionskassorna verkar antingen i anslutning till respektive 

arbetsgivare eller bransch. 

Pensionsstiftelserna verkar i anslutning till respektive arbetsgivare, 

adressen är densamma som ifrågavarande arbetsgivares. 

221

LFöPL-anstalt 

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt Mela, 

Norrskensvägen 6, PB 16, 02101 Esbo, 

tfn 020 630 0500, www.lpa.fi 

SjPL-anstalt 

Sjömanspensionskassan, Nylandsgatan 16 A, 

PB 327, 00121 Helsingfors, tfn 010 633 990, 

www.merimieselakekassa.fi 

Pensionsskyddscentralen 

Bokhållargatan 3, Helsingfors, 00065 

Pensionsskyddscentralen, tfn 010 7511, www.etk.fi, 

www.arbetspension.fi 

Andra pensionsanstalter 

Finlands ortodoxa kyrkostyrelse, Karjalankatu 1, 

70110 Kuopio, tfn 020 610 0210, www.ort.fi 

Folkpensionsanstalten (FPA), Nordenskiöldsgatan 

12, PB 450, 00101 Helsingfors, tfn 020 63 411, Avdelningen 

för pensioner och utkomstskydd, Hyvlerivägen 1 a B, 

PB 78, 00381 Helsingfors, tfn 020 63 411, www.fpa.fi 

Keva, Unionsgatan 43, PB 425, 00101 Helsingfors, 

tfn 020 61 421, www.keva.fi 

Kyrkans centralfond (Kyrkostyrelsen), (Pensioner, Keva, 

PB 425, 00101 Helsingfors, tfn 020 61 421), Hamngatan 

11 A, PB 185, 00161 Helsingfors, tfn (09) 18 021, 

www.evl.fi 

222

Statskontoret, försäkringsavdelningen (försäkringstjänster), 

Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, PB 30, 00054 Statskontoret, 

tfn (09) 77 251, www.statskontoret.fi (Pensioner, 

Keva, PB 425, 00101 Helsingfors, tfn 020 61 421) 

Övriga adresser 

Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Kalevagatan 12, 

PB 191, 00121 Helsingfors, tfn (09) 6803 7380, 

www.tvr.fi 

Arbetslöshetskassornas samorganisation rf, 

Backasgatan 2 C, 00500 Helsingfors, 

tfn (09) 774 4000, www.tyj.fi 

Arbetslöshetsnämnden, Broholmsgatan 12 A, PB 124, 

00531 Helsingfors, tfn (09) 16 001 

Arbetspensionsförsäkrarna TELA, Barnhemsgränd 

1, 00180 Helsingfors, tfn 010 680 6700, www.tela.fi 

Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool, 

(Livförsäkringsaktiebolaget Retro), Mikaelsgatan 15 A, 

00100 Helsingfors, tfn 020 763 1680, www.retro.fi 

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, 

Bangårdsvägen 11, PB 28, 00521 Helsingfors, 

tfn (09) 756 760, www.telk.fi 

Besvärsnämnden för olycksfallsärenden, 

Kaserngatan 44, PB 43, 00131 Helsingfors, 

tfn (09) 228 5050, www.tapaturmalautakunta.fi 

Besvärsnämnden för social trygghet (sjukförsäkrings- 

och folkpensionsfrågor), Broholmsgatan 12 A, PB 330, 

00531 Helsingfors, tfn (09) 1607 4100, www.sosiaaliturvanmuutoksenhakulautakunta.fi 

223

Finansministeriet, Snellmansgatan 1 A, Helsingfors, 

PB 28, 00023 Statsrådet, tfn (09) 16 001, 

www.vm.fi 

Finlands Företagares Arbetslöshetskassa SYT, 

Mannerheimvägen 76 A, PB 999, 00101 Helsingfors, 

tfn (09) 6224 830, www.syt.fi 

Finansinspektionen, Mikaelsgatan 8 och Snellmansgatan 

6, PB 103 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151, 

www.finanssivalvonta.fi 

Försäkringsdomstolen, Lönnrotsgatan 18, PB 338, 00121 

Helsingfors, tfn 029 564 3200, www.oikeus.fi/vakuutusoikeus 

Försäkrings- och finansrådgivningen, Porkalagatan 1, 

00180 Helsingfors, tfn (09) 685 0120, www.fine.fi 

Försäkringsrehabilitering VKK, Tavastvägen 15, 

00500 Helsingfors, tfn (09) 2312 2000, www.vkk.fi 

Inrikesministeriet, Kyrkogatan 12, Helsingfors, 

PB 26, 00023 Statsrådet, tfn (09) 16 001, 

www.intermin.fi 

Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund, 

Bulevarden 28, PB 275, 00121 Helsingfors, 

tfn 040 450 4240, www.tvl.fi 

Patientförsäkringscentralen, Bulevarden 28, 00120 

Helsingfors, tfn 040 450 4545, www.pvk.fi 

Patientskadenämnden, Fågelviksgatan 10, 00500 

Helsingfors, tfn 020 743 4343, www.pvltk.fi 

224

Pensionsstiftelseföreningen – ESY, Kalevagatan 13, 

00100 Helsingfors, tfn (09) 687 7440, 

www.elakesaatioyhdistys.fi 

Social- och hälsovårdsministeriet, försäkringsavdelningen, 

Kyrkogatan 14, Helsingfors, PB 33, 

00023 Statsrådet, tfn (09) 16 001, www.stm.fi 

Statskontoret, militärskade- och veteranärenden, 

Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, PB 60, 00054 

Statskontoret, tfn (09) 7725 8200, www.statskontoret.fi 

Trafikförsäkringscentralen, Bulevarden 28, 00120 

Helsingfors, tfn 040 450 4660, 

www.liikennevakuutuskeskus.fi 

Utbildningsfonden, Kalevagatan 12, PB 191, 00121 

Helsingfors, tfn (09) 680 3730, www.koulutusrahasto.fi 

Yrkesutövarnas och företagarnas arbetslöshetskassa 

AYT, Banvaktsgatan 2 B, 00520 Helsingfors, 

tfn (09) 2535 3100, www.ayt.fi 

225

Pensionsskydd i 

arbetet 31.12.2011 

226 

KomPL 510 000* 

ArPL 1 500 000 

KyPL 19 000 

StaPL 160 000** 

Övriga 8 000 

FöPL 190 000 

LFöPL 80 000 

SjPL 5 500 

De olika arbetspensionslagarna omfattar sammanlagt 

2 400 000 personer. 

Samma person kan omfattas av flera olika pensionslagar. 

*) inkluderar 25 000 förtroendemän, närståendevårdare, familjevårdare 

o.d. som omfattas av KomPL. 

**) inkluderar 8 000 förtroendemän, konsulter o.d. som 

omfattas av StaPL. 

Samlande organ för arbetspensionssystemet är 

Pensionsskyddscentralen (PSC).

INFORMATION 

OM ARBETSPENSION 

PÅ NÄTET 

Arbetspension och 

TYÖELÄKETIETOA VERKOSSA 

övrig socialförsäkring 2012 

finns på adressen 

Työeläke ja muu 

www.tela.fi –> julkaisut 

sosiaalivakuutus -kirja 

(publikationer) 

on saatavissa osoitteesta 

www.tela.f i –> julkaisut 

www.tyoelake.fi 

är en gemensam 

www.tyoelake.f i 

webbplats för 

on työeläkeasioiden yhteinen 

arbetspensionsärenden. 

verkkopalvelusivusto. 

På webbplatsen finns utöver 

Se sisältää paitsi kaikille 

öppen information också 

avointa tietoa myös 

personliga tjänster som 

henkilökohtaisia, 

kräver identifiering samt 

tunnistusta vaativia 

länkar och kontaktuppgifter 

palveluja sekä yhteyksiä 

till pensionsanstalternas 

eläkelaitosten palveluihin. 

tjänster. 

Työeläkevakuuttajat Arbetspensionsförsäkrarna TELA TELA 

www.tela. www.tela.fi

Arbetspension och övrig sosialförsäkring 2012 - Tela

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?