Arbetspension och övrig sosialförsäkring 2012 - Tela

tela.fi

Arbetspension och övrig sosialförsäkring 2012 - Tela

Arbetspension och

övrig sosialförsäkring 2012


Innehåll

Sida

Vad ersätter försäkringen?...................................... 2

Var söks ersättningen?............................................ 4

ArPL = Pension för arbetstagare......................................... 5

FöPL = Pension för företagare ............................................ 31

LFöPL = Pension för lantbruksföretagare och stipendiater .... 38

AvSL = Avträdelsestöd........................................................ 46

KomPL = Kommunala pensioner............................................ 51

StaPL = Statens pensioner (pension för riksdagsledamot,

statsrådsmedlem och europarlamentariker)............. 62

KyPL = Evangelisk-lutherska kyrkans pensioner................... 71

ORT = Ortodoxa kyrkans pensioner ................................... 74

SjPL = Sjömanspension ..................................................... 76

FPL = Folkpension, familjepension och förmåner

för handikappade ................................................... 91

SFL = Sjukförsäkring ........................................................ 109

SFLA = LPA-sjukdagpenning ............................................... 124

OlyFL = Olycksfallsförsäkring ............................................... 127

Olycksfalls- och pensionsförsäkring för idrottsmän.. 136

OFLA = Olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare........... 141

PSL = Patientförsäkring .................................................... 144

TFL = Trafikförsäkring....................................................... 149

MiOL = Olycksfall i militärtjänst ........................................... 155

MiSL = Skada ådragen i militärtjänst................................... 158

AGL = Grupplivförsäkring för arbetstagare ........................ 162

LGL = Grupplivförsäkring för lantbruksföretagare ............. 166

UAL = Arbetslöshetsskydd................................................. 168

Arbetslöshetsskydd för företagare........................... 181

Vuxenutbildningsstöd och

yrkesexamensstipendium ........................................ 184

Utl = Arbetspension från arbete utomlands ..................... 187

Beskattning av pensionen ....................................... 193

Socialförsäkringsavgifterna 2012 ............................ 194

Nyckeltal i arbetspensionslagarna ........................... 198

De viktigaste ändringarna i arbetspensionslagarna.. 210

Viktiga adresser ...................................................... 221

Pensionsskydd i arbetet 31.12.2011 ....................... 226

Innehållet i denna bok har sammanställts och redigerats av

Arbetspensionsförsäkrarna TELA


Arbetspension

och övrig

socialförsäkring

2012

1


2

VAD ERSÄTTER FÖRSÄKRINGEN?

Ålderdom

Kortvarig sjukdom

Långvarig sjukdom

Arbetsolycksfall

Trafikolycksfall

Övriga olycksfall

Arbetslöshet

Dödsfall


Lagstadgad Frivillig

Arbetspension

Folkpension

Pensionsskydd för idrottsmän

Allmän sjukförsäkring

LPA-sjukdagpenning

Patientförsäkring

Arbetspension

Folkpension

Patientförsäkring

Olycksfallsförsäkring

Arbetspension

Folkpension

Olycksfallsförsäkring för idrottsmän

Trafikförsäkring

Olycksfallsförsäkring

Arbetspension

Folkpension

Arbetspension

Folkpension

Ersättning för skada i militärtjänst

Arbetslöshetsdagpenning

Arbetsmarknadsstöd

Arbetspension

Folkpension

Vuxenutbildningsstöd

Yrkesexamensstipendium

Arbetspension

Folkpension

Olycksfallsförsäkring

Trafikförsäkring

Ersättning för skada i militärtjänst

Grupplivförsäkring

Patientförsäkring

Tilläggsförsäkring för arbetspension

Individuell pensionsförsäkring

Livförsäkring

Särskild personförsäkring

Resenärförsäkring

Tilläggsförsäkring för arbetspension

Särskild personförsäkring

Tilläggsförsäkring för arbetspension

Särskild personförsäkring

Privat olycksfallsförsäkring

Tilläggsförsäkring för arbetspension

Livförsäkring

Privat olycksfallsförsäkring

Fritidsolycksfallsförsäkring

Tilläggsförsäkring för arbetspension

Livförsäkring och dess tilläggsförsäkring

Resenärförsäkring

Tilläggsförsäkring för

arbetspension

Individuell familjepensionsförsäkring

Privat olycksfallsförsäkring

Livförsäkring

Fritidsolycksfallsförsäkring

3


4

Var söks ersättningen?

Arbetspension

Pensionsanstalterna

• Pensionsförsäkringsbolagen och försäkringsbolagens

kontor

• Pensionsstiftelser och -kassor

• Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och dess

ombudsmän

• Keva

• Sjömanspensionskassan

FPA

Pensionsskyddscentralen

Folkpension

FPA

Arbetspensionsanstalternas serviceställen

Sjukförsäkring

FPA

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt

Olycksfallsförsäkring

Olycksfallsförsäkringsbolagen

Statskontoret

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt

Grupplivförsäkring

Olycksfallsförsäkringsbolagen eller annat försäkringsbolag

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt

Statskontoret

Keva

Trafikförsäkring

Trafikförsäkringsbolagen

Statskontoret

Trafikförsäkringscentralen

Ersättning för olycksfall i militärtjänst

Statskontoret

Arbetslöshetsdagpenning och arbetsmarknadsstöd

Arbetslöshetskassorna

FPA

Vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium

Utbildningsfonden

Patientförsäkring

Patientförsäkringscentralen


Lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Lagen gäller

• arbetstagare i anställningsförhållande hos privat arbetsgivare

• arbetstagare i åldern 18–67 år (försäkringsskyldigheten

gäller från början av den månad som följer efter fyllda 18

år och upphör i slutet av den månad arbetstagaren fyller

68 år), vars

• inkomster från samma arbetsgivare är minst 54,08 euro

per kalendermånad.

Också pensionstagares förvärvsarbete bör försäkras och

utökar pensionen tidigast från 1.1.2005.

Försäkringstagaren kan frivilligt ombesörja ett pensionsskydd

enligt ArPL för en sådan person som valts till ett förtroendeuppdrag

för viss tid eller tillsvidare. Förtroendeman

som står i anställningsförhållande till försäkringstagaren

försäkras inte separat utan arvodet läggs till ArPLlönen.

Försäkring av arbete utomlands se sidan 187.

Försäkring av utlänningars arbete i Finland

Arbete som utförs i Finland försäkras i regel i Finland. Sådana

arbetstagare som sänts till Finland från ett EU- eller

EES-land, Schweiz eller något annat avtalsland som utsända

arbetstagare och som har ett s.k. utsändningsintyg försäkras

däremot inte i Finland.

Arbetstagare som sänds från ett företag i ett land utan avtal

om social trygghet ska försäkras i Finland, om arbetet varar

över två år. Pensionsskyddscentralen kan på ansökan bevilja

den utländska arbetsgivaren befrielse från försäkringsskyldigheten

för högst fem år. En förutsättning för be-

5


frielse är att den utsändande arbetsgivaren kan uppvisa en

utredning över att pensionsskyddet för den utsända arbetstagaren

har ordnats någon annanstans.

Rätt till pension

Arbetstagaren kan avgå med ålderspension

• flexibelt i åldern 63–68 år

• en förutsättning är dessutom att det anställningsförhållande

från vilket personen går i pension har upphört.

Anställningsförhållandet behöver inte upphöra, om arbetstagaren

går i pension efter fyllda 68 år (uppskjuten

ålderspension).

Ålderspensionen börjar från ingången av den månad som

följer efter att förutsättningarna för pension har uppfyllts,

tidigast från början av den månad som följer efter fyllda 63

år. Ålderspension kan beviljas retroaktivt högst för tre månader

som föregår ansökan om pension, av giltig orsak

också för längre tid. Uppskjuten ålderspension börjar från

ingången av den månad som följer efter ansökan.

Om arbetstagaren har t.ex. två parallella arbeten och han

går i ålderspension eller förtida ålderspension från ett av

dem, sjunker pensionstillväxten efter att pensionen börjat

för det arbete som fortgår till 1,5 % om året.

Arbetstagaren kan avgå med förtida ålderspension

• i åldern 62–63 år

• en förutsättning är dessutom att det anställningsförhållande

från vilket han går i pension upphör.

Pensionen begynner tidigast från början av den månad

som följer på arbetstagarens 62-årsdag. Den retroaktiva ansökningstiden

är densamma som i fråga om ålderspension.

Pension som intjänats vid sidan av ålderspension och förtida

ålderspension beviljas tidigast vid 68 års ålder.

6


ArPL

Deltidspension kan utbetalas åt 60 år fyllda arbetstagare.

För personer födda före 1953 är åldersgränsen 58 år. Den

som är född år 1947 eller senare kan avgå med deltidspension

upp till 68 års ålder, och före år 1947 född upp till 65

års ålder.

Ytterligare villkor är att

• arbetstagaren övergår från heltidsarbete till deltidsarbete

• inkomsterna minskar så att de utgör 35–70 % av den tidigare

nivån, dvs. de stabiliserade inkomsterna; inkomsterna

av deltidsarbetet ska motsvara arbetstiden

• deltidsarbetet har ordnats så att det inte förekommer

sammanhängande avbrott som är längre än 6 veckor; i

denna tid inräknas inte semester eller den tid för vilken

sjukdagpenning eller motsvarande förmån betalas ut

• arbetstagaren under de senaste 18 månaderna har varit

minst 12 månader i heltidsarbete; vissa förmåner som

baserar sig på sjukdom förlänger denna tidsfrist med

högst 6 månader

• arbetstagaren under de senaste 15 åren har förvärvsinkomster

som berättigar till arbetspension och som motsvarar

minst 5 år i arbete

• arbetstagaren inte får annan egen arbetspension eller

motsvarande förmån från utlandet

• arbetstagaren efter att ArPL-anställningsförhållandet

upphört inte har rätt till deltidspension med stöd av en

heltidsanställning inom den offentliga sektorn.

Deltidspensionen börjar från ingången av den månad som

följer efter det att alla villkor för pensionen uppfyllts, tidigast

dock från början av den månad som följer efter ansökan

om pension. Eftersom pension inte beviljas retroaktivt,

ska ansökan om pension göras senast under den månad

som föregår pensioneringen.

Deltidspensionen indras, om

• pensionstagaren oavbrutet är borta från deltidsarbetet

över sex veckor (semester och sjukfrånvaro räknas inte

hit) eller

7


• villkoren i fråga om deltidsarbetets arbetstid och lön inte

längre uppfylls eller

• pensionstagaren beviljas någon annan egen pension.

Utbetalningen av deltidspension kan också avbrytas. Pensionen

avbryts, om villkoren för deltidspension inte längre

uppfylls och orsaken är en tillfällig förändring i inkomsterna

eller frånvaro från arbetet.

Invalidpension kan beviljas arbetstagare i åldern 18–62 år,

• som har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan och

• vars arbetsoförmåga beräknas fortgå minst ett år utan avbrott.

Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt

beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa

sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som

han skäligen kan förutsättas utföra. Härvid beaktas också

arbetstagarens utbildning, tidigare verksamhet, ålder, boningsort

och andra därmed jämförbara omständigheter. Vid

bedömningen av rätten till invalidpension för en arbetstagare

som fyllt 60 år och som förvärvsarbetat länge betonas

arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär.

Full invalidpension utbetalas om arbetsförmågan nedgått

med minst 3/5.

Delinvalidpension utbetalas om arbetsförmågan nedgått

med 2/5–3/5.

Full invalidpension börjar i allmänhet utbetalas först efter

det att dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats

för 300 dagar. Dagpenningen är således primär i förhållande

till arbetspensionen. Om dagpenning inte söks, kan invalidpensionen

börja från ingången av den månad som följer

efter att arbetsoförmågan började.

Delinvalidpension börjar från ingången av den månad som

följer efter att arbetsoförmågan började.

8


ArPL

Retroaktivt kan invalidpension beviljas för sex månader

före ansökan om pension. Av giltigt skäl kan pensionen beviljas

retroaktivt också för en längre tid än så.

Invalidpension beviljas tills vidare. Full invalidpension ändras

till delinvalidpension, om förvärvsinkomsterna överstiger

40 % men är högst 60 % av de stabiliserade medelinkomsterna.

Återgången till arbetet underlättas med en tillfällig

lag. Fram till utgången av 2013 kan man tjäna 713,13

euro i månaden, även om den gräns som beräknats utifrån

den tidigare inkomstnivån skulle vara lägre. Utbetalningen

av pension kan inställas, om inkomsterna överstiger inkomstgränsen.

Pensionen kan inställas för minst tre månader

och högst två år. Efter inställningen börjar pensionen

utbetalas på nytt utan ny bedömning av arbetsförmågan,

då arbetet har upphört eller inkomsterna sjunkit under

gränsen. Om pensionen varit inställd i över två år dras pensionen

in. För avbrottstiden intjänas pension för arbetet

med 1,5 % per år, och för tiden efter indragningen enligt

den normala pensionstillväxten för tiden i arbete.

Rehabiliteringsstöd betalas till arbetsoförmögen person,

vars skada eller sjukdom sannolikt kan lindras genom vård

eller rehabilitering. Beviljandet förutsätter minst ett års arbetsoförmåga

och en vård- eller rehabiliteringsplan.

Rehabiliteringsstöd betalas för en så lång period, som personen

antas vara förhindrad att utföra förvärvsarbete på

grund av arbetsoförmåga.

Rehabiliteringsstödet omvandlas till ålderspension efter

fyllda 63 år. Stödmottagaren kan ansöka om att ålderspensionen

dras in. Ansökan ska göras inom en månad från det

att arbetsoförmågan uppskattats upphöra. Pensionen indras

till denna dag. Efter att pensionen indragits, intjänas

pension med 4,5 % om året i arbete.

9


En arbetstagare har rätt att få yrkesinriktad rehabilitering

för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande

av arbets- eller förvärvsförmågan. En förutsättning är att

• sjukdomen kan leda till arbetsoförmåga och beviljande

av pension inom de närmaste åren, inom cirka 5 år

• arbetstagaren under de 5 senaste åren har tjänat sammanlagt

minst 32 447,22 euro

• arbetstagaren redan har skaffat sig ett yrke och förvärvsarbetat

en stor del av sitt vuxna liv

• arbetstagaren inte kan få rehabilitering med stöd av

olycksfalls- eller trafikförsäkringen.

Den som ansöker om yrkesinriktad rehabilitering har rätt

att få ett förhandsbeslut om huruvida han uppfyller förutsättningarna

att få rehabilitering. Beslutet är i kraft 9 månader.

Sökanden har rätt att söka ändring i beslut som gäller

rehabilitering från besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

Arbetspensionsrehabiliteringen omfattar bl.a. arbetsprövning,

arbetsträning och utbildning som leder till

arbete eller yrke.

Arbetslöshetspension kunde beviljas en före år 1950 född

arbetstagare som fyllt 60 år och som fått arbetslöshetsdagpenning

under maximitiden. Om villkoren för att få arbetslöshetspension

uppfylldes efter 62 års ålder, beviljades personen

i stället för arbetslöshetspension ålderspension.

Utbetalningen av arbetslöshetspensionen avbryts, om pensionstagaren

• förvärvsarbetar och tjänar minst 675,98 euro per månad

• är förhindrad att ta emot arbete t.ex. genom att vistas

över en månad utomlands; vistelse i ett EU- eller EESland

avbryter emellertid inte utbetalningen av pensionen

• vägrar ta emot arbete som sträcker sig över minst en månad.

Pensionen bör sökas på nytt om arbetslöshet igen inträder

efter avbrott i pensionen.

10


ArPL

Arbetslöshetspensionen upphör, om inte ansökan om fortsatt

pensionsbetalning görs inom ett år efter avbrottet. Arbetslöshetspensionen

omvandlas till ålderspension vid 63

års ålder.

Arbetslöshetsskydd för personer födda år 1950

och senare

En arbetstagare som är född år 1950 och senare har inte

rätt till arbetslöshetspension. Han kan under vissa förutsättningar

få arbetslöshetsdagpenning utöver de 500 dagpenningsdagarna

upp till 65 års ålder. Den som får tilläggsdagpenning

kan om han så önskar efter att ha fyllt 62 år

övergå till ålderspension. Pensionen är då lika stor som

den intjänade pensionen.

Familjepension betalas då en person (= förmånslåtaren)

som omfattas av ArPL eller en pensionstagare enligt ArPL

har avlidit. Familjepensionen kan utbetalas till barn, efterlevande

make, förmånslåtarens tidigare make och efterlevande

part i registrerat partnerskap. Vad som nedan konstateras

om efterlevande make, gäller även efterlevande

part i registrerat partnerskap. Sambo har inte rätt till familjepension.

Barn har rätt till familjepension, om det vid förmånslåtarens

död var yngre än 18 år. Till familjepension berättigade

barn är

• förmånslåtarens eget barn

• barn till vilket förmånslåtaren var skyldig att betala underhållsbidrag

• förmånslåtarens eller den efterlevande makens adoptivbarn

och

• den efterlevande makens barn, som vid förmånslåtarens

död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den

efterlevande.

Barn till efterlevande part i registrerat partnerskap får

barnpension, om barnet bodde tillsammans med parterna.

11


Ett barn har rätt till familjepension efter endast två förmånslåtare

samtidigt.

Efterlevande make (änka eller änkling) som ingått äktenskap

innan förmånslåtaren fyllde 65 år, har rätt till familjepension,

om

• den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn

med förmånslåtaren; även ett gemensamt adoptivbarn

medför rätt till familjepension för den efterlevande

• gemensamt barn inte finns eller inte har funnits, men äktenskapet

hade ingåtts innan den efterlevande maken

fyllde 50 år, äktenskapet hade fortsatt minst 5 år och den

efterlevande hade vid förmånslåtarens död fyllt 50 år eller

lyft invalidpension utan avbrott i minst tre år; om en

efterlevande make som redan får familjepension ingår

nytt äktenskap efter fyllda 50 år, har denna inte rätt till

efterlevandepension efter den nya makens död, även om

de skulle ha gemensamma barn i det nya äktenskapet.

Efterlevande part i registrerat partnerskap kan få familjepension,

om

• partnerskapet hade registrerats innan förmånslåtaren

hade fyllt 65 år och den efterlevande parten 50 år,

• den efterlevande parten vid förmånslåtarens frånfälle är

minst 50 år eller har fått invalidpension i minst 3 år och

• partnerskapet har fortgått minst 5 år från dess registrering.

Tidigare make och part som skilt sig från registrerat partnerskap

har rätt till familjepension, om förmånslåtaren vid

sin död var skyldig att betala underhåll till maken.

Familjepensionen börjar från ingången av den månad som

följer efter förmånslåtarens död. Pension utbetalas retroaktivt

för högst sex månader som föregår ansökan om pension,

av giltig orsak även för längre tid än detta.

Barnpensionen upphör då barnet fyller 18 år eller då barnet

bortadopteras.

12


ArPL

Efterlevandepensionen upphör, om den efterlevande maken

ingår nytt äktenskap före 50 års ålder. Den efterlevande

får då en engångsersättning som motsvarar två eller tre

års efterlevandepension. Engångsförhöjning som motsvarar

två års efterlevandepension betalas ut om förmånslåtaren

har avlidit före 1.7.1990.

Ovannämnda regel tillämpas även på familjepension som

betalas till efterlevande part i registrerat partnerskap.

Pensionens belopp

Intjänande av pension i arbete från 1.1.2005

Pension intjänas mellan 18–68 års ålder för inkomsterna under

hela tiden i förvärvsarbete. Pensionen beräknas enligt

inkomsterna för varje år och den mot åldern svarande intjäningsprocenten.

Årsinkomsterna justeras med en lönekoefficient,

på vilken förtjänstutvecklingen inverkar med 80 %

och prisutvecklingen med 20 %. Från arbetstagarens inkomster

avdras för varje år arbetstagarens pensionsavgift,

som för 53 år fyllda år 2012 är 6,50 % och för yngre 5,15 %.

Intjäningsprocenten, som stiger med åldern, är:

• i åldern 18–52 år 1,5 % av inkomsterna per år

• i åldern 53–62 år 1,9 % av inkomsterna per år

• i åldern 63–67 år 4,5 % av inkomsterna per år.

Om pensionstagaren arbetar vid sidan av pensionen, intjänas

i arbetet ny pension med 1,5 % av årsinkomsterna. Ett

undantag utgör intjänandet under deltidspension. Se sidan

17.

Intjänande av pension i arbete fram till 31.12.2004

Före år 2005 räknades APL-pensionen skilt för varje anställningsförhållande.

Den pensionsgrundande lönen fastställdes

från 1.1.1996 utgående från inkomsterna under

högst de 10 senaste åren. KAPL- och KoPL-pensionen räknades

utifrån årsinkomsterna redan före år 2005.

13


Pension intjänades i åldern 23–65 år. Den årliga intjäningsprocenten

var 1,5 % fram till början av det år när arbetstagaren

fyllde 60 år och steg därefter till 2,5 %. För tiden före

1.7.1962 intjänades pension med 0,5 % om året. Den pension

som intjänats fram till 31.12.2004 har räknats enligt de

tidigare bestämmelserna och sparats i arbetspensionssystemets

register.

Intjänande för invalidpensionens återstående

tid från 1.1.2006

Den återstående tiden, dvs. tiden från början av det år arbetsoförmågan

börjar fram till 63 års ålder, räknas med i

pensionen om arbetsinkomsterna under de 10 kalenderår

som föregår pensionsfallet har varit minst 16 223,61 euro.

Den återstående tidens inkomster beräknas utifrån medelinkomsterna

under de fem fulla kalenderåren som föregår

arbetsoförmågan. Också på sociala förmåner baserade inkomster

inkluderas. Om pensionstagaren inte har arbetsinkomster

för denna tid, berättigar den återstående tiden inte

till pension.

Om arbetslösheten har börjat 1.1.2010 eller senare är intjäningsprocenten

för återstående tid 1,5 % om året av inkomsterna

för den återstående tiden. Tidigare sjönk intjäningsprocenten

till 1,3 % per år efter fyllda 50 år.

Övergången till 2005 och 2007 års beräkningsmodell

Den pension som intjänas under hela arbetshistorien bildas

inte enligt 2005 och 2007 års regler. Före år 2005 påbörjade

och pågående anställningsförhållanden avslutas

tekniskt, och pensionen beräknas skilt för arbetet fram till

slutet av år 2004 i enlighet med då gällande regler. Denna

pension justeras till nivån vid pensionens begynnande med

en lönekoefficient. Den pension som intjänas i förvärvsarbete

från 1.1.2005 beräknas enligt 2005 års regler. Från

1.1.2007 fastställs pensionen enligt ArPL.

14


SOCIALFÖRSÄKRINGSFÖRMÅNER SOM GER

RÄTT TILL PENSION

ArPL

För sociala förmåner som betalas ut under oavlönade perioder tillväxer

pensionen med 1,5 % om året från 1.1.2005. Pensionstillväxten börjar

från ingången av den månad som följer efter fyllda 18 år. De förmånsgrundande

inkomsterna beaktas i allmänhet fram till utgången av det

år som föregår pensionsfallet, i fråga om ålderspensioner emellertid

fram till pensionens begynnande. De förmånsgrundande inkomsterna

ger rätt till pension endast, om inkomsterna under hela arbetshistorien

är minst 16 223,61 euro.

Som pensionsgrundande inkomst beaktas i allmänhet den förvärvsinkomst

som ligger till grund för socialförsäkringsförmånen eller ett fast

belopp i euro enligt tabellen. Vid beräkning av pensionen för återstående

tid beaktas de inkomster som ligger till grund för dagpenningen i

allmänhet i sin helhet (100 %).

För grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd i enlighet med lagen

om utkomstskydd för arbetslösa intjänas pension motsvarande en månadsinkomst

på 1 351,96 euro endast vid beräkning av pensionen för

återstående tid. Också vissa utbildningsfömåner som utbetalas av Folkpensionsanstalten

beaktas på samma sätt.

Föräldraförmåner Förmånen beviljas av Intjänande av pension

Moderskapspenning, FPA 117 % av den

specialmoderskaps- förmånsgrundande

penning, faderskaps- arbetsinkomsten,

penning, föräldra- alltid minst

penning, partiell

föräldrapenning

675,98 e/mån.

Stöd för hemvård FPA Som inkomst beaktas

av barn 675,98 e/mån. för

under 3 år de månader hemvårdsstöd

beviljas

Sjuk- och rehabiliteringsförmåner

Rehabiliterings- Arbetspensions- 65 % av den inkomst

penning enligt anstalterna som ligger till grund

arbetspensionslagarna

för återstående tid

Rehabiliterings- FPA 65 % av den inkomst

penning enligt som ligger till grund

lagen om rehabili- för rehabiliteringsteringspenning

penningen

15


Dagpenning som Olycksfallsbolagen 65 % av den arbetsinbeviljats

med stöd komst som ligger till

av olycksfallsför- grund för ersättsäkringen

ningen

Ersättning för in- Trafikförsäkrings- 65 % av den arbetskomstbortfall

som bolagen inkomst som ligger

beviljats med stöd till grund för

av trafikförsäkringen ersättningen

Dagpenning med Statskontoret 65 % av den arbetsstöd

av olycksfall i inkomst som ligger

militärtjänst till grund för ersättningen

16

Sjukdagpenning FPA 65 % av den arbetsinkomst

som ligger

till grund för sjukdagpenningen

Specialvårdspenning FPA 65 % av den arbetsinkomst

som ligger till

grund för sjukdagpenningen

Partiell sjukdag- FPA 65 % av halva den

penning arbetsinkomst som

ligger till grund för

sjukdagpenningen

Arbetslöshetsförmåner

Alterneringsersättning Arbetslöshetskassorna 55 % av den arbetsinkomst

som ligger

till grund för den in-

komstrelaterade alterneringsersättningen

Inkomstrelaterad Arbetslöshetskassorna 75 % av den inkomst

dagpenning enligt som ligger till grund

lagen om utkomst- för den inkomstrelaskydd

för arbetslösa terade arbetslöshetsoch

arbetslöshetsför- dagpenningen

mån för den som

deltar i sysselsättningsfrämjande

åtgärder

Utbildningsförmåner

Förtjänststöd enligt Arbetslöshetskassorna 65 % av den inkomst

lagen om offentlig som ligger till grund

arbetskraftsservice för förtjänststödet

som beviljats före

1.1.2010


Vuxenutbildnings- Utbildningsfonden 65 % av inkomst som

stöd enligt lagen ligger till grund för

om vuxenutbild- vuxenutbildningsningsstöd

stödet, för företagare

beaktas som inkomst

675,98 e/mån.

Avlagd examen Meddelaren

Yrkesinriktad grund- FPA Som inkomst beaktas

examen, yrkeshög- 675,98 e/mån. för

skoleexamen eller den tid som fastställs

högskoleexamen utifrån examen

(3, 4 eller 5 år)

ArPL

Förtida ålderspension

Arbetstagaren kan avgå med förtida ålderspension vid 62

års ålder. Den intjänade pensionen minskar då varaktigt

med 0,6 % för varje kvarvarande månad till 63 års ålder.

Nedsättningen av pensionen är högst 7,2 %.

Den förtida ålderspensionen betalas varaktigt till nedsatt

belopp. Också familjepensionen bestäms enligt den förtida

pensionen.

Deltidspension

Deltidspensionen är 50 % av skillnaden mellan de stabiliserade

inkomsterna och inkomsterna av deltidsarbetet. De

stabiliserade inkomsterna bestäms från 1.1.2006 på samma

sätt som invalidpensionens inkomst för återstående tid. Ett

undantag är att inkomsten under det senaste fulla kalenderåret

beaktas när arbetstagaren övergår till deltidsarbete

och börjar få deltidspension i början av nästa år.

Deltidspensionen får dock uppgå till högst 75 % av den

pension som intjänats fram till deltidspensioneringen.

Deltidspensionstagare kan avgå med ålderspension tidigast

från början av den månad som följer på fyllda 63 år.

Förutsättningen är att ansökan om pension görs och att

deltidsarbetet upphör. I ålderspension betalas summan av

17


den pension som intjänats fram till deltidspensioneringen,

pensionen som intjänats i deltidsarbete och den pension

som intjänats i deltidspension. För deltidsarbete intjänar år

1947 och senare födda personer pension enligt 2005 års

regler och år 1946 och tidigare födda pension enligt 2004

års regler.

För personer födda 1953 eller senare inflyter inte pension

på skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna och inkomsterna

av deltidsarbetet. För personer födda 1952 eller

tidigare är intjäningsprocenten för tiden med deltidspension

0,75 % per år på skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna

och inkomsterna av deltidsarbetet.

För personer födda 1946 eller tidigare inflyter 1,5 % per år

i pension på skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna

och inkomsterna av deltidsarbetet.

Delinvalidpension

Delinvalidpension utgör hälften av den fulla invalidpensionen.

När ålderspension beviljas ändras delinvalidpensionen

till samma belopp som den fulla invalidpensionen.

Härvid läggs till pensionen den pension som intjänats i arbete

under pensionstiden.

Familjepension

Grunden för familjepensionen utgörs av förmånslåtarens

ålderspension, förtida ålderspension, fulla invalidpension

eller arbetslöshetspension, i vilken ingår pensionsdelen för

återstående tid, om förmånslåtaren var berättigad till sådan.

Om han ännu inte var pensionerad, utgörs grunden av

den pension, som han skulle ha fått, om han hade blivit arbetsoförmögen

på sin dödsdag.

Familjepensionen (efterlevandepensionen och barnpensionerna

sammanlagt) kan vara högst så stor som förmånslåtarens

pension. Eventuell barnförhöjning i förmånslåtarens

pension och avdrag av primära förmåner slopas från den

18


ArPL

pension som står till grund för familjepensionen. De familjepensioner

som motsvarar den primära förmånen och som

betalas till den efterlevande maken och barnen dras av från

ArPL-pensionen.

Den familjepension som beviljas efter förmånslåtare som

åtnjutit delinvalidpension eller deltidspension, beräknas

utgående från förmånslåtarens fulla invalidpension.

Den efterlevande makens pension inverkar inte på barnpensionens

storlek. Barnpensionernas totala belopp delas

jämnt mellan barnen.

Då antalet familjepensionstagare ändras, justeras familjepensionens

belopp och fördelningen av denna mellan förmånstagarna.

Familjepensionen för förmånslåtarens tidigare make uträknas

även utgående från efterlevandepensionen efter förmånslåtaren,

men på denna inverkar även underhållets

storlek.

Den efterlevandes egen arbetspension eller arbetsinkomst

kan minska familjepensionen (sänkning av efterlevandepensionen).

Som den efterlevande makens egna arbetspensioner

beaktas antingen de pensioner den efterlevande får

vid vederbörande tidpunkt eller den invalidpension, som

den efterlevande skulle få om han hade blivit arbetsoförmögen

vid tidpunkten för makens dödsfall. Eventuell tillläggspension

beaktas inte i detta sammanhang. I vissa fall

kan man i stället för pensionen använda den efterlevandes

verkliga inkomster som grund.

Den efterlevande makens pension minskas, om den efterlevandes

egna arbetspensioner överstiger den grund för

minskningen som fastställs i lagen och som är 645,50 euro

per månad.

19


Om den efterlevandes egna arbetspensioner överstiger

grunden för minskningen, minskar den överstigande delen

efterlevandepensionen med 50 %.

Efterlevandepensionen minskas inte, om det i samma hushåll

med förmånslåtaren och den efterlevande vid dödsfallet

bodde barn, som är berättigade till barnpension. Då det

yngsta av dessa barn fyller 18 år, minskas efterlevandepensionen.

Den efterlevandes arbetspensioner beaktas då till

den storlek, som de har då barnet fyller 18 år.

För barnlös änka eller änkling som är under 65 år och som

inte får arbetspension, minskas efterlevandepensionen

från ingången av den sjunde månaden som följer efter

dödsfallet. För barnlös efterlevande som är över 65 år eller

som får pension görs minskningen då efterlevandepensionen

börjar.

Exempel på minskningen av efterlevandepensionen

Förmånslåtarens egna arbetspensioner är 1 400 euro per

månad, och den efterlevandes arbetspension uppgår till

1 200 euro per månad. Efterlevandepensionen (inga barn)

är före minskningen 6/12 × 1 400 euro = 700 euro per månad.

Förmånslåtarens egen pension jämförs med grunden

för pensionsminskningen.

1 200 euro – 645,50 euro = 554,50 euro. 50 % av denna

överstigande summa avdras från den fulla efterlevandepensionen.

Efterlevandepensionen är alltså 700 euro – (0,5 ×

554,50 euro) = 422,75 euro per månad.

Rehabiliteringsstöd

Rehabiliteringsstödet är lika stort som invalidpensionen.

Om arbetspensionsanstalten stöder yrkesinriktad rehabilitering,

betalas stödet förhöjt med 33 %.

Rehabiliteringspenning

Rehabiliteringspenningen är lika stor som personens fulla

invalidpension, förhöjd med 33 %.

20


ArPL

Partiell rehabiliteringspenning

Den partiella rehabiliteringspenningen utgör hälften av beloppet

för full rehabiliteringspenning. Den betalas om förvärvsinkomsterna

under rehabiliteringstiden överstiger

hälften av inkomsten för återstående tid.

Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning

Rehabiliteringsunderstödet enligt prövning är lika stort

som den fulla invalidpensionen. Den kan betalas för väntetiden

inför rehabiliteringen och tiden för uppgörande av

rehabiliteringsplanen, om klienten inte har annan utkomst

under denna tid.

Förutom utkomsten under rehabiliteringstiden betalas övriga

nödvändiga kostnader för rehabiliteringen enligt rekommendation

av Arbetspensionsförsäkrarna TELA t.ex.

för skolavgifter, inköp av böcker och studiematerial samt

resekostnader.

Uppskovsförhöjning

Om ålderspensionen börjar efter fyllda 68 år, höjs pensionen

med 0,4 % för varje månad varmed pensionen skjuts

fram.

Livslängdskoefficient

Syftet med livslängdskoefficienten är att skapa beredskap

för att livslängden ökar ytterligare. Om den genomsnittliga

livslängden alltjämt har ökat, minskar livslängdskoefficienten

beloppet av de begynnande pensionerna. Genom att

fortsätta längre i arbete kan man uppnå ett pensionsskydd

av samma nivå som det skulle vara utan inverkan av livslängdskoefficienten.

Livslängdskoefficienten tillämpas på invalidpensioner, om

invaliditeten börjat år 2010 eller senare. I invalidpensionerna

inverkar livslängdskoefficienten endast på den intjänade

pensionen, inte på andelen för återstående tid.

21


Inverkan av den efterlevande makens egen arbetspension på efterlevandepensionen

22

Förmåns- Full efterlåtarens

levande- Den efterlevandes egen pension e/mån.

pension pension 300 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000

e/mån. e/mån. Minskad efterlevandepension e/mån.

300 150 150 150 150 72 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

400 200 200 200 200 122 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

500 250 250 250 250 172 72 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

600 300 300 300 300 222 122 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

700 350 350 350 350 272 172 72 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

800 400 400 400 400 322 222 122 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0

1000 500 500 500 500 422 322 222 122 22 0 0 0 0 0 0 0 0

1200 600 600 600 600 522 422 322 222 122 22 0 0 0 0 0 0 0

1400 700 700 700 700 622 522 422 322 222 122 22 0 0 0 0 0 0

1600 800 800 800 800 722 622 522 422 322 222 122 0 0 0 0 0 0

1800 900 900 900 900 822 722 622 522 422 322 222 0 0 0 0 0 0

2000 1000 1000 1000 1000 922 822 722 622 522 422 322 72 0 0 0 0 0

2500 1250 1250 1250 1250 1172 1072 972 872 772 672 572 322 72 0 0 0 0

3000 1500 1500 1500 1500 1422 1322 1222 1122 1022 922 822 572 322 72 0 0 0

3500 1750 1750 1750 1750 1672 1572 1472 1372 1272 1172 1072 822 572 322 72 0 0

4000 2000 2000 2000 2000 1922 1822 1722 1622 1522 1422 1322 1072 822 572 322 72 0

4500 2250 2250 2250 2250 2172 2072 1972 1872 1772 1672 1572 1322 1072 822 572 322 72

5000 2500 2500 2500 2500 2422 2322 2222 2122 2022 1922 1822 1572 1322 1172 822 572 322

Pensionerna enligt nivån för 2012 års pensionslönekoefficient 1,291.


ArPL

Exempel på ålderspensioner och deltidspension

Arbetstagaren i exemplet är född 30.6.1950. Anställningsförhållandet

har börjat 1.1.1974 och fortsätter fram till pensioneringen.

Arbetstagaren har fram till 31.12.2004 intjänat

1 162 euro per månad i pension (46,5 % av den pensionsgrundande

lönen, som är 2 500 euro per månad). År 2005

var inkomsterna 33 000 euro, år 2006 36 000 euro, år 2007

39 000 euro, år 2008 42 000 euro, år 2009 44 000 euro, år

2010 45 000 euro, år 2011 48 000 euro och 1.1–30.6.2012

25 000 euro. Från inkomsterna har redan gjorts avdrag för

arbetstagarens pensionsavgift. Inkomsterna och pensionerna

motsvarar 2012 års nivå.

Den ålderspension som börjar 1.7.2013 och 1.7.2012 har

beräknats enligt antagandet att arbetstagaren fortsätter arbeta

med samma lönenivå som år 2012 fram till pensioneringen.

1. Förtida ålderspension vid 62 års ålder 1.7.2012

– 1.1.2005–30.6.2012 intjänas i pension 494 euro per

månad, varför den totala pensionen är 1 656 euro per

månad

– förtidsavdraget är 119 euro per månad (7,2 % av 1 656

euro)

– den förtida ålderspensionen 1 537 euro per månad

– multiplicerad med livslängdskoefficienten 0,98351 x

1 537 = 1 511 euro per månad

– förtida ålderspension vid 62 års ålder 1 511 euro per

månad.

2. Ålderspensionen är vid 63 års ålder från 1.7.2013 1 735

euro per månad

– multiplicerad med livslängdskoefficienten 0,98351 x

1 735 = 1 706 euro per månad

– ålderspension vid 63 års ålder 1 706 euro per månad

– livslängdskoefficientens inverkan kan kompenseras

genom att fortsätta arbeta. Om arbetstagaren fortsät-

23


24

ter förvärvsarbeta i två månader med en månadslön

på cirka 4 160 euro, är pensionen 0,98351 x 1 766 =

1 737 euro per månad.

3. Ålderspensionen är vid 68 års ålder 1.7.2018 2 672 euro

per månad.

– multiplicerad med livslängdskoefficienten 0,98351 x

2 672 = 2 628 euro per månad

– ålderspension vid 68 års ålder 2 628 euro per månad.

4. Deltidspension 1.7.2012

– om personen i exemplet skulle avgå med deltidspension

i stället för med förtida ålderspension 1.7.2012,

utgörs grunden för pensionen av den genomsnittliga

stabiliserade inkomsten för åren 2007–2011, dvs.

3 633 euro per månad. Om inkomsten av deltidsarbetet

är t.ex. 1 900 euro per månad, är deltidspensionen

från 1.7.2012 866 euro per månad.

Exempel på invalidpension

Arbetstagaren är född 30.6.1966. Anställningsförhållandet

började 1.7.1989 och fortsätter fram till arbetsoförmågans

början 30.6.2012. Inkomsterna är desamma som i föregående

exempel.

För tiden i arbete intjänas pension:

– för tiden 1.7.1989–31.12.2004 intjänas 581 euro per månad

(23,25 % av den pensionsgrundande lönen på 2 500

euro)

– för tiden 1.1.2005–31.12.2011 intjänas 358 euro per månad

(1,5 % av lönesumman på 287 000 euro)

– sammanlagt 939 euro per månad

– multiplicerad med livslängdskoefficienten 0,98351 x

939 = 923 euro per månad.

För återstående tid intjänas pension:

– Inkomsten för återstående tid är 3 633 euro per månad;

den beräknas på samma sätt som den stabiliserade inkomsten

för deltidspensionen


ArPL

– för tiden 1.1.2012–30.6.2029 intjänas 953 euro per månad

(intjäningsprocent 1,5 % per år).

Invalidpensionens belopp är när arbetsoförmågan inträder

1 876 euro per månad (923 + 953 euro per månad).

Pensionen börjar när sjukdagpenningen upphört 1.7.2013.

När pensionen har varat fem fulla kalenderår läggs till invalidpensionen

en engångsförhöjning från 1.1.2019. Pensionstagaren

är då 52 år gammal, varför höjningsprocenten

är 4. Se sidan 26.

Familjepension

Invalidpensionstagaren i det föregående exemplet avlider

strax efter att pensionen begynt. Grunden för familjepensionen

är invalidpensionen 1 876 euro per månad. Om förmånstagarna

är den efterlevande maken och två barn, är

efterlevandepensionen 782 euro per månad och barnpensionerna

sammanlagt 1 094 euro per månad.

Index

Alla pensioner, oberoende av pensionstagarens ålder, justeras

med samma arbetspensionsindex, där andelen för lönernas

förändring är 20 % och prisernas 80 %. Från början

av år 2012 steg pensionerna med 3,61 %. När pensionen

beräknas används en lönekoefficient, där andelen för lönernas

förändring är 80 % och prisernas 20 %. De inkomstgränser

och penningbelopp som tillämpas på pensionerna

justeras också med lönekoefficienten. År 2012 är lönekoefficienten

1,291.

Indextal och lönekoefficient för olika år, se sidan 198.

Avdrag av primära förmåner från pensionen

De pensioner som intjänats i olika anställningsförhållanden

och företagarverksamheter har inte längre från 2005

års början något pensionstak, utan allt arbete utökar pen-

25


sionen. Om arbetstagaren får s.k. LITA-ersättning med stöd

av olycksfalls-, trafik- eller militärolycksfallslagen, avdras

denna ersättning från arbetspensionen. LITA-avdraget görs

på den färdigt uträknade pensionen. I familjepensionerna

iakttas samma principer.

Engångsförhöjning av invalidpensionen

Till en långvarig invalidpension läggs efter fem utbetalningsår

en engångsförhöjning, vars belopp beror på pensionstagarens

ålder. Förhöjningen fås tidigast som 24-åring,

men inte längre efter 55 års ålder. Förhöjningen är vid 24–

31 års ålder 25 % av pensionens belopp och sjunker med

1,0 procentenhet för varje levnadsår. Förhöjningen betalades

första gången år 2010. Engångsförhöjningen gäller

också invalidpensioner som begynt före år 2005.

Pensionsutdrag

Från år 2008 har arbetstagare och företagare i åldern 18–67

år som varit arbetspensionsförsäkrade inom den privata

sektorn årligen fått ett pensionsutdrag. Med undantag av

deltidspensionstagare skickas utdraget inte till personer

som redan är pensionerade. Pensionsutdraget har innehållit

uppgifter om arbetspensionsförsäkrade anställningsförhållanden

och företagarverksamhet inom den privata sektorn

samt sociala förmåner som berättigar till pension. Av

utdraget har också framgått beloppet av den arbetspension

som intjänats inom den privata sektorn fram till utgången

av kalenderåret före det år under vilket utdraget skickades.

År 2012 syns i utdraget också pensionsuppgifterna för den

offentliga sektorn. Från år 2013 skickas utdraget vart tredje

år. Utdraget kan kontrolleras elektroniskt på adressen

www.arbetspension.fi och samtidigt kan man välja om man

i framtiden vill ha utdraget endast i elektroniskt form.

Beskattning

ArPL-pension är beskattningsbar inkomst.

26


ArPL

ArPL-pensionsavgiften är avdragsgill i arbetsgivarens beskattning

som s.k. naturligt avdrag. Arbetsgivaren får inte

dra av arbetstagarens andel av avgiften.

Den försäkrade får i beskattningen dra av arbetspensionsavgiften

för arbetstagare.

Ansökan om och utbetalning av pension

Pensionen söks hos den pensionsanstalt där pensionsskyddet

senast har ordnats på basis av arbets- eller tjänsteförhållande

eller företagarverksamhet. Ansökan kan inlämnas

till vilken pensionsanstalt som helst, till försäkringsbolagens

lokala kontor, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts

lokala ombudsmän, till Pensionsskyddscentralen eller till

Folkpensionsanstalten. Ansökan om ålderspension kan

också skickas till pensionsanstalten i elektronisk form. Ansökan

om arbets- och folkpension kan göras på en och

samma blankett.

Pensionsansökan behandlas av och pensionen för hela arbetshistorien

betalas av en enda pensionsanstalt, även om

sökanden hade arbetat både inom den privata och inom

den offentliga sektorn. I pensionsbeslutet sammanslås pensionerna

från de olika pensionssystemen. Den som ansöker

om pension behöver anlita endast en pensionsanstalt.

Vid ansökan om ålderspension och förtida

ålderspension behövs:

Ansökan görs med blanketten för ansökan om ålderspension

(ETK 7001r). Vid ansökan om ålderspension utan förtidsminskning

på basis av arbetslöshetsdagpenningens tillläggsdagar

ska ett intyg av FPA eller arbetslöshetskassan

över rätten till tilläggsdagar bifogas ansökan (ETK 2110).

Vid ansökan om deltidspension behövs:

Ansökan görs med blanketten för ansökan om deltidspension

(ETK 2168r).

27


Vid ansökan om invalidpension behövs:

1. Ansökan görs med blanketten för ansökan om invalidpension

(ETK 7002r).

2. Läkarutlåtande på blankett B, om sådant inte redan

sänts till Folkpensionsanstalten.

Den som söker delinvalidpension har rätt att, medan han

är i arbete, få ett förhandsbeslut om sin rätt till pension.

Förhandsbeslutet binder pensionsanstalten i nio månaders

tid.

Vid ansökan om rehabiliteringsstöd behövs:

1. Ansökan görs med blanketten för ansökan om invalidpension

(ETK 7002r).

2. Läkarutlåtande på blankett B, innehållande vård- eller

rehabiliteringsplan.

Vid ansökan om rehabilitering behövs:

1. Ansökan görs med blanketten för ansökan om rehabilitering

(ETK 7009r). Om invalidpension eller rehabiliteringsstöd

redan har sökts, används blankett KT (ETK

2135).

2. Läkarutlåtande på blankett B.

Vid ansökan om familjepension behövs:

1. Ansökan görs med blanketten för ansökan om familjepension

(ETK 7004r), som alltid ska fyllas i. För varje

barn ska därtill fyllas i blanketten för ansökan om familjepension

för barn (ETK 7005r).

2. Kopia av överenskommelse eller beslut där försörjningsplikten

fastställts, om pension ansöks efter mannen för

ett utomäktenskapligt barn.

3. Utredning över att barnet vid förmånslåtarens död bott

stadigvarande i den efterlevandes och förmånslåtarens

gemensamma hem, om pension ansöks för efterlevandes

barn som inte är förmånslåtarens barn.

4. Kopia av överenskommelse eller beslut där försörjningsplikten

fastställs, om pension ansöks för tidigare make.

28


Vid behov ber pensionsanstalten om tilläggsutredningar.

ArPL

Om sökanden eller förmånslåtaren har arbetat eller bott utomlands,

ska till pensionsansökan bifogas blankett U

(ETK/Kela 7110or).

ArPL-pensionerna utbetalas i allmänhet månatligen i förskott

den första bankdagen i varje månad.

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen.

Besvär inlämnas till den pensionsanstalt som avgett beslutet,

och som själv kan korrigera sitt beslut. Besvärsanvisning

medföljer varje pensionsbeslut och innehåller anvisning

för sökande av ändring.

ArPL-pensionsanstalter

• pensionsförsäkringsbolagen

• pensionsstiftelserna

• pensionskassorna.

Centralorgan är Pensionsskyddscentralen (Bokhållargatan

3, Helsingfors, postadress 00065 Pensionsskyddscentralen,

tfn 029 411 20, www.etk.fi).

Övervakande myndighet är Finansinspektionen (Mikaelsgatan

8 A, 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151,

www.finanssivalvonta.fi).

Centralorganisation är Arbetspensionsförsäkrarna TELA

(Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors, tfn (010 680 6700,

www.tela.fi).

29


ArPL-försäkringsavgift

Avgiften för tillfälliga arbetsgivare är en fast procentsats på

23,3 % av lönerna.

ArPL-grundavgiften för avtalsarbetsgivare utgör 23,3 % av

lönerna. Grundavgiften sänks med en försäkringsspecifik

kundåterbäring. Kundåterbäringen har beräknats utgöra i

genomsnitt 0,3 % av lönerna.

För större arbetsgivare, vars lönesumma år 2010 överstiger

1 846 500 euro, inverkar på avgiften också de invalidpensioner

och i viss mån också arbetslöshetspensioner som

beviljats.

Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift är för 53 år

fyllda 6,50 % av lönen och för yngre arbetstagare 5,15 % av

lönen. Arbetsgivaren uppbär arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften

och svarar för att hela avgiften

betalas till pensionsanstalten.

30


Lagen om pension för företagare (FöPL)

Lagen gäller

I Finland bosatt företagare, om

• han är i åldern 18–67 år (försäkringsskyldigheten börjar

från början av den månad som följer efter fyllda 18 år

och upphör i slutet av den månad företagaren fyller 68

år)

• företagarverksamheten har fortgått utan avbrott minst

fyra månader efter den kalendermånad som följer efter

fyllda 18 år

• hans arbetsinkomst är i genomsnitt minst 7 105,84 euro

per år

• han inte med stöd av samma verksamhet omfattas av någon

annan pensionslag.

Också FöPL-verksamhet som bedrivs av pensionstagare har

från 1.1.2005 omfattats av försäkringsskyldigheten. Ett undantag

är företagarverksamhet som bedrivs vid sidan av sådan

ålderspension och förtida ålderspension som beviljats

i enlighet med arbetspensionslagarna. Den omfattas inte av

den obligatoriska FöPL-försäkringen. Företagare som får

ålderspension eller förtida ålderspension kan teckna en frivillig

FöPL-försäkring, med vilken intjänas 1,5 % i pension

per år. Den pension som intjänats med stöd av den frivilliga

försäkringen kan fås tidigast vid 68 års ålder. Försäkringsavgiften

bestäms som för den obligatoriska försäkringen.

I FöPL avsedd företagare är en person som förvärvsarbetar

utan att stå i tjänste- eller arbetsförhållande. Också företagarens

familjemedlem är företagare, om denne arbetar i företaget

men inte står i anställningsförhållande i fråga om

detta arbete.

Tjänsteman i ledande ställning i aktiebolag är företagare

enligt FöPL, om han antingen ensam innehar över 30 % el-

31


ler tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av

bolagets aktiekapital eller av det röstetal som aktierna

medför. Som familjemedlemmar betraktas även parter som

lever i registrerat partnerskap och sambor som bor i gemensamt

hushåll.

Definitionen av företagare i aktiebolag ändrades 1.1.2011

på så sätt att en person i ledande ställning försäkras enligt

FöPL, om han ensam äger över 30 % av aktierna. Gränsen

var tidigare 50 %. Om personen inte tidigare varit försäkrad

som arbetstagare, skulle han teckna FöPL-försäkring senast

från och med 1.1.2011. ArPL-försäkrade delägare ska övergå

från ArPL till FöPL senast från och med 1.1.2014.

Bolagsman i öppet bolag och ansvarig bolagsman i kommanditbolag

är företagare.

Arbete i bolaget är förutsättning för tillämpning av FöPL.

Företagare som är befriade från

försäkringsskyldigheten

Före år 2002 kunde företagare befrias från försäkringsskyldigheten

enligt FöPL bl.a. med stöd av att verksamheten

bedrevs som bisyssla. Befrielsen från försäkringsskyldigheten

upphörde för företagare födda år 1961 eller senare från

början av år 2007. För företagare födda tidigare fortsätter

befrielsen från försäkringsskyldigheten, förutsatt att förutsättningarna

för befrielse fortfarande uppfylls.

Rätt till pension

Ålderspension och förtida ålderspension: Som i ArPL.

Företagaren behöver emellertid inte avsluta sin FöPL-verksamhet

när han går i pension.

Deltidspension: Som i ArPL förutom att företagaren måste

skära ned sin arbetsinsats och sin FöPL-arbetsinkomst till

hälften av den tidigare. FöPL-arbetsinkomsten bör under

32


FöPL

deltidspensioneringen vara hälften av den genomsnittliga

arbetsinkomsten från den sista fortlöpande företagarverksamheten

som omedelbart föregår pensioneringen, år 2012

minst 7 105,84 euro per år. Vid beräkningen av den FöPLarbetsinkomst

som ska halveras beaktas år 2012 företagarinkomst

tidigast från 1.1.2007. Dessutom ska FöPL-arbetsinkomsten

vara minst 14 211,69 euro om året under minst

12 månader av de 18 månader som föregår deltidspensioneringen.

Företagare kan även få deltidspension genom att

sluta med sin företagarverksamhet och fortsätta i annat arbete

som hör till någon annan pensionslag och som uppfyller

kraven angående deltidsarbete.

Invalidpension, delinvalidpension, rehabiliteringsstöd,

rehabilitering och familjepension: Som i ArPL.

Arbetslöshetspension: Som i ArPL, förutom att en företagare

som är född år 1950 eller senare får arbetslöshetsdagpenning

för endast 500 dagar. Eftersom han inte får ytterligare

betalningsdagar utöver de 500 dagpenningsdagarna,

kan han inte efter fyllda 62 år avgå med icke tidigarelagd

ålderspension. Om han avgår med pension vid 62 års ålder,

görs ett förtidsavdrag från pensionen. Se ArPL.

Pensionens belopp

FöPL-pensionen beräknas enligt samma principer som

ArPL-pensionen. Det årliga intjänandet av företagarpension

beräknas utifrån den genomsnittliga, med lönekoefficienten

justerade, arbetsinkomsten för varje år. Om företagaren

har utnyttjat sin nedannämnda rätt till flexibel arbetsinkomst,

beaktas vid beräkningen av den pensionsgrundande

årliga totala arbetsinkomsten förutom den fastställda arbetsinkomsten

också den förhöjande inverkan på arbetsinkomsten

av eventuell tilläggsavgift eller den nedsättande

inverkan på arbetsinkomsten av eventuell sänkt försäkringsavgift.

Tilläggsavgifterna och sänkningarna inverkar

till fullt belopp. Undantag är endast den stabiliserade ar-

33


etsinkomsten vid deltidspension och arbetsinkomsten under

återstående tid vid invalidpension. Vid beräkningen av

arbetsinkomsten för återstående tid (vissa undantag förekommer)

beaktas inte den flexibla avgiftens inverkan på

arbetsinkomsten för det år som föregår det år när arbetsoförmågan

började. Vid beräkningen av den stabiliserade arbetsinkomsten

vid deltidspension beaktas inte tilläggsavgift

för året före pensioneringen. Däremot beaktas inverkan

av sänkt försäkringsavgift. Vid beräkningen av både

den intjänade pensionen och pensionen för återstående tid

är intjäningsprocenten densamma som för ArPL-pensionen.

Också arbetsinkomsten under återstående tid bestäms på

samma sätt som i ArPL. Lagen om pension för företagare

trädde i kraft 1.1.1970, varför pension intjänas tidigast från

detta datum.

Försummelse att betala försäkringsavgifterna leder, då det

blir fråga om föråldrade avgifter, till att arbetsinkomsten

minskar och pensionen därigenom blir lägre.

Arbetsinkomst

Som arbetsinkomst fastställs för företagaren i FöPL-försäkringen

den lön som skäligen borde betalas, om en person

med motsvarande yrkesskicklighet avlönades att utföra företagarens

arbete som underlyder FöPL, eller den ersättning

som annars kunde anses motsvara nämnda arbete.

Den årliga arbetsinkomsten får inte fastställas till högre belopp

än 161 375 euro.

Pensionsskyddscentralen har fastställt riktgivande arbetsinkomster

för olika branscher.

Den fastställda arbetsinkomsten höjs från 1.1.2005 automatiskt

i relation till förändringen av lönekoefficienten. Om

det i företagarverksamheten inträffar väsentliga förändringar

i fråga om t.ex. arbetstiden eller verksamhetens omfattning,

bör företagaren ändra arbetsinkomsten att motsvara

de nya förhållandena.

34


FöPL

Flexibel arbetsinkomst och försäkringsavgift

Från år 2005 ges en möjlighet till flexibilitet i företagarens

arbetsinkomst. Arbetsinkomsten kan inte ändras retroaktivt,

men företagaren kan under vissa förutsättningar något

år betala mer i FöPL-avgift än försäkringsavgiften enligt

den fastställda arbetsinkomsten, och förbättra sin pension

för ifrågavarande år. På motsvarande sätt kan företagaren

inom vissa gränser betala 10–20 % mindre i årlig försäkringsavgift.

Utgående från de faktiska avgifterna beräknas

företagarens totala arbetsinkomst under kalenderåret, enligt

vilken pension intjänas för ifrågavarande år. Den flexibla

avgiften inverkar inte på den fastställda arbetsinkomstens

belopp.

Index

Som i ArPL.

Avdrag av primära förmåner från pensionen

Som i ArPL.

Pensionsutdrag

Som i ArPL.

Beskattning

Företagarpension är beskattningsbar inkomst. Företagaren

kan dra av försäkringsavgiften för den obligatoriska FöPLförsäkringen

samt den flexibla försäkringsavgiften i sin

helhet i den personliga beskattningen antingen från sin

egen eller från sin makes nettoförvärvsinkomst. Om företaget

har betalat försäkringsavgiften, görs avdraget i företagets

beskattning.

35


Ansökan om pension

Som i ArPL.

Besvärsmyndighet

Som i ArPL.

Pensionsanstalter

FöPL-försäkringar beviljas av pensionsförsäkringsbolagen

och FöPL-pensionskassorna.

Centralorgan är Pensionsskyddscentralen (Bokhållargatan

3, Helsingfors, postadress 00065 Pensionsskyddscentralen,

tfn 029 411 20, www.etk.fi).

Övervakande myndighet är Finansinspektionen (Mikaelsgatan

8 A, 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151,

www.finanssivalvonta.fi).

Centralorganisation är Arbetspensionsförsäkrarna TELA

(Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors, tfn 010 680 6700,

www.tela.fi).

FöPL-försäkringsavgift

FöPL-avgiften för en 53 år fylld företagare år 2012 är

23,85 % och för yngre företagare 22,50 % av den fastställda

med lönekoefficienten justerade arbetsinkomsten. Den förhöjda

avgiften träder i kraft från början av det kalenderår

som följer efter fyllda 53 år. Avgiften för en frivillig försäkring

bestäms på samma sätt. Från början av år 2001 har en

företagare som första gången inleder sin företagarverksamhet

oberoende av ålder kunnat få nedsättning av FöPL-avgiften

under företagarverksamhetens första 48 månader.

Nedsättningen är 25 %, och avgiften således 75 % av den

fulla försäkringsavgiften. År 2012 är procentsatsen för 53 år

fyllda företagare 17,8875 % och för yngre företagare

36


FöPL

16,875 % av arbetsinkomsten. Om företagarens första företagarverksamhet

varar kortare tid än 48 månader, räknas

avgiften på ansökan enligt den lägre procentsatsen under

den tid som kvarstår av 48 månader ännu under en andra

företagarperiod.

37


Lagen om pension för

lantbruksföretagare och stipendiater (LFöPL)

Lantbruksföretagare som omfattas av lagen

LFöPL omfattar i Finland (också i EU- eller EES-land) bosatt

lantbruksföretagare, alltså jordbrukare, skogsägare, fiskare

och renskötare,

• som fungerar som självständig företagare

• som är i åldern 18–67 år

• vars verksamhet som företagare pågått åtminstone 4 månader

efter fyllda 18 år

• vars LFöPL-arbetsinkomst är minst 3 552,92 euro per år.

Lantbrukaren (= lägenhetsinnehavaren och dennes make

eller maka) bör teckna LFöPL-försäkring om han eller hon

bedriver jordbruk och själv deltar i arbetet på en lägenhet

som omfattar minst 5 LFöPL-hektar.

Även familjemedlem som inte besitter lägenheten men som

bor och arbetar på den omfattas av LFöPL. Familjemedlem

som inte bor på lägenheten men som arbetar huvudsakligen

och regelbundet på den omfattas av LFöPL, om han eller

hon är förälder, barn, svärson eller svärdotter till företagaren.

Pensionstagare som fortsätter lantbruksföretagarverksamheten

kan försäkras, om förutsättningarna i LFöPL uppfylls.

Till LFöPL-hektar räknas åker och trädgård samt 1/10 av

den växtliga skogsmarken i Södra Finland, 1/15 i Mellersta

Finland och 1/20 i Norra Finland.

Stipendiater som omfattas av lagen

Från 1.1.2009 omfattar LFöPL i Finland (även i EU- eller

EES-land) bosatt stipendiat

38


LFöPL

• som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig

verksamhet

• som är i åldern 18–67 år

• vars stipendiatarbete har fortgått minst 4 månader efter

fyllda 18 år

• vars LFöPL-arbetsinkomst är minst 3 552,92 euro per år.

Stipendiet ska ha beviljats för arbete från Finland och stipendiaten

får inte stå i anställningsförhållande till den som

beviljat stipendiet. Försäkringen är obligatorisk, om stipendiet

har beviljats efter 1.1.2009. Huruvida villkoren för försäkring

uppfylls fastställs för varje stipendium var för sig.

Ansökan om stipendieförsäkring ska göras inom tre månader

efter att arbetet inletts. LPA har rätt att fastställa försäkring

retroaktivt för innevarande och föregående kalenderår.

Om stipendiatarbete med stöd av ett stipendium som beviljats

före år 2009 fortgår över 4 månader efter 1.1.2009, har

stipendiaten rätt att ta en försäkring för denna tid. Då ska

ansökan om försäkring göras senast sex månader efter att

lagen trätt i kraft eller inom sex månader efter att arbetet

inletts.

Stipendiaten ska själv ansöka om LFöPL-försäkring för stipendiat

och betala försäkringspremierna, således inte den

instans som beviljat stipendiet.

Befrielse från skyldighet att teckna försäkring

Befrielsen från skyldigheten att teckna LFöPL-försäkring

upphörde 31.12.2006. Personer födda före 1.1.1961 kan

emellertid bibehålla sin rätt till befrielse från försäkringsskyldigheten,

om förutsättningarna för att avstå från försäkring

fortgår.

Rätt till pension

Ålderspension kan beviljas lantbruksföretagare efter eget

val i 63–68 års ålder.

39


Förtida ålderspension kan beviljas lantbruksföretagare

som fyllt 62 år.

Deltidspension kan beviljas lantbruksföretagare som har

fyllt 58 år och som minskat sin arbetsinsats till hälften av

den tidigare (se FöPL).

Invalidpension: Som i ArPL.

Rehabiliteringsstöd: Som i ArPL.

Individuell förtidspension: Som i ArPL.

Arbetslöshetspension: Som i ArPL.

Familjepension: Som i ArPL.

Övriga förmåner

Rehabilitering: Som i ArPL.

Grupplivförsäkring för lantbruksföretagare: Sidan 166.

Avträdelsestöd: Sidan 46.

LPA-sjukdagpenning: Sidan 124.

Olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare: Sidan

141.

Pensionens belopp

På LFöPL-pensionens belopp inverkar hur länge försäkringen

har varit i kraft och hur stor LFöPL-arbetsinkomsten

har varit under respektive år i arbete. Den försäkrades ålder

har också betydelse vid fastställandet av pensionens

storlek.

40


LFöPL

Pensionsprocenten och den tid som berättigar till pension

som i FöPL.

Försummelse att betala försäkringsavgifterna leder i fråga

om föråldrade avgifter till att arbetsinkomsterna minskar

och således till att också pensionen minskar.

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) ger på begäran

en förhandsberäkning av pensionens belopp.

Brukningsenhetens arbetsinkomst

Brukningsenhetens arbetsinkomst beräknas skilt för jordbruk

och skog. Det normala arbetsinkomstområdet för

jordbruket och basarbetsinkomsten av skogen bestäms enligt

arealen. Brukningsenhetens arbetsinkomst består av

det sammanlagda beloppet av arbetsinkomsterna av jordbruk

och skog.

Kring den per hektar bestämda basarbetsinkomsten har

definierats ett normalområde för arbetsinkomsten, inom

vars gränser odlaren själv kan fastställa jordbrukets arbetsinkomst

enligt rådande förhållanden. Den angivna arbetsinkomsten

ska motsvara värdet av det arbete som utförs på

lägenheten.

Jordbrukets arbetsinkomst kan även ligga utanför normalområdet

om det är motiverat. Arbetsinkomsten kan höjas

bl.a. på basis av lantbruksbeskattad kompletterande verksamhet

eller en stor arbetsinsats. Nedsättning kan beviljas,

om förhållandena på gården motiverar detta: arbetet är

ringa eller företagaren arbetar utanför gården.

ÅRLIG BASARBETSINKOMST PER ÅKER- OCh

TRÄDGÅRDShEKTAR

Första 12 hektar 1 517 e/ha

följande 10 hektar 616 e/ha

följande 10 hektar 415 e/ha

följande 30 hektar 130 e/ha

andel som överstiger 62 hektar 24 e/ha

41


42

ÅRLIG BASARBETSINKOMST AV SKOG

I Södra Finland 1–120 hektar 59 e/ha

121–400 hektar 30 e/ha

I Mellersta Finland 1–150 hektar 47 e/ha

151–500 hektar 24 e/ha

I Norra Finland 1–200 hektar 36 e/ha

201–700 hektar 18 e/ha

Basarbetsinkomsten av skog kan höjas, om företagaren deltar

mer än vanligt i skogsbruket. Förhöjningen räknas som

arbetsdagar. För varje till förhöjning berättigande arbetsdag

höjs arbetsinkomsten med 100 euro.

Arbetsinkomsten för lantbruksföretagare fås genom att

brukningsenhetens arbetsinkomst fördelas på företagarna i

proportion till deras arbetsinsats.

Arbetsinkomsten för fiskare fastställs som en viss procentuell

andel av fiskeriföretagets bruttoinkomst.

Arbetsinkomsten för renskötare beräknas både på antalet

inräknade renar och arbetsdagar. Årsinkomsten per ren

är 28 euro och per arbetsdag 57 euro.

Som arbetsinkomst för familjemedlem anses den lön, i

allmänhet penninglön, som utbetalas till honom utökad

med de beskattning underkastade naturaförmånerna.

Den årliga arbetsinkomsten för stipendiater är beloppet

av det stipendium som beviljats med avdrag för kostnader

(t.ex. materialkostnader). Om stipendiatarbetet pågår endast

en del av året, ställs arbetsinkomsten i relation till arbetstiden.

Om stipendieperioden är t.ex. 6 månader och

beloppet av arbetsstipendiet är 12 000 euro, är den årliga

arbetsinkomsten 24 000 euro.

Rehabiliteringspenning: som i ArPL.


Barnförhöjning: som i FöPL.

Familjepension: som i ArPL.

EXEMPEL PÅ LFÖPL-AVGIFTERNA ÅR 2012

LFöPL

Senareläggning av pensioneringen över pensionsåldern:

Som i ArPL.

Index: Som i ArPL.

Avdrag av primära förmåner från pensionen: Som i

ArPL.

Frivillig LFöPL-försäkring

Lantbruksföretagare som har mindre odlad jord än 5 ha eller

vars årsinkomst understiger 3 552,92 euro kan teckna

en frivillig LFöPL-försäkring, om han till övriga delar uppfyller

förutsättningarna i lagen.

Också familjemedlem som arbetar utan lön kan teckna en

frivillig försäkring.

Försäkringsavgift för Försäkringsavgift

försäkrad för försäkrad

Personlig arbetsinkomst under 53 år över 53 år

e/mån. e/år e/år % av arbets- e/år % av arbetsinkomsten

inkomsten

300 3 600 397 11,0 421 11,7

600 7 200 794 11,0 841 11,7

1 000 12 000 1 323 11,0 1 402 11,7

1 500 18 000 1 985 11,0 2 104 11,7

2 000 24 000 2 646 11,0 2 805 11,7

2 500 30 000 3 413 11,4 3 591 12,0

3 000 36 000 4 467 12,4 4 677 13,0

3 500 42 000 5 777 13,8 6 051 14,4

4 000 48 000 7 127 14,8 7 482 15,6

43


En ålderspensionstagare under 68 år kan teckna en frivillig

försäkring, om han fortsätter sin lantbruksföretagarverksamhet

och förutsättningarna i LFöPL uppfylls. Invalid- och

arbetslöshetspensionstagare kan också försäkras. Om de

uppfyller villkoren för försäkring, är LFöPL-försäkringen

obligatorisk. Försäkring för stipendiater kan inte tecknas

som frivillig.

Beskattning

LFöPL-pension är beskattningsbar inkomst.

Försäkringsavgifterna är avdragsgilla i beskattningen.

Ansökan om och utbetalning av pension

LFöPL-pension söks hos Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt.

Ansökan kan inlämnas till den lokala LPA-ombudsmannen

som ger råd och bistår i alla frågor som hänför sig

till den av LPA administrerade sociala tryggheten. Information

om ombudsmännen och deras mottagningar finns

bl.a. på Internet på adressen www.lpa.fi.

Till övriga delar görs ansökan om pension som i ArPL.

LPA betalar in pensionen på det bankkonto som pensionstagaren

har uppgett så att den står att lyfta den andra dagen

som bankerna har öppet i respektive månad.

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen.

Besvärsanvisning finns i arbetsinkomst- och pensionsbeslutet.

44


Pensionsanstalt

LFöPL

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA, Norrskensvägen

6, 02100 Esbo, tfn 020 630 0500, kundtjänst 020 630

0650, www.lpa.fi. LPA-ombudsmännen i kommunerna).

Centralorgan är Pensionsskyddscentralen (Bokhållargatan

3, Helsingfors, postadress 00065 Pensionsskyddscentalen,

tfn 029 411 20, www.etk.fi).

Övervakande myndighet är Finansinspektionen, (Mikaelsgatan

8 A, 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151,

www.finanssivalvonta.fi).

Centralorganisation är Arbetspensionsförsäkrarna TELA

(Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors, tfn 010 680 6700,

www.tela.fi).

LFöPL-försäkringsavgift

Försäkringsavgiften räknas på den personliga LFöPL-arbetsinkomsten.

År 2011 är avgiften för försäkrade under 53

år 11,0250 % och för försäkrade över 53 år 11,6865 % av

arbetsinkomsten, om arbetsinkomsten är mindre än

24 893,37 euro. Avgiftsprocenten stiger glidande mellan

24 893,37 och 39 118,22 euro, och för den del av arbetsinkomsten

som överstiger 39 118,22 euro är avgiften för försäkrade

under 53 år 22,50 % av arbetsinkomsten. För 53 år

fyllda är motsvarande procentsats 23,85 %.

45


46

Avträdelsestöd (AvSL)

Avträdelsestödet motsvarar förtidspensionssystemen för

odlare i de övriga EU-länderna. Det tillämpas på överlåtelser

av jordbruk och renskötsel åren 2011–2014. Avträdelsestödet

finansieras i sin helhet med nationella medel.

Avträdelsestöd kan betalas

• till jordbrukare som varaktigt upphör med att idka

kommersiellt jordbruk och leveransarbeten i skogsbruket

genom att överlåta gårdens samtliga åkrar och produktionsbyggnader

till en yngre person som fortsätter

gårdsbruket (generationsväxling) eller genom att överlåta

åkrarna till en grannodlare som tillskottsmark.

• till renskötare som varaktigt upphör med att idka renskötsel

genom att överlåta renar, produktionsbyggnader

och konstruktioner till en förvärvare som börjar bedriva

renskötsel, eller genom att överlåta renarna till en renägare

som från förr idkar renskötsel.

Överlåtelse inom jordbruket kan ske genom överlåtelse av

äganderätten till gården och/eller åkrarna till förvärvaren.

När det gäller renskötsel kan överlåtelsen ske med köp eller

som gåva.

Avträdelsestöd till företagare

Avträdelsestöd kan beviljas odlare eller renskötare,

• som har idkat jordbruk eller renskötsel under de senaste

10 åren och varit LFöPL-försäkrad under minst de 5 senaste

åren före överlåtelsen

• som inte får folkpension eller LFöPL-pension (med undantag

av rehabiliteringsstöd, familjepension och delinvalidpension)

• som upphör med sitt förvärvsarbete eller minskar arbetet

så att inkomsterna är mindre än 675,98 euro per månad.


AvSL

Avträdelsestöd kan beviljas gårdens ägare och dennes make

eller maka eller LFöPL-försäkrade sambo. Make till företagare

som får full LFöPL-invalidpension, efterlevande make

till företagare och företagare som får delinvalidpension har

rätt till avträdelsestöd. Därtill kan personer som idkar jordbruksverksamhet

i bolagsform under vissa förutsättningar

få avträdelsestöd med stöd av generationsväxling.

Släktskapet mellan överlåtaren och förvärvaren avgör i vilken

ålder jordbrukaren tidigast kan avgå med avträdelsestöd.

Vid överlåtelsen ska odlaren vara under 63 år gammal.

Vid överlåtelse av lägenhetens åkrar och/eller byggnader

till en nära släkting ska överlåtaren ha fyllt 56 år. Med nära

släkting avses avträdarens och dennes makes barn jämte

makar samt avträdarens och dennes makes syskonbarn

jämte makar. Sambo som har försäkrats med en LFöPL-försäkring

jämställs med äkta make. Om förvärvaren inte är

nära släkt med överlåtaren, är åldersgränsen 60 år.

Avträdelse av renar

Vid generationsväxling och överlåtelse av tillskottsrenar är

åldersgränsen 56 år.

Vilande avträdelsestöd

Avträdelsestöd kan beviljas vilande till make eller syskondelägare

i jordbrukssammanslutning, om den äldre företagaren

har rätt till avträdelsestöd. Efterlevande make till

jordbruksföretagare kan också beviljas avträdelsestöd som

vilande, om han eller hon äger en del av den överlåtna lägenheten

eller har giftorätt till denna. Rätt till vilande avträdelsestöd

har även företagare, vars make får full LFöPL-invalidpension.

Företagaren har rätt till vilande avträdelsestöd, om han vid

den slutliga avträdelsen är högst fem år yngre än vad som

förutsätts vid respektive överträdelsesätt och uppfyller öv-

47


iga villkor för erhållande av avträdelsestöd. Utbetalningen

av såsom vilande beviljat avträdelsestöd börjar först när

den egentliga avträdelseåldern har uppnåtts och då förvärvsinkomsterna

är mindre än den månatliga förvärvsinkomstgränsen

(675,98 euro per månad). För mottagare av

vilande avträdelsestöd gäller inga begränsningar avseende

inkomsten. Vilande överlåtare kan inte efter överlåtelsen

längre fungera som jordbruksföretagare, men kan däremot

fortsätta att arbeta som familjemedlem på det gårdsbruk

som överlåtits.

Förvärvare

Vid en generationsväxling bör den som fortsätter verksamheten

vara under 40 år. Förvärvaren ska bo på lägenheten

eller på sådant avstånd från den att lägenheten kan skötas

på ett ändamålsenligt sätt. Han bör ha yrkesmässig kompetens

att bedriva jordbruk. Vid tidpunkten för överlåtelsen

får förvärvarens biinkomster av varaktig natur av annat än

gårdsbruk och kompletterande verksamhet till gårdsbruket

som bedrivs utifrån lägenheten emellertid inte överstiga

60 000 euro per år. Det gårdsbruk som överlåts eller det

gårdsbruk som bildas bör vara ekonomiskt livskraftigt. Det

bör uppfylla minimikraven gällande miljö, hygien och djurens

välbefinnande.

Förvärvaren förbinder sig att bo på gården, hålla gården i

sin besittning och att odla gårdsbruksenheten så länge som

avträdelsestöd betalas, dock under minst fem år.

Vid överlåtelse av tillskottsmark ska förvärvaren sedan förr

ha ett bebyggt gårdsbruk och obligatorisk LFöPL-försäkring.

Förvärvaren förbinder sig att hålla de åkrar som överlåtits

i sin besittning och att odla dem så länge avträdelsestödet

betalas, dock alltid minst fem år. Vid överlåtelse av

äganderätten till tillskottsmark ska förvärvaren vid den

slutliga överlåtelsen vara under 50 år. De åkrar som överlåtits

som tillskottsmark ska vara belägna på sådant avstånd

48


AvSL

från förvärvarens driftscentrum att gemensam odling är

möjlig.

På gård där renskötsel idkas är förvärvarens förbindelser

av nästan motsvarande slag som inom jordbruket.

Avträdelsestödets belopp

Avträdelsestöd = grundbelopp + kompletteringsdel

Grundbeloppet motsvarar full LFöPL-invalidpension. Kompletteringsdelen

motsvarar beloppet av folkpensionen.

När överlåtaren fyller 63 år ändras grundbeloppet till en

lika stor LFöPL-ålderspension. Utbetalning av kompletteringsdelen

kan fortsättas fram till 65 års ålder, om överlåtaren

inte ansöker om pensioner som influtit av andra anställningsförhållanden.

LPA ger på begäran en uppskattning av avträdelsestödet.

Beskattning

Avträdelsestödet utgör beskattningsbar inkomst. Från stödet

kan göras pensionsinkomstavdrag i beskattningen.

Ansökan om och utbetalning av avträdelsestöd

Ett förhandsbeslut om avträdelsestödet ska alltid inbegäras

med ett utkast till överlåtelsehandlingen. Ansökan kan göras

tidigast ett år före den egentliga avträdelseåldern. Ansökan

om avträdelsestöd anhängiggörs när den lämnas in till

LPA:s huvudkontor, LPA-ombudsmannen eller kommunens

landsbygdsnäringsmyndighet.

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt meddelar ett förhandsbeslut

i ärendet som är i kraft i 12 månader. Efter att

den slutliga överlåtelsen har skett och avträdaren upphört

med att bedriva kommersiellt jordbruk och inte längre ut-

49


för leveransarbete i skogsbruket, lämnar LPA beslut om att

avträdelsestödet börjar löpa. Beslutet om avträdelsestöd

ges villkorligt för de överlåtare som på grund av sin ålder

inte uppfyller villkoren för avträdelsestöd eller som fortsätter

förvärvsarbeta så att inkomstgränsen för avträdelsestöd

överskrids. Stödet betalas ut månatligen.

Pensionsanstalt

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA, Norrskensvägen

6, 02100 Esbo, 020 630 0500, www.lpa.fi).

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen.

50


Lagen om kommunala pensioner (KomPL)

Lagen gäller

KomPL gäller städernas, kommunernas och samkommunernas

tjänsteinnehavare och arbetstagare (med undantag)

samt arbetstagare vid övriga medlemssamfund i Keva. Kommunerna

och samkommunerna är medlemssamfund direkt

med stöd av lag. Vidare kan som medlemssamfund på ansökan

godkännas sådana föreningar som endast har kommuner

eller andra medlemssamfund i Keva som medlemmar,

och sådana aktiebolag vars samtliga aktier ägs av medlemssamfund

i Keva. Också sådana aktiebolag och stiftelser, där

medlemssamfund i Keva innehar i 1 kapitlet 5 § i bokföringslagen

avsedd bestämmanderätt, kan under vissa förutsättningar

ansluta sig som medlemssamfund till Keva. Därtill

förutsätts att man genom aktiebolaget eller stiftelsen

producerar sådana funktioner som krävs för skötseln av

kommunernas lagbaserade uppgifter eller som direkt stöder

dessa. Utan branschspecifika begränsningar kan som

medlemssamfund ansluta sig ett nytt bolag eller en ny stiftelse

som underlyder kommunernas bestämmanderätt och

av vars personal över hälften övergår i bolagets tjänst direkt

från ett medlemssamfund.

KomPL omfattar dessutom familjevårdare och närståendevårdare

som slutit tjänsteavtal med kommun eller samkommun,

samt kommunala förtroendepersoner.

Också en annan än ovannämnd person, som har slutit konsult-

eller tjänsteavtal med kommun, omfattas av KomPL

om han inte verkar som företagare.

Arbetstagaren omfattas av KomPL från början av den månad

som följer efter den månad han fyller 18 år.

KomPL gäller arbetstagaren till utgången av den månad under

vilken han fyller 68 år.

51


Personer födda före år 1940 omfattas emellertid av lagen

om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare

(KTPAL) och den kommunala pensionsanstaltens

pensionsstadga.

Rätt till pension

Ålderspension

Man kan avgå med ålderspension när man vill efter att ha

fyllt 63 år. Om arbetstagaren har valt det gamla yrkesbaserade

pensionsålderssystemet, kan personen också gå i ålderspension

i denna lägre pensionsålder, även om den

skulle vara lägre än 63 år.

Före år 1960 födda arbetstagare som har påbörjat sin kommunala

anställning före år 1993, har en personlig pensionsålder,

räknad mellan 63–65 år. Denna personliga pensionsålder

är alltjämt av betydelse, även om rätten till ålderspension

inträder vid fyllda 63 år.

Pension från kommunal anställning

För tjänstgöringstid före år 1995 har den anställda intjänat

2,0 % i grundpension per tjänstgöringsår och 0,2 % i tillläggspension

per tjänstgöringsår. Tilläggspension har emellertid

intjänats endast i det fall att det kommunala anställningsförhållandet

har börjat före år 1993. Rätten till tillläggspensionsandelen

kvarstår endast under förutsättning

att arbetstagaren fortsätter i kommunalt arbete till sin personliga

pensionsålder och att den kommunala anställningen

har pågått utan avbrott fram till pensionsfallet.

Om man avgår med ålderspension före sin personliga pensionsålder,

omvandlas pensionen till att motsvara 63 års ålder

så att grundpensionens intjäningsprocent för tiden före

år 1995 är 1,8 % i stället för 2,0 %, och rätt till tilläggspension

föreligger inte alls. (Gäller inte personer födda år 1960

och senare).

52


KomPL

Oavbrutet anställningsförhållande

För att den före år 1995 intjänade tilläggspensionsandelen

ska kvarstå förutsätts således att det kommunala anställningsförhållandet

fortgår oavbrutet fram till den personliga

pensionsåldern.

Oavbrutet anställningsförhållande till 31.12.2004

Ett anställningsförhållande som börjat före år 1993 bör ha

fortgått oavbrutet under tiden 31.12.1992–31.12.2004. Om

anställningsförhållandet emellanåt har avbrutits, har avbrottet

fått vara av högst en månads längd. Dessutom förutsätts

det att anställningsförhållandet har pågått i minst

sex månader före och efter avbrottet. Med avbrott i anställningsförhållandet

avses t.ex. en situation där arbetsgivaren

byts. Ett uppehåll i anställningsförhållandet på grund av

t.ex. tjänstledighet, moderskapsledighet e.d. avbryter inte

anställningsförhållandet, om arbetstagaren har återgått till

arbetet efter uppehållet.

Oavbrutet anställningsförhållande från 1.1.2005

Från 1.1.2005 betraktas den kommunala anställningen som

oavbruten, om den av kommunalt arbete erhållna inkomsten

under varje kalenderår före året för pensionsfallet är

minst det årliga minimibeloppet, som år 2012 är 7 746 euro.

Om minimiinkomstgränsen inte uppfylls under alla år, kvarstår

emellertid pensionsförmånerna, förutsatt att personen

har ett gällande kommunalt arbets- eller tjänsteförhållande

utan avbrott från 1.1.2005 fram till pensionsåldern.

Den kommunala anställningen har upphört

redan tidigare

Om personens kommunala anställning har upphört redan

före avgången med pension, betalas den ålderspension

som intjänats i den kommunala anställningen efter fyllda

63 år. Om pension har intjänats före år 1995, omvandlas

den delen av pensionen till att motsvara 63 års ålder (gäller

inte personer födda år 1960 och senare). Utan omvandling

betalas den kommunala pensionen efter fyllda 65 år.

53


Den s.k. utlösningsprincipen

Arbetstagaren kan få KomPL-pension där tilläggspensionsandelen

ingår, trots att den kommunala anställningen har

upphört redan före avgången med pension. Förutsättningen

är att han med stöd av statens pensionssystem eller något

annat pensionssystem inom den offentliga sektorn har

rätt till sådan pension som innefattar tilläggspension som

intjänats före år 1995.

När en arbetstagare övergår från kommunal till statlig

tjänst samtidigt som någon kommunal funktion har överförts

till att handhas av staten, bevarar han det på den kommunala

tjänstgöringen baserade pensionsskyddet sådant

som detta hade varit om han hade fortsatt i kommunal

tjänst fram till pensioneringen. Förutsättningen är att den

statliga tjänstgöringen fortsätter utan avbrott fram till pensionsfallet.

Härvid beviljas också pensionen enligt statens

pensionslag samtidigt som KomPL-pensionen.

Förtida ålderspension

En person som inte valt den yrkesbaserade pensionsåldern

och som är född före år 1960 kan gå i förtida ålderspension

före 62 års ålder, dock tidigast tre år före sin personliga

pensionsålder. Pensionens belopp beräknas enligt de nya

reglerna, dvs. antalet tidigarelagda månader räknas från 63

års ålder och förtidsavdraget är 0,6 % för varje tidigarelagd

månad. I pensionen ingår inte före år 1995 intjänad tillläggspensionsandel

och den grundpension som intjänats

före år 1995 omvandlas att motsvara 63 års ålder.

Om man inte hör till ovannämnda grupp, kan man avgå

med förtida ålderspension vid 62 års ålder. Antalet tidigarelagda

månader räknas från 63 års ålder och förtidsavdraget

är 0,6 % av pensionens eurobelopp för varje tidigarelagd

månad. I pensionen ingår inte heller före år 1995 intjänad

tilläggspensionsandel och den grundpension som

intjänats före år 1995 omvandlas att motsvara 63 års ålder

(gäller inte personer födda år 1960 eller senare).

54


KomPL

Också de som har valt det yrkesbaserade pensionsålderssystemet

kan avgå med förtida ålderspension i 62 års ålder.

Deltidspension

Deltidspension kan beviljas person som fyllt 60 år, som

övergår från heltidsarbete till deltidsarbete. Därtill förutsätts

att personen under de fem år som föregår deltidspensionens

början har haft arbetsinkomster som omfattas av

KomPL för tre kalenderår motsvarande minimibeloppet,

som år 2012 är 15 492 euro. Personen ska ha varit i heltidsarbete

som omfattas av KomPL minst sex månader omedelbart

före deltidspensionens början och inkomsterna för

respektive månad ska uppgå till minst 1 291 euro (år

2012). Inkomsterna av deltidsarbetet ska vara 35–70 % av

den stabiliserade inkomsten av heltidsarbetet.

Den undre åldersgränsen för deltidspension steg från början

av år 2011 till 60 år. Åldersgränsen var tidigare 58 år.

Personer födda före 1953 kan fortfarande gå i deltidspension

före fyllda 60 år.

Också en arbetstagare som har valt det gamla yrkesbaserade

ålderspensionssystemet kan avgå med deltidspension.

Avgång med deltidspension före den yrkesmässiga pensionsåldern

innebär att valet förfaller.

Invalidpension

Invalidpensionen motsvarar i övrigt principerna i ArPL,

dock så att om det kommunala anställningsförhållandet

fortsätter räcker det att man p.g.a. sjukdom, skada eller lyte

blivit oförmögen att sköta sin tjänst eller sitt arbete. Invalidpension

beviljas som delpension om arbetsförmågan har

nedgått med 2/5 men inte med 3/5. I invalidpensionen ingår

en tilläggspensionsandel, om det kommunala anställningsförhållandet

har fortgått utan avbrott fram till invalidiseringen.

Se punkten Oavbrutet anställningsförhållande.

Arbetslöshetspension: Som i ArPL.

55


Familjepension: Som i ArPL.

Rehabilitering: Som i ArPL.

Intjänande av pension fram till 31.12.2004

Pension intjänas på olika sätt beroende på om anställningsförhållandet

har börjat före år 1993 eller 1.1.1993 eller därefter.

Om arbetstagarens kommunala anställningsförhållande har

börjat före år 1993 och det fortgår oavbrutet ända fram till

pensionsfallet, intjänas pension som följer: för tjänstgöringstid

före 1.1.1995 är intjäningsprocenten 2,2 % per år,

från 1.1.1995 1,5 % per år, dock från början av den månad

som följer efter fyllda 55 år 2,0 % per år.

Om arbetstagarens kommunala anställningsförhållande har

börjat före år 1993 men inte fortgår oavbrutet fram till pensionsfallet,

är intjäningsprocenten 2,0 % för tiden före

1.1.1995. Om personen avgår med ålderspension före den

personliga pensionsåldern, är intjäningsprocenten 1,8 %

för tiden före 1.1.1995.

Om arbetstagarens anställningsförhållande har börjat

1.1.1993 eller senare, tillväxer pensionen med 1,5 % per år,

och från början av den månad som följer efter fyllda 55 år

med 2,0 % per år.

Beräkning av pensionen fram till 31.12.2004

KomPL-pension som intjänats före utgången av år 2004 beräknas

skilt i enlighet med de regler som var gällande före

år 2004 på följande sätt:

Den pensionsgrundande lönen och pensionen beräknas

skilt för varje anställningsförhållande som börjat efter

1.1.1989, för tidigare än så beräknas en gemensam pen-

56


KomPL

sionslön. De anställningsförhållanden som börjar före år

1993 har avbrutits vid utgången av år 1994, för de avbrutna

anställningsförhållandena har beräknats en pensionslön i

allmänhet på inkomsterna åren 1990–1993. Ett anställningsförhållande

som varit i kraft 1.1.2005 avbryts

31.12.2004 och för tiden 1.1.1995–31.12.2004 beräknas en

pensionslön på inkomsterna under dessa tio år. För anställningsförhållanden

som varat kortare tid än tio år är pensionslönen

medeltalet av inkomsterna under anställningsförhållandet.

När pensionslönen beräknas beaktas inte sådana

år i vilka ingår oavlönad lagstadgad moderskaps- eller

föräldraledighet eller vårdledighet eller minst en månads

rehabiliteringstid enligt arbetspensionslagarna. Också

de år då inkomsterna ligger under 50 % av urvalsårens

medelinkomster utelämnas. De utelämnade åren får vara

högst en tredjedel av antalet urvalsår. Endast år 1996 eller

senare år kan utelämnas. Om inkomsterna för något år inte

kan utelämnas, även om de har minskat, kan den pensionsgrundande

lönen justeras. Justeringen görs, om inkomstminskningen

har reducerat den pensionsgrundande lönen

med minst 7,5 %.

Pensionens maximibelopp 31.12.2004

Grundpensioner som intjänats fram till utgången av år

2004 har ett maximibelopp, som bestäms utifrån personens

ålder vid utgången av år 2004: Först beräknas hur många

dagar som har förflutit från det att personen fyllde 23 år

fram till utgången av år 2004, och hur många procent detta

är av talet 14 400. Maximibeloppet fås genom att ta samma

procentandel av talet 60. I maximibeloppet beaktas alla

före år 2005 intjänade grundpensioner.

Tilläggspension som intjänats före år 1995 kan vara högst

1–6 % av pensionslönen.

På KomPL-pensionen beräknas dessutom en s.k. skyddsandel.

Full skyddsandel innebär hur mycket större personens

57


totalpension hade varit, om i stället för den personliga samordningsgränsen

skulle ha använts den tidigare samordningsgränsen

på 60 %. Om arbetstagaren inte från 1.1.2005

har intjänat pension till beloppet av den fulla skyddsandelen,

läggs till pensionen skillnaden mellan den fulla skyddsandelen

och den intjänade pensionen.

Om de pensioner som arbetstagaren intjänat före

31.12.2004 överstiger maximibeloppet, avdras den överstigande

delen från den offentliga sektorns pensioner. Om i

samordningen även inkluderats pensioner från den privata

sektorn, gottskrivs i ålderspensionen den nedsättning av

KomPL-pensionen som beror på samordningen av dem.

Gottskrivning betalas till dess att arbetstagaren får sin pension

från den privata sektorn. Gottskrivningen upphör

dock senast när arbetstagaren fyller 63 år.

Intjänande av pension från 1.1.2005

Från år 2005 intjänas pension för alla förvärvsinkomster

som fåtts mellan 18 och 67 års ålder. Efter fyllda 68 år intjänas

inte längre ny pension, men om man inte då ännu

önskar avgå med pension, höjs pensionen med en uppskovsförhöjning,

vars belopp är 0,4 % för varje månad som

pensionen skjuts fram.

Pensionen räknas på inkomsterna för varje år. I fråga om

ålderspension räknas den pension som intjänats under

pensioneringsåret dock under vissa förutsättningar utgående

från föregående års inkomster. I pension intjänas fram

till 53 års ålder 1,5 % av årsinkomsterna, därefter fram till

63 års ålder 1,9 % och efter 63 års ålder 4,5 % av årsinkomsterna.

Personer som är födda 1949 och tidigare intjänar

emellertid 2 % av årsinkomsterna i pension fram till 63

års ålder. Oavlönade perioder beaktas på samma sätt som i

ArPL och för oavlönade perioder tillväxer pensionen med

1,5 % av den pensionsgrundande inkomsten oberoende av

arbetstagarens ålder.

58


För återstående tid intjänas pension som i ArPL.

KomPL

Från år 2005 tillämpas inget maximibelopp på pensionstillväxten.

Delinvalidpensionens belopp är hälften av den fulla invalidpensionens

belopp.

Deltidspension utgår med hälften av nedgången i arbetsinkomsten,

dock med högst 75 % av de dittills intjänade arbetspensionerna.

Familjepension bestäms utgående från förmånslåtarens

pension enligt samma beräkningsregel som i ArPL.

Rehabiliteringspenning: som i ArPL.

Ekonomiskt stöd (= grupplivförsäkring)

Det ekonomiska stödet är en mot grupplivförsäkring svarande

förmån. Kommuner och samkommuner kan alternativt

ordna detta stöd genom Keva, ta en grupplivförsäkring

i ett privat försäkringsbolag eller betala stödet ur egna

medel. Stöd utbetalas efter de kommunala tjänsteinnehavare

som på basis av detta tjänsteförhållande skulle ha varit

berättigade till pension enligt KomPL eller någon annan

pensionslag.

Beskattning

KomPL-pension är beskattningsbar inkomst.

Ansökan om och utbetalning av pension

Pension i enlighet med pensionssystemet för kommunens,

statens, den privata sektorns, evangelisk-lutherska kyrkans

och FPA:s tjänstemän ansöks från den pensionsanstalt till

vars krets personen senast har hört, och denna pensionsanstalt

utbetalar också alla pensioner enligt ovannämnda

59


system. Om personen har beviljats pension från något system

före år 2004, ansöks om eventuell senare begynnande

KomPL-pension från Keva.

Ansökan om ålders-, deltids- och familjepension samt ekonomiskt

stöd kan göras elektroniskt via den kommunala

arbetsgivarens pensionsombudsman.

Keva betalar ut pensionerna i regel den 3:e dagen i månaden.

Webbtjänster

På Kevas webbplats på adressen www.keva.fi kan man

kontrollera uppgifterna om sina registrerade kommunala

anställningsförhållanden. Med hjälp av räknaren på webbplatsen

kan man beräkna beloppet av sin kommunala ålders-

och deltidspension. För att logga in på tjänsten krävs

personliga nätbankskoder.

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen.

Besvär inlämnas till Keva, som kan korrigera beslutet om

den godkänner samtliga framförda krav.

Pensionsanstalt

Keva (Unionsgatan 43, PB 425, 00101 Helsingfors,

tfn 020 61 421, www.keva.fi).

Övervakande myndighet är finansministeriet (Snellmansgatan

1 A, Helsingfors, tfn (09) 16 001, www.vm.fi).

Centralorganisation är Arbetspensionsförsäkrarna TELA

(Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors, tfn 010 680 6700,

www.tela.fi).

60


Försäkringsavgift

KomPL

Arbetsgivarens lönebaserade KomPL-avgift är 16,35 %.

Löntagarnas pensionsavgift är för personer under 53 år

5,15 % och för 53 år fyllda 6,50 %. Dessutom uppbärs av

medlemssamfunden en pensionsutgiftsbaserad pensionsavgift

och en avgift som baserar sig på utgiften för förtidspensioner.

Den på pensionsutgiften baserade avgiften fastställs

enligt hur mycket som utbetalas i pension som intjänats

i tjänst hos ifrågavarande medlemssamfund fram till

utgången av år 2004. Den förtidspensionsutgiftsbaserade

avgiften fastställs enligt hur mycket som år 2009–2012 betalas

ut i invalid- och arbetslöshetspensioner samt individuella

förtidspensioner och rehabiliteringsstöd som grundar

sig på tjänstgöring i ifrågavarande medlemssamfund.

Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften för småarbetsgivare

fastställs utifrån den sammanräknade utgiften för

förtidspensioner för samtliga småarbetsgivare. År 2012 avses

med småarbetsgivare sådana medlemssamfund vars lönesumma

är mindre än 1 936 500 euro.

Medelstora arbetsgivare betalar den förtidspensionsutgiftsbaserade

avgiften delvis solidariskt på så sätt att den andel

av arbetsgivarens avgift som arbetsgivarna betalar tillsammans

är större ju mindre arbetsgivarens lönesumma är. På

motsvarande sätt inverkar arbetsgivarens egna pensionsutgifter

desto mer på arbetsgivarens avgift ju större arbetsgivaren

är. År 2012 betraktas som medelstora arbetsgivare de

medlemssamfund vars lönesumma är större än 1 936 500

euro men mindre än 30 984 000 euro.

Den sammanlagda lönebaserade avgiften är uppskattningsvis

21,85 % av KomPL-lönesumman och den avgift som

uppbärs i euro och som grundar sig på de pensioner som

betalats är sammanlagt 1,161 miljarder euro. Den totala avgiften

utgör uppskattningsvis 29,10 % av KomPL-lönesumman.

61


62

Lagen om statens pensioner (StaPL)

Lagen gäller

• tjänstemän och arbetstagare i statens tjänst.

• före 1.1.1970 födda lärare i anställningsförhållande vid

grundskola eller gymnasium som ägs av kommun eller

samkommun

• före 1.1.1970 födda lärare i anställningsförhållande vid

privat skola som ger grund-/gymnasieutbildning

• en del av personalen vid vissa privata läroanstalter som

omfattas av StaPL (läroanstalter som ger yrkesinriktad

grundutbildning, medborgarinstitut, musikinstitut,

idrottsutbildningscenter, folkhögskolor, studiecentraler

• en del av personalen vid vissa privata daghem och institutioner

för utvecklingsstörda (VALTAVA)

• nordiska institut

övriga som med stöd av specialbestämmelser omfattas av

StaPL.

Pensionsskyddet för personer som står i anställnings- eller

tjänsteförhållande till Finlands Bank eller Folkpensionsanstalten

fastställs i tillämpliga delar med stöd av lagstiftningen

om statens pensioner. FPA:s pensionsskydd sköts av

Keva.

Rätt till pension

Rätt till pension föreligger, om en anställning som omfattas

av lagen om statens pensioner har upphört efter 30.6.1962.

Nya och gamla arbetstagares pensionsskydd

Gamla arbetstagare är sådana som haft ett gällande anställningsförhållande

31.12.1992 och vars tjänstgöring fortgår

utan avbrott fram till pensionsfallet. Pensionstillväxten för

gamla anställda före 1.1.2005 är bättre än för nya anställda.

Nya arbetstagare är de arbetstagare vars tjänstgöring har av-


StaPL

brutits efter 31.12.1992 eller som har kommit i statens tjänst

efter 31.12.1992.

Pensionsålder

Från början av år 2005 kan avgång med ålderspension ske

antingen i den s.k. personliga pensionsåldern, i den yrkesbaserade

särskilda pensionsåldern, i avgångsåldern eller

flexibelt mellan 63 och 68 års ålder i enlighet med de bestämmelser

som är gällande från början av år 2005.

Personlig pensionsålder

Den personliga pensionsåldern för s.k. gamla arbetstagare

födda före år 1960 graderas mellan 63 och 65 år beroende

på hur mycket till statens pension berättigande tid som intjänats

före 31.12.1994. Vid graderingen beaktas varje period

på fulla fem år (fem år sänker pensionsåldern med 4

månader). Till exempel pensionsberättigande tid 15 år –

pensionsålder 64 år. Den personliga pensionsåldern förutsätter

också att tjänstgöringen i enlighet med lagen om statens

pensioner fortsätter utan avbrott fram till pensionsfallet.

Den personliga pensionsåldern för nya arbetstagare är 65

år.

Före den allmänna pensionsåldern 63 år kan pension beviljas

person, som har haft rätt att välja yrkesbaserad pensionsålder

och som har gjort detta val före 30.6.1999. En

förutsättning är emellertid att tjänstgöringen i enlighet med

lagen om statens pensioner fortgår utan avbrott fram till

pensionsfallet. Likaså har personer som har en lägre avgångsålder

än 63 år rätt till ålderspension vid avgångsåldern.

63


Rätt till pension

S.k. militärpension kan under vissa förutsättningar beviljas

före den allmänna pensionsåldern. Enligt militärpensionssystemet

kan ålderspension beviljas med stöd av

tjänstgöringstid eller uppnådd avgångsålder. Till pensionen

ansluter sig ett s.k. slutkarensvillkor.

Förtida ålderspension

• Personer födda före år 1960 vars personliga pensionsålder

är under 65 år, kan tidigarelägga sin avgång med

pension med högst tre år.

• Alla kan från början av år 2005 avgå med förtida ålderspension

efter fyllda 62 år.

Deltidspension kan beviljas 60–67 år gammal arbetstagare,

vars StaPL-inkomster under de fem kalenderår som föregår

deltidspensionens början uppgår till 15 492 euro om

året under minst tre kalenderår. Dessutom bör StaPL-inkomsterna

under sex månader omedelbart före deltidspensionens

början uppgå till minst 1 291 euro per månad.

Från år 2011 är den undre gränsen för deltidspension 60 år

och gäller personer födda 1953 eller senare.

Även de som valt yrkesbaserad pensionsålder kan avgå

med deltidspension. Om deltidspensionen börjar före personen

har uppnått den valda pensionsåldern, förfaller den

valda pensionsåldern och i dess ställe räknas en personlig

pensionsålder mellan 63–65 år. Efter att personen uppnått

den yrkesbaserade pensionsåldern inverkar deltidspensioneringen

inte på den valda pensionsåldern.

Invalidpension/rehabiliteringsstöd som i ArPL, dock så

att en person i anställning som omfattas av lagen om statens

pensioner (StaPL) kan få pension, om han på grund av

sjukdom, lyte eller skada är oförmögen att sköta sin egen

tjänst eller sitt eget arbete.

64


StaPL

Yrkesinriktad rehabilitering syftar till att återställa arbetsförmågan

hos den person som får rehabiliteringsstöd.

Rehabilitering kan vid behov även ges för förebyggande av

invaliditet eller för förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan.

Delinvalidpension i regel som i ArPL. En person i tjänst

kan emellertid erhålla delinvalidpension enligt StaPL, trots

att han p.g.a. sjukdom eller skada endast är oförmögen att

sköta sin egen tjänst eller sitt eget arbete.

Arbetslöshetspension som i ArPL.

Familjepension som i ArPL. Pensionen beviljas med stöd

av lagen om statens pensioner.

Pensionens belopp

Pension enligt de nya bestämmelserna intjänas i regel från

1.1.2005. Den pension som intjänats fram till utgången av

år 2004 (s.k. fribrev) beräknas skilt och lämnas att invänta

pensionens senare begynnande. Den slutliga pensionen

bildas av denna pension som intjänats fram till utgången av

år 2004 och den pension som intjänats från början av år

2005. Från början av år 2005 existerar inget maximibelopp

för den intjänade pensionen.

Från början av år 2005 förlängs tiden för intjänande av pension.

Pension intjänas för alla arbetsinkomster som fåtts mellan

18 och 68 års ålder med avdrag för löntagares pensionsavgift.

Pensionen beräknas på lönerna under hela arbetshistorien

enligt respektive års lön och intjäningsprocent. I pension

intjänas 1,5 % av årsinkomsterna fram till utgången av

den månad under vilken arbetstagaren fyller 53 år, därefter

1,9 % fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren

fyller 63 år och 4,5 % av årsinkomsterna från början

av den månad som följer efter fyllda 63 år. År 1949 och dess-

65


förinnan födda s.k. gamla arbetstagare intjänar emellertid

2 % (i stället för 1,9 %) av årsinkomsterna i pension fram till

63 års ålder. Pensionen tillväxer också med stöd av arbete

som utförs efter pensioneringen. Intjäningsprocenten är då

1,5 % av årsinkomsterna oberoende av åldern.

Trots att man från 1.1.2005 kan avgå flexibelt med pension,

får man den bästa ålderspensionen när

a) man arbetar åtminstone fram till den personliga pensionsåldern

och

b) den statliga anställningen har fortgått utan avbrott från

år 1992 fram till utgången av år 2004 samt

c) inkomsterna från år 2005 fram till avgången med pension

har varit minst 7 746 euro per år (enligt 2012 års

nivå), eller det på annat sätt påvisas att anställningen

har fortgått utan avbrott.

När dessa villkor uppfylls, läggs till pensionen förutom

grundintjäningsprocenten på 2,0 % dessutom en tilläggspensionsandel

om 0,2 % för varje år före 1.1.1995.

Den som är född före år 1960 kan avgå med ålderspension

före den personliga pensionsåldern men tidigast vid 63 års

ålder. Pensionen är då mindre, eftersom intjäningsprocenten

på 2,0 % för den del av pensionen som intjänats före år

1995 ändras till cirka 1,8 % per år. Då ges inte heller eventuell

tilläggspensionsandel. För dem som är födda år 1960

eller senare görs inte denna ändring. Pensionen är också

mindre, om tjänstgöringen i enlighet med lagen om statens

pensioner inte har varit oavbruten från år 1992 fram till utgången

av år 2004 eller om kravet på oavbruten anställning

från början av år 2005 inte uppfylls.

Militärpensioner

Pension för person i militärtjänst (officer, institutsofficer,

specialofficer, personer i militära yrken) intjänar från

1.1.2005 pension enligt dagskalkyltekniken. Det vanligaste

intjänandet är 1/180 % per dag.

66


StaPL

För nya militärer är pensionens maximibelopp 60 % av den

pensionsgrundande inkomsten (för gamla militärer 61–

66 %).

I militärpensionerna intjänas pension för s.k. återstående

tid enligt samma intjäningsprocent som i arbete till den del

som återstående tid medräknas i pensionen fram till utgången

av den månad då personen fyller 50 år.

Förtida ålderspension

• För personer födda före år 1960, s.k. gamla arbetstagare,

är förtidsavdraget 0,6 % för varje tidigarelagd månad före

63 års ålder. Eftersom den som avgår med förtida ålderspension

inte arbetar fram till sin personliga pensionsålder,

ändras intjäningsprocenten på 2,0 % för tiden före 1.1.1995

till cirka 1,8 %. Den eventuella tilläggspensionsandelen på

0,2 % per år går förlorad. Förtidsavdraget görs från beloppet

av den pension som intjänats fram till pensioneringen.

• För övriga är förtidsavdraget 0,6 % per månad (sammanlagt

högst 7,2 %). Dessutom ändras intjäningsprocenten

på 2,0 % för tiden före 1.1.1995 till cirka 1,8 %. Om den

statliga tjänstgöringen har börjat efter 1.1.1995 eller om

personen är född 1960 eller senare, görs förtidsavdraget

på pensionen utan denna ändring.

Deltidspension

Personer födda före år 1947

Före år 1947 födda s.k. gamla arbetstagare intjänar 2 % om

året i ålderspension med stöd av både inkomstminskningen

och deltidsarbetet. Av deltidsarbetet är pensionstillväxten

från 63 års ålder fram till utgången av den månad under

vilken arbetstagaren fyller 68 år 4,5 % per år.

Ny arbetstagare som är född före år 1947

Före år 1947 födda nya arbetstagare intjänar 1,9 % om året

i ålderspension av förvärvsarbete från 58 års ålder fram till

utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller

63 år och 4,5 % om året från 63 års ålder fram till utgången

67


av den månad under vilken arbetstagaren fyller 68 år. Av

inkomstminskningen inflyter 1,5 % om året och från början

av det år som personen fyller 60 år 2,5 % om året.

Personer födda år 1947 eller senare

S.k. gamla arbetstagare som är födda år 1947 eller senare

intjänar 0,75 % i ålderspension av inkomstminskningen,

förutom om personen har fått deltidspension första gången

efter fyllda 60 år. Då är pensionstillväxten 1,0 % per år. Av

deltidsarbetet är pensionstillväxten 2 % om året för personer

födda före år 1950 och 1,9 % om året för övriga. Av deltidsarbetet

intjänas från 63 års ålder fram till utgången av

den månad under vilken arbetstagaren fyller 68 år 4,5 %

om året i pension.

Nya arbetstagare intjänar 0,75 % i ålderspension av inkomstminskningen,

förutom om personen har fått deltidspension

första gången efter fyllda 60 år. Då är pensionstillväxten

1,0 % per år.

Personer födda år 1953 eller senare

Då den nedre åldersgränsen för deltidspension år 2011

steg från 58 år till 60 år, slopas samtidigt pensionstillväxten

på inkomstminskningen för personer födda 1953 eller senare.

Av deltidsarbetet är pensionstillväxten 1,9 % om året

och från 63 års ålder fram till utgången av den månad under

vilken arbetstagaren fyller 68 år 4,5 % om året.

Familjepension: Som i ArPL.

Rehabiliteringspenning: Som i ArPL.

Samordning

Grundpensioner som intjänats före år 2005 samordnas med

övriga arbetspensioner 31.12.2004. Från år 2005 har den

intjänade pensionen inget maximibelopp. Samordningen

görs på samma sätt som inom KomPL.

68


Ekonomiskt stöd (= grupplivförsäkring)

StaPL

Då en person i arbetsavtalsförhållande eller tjänsteförhållande

på heltid i statens tjänst avlidit kan till hans anhöriga

(i första hand efterlevande make och barn under 22 år) betalas

ekonomiskt stöd av statsmedel.

Stödet betalas ut, om personen hade haft rätt till pension

enligt lagen om statens pensioner. Om förmånslåtaren har

omkommit genom olycksfall, läggs till stödet ett s.k.

olycksfallstillägg. Statskontoret beviljar och utbetalar stödet.

Pension för riksdagsman, medlem av statsrådet

och europarlamentariker

Pensionen för en riksdagsman bestäms med stöd av lagen

om pension för riksdagsmän, och den efter honom betalda

familjepensionen med stöd av lagen om familjepension för

riksdagsmän. Förutsättningen för erhållande av ålderspension

är 65 års ålder och att riksdagsmannauppdraget har

upphört. Ålderspensionen för riksdagsmän kan också ha

formen av s.k. anpassningspension. Pension kan oberoende

av ålder beviljas åt en riksdagsman som har verkat i

riksdagsmannauppdrag minst 7 år (= två valperioder). Anpassningspensionen

är beroende av förvärvsinkomsterna.

Med den ändring som trädde i kraft från början av mars

2011 har anpassningspensionen ändrats till anpassningsbidrag.

Anpassningsbidrag utbetalas för en bestämd tid beroende

på hur länge uppdraget som ledamot har varat. Ändringen

gäller riksdagsledamöter som invalts i riksdagen

första gången efter att ändringen trätt i kraft.

Pensionen (riksdagsledamot, minister, medlem i Europaparlamentet)

tillväxer med 4 % om året. Den målsatta pensionsnivån

är 60 % för nya riksdagsmän.

69


Beskattning

Pensionerna enligt lagen om statens pensioner är beskattningsbar

inkomst på samma sätt som pension för riksdagsman,

medlem av statsrådet och europarlamentariker.

Ansökan om och utbetalning av pension

Som i ArPL.

Keva betalar ut pensionen den 20:e dagen i varje månad eller

närmast föregående bankdag.

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen.

Pensionsanstalt

Pensionsärendena för statens personkunder sköts av Keva

(Unionsgatan 43, Helsingfors, postadress Statens pensioner,

PB 113, 00171 Helsingfors, 020 61 421, www.keva.fi).

Övervakande myndighet är finansministeriet (Snellmansgatan

1 A, Helsingfors, postadress PB 28, 00023 Statsrådet,

tfn (09) 16 001, www.vm.fi).

Centralorganisation är Arbetspensionsförsäkrarna TELA

(Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors, tfn 010 680 6700,

www.tela.fi).

Försäkringsavgift

År 2011 var arbetsgivarens pensionsavgift 14,63–27,40 %.

Arbetstagarens pensionsavgift är densamma som i ArPL.

70


Pensionslagen för evangelisk-lutherska

kyrkan (KyPL)

Lagen gäller

• person i tjänste- eller anställningsförhållande till evangelisk-lutherska

kyrkan, dess församling eller kyrkliga

samfällighet

• person, som utan att verka som företagare har slutit uppdrags-

eller konsultavtal med ovannämnd arbetsgivare,

samt förtroendeperson hos ovannämnd arbetsgivare

• präst eller lektor i tjänst hos förening, sammanslutning,

stiftelse eller inrättning, och som av domkapitlet har berättigats

att verka i denna befattning, under förutsättning

att ovannämnda sammanslutning har ingått ett pensionsavtal

gällande personen med kyrkans centralfond

• diakonissa som i huvudsyssla utövar lärarverksamhet vid

diakonissanstalt, under förutsättning att diakonissanstalten

har ingått ett pensionsavtal för dennes del med kyrkans

centralfond

• person i tjänst hos mellankyrklig eller motsvarande organisation

eller i arbete bland utlandsfinländare i annan

evangelisk-luthersk kyrkas eller dess församlings tjänst,

eller som verkar eller har verkat minst åtta år i missionsarbete

utomlands, förutsatt att personen har ingått ett

pensionsavtal med kyrkans centralfond.

Rätt till pension och pensionens belopp

Arbetstagaren har rätt till ålders-, förtida ålders-, invalid-,

arbetslöshets-, deltids- och familjepension samt rehabiliteringsförmån

i regel i enlighet med lagen om statens

pensioner (StaPL).

Familjepension utbetalas efter till pension enligt KyPL berättigad

person i tillämpliga delar enligt lagen om statens

pensioner (StaPL).

71


Beskattning

KyPL-pension och rehabiliteringspenning är beskattningsbar

inkomst.

Ansökan om och utbetalning av pension

Keva beviljar och betalar ut pensionerna åt personer, som

stått i ett anställningsförhållande som omfattas av pensionslagen

för evangelisk-lutherska kyrkan då de ansökte

om pension, eller vilka senast före ansökan om pension

stått i ett sådant anställningsförhållande. Pensionerna betalas

den första bankdagen respektive månad.

Pensionernas finansiering och placeringsverksamheten

sköts av Kyrkans centralfond (Hamngatan 11, PB 185,

00161 Helsingfors, tfn (09) 18 021).

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen.

Pensionsanstalt

Keva (Unionsgatan 42, PB 425, 00101 Helsingfors, tfn

020 61 421, www.keva.fi.

Tillsynsmyndighet över Keva är finansministeriet.

Centralorganisation är Arbetspensionsförsäkrarna TELA

(Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors, tfn 010 680 6700,

www.tela.fi).

Försäkringsavgift

För kostnaderna svarar genom kyrkans centralfond församlingarna

och de kyrkliga samfund och personer som

omfattas av pensionsskyddet.

72


KyPL

Arbetsgivarens pensionsavgift enligt KyPL är igenomsnitt

28,0 % år 2012. Arbetstagarens pensionsavgift är utöver

detta såsom i ArPL 5,15 % för 18–52-åringar och efter fyllda

53 år 6,5 % av de beskattningsbara inkomsterna.

73


Lagen gäller

74

Lagen om ortodoxa kyrkan

Präster, diakoner och kantorer som är anställda i huvudsyssla

och vars anställningsförhållande har börjat före

1.1.1994 och fortgår utan avbrott, omfattas av kyrkans eget

pensionssystem.

Sådana tjänstemän inom ortodoxa kyrkans central- och

stiftsförvaltning vars anställningsförhållande har börjat

1.1.1993 eller senare omfattas från 1.1.2007 av ArPL. Tjänstemän

inom kyrkans central- och stiftsförvaltning vars anställningsförhållande

har börjat före år 1993 omfattas av

StaPL.

Personal i arbetsavtalsförhållande i kyrkans och församlingarnas

tjänst omfattas av ArPL.

Rätt till pension och pensionens belopp

De som omfattas av lagen är berättigade till alla i ArPL och

StaPL stadgade pensioner och familjepensioner.

Beskattning

Pensionerna är beskattningsbar inkomst.

Ansökan om och utbetalning av pension

Ansökan om pensioner som beviljas av kyrkostyrelsen görs

hos kyrkostyrelsen, som även betalar ut ifrågavarande pensioner.

Ansökan om pensioner enligt StaPL och ArPL riktas till

Statskontoret och arbetspensionsanstalterna.


ORT

Av kyrkostyrelsen beviljade pensioner utbetalas den 10:e

dagen respektive månad.

Besvärsmyndighet

Rättelseyrkande gällande pensioner som beviljats av kyrkostyrelsen

ska framställas till kyrkostyrelsen och därefter

söks ändring i kyrkostyrelsens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen.

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen

(ArPL).

Pensionsanstalt

Finlands ortodoxa kyrkostyrelse (Karjalankatu 1, 70110

Kuopio, tfn 020 610 0210, www.ort.fi). E-post: kirkollishallitus@ort.fi.

Keva och pensionsförsäkringsbolagen.

Försäkringsavgift

Försäkringsavgifterna för dem som omfattas av StaPL och

ArPL bestäms enligt dessa lagar.

Pensionsförsäkringsavgiften är för anställda som omfattas

av kyrkostyrelsens pensionssystem och som börjat sin anställning

1.1.1994 eller senare densamma som i ArPL och

för anställda som börjat sin anställning före 1.1.1994 densamma

som i StaPL. För arbetsgivarens (kyrkostyrelsens)

del är försäkringsavgifterna i allmänhet något högre än

inom ArPL.

75


76

Lagen om sjömanspensioner (SjPL)

Lagen gäller

SjPL tillämpas på arbetstagare som utför i lagen om sjöarbetsavtal

avsett arbete

1. på ett finländskt handelsfartyg i utrikesfart

2. på ett sjögående finländskt bärgnings- eller fiskefartyg

som används i förvärvssyfte; på arbetstagare som arbetar

på ett fiskefartyg tillämpas SjPL emellertid endast

under förutsättning att fartygets sedvanliga resor utsträcks

längre än till Östersjön

3. på ett annat finländskt isbrytarfartyg än en hamnisbrytare

4. på sådana finländska lastfartyg, bogserbåtar eller skjutbogserare

som huvudsakligen går i inrikes sjöfart och är

inskrivna i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om

förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används

för sjötransport (1277/2007)

5. på ett sådant finländskt handelsfartyg i utrikesfart som

hyrts ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat,

förutsatt att arbetstagaren står i anställningsförhållande

till fartygets ägare eller en av denna anlitad arbetsgivare

6. någon annanstans än på fartyg som avses i 1–5 punkten,

när det är fråga om tillfälligt arbete som utförs på förordnande

av arbetsgivaren.

Ett fartyg är finländskt och berättigat att föra finländsk

flagg, om en finländsk medborgare eller ett finländskt samfund

äger mer än sex tiondelar av fartyget. Ministeriet med

ansvar för sjöfartsärenden ska dessutom enligt de förutsättningar

som föreskrivs med förordning på ansökan godkänna

ett annat fartyg som finländskt, om en medborgare som

hör till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

eller en juridisk person som grundats enligt lagstiftningen

i en sådan stat äger mer än sex tiondelar av fartyget.


SjPL

SjPL tillämpas också på arbetstagare som utför sådant arbete

som motsvarar i lagen om sjöarbetsavtal avsett arbete


1. ett sådant utländskt handelsfartyg i utrikesfart som en

finländsk redare hyrt i huvudsak obemannat, förutsatt

att arbetstagaren står i anställningsförhållande till redaren

eller en av denna anlitad annan arbetsgivare

2. ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart när på arbetstagaren

tillämpas finsk lagstiftning med stöd av bestämmelserna

om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning

om social trygghet (883/2004) eller en överenskommelse

om social trygghet

3. ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart, förutsatt att arbetstagaren

i egenskap av utsänd arbetstagare står i anställningsförhållande

till en finländsk arbetsgivare

4. ett sådant utländskt fartyg i utrikesfart som tillhör ett

finländskt bolags utländska dotterbolag, förutsatt att arbetstagaren

är finsk medborgare eller bosatt i Finland

och att det finländska moderbolaget har gett Sjömanspensionskassan

en förbindelse om betalningen av försäkringsavgiften

eller ställt en av kassan godkänd säkerhet

för denna betalning; Sjömanspensionskassans styrelse

kan på ansökan under samma förutsättningar godkänna

att SjPL även tillämpas på en ovan avsedd arbetstagare

som är anställd hos något annat utländskt bolag,

förutsatt att finländska bolag har absolut bestämmanderätt

i bolaget i fråga.

Begränsningar av lagens tillämpningsområde

SjPL gäller inte anställningsförhållanden före kalendermånaden

efter den under vilken arbetstagaren fyller 18 år och

inte heller efter den kalendermånad under vilken arbetstagaren

fyller 68 år.

SjPL tillämpas inte på anställningsförhållanden som avses

fortgå en kortare tid än ett år och i vilka arbetstagaren är

77


verksam som musiker, skådespelare, dansör eller annan utövande

konstnär. Nämnda arbetstagare försäkras enligt

ArPL.

SjPL gäller inte arbetstagare på vilka finsk lagstiftning inte

tillämpas enligt bestämmelserna om tillämplig lagstiftning

i EU:s grundförordning om social trygghet (883/2004) eller

en överenskommelse om social trygghet.

I fråga om finländska fartyg som är inskrivna i handelsfartygsförteckningen

enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften

för fartyg som används för sjötransport

(1277/2007) tillämpas SjPL endast på medborgare i ett EU-

eller EES-land, medborgare i tredje land som är stadigvarande

bosatta i ett EU- eller EES-land samt på medborgare

i sådana länder med vilka Finland har ingått bilaterala avtal

om social trygghet, såvida bestämmelserna i avtalet om social

trygghet förutsätter detta. SjPL tillämpas inte på medborgare

i tredje land som är stadigvarande bosatta utanför

EU- eller EES-länderna till den del som de arbetar på ett

finländskt fartyg som är inskrivet i ovannämnda handelsfartygsförteckning,

såvida inte bestämmelserna i ett bilateralt

avtal om social trygghet som Finland ingått uttryckligen

förutsätter detta. Merparten av de finländska handelsfartygen

i utrikesfart är införda i ovannämnda handelsfartygsförteckning.

SjPL tillämpas inte på självständiga företagare, eftersom de

inte står i ett sådant anställningsförhållande som avses i lagen

om sjöarbetsavtal. Gränsdragningen mellan SjPL och

FöPL följer samma principer som gränsdragningen mellan

ArPL och FöPL.

Inrikesfart

SjPL tillämpas i regel inte på arbetstagare som arbetar på

fartyg i inrikesfart. Ett undantag utgör endast de fartyg i inrikesfart

som omfattas av SjPL och som huvudsakligen går

i inrikes sjöfart som är exponerad för internationell kon-

78


SjPL

kurrens och som på basis av detta är införda i handelsfartygsförteckningen

enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften

för fartyg som används för sjötransport. År

2011 var antalet fartyg i inrikesfart som omfattas av SjPL

några stycken.

huvudsakligt arbete

Om en arbetstagare i samma anställningsförhållande arbetar

både i utrikes- och inrikesfart, ska allt arbete försäkras

enligt den pensionslag som tillämpas på det huvudsakliga

arbetet. När pensionsskyddet ordnas fördelas anställningsförhållandet

inte att omfattas av olika pensionslagar.

Tillämpningslösningar

I oklara fall avgör Sjömanspensionskassans styrelse huruvida

SjPL ska tillämpas på en viss person eller på personer

som tjänstgör på ett visst fartyg.

EU-bestämmelser

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen

föreskrivs vilket lands socialskyddslagstiftning som ska tilllämpas

då medborgare i EU:s medlemsländer samt EESländerna

arbetar inom EES. Förordningens bestämmelser

om sjömän åsidosätter bestämmelserna om SjPL:s internationella

tillämpningsområde. Om Finlands socialskyddslagstiftning

ska tillämpas med stöd av förordningen, pensionsförsäkras

sjömännen med tillämpning av SjPL. En person

som arbetar på ett fartyg som seglar under ett medlemslands

flagg omfattas enligt förordningens huvudregel gällande

sjömän av lagstiftningen i detta land. Regeln gällande

flagglandet kompletteras av följande särskilda bestämmelser:

1) Om arbetsgivaren och arbetstagaren har hemort i samma

land, och detta land är ett annat land än det vars

flagg fartyget för, sker försäkringen i enlighet med lagstiftningen

i arbetsgivarens och arbetstagarens hemland.

79


2) Om en arbetstagare sänds för att tillfälligt arbeta på fartyg

under ett annat EU- eller EES-lands flagg för den utsändande

arbetsgivarens räkning och arbetet förväntas

fortgå högst 24 månader och arbetstagaren inte sänds

för att ersätta en annan arbetstagare, omfattas han eller

hon alltjämt av utgångslandets lagstiftning.

Rätt till pension

Ålderspension

SjPL:s pensionsåldrar

I SjPL avviker bestämmelserna om pensionsålder från varandra

i fråga om befäl och manskap. Både manskap och

befäl har samma allmänna pensionsålder, men en person

som hör till manskapet har möjlighet att vid den intjänade

pensionsåldern avgå tidigare med ålderspension än en försäkrad

som hör till befälet. Med allmän pensionsålder avses

den ålder, då alla som hör till ifrågavarande grupp har

rätt att avgå med ålderspension oberoende av hur länge de

tjänstgjort till sjöss.

Avgång med pension vid intjänad pensionsålder förutsätter

att

• arbetstagaren har fullgjort en viss mängd sjötjänst som

försäkrats enligt SjPL

• arbetstagaren är i sjötjänst som försäkrats enligt SjPL då

han eller hon uppnår pensionsåldern

• arbetstagaren under de senaste 3 åren före uppnådd

pensionsålder har varit minst 18 månader i pensionsberättigande

tjänst som försäkrats enligt SjPL.

Pensionsålder för befäl

Den allmänna pensionsåldern för befäl är 63–68 år.

En person som hör till befälet kan avgå med pension före

63 års ålder i en s.k. intjänad pensionsålder, om personen

har den mängd sjötjänst som försäkrats enligt SjPL som för-

80


SjPL

utsätts i lag. Den intjänade pensionsåldern beräknas med

en månads noggrannhet genom att de månader i sjötjänst

som försäkrats enligt SjPL och som överstiger 324 månader

avdras från åldern 63 år. Exempelvis kan en person med

337 månader sjötjänst avgå med pension vid en ålder av 61

år och 11 månader. En person som hör till befälet kan avgå

med ålderspension vid den intjänade pensionsåldern tidigast

i 60 års ålder, vilket förutsätter sjötjänst i 360 månader,

dvs. 30 år.

Pensionsålder för manskap

Den allmänna pensionsåldern för manskap är 63–68 år.

Den intjänade pensionsåldern för manskap beräknas med

en månads noggrannhet på samma sätt som pensionsåldern

för befäl genom att de månader i sjötjänst som försäkrats

enligt SjPL och som överstiger 324 månader avdras

från åldern 63 år. En person som hör till manskapet kan

avgå med pension tidigast vid 55 års ålder, vilket förutsätter

420 månader eller 35 år i sjötjänst.

Ålderspension för sjöman som blir arbetslös

Om en sjöman blir arbetslös eller börjar arbeta på land före

uppnådd pensionsålder, förlorar han eller hon sin rätt att

avgå med pension i den intjänade pensionsåldern. Sjömannens

rätt att avgå med pension i den intjänade pensionsåldern

bibehålls emellertid trots arbetslöshet under följande

förutsättningar:

1. Arbetslösheten har berott på att fartyget sålts, fartyget

tagits ur trafik, arbetskraften minskats eller av att sjömannen

har hävt sitt arbetsavtal på de grunder som avses

i 7 kap. 5 § eller 9 kap. 1 § i lagen om sjöarbetsavtal.

2. Sjömannen uppnår den intjänade pensionsålder som

berättigar till pension inom fem år efter det att anställningsförhållandet

upphörde och arbetsstagaren för hela

denna tid har rätt till dagpenning, arbetsmarknadsstöd

eller arbetslöshetspension i enlighet med lagen om ut-

81


82

komstskydd för arbetslösa. Om arbetskraftsmyndigheten

erbjuder sjömannen arbete som han eller hon inte

kan vägra att ta emot utan att förlora sin rätt till dagpenning

eller arbetsmarknadsstöd, förlorar han eller hon

inte sin rätt till den intjänade pensionsåldern, förutsatt

att han eller hon fortlöpande sökt sådant arbete som

omfattas av SjPL:s tillämpningsområde genom arbetskraftsmyndighetens

förmedling.

Om en sjöman uppfyller ovannämnda förutsättningar och

blir arbetslös, kvarstår för honom eller henne rätten till de

särskilda tillväxtprocentsatserna enligt SjPL.

Förtida ålderspension

En sjöman kan avgå med förtida ålderspension högst

ett år före den intjänade eller allmänna pensionsåldern,

dock inte före 55 års ålder. Tidigareläggningen räknas från

den allmänna pensionsåldern eller från den pensionsålder

som intjänats fram till avgången med pension. Tidigareläggning

av pensionen minskar beloppet av den pension

som betalas ut. För varje tidigarelagd månad är minskningen

0,6 %.

Uppskovsförhöjning som i ArPL.

Invalidpension som i ArPL.

Delinvalidpension som i ArPL.

Rehabiliteringsstöd som i ArPL.

Bestämmelserna om yrkesinriktad rehabilitering, rehabiliteringstillägg

och rehabiliteringspenning motsvarar

bestämmelserna i ArPL.

Familjepension som i ArPL. Undantag utgör endast de

specialbestämmelser som gäller änkor födda före 1.7.1955.


SjPL

Deltidspension som i ArPL med undantag av några särskilda

drag i anslutning till arbetstiderna inom sjöfart.

Begravningsunderstöd utbetalas under i lagen stadgade

förutsättningar till efterlevande make eller maka eller

dödsbo, om förmånslåtaren vid sin död ännu inte fyllt 67

år och han eller hon då fick ålders- eller invalidpension enligt

de särskilda tillväxtprocentsatserna enligt sjömanspensionslagen

eller om personen vid sin död skulle ha haft rätt

till ålders- eller invalidpension som fastställts i enlighet

med de särskilda tillväxtprocentsatserna enligt lagen om

sjömanspensioner.

Återföring av fribrevets kapitalvärde

Om arbetstagaren har varit borta från sjötjänst som försäkrats

enligt SjPL i mer än tre år och denna period har börjat

före 1967 och då frånvaron inte har berott på skaffandet av

yrkesutbildning som behövs för sjömansyrket eller på sjukdom,

lyte eller fel som arbetstagaren ådragit sig i sjömansyrket,

berättigar tjänstgöringen före frånvaron inte till pension.

I ett sådant fall har den försäkrade som betalat försäkringsavgifter

emellertid på ansökan rätt att som återföring

få en summa som motsvarar fribrevets kapitalvärde. Återföringen

av fribrevets kapitalvärde beräknas i enlighet med

de grunder som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

SjPL-pensionens belopp

Från början av år 2005 intjänas pension också i SjPL på förvärvsinkomster

enligt inkomstprincipen. På pensionens

belopp inverkar således inkomsterna under hela arbetskarriären

och tillväxtprocenten enligt arbetstagarens ålder.

Intjänandet av pension upphör vid utgången av den månad

personen fyller 68 år. När pensionen beräknas höjs inkomsterna

under tidigare år till nivån vid beräkningstidpunkten

med en lönekoefficient. Pension enligt SjPL in-

83


tjänas också för olika oavlönade perioder för de förmånsgrundande

förvärvsinkomsterna på samma sätt som i ArPL.

För arbete vid sidan av pension intjänas också i SjPL pension

på samma sätt som i ArPL.

Återstående tid

Den återstående tiden fastställs i SjPL på samma sätt som i

ArPL. Då pensionen beviljas av Sjömanspensionskassan löper

den återstående tiden för SjPL-pensionen ut vid 55–63

års ålder. Härvid beräknas den återstående tiden till utgången

av det kalenderår under vilket arbetstagaren skulle

ha uppnått den intjänade eller allmänna pensionsåldern

enligt SjPL, om han eller hon fortlöpande hade arbetat i ett

SjPL-anställningsförhållande från början av den månad

som följde efter invalidiseringen fram till nämnda pensionsålder.

Om pensionen beviljas av en annan anstalt, beräknas

den återstående tiden för SjPL-pensionen till utgången

av den kalendermånad under vilken arbetstagaren

fyller 63 år.

Intjänande av SjPL-pension från 1.1.2005

SjPL-pensionen kan fastställas antingen enligt särskilda tillväxtprocentsatser

eller enligt de allmänna tillväxtprocentsatser

som motsvarar ArPL.

Särskilda tillväxtprocentsatser i SjPL

SjPL-pension bestäms i enlighet med SjPL:s särskilda tillväxtprocentsatser,

förutsatt att

• arbetstagaren går i ålderspension från ett anställningsförhållande

som försäkrats enligt SjPL och Sjömanspensionskassan

är behörig att behandla pensionsansökan

eller

• arbetstagaren har rätt till sådan invalidpension i fråga

om vilken Sjömanspensionskassan är behörig att be-

84


SjPL

handla pensionsansökan och arbetstagarens SjPL-arbetsinkomster

under månaden för pensionsfallet och

under de trettiosex kalendermånader som föregår pensionsfallet

är sammanlagt minst 21 688,80 euro (enligt

2012 års nivå).

Allmänna tillväxtprocentsatser i SjPL

Om arbetstagaren inte uppfyller ovannämnda förutsättningar,

bestäms SjPL-pensionen enligt de allmänna tillväxtprocentsatserna

som motsvarar ArPL.

Tillväxtprocentsatser i SjPL

Pensionen tillväxer för varje år med 1,6 % (särskilda tillväxtprocentsatser)

eller 1,5 % (allmänna tillväxtprocentsatser)

på grundval av de arbetsinkomster som arbetstagaren

tjänat från början av den månad som följer efter fyllda 18

år fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren

fyller 53 år.

Pensionen tillväxer för varje år med 2,0 % om året (särskilda

tillväxtprocentsatser) eller 1,9 % (allmänna tillväxtprocentsatser)

på grundval av de arbetsinkomster som arbetstagaren

tjänat från början av den månad som följer efter

fyllda 53 år fram till utgången av den månad under vilken

arbetstagaren fyller 63 år.

Pensionen tillväxer för varje år med 4,5 % om året (särskilda

och allmänna tillväxtprocentsatser) på grundval av de

arbetsinkomster som arbetstagaren tjänat från början av

den månad som följer efter fyllda 63 år fram till utgången

av den månad under vilken arbetstagaren fyller 68 år.

För återstående tid intjänas alltid 1,6 % per år i pension

(särskilda tillväxtprocentsatser) eller 1,5 % (allmänna tillväxtprocentsatser)

på grundval av SjPL-inkomsterna för

återstående tid.

85


Pension som intjänats för tiden före 1.1.2005

Alla vid årsskiftet 2004–2005 i kraft varande SjPL-anställningsförhållanden

avslutades 31.12.2004 och för anställningsförhållandena

beräknades fribrev. Sjömanspensionskassan

beräknade dessutom den för olika anställningsförhållanden

intjänade SjPL-pensionens totala belopp för hela

tiden före 1.1.2005. Den intjänade SjPL-pensionens sammanräknade

belopp för tiden före 1.1.2005 bestäms med

tillämpning av flera olika regler, beroende bl.a. på huruvida

pensionen beviljas av Sjömanspensionskassan eller någon

annan pensionsanstalt. De sammanlagda beloppen av

intjänad SjPL-pension före 1.1.2005 samordnas inte.

Pensionen beviljas av någon annan anstalt än

Sjömanspensionskassan

Om pensionen beviljas av en annan anstalt än Sjömanspensionskassan,

bestäms det sammanräknade beloppet av före

1.1.2005 intjänad SjPL-pension på nedan i punkt 1 eller

punkt 2 beskrivet sätt, beroende på vilketdera sättet som

ger en större pension.

1. SjPL-pensionen bestäms med tillämpning av SjPL-fribrevsregeln.

Då tillväxer pensionen med 2 % för tiden

före 1.1.1991 och på motsvarande sätt som med

APL-tillväxtprocentsatserna under tiden 1.1.1991–

31.12.2004. Maximibeloppet av den så beräknade och

med arbetspensionstillägg förhöjda SjPL-pensionen är

dock 50 % av arbetstagarens genomsnittliga månadslön

under de senaste tio åren i sjötjänst. Vid beräkningen av

den genomsnittliga månadslönen för de tio senaste sjötjänståren

beaktas året 2004 och tidigare år.

2. SjPL-pensionen bestäms med tillämpning av SjPL-fribrevsregeln,

dock så att pensionen tillväxer med 1,5 %

för tiden före 1.1.1991 och på motsvarande sätt som

med APL-tillväxtprocentsatserna under tiden 1.1.1991–

31.12.2004.

86


SjPL

I allmänhet bestäms SjPL-pensionen enligt den regel som

beskrivits i punkt 1.

Pensionen beviljas av Sjömanspensionskassan

Om pensionen beviljas av Sjömanspensionskassan, kan det

sammanräknade beloppet av den före 2005 intjänade SjPLpensionen

bestämmas som en fribrevspension så som beskrivits

ovan i punkterna 1 och 2. Då pensionen beviljas av

Sjömanspensionskassan kan SjPL-pensionen också bestämmas

enligt följande regler:

3. SjPL-pensionen bestäms enligt huvudregeln i SjPL, enligt

vilken den årliga tillväxtprocenten är 2 %. Maximibeloppet

av den så beräknade och med arbetspensionstillägg

förhöjda SjPL-pensionen är dock 50 % av arbetstagarens

genomsnittliga månadslön under de senaste tio

åren i sjötjänst. Vid beräkningen av den genomsnittliga

månadslönen för de tio senaste sjötjänståren beaktas

året 2004 och tidigare år.

4. SjPL-pensionen bestäms med tillämpning av SjPL-huvudregeln

så som beskrivits ovan i punkt 3, och den sålunda

beräknade pensionen multipliceras med talet 0,8

(omvandlat belopp enligt SjPL-huvudregeln).

5. SjPL-pensionen bestäms med tillämpning av den s.k.

APL-garantiregeln varvid SjPL-pensionens belopp beräknas

enligt tillväxtprocentsatserna i APL.

Sammanslagning av pension intjänad före 1.1.2005 och

pension intjänad från 1.1.2005

Den SjPL-pension som beviljas beräknas genom att beloppet

av den från 1.1.2005 intjänade pensionen läggs till den

pension som intjänats före 1.1.2005. Sammanslagningen

sker i enlighet med följande regler.

Pension som intjänats från 1.1.2005 i enlighet med de allmänna

tillväxtprocentsatserna enligt SjPL läggs till de sammanlagda

beloppen av SjPL-pensionen som anges ovan i

punkterna 1 och 2 för tiden före 1.1.2005. Då pension som

87


intjänats från 1.1.2005 läggs till det sammanlagda beloppet

av SjPL-pensionen som anges ovan i punkt 1, kan beloppet

av den SjPL-pension som beviljas för tiden före 1.1.2005

inte överskrida ovan i punkt 1 nämnda maximibelopp på

50 %. Den SjPL-pension som beviljas fastställs genom att

den pension som intjänats 1.1.2005 läggs till de sammanlagda

beloppen av SjPL-pensionen som anges i punkterna

1 och 2 för tiden före 1.1.2005 på ovan beskrivna sätt beroende

på vilkendera regeln som ger en större SjPL-pension.

Pension som intjänats från 1.1.2005 i enlighet med de särskilda

tillväxtprocentsatserna enligt SjPL läggs till de sammanlagda

beloppen av SjPL-pensionen som anges ovan i

punkterna 3–5 för tiden före 1.1.2005. Då pension som intjänats

från 1.1.2005 läggs till det sammanlagda beloppet

av SjPL-pensionen som anges ovan i punkt 3, kan beloppet

av den SjPL-pension som beviljas för tiden före 1.1.2005

överskrida ovan i punkt 3 nämnda maximibelopp på 50 %

endast till den del som pensionen har intjänats efter den

intjänade pensionsåldern eller efter fyllda 63 år. Den SjPLpension

som beviljas fastställs genom att den pension som

intjänats från 1.1.2005 läggs till de sammanlagda beloppen

av SjPL-pensionen som anges i punkterna 3–5 för tiden

före 1.1.2005 på ovan beskrivna sätt beroende på vilkendera

regeln som ger en större SjPL-pension

Intjänande av pension under oavlönade perioder: Som i

ArPL.

Index: Som i ArPL.

Avdrag av primära förmåner från pensionen: Som i ArPL.

Engångsförhöjning av invalidpensionen: Som i ArPL.

Livslängdskoefficient: Som i ArPL.

88


Beskattning

SjPL-pension är beskattningsbar inkomst.

Ansökan om pension

SjPL

Pension söks hos Sjömanspensionskassan eller på det sätt

som angetts i fråga om ArPL.

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen.

Pensionsanstalt

Sjömanspensionskassan (Nylandsgatan 16 A, PB 327,

00121 Helsingfors, tfn 010 633 990, www.merimieselakekassa.fi).

Övervakande myndighet är Finansinspektionen, (Mikaelsgatan

8 A, 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151,

www.finanssivalvonta.fi).

Centralorganisation är Arbetspensionsförsäkrarna TELA

(Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors, tfn 010 680 6700,

www.tela.fi).

Försäkringsavgift

Både sjömannen och dennes arbetsgivare betalar en lika

stor försäkringsavgift till Sjömanspensionskassan. Från

början av 2012 är försäkringsavgiften sammanlagt 22,4 %

(11,2 % + 11,2 %). Arbetsgivaren innehåller arbetstagarens

andel av försäkringsavgiften från lönen och redovisar den

tillsammans med sin andel till Sjömanspensionskassan. Arbetstagarens

försäkringsavgift beaktas i förskottsinnehåll-

89


ningen och minskar beskattningen. Staten deltar i finansieringen

av sjömanspensionerna genom att betala en tredjedel

av pensionsutgifterna.

90


Folkpension, garantipension, familjepension

och förmåner för handikappade

Till det pensionsskydd som sköts av Folkpensionsanstalten

(FPA) hör förutom folkpensionen och familjepensionen

även garantipension, bostadsbidrag för pensionstagare,

barnförhöjning och fronttillägg. Till FPA:s handikappförmåner

hör handikappbidrag för personer under 16 år, handikappbidrag

för personer över 16 år och vårdbidrag för

pensionstagare. Garantipension, bostadsbidrag för pensionstagare,

barnförhöjning, fronttillägg och handikappförmåner

betalas också till andra än personer som erhåller

folkpension.

Folkpensionslagen (FPL) gäller

Personer, bosatta i Finland, som fyllt 16 år.

En förutsättning för folkpension och barnförhöjning är att

sökanden har bott minst 3 år i Finland efter fyllda 16 år.

Denna tid krävs emellertid inte av en ung person, som är

bosatt i Finland när han eller hon fyller 16 år och då får

handikappbidrag för barn under 16 år, förutsatt att arbetsoförmågan

har börjat under den tid personen varit bosatt i

Finland och före personen har fyllt 19 år.

När boendetiden beräknas beaktas även boendetid i övriga

EU/EES-länder. För att få pension bör man dock ha bott

minst ett år i Finland

Lagen om garantipension gäller

Personer bosatta i Finland (samma definition som i fråga

om folkpension), som

1) har fyllt 62 år och får ålderspension eller förtida ålderspension

91


2) får sjukpension enligt folkpensionslagen

3) får full invalidpension enligt lagen om pension för arbetstagare

eller annan motsvarande full sjukpension på

grundval av ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande

4) får fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension

eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas

när ett år har förflutit från en trafikskada och vilka enligt

den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, lagen om

olyckfall i militärtjänst, trafikförsäkringslagstiftningen

eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst beviljas på

grundval av full arbetsoförmåga

5) får arbetslöshetspension, eller

6) får avträdelsestöd.

Rätt till garantipension har också en invandrare som bott

minst tre år i Finland och som har fyllt

1) 65 år eller

2) 16 år och som är arbetsoförmögen enligt folkpensionslagen,

men inte permanent blind eller rörelsehindrad.

För att garantipension ska beviljas krävs dessutom att den

sökande visar att han eller hon i Finland och från utlandet

har sökt de pensioner och ersättningar som han eller hon

kan ha rätt till.

Förmåner

Ålders- och sjukpension, till vilken kan höra folkpension,

fronttillägg, bostadsbidrag, vårdbidrag för pensionstagare

och barnförhöjning. Bostadsbidrag utbetalas inte till person

med förtida ålderspension förrän han fyllt 65 år.

Arbetslöshetspension till vilken kan höra folkpension,

fronttillägg, bostadsbidrag och barnförhöjning.

Garantipension, till vilken kan höra bostadsbidrag och

vårdbidrag för pensionstagare.

92


Rätt till pension

Rätten till folkpension beror alltid på sökandens övriga

pensionsinkomster. Folkpension beviljas inte, om de övriga

pensionerna överstiger den övre inkomstgränsen (se tabellen

på sidan 97).

Ålderspension utbetalas till person, som fyllt 65 år och

förtida ålderspension till person som fyllt 62 år

Sjukpension kan beviljas även för bestämd tid som rehabiliteringsstöd

under vård eller rehabilitering eller utredning

av rehabiliteringsbehovet.

Sjukpension utbetalas till person i åldern 16–64 år, som på

grund av sjukdom, skada eller lyte är oförmögen att utföra

sitt vanliga arbete eller annat därmed jämförbart arbete,

som med beaktande av hans ålder, yrkesskicklighet och

andra omständigheter kan anses vara lämpligt för honom

och trygga en skälig utkomst. I sjukpension som beviljats

en person som fyllt 60 år betonas arbetsoförmågans förvärvsmässiga

karaktär. Pension beviljas alltid en person

som är blind, oförmögen att röra sig eller i sådant tillstånd

av hjälplöshet att han inte kan komma till rätta utan annans

hjälp.

Sjukpensionen börjar, då sjukförsäkringslagens dagpenning

upphör. Om dagpenning inte betalas, kan sjukpensionen

börja först efter den kalkylmässiga dagpenningsperioden

eller från samma tidpunkt för vilken personen beviljats

invalidpension enligt arbetspensionslagarna. En person

som fyllt 63 år kan emellertid beviljas sjukpension från

början av den månad som följer efter arbetsoförmågans begynnande,

men tidigast från samma tidpunkt vid vilken

han beviljas ålderspension enligt arbetspensionslagarna.

Arbetslöshetspension utbetalas enligt samma förutsättningar

som arbetslöshetspension enligt arbetspensionslagarna.

Även villkoren för att pensionen börjar utbetalas, av-

FPL

93


yts och upphör är i övrigt desamma, men arbetslöshetspension

enligt folkpensionslagen fortsätter fram till den

allmänna pensionsåldern på 65 år.

Garantipension utbetalas endast till dem, vars samtliga

övriga pensioner (folkpension, arbetspensioner och med

dem jämställbara fortlöpande ersättningar samt pensioner

från utlandet) som bruttoinkomst är mindre än den inkomstgräns

som berättigar till garantipension (se tabellen

på sidan 97).

Pensionens belopp

Folkpensionen är beroende av pensionstagarens pensionsinkomster

samt äktenskap eller samboförhållande.

Beloppen av full folkpension framgår av tabellen på sidan

97. Full folkpension utbetalas, om inkomsten är mindre än

den lägre gränsen i tabellen. Om inkomsten är större än

den lägre gränsen, avdras från den fulla folkpensionen hälften

av skillnaden mellan inkomsten och den lägre inkomstgränsen.

Folkpensionen upphör, när inkomsten överstiger

den övre inkomstgränsen. Den minsta folkpension som utbetalas

är 6,47 euro per månad.

Uppskjutna ålderspensioner höjs med 0,6 % för varje månad

varmed pensionen har skjutits fram från den månad

som följer efter fyllda 65 år.

Förtida ålderspension minskas med 0,4 % för varje månad

som pensioneringen inleds före ingången av den månad

under vilken personen fyller 65 år. Förtidsavdraget är

bestående, dvs. det kvarstår även i den pension som betalas

ut efter fyllda 65 år.

Garantipensionens belopp är beroende av pensionstagarens

egna pensionsinkomster (se tabellen på sidan 97). Övriga

pensioner avdras till fullt belopp.

94


Bostadsbidrag för pensionstagare utgår till mottagare av

arbets-, folk-, efterlevande- och garantipension med högst

85 % av den del av boendekostnaderna som överstiger

självrisken. Fullt bostadsbidrag betalas utgående från inkomsterna

till pensionstagare, för vilken endast en grundsjälvrisk

på 590,79 euro per år för boendet bestämts. Den

högsta årsinkomst som kan ge rätt till fullt bostadsbidrag

är för ensamstående person 8 397 euro. För äkta makar, om

den ena maken inte har rätt till bostadsbidrag, är ovannämnda

gräns 12 308 euro, och om båda makarna har rätt

till bostadsbidrag, är gränsen 13 488 euro per år. Då inkomsterna

överstiger ovannämnda inkomster, höjs självriskandelen.

Bostadsbidrag betalas dock inte för den del av

boendekostnaderna som överstiger maximibeloppet i tabellen

på sidan 99.

Barnförhöjningen är 21,23 euro per månad. Barnförhöjning

betalas till arbets- eller folkpensionstagare för varje

barn under 16 år.

Fronttillägg betalas till veteraner, åt vilka har beviljats

frontmanna-, fronttjänst-, front- eller veterantecken. Fronttillägg

enligt lagen om frontmannapension betalas alltid till

i Finland bosatt person som erhållit ovannämnda tecken,

och till utomlands bosatt finländsk medborgare, om han erhåller

folkpension. Fronttillägg kan även betalas till utomlands

bosatt finsk eller utländsk medborgare, som har

ovannämnda tecken, även om han inte får folkpension. De

som har deltagit i minröjning åren 1945–1952 har rätt till

fronttillägg.

Fronttillägget är 47,55 euro per månad.

Extra fronttillägg utbetalas till de fronttilläggsmottagare,

vilkas ograverade folkpension överstiger 98,32 euro per

månad. Extra fronttillägg betalas inte till minröjare. Det extra

fronttillägget utgår med 25–45 % av det belopp varmed

folkpensionen överstiger 98,32 euro, dock minst 6,09 euro

per månad.

FPL

95


Extra fronttillägg räknas från en sådan folkpension i vilken

pensionerna från andra länder räknats som inkomst men

som inte anpassats till den tid pensionstagaren bott i Finland.

Den tid som pensionstagaren bott utomlands kan inverka

på beloppet av folkpensionen. Folkpensionen betalas utan

avdrag, om sökanden bott i Finland 80 % av tiden mellan

fyllda 16 år och pensionens början eller fyllda 65 år. I övrigt

anpassas pensionens belopp till den tid personen bott

i Finland.

På folkpensionen inverkar inte bl.a:

• arbetsinkomst

• lantbruksinkomst

• sytning

• företagarinkomst

• naturaförmåner

• hyresinkomst

• depositionsräntor o.d. räntor

• fronttillägg

• generationsväxlingspensionens tilläggsdel

• avträdelsepension och tillägg enligt avträdelsesystemet

• barnbidrag

• livränta, tilläggsränta och tilläggsförsörjningspension enligt

lagen om ersättning för skada ådragen i militärtjänst

• av olycksfallsförsäkringens förmåner bl.a. menersättning

• ersättning enligt lagen om brottsskador

• pension som baserar sig på frivilligt tecknad försäkring,

t.ex. individuell pensionsförsäkring

• bostadsbidrag

• bostadsförmån för egen bostad

• vårdbidrag eller handikappbidrag

• underhåll som grundar sig på underhållsskyldighet

• utkomststöd.

På folkpensionen inverkar delvis:

• vissa pensioner som börjat löpa före 1.7.1975 och försörjningspension

enligt lagen om ersättning för skada

ådragen i militärtjänst som börjat löpa före 1.1.1983.

96


FOLKPENSIONEN ÅR 2012

Familjeför- Full folk- Lägre inkomst- Övre inkomsthållanden

pension gräns *) gräns **)

e/mån. e/mån. e/mån.

Ensamstående 608,63 53,70 1 257,96

I parför-

hållande ***) 539,85 53,70 1 120,46

*) Rätt till full folkpension.

**) Om inkomsten är minst detta, utetalas ingen folkpension.

***) Om en som lever i parförhållande avgått med pension före 1.9.1991

och maken avgår med pension efter 1.9.1991, är makarnas pensioner

olika. Den som först avgått med pension får en likadan pension som en

ensamstående, och den som senare avgår med pension får en likadan

pension som en som är gift.

GARANTIPENSION ÅR 2012, ensamstående

Arbetspension Folkpension Garantipension Sammanlagt

e/mån. e/mån. e/mån. e/mån.

0 608,63 105,10 713,73

100,00 585,46 28,27 713,73

143,59 563,67 6,47* 713,73

200,00 535,46 0 735,46

* minsta garantipension som betalas ut är 6,47 euro/månad

GARANTIPENSION ÅR 2012, i parförhållande

Arbetspension Folkpension Garantipension Sammanlagt

e/mån. e/mån. e/mån. e/mån.

0 539,85 173,88 713,73

100,00 516,68 97,05 713,73

281,16 426,10 6,47* 713,73

300,00 416,68 0 716,68

* minsta garantipension som betalas ut är 6,47 euro/månad

FPL

97


På folkpensionen inverkar följande inkomster:

• sökandens arbets- och tjänstepensioner utom den andel

som överstiger den stadgade gränsen i fråga om vissa

förmåner som endast delvis beaktas (se föregående). Ålderspension

enligt arbetspensionslagarna som begynt

1.2.2005 eller därefter beaktas som inkomst i form av

pension som intjänats fram till 63 års ålder, och bonustillväxten

på 4,5 % efter 63 års ålder inverkar inte på

folkpensionen. Rehabiliteringstillägg, barnförhöjning eller

höjning som kompenserar folkpensionens grunddel

och som betalas på arbetspensionen inverkar inte på

folkpensionen.

övriga pensioner, bl.a. efterlevandepensioner

• ersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring och

trafikförsäkringslagen.

Bostadsbidrag för pensionstagare

På bostadsbidraget inverkar bl.a:

På bostadsbidraget inverkar nästan samtliga egna och makens

eller makans inkomster. Av förmögenheten räknas

som inkomst 8 % av det belopp varmed egendomen för ensamstående

överstiger 15 872 euro och för gifta 25 396

euro. Som på bostadsbidrag inverkande förmögenhet räknas

inte värdet av den bostad som är i pensionstagarens eller

makens eller makans ägo och som används av dem gemensamt.

På bostadsbidraget inverkar inte bl.a:

• vårdbidrag för pensionstagare och av FPA betalad barnförhöjning

• fronttillägg och extra fronttillägg

• menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring

• barnbidrag

• studiepenning

• utkomststöd

• bidrag för närståendevård av barn, äldre eller handikappade

98


• handikappbidrag

• livränta enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst

• på arbetspensionen betalad förhöjning som kompenserar

folkpensionens grunddel.

Bostadsutgifter är bl.a. hyra eller vederlag som betalas för

bostaden samt räntan på lån för anskaffande eller iståndsättande

av bostad.

BOENDEKOSTNADERNAS MAXIMIBELOPP ÅR 2012

Familjeförhållanden Bostadsort

Helsingfors Orterna nedan*) Övriga

Esbo Finland

Vanda

Grankulla

e/år e/år e/år

Inga barn 7 136 6 562 5 757

1–2 barn 8 563 7 874 6 908

Minst 3 barn 9 990 9 187 8 060

*) Björneborg, Borgå, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kervo, Kyrkslätt, Kouvola, Kuopio,

Lahtis, Lojo, Nurmijärvi, Reso, Riihimäki, Rovaniemi, Seinäjoki, Sibbo, Tammerfors, Tavastehus,

Träskända, Tusby, Uleåborg, Vasa, Vichtis, Villmanstrand och Åbo.

BOSTADSBIDRAG FÖR PENSIONSTAGARE/EGNAhEMShUS

Uppvärmningsnormer e/m 2 /mån.

Bostadsort Byggnaden färdigställd

år 1974 före

eller senare år 1974

Uppvärmningsgrupp I 1,23 1,60

Uppvärmningsgrupp II 1,36 1,77

Uppvärmningsgrupp III 1,51 1,96

Vattennorm/person 24,52 e/mån.

Underhållsnorm 39,48 e/mån. (byggd/sanerad år 1974 eller senare)

eller 51,32 e/mån. (byggd/sanerad före år 1974)

FPL

99


Om för bostaden inte erläggs hyra eller vederlag eller om

uppvärmnings- och vattenkostnader inte ingår i hyran eller

vederlaget, dvs. pensionären svarar själv för kostnaderna,

beräknas boendekostnaderna enligt ovannämnda normer

som statsrådet fastställt.

Inget bostadsbidrag utgår om det understiger 6,47 euro per

månad.

Kommunerna hör till uppvärmningsgrupper som följer:

Uppvärmningsgrupp I: Askola, Aura, Björneborg, Borgnäs,

Borgå, Esbo, Eura, Euraåminne, Fredrikshamn, Grankulla,

Gustavs, Hangö, Harjavalta, Helsingfors, Honkajoki,

Hyvinge, Högfors, Imatra, Ingå, Itis, Jämijärvi, Kankaanpää,

Karislojo, Karvia, Kervo, Kiikoinen, Kimitoön, Kjulo,

Koskis, Kotka, Kouvola, Kumo, Kyrkslätt, Lappträsk, Lavia,

Lemi, Letala, Loimaa, Lojo, Lovisa, Lundo, Luumäki, Luvia,

Masku, Miehikkälä, Mäntsälä, Mörskom, Nakkila, Nousis,

Nummi-Pusula, Nurmijärvi, Nystad, Nådendal, Orimattila,

Oripää, Parikkala, Pemar, Pukkila, Punkalaidun, Pyhäranta,

Pyttis, Påmark, Pöytis, Raseborg, Raumo, Rautjärvi, Reso,

Ruokolax, Rusko, S:t Karins, S:t Mårtens Sagu, Salo, Sastamala,

Sastmola, Savitaipale, Sibbo, Siikainen, Sjundeå, Somero,

Suomenniemi, Säkylä, Taipalsaari, Tarvasjoki, Träskända,

Tusby, Tövsala, Ulvsby, Vanda, Vederlax, Vemo,

Vichtis, Villmanstrand, Virmo, Vittis, Väståboland, Åbo samt

kommunerna i Ålands län

Uppvärmningsgrupp II: Akaa, Alajärvi, Alavo, Asikkala,

Birkala, Bötom, Enonkoski, Etseri, Evijärvi, Forssa, Gustav

Adolfs, Halso, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Heinävesi, Hirvensalmi,

Hollola, Humppila, Hämeenkoski, Ikalis, Ilmola,

Jakobstad, Jalasjärvi, Janakkala, Jockis, Jorois, Juupajoki,

Juva, Kangasala, Kangasniemi, Kannus, Karleby, Kaskö,

Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Kerimäki, Kihniö, Korsholm,

Korsnäs, Kristina, Kristinestad, Kronoby, Kuhmalahti, Kuortane,

Kurikka, Kylmäkoski, Kärkölä, Lahtis, Laihela, Lappa-

100


järvi, Lappo, Larsmo, Lempäälä, Lestijärvi, Lillkyro, Loppis,

Malax, Mänttä-Vilppula, Mäntyharju, Nastola, Nokia, Nykarleby,

Nyslott, Närpes, Oravais, Orivesi, Padasjoki, Parkano,

Pedersöre kommun, Perho, Pertunmaa, Pieksämäki, Punkaharju,

Puumala, Pälkäne, Rantasalmi, Riihimäki, Ruovesi, S:t

Michel, Seinäjoki, Soini, Storkyro, Storå, Sulkava, Sysmä,

Tammela, Tammerfors, Tavastehus, Tavastkyro, Toholampi,

Töysä, Urjala, Valkeakoski, Vasa, Vesilahti, Vetil, Vindala, Virdois,

Vörå-Maxmo, Ylöjärvi, Ypäjä och Östermark

Uppvärmningsgrupp III: Övriga kommuner.

Index

Bundna till folkpensionsindex är folkpensionen, garantipensionen,

familjepensionen, handikappförmånerna (handikappbidrag

för personer under 16 år, handikappbidrag

för personer över 16 år, vårdbidrag för pensionstagare), inkomstgränserna

för bostadsbidrag för pensionstagare m.fl.

grunder (förutom maximibeloppen och normerna för vårdutgifter,

vilka höjs med förordning av statsrådet), fronttilläggen,

särskilt stöd till invandrare, grunddagpenningen

och arbetsmarknadsstödet vid arbetslöshet samt militärunderstödet.

Beskattning

Folkpensionen och garantipensionen är beskattningsbar

inkomst. Pensionsinkomstavdraget gör att en pensionär

som endast har folkpension och garantipension att leva på

inte behöver betala skatt. Se Beskattning av pensionen.

Ansökan om och utbetalning av pension

Ansökan om pension inlämnas till Folkpensionsanstaltens

byrå eller till arbetspensionsanstaltens serviceställe, som

ger närmare uppgifter. Den retroaktiva ansökningstiden är

sex månader.

FPL

101


Folkpensionerna, fronttilläggen, vårdbidraget för pensionstagare

och förmånerna för handikappade utbetalas regelbundet

enligt följande:

Första bokstaven

i pensionstagarens

tillnamn Pensionen betalas

A–K den 4:e varje månad

L–R den 14:e varje månad

S–Ö den 22:a varje månad

Garantipensionen betalas ut den 22:a varje månad.

Bostadsbidraget för pensionstagare utbetalas den 4:e

varje månad.

Om betalningsstället har stängt den dag pensionen betalas

ut, kan pensionen lyftas närmast föregående vardag då

penninginrättningen håller öppet.

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för social trygghet → Försäkringsdomstolen.

Pensionsanstalt

Folkpensionsanstalten (Nordenskiöldsgatan 12, 00250 Helsingfors,

avdelningen för pensioner och utkomstskydd,

Hyvlerivägen 1 a B, 00380 Helsingfors, tfn 020 63 411,

www.fpa.fi).

Försäkringsavgift

Staten finansierar folkpensionsskyddet och garantipensionen.

102


FPA:s familjepension

Med stöd av folkpensionslagen betalas pension till i Finland

bosatt person.

Rätt till familjepension har änka eller änkling under 65 år,

som på grund av invaliditet eller arbetslöshet inte får folkpension.

Pensionen utbetalas som begynnelsepension i sex månader

efter förmånslåtarens död och därefter som fortsättningspension,

om

• den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn

med förmånslåtaren och äktenskapet ingåtts innan förmånslåtaren

fyllt 65 år, eller om dylikt barn inte finns

• den efterlevande vid förmånslåtarens död fyllt 50 år, äktenskapet

ingåtts innan den efterlevande fyllt 50 år och

förmånslåtaren 65 år och äktenskapet fortsatt i minst 5

år

• part i registrerat partnerskap jämställs med make eller

maka när 5 år gått sedan registreringen.

Efterlevandepensionen upphör, då den efterlevande

• börjar få folkpension på grund av invaliditet eller arbetslöshet

• ingår nytt äktenskap före 50 års ålder; härvid utbetalas

en engångsersättning till den efterlevande

• fyller 65 år.

Barn har rätt till pension, om det är under 18 år.

Om barnet är 18–20 år, är det berättigat till pension, om

barnet studerar på heltid eller får yrkesutbildning. Till ett

barn som får folkpension betalas inte barnpension.

Barn som getts till adoptivbarn har inte rätt till familjepension

efter sina biologiska föräldrar.

FPL

103


Pensionens belopp

Som efterlevandepension utbetalas

• Under sex månaders tid efter förmånslåtarens död utbetalas,

oberoende av andra inkomster, en begynnelsepension

till ett fast belopp, som utgör 313,90 euro per månad.

• Dessutom utbetalas bostadsbidrag, om förutsättningar

finns för detta

Till efterlevande make eller maka som får sjuk- eller arbetslöshetspension

enligt folkpensionslagen, och som i övrigt

skulle vara berättigad till familjepension, betalas i detta fall

som familjepension det belopp, varmed familjepensionen

överstiger sjuk- eller arbetslöshetspensionen.

Då ett halvt år förflutit från förmånslåtarens död består efterlevandepensionen

av

• grundbelopp (98,32 euro per månad) och beroende på

de övriga inkomsterna kompletteringsbelopp och bostadsbidrag,

om den efterlevande har ett eget eller förmånslåtarens

barn under 18 år att försörja

• beroende på övriga inkomster kompletteringsbelopp

och bostadsbidrag om den efterlevande inte har ovannämnda

barn.

Det fulla kompletteringsbeloppets storlek är beroende på

familjeförhållandena 510,31 euro (ensamstående änka eller

änkling) eller 441,53 euro (änka eller änkling i parförhållande)

per månad. På kompletteringsbeloppet inverkar

nästan alla inkomster med undantag av efterlevandepension

som betalas efter samma förmånslåtare från utlandet.

Endast 60 % av den efterlevandes arbetsinkomst beaktas,

om förmånslåtaren har avlidit den 1.7.1990 eller därefter.

Den tid som förmånslåtaren bott utomlands kan inverka på

beloppet av grundbeloppet och kompletteringsbeloppet.

Den tid som man måste bo i Finland för att få full pension

är 40 år, om förmånslåtaren vid sin död fyllt 65 år, och i öv-

104


igt 80 % av tiden mellan 16 års ålder och förmånslåtarens

död.

Som barnpension utbetalas

• Till barn under 18 år betalas alltid pensionens grundbelopp,

som är 57,76 euro per månad. Därtill kan till pensionen

betalas ett kompletteringsbelopp. På kompletteringsbeloppets

storlek inverkar de övriga familjepensionerna

som barnet får. Det fulla kompletteringsbeloppet

är 87,36 euro per månad. Till barn som mist båda föräldrarna

utbetalas grundbelopp och kompletteringsbelopp

skilt efter bägge föräldrarna.

• Till barn som är 18–20 år utbetalas pensionens grundbelopp.

Om förmånslåtaren bott utomlands kan detta i vissa fall inverka

minskande på barnpensionen. Närmare information

ger FPA:s byrå.

Beskattning

Efterlevandepensionens samt barnpensionens grundbelopp

och kompletteringsbelopp är beskattningsbar inkomst.

Ansökan om och utbetalning av familjepension

Ansökan om familjepension görs hos FPA eller arbetspensionsanstaltens

serviceställe, som ger närmare anvisningar

och nödvändiga blanketter.

Utbetalning

Som FPL.

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för social trygghet → Försäkringsdomstolen.

FPL

105


Finansiering

Familjepensionen bekostas med statsmedel.

Pensionsanstalt

Folkpensionsanstalten (Nordenskiöldsgatan 12, 00250 Helsingfors,

avdelningen för pensioner och utkomstskydd,

Hyvlerivägen 1 a B, 00380 Helsingfors, tfn 020 63 411,

www.fpa.fi).

Rehabilitering

För person för vilken sjukdom, lyte eller skada hotar att orsaka

arbetsoförmåga, eller vars arbetsförmåga eller förtjänstmöjligheter

på grund av sjukdom, lyte eller skada väsentligt

försvagats, bör Folkpensionsanstalten ordna yrkesinriktad

rehabilitering, om han inte får sådan med stöd

av någon annan lag. För gravt handikappad, som inte är intagen

för vård på anstalt, ska som medicinsk rehabilitering

långvariga och krävande rehabiliteringsperioder ordnas

som institutionsvård eller öppen vård, då de inte omedelbart

ansluter sig till sjukvården. Dessutom är FPA enligt

lag skyldig att ersätta rehabiliterande psykoterapi. Rehabiliterande

psykoterapi ersätts för att stöda eller återställa

förmågan att arbeta eller studera hos personer, vars arbets-

eller funktionsförmåga är nedsatt på grund av mental störning.

Rehabiliteringspenning

För rehabiliteringstiden betalas rehabiliteringspenning.

Den är i regel lika stor som sjukförsäkringsdagpenningen,

men i yrkesinriktad rehabilitering 75 % av de inkomster

som utgör grund för dagpenningen. Om en person med invalid-

eller arbetslöshetspension kommer till rehabilitering

på över 30 dagar, får han förutom pensionen en rehabiliteringspenning

på 10 % av pensionsbeloppet. För tiden efter

rehabiliteringen kan rehabiliteringsunderstöd betalas enligt

prövning.

106


Ansökan

Rehabilitering ska ansökas innan rehabiliteringen inleds.

Till ansökan ska läkarutlåtande bifogas.

Ansökan om rehabiliteringspenning och behovsprövat understöd

bör göras inom fyra månader från det datum, då de

önskas utbetalade.

Förmåner för handikappade

Till handikappförmånerna hör handikappbidrag för barn

under 16 år, handikappbidrag för personer över 16 år och

vårdbidrag för pensionstagare.

handikappbidrag för person under 16 år

Handikappbidrag betalas för person under 16 år som bor i

Finland och som på grund av sjukdom, skada eller lyte under

minst 6 månaders tid är i så hög grad beroende av vård

och rehabilitering att detta förorsakar betydande ekonomisk

eller annan belastning.

Handikappbidraget utgår i tre steg beroende på den ekonomiska

och annan belastning som vården och rehabiliteringen

av barnet förorsakar och är graderat i tre kategorier:

• handikappbidrag 89,18 euro per månad

• handikappbidrag med förhöjt belopp 208,09 euro per

månad

• handikappbidrag med högsta belopp 403,50 euro per

månad.

handikappbidrag för personer över 16 år

Handikappbidraget för personer över 16 år ska i huvudsak

trygga handikappades möjligheter att klara sig i det dagliga

livet, arbetet och studier. Detta gäller främst personer

som är i arbetsför ålder och inte får pension.

Handikappbidrag betalas som ersättning för men och behov

av hjälp till följd av sjukdom eller skada samt för ser-

FPL

107


vice och specialkostnader. Bidraget är graderat i tre kategorier

liksom handikappbidraget för personer under 16 år.

Vårdbidrag för pensionstagare

Vårdbidrag för pensionstagare utbetalas till en person som

får arbets-, folk-, efterlevande- och garantipension och som

till följd av sjukdom eller handikapp behöver vård och service

eller har särskilda kostnader i minst ett års tid. Vårdbidraget

utbetalas i tre kategorier i form av vårdbidragets

grundbelopp, förhöjt vårdbidrag eller vårdbidragets högsta

belopp.

• Vårdbidragets grundbelopp är 59,73 euro per månad

• Det förhöjda vårdbidraget är 148,69 euro per månad

• Vårdbidragets högsta belopp är 314,41 euro per månad.

FPA betalar ut veterantillägg till personer som får förhöjt

eller högsta vårdbidrag och som har rätt till extra fronttillägg.

Veterantilläggets belopp är 52,09 euro per månad

och det är skattefritt.

Diettillägg

Åt personer som lider av celiaki betalas ett särskilt diettillägg

om 21 euro per månad.

Index

Förmånerna för handikappade är bundna vid folkpensionsindex.

Beskattning

Förmånerna för handikappade är skattefri inkomst.

Ansökan och utbetalning

Ansökan lämnas in till FPA. Som bilaga fordras läkarutlåtande

(C-intyg). Den retroaktiva ansökningstiden är sex

månader.

Förmånerna för handikappade betalas på samma sätt som

folkpensionerna.

108


Lagen gäller

Sjukförsäkringslagen (SFL)

personer på vilka tillämpas Finlands lagstiftning om social

trygghet.

Sjukdagpenning

Dagpenning utbetalas till person i åldern 16–67 år som på

grund av sjukdom är oförmögen att utföra sitt sedvanliga

arbete eller därmed jämförbart arbete. Den som är berättigad

till dagpenning kan under vissa förutsättningar beviljas

partiell sjukdagpenning.

Dagpenning utbetalas både till den som förvärvsarbetar

och den som arbetar för egen räkning, under förutsättning

att man arbetat under de tre månader som närmast föregick

arbetsoförmågan.

Såsom eget arbete som ger rätt till dagpenning anses arbete

i eget eller familjemedlems företag, rörelse, yrke eller

lant-, skogs-, hem- eller annan hushållning, självständigt

vetenskapligt arbete samt studier med karaktär av huvudsyssla

vid läroanstalt eller på yrkeskurs. Rätt till dagpenning

har sålunda t.ex. också skolelever och hemmamammor.

Den som är arbetslös utan egen förskyllan kan likaså

få dagpenning.

Om arbetsvillkoret inte uppfylls, uppstår rätten till dagpenning

efter det att arbetsoförmågan har pågått oavbrutet 55

dagar. Dagpenningens belopp är då alltid 22,96 euro per

dag.

Partiell sjukdagpenning

Partiell sjukdagpenning kan enligt sjukförsäkringslagen

beviljas försäkrad arbetstagare eller företagare i åldern 16–

109


67 år som arbetat på heltid och som är arbetsoförmögen,

men som stannar kvar i eller återgår till sitt arbete på deltid.

Återgången till arbetet på deltid får inte äventyra den försäkrades

hälsa och tillfrisknande. Partiell sjukdagpenning

kan beviljas genast efter sjukdagpenningens självrisktid.

Partiell sjukdagpenning beviljas utan självrisktid omedelbart

efter sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen.

Den försäkrade ska återgå till deltidsarbete på sin egen arbetsplats

och ingå ett tidsbundet avtal om deltidsarbetet

med sin arbetsgivare. Av avtalet ska framgå dess längd och

att arbetstagarens arbetstid och lön har minskat med 40–60

% från den normala arbetstiden och lönen i heltidsarbete.

Företagare ska ge en tillförlitlig utredning av att det arbete

som utförs i det egna företaget har minskat med 40–60 %.

Utbetalning av dagpenning

Dagpenning utbetalas för varje vardag, med undantag av

den dag då arbetsoförmågan började och de nio därpå följande

vardagarna (självrisktid). För en person, som har en

gällande obligatorisk eller frivillig pensionsförsäkring enligt

lagen om pension för företagare när arbetsoförmågan

börjar, är självrisktiden insjuknandedagen och de tre därpå

följande vardagarna.

Dagpenning utbetalas för högst 300 dagar. Vid beräkningen

av dagarna beaktas tidigare dagpenningsdagar under de

två år som föregår arbetsoförmågans början. Tidigare dagpenningsdagar

tas dock inte alls i beaktande, om personen

i fråga efter upphörandet av föregående arbetsoförmåga

varit arbetsförmögen minst ett år.

I maximitiden för dagpenning inräknas också t.ex. sådana

dagar, för vilka personen har rätt till dagpenning, men så-

110


dan inte betalas p.g.a. ringa inkomster. Detta är av betydelse

för att klarlägga bl.a. rehabiliteringsbehovet och när

eventuell invalidpension eller rehabiliteringsstöd enligt

FPL börjar.

Sjukdagpenning kan betalas ut för ytterligare två månader

efter maximitiden på 300 dagar, om personen emellanåt

har arbetat minst en månad.

Dagpenningens storlek

Dagpenningens storlek fastställs i regel utgående från den

arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen det år

som föregått arbetsoförmågan, varvid arbetsinkomsten justeras

med lönekoefficienten. På löneinkomster från arbets-

och tjänsteförhållande avdras utgifterna för inkomstens

förvärvande. På dem görs ytterligare premieavdrag. Den

för företagarens eller stipendiatens FöPL/LFöPL-försäkring

fastställda arbetsinkomsten används som i beskattningen

konstaterad arbetsinkomst. Från FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten

görs inte avdrag för utgifterna för inkomstens förvärvande

eller premieavdrag. Om företagaren inte har

FöPL/LFöPL-försäkring, används som grund för dagpenningen

alltjämt den i beskattningen konstaterade förvärvsinkomsten.

För en person som arbetar utomlands och som omfattas av

den sociala tryggheten i Finland betraktas försäkringslönen

som arbetsinkomst, om personen och dennes arbetsgivare

har avtalat om försäkringslön (ArPL 72 §, SFL 11 kap.

2 §).

Om arbetsinkomsterna har stigit väsentligt, kan som grund

för dagpenningen tillämpas av sökanden anförda inkomster,

vilka han haft under sex månaders tid före arbetsoförmågan

började. En företagare/stipendiat kan som s.k.

sex månaders inkomst ange den arbetsinkomst som har

fastställts för FöPL- eller LFöPL-försäkringen.

SFL

111


Särskilda regler finns om sjukdagpenning för arbetslösa,

rehabiliteringsklienter och studerande. Om sökanden före

arbetsoförmågan började har mottagit arbetslöshetsförmån,

rehabiliteringspenning eller studiepenning, kan denna

förmån tas som grund för dagpenningen.

Dagpenning betalas inte, om årsinkomsten är högst det belopp

som anges i tabellen eller lägre. Till personer utan eller

med ringa inkomst betalas dagpenningens minimibelopp

22,96 euro per dag efter det att arbetsoförmågan pågått

oavbrutet 55 dagar.

Beloppet av partiell dagpenning är alltid hälften (50 %) av

det fulla beloppet av den sjukdagpenning som omedelbart

föregår den partiella dagpenningen. De förmåner som

samordnas och som inverkat på sjukdagpenningen beaktas

således inte i den partiella sjukdagpenningen. Den partiella

sjukdagpenningen kan vara mindre än sjukdagpenningens

minimibelopp.

Samordning av dagpenning

Sjukdagpenningen är primär ersättning jämfört med den

fulla invalidpensionen enligt arbetspensionslagarna på så

sätt att utbetalningen av arbetspension i allmänhet vidtar

112

BERÄKNING AV DAGPENNINGENS BELOPP ÅR 2012

Sjukdagpenning, rehabiliteringspenning och moderskaps-,

faderskaps- och föräldrapenning som beräknats utifrån

arbetsinkomsterna år 2012

Arbetsinkomst

, efter avdrag

Dagpenning /vardag

högst 1 324 ingen dagpenning

1 325–34 495 0,7 × årsinkomsten : 300

34 496–53 072 80,49 + 0,4 × (årsinkomsten – 34 495) : 300

över 53 072 105,26 + 0,25 × (årsinkomsten – 53 072) : 300


EXEMPEL PÅ DAGPENNINGENS BELOPP ÅR 2012

Årsinkomst e, Dagpenning e/vardag

efter före förskottsavdrag

innehållning

1 324 0,00

1 325 3,09

2 000 4,67

4 000 9,33

6 000 14,00

7 500 17,50

9 842 22,96 1)

12 000 28,00

14 500 33,83

17 000 39,67

19 500 45,50

24 500 57,17

30 000 70,00

35 000 81,16

40 000 87,83

50 000 101,16

55 000 106,86

60 000 111,03

1) Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningens minimibelopp samt

sjukdagpenningens minimibelopp efter 55 dagar.

först då dagpenning betalats för maximitiden (300 dagar).

Om en person inte har ansökt om dagpenning, kan invalidpensionen

börja från ingången av den kalendermånad som

följer på den månad då arbetsoförmågan började.

Om den försäkrade p.g.a. sjukdom erhåller

• annan lagstadgad ersättning (t.ex. med stöd av olycksfalls-

eller trafikförsäkringslagen) eller

• lön för sjuktiden, utbetalas till honom i sjukdagpenning

på grund av samma arbetsoförmåga endast den del av

sjukförsäkringens dagpenning som överstiger nämnda

ersättning för samma tid.

SFL

113


Moderskapspenning, föräldrapenning,

faderskapspenning och

specialmoderskapspenning

Moderskapspenning utbetalas åt kvinnlig försäkrad, vars

havandeskap varat minst 154 dagar. Moderskapspenning

utbetalas för 105 vardagar. Omedelbart efter det att moderskapspenningen

utbetalats börjar föräldrapenning löpa för

158 vardagar åt modern eller, om föräldrarna sinsemellan

kommit överens om detta, åt fadern. Föräldrapenningstiden

förlängs med 60 vardagar om det samtidigt föds två

barn och med 120 vardagar, om det föds tre barn.

Föräldrapenning kan samtidigt betalas som partiell till

båda föräldrarna. Rätt till partiell föräldrapenning föreligger,

om föräldrarna för minst 2 månaders tid har överenskommit

med sina arbetsgivare om deltidsarbete under föräldrapenningsperioden

så att varderas arbetstid och lön är

40–60 % av den arbetstid och lön som tillämpas på en heltidsanställd

arbetstagare i branschen. En förutsättning är

dessutom att föräldrarna själva vårdar sitt barn.

Barnets far har rätt till faderskapspenning för 18 vardagar

under högst 4 perioder som han väljer under den tid moderskaps-

eller föräldrapenning utbetalas. Om fadern har

varit föräldraledig minst de sista 12 vardagarna av föräldrapenningsperioden,

har han dessutom rätt till en ”pappamånad”,

varvid han kan kombinera en extra faderskapspenningsperiod

på 1–24 vardagar till ovannämnda 12 dagar

med föräldrapenning. Pappamånaden kan hållas flexibelt

fram tills det förflutit 180 vardagar från den föräldrapenningsperiod

som modern eller fadern hållit omedelbart efter

moderskapspenningsperioden. Förutsättningen för att

faderskapspenning eller föräldrapenning ska betalas till fadern

är, att fadern deltar i vården av barnet och inte förvärvsarbetar

eller utför annat arbete utanför hemmet.

114


Föräldrapenning utbetalas även åt försäkrad som adopterat

ett barn under sju år och som deltar i barnets skötsel och

inte förvärvsarbetar eller utför annat arbete utanför hemmet.

Föräldrapenning utbetalas i detta fall för minst 200

vardagar. Föräldrapenningen kan även betalas partiell, om

båda föräldrarna deltidsarbetar på ovan beskrivet sätt.

Specialmoderskapspenning betalas till en försäkrad som

är gravid, om hennes arbetsuppgifter eller arbetsplats kan

äventyra hennes eller fostrets hälsa. En förutsättning är att

man inte kan ordna annat arbete för henne och att hon på

grund av detta måste stanna borta från arbetet.

Storleken på ovannämnda dagpenningar fastställs enligt

samma grunder som dagpenning p.g.a. arbetsoförmåga,

dock så att dagpenningens storlek är minst 22,96 euro per

dag. Föräldradagpenningar som grundar sig på arbets- eller

företagarinkomster höjs enligt följande: Moderns moderskapspenning

är högst 90 % av arbetsinkomsten under de

56 första moderskapspenningsdagarna; moderns föräldrapenning

och faderns föräldrapenning samt faderskapspenningen

under pappamånaden högst 75 % av arbetsinkomsten

under de 30 första vardagarna. Ovannämnda höjning

gäller upp till en årsinkomst på 53 072 euro och för den

överstigande delen är höjningen 32,5 %.

Beloppet av moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning

kan likaså fastställas utgående från föregående arbetslöshetsförmån,

rehabiliteringspenning eller studiepenning eller

i vissa fall utifrån arbetsinkomsten för föregående föräldradagpenning

(s.k. förlossningar som följer efter varandra).

Då ges ingen höjning på föräldradagpenningen.

Om modern återgår till arbetet under den tid moderskaps-

eller föräldrapenning betalas ut, fastställs dagpenningen

för tiden i arbete enligt minimibeloppet. Om bägge föräldrarna

förvärvsarbetar under nämnda tid, kan föräldrapenningen

till sitt minimibelopp i stället för till modern betalas

till fadern, om föräldrarna kommit överens om detta. Den

SFL

115


partiella föräldrapenningens storlek är hälften av beloppet

av den dagpenning som har fastställts för den försäkrade.

Specialvårdspenning

Specialvårdspenning betalas till förälder som på grund av

vård av svårt sjukt barn under 16 år är förhindrad att utföra

arbete och inte får lön eller annan arbetsinkomst under

denna tid. Förälder till barn under 7 år kan med undantag

för tid då barnet vårdas hemma, få specialvårdspenning

även om barnet inte anses ha svår sjukdom.

Förutsättning för utbetalning av specialvårdspenning är att

föräldern deltar i vården av barnet på sjukhus eller vid

sjukhuspoliklinik eller vid specialvårdsdistrikts poliklinik

och att den vårdande läkaren har ansett det nödvändigt att

föräldern deltar i vården. Förmånen betalas också om föräldern

i anslutning till sjukhusvården vårdar ett svårt sjukt

barn hemma. Understöd betalas vidare för deltagande i anpassningstränings-

eller rehabiliteringskurser.

För sjukhus- och poliklinikvård utbetalas specialvårdspenning

för högst 60 vardagar och för hemvård för ytterligare

60 dagar. Av vägande medicinsk orsak kan förmånen utbetalas

för längre tid än maximitiden. Specialvårdspenningens

storlek fastställs på samma sätt som sjukdagpenningens.

Specialvårdspenningen är minst 22,96 euro per

dag.

Ersättningar för sjukvård

Sjukförsäkringen ersätter en del av kostnaderna för privata

hälsovårdstjänster, läkemedelsvård och p.g.a. sjukdom

samt rehabilitering gjorda resor. Sjukförsäkringen ersätter

kostnader för behövlig sjukvård. De ersättningsgilla kostnaderna

ska bero på sjukdom, graviditet eller förlossning.

Ersättning betalas inte för tid under vilken personen vårdas

på offentligt sjukhus eller inrättning.

116


Läkar- och tandläkararvoden, undersökning och vård

Som sjukvård ersätts av läkare given vård samt av läkare

gjord undersökning som behövs för att konstatera eventuell

sjukdom eller ordinera vård. Likaså ersätts av tandläkare

utförd vård av mun och tänder, undersökning av mun och

tänder en gång per kalenderår samt tandreglering när det

är fråga om nödvändig behandling för botande av annan

sjukdom än tandsjukdom. Undersökning och vård som utförts

av munhygienist ersätts då den ordinerats av privat

tandläkare. Av läkare och tandläkare ordinerad behövlig

undersökning och behandling ersätts när undersökningen

har utförts av i sjukförsäkringslagen avsedd annan yrkesperson

inom hälsovården eller när åtgärden har utförts av

i lagen om privat hälsovård avsedd verksamhetsenhet

inom den privata hälsovården. Protetiska åtgärder och

tandtekniska kostnader ersätts inte. Åt frontveteraner och

minröjare ersätts kostnader för tandvård i större omfattning

än åt den övriga befolkningen.

Sjukförsäkringsersättningen beräknas på beloppet i en

fastställd taxa. Om arvodet eller avgiften är lägre än taxan,

beräknas ersättningen på det belopp som debiterats patienten.

Den återstående delen, den s.k. självriskandelen,

ska betalas av patienten själv. Arvode för munhygienist baserar

sig på en fast ersättning enligt den fastställda taxan.

De taxor som utgör grund för ersättningen fastställs av FPA

med stöd av en förordning som utfärdas av statsrådet.

Ersättning för resekostnader

Nödvändiga resekostnader som beror på sjukdom eller graviditet

ersätts, när resan har gjorts till en verksamhetsenhet

inom den offentliga hälsovården. Resor till en verksamhetsenhet

inom den privata hälsovården eller en privat yrkesutövare

ersätts, om den undersökning eller behandling som

utförts på personen ska ersättas. Också resor p.g.a. rehabilitering

som ordnats av FPA ersätts till det rehabiliteringsställe

som nämnts i beslutet om rehabilitering.

SFL

117


Resekostnaderna ersätts till sådant närmaste undersöknings-

eller vårdställe, där personen kan få behövlig undersökning

eller vård utan att hans hälsa riskeras. Om kommunen

eller samkommunen ordnar vården som köpt service,

ersätts resan dit varifrån servicen köpts. Ersättning

betalas för resa med det billigaste färdmedlet. Ersättning

för kostnader av resa med specialfordon betalas, om personens

sjukdom eller trafikförhållandena har krävt specialfordon.

Direktersättning

Kunden kan få direktersättning av den som producerar hälsovårdstjänsterna

eller befullmäktiga den som producerar

trafiktjänsterna att på hans vägnar ansöka om ersättningen

enligt sjukförsäkringslagen från FPA. Förutsättningen är att

tjänsteproducenten har ingått avtal med FPA. Kunden betalar

då endast självriskandelen och tjänsteproducenten uppbär

sjukförsäkringsersättningen av FPA.

Ersättning för läkemedelskostnader

Ersättning betalas för av läkare och tandläkare för vård av

sjukdom ordinerade läkemedel, av läkare för vård av långvarig

hudsjukdom ordinerade salvbaser och kliniska näringspreparat,

för vilka läkemedelsprisnämnden, som fungerar

i samband med social- och hälsovårdsministeriet, har

fastställt ersättning och ett skäligt partipris.

För läkemedelskostnader betalas ersättning i tre olika ersättningsklasser:

grundersättning, lägre specialersättning

och högre specialersättning. Ersättningen räknas för respektive

läkemedel enligt ersättningsprocenten i tabellen. I

den övre specialersättningsklassen räknas ersättningen på

de kostnader som överstiger den läkemedelsspecifika fasta

självrisken på 3 euro. Ett läkemedel ska specialersättas, om

läkemedelsprisnämnden för det har fastställt ett skäligt

partipris och att det ska specialersättas. Dessutom förutsätts

det att läkemedlet används för behandling av svår och

långvarig sjukdom som omnämns i statsrådets förordning.

118


Om rätt till begränsad grundersättning för läkemedel, specialersättning

för läkemedel och ersättning för kliniska näringspreparat

ansöks särskilt. Med ansökan avses att läkarutlåtande

tillställs FPA.

Grund- och specialersättningarna för läkemedel får man i

allmänhet redan hos apoteket genom att uppvisa FPA-kortet.

Om de oersatta kostnaderna för läkemedel, kliniska näringspreparat

och salvbaser sammanlagt överstiger 700,92

euro år 2012, har den försäkrade rätt till tilläggsersättning

för den överstigande delen. Tilläggsersättningen är 100 %

av den andel som överstiger den läkemedelsspecifika självriskandelen

på 1,50 euro.

Ersättningar för läkemedel betalas ut endast med stöd av

läkemedlets referenspris, då läkemedlet omfattas av referensprissystemet.

ERSÄTTNING FÖR SjUKVÅRDSKOSTNADER

Förmånsslag Ersättning % Fast själv- Årlig självriskandel

e riskandel e

Läkararvoden 60

Tandläkararvoden 60

Undersökning och vård 75

Ersättning till frontveteraner och

minröjare

– undersökning och profylaktisk vård

samt kliniskt protektiskt arbete 100

– tekniskt protektiskt arbete 50

övrig tandvård 60

Läkemedel

– grundersättning 42

– lägre specialersättning 72

– övre specialersättning 100

Tilläggsersättning för

läkemedelskostnader 100

Resor 100

Övernattningspenning högst 20,18 e/natt

13,46

3,00

1,50

9,25

700,92

157,25*)

*) Den totala årliga självriskandelen för resor gjorda p.g.a. rehabilitering som

ordnats av sjukförsäkringen och FPA.

SFL

119


Företagshälsovård

Arbetsgivaren bör enligt lagen om företagshälsovård på

egen bekostnad ordna företagshälsovård för sina anställda.

I anslutning till den kan arbetsgivaren också på egen bekostnad

ordna öppen sjukvård på allmänpraktiserande läkares

nivå.

Den som producerar tjänsten kan vara arbetsgivarens egen

eller en för flera arbetsgivare gemensam företagshälsovårdsstation,

någon annan privat enhet som producerar företagshälsovårdstjänster,

en kommunal vårdcentral eller en

yrkesperson inom företagshälsovården.

Arbetsgivaren har med stöd av 13 kapitlet 1 § i sjukförsäkringslagen

rätt att få ersättning för de kostnader som tjänsterna

orsakar. Om en företagare som omfattas av FöPL eller

LFöPL har ordnat åt sig företagshälsovård enligt 12 § i lagen

om företagshälsovård, kan han därtill avtala med den

serviceproducent som tillhandahåller företagshälsovårdstjänster

om att också ordna öppen sjukvård på allmänpraktiserande

läkares nivå.

Ersättningen bestäms skilt för kostnader för preventiv företagshälsovård

(ersättningsklass I) och sjukvård (ersättningsklass

II). För arbetsgivarens räkenskapsperiod utgör

ersättningen i ersättningsklass I antingen 50 % eller 60 %

och i ersättningsklass II 50 % av de nödvändiga och skäliga

kostnaderna, dock högst ett på kalkylmässiga maximibelopp

baserat belopp. Ersättningen för företagare fastställs

enligt årliga företagarspecifika maximibelopp. Företagare

får antingen 50 % eller 60 % i ersättning för nödvändiga

och skäliga kostnader för preventiv företagshälsovård och

50 % i ersättning för sjukvårdskostnader. Ersättningen kan

emellertid inte överstiga de årliga maximibeloppen.

120


Beskattning

Sjukdagpenning och övriga på samma grunder bestämda

dagpenningar med stöd av sjukförsäkringen är beskattningsbar

inkomst på vilken i allmänhet verkställs innehållning

av förskottsskatt.

Ansökan

Sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning

samt ersättning för sjukkostnader ska sökas från

FPA. Den försäkrade kan få en del av ersättningarna för

sjukvård som direktersättning. Person som hör till arbetsplatskassa

bör söka ersättning direkt från arbetsplatskassan.

Ersättning för läkemedel fås i allmänhet direkt hos

apoteket.

Arbetsgivaren kan ansöka om att till honom betalas den

försäkrades sjukdagpenning till den del han har betalat lön

för sjuktid, samt den försäkrades föräldrapenning om han

har betalat lön till sin arbetstagare under dennas moderskaps-,

faderskaps- eller föräldraledighet.

Sjukdagpenning, specialmoderskapspenning och specialvårdspenning

ska sökas inom fyra månader från den dag

från vilken man vill lyfta den. Ansökningstiden förkortas

till två månader från och med 1.6.2012. Moderskapspenning

ska sökas senast två månader före den beräknade

nedkomsten. Faderskapspenning ska sökas inom två månader

från föräldrapenningperiodens utgång och faderskapspenning

för pappamånaden senast 2 månader före

pappamånaden hålls. Föräldrapenning och partiell föräldrapenning

ska sökas senast en månad före den dag från vilken

man vill lyfta den. Föräldrapenning och partiell föräldrapenning

för vård av adoptivbarn ska sökas inom två månader

från det man fick vårdnaden om barnet.

SFL

121


Till ansökan om sjukdagpenning bör fogas läkarintyg eller

-utlåtande eller annan utredning angående arbetsoförmågan.

Till ansökan om moderskaps- och föräldrapenning bör bifogas

ett intyg över tiden för havandeskapets längd, i fråga

om adoptivbarn intyg från kommunens socialnämnd eller

adoptionsbyrån.

Ersättning för sjukvårdskostnader ska sökas inom sex månader

från det att avgiften betalats. Vid ansökan om ersättning

för sjukvård bör utredning över kostnaderna och den

vård som givits företes.

Arbetsgivaren ansöker om ersättning för kostnader för företagshälsovård

och sjukvård som ordnats i anslutning till

den med en ansökan, som täcker kostnaderna enligt bokföringen

under hela räkenskapsperioden. Ansökningstiden

är sex månader från räkenskapsperiodens utgång.

En företagare som har ordnat för sig själv företagshälsovårdstjänsterna

hos en kommunal vårdcentral, betalar för

tjänsterna åt vårdcentralen endast självriskandelen; den

vårdcentral som har ordnat tjänsterna ansöker om ersättningen

enligt sjukförsäkringslagen från FPA:s byrå. Ansökningstiden

är sex månader från det tjänsterna tillhandahållits.

En företagare som för sig själv köper tjänsterna av en

privat producent av företagshälsovårdstjänster (t.ex. en läkarcentral),

ansöker om ersättning för kostnaderna från

FPA:s byrå inom sex månader från det att de har betalats.

En företagare med anställda kan välja om han söker ersättning

enligt ovan beskrivna ersättningsförfarande för företagare

eller på samma ansökan med vilken han ansöker om

ersättning för kostnaderna för sina anställda under räkenskapsperioden.

122


Försäkringsanstalt

Folkpensionsanstalten (Nordenskiöldsgatan 12, 00250 Helsingfors,

tfn 020 643 411, www.fpa.fi), FPA-byråerna och

arbetsplatskassorna.

Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för social trygghet → Försäkringsdomstolen.

Försäkringsavgift och försäkringspremie

Sjukförsäkringen indelas i en arbetsinkomstförsäkring och

en sjukvårdsförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras

med sjukförsäkringens dagpenningspremie, som

uppbärs av löntagare och företagare, samt den sjukförsäkringsavgift

som betalas av arbetsgivarna. Sjukvårdsförsäkringen

finansieras med sjukförsäkringens sjukvårdspremie,

som uppbärs av löntagare, företagare samt pensions- och

förmånstagare.

Löntagarens dagpenningspremie är 0,82 % av lönen. För

FöPL-försäkrade företagare är dagpenningspremien 0,97 %

och för övriga företagare 0,82 % av företagarens arbetsinkomst.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift är för alla arbetsgivare

2,12 % av lönen.

Sjukvårdspremien för pensions- och förmånstagare är 1,39

% och för löntagare 1,22 % av den i kommunalbeskattningen

beskattningsbara förvärvsinkomsten. För företagare är

sjukvårdspremien 1,22 % av företagarens nettoarbetsinkomst

(arbetsinkomsterna – avdrag).

SFL

123


Lagen gäller

124

LPA-sjukdagpenning

lantbruksföretagare och stipendiater som försäkrats enligt

lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL), se

LFöPL.

Om LPA-sjukdagpenningen stipuleras i lagen om ersättande

av självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen till lantbruksföretagare

(SFSL).

LPA-sjukdagpenning betalas högst för självrisktiden enligt

sjukförsäkringslagen (8 § 7 mom. SFL), se sjukförsäkringslagen.

Förutsättningar

LPA-sjukdagpenning betalas till försäkrade, som p.g.a.

sjukdom är oförmögna att utföra sitt normala arbete.

Dagpenning betalas från och med den femte sjukdagen

(självrisktiden är dagen för läkarbesöket + 3 dagar). Dagpenning

betalas också för helgdagar.

Om arbetsoförmågan fortgår utöver självrisktiden, är förutsättningen

för beviljande av LPA-sjukdagpenning, att också

dagpenning enligt sjukförsäkringslagen beviljas. Om dagpenningen

för hela sjuktiden är mindre än 10,09 euro, betalas

dagpenning inte.

Dagpenningens belopp

LPA-sjukdagpenningens belopp beräknas utgående från

den försäkrades fastställda LFöPL-arbetsinkomst då arbetsoförmågan

börjar. Dagpenningen är 1/514 av LFöPL-arbetsinkomsten.


Subsidiär förmån

LPA-sjukdagpenning betalas inte, om den försäkrade till

följd av samma arbetsoförmåga har rätt till ersättning med

stöd av någon annan lag, t.ex. trafikförsäkringslagen eller

lagen om olycksfallsförsäkring.

Ansökan om dagpenning

Om arbetsoförmågan räcker kortare tid än självrisktiden

för sjukförsäkringen, lämnas ansökan om LPA-sjukdagpenning

till LPA.

Om arbetsoförmågan varar längre än självrisktiden för

sjukförsäkringen, ansöks om dagpenning samtidigt som

dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen. Ansökan inlämnas

då till FPA.

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) betalar LPAsjukdagpenningen

i alla fall, oberoende av om den ansöks

direkt från LPA eller via FPA.

Beskattning

LPA-sjukdagpenningen är beskattningsbar förvärvsinkomst.

På dagpenningen görs förskottsinnehållning.

Försäkringspremie

Av de försäkrade uppbärs ingen försäkringspremie på

grund av LPA sjukdagpenningen och för dem tecknas inte

heller någon särskild försäkring.

Sökande av ändring

LPA

Den försäkrade kan överklaga LPA:s beslut hos besvärsnämnden

för olycksfallsärenden. Nämndens beslut kan

överklagas till försäkringsdomstolen. Om LPA-sjukdagpenningen

avslagits på grund av att dagpenning enligt sjukför-

125


säkringslagen inte beviljats, kan LPA:s beslut inte överklagas.

Försäkringsanstalt

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA, Norrskensvägen

6, 02100 Esbo, tfn 020 630 0500, www.lpa.fi).

126


Lagen om olycksfallsförsäkring (OlyFL)

Lagens tillämpningsområde

Arbetsgivaren är skyldig att försäkra arbetstagarna i händelse

av arbetsolycksfall och yrkessjukdom. Som arbetstagare

anses en person, som arbetar med stöd av avtal för en

annan under dennes ledning och övervakning och får vederlag

för sitt arbete. Med vederlag avses varje förmån som

har ekonomiskt värde, exempelvis penninglön, naturaförmåner

och arbetsbyte.

Lagen gäller sålunda bland annat:

• personer i tjänste- eller anställningsförhållande

• aktiebolags tjänsteman i ledande ställning som antingen

ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar

äger högst hälften av bolagets aktiekapital

• bolagsman i ledande ställning inom öppet bolag eller

kommanditbolag, vars bestämmanderätt motsvarar i föregående

punkt nämnda äganderätt

• elever i grundskolans årskurser 7–9 och gymnasiet, studerande

i yrkesutbildning samt vid yrkeshögskolor och

universitet ävensom personer i vuxenyrkesutbildning till

den del olyckan har inträffat i studiemässiga omständigheter

under praktiskt undervisning i enlighet med undervisningsplanen

eller examensgrunderna, under period

av inlärning i arbete, arbetspraktik, examensprov

samt i grundundervisningen under introduktion i arbetslivet

(se lagen om ersättning för skada eller sjukdom

som har uppkommit under studierelaterade förhållanden

som är jämställbara med arbete 1318/2002)

• elever i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning enligt lagen

om offentlig arbetskraftsservice

• personer som intagits på vissa vårdanstalter vid praktiskt

arbete enligt anstaltens vårdprogram.

Angående lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring se sidan

141.

127


Fria från försäkringsplikt är:

• staten

• småarbetsgivare (arbetsdagarnas antal/kalenderår totalt

högst 12.

Enligt lagen ersätts olycksfall, som inträffat i arbete och

väg till eller från arbetet, samt yrkessjukdomar, vilka avses

i lagen om yrkessjukdomar.

I regel ska för allt arbete som utförs i Finland tecknas en

olycksfallsförsäkring i Finland. En utsänd arbetstagare som

kommer till Finland från ett EU- eller EES-land, Schweiz eller

ett annat avtalsland och som har ett intyg över utsänd

arbetstagare försäkras emellertid inte i Finland. Arbetstagare

från ett land med vilket Finland inte har ingått avtal

ska alltid försäkras i Finland. Inom olycksfallsförsäkringen

finns inte motsvarande bestämmelse om befrielse från försäkringsplikten

som i fråga om arbetspensionsförsäkring.

Försäkring av personer i arbete utomlands

Arbetstagaren omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen,

då en finländsk arbetsgivare sänder arbetstagaren

att tillfälligt arbeta utomlands hos samma företag eller

till ett utländskt moder-, dotter- eller systerföretag, som hör

till samma ekonomiska helhet som det finländska företaget,

om arbetstagarens anställningsförhållande till det företag

som sänt honom fortgår under perioden av arbete i utlandet.

Då arbetet utförs i ett EES-land eller land med vilket Finland

har en bilateral överenskommelse om social trygghet,

bestäms försäkringsplikten och tillämpandet av lagen om

olycksfallsförsäkring utgående från EU-bestämmelserna

och bestämmelserna om valet av lag i avtalen. Valet av lag

berörs av samma bestämmelser som arbetspensionen.

Ersättningar

Behövlig sjukvård samt kostnaderna för läkemedel och

resor jämte hjälpmedel ersätts i sin helhet.

128


OlyFL

Dagpenning utbetalas från och med den dag, som följer

den dag då olycksfallet inträffade – även för söndagar och

helgdagar – för högst ett års tid då arbetsoförmågan varat

minst 3 dagar i följd.

Dagpenningen är under fyra veckor från olycksfallet lika

stor som lönen för sjuktiden. Om lön inte betalats för sjuktiden,

räknas dagpenningen för denna tid enligt lönen för

de fyra veckor som föregått olycksfallet.

Full dagpenning är, efter att arbetsoförmågan till följd av

olycksfallet fortgått i fyra veckor, 1/360 av den skadades

årsarbetsförtjänst. I allmänhet betyder detta att dagpenningens

storlek under arbetsoförmågan är densamma som

lönens nivå. Dagpenningen för en delvis arbetsför person

är den del av den fulla dagpenningen som motsvarar nedsättningen

av arbetsförmågan.

Ersättning för inkomstbortfall för den tid fysikalisk vård

pågår betalas om den skadade på sin arbetstid måste få

vård på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom. Som

ersättning utbetalas det belopp som arbetstagaren skulle

ha fått som lön eller motsvarande arbetsinkomst för den fysikaliska

vården och resan till den.

Olycksfallspension utbetalas till den skadade efter dagpenningperioden.

Olycksfallspensionens storlek för en

helt arbetsoförmögen arbetstagare är 85 % av hans årsarbetsförtjänst

ända tills arbetstagaren fyllt 65 år, varefter den

är 70 % av årsarbetsinkomsten. Om olycksfallet inte medfört

full arbetsoförmåga utan endast en partiell nedsättning

av arbetsförmågan, utbetalas i olycksfallspension den del

av den fulla pensionen, som motsvarar nedsättningen av

arbetsförmågan.

Villkor för erhållande av olycksfallspension är att den skadades

arbetsförmåga med anledning av den skada eller

sjukdom som åsamkats av olycksfallet kan uppskattas ha

blivit nedsatt med minst 10 %.

129


Menersättning utbetalas till person, som orsakats ett bestående

men till följd av en skada eller sjukdom. Det bestående

menet ska motsvara minst invaliditetsklass 1. För skador

som hör till invaliditetsklasserna 1–10 utbetalas engångsersättning.

För skador i invaliditetsklasserna 11–20

utbetalas enligt den skadades val antingen engångsersättning

eller fortlöpande ersättning. Vid skador eller sjukdomar,

som enligt medicinsk erfarenhet kännetecknas av att

skade- eller sjukdomstillståndet försämras och snabbt leder

till döden, utbetalas en engångsersättning motsvarande invaliditetsklass

10. Dessutom utbetalas fortlöpande menersättning

enligt den invaliditetsklass som sjukdomen medför.

Menersättning utbetalas tidigast från den tidpunkt, då dagpenningperioden

upphört.

Familjepension utbetalas till efterlevande make eller maka

och minderåriga barn samt barn under 25 år som studerar.

Därtill kan en samboende under vissa förutsättningar ha

rätt till efterlevandepension. För registrerat partnerskap

gäller samma bestämmelser som i ArPL.

Familjepensionens maximibelopp är 70 % av arbetstagarens

årsarbetsförtjänst. Familjepensionen består av efterlevandepension

och barnpension. Efterlevandepensionen

minskar då antalet till barnpension berättigade ökar. Barnpensionernas

sammanlagda belopp beror endast på de till

barnpension berättigades antal och ställning.

Mentillägg – högst 27,78 euro per dag (år 2012) – betalas

till skadad som på grund av skada eller sjukdom är i så

hjälplöst tillstånd, att han inte kan klara sig utan hjälp av

annan person.

Klädbidrag ges för särskilt slitage som orsakas av protes.

Med rehabilitering avses en sådan helhet av åtgärder med

vilka rehabiliteringsklientens återgång till arbetet och ar-

130


OlyFL

betsprestation främjas och stöds, sådana men som inverkar

på arbetsförmågan förebyggs, avlägsnas och minskas och

klientens självständiga prestationsförmåga upprätthålls

och förbättras.

Rehabiliteringen omfattar såväl medicinsk som yrkesinriktad

rehabilitering.

Under rehabiliteringen betalas dagpenning enligt lagen om

olycksfallsförsäkring, olycksfallspension och livränta till

fullt belopp utan beaktande av nedgången i arbetsförmågan

eller invaliditetsgraden.

Begravningshjälpen är 4 570 euro (år 2012) oberoende av

årsarbetsförtjänsten.

Kostnaderna för motiverad och behövlig läkarundersökning

för klarläggande av yrkessjukdom ersätts, även om

sjukdomen inte skulle visa sig vara en sådan yrkessjukdom

som ersätts. Likaså ersätts under vissa förutsättningar kostnaderna

för att anskaffa de uppgifter om förhållandena i

arbetet, som behövs för att avgöra huruvida sjukdomen är

arbetsrelaterad.

Nödvändiga extra kostnader för hemvård under dagpenningperioden

ersätts i regel enligt den kommunala hemvårdshjälpen.

Ersättning för inkomstbortfall för

arbetsolycksfall som inträffat före 1.1.1982

Livränta utbetalas om invaliditetsgraden är minst 30 %.

Storleken beror på invaliditetsgraden och förvärvsförmågans

nedsättning. Full livränta är för ensamstående 60 % av

årsarbetsförtjänsten. För familjeförsörjare är den beroende

på invaliditetsgraden, arbetsförmågans nedsättning och de

anhörigas antal, högst 90 % av årsarbetsförtjänsten. Om invaliditetsgraden

är 10–25 %, utbetalas i allmänhet en en-

131


gångsersättning i stället för livränta. För den tid den försäkrade

erhåller sjukhusvård erläggs pension till det fulla beloppet.

Försörjningspension. Pension för efterlevande make och

för fader- och moderlöst barn är 30 % och annan anhörig

15 % av den försäkrades årsarbetsförtjänst, dock högst sammanlagt

80 % av den försäkrades fulla livränta.

Frivilliga försäkringar

Arbetsgivaren kan frivilligt försäkra sig själv, sina familjemedlemmar

och övriga personer som deltar i arbetet och

som inte omfattas av den lagstadgade försäkringen med en

likadan försäkring som för sina anställda. För dessa kan

därtill tecknas en försäkring för fritiden.

Till de frivilliga försäkringarna hör även en s.k. utvidgad

försäkring för elever, som täcker olycksfall som inträffar

t.ex. under teoriundervisning, raster och skolresor.

Index

Vid den årliga justeringen av de lagstadgade penningbeloppen

används antingen lönekoefficienten enligt lagen

om pension för arbetstagare eller arbetspensionsindex. För

den kalenderårsvis gjorda justeringen av alla förmåner som

redan utbetalas används arbetspensionsindex.

Samordning

Olycksfallsersättningen är i allmänhet primär i förhållande

till övriga socialförsäkringar.

132


Beskattning

OlyFL

Beskattning av arbetsolycksfall, som inträffat efter

1.1.1982

Olycksfallsförsäkringens ersättningar för inkomstbortfall –

dagpenningar, olycksfallspensioner och familjepensioner –

är beskattningsbar förvärvsinkomst för de arbetsolycksfalls

del som inträffat efter 1.1.1982. På ersättningarna uppbärs

förskottsinnehållning av skatt.

Menersättning och ersättningar för kostnader är skattefria.

Beskattning av arbetsolycksfall som inträffat före

1.1.1982

Enligt lagen om skatt på inkomst och förmögenhet är livränta

och försörjningspension beskattningsbara till den del

deras årsbelopp överstiger 3 400 euro. Övriga ersättningar

är inte skattepliktiga.

Ansökan om ersättning

Arbetstagaren ska vid arbetsolycksfall anmäla olyckan till

arbetsgivaren, som gör olycksfallsanmälan till sitt eget försäkringsbolag.

Ersättningsärendet anhängiggörs med arbetsgivarens

anmälan. Även den skadade arbetstagaren,

och i fråga om familjepension anhörig, kan själv anhängiggöra

ersättningsärendet genom att skicka ett E-läkarutlåtande

till försäkringsbolaget. Ersättning för skada som inträffat

i statens arbeten söks från Statskontoret. Vid olycksfall,

som inträffat i tjänst hos en arbetsgivare som har befriats

från försäkringsplikten eller som har försummat sin försäkringsplikt,

görs anmälan hos Olycksfallsförsäkringsanstalternas

förbund.

I händelse av arbetsolycksfall ger arbetsgivaren den skadade

arbetstagaren ett försäkringsintyg, som arbetstagaren

ska ta med till vårdinrättningen. Försäkringsintyget under-

133


lättar handläggningen av arbetsolycksfallsärendet vid vårdinrättningen,

och genom att visa upp intyget behöver arbetstagaren

inte själv betala klientavgiften för sin vård.

Försäkringspremie

Försäkringspremien bestäms utgående från de betalda lönerna

och med hänsyn till risken i arbetet. Varje försäkringsbolag

har egna premiegrunder för försäkringspremien.

För mindre arbetsgivare bestäms försäkringspremien enligt

försäkringsbolagets bastabell. Om ansvaret är tillräckligt

stort fastställs premien antingen i sin helhet eller delvis utifrån

det försäkrade objektets egen skadestatistik.

Försäkringspremien utgörs av en förskottspremie och en

utjämningspremie. Förskottspremien betalas per försäkringspremieperiod

i förskott. Om försäkringsperiodens

slutliga försäkringspremie överstiger eller understiger den

debiterade förskottspremien, uppbär eller återbetalar försäkringsbolaget

skillnaden mellan den slutliga premien

och förskottspremien i form av en utjämningspremie.

Försäkringsanstalter

De skadeförsäkringsbolag som beviljats koncession (13

stycken) och Statskontoret (Sörnäs strandväg 13, Helsingfors,

postadress PB 14, 00054 Statskontoret, tfn (09) 772

5738, www.statskontoret.fi) och Olycksfallsförsäkringsanstalternas

förbund (Bulevarden 28, PB 275, 00121 Helsingfors,

tfn 0404 504 220, www.tvl.fi).

Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden

Försäkringsanstalten bör före ersättningsärendet avgörs

begära ett utlåtande om sitt beslutsförslag av ersättningsnämnden

för olycksfallsärenden, om ärendet innefattar en

134


OlyFL

medicinsk eller juridisk fråga av principiell natur, eller om

det i övrigt behövs att ärendet behandlas i nämnden för

uppnående av enhetlig ersättningspraxis. I nämnden är

bl.a. social- och hälsovårdsministeriet samt arbetsmarknadens

parter företrädda. Nämndens utlåtande bör antecknas

i försäkringsanstaltens beslut.

Sökande av ändring

Beträffande försäkringsanstaltens beslut kan besvär anföras

hos besvärsnämnden för olycksfallsärenden. Ändring i

nämndens beslut söks hos försäkringsdomstolen.

I fråga om försäkringsdomstolens beslut kan ytterligare

ändring i vissa fall sökas genom besvärstillståndsförfarande

hos högsta domstolen.

135


136

Olycksfalls- och pensionsskydd

för idrottsmän

Olycksfalls- och pensionsskyddet för professionella idrottare

stadgas i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för

idrottsutövare (276/2009).

Olycksfalls- och pensionsskyddet för idrottsutövare är separerat

från övrig lagstadgad olycksfalls- och pensionsförsäkring.

Professionella idrottare omfattas således inte av

den lagstadgade obligatoriska olycksfalls- och pensionsförsäkringen,

även om de skulle utöva sitt arbete som idrottare

i anställningsförhållande. Syftet med lagen är att till

rimliga kostnader trygga ett inkomstrelaterat olycksfalls-

och pensionsskydd som bibehåller en skälig utkomst för

idrottsutövare som huvudsakligen får sin utkomst från

idrottandet.

Försäkringsskyldighet

Försäkringsskyldigheten gäller idrottsförening eller annan

organisation som bedriver idrottsverksamhet i Finland. En

förutsättning för försäkring är att idrottsutövaren och föreningen

eller en annan organisation har avtalat om att

idrottsutövaren för idrottande som huvudsakligen bedrivs i

Finland får minst 10 400 euro (enligt 2012 års nivå) i skattepliktig

lön per år eller spelsäsong som är kortare än ett

år. Försäkringsskyldigheten gäller alla idrottsutövare under

43 år. Den idrottsutövare som försäkras kan idka lagsport

eller individuella idrottsgrenar.

Vid bedömningen av försäkringsskyldigheten beaktas alla

löner som enligt avtal ska betalas för samma spelsäsong eller

år. Således beaktas också löner som andra föreningar

betalat under samma spelsäsong eller år. Idrottsutövaren

ska därför för idrottsföreningen eller annan organisation

uppge nödvändiga uppgifter om inkomsterna enligt andra


OlyFL

avtal som gäller samma säsong eller år. Den löneandel som

idrottsutövaren överfört till en fond beaktas likaså.

Däremot beaktas i regel inte lön eller premie (resultatpremie)

som är bunden till idrottsframgången vid bedömningen

av försäkringsskyldigheten. Om idrottsutövarens lön

emellertid enbart eller huvudsakligen består av resultatpremie

som är bunden till idrottsframgången, bedöms försäkringsskyldigheten

då resultatpremien förfaller till betalning.

Skattepliktiga inkomster som idrottsutövaren erhållit

genom annan verksamhet, såsom samarbetsavtal med t.ex.

annonsörer, beaktas inte heller.

Frivillig försäkring

Idrottsutövare som inte har ett avtal med en idrottsförening

eller annan organisation som bedriver idrottsverksamhet är

inte skyldig att teckna försäkring, utan försäkringen är frivillig.

En förutsättning är också i detta fall att idrottsutövaren

för idrottande som huvudsakligen bedrivs i Finland får

minst 10 400 euro i skattepliktig lön (enligt 2012 års nivå).

Olycksfallsskydd

I lagen fastställs kriterierna för ett ersättningsgillt skadefall,

dvs. olycksfall. Ett olycksfall ersätts, då det drabbat en

idrottsutövare under omständigheter som är typiska för

idrottsgrenen, t.ex. i samband med idrottsprestation, vid

träning i enlighet med ett träningsprogram, under spel-,

tävlings- eller träningsresor i aktiviteter som hör till reseprogrammet

eller när idrottsutövaren representerar en förening

eller organisation vid ett representationstillfälle.

På grund av olycksfall betalas ersättning för sjukvårds- och

rehabiliteringskostnader, olycksfallspension, menersättning,

men- och klädtillägg, ersättning för ledarhundskostnader,

ersättning för hemvårdskostnader samt till idrottsutövarens

förmånstagare familjepension och begravnings-

137


hjälp. Dessutom har idrottsutövaren rätt till yrkesinriktad

rehabilitering.

Om ersättning inte utbetalas till idrottsutövaren från

idrottsförsäkringen, fastställs rätten till ersättning enligt

sjukförsäkringslagen.

I lagen fastställs miniminivån för skyddet i olycksfallsförsäkringen

för idrottsutövare. Idrottsutövarna och föreningarna

kan med hänsyn till behoven inom respektive gren

avtala om förmåner som överstiger denna miniminivå.

Ersättning för inkomstbortfall som utbetalas på grund av

invaliditet innefattar inte dagpenningsersättning, utan endast

olycksfallspension. Olycksfallspension betalas när ett

år förflutit från olycksfallet. Före det har idrottsutövaren

rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.

Idrottsutövaren är skyldig att delta i rehabilitering för att få

ersättning för inkomstbortfall.

Ersättningstiden har begränsats till fem år i sådana fall där

idrottsutövaren kan rehabiliteras till ett annat arbete. Perioden

om fem år räknas från utgången av den i sjukförsäkringslagen

angivna maximitiden för sjukdagpenning.

Den årsarbetsförtjänst som används som grund för olycksfallspensionen

har då en övre gräns på 108 310 euro (enligt

2012 års nivå).

Om en idrottsutövare till följd av ett olycksfall som inträffat

i samband med idrottande blir bestående arbetsoförmögen

också när det gäller annat arbete än idrott, garanteras

idrottsutövaren ett skäligt utkomstskydd upp till 65 års ålder.

Beviljandet av sådan bestående olycksfallspension förutsätter

att idrottsutövarens rehabiliteringsmöjligheter har

utretts och idrottsutövaren på grund av skadan inte kan rehabiliteras

till ett nytt arbete eller yrke. Bestående pension

138


OlyFL

betalas alltid enligt en fast årsarbetsförtjänst på 32 490

euro (enligt 2012 års nivå).

Sjukvårdskostnader, medicinsk rehabilitering och olika

tillägg ersätts högst för den tid som olycksfallspension kan

betalas ut.

Om en idrottsutövare har dött till följd av ett olycksfall, betalas

familjepension för högst tio år efter dödsfallet. Familjepensionen

beräknas på ovannämnda årsarbetsförtjänst

på högst 108 310 euro (enligt 2012 års nivå).

Ålderspensionsskydd

Ålderdomstryggheten innefattar ålderspension, som betalas

räknat från den dag då idrottsutövaren fyller 65 år. Ålderdomstryggheten

ordnas genom en försäkring, för vilken

den försäkringsskyldiga ska betala 4,5 % av idrottsinkomsten

i försäkringspremie.

Om idrottsutövaren inte längre omfattas av försäkringen,

överförs ålderspensionsförsäkringen jämte uppsamlade

medel till idrottsutövaren och förblir som fribrev i kraft

som en individuell pensionsförsäkring utan rätt till återköpsvärde.

Försäkringsanstalt

Idrottsförsäkringar enligt lagen beviljas av skadeförsäkringsbolagen.

Alla försäkringsbolag har emellertid inte

denna typ av idrottsförsäkring i sitt produktsortiment.

Sökande av ändring

Olycksfallsärenden → Besvärsnämnden för olycksfallsärenden

→ Försäkringsdomstolen.

Ålderspension → Allmän underrätt.

139


Ansvar för försummelse av

försäkringsskyldigheten

Om en idrottsförening eller annan organisation som bedriver

idrottsverksamhet har försummat sin försäkringsskyldighet,

är föreningen eller organisationen skyldig att själv

bekosta det skydd som idrottsutövaren inte fått på grund

av försummelsen.

Övervakning

Grenförbund inom idrotten eller annan organisation som

ansvarar för tävlingsverksamheten är skyldig att sörja för

att de idrottsföreningar och andra organisationer som deltar

i tävlingsverksamhet som bedrivs inom förbundet ordnar

ett sådant försäkringsskydd som avses i lagen.

Försäkringsanstalten ska en gång om året och även i övrigt

vid behov ge idrottsutövaren en utredning av det gällande

försäkringsskyddet. Försäkringsanstalten ska även utan

dröjsmål meddela idrottsutövaren om sådan försummelse

av försäkringspremien som förhindrar att skyddet enligt lagen

upprätthålls.

Därtill ska försäkringsanstalten årligen underrätta grenförbundet

om inträdet av försäkring för idrottsförbund eller

annan organisation som bedriver idrottsverksamhet och

som hör till grenförbundet. Anmälan till grenförbundet ska

också göras om försäkring som börjat och slutat under pågående

spelsäsong.

Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund sörjer för uppföljningen

och den allmänna övervakningen av försäkring

och för ett register över de enligt lag försäkrade idrottsutövarna

och försäkringstagarna. Olycksfallsförsäkringsanstalternas

förbund avger också årligen till social- och hälsovårdsministeriet

en redogörelse för hur idrottsutövarnas

försäkringsskydd har förverkligats.

140


Lagen om olycksfallsförsäkring för

lantbruksföretagare (OFLA)

Lagen gäller

samma personer som lagen om pension för lantbruksföretagare

(LFöPL).

OFLA-försäkringen fogas automatiskt till den obligatoriska

LFöPL-försäkringen.

OFLA ersätter olycksfall som inträffat och yrkessjukdomar

som uppkommit i lantbruksföretagararbete och stipendiatarbete.

Förmåner

Förmånerna är desamma som i fråga om arbetstagarnas

olycksfallsförsäkring.

Årsarbetsförtjänst

Dagpenning och olycksfallspension beräknas enligt det

sammanlagda beloppet av LFöPL-arbetsinkomsten och

eventuella övriga inkomster. Som grund för dessa ersättningar

används dock minst 11 890 euro år 2012 (= den s.k.

minimiårsarbetsförtjänsten).

Frivillig försäkring

Lantbruksföretagare eller oavlönad familjemedlem som

står utanför den obligatoriska försäkringen (t.ex. 68 år fyllda)

kan ta en frivillig OFLA-arbetsolycksfallsförsäkring.

Dess förmåner är desamma som ifråga om den obligatoriska

försäkringen. Minimiårsarbetsförtjänsten tillämpas dock

inte, utan ersättningar för inkomstbortfall räknas utifrån

årsarbetsförtjänsten i försäkringsavtalet. Stipendiater kan

inte teckna frivillig arbetsolycksfallsförsäkring.

141


Försäkring för fritiden

OFLA-försäkrade kan ta en frivillig olycksfallsförsäkring i

händelse av olycksfall under fritiden.

Index

Som i lagen om olycksfallförsäkring.

Samordning

Som i lagen om olycksfallförsäkring.

Ansökan om ersättning

OFLA-försäkrade får på begäran ett försäkringsintyg från

LPA. De kan också skriva ut ett intyg via LPA:s elektroniska

kundtjänster. Genom att förete försäkringsintyget på vårdplatsen

får den försäkrade gratis vård. Andra ersättningar

söks via LPA:s ombudsman från LPA. Om arbetsoförmågan

varar minst tre dagar utöver olycksfallsdagen, bör en skadeanmälan

göras till LPA.

Sökande av ändring

Som i lagen om olycksfallförsäkring.

Försäkringsanstalt

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA, Norrskensvägen

6, 02100 Esbo, tfn 020 630 0500, www.lpa.fi). LPA-ombudsmännen

i kommunerna.

Försäkringspremie

Lantbruksföretagarnas arbetsolycksfallsförsäkringspremie

består av en för alla lika stor grunddel, som år 2012 är

31,46 euro, samt av en inkomstrelaterad del, som är 1,65 %

av LFöPL-arbetsinkomsten. Den frivilliga arbetsolycksfallsförsäkringens

premie bildas på samma sätt som den obli-

142


OFLA

gatoriska. Dess grunddel är 37,75 euro och inkomstrelaterade

del 1,98 % av årsarbetsförtjänsten. Premien för stipendiaternas

obligatoriska arbetsolycksfallsförsäkring utgör

hälften av motsvarande premie för lantbruksföretagare.

Premien för OFLA-försäkringen för fritid år 2012 är 14,00

euro + 0,48 % eller 14,00 euro + 0,72 % av årsarbetsförtjänsten,

beroende på om man valt en försäkring som minskar

dagpenningen eller inte minskar dagpenningen.

Bonussystem

I OFLA-olycksfallsförsäkringen för lantbruksföretagare tilllämpas

ett bonussystem. Sålunda sjunker försäkringspremien

med 10 % per år, om skador som ska ersättas inte inträffar.

Som mest kan nedsättningen vara 50 % av den fulla

försäkringspremien. På arbetsolycksfallsförsäkringens bonus

inverkar endast arbetsskador och på fritidsförsäkringen

endast olycksfall under fritiden. Bonussystemet gäller

inte stipendiater.

Företagshälsovård

LFöPL-försäkrade lantbruksföretagare som omfattas av företagshälsovård

får 20 % i rabatt på sin OFLA-arbetsolycksfallsförsäkringspremie.

Rabatten ges åt försäkrade som omfattats

av företagshälsovård senast den 1 oktober året innan.

Rabatten gäller både obligatorisk och frivillig arbetsolycksfallsförsäkring.

Förutom företagaren kan även den

som försäkrats som familjemedlem ansluta sig till företagshälsovården

och få rabatt på premien.

En ytterligare förutsättning för rabatt är att lantbruksföretagaren

har överenskommit om ett besök på gården för en

kartläggning av förhållandena i arbetet. Efter besöket är rabatten

i kraft fyra år i sänder.

143


Enligt lagen ersätts

144

Patientskadelagen (PSL)

Patientskadelagen gäller ersättningar som betalas för personskada

som orsakats en patient i samband med hälso-

och sjukvård i Finland. Som patient anses även den som

donerar blod, vävnader eller organ samt en frisk person

som undersöks i samband med medicinsk forskning. Ersättning

utgår enligt principen om full ersättning med iakttagande

av bestämmelserna i skadeståndslagen.

Patientskadelagen (585/1986) gäller skador som uppstått

1.5.1987 eller senare. Ersättningen förutsätter inte att någon

av vårdpersonalen begått ett fel eller gjort sig skyldig

till vårdslöshet eller försummelse. Inom hälsovården kompletteras

patientskadelagen av den avtalsbaserade läkemedelsskadeförsäkring

som enligt försäkringsvillkoren ersätter

personskador som föranleds av i Finland sålda läkemedel.

I patientskadelagen gjordes väsentliga ändringar från

1.5.1999. Dessa ändringar gäller skador som inträffat

1.5.1999 eller senare. Enligt den förnyade lagen (879/1998)

betalas ersättning för en personskada, om det är sannolikt

att den har orsakats av:

• undersökning, behandling och vård eller någon annan

motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats,

förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso-

och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat

patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser

patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt

skulle ha undvikit skadan (vårdskada)

• fel i en sjukvårdsapparat eller ett sjukvårdsinstrument

som använts vid undersökning, behandling och vård eller

någon annan motsvarande åtgärd (apparatskada)

• infektion som uppkommit i samband med undersökning,

behandling och vård eller någon annan motsvaran-


de åtgärd, om inte patienten ska tåla skadan med beaktande

av hur förutsebar infektionen är, hur allvarlig den

skada som uppkommit är, arten av och svårighetsgraden

hos den sjukdom eller det handikapp som behandlats

och vårdats samt patientens hälsotillstånd i övrigt (infektionsskada)

• ett olycksfall i samband med undersökning, behandling

och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av

ett olycksfall under sjuktransport (olycksfallsskada)

• brand i en behandlingslokal eller en behandlingsutrustning

eller av någon annan motsvarande skada i en behandlingslokal

eller i en behandlingsutrustning (brandskada)

• distribution av medicin i strid med lag eller förordning

eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem (skada

vid distribution av medicin)

• undersökning, behandling och vård eller någon annan

motsvarande åtgärd förutsatt att följden är en bestående

svår sjukdom eller handikapp eller död och följden kan

anses oskälig med beaktande av hur allvarlig skadan är,

arten av och svårighetsgraden hos den sjukdom eller det

handikapp som behandlats och vårdats, patientens hälsotillstånd

i övrigt, hur sällsynt skadan är samt hur stor

skaderisken är i ett enskilt fall (oskälig skada).

De övriga reformerna gällde bl.a. primärt ersättningsansvar,

regressrätt samt preciseringar av bestämmelserna om

specificering av ersättningarna. I övrigt bibehölls bestämmelserna

i huvudsak oförändrade.

Förmåner

En personskada som uppstått vid en patientskada berättigar

i princip till samma ersättningar för vilka redogjorts i

samband med de olika ersättningsslagen inom trafikförsäkring,

eftersom ersättning för bägge skador utgår med stöd

av skadeståndslagen. Patientförsäkringen ersätter emellertid

inte lidande eller personskada som drabbat anhöriga till

PSL

145


avliden skadelidande eller honom särskilt närstående person

i anslutning till skadefallet. Yrkesinriktad rehabilitering

ersätts inte heller från patientförsäkringen.

Index

Fortlöpande ersättningar justeras årligen enligt arbetspensionsindex.

För fastställande av inkomstbortfall och förlust

av uppehälle justeras förvärvsinkomsterna under olika år

enligt nivån för skadeåret med den lönekoefficient som avses

i lagen om pension för arbetstagare.

Samordning

Ersättning som utbetalats från en annan lagstadgad försäkring

eller ersättning som utbetalas i framtiden beaktas som

avdrag före utbetalning av motsvarande ersättning enligt

patientskadelagen.

Samordningen gäller bl.a. ersättningar enligt sjukförsäkringslagen,

ersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring

och trafikförsäkringslagen samt pensioner enligt folkpensionslagen

och arbetspensionslagarna.

Om ersättning redan har utbetalats från patientförsäkringen,

övergår rätten till ersättning som utbetalas från en annan

lagstadgad försäkring på Patientförsäkringscentralen.

Beskattning

Ersättning som utbetalats till följd av en patientskada för

minskade inkomster, dvs. tillfälligt inkomstbortfall, samt

invalidpension och familjepension är beskattningsbar inkomst.

146


Ansökan om ersättning

Patientskada kan uppkomma inom ramen för patientförsäkringen

för såväl den offentliga sektorn (= staten och

kommunerna) som den privata sektorn men också i sådana

fall för vilka ingen försäkring tagits. I samtliga fall ska dock

skadeanmälan inlämnas till Patientförsäkringscentralen

som koncentrerat sköter den i lagen avsedda ersättningsverksamheten.

Ersättning ska sökas inom tre år från den

dag då den ersättningsberättigade fick kännedom om skadan

eller borde ha haft kännedom om den.

Försäkringsanstalter

De försäkringsbolag som är Patientförsäkringscentralens

medlemmar, Patientförsäkringscentralen (Bulevarden 28,

00120 Helsingfors, tfn 040 450 4590, www.pvk.fi).

Övervakande myndighet är Finansinspektionen (Mikaelsgatan

8 A, 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151,

www.finanssivalvonta.fi).

Läkemedelsskadeärenden handhas av Finska Ömsesidiga

Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget, tfn (09) 2513 7565,

www.laakevahinko.fi.

Patientskadenämnden

Patientskadenämnden är tillsatt av statsrådet och har till

uppgift att förenhetliga ersättningspraxis.

Person som lidit skada, Patientförsäkringscentralen, försäkringstagaren,

försäkringsbolag som kräver uppdelning av

ersättningarna eller domstol kan begära utlåtande av patientskadenämnden.

(Fågelviksgatan 10, 00500 Helsingfors,

tfn 020 743 4343, www.pvltk.fi).

PSL

147


Sökande av ändring

Om den skadelidande inte nöjer sig med beslut angående

ersättning, kan han väcka talan mot Patientförsäkringscentralen

vid Helsingfors tingsrätt eller vid tingsrätten på sin

hemort.

Försäkringar

Utövare av hälso- och sjukvårdsverksamhet bör teckna patientskadeförsäkring.

Den offentliga sektorns försäkringar

har skötts genom avtal med Patientförsäkringscentralen.

Inom den privata sektorn tecknas patientförsäkringen hos

något av Patientförsäkringscentralens medlemsbolag.

148


Personskador

Trafikförsäkringslagen (TFL)

Med stöd av trafikförsäkringslagen ersätts personskador

som orsakats av användning av motorfordon i trafik. Personskador

som åsamkas motorfordonets ägare eller förare

ersätts från motorfordonets egen trafikförsäkring.

Ersättningarna fastställs med iakttagande av bestämmelserna

om ersättning för personskador i skadeståndslagen,

som förnyades i början av år 2006 och som till största del

också tillämpas på skador som inträffat före 1.1.2006. Mer

ingående tillämpnings- och ersättningsanvisningar finns på

trafikskadenämndens webbsidor på adressen www.liikennevahinkolautakunta.fi.

Ersättningen för personskador nedsätts inte på grundval av

vanligt vållande. För att ersättningen ska förvägras eller

nedsättas på grund av den skadelidandes medverkan förutsätts

uppsåtlighet, grov oaktsamhet, påverkan av alkohol

eller andra droger eller brottsligt förfarande i samband

med skadan.

Ersättningsslag

Sjukvårdskostnader och övriga

nödvändiga kostnader

Som sjukvårdskostnader ersätts kostnader för nödvändig

undersökning, vård eller annan därmed jämställbar åtgärd

inom hälso- och sjukvården samt resekostnader i anslutning

därtill.

I och med införandet av systemet med full kostnadsmotsvarighet

vid skador som inträffat 1.1.2005 eller därefter

utbetalas som ersättning till offentlig sjukvårdsinrättning

för behövlig sjukvård p.g.a. patientens skada eller sjukdom

i regel den avgift som motsvarar kostnaden för genomförande

av vården enligt kommunfaktureringen (fullkostnads-

149


avgift) och till patienten den kundavgift som uppbärs av

honom. Till privat sjukvårdsinrättning betalas avgiften enligt

given betalningsförbindelse eller om det är fråga om

vård, för vilken inte behövs betalningsförbindelse, avgiften

enligt de behövliga kostnaderna för vården.

En förutsättning för ersättning av övriga nödvändiga kostnader

är ett orsakssammanhang med de skador som åsamkats

vid trafikolyckan. Den skadelidande är skyldig att begränsa

skadan, vilket innebär att han i regel ska använda

de prismässigt förmånligaste tjänsterna. Ersättningsgilla

kostnader kan vara t.ex. kostnader för anskaffning av

hjälpmedel som underlättar den skadades rörelseförmåga,

möjligheter att reda sig i det dagliga livet och studier samt

kostnader för anlitande av hemvårdshjälp.

Närståendes rätt till ersättning

Den skadades närstående har av särskild orsak rätt till skälig

ersättning för nödvändiga kostnader och inkomstbortfall

samt för övriga åtgärder som orsakats av vården av den

skadade, om åtgärderna har främjat den skadades tillfrisknande

och rehabilitering. Ersättning kan utbetalas tills tillståndet

stabiliseras.

Inkomstbortfall

Ersättningen fastställs från fall till fall enligt det verkliga

bortfallet. Vid fastställandet av den ersättning som utbetalas

för inkomstbortfall beaktas den skadelidandes arbetsförmåga,

utbildning, tidigare verksamhet, möjligheter till

omskolning, ålder, boendeförhållanden och andra därmed

jämförbara faktorer.

Ersättning för inkomstbortfall utbetalas både på grundval

av tillfälligt och fortlöpande inkomstbortfall.

Invalidpension utbetalas, om ett bestående men har medfört

fortlöpande inkomstbortfall.

150


Ersättningen för fortlöpande inkomstbortfall grundar sig

på en medicinsk och juridisk bedömning av huruvida den

skadelidande är bestående förhindrad att förtjäna sitt

uppehälle genom förvärvsarbete.

Förändringar beaktas, såsom t.ex.

• att en ung persons inkomst i framtiden höjs

• att skadan förvärras eller förbättras

• vid uppnådd pensionsålder justeras pensionen att motsvara

60 % av årsinkomsten.

För bestående men utbetalas en engångsersättning, som

är beroende av skadans invaliditetsklass och den skadades

ålder. Som bestående men ersätts också kosmetiskt men

(t.ex. förfulande ärr).

Ersättningen för sveda och värk samt annat övergående

men fastställs utgående från skadans natur och svårighetsgrad

samt den vård och konvalescenstid som skadan förutsätter.

Skadorna har indelats i klasserna 1–6. Om en skada

är ringa (klass 1) utbetalas ingen ersättning.

Vårdbidrag enligt trafikförsäkringen betalas till skadad,

som på grund av skadans natur och svårighetsgrad regelbundet

behöver en annan persons hjälp.

Klädbidrag utbetalas, om långvarig användning av protes,

annat hjälpmedel, bandage eller förband medför regelbundna

kostnader till följd av särskilt slitage på gångkläderna.

Rehabiliteringsersättningarna bestäms enligt lagen om

rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, och

för den skadade kan t.ex. utbildning för nytt yrke bekostas.

Begravningskostnader och kostnader som orsakats särskilt

närstående av begravningen ersätts till skäligt belopp.

TFL

151


Förlust av underhåll

Rätten till ersättning för förlust av underhåll uppstår antingen

på basis av underhållsskyldighet som grundar sig på

lag eller på basis av verkligt underhållsförhållande. Ersättningens

belopp är beroende av underhållets belopp, behovet

av underhåll och vad som personen skäligen behöver

med beaktande av personens egna möjligheter att försörja

sig själv genom förvärvsarbete samt övriga omständigheter.

Värdet av hushållsarbete beaktas också av särskild orsak.

På beloppet inverkar framförallt den avlidnes och den efterlevande

makens inkomster samt antalet personer som är

berättigade till pension.

Övriga ersättningar till närstående

Närståendes rätt till ersättning för själsligt lidande och närståendes

rätt till ersättning för sjukvårdskostnader och övriga

kostnader samt inkomstbortfall på grund av dödsfall

regleras också enligt vissa kriterier i skadeståndslagen.

Index

Fortlöpande ersättningar indexjusteras med iakttagande av

bestämmelserna i lagen om pension för arbetstagare.

Samordning

Om den skadade på grund av samma skadefall erhåller ersättning

även med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring,

utbetalas till honom med stöd av trafikförsäkringslagen endast

skillnaden mellan ersättningarna från olycksfallsförsäkringen

och trafikförsäkringen.

Från ersättningen för inkomstbortfall avdras motsvarande

förmån enligt folkpensionslagen och från ersättningen för

förlust av underhåll allmän familjepension.

Trafikförsäkringslagen är primär i förhållande till sjukförsäkring

och arbetspension.

152


Beskattning

Ersättning för tillfälligt inkomstbortfall samt ersättning för

fortlöpande inkomstbortfall och förlust av underhåll som

utbetalas med stöd av en trafikskada är skattepliktig inkomst.

Ansökan om ersättning

Ersättning söks hos det trafikförsäkringsbolag i vilket det

fordon som förorsakat skadan eller s.k. eget fordon är försäkrat

inom tre år från det att den skadelidande fick kännedom

om skadan och vilket försäkringsbolag som är ansvarigt

för skadan.

För skador som orsakats av statsägda motorfordon söks ersättning

från Statskontoret. Statskontoret ersätter också

skador som orsakats av fordon som befriats från försäkringsskyldigheten

i Finland.

Ersättning för skador, som förorsakats av ett okänt eller

oförsäkrat fordon söks hos Trafikförsäkringscentralen. Ersättning

för skada som förorsakats av utländskt fordon

söks hos Trafikförsäkringscentralen eller av denna godkänd

Gröna kortet-representant.

Försäkringsanstalter

Försäkringsbolag, som erhållit koncession.

Trafikförsäkringscentralen (Bulevarden 28, 00120 Helsingfors,

tfn 040 450 4520, www.liikennevakuutuskeskus.fi).

Statskontoret (Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, postadress

PB 30, 00054 Statskontoret, tfn (09) 77 251, www.statskontoret.fi).

TFL

153


Trafikskadenämnden

Trafikskadenämnden fungerar som ett självständigt och

oberoende sakkunnigorgan med uppgift att förenhetliga

ersättningspraxis.

Trafikskadenämnden har till uppgift att ge utlåtanden och

rekommendationer i ersättningsärenden som gäller trafikskador

samt att ge upplysningar om sin verksamhet i syfte

att främja den allmänna informationen om trafikskador.

Trafikskadenämnden behandlar alla ersättningsärenden

som hör till trafikförsäkringslagens tillämpningsområde.

Försäkringsanstalten är skyldig att be om ett utlåtande när

det är fråga om fortlöpande ersättningar, dvs. framför allt

invalidpension och ersättning för förlust av underhåll eller

då skadan är svår. I övriga ersättningsärenden har den skadelidande

eller en annan ersättningsberättigad rätt att själv

be om nämndens utlåtande inom 90 dagar från datum för

ersättningsbeslutet.

Trafikskadenämndens adress är Bulevarden 54 A, PB 300,

00121 Helsingfors, tfn 010 286 8200, www.liikennevahinkolautakunta.fi.

Övervakande myndighet

Finansinspektionen (Mikaelsgatan 8 A, 00101 Helsingfors,

tfn 010 83 151, www.finanssivalvonta.fi).

Försäkringar

Ägare och permanent innehavare till motorfordon är förpliktad

att teckna trafikförsäkring för motorfordon som används

i trafik. Trafikförsäkringspremiens storlek beror

bland annat på fordonets art, användning, hemort samt

skadefria år. Av den som försummat att försäkra sitt fordon

uppbärs en särskild gottgörelseavgift.

154


Lagen om olycksfall i militärtjänst (MiOL)

Med stöd av lagen ersätts olycksfall som inträffat i militärtjänst

eller militärtjänstsjukdom som yppat sig efter

1.1.1991.

Lagen omfattar

Rätt till ersättning har bland annat värnpliktiga, kvinnor

som gör frivillig värnplikt, reservister vid repetitionsövningar,

civiltjänstemän, personer som deltar i utbildning

för militär tjänst samt finländare som deltar i verksamhet

enligt lagen om fredsbevarande verksamhet eller internationell

militär krishanteringsverksamhet samt personer

som deltar i försvarsmaktens frivilliga övningar och skjutningar

och utbildning som försvarsmakten beställt av Försvarsutbildningsföreningen.

Arbetsolycksfall och yrkessjukdomar som drabbar försvarsmaktens

avlönade personal ersätts med stöd av lagen om

olycksfallsförsäkring.

Som olycksfall i militärtjänst ersätts olycksfall som skett i

militärtjänst, på tjänstgöringsplatsen eller därtill hörande

område, under resa som tjänsten förutsätter, under resa

som hör till värnplikten eller under fritid som räknas som

tjänstgöringstid eller under faderskapsledighet eller permission.

Som militärtjänstsjukdom ersätts sjukdom enligt yrkessjukdomslagen

eller annan sjukdom, som sannolikt har orsakats

av tjänstgöringen eller som har förvärrats väsentligt av

tjänstgöringen.

155


Ersättningar

Ersättningarna och beviljandet av dessa är i huvudsak desamma

som i lagen om olycksfallsförsäkring.

Då olycksfalls- och familjepension bestäms ska som årsinkomst

betraktas minst minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen

om olycksfallsförsäkring för det år olycksfallet inträffade

multiplicerad med två (23 780 euro år 2012).

Sjukvårdskostnader ersätts i allmänhet inte för tjänstgöringstiden,

eftersom försvarsmakten ansvarar för hälsovården

och sjukvården under tjänstgöringstiden.

Samordning

Ersättningen enligt lagen om olycksfall i militärtjänst är primär

i jämförelse med den övriga sociala tryggheten. Ersättningen

är dock subsidiär, om personen har rätt till ersättning

även med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring eller

lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare.

Index

Som i lagen om olycksfallsförsäkring.

Beskattning

Dagpenning, olycksfallspension och familjepension samt

ersättning för inkomstbortfall till följd av fysikalisk vård är

beskattningsbar inkomst. Övriga ersättningar är skattefria.

Ansökan om ersättning

Ärenden angående olycksfall i militärtjänst handläggs och

ersättning utbetalas av Statskontorets enhet för skadeersättningstjänster.

Ansökan om ersättning görs med en blankett

för olycksfall i militärtjänst/militärtjänstsjukdom vid

156


MiOL

det truppförband eller motsvarande där tjänstgöringen utförs.

Den skadade själv, eller vid dödsfall en anhörig,

kan också lämna in ersättningsansökan direkt till Statskontoret.

Postadressen är PB 50, 00054 Statskontoret, tfn (09)

7725 9610, www.statskontoret.fi.

Sökande av ändring

Som i lagen om olycksfallsförsäkring.

157


158

Lagen om skada ådragen i

militärtjänst (MiSL)

Med stöd av lagen ersätts olycksfall i militärtjänst för krigsinvalider

och andra som skadats eller insjuknat före

1.1.1991.

Ersättningar

Som sjukvård ersätts

• utgifter för vård och hjälpmedel som orsakats av sjukdom

eller skada

• en allmän granskning av hälsotillståndet en gång om

året samt specialundersökning vid behov

• rehabilitering samt anstaltsvård under vissa förutsättningar

• till bostaden hörande utrustning samt ombyggnad av bostaden

under vissa förutsättningar

• av kommun arrangerad hemvård och öppen sjukvård

under vissa förutsättningar för minst 20 % krigsinvalider.

Livränta beviljas till person med skada eller sjukdom som

ska ersättas enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst,

om skadan eller sjukdomen förorsakar en på försäkringsmedicinska

grunder uppskattad invaliditetsgrad som motsvarar

minst 10 %. Livräntans storlek beror förutom på invaliditetsgraden

även på livräntetagarens ålder (livräntan

är 8 % större för personer i åldern 56–65 år).

En bestående livränta kan även under vissa förutsättningar

utbetalas som engångsersättning dvs. kapital.

Basbeloppet för livräntan för en 100 % krigsinvalid är

780,92 euro per månad.

Livränta utbetalas förhöjd till person som har make eller

barn under 17 år. På ansökan kan förhöjning beviljas även


MiSL

i de fall som nämns i lagen för försörjning av barn över 17

år, dock högst upp till 24 års ålder på grund av studier.

Anhörigtillägg kan undantagsvis även beviljas p.g.a. försörjning

av vissa andra anhöriga.

Anhörigtillägget är för den första anhörigas del som försörjs

30 eller 60 % (om den invalidiserades invaliditetsgrad

är minst 80 %) och för varje följande anhörig 20 % av livräntans

belopp.

Som tilläggsdel till livränta kan betalas

• hjälplöshets- och mentillägg p.g.a. hjälplöshet eller

osedvanligt men, högst 37,48 euro per dag

• klädtillägg p.g.a. att protes eller annat hjälpmedel medför

särskild förslitning av gångkläder, högst 84,34 euro

per månad

• fordonstillägg för drifts- och servicekostnader för svårt

rörelsehämmades motorfordon, högst 124,95 euro per

månad

• ledarhundstillägg åt blind 6,00 euro per dag samt

• sjukhjälpstillägg åt minst 20 % invalid p.g.a. att hans eller

familjemedlemmarnas utkomst försvårats p.g.a. sjukdomskostnader,

högst 3 186,15 euro per år

• förhöjt sjukhjälpstillägg till svårt handikappad invalid

för kontinuerliga kostnader p.g.a. vård i hemmet, högst

7 496,82 euro per år.

Tilläggsränta kan betalas till ersättningstagare med ringa

inkomster, om invaliditetsgraden är minst 20 %. På tilläggsräntans

storlek inverkar invaliditetsgraden samt beloppet

av övriga inkomster. Tilläggsräntans maximibelopp är

749,68 euro per månad.

Ersättning till anhöriga vid dödsfall

Begravningsbidrag utgår till dödsbo eller till den som

dragit försorg om begravningen

159


• om dödsfallet inträffat under omständigheter som är ersättningsgilla

• om dödsfallet är följden av skada eller sjukdom som ersatts

eller

• om den invalidiserades invaliditetsgrad vid dödsfallet

var minst 20 %.

Begravningsbidraget uppgår till 2 385,45 euro.

Försörjningspension beviljas åt efterlevande make, barn,

föräldrar och i vissa fall även andra anhöriga, eller med anhöriga

jämförbara, till en person som dött eller försvunnit

under sådana förhållanden som ersätts med stöd av militärskadelagen

eller en invalidiserad som dött p.g.a. ersatt skada

eller sjukdom.

Den efterlevande makens fulla försörjningspension uppgår

till 659,72 euro per månad.

Även i sådana fall där dödsfallet förorsakats av andra omständigheter

kan försörjningspension beviljas, om den invalidiserade

vid sin död fick livränta som fastställts för åtminstone

ett år framåt enligt en invaliditetsgrad på minst

80 %. Om invaliditetsgraden är mindre än 80 men minst

30 % tillkommer rätten till försörjningspension endast efterlevande

make och barn, som dock i dessa fall kan beviljas

endast s.k. delförsörjningspension.

Tilläggsförsörjningspension kan för utkomstens tryggande

beviljas efterlevande make, föräldralöst barn eller förälder

som får försörjningspension. Den efterlevande makens

tilläggsförsörjningspension uppgår till högst 577,88

euro per månad.

Om den invalidiserades invaliditetsgrad vid dödsfallet var

mindre än 30 % men dock minst 10 % kan till efterlevande

make och barn under 17 år som inte får försörjningspension

på ansökan beviljas en engångsersättning, såvida de

saknar skälig utkomst.

160


MiSL

Storleken av engångsersättningen för efterlevande make är

7 916,64 euro.

Samordning

Ersättningarna enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst

är primära i jämförelse med andra än olycksfalls- och

trafikförsäkringsersättningarna. De ersättningar för militärskador

som betalas för skada eller sjukdom från 1939–1945

års krig inverkar inte på arbetspensionernas belopp.

Index

Ersättningarna enligt militärskadelagen är bundna till arbetspensionsindex.

Beskattning

Ersättning för militärskada är skattefri inkomst.

Ansökan om ersättning

Ansökan inlämnas under adress Statskontoret, Försäkring,

Militärskade- och veteranärenden, PB 60, 00054 Statskontoret,

besöksadress Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, tfn

(09) 7725 8200, www.statskontoret.fi.

Det är möjligt att ansöka om ersättning även för händelser

som ligger längre bakåt i tiden, även om ersättning i så fall

i allmänhet börjar utgå från början av det kalenderårskvartal

ansökan inkommit till Statskontoret.

Besvärsmyndighet

Besvär över Statskontorets beslut i ett militärskadeärende

kan lämnas till försäkringsdomstolen. Försäkringsdomstolens

beslut kan inte överklagas.

161


162

Grupplivförsäkring för arbetstagare (AGL)

Försäkringen gäller

med smärre undantag de arbetstagare som lyder under arbetspensionslagarna.

Arbetstagaren förblir försäkrad under tre år efter anställningsförhållandets

slut. Detta s.k. fortsatta skydd är fem år,

om anställningen slutat p.g.a. övergång till full invalidpension.

Försäkringen upphör när arbetstagaren börjar få ålderspension

eller när han efter det att anställningen avslutats

fyller 68 är.

Försäkringsskyldighet

Försäkringsskyldigheten gäller alla de organiserade arbetsgivare

som har ett bindande kollektivavtal, i vilket ingår

bestämmelser om grupplivförsäkring. Försäkringsskyldighet

har även oorganiserade arbetsgivare inom branscher

med allmänt riksomfattande kollektivavtal som har motsvarande

bestämmelser.

Rätt till ersättning

Försäkringssumman betalas till avliden försäkrads make

och barn under 22 år. Med make avses primärt äkta make

och part i registrerat partnerskap, men även sådan s.k.

sambo som har eller har haft ett gemensamt barn med den

försäkrade, eller som med den försäkrade har ett av myndigheterna

bekräftat avtal om inbördes försörjning.

Ersättning enligt grupplivförsäkringen för arbetstagare eller

motsvarande förmån (t.ex. ekonomiskt stöd av stat eller

kommun eller med stöd av LFöPL) kan erhållas från endast

ett trygghetssystem.


Ersättningens belopp

AGL

Försäkringssumman består av grundbeloppet samt eventuell

barnförhöjning och olycksfallsförhöjning. Till grundbeloppet

läggs en barnförhöjning för varje barn som är förmånstagare.

Ansökan om ersättning

Ersättningsansökningarna tillställs det egna skadeförsäkringsbolagets

eller annat försäkringsbolags kontor eller direkt

Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool under adressen

Livförsäkringsaktiebolaget Retro, Mikaelsgatan 15 A,

00100 Helsingfors.

FÖRSÄKRINGSSUMMA

Grundbeloppen

Den försäkrades Den försäkrade dör år

ålder vid 2011 2012

dödsfallet e e

–49 15 600 15 760

50 14 570 14 720

51 13 540 13 680

52 12 460 12 590

53 11 440 11 560

54 10 430 10 540

55 9 390 9 490

56 8 350 8 440

57 7 370 7 450

58 6 280 6 350

59 5 250 5 310

60– 4 320 4 370

Barntillägg 7 020 7 100

Olycksfallsförhöjning 50 % av grundbeloppet jämte barntillägg.

163


För statsanställdas del handläggs frågan av Statskontoret,

för kommunernas och kommunalförbundens del antingen

av Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool, Keva eller respektive

kommun eller kommunalförbund, för församlingarnas

del antingen av nämnda pool eller av församlingen

själv samt för lantbruksföretagarnas del av LPA.

Beskattning

Försäkringsersättningar som betalas ut på grund av dödsfall

är underkastade arvsskatt till den del som de sammanlagt

överstiger 35 000 euro per mottagare. Grupplivförsäkringsersättningen

som sådan överstiger aldrig detta belopp,

men kan omfattas av beskattningen, om förmånstagaren

får andra försäkringssummor och det totala ersättningsbeloppet

överstiger 35 000 euro. För sambo kan försäkringssumman

utgöra kapitalinkomst.

Besvärsmyndighet

Försäkringsanstalt → Allmän domstol.

Försäkringsanstalt

Försäkringen handläggs av Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool

(Livförsäkringsaktiebolaget Retro), Mikaelsgatan

15 A, 00100 Helsingfors, tfn kundservice 020 763 1690,

www.trhv.fi. Arbetsgivaren tecknar försäkringen i det försäkringsbolag,

där han har tecknat den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.

Övervakande myndighet är Finansinspektionen (Snellmansgatan

6, PB 103, 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151,

www.finanssivalvonta.fi).

164


Försäkringspremie

AGL

Försäkringspremien bestäms utifrån lönesumman enligt lagen

om olycksfallsförsäkring. Premien varierar från bolag

till bolag och är år 2012 i genomsnitt 0,071 %.

165


Lagen gäller

166

Grupplivförsäkring för

lantbruksföretagare (LGL)

Med stöd av grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare

kan ersättning beviljas de anhöriga efter en obligatoriskt

LFöPL-försäkrads död. Ersättning utbetalas emellertid inte,

om förmånslåtaren avled efter den kalendermånad under

vilken han fyllt 68 år eller om han före sin död har börjat

få ålderspension enligt LFöPL.

Till den frivilliga LFöPL-försäkringen hör inte grupplivförsäkring.

Om försäkringen hade upphört p.g.a. full invalidpension,

fullt rehabiliteringsstöd eller individuell förtidspension,

kan ersättning beviljas inom fem års tid från försäkringens

upphörande. Om försäkringen hade upphört av andra orsaker,

bibehålls rätten till ersättning i tre års tid från försäkringens

upphörande.

Rätt till ersättning och ersättningens belopp

Som grupplivförsäkringen för arbetstagare.

Ansökan om ersättning

Ansökan om ersättning lämnas till LPA-ombudsmannen eller

LPA:s huvudkontor. Kontaktuppgifterna finns bl.a. på

Internet på adressen www.lpa.fi.

Beskattning

Som grupplivförsäkringen för arbetstagare.


Besvärsmyndighet

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden → Försäkringsdomstolen.

Försäkringsanstalt

Grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare handhas av

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (Mela, Norrskensvägen

6, 02100 Esbo, tfn 0200 630 0500, www.lpa.fi).

Försäkringspremie

LGL

År 2012 är grupplivförsäkringspremien för lantbruksföretagare

12,00 euro och för stipendiater 6,00 euro. Den uppbärs

i samband med försäkringsavgiften enligt lagen om

pension för lantbruksföretagare.

167


168

Arbetslöshetsskydd

Arbetslöshetsskyddet omfattar

Arbetslöshetsskyddet omfattar i Finland bosatt arbetsför

17–64-årig (vid permitteringar 65–67-årig) arbetslös arbetssökande,

som står till arbetsmarknadens förfogande och är

anmäld till arbets- och näringsbyrån såsom sökande av heltidsarbete.

Dessutom förutsätts det att personen inte har

kunnat anvisas arbete eller utbildning.

En person som får partiell arbetslöshetspension kan dock

söka deltidsarbete och omfattas av arbetslöshetsskyddet.

Detsamma gäller företagare, om företagarverksamheten är

så ringa, att den inte hindrar mottagande av heltidsarbete.

Arbetslöshetsskyddet omfattar inte

Utanför arbetslöshetsskyddet står dock person som

• får ålderspension (med undantag av pensionsåldrar enligt

8 § 1 mom. i lagen om statens pensioner som är lägre

än normalt, varvid pensionen dras av från arbetslöshetsförmånen)

• får förtida ålderspension

• får individuell förtidspension

• får full invalidpension

• får avträdelsestöd för lantbruksföretagare

• får sjukdagdagpenning eller partiell sjukdagpenning,

moderskaps-, specialmoderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning,

specialvårdspenning, eller har beviljats ledighet

för havandeskap och förlossning eller för vård av

barn

• får rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsstöd

• är sysselsatt på heltid i eget företag eller genom eget arbete

• är sysselsatt på heltid i företag som ägs av make boende

i samma hushåll, av barn eller förälder


UAL

• fullgör sin värnplikt eller civiltjänst

• är studerande på heltid

• utan giltig orsak vägrar ta emot arbete eller utbildning

• är arbetslös på grund av arbetstvist

• är över 65 år och saknar tills vidare gällande arbetsavtal.

Arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd betalas

inte för den tid för vilken vederbörande är berättigad att av

arbetsgivaren få lön för uppsägningstid med stöd av lag eller

kollektiv- eller arbetsavtal eller därmed jämförbar ersättning.

Förmåner betalas inte heller för sådan tid över vilken

en ekonomisk förmån som arbetsgivaren betalar med

stöd av annat avtal eller arrangemang kan periodiseras utifrån

personens lön under det senaste anställningsförhållandet.

Utbildning som ordnats eller anskaffats av arbetsgivaren

beaktas emellertid inte.

Rätt till förmån ger inte heller på heltidsarbete baserad avlönad

semestertid eller tid för periodisering av semesterersättning

för heltidsarbete av över två veckors längd. I heltidsarbete

är arbetstiden mer än 80 % av den på branschen

tillämpade maximiarbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare.

En person som är arbetsoförmögen har inte rätt till arbetslöshetsförmån.

Som arbetsoförmögen anses person som erhåller

sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning eller

invalidpension, rehabiliteringsstöd eller annan förmån på

grund av full invaliditet. Till arbetsoförmögen kan dock betalas

arbetslöshetsdagpenning för de nio självriskdagarna

enligt sjukförsäkringslagen.

Arbetskraftsmyndigheten ger alltid ett arbetskraftspolitiskt

utlåtande om sökandes rätt till utkomstskydd för arbetslösa.

Till exempel vägran att ta emot arbete kan leda till förlust

av rätten till dagpenning för en viss tid.

169


Arbetslöshetsskyddets förmåner

Med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalas

till en arbetslös, som uppfyller villkoren för att omfattas av

lagen, antingen grunddagpenning, inkomstrelaterad dagpenning,

eller arbetsmarknadsstöd.

Åt arbetslös som bedriver studier på eget initiativ, under arbetskraftspolitisk

vuxenutbildning och andra sysselsättningsfrämjande

åtgärder betalas den förmån som personen

skulle ha rätt till som arbetslös.

Grunddagpenning

Grunddagpenning betalas efter en självrisktid på sju arbetsdagar

till en arbetslös som inte är medlem i arbetslöshetskassa

och alltså inte kan få inkomstrelaterad dagpenning.

Självrisktiden förhindrar inte utbetalning av grunddagpenning

under tid av sysselsättningsfrämjande åtgärder.

För att få grunddagpenning förutsätts att arbetstagaren

varit i arbete i 34 kalenderveckor under de senaste 28 månaderna

(= arbetsvillkor) (företagare: se arbetslöshetsskydd

för företagare). Härvid bör lönen för heltidsarbete

vara minst 1 103 euro per månad (2011 1 071 euro per månad).

Grunddagpenning betalas för högst 500 dagar. Maximitiden

börjar räknas från början, då personen på nytt uppfyller

arbetsvillkoret på 34 kalenderveckor under de senaste

28 månaderna. Åt en person som är född åren 1950–1954

och som har fyllt 59 år innan maximitiden uppfylls betalas

emellertid dagpenning fram till utgången av den månad då

han fyller 65 år. Om personen är född år 1955 eller senare,

förutsätts det att han har fyllt 60 år innan maximitiden på

500 dagar uppfylls. För utbetalning av tilläggsdagar förutsätts

alltid att personen har varit i arbete i minst fem år under

de senaste 20 åren. I stället för dagpenning kan personen

avgå med ålderspension vid 62 års ålder. I detta fall

görs inget förtidsavdrag på pensionen.

170


UAL

Grunddagpenningens fulla belopp utgår från 1.1.2012 med

31,36 euro per dag. Till dagpenningen betalas för ett barn

under 18 år en förhöjning på 5,06 euro, för två barn 7,43

euro och för tre eller flera barn sammanlagt 9,58 euro per

dag. Grunddagpenning betalas för högst fem dagar i veckan.

Förhöjd grunddagpenning

Grunddagpenningen kan betalas förhöjd till person som

har rätt till grunddagpenning i tre olika situationer: när arbetslösheten

börjar, efter lång tid i arbete och för tiden av

deltagande i sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Grunddagpenningens förhöjningsdel utbetalas under arbetslöshetsdagpenningens

maximitid på 500 dagar för

sammanlagt högst 20 dagar till arbetssökande, som förvärvsarbetat

minst 3 år innan utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning

börjar. Personen har på nytt rätt till förhöjningsdelen

för 20 dagar efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret

för löntagare.

Den som varit länge i arbetslivet och arbetat i minst 20 år

och som sagts upp på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga

orsaker eller som sagt upp sig själv efter att

ha varit permitterad i 200 dagar utan avbrott har rätt till

grunddagpenningens förhöjningsdel för 100 dagar.

För den tid som personen deltar i sysselsättningsfrämjande

åtgärder betalas grunddagpenningens förhöjningsdel för

200 dagar under arbetslöshetsdagpenningens maximitid på

500 dagar. Sysselsättningsfrämjande åtgärder är bl.a. arbetskraftspolitisk

vuxenutbildning och studier på eget initiativ.

Förhöjningsdelen är 4,59 euro per dag.

171


Grunddagpenning med tillägg för

omställningsskydd

Grunddagpenningen kan betalas förhöjd med tillägg för

omställningsskydd till person som har rätt till grunddagpenning.

Tillägget för omställningsskydd är 4,59 euro per

dag.

Tillägget för omställningsskydd betalas på grunddagpenningen

till person, för vilken uppgjorts en sysselsättningsplan

och som har sagts upp från sitt arbete på grund av

ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker eller vars

tidsbundna arbete som upphört har pågått i minst tre år.

De åtgärder för vilka tillägget betalas är i praktiken arbetskraftspolitisk

vuxenutbildning, studier på eget initiativ, arbetsprövning,

arbetslivsträning och arbetsverksamhet i rehabiliterande

syfte. Arbetssökningsträning och arbetssökning

på eget initiativ ger inte rätt till omställningsskyddstillägg.

Tillägg för omställningsskydd kan utbetalas under 200 dagar,

dock högst upp till maximitiden på 500 dagar.

Arbetsmarknadsstöd

Arbetsmarknadsstöd betalas till en arbetslös person som

inte uppfyller tjänstevillkoret eller som fått maximibeloppet

för grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning

(500 dagar).

Stöd betalas tidigast efter en självrisktid på fem dagar. I

självrisktiden medräknas också de dagar för vilka arbetsmarknadsstöd

utbetalats för den tid personen deltagit i sysselsättningsfrämjande

åtgärder.

Arbetsmarknadsstödet är i allmänhet underkastat behovsprövning.

De som får arbetsmarknadsstöd efter att de fått

arbetslöshetsdagpenning för maximitiden, beviljas dock ar-

172


UAL

betsmarknadsstöd utan fem dagars självrisktid och utan

behovsprövning i 180 dagar och först härefter underkastas

understödet behovsprövning. Behovsprövning tillämpas

inte heller på sådan 55 år fylld mottagare av arbetsmarknadsstöd,

som då han blivit arbetslös har uppfyllt arbetsvillkoret.

Behovsprövning tillämpas inte på resebidrag,

som kan fås för högst fyra månader. Fem dagars karenstid

och behovsprövning tillämpas inte då förmånstagaren deltar

i sysselsättningsfrämjande åtgärder, såsom arbetspraktik,

arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller arbetsverksamhet

i rehabiliterande syfte. För arbetslösa arbetssökande

under 25 år gäller särskilda villkor för erhållande av arbetsmarknadsstöd.

Arbetsmarknadsstöd betalas efter en väntetid på fem månader

och efter fem dagars självrisktid till personer som för

första gången börjar förvärvsarbeta. Väntetiden tillämpas

inte på dem som inträder på marknaden efter fullgjord yrkesutbildning.

Arbetsmarknadsstödet är lika stort som grunddagpenningen,

31,36 euro per dag. På denna betalas barnförhöjning:

5,06 euro för ett barn, 7,43 euro sammanlagt för två barn

och 9,58 euro sammanlagt för tre eller flera barn. Till den

som bor i föräldrarnas hushåll och för första gången inträder

på arbetsmarknaden betalas partiellt arbetsmarknadsstöd,

som uppgår till 50 % av det normala beloppet, dvs.

15,68 euro och barnförhöjningarna 2,53 euro, 3,72 euro

och 4,79 euro. Under de sysselsättningsfrämjande åtgärderna

betalas stödet dock i sin helhet. Stödet betalas i sin helhet

också då föräldrarnas inkomster är högst 1 781 euro

per månad.

Arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel utbetalas för tiden

av samma sysselsättningsfrämjande åtgärder för vilka den

som får grunddagpenning har rätt till förhöjningsdel eller

tillägg för omställningsskydd. Förhöjningsdelen betalas för

hela tiden för den sysselsättningsfrämjande åtgärden, dock

högst 200 dagar. Utbetalning av förhöjningsdelen förutsät-

173


ter att åtgärden har inletts före personen fått arbetsmarknadsstöd

i 500 dagar eller i 180 dagar efter att rätten till arbetslöshetsdagpenning

upphört efter maximitiden på 500

dagar.

Stödet betalas för högst fem dagar i veckan. Utbetalningstiden

är obegränsad.

Vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet beaktas

den sökandes inkomster i sin helhet och makens inkomster

till den del de överstiger 660 euro per månad. Vissa sociala

förmåner räknas dock inte som inkomst. Fullt arbetsmarknadsstöd

på 31,36 euro betalas härvid till en person

vars egna och makens inkomster som överstiger skyddsdelen

är högst 1 044 euro per månad. Om inkomsterna är

större, avdras från det fulla stödet per månad 50 % av den

del som överstiger en inkomst på 1 044 euro. Inkomstgränsen

för en underhållsskyldig höjs med 106 euro för varje

barn under 18 år.

Inkomstrelaterad dagpenning för löntagare

Inkomstrelaterad dagpenning betalas tidigast efter en självrisktid

på sju arbetsdagar till arbetslös medlem av arbetslöshetskassa.

För att få dagpenningen förutsätts det att den

sökande innan han blev arbetslös hade varit medlem i kassan

i minst 34 veckor och uppfyller samma arbetsvillkor

som krävs för grunddagpenningen.

Dagpenningen består av en grunddel om 31,36 euro och

en inkomstrelaterad del. Barnförhöjningen är densamma

som i fråga om grunddagpenningen (5,06 euro, 7,43 euro

och 9,58 euro). Den inkomstrelaterade delen utgör 45 % av

skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När lönen är

högre än 3 292,80 euro per månad (105 gånger grunddagpenningen)

är den inkomstrelaterade delen i fråga om den

del av lönen som överskrider denna gräns endast 20 %.

174


UAL

Dagpenningens minimibelopp är 31,36 euro utökad med

eventuell barnförhöjning och grunddagpenningens förhöjningsdel.

Dagpenningens maximibelopp, inklusive barnförhöjning

utgör 90 % av dagslönen.

Lönegrund för den inkomstrelaterade dagpenningen är

vederbörandes stabiliserade lön på vilken uppbärs förskottsinnehållning

under de 34 kalenderveckorna omedelbart

före arbetslöshetsfallet. Om arbetet varit säsongbetonat

är motsvarande period 12 månader. Från den lön som

ligger till grund för dagpenningen avdras semesterpremie

och -penning samt den semesterersättning som betalats för

outtagen semester då anställningsförhållandet upphör.

Dessutom görs avdrag för de 3,94 % som svarar mot löntagarens

arbetspensions- och sjukförsäkringsavgift samt arbetslöshetsförsäkringspremie.

Inkomstrelaterad dagpenning betalas för högst fem dagar i

veckan och totalt högst 500 arbetslöshetsdagar. Den som

har rätt till tilläggsdagar får den jämkade förmånen utan

maximitidsgräns.

En person född år 1950–1954 kan få löntagares grunddagpenning

eller inkomstrelaterad dagpenning utan hinder av

maximitiden till utgången av den kalendermånad då han

fyller 65 år, om han har fyllt 59 år före maximitidens utgång

och om han när maximitiden uppfylls har varit i till

arbetspension berättigande arbete minst fem år under de

senaste 20 åren.

En person född år 1955 eller senare kan få löntagares

grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning utan

hinder av maximitiden till utgången av den kalendermånad

då han fyller 65 år, om han har fyllt 60 år före maximitidens

utgång och om han när maximitiden uppfylls har varit i till

arbetspension berättigande arbete minst fem år under de

senaste 20 åren. Dessa tilläggsdagar införs i stället för den

rätt till arbetslöshetspension som slopats i fråga om denna

åldersgrupp.

175


För nytt fastställande av dagpenningen beaktas löneinkomsterna

under minst 34 kalenderveckor.

Dagpenningens belopp beräknas på nytt när räknandet av

maximibetalningstiden tas om från början. Den nya dagpenningen

är emellertid minst lika stor som grunddagpenningen

och minst 80 % av den föregående dagpenningen.

Förhöjd inkomstrelaterad dagpenning

Inkomstrelaterad dagpenning betalas förhöjd för 20 dagar

när arbetslösheten börjar, för 100 dagar efter en lång arbetskarriär

och för 200 dagar för tiden av sysselsättningsfrämjande

åtgärder.

Villkoret för utbetalning för högst 20 dagar är att personen

förvärvsarbetat minst tre år innan rätten till dagpenning

börjar.

Förhöjd inkomstrelaterad dagpenning för högst 100 dagar

betalas till den som blir uppsagd på grund av ekonomiska

och produktionsmässiga orsaker eller som sagt upp sig

själv efter att ha varit permitterad i minst 200 dagar utan

avbrott. Personen ska också ha varit medlem i en arbetslös-

176

UTRÄKNING AV INKOMSTRELATERAD DAGPENNING

Lön e/mån. Dagpenning e/dag

–3 292,80 Till 31,36 e läggs 45 % av skillnaden

mellan dagslönen 1) och 31,36 e

över 3 292,80 Till brytningspunktens dagpenning dvs.

86,17 e läggs 20 % av skillnaden mellan

den faktiska dagslönen och brytningspunktens

dagslön 153,15 e

1) Dagslönen fås genom att dividera den kalkylmässiga månadslönen

med 21,5.


UAL

hetskassa i fem år innan han miste sitt arbete och i till arbetspension

berättigande arbete i minst 20 år. Vissa familjeledigheter

kan delvis jämställas med denna period på 20

år.

Förhöjd inkomstrelaterad dagpenning betalas för högst

200 dagar för tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder

för vilken en sysselsättningsplan gjorts upp, såsom arbetskraftspolitisk

utbildning och studier på eget initiativ.

I den förhöjda förtjänstdelen är dagslönens ersättningsandelar

(% av den överstigande delen) 57,5 % och 35 %.

Omställningsskyddets förtjänstdel

Till den inkomstrelaterade dagpenningen kan betalas omställningsskyddets

förtjänstdel, om en sysselsättningsplan i

samband med omställningsskyddet har uppgjorts för den

arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån.

Omställningsskyddets förtjänstdel kan utbetalas för tiden

av sysselsättningsfrämjande åtgärder som antecknats i sysselsättningsplanen.

Sådana åtgärder är arbetskraftspolitisk

vuxenutbildning, studier på eget initiativ, arbetsprövning

på arbetsplats, arbetspraktik, arbetslivsträning, integreringsåtgärder,

arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte

samt arbets- och utbildningsprövning.

I omställningsskyddets förtjänstdel är dagslönens ersättningsandelar

(% av den överstigande delen) 65 % och

37,5 %.

Omställningsskyddets förtjänstdel betalas för högst 200 dagar

under maximitiden på 500 dagar.

177


Sociala förmåners inverkan på dagpenningen

och arbetsmarknadsstödet under

arbetslöshetstid

En social förmån som ges samtidigt som en arbetslöshetsförmån

kan antingen förhindra, minska eller sakna inverkan

på arbetslöshetsförmånen.

I avsnittet om vem lagen gäller uppräknas de sociala förmåner

som minskar eller förhindrar utbetalning av dagpenning

och arbetsmarknadsstöd.

Andra sociala förmåner som ska betalas till den som erhåller

dagpenning och arbetsmarknadsstöd avdras från arbetslöshetsförmånen.

Sådana är t.ex. delinvalidpension och

deltidspension samt av arbetsgivaren ordnad tilläggspension,

folkpension som beviljats p.g.a. blindhet eller rörelsehandikapp,

avträdelsepension, avträdelsestöd enligt lagen

om pension för lantbruksföretagare pensioner enligt 8 § 1

mom. i lagen om statens pensioner samt hemvårdsstöd för

barn. Likaså avdras från dagpenningen och arbetsmarknadsstödet

dagpenning och olycksfallspension enligt lagen

om olycksfallsförsäkring samt dagpenning enligt lagen om

skada ådragen i militärtjänst, när dessa förmåner inte utgår

p.g.a. fullständig arbetsoförmåga.

Följande sociala förmåner minskar dock inte dagpenningen

eller arbetsmarknadsstödet:

• familjepension, som sådan betraktas även försörjningspension

och tilläggsförsörjningspension

• vårdbidrag och handikappbidrag för person som får

pension enligt lagen om handikappförmåner

• menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring

• livränta och tilläggsränta enligt lagen om skada ådragen

i militärtjänst

• allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare

• barnbidrag

178


UAL

• utkomststöd

• militärunderstöd

• ersättningar för särskilda kostnader enligt lagen om

olycksfallsförsäkring och lagen om skada ådragen i militärtjänst.

jämkad arbetslöshetsförmån

Till arbetslösa som utför deltidsarbete eller som har tagit

emot kortvarigt heltidsarbete som varar högst två veckor

samt arbetslösa som bedriver företagsverksamhet som bisyssla

kan betalas arbetslöshetsförmån som jämkas med lönen.

På utbetalningen och förmånens storlek inverkar inte

om det är fråga om tillfälligt heltidsarbete, deltidsarbete,

bisyssla eller förkortad arbetsdag. Ingen rätt till jämkad

förmån uppkommer, om arbetstiden är över 80 % av den

maximiarbetstid som tillämpas på heltidsanställd arbetstagare

inom branschen.

Beloppet av den jämkade förmånen beräknas så att man

från dagpenningen för helt arbetslösa avdrar 50 % av den

erhållna lönen eller arbetsinkomsten. Om personens dagliga

arbetstid till följd av permitteringen har förkortats med

en eller flera dagar jämkas inkomsten inte, utan full inkomstrelaterad

dagpenning betalas ut för dagarna utan arbete.

Förfarandet gäller endast personer som gör förkortad

arbetsvecka.

Beskattning

Arbetslöshetsdagpenningen och arbetsmarknadsstödet är

beskattningsbar inkomst. Utbetalaren av förmånen innehåller

förskottsskatten och betalar den vidare till skattemyndigheterna.

179


Ansökan om och utbetalning av dagpenning

och arbetsmarknadsstöd

Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet söks hos

Folkpensionsanstalten och den inkomstrelaterade dagpenningen

hos den egna arbetslöshetskassan.

Dagpenning och arbetsmarknadsstöd ska sökas inom tre

månader räknat från den dag från och med vilken den önskas

bli betald.

Dagpenningen och arbetsmarknadsstödet utbetalas i efterskott

med antingen fyra veckors eller en månads mellanrum.

Sökande av ändring

Ändring i Folkpensionsanstaltens och arbetslöshetskassas

beslut söks hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden

och i fråga om nämndens beslut hos försäkringsdomstolen.

Finansiering

Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet betalas ur

statsmedel. Kostnaderna för den inkomstrelaterade dagpenningen

betalas av arbetstagarna, arbetsgivarna och staten.

Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie år 2012

är 0,8 % av lönesumman upp till de första 1 936 500 euro

och för den överstigande delen till 3,20 % av lönen. För

ArPL-försäkrade företagare, s.k. delägare i ett företag, är arbetsgivarens

premie 0,8 % av lönen. För FöPL-försäkrade

företagare betalas inte arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie.

Löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie år 2012 är

0,6 % av lönen. ArPL-försäkrade företagares (delägares)

premie är 0,32 % av lönen. Arbetslöshetskassorna uppbär

dessutom en medlemsavgift av sina medlemmar.

180


Arbetslöshetsskydd för företagare

En företagare har rätt till arbetslöshetsdagpenning, om han

uppfyller arbetsvillkoret. Om företagaren har anslutit sig

till en arbetslöshetskassa för företagare, betalas förmånen

ut i form av inkomstrelaterad dagpenning, i annat fall i

form av FPA:s grunddagpenning. För att få dagpenning

krävs att man verkat en viss tid som företagare efter det att

lagen trätt i kraft.

Vem är företagare

Enligt lagen betraktas som företagare en person, som för

sin huvudsyssla är skyldig att teckna pensionsförsäkring

enligt lagen om pension för företagare (FöPL) eller lagen

om pension för lantbruksföretagare (LFöPL).

Härutöver betraktas som företagare med vissa begränsningar

delägare, som omfattas av lagen om pension för arbetstagare

(ArPL). Som företagare betraktas inom företaget

arbetande person, som ensam eller tillsammans med sina

familjemedlemmar äger, eller vars familjemedlemmar äger

minst 50 % av företaget.

Som företagare betraktas även person som arbetar i ledande

ställning inom företaget, och som själv äger minst 15 %,

eller som tillsammans med sina familjemedlemmar äger eller

vars familjemedlemmar äger minst 30 % av företaget.

Ledande ställning avser styrelsemedlem, verkställande direktör

eller motsvarande ställning.

Till företagarkassan kan ansluta sig en företagare, som

uppfyller definitionen på företagare enligt lagen om utkomstskydd

för arbetslösa och vars årsinkomst som utgör

grund för pensionsförsäkringen (FöPL, LFöPL, ArPL) är

minst 8 520 euro per år. Försäkringen ska vara i kraft minst

enligt denna nivå då företagaren ansluter sig till kassan.

181


Villkor för att få dagpenning

Villkor för att få dagpenning är att företaget bevisligen

upphört eller verksamheten avbrutits för fyra månader

utan avbrott, om företaget inte sålts.

När företagsverksamheten upphör eller avbryts ska företagaren

kontakta arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsbyrån

avgör från vilken dag företagsverksamheten har

upphört eller avbrutits.

Företagsverksamheten bör före upphörandet eller avbrottet

ha fortgått minst 18 månader under de fyra åren före

arbetslösheten (arbetsvillkor). Företagsverksamheten ska

också till sin omfattning ha varit väsentlig, dvs. inkomsten

som utgjort grund för FöPL- eller ArPL-försäkringen bör ha

varit minst 8 520 euro per år. För LFöPL-försäkrade är motsvarande

inkomstgräns 4 800 euro per år i fråga om grunddagpenningen

och 8 520 euro per år i fråga om den inkomstrelaterade

dagpenningen.

För att få inkomstrelaterad dagpenning bör man vara medlem

av en arbetslöshetskassa för företagare i minst 18 månader.

Arbetsvillkoret bör uppfyllas medan man är medlem

av kassan. Medlem av löntagarkassa, som etablerar sig som

företagare, får räkna sig till godo sex månader medlems-

och tjänstgöringstid, om han ansluter sig till företagarkassan

inom en månad från det att han inledde företagarverksamheten

och utträdde ur löntagarkassan.

Dagpenningens storlek

Företagarens grunddagpenning är lika stor som den grunddagpenning

som betalas av Folkpensionsanstalten, 31,36

euro per dag år 2012. På dagpenningen betalas även barnförhöjning.

Företagarens inkomstrelaterade dagpenning består på samma

sätt som för löntagare av grunddel, inkomstrelaterad

182


del och barnförhöjning. Den inkomstrelaterade delens

storlek bestäms av den arbetsinkomst som företagaren satt

som grund för sin arbetslöshetsförsäkring. Arbetsinkomsten

får vara högst så stor som företagarens FöPL- eller

LFöPL-arbetsinkomst eller inom ArPL den pensionsgrundande

arbetsinkomsten.

Ren realisationsvinst vid avyttring av företaget beaktas i

dagpenningen så att dagpenning inte betalas under den tid

på vilken realisationsvinsten kan periodiseras enligt arbetsinkomsten.

Arbetslöshetsdagpenning betalas efter en självrisktid på sju

vardagar för högst fem dagar i veckan, och kan erhållas under

högst 500 arbetslöshetsdagar.

Finansiering

Företagarens grunddagpenning och den inkomstrelaterade

dagpenningens grunddel samt barnförhöjningen betalas ur

statsmedel. Den inkomstrelaterade delen bekostar företagarna

själva genom arbetslöshetskassans medlemsavgift,

som bestäms procentuellt av den valda arbetsinkomsten.

Försäkringspremien är avdragbar vid beskattningen.

Arbetslöshetskassor

För företagarna har grundats två kassor, till vilka företagarna

frivilligt kan ansluta sig, om de önskar få inkomstrelaterat

arbetslöshetsskydd. Arbetslöshetskassor för företagare

är Yrkesutövarnas och Företagarnas Arbetslöshetskassa,

Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors, tfn (09) 2535 3100,

www.ayt.fi samt Företagarnas Arbetslöshetskassa i Finland,

Mannerheimvägen 76 A, PB 999, 00101 Helsingfors, tfn

(09) 622 4830, www.syt.fi.

183


184

Vuxenutbildningsstöd och

yrkesexamensstipendium

Vuxenutbildningsstöd

Med vuxenutbildningsstödet stöds yrkesutbildning som

förvärvsarbetande löntagare och företagare företar på eget

initiativ. Vuxenutbildningsstödet beviljas och betalas ut av

Utbildningsfonden, som är en fond som förvaltas av arbetsmarknadsparterna.

Vuxenutbildningsstöd beviljas för yrkesinriktad fortbildning

och kompletterande utbildning som leder till examen

och som ordnas i en finländsk läroanstalt som står under

offentlig övervakning.

Rätt till vuxenutbildningsstöd har en person som i heltidssyssla

bedrivit företagarverksamhet eller varit anställd hos

samma arbetsgivare i en eller flera perioder minst ett år,

och som har en arbetshistoria om minst åtta år fram till

dess utbildningen påbörjas. Stöd kan också beviljas personer

som förvärvsarbetat kortare tid än åtta år, om personens

arbetshistoria före 31.7.2010 omfattar minst fem år.

Personen ska på grund av studier vara studieledig utan lön

från sitt arbete i minst två månader. Stöd kan också beviljas

en person, vars studieledighetsperioder pågår kortare tid

än två månader eller som studerar på deltid med stöd av ett

avtal om studieledighet som ingåtts med arbetsgivaren. En

förutsättning är att frånvaron från arbetet på grund av studierna

har varat sammanlagt minst 43 dagar.

Stöd beviljas för högst 18 månader om tiden i arbete är

minst åtta år. Om tiden i arbete fram tills stödperioden börjar

är mindre än åtta år men till och med 31.7.2010 minst

fem år, räknas stödtiden utgående från arbetshistorien. En

månad berättigar till en stödtid på 0,8 dagar. Om tiden i ar-


ete fram till 31.7.2010 utgör exempelvis 6 år, är stödtiden

58 dagar (2 månader 15 dagar).

Stödet motsvarar den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen

utan förhöjningsdel. Stödets grunddel år 2012

är 674,24 euro per månad och förtjänstdelen 45 % av skillnaden

mellan lönen och grunddelen. Om lönen är större

än 3 292,80 euro per månad, räknas 20 % på den överskjutande

förtjänstdelen. Till företagare betalas vuxenutbildningsstödets

grunddel, dvs. 674,24 euro per månad. Om

studieledigheten inte pågår helt utan lön eller studierna är

periodiserade eller på deltid, söks stödet i form av jämkat

vuxenutbildningsstöd för varje kalendermånad i efterskott.

På det stöd som utbetalas inverkar inkomsterna under månaden.

Vuxenutbildningsstödet är beskattningsbar inkomst.

Blanketter för ansökan om vuxenutbildningsstöd kan skrivas

ut från Utbildningsfondens webbplats. Vuxenutbildningsstöd

kan också sökas elektroniskt. Ansökningsblanketter

fås också från arbets- och näringsbyråerna.

Mottagare av vuxenutbildningsstöd, som är oavbrutet studieledig

under minst två månader, kan beviljas statsgaranti

för studielån. Den beviljas av FPA.

Yrkesexamensstipendium

Yrkesexamensstipendium beviljas som engångsbetalning

till en person som har avlagt en i lagen om yrkesinriktad

vuxenutbildning (631/1998) avsedd yrkesinriktad grundexamen,

yrkesexamen eller specialyrkesexamen som fristående

examen. Förmånen beviljas och betalas ut av Utbildningsfonden.

Förutsättning för beviljande av yrkesexamensstipendium är

att personen har stått i anställnings- eller tjänsteförhållande

till en finländsk arbetsgivare i sammanlagt minst fem år

före examens avläggande. Förmånen beviljas inte personer

185


som fyllt 64 år. Förmånen ska sökas senast inom ett år från

att examen avlagts. Som datum för examens avläggande

betraktas den dag då examensbetyget har daterats.

Yrkesexamensstipendium söks med ett formulär som fås

av studieinrättningen eller den examenskommission som

utfärdat examensbetyget. Ansökningsformuläret kan också

skrivas ut från Utbildningsfondens Internetsidor eller beställas

från fonden. Beslutet kan också sökas på elektronisk

väg via fondens Internetsidor.

Yrkesexamensstipendiets belopp är 366 euro. Förmånen är

skattefri.

Utbildningsfonden

Utbildningsfonden

PB 191, 00121 Helsingfors

Besöksadress: Kalevagatan 12

Kundtjänstnummer (avgiftsfritt): 0800 94 949

Telefontid arbetsdagar kl. 9–12

Växel: (09) 680 3730

E-post: info@koulutusrahasto.fi

Internet: www.koulutusrahasto.fi

Telefax: (09) 6803 7330.

186


Arbetspension från arbete utomlands

Det sociala skyddet vid arbete i utlandet avgörs av det, huruvida

personen arbetar i ett land som tillämpar EU-bestämmelserna

om social trygghet eller i ett land med vilket

Finland har ingått överenskommelse om social trygghet, eller

arbetar utanför dessa länder.

EU-bestämmelserna om social trygghet (EU/

EES-länderna, Schweiz) och överenskommelser

om social trygghet

Europeiska unionens (EU:s) bestämmelser om social trygghet

har tillämpats i Finland från början av år 1994 (socialskyddsförordning

1408/17 och dess verkställighetsförordning

574/72). Den nya EU-förordningen 883/2004 och

verkställighetsförordningen 987/2009 har tillämpats från

och med 1.5.2010. Ett av huvudsyftena med de nya förordningarna

är att de uppgifter som behövs vid verkställigheten

i framtiden ska kunna överföras mellan länderna i elektronisk

form.

EU-länder är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland,

Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland,

Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal,

Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien,

Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike

samt EES-länder Island, Liechtenstein och Norge. Schweiz

har ingått ett separat avtal om social trygghet med EU-länderna.

På arbetstagare och företagare som rör sig mellan

alla ovannämnda länder tillämpas EU:s bestämmelser om

social trygghet. I och med EU-bestämmelserna har Finlands

överenskommelser om social trygghet med ovannämnda

länder till största del förlorat sin betydelse.

187


Övriga avtalsländer

Finland har ingått överenskommelse om social trygghet

med Australien, Chile, Israel, Canada/Québec och USA.

Förhandlingar om överenskommelse om social trygghet

har förts med Indien, och enligt planerna träder avtalet i

kraft under år 2012. Finland har också en separat överenskommelse

med de nordiska länderna i syfte att närmast

komplettera EU-förordningarna. Tidpunkten för när det nyaste

avtalet kommer att träda i kraft är ännu öppen.

Försäkring av arbete

Huvudprinciperna i EU-bestämmelserna och överenskommelserna

om social trygghet är desamma. En person omfattas

i allmänhet av den sociala tryggheten i det land där han

arbetar. Socialförsäkringsavgifter betalas endast till detta

land, och den sociala tryggheten bestäms enligt dess lagstiftning.

Det viktigaste undantaget från denna huvudprincip är en

arbetstagare som temporärt sänds ut av en finländsk arbetsgivare

till ett annat avtalsland, och som en bestämd tid,

beroende på avtalet 2–5 år, omfattas av lagstiftningen om

social trygghet i Finland.

Också en företagare som idkar företagarverksamhet i Finland

kan enligt EU-bestämmelserna i vissa fall alltjämt omfattas

av den finländska socialskyddslagstiftningen medan

han arbetar i avtalsländerna. Bestämmelser gällande företagare

ingår inte i alla överenskommelser om social trygghet.

Dessutom förekommer andra specialbestämmelser som avviker

från huvudregeln. Om en person t.ex. arbetar i två eller

flera länder, försäkras han enligt EU-bestämmelserna i

allmänhet på det sätt som förutsätts enligt lagstiftningen i

det land där han är bosatt.

För arbete utomlands behövs ett intyg som utfärdats av

Pensionsskyddscentralen över att arbetstagaren är försäkrad

i Finland. Det företes i stationeringslandet vid behov

188


och försäkringsavgifterna betalas enbart till Finland. Intyg

för arbetstagare ansöks om med blankett ETK 2132 och intyg

för företagare med blankett ETK 2142. Alla avtal täcker

inte samtliga förmåner. Exempelvis innefattar avtalen med

Canada och USA inte obligatorisk olycksfallsförsäkring.

Tilläggsinformation om försäkringsbestämmelserna och intygen

ger Pensionsskyddscentralens juridiska avdelning/

Försäkring av arbete utomlands, tfn 029 411 2816, fax 029

411 2616 eller ulkomaanasiat@etk.fi. Ansökningsblanketterna

finns också på Pensionsskyddscentralens hemsida

www.etk.fi och därifrån fås också anvisningar för den elektroniska

tjänsten för ansökan om intyg.

Arbetspensionsskydd

Med stöd av avtalen betalas i avtalsländerna intjänade pensioner

från ett avtalsland till ett annat, alltså också till Finland.

Arbetspension som intjänats i Finland utbetalas, oberoende

av personens boningsort eller medborgarskap, till

alla länder.

I vissa avtalsländers lagstadgade pensionssystem förutsätter

erhållande av pension att försäkringsavgifter betalats

under många år. Med stöd av EU-bestämmelserna och överenskommelserna

om social trygghet kan vid behov försäkringsperioder

i andra avtalsländer, t.ex. Finland, beaktas

när dessa krav ska uppfyllas. I allmänhet förutsätts dock

för erhållande av pension, att försäkringsavgifter har betalats

i ifrågavarande land under minst ett års tid.

Pensionsskyddscentralen förmedlar i Finland bosatta personers

pensionsansökningar till EU- och EES-länderna,

Schweiz eller ett annat avtalsland. Tilläggsinformation om

ansökan om pension från avtalsländerna ger Pensionsskyddscentralens

avdelning för utrikes pensionsärenden,

tfn 029 411 2818 (finska), 029 411 2815 (svenska), fax 029

411 2610 eller 029 411 2556. Mer information fås också

från Pensionsskyddscentralens hemsida www.etk.fi.

189


Försäkring av arbete i andra länder än

avtalsländerna

En arbetstagare som av en finländsk arbetsgivare sänds ut

till ett land som inte är ett EU/EES-land, Schweiz eller annat

land med vilket ingåtts överenskommelse om social

trygghet, bör försäkras enligt Finlands arbetspensionslagar.

När arbetet utomlands har fortgått i minst två år, kan arbetsgivaren

ansöka om befrielse från försäkring från Pensionsskyddscentralen.

Arbetsgivaren ska i detta fall påvisa

att motsvarande pensionsskydd har ordnats för arbetstagarna

i enlighet med lagen om pension för arbetstagare på

något annat sätt.

Ett finländskt företag kan frivilligt ordna pensionsskydd åt

sådana till utlandet utsända arbetstagare, som inte berörs

av den obligatoriska försäkringen. Också för s.k. lokalt anställda

arbetstagare kan tecknas en frivillig arbetspensionsförsäkring,

om arbetstagaren vid anställningsförhållandets

begynnande omfattas av den finländska sociala tryggheten

(arbetspensionsförsäkring eller FPA-skydd).

Frivillig försäkring är möjlig, när arbetsgivaren under utlandskommenderingen

antingen är ett finländskt företag,

eller är ett utländskt företag som hör till samma koncern

som ett finländskt företag eller där företaget utövar bestämmanderätt.

Försäkringstagare bör vara det finländska

företaget.

När arbetstagaren enligt EU-bestämmelserna eller överenskommelsen

om social trygghet ska försäkras utomlands

enligt lagarna i det land där arbetet utförs, kan arbetspensionsskyddet

kompletteras med en frivillig försäkring.

Lön från arbete utomlands, försäkringslön

Under tiden i arbete utomlands uppbärs arbetspensionsavgiften

från den s.k. försäkringslönen, som skulle betalas till

190


arbetstagaren för motsvarande arbete i Finland. Arbetstagarens

pension tillväxer också enligt försäkringslönen.

I samband med avtalet om arbete utomlands ska arbetsgivaren

och arbetstagaren fastställa denna försäkringslön.

Försäkringslönen kan inte avtalas fritt, utan den ska följa

arbetspensionslagstiftningen i Finland. Den lön som betalas

utomlands kan emellertid vara högre på grund av att

arbetet är mer krävande eller att arbetstiden är längre, varvid

också försäkringslönen är större. Vid fastställandet ska

också sådana poster som jämställs med lön beaktas, såsom

bonus och naturaförmåner, som ansluter sig till avlöningen

av motsvarande arbete i Finland.

Bestämmelsen om försäkringslön gäller arbete som utförs

utomlands och som försäkras enligt arbetspensionsförsäkringslagarna

i Finland, oavsett i vilket land arbetet utförs.

Om inget avtal ingåtts om separat lön, men lönen fortfarande

betalas från Finland och uppgifterna i arbetet utomlands

till fullo motsvarar det arbete som utförts i Finland,

behöver försäkringslönen inte nödvändigtvis fastställas.

Försäkringslönen används också som grund för arbetslöshets-

och olycksfallsförsäkringen vid arbete utomlands, i

allmänhet som grund för arbetsgivarens socialskyddsavgift,

den försäkrades sjukförsäkringspremie samt föräldra- och

sjukdagpenningar.

Arbetspensionsförsäkring för personer som

kommer till Finland och arbetar i Finland

huvudregel

Allt arbete som utförs i Finland ska arbetspensionsförsäkras.

Detta gäller också utlänningar som arbetar i Finland,

såvida inte annat följer av EU-bestämmelserna och överenskommelserna

om social trygghet.

191


Arbetstagare från ett EU/EES-land, Schweiz eller land

med överenskommelse om social trygghet

Arbetstagaren ska försäkras i Finland, såvida han inte uppvisar

intyg över att lagstiftningen i ett EU/EES-land, Schweiz

eller land med överenskommelse om social trygghet ska

tillämpas på honom under tiden i arbete i Finland.

Arbetstagare från ett land som saknar överenskommelse

om social trygghet – möjlighet till befrielse

Från 1.1.2009 gäller lagen om pension för arbetstagare inte

arbetstagare som en utländsk arbetsgivare sänder för att arbeta

i Finland, om den utsända arbetstagarens arbete i Finland

pågår högst två år. Om arbetstagaren med stöd av bestämmelser

om tillämplig lagstiftning i EG:s förordning om

social trygghet eller avtal om social trygghet underlyder

finsk lagstiftning eller om arbetstagaren omfattas av lagstiftningen

om social trygghet i Finland omedelbart före arbetet

i Finland börjar, tillämpas på personen i fråga emellertid

lagen om pension för arbetstagare.

Pensionsskyddscentralen kan på ansökan befria en utländsk

arbetsgivare från försäkringsskyldigheten för högst

fem år räknat från det att arbetet i Finland började, om arbetsgivaren

skickar en arbetstagare till Finland för mer än

två år eller om arbetet i Finland av oförutsedda orsaker pågår

över två år. En förutsättning för befrielse är att arbetsgivaren

uppvisar en utredning om att pensionsskyddet för

den utsända arbetstagaren har ordnats någon annanstans.

192


Beskattning av pensionen

Arbetspension och folkpension är beskattningsbar inkomst

för pensionstagaren. Den som ska avgå med pension har

därför skäl att visa upp sitt pensionsbeslut hos skattebyrån,

så att den rätta förskottsinnehållningsprocenten kan fastställas.

De följande åren fastställer skatteförvaltningen förskottsinnehållningsprocenten

enligt de uppgifter som pensionsutbetalarna

har gett. Om pensionstagaren har löneinkomst

eller annan förvärvsinkomst, behövs ett separat

skattekort för dessa.

Beskattningen av pensionsinkomst avviker från beskattningen

av löneinkomst p.g.a. pensionsinkomstavdraget.

Avdraget säkerställer, att den som får enbart folkpension

inte behöver betala skatt på sin pension. Pensionsinkomstavdrag

fås endast från pensionsinkomst. Övriga beskattningsbara

inkomster, med undantag av kapitalinkomster,

inverkar på pensionsinkomstavdragets storlek. Skattemyndigheten

beaktar pensionsinkomstavdraget när pensionstagarens

individuella förskottsinnehållningsprocent fastställs.

Pensionstagarens sjukvårdspremie är 1,39 % av den beskattningsbara

inkomsten i kommunalbeskattningen.

PENSIONSINKOMSTAVDRAGET FÖR

PENSIONSTAGARE ÅR 2012

Fullt Minskning, Total Total

avdrag, % av över- inkomst inkomst,

inkomst- skjutande från vilken från vilken

gräns del skatt avdraget

e/år uppbärs upphör

e/år e/år

Kommunalbeskattningen

8 530 55 % 10 375 24 040

Statsbeskattningen

11 660 44 % 22 841 38 160

193


De lagstadgade socialförsäkringsavgifterna

Lagstadgade socialförsäkringsavgifter för arbetsgivaren är

arbetspensionsavgiften, olycksfallsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings-

och grupplivförsäkringspremien samt socialskyddsavgiften

(= sjukförsäkringsavgiften). De bestäms

av arbetstagarens förskottsinnehållning underkastade lön.

2011 2012

% %

Arbetspensionsförsäkringsavgifterna

ArPL-avgiften (avtalsarbetsgivare)

Lönesumman år 2010

– under 1 846 500 euro 22,5 23,3

– 1 846 500–29 544 000 euro 22,5–23,0 23,3

– över 29 544 000 euro

Avgiften för avtalsarbetsgivare kan sänkas av en

kundåterbäring, som uppskattats till i genomsnitt

0,3 % av lönerna.

Om lönesumman är större än 1 846 500 euro,

inverkar också företagets egna invalidpensioner

på avgiften.

23,0 23,3

ArPL-avgiften för tillfälliga arbetsgivare 23,0 23,3

– inga fasta anställda och lönesumman mindre

än 7 746 euro under 6 månader

Arbetstagares pensionsavgift (ingår i den totala avgiften)

– anställda under 53 år 4,7 5,15

– från början av den månad som följer

efter fyllda 53 år 6,0 6,5

FöPL-avgiften för företagare

– företagare under 53 år 21,6 22,5

– från början av den månad som följer

efter fyllda 53 år 22,9 23,85

– ny företagare under 53 år

(rabatt i 48 månader) 16,2 16,875

– ny företagare från början av den månad

som följer efter fyllda 53 år 17,175 17,8875

194


2011 2012

% %

LFöPL-avgiften

Avgift, om arbetsinkomsten är mindre än

24 893,37 euro

– lantbruksföretagare under 53 år

– från början av den månad som följer

10,584 11,025

efter fyllda 53 år

Avgiftsprocenten stiger glidande mellan

24 893,37–39 118,22 euro

För arbetsinkomst som överstiger 39 118,22 euro

är avgiften

11,221 11,6865

– lantbruksföretagare under 53 år

– från början av den månad som följer

21,6 22,5

efter fyllda 53 år 22,9 23,85

Arbetsolycksfalls- och

arbetslöshetsförsäkringspremierna

Arbetsolycksfallsförsäkringspremien

Enligt hur farligt arbetet är, dvs. risken i arbetet 0,3–8,0 0,3–8,0

Arbetslöshetsförsäkringspremien *)

– för lönesumman upp till 1 936 500 euro 0,8 0,8

– för den lönesumma som överstiger 1 936 500 euro 3,2 3,2

– löntagarens andel 0,6 0,6

– arbetsgivarens andel för delägare 0,8 0,8

– delägarens andel 0,2 0,2

Grupplivförsäkringspremien i genomsnitt *) 0,071 0,071

Ytterligare information www.retro.fi

*) Arbetslöshetsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremien

uppbärs i samband

med arbetsgivarens olycksfallsförsäkringspremie

Arbetsgivares socialskyddsavgift

Socialskyddsavgift 2,12 2,12

195


2011 2012

% %

Den försäkrades sjukförsäkringspremie

I % av den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen.

Premien ingår i förskottsinnehållningsprocenten

och uppbärs inte skilt på lönen.

– löntagare (sjukförsäkringspremie 1,22 %

+ dagpenningspremie 0,82 %)

– företagare (sjukvårdspremie 1,22 %

+ dagpenningspremie 0,97 % av

2,01 2,04

FöPL-arbetsinkomsten) 2,11 2,19

– pensionstagare (sjukvårdspremie) 1,36 1,39

Indextal

– lönekoefficient (inkomsternas

penningbelopp, FöPL-arbetsinkomster

stegring 3,03 %) 1,253 1,291

– arbetspensionsindex (pensioner,

stegring 3,61 %) 2 323 2 407

– index under övergångstiden, stegring 3,29 % 2 578 2 663

Inkomstgränser

ArPL

– nedre inkomstgräns för att omfattas av

lagen euro/månad 52,49 54,08

– avtalsarbetsgivare: fortlöpande minst en

anställd eller lönesumman under 6 månader minst 7 518 7 746

– tillfällig arbetsgivare: inte fast

anställda och lönesumman under 6 månader

mindre än 7 518 7 746

FöPL

– nedre arbetsinkomstgräns för att omfattas

av lagen euro/år 6 896,69 7 105,84

– arbetsinkomstens maximibelopp euro/år 156 625,00 161 375

– arbetsinkomstens minimibelopp för

erhållande av deltidspension euro/år 13 793,37 14 211,69

Minimiarbetsinkomst för företagarens

arbetslöshetsförsäkring euro/år 8 520 8 520

Den som får arbetslöshetspension

får tjäna högst euro/månad 656,08 675,98

Den som får invalidpension får tjäna minst

euro/månad 600,00 713,73

– från 1.3–31.12.2011 687,74

196


2011 2012

% %

Räntor

ArPL-beräkningsränta % (1.1–30.6) 4,50 3,25

(1.7–31.12) 4,75

FöPL-beräkningsränta % (1.1–31.12) 4,50 3,25

Dröjsmålsränta % (1.1–30.6) 8,0 8,0

(1.7–31.12) 8,5

197


1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

198

Nyckeltal i arbetspensionslagarna

År Index Förhöjning

från föreg.

år %

100

106

116

130

142

152

165

182

197

216

247

274

315

383

462

524

573

608

665

745

836

915

1006

1088

1165

INDEXTAL ÅREN 1962–2012

0

6,0

9,4

12,1

9,2

7,0

8,6

10,3

8,2

9,6

14,4

10,9

15,0

21,6

20,6

13,4

9,4

6,1

9,4

12,0

12,2

9,4

9,9

8,1

7,1

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

År Index Förhöjning

från föreg.

år %

1225

1291

1387

1481

1595

1682

1688

1688

1712

1760/1737 * )

1791/1754 * )

1825/1783 * )

1868/1812 * )

1903/1838 * )

1981/1912 * )

2054/1968 * )

2103/2002 * )

2151/2028 * )

1,028/2047/2191 ** )

1,063/2081/2246 ** )

1,100/2127/2311 ** )

1,124/2178/2363

1,192/2286/2494 ** )

1,231/2292/2538 ** )

1,253/2323/2578 ** )

5,1

5,4

7,4

6,8

7,7

5,4

0,4

0,0

1,4

2,8/1,46 * )

1,76/0,97 * )

1,89/1,65 * )

2,36/1,63 * )

1,87/1,43 * )

4,09/4,02 * )

3,68/2,92 * )

2,38/1,72 * )

2,28/1,29 * )

2,8/0,93/1,85 ** )

3,4/1,66/2,51 ** )

3,48/2,21/2,89 ** )

2,18/2,39/2,25 ** )

6,04/4,95/5,54 ** )

3,27/0,26/1,76 ** )

1,78/1,35/1,57 ** )

2012 1,291/2407/2663 ** ) 3,03/3,61/3,29 ** )

*) Index arbetsför ålder/pensionsålder 1996–2004

**) Lönekoefficient/arbetspensionsindex/index under övergångstid

2005–2011


LIVSLÄNGDSKOEFFICIENT

födelseår livslängdstal livslängdskoefficient

2009 1947 17,778288 1,00000

2010 1948 16,918762 0,99170

2011 1949 17,001129 0,98689

2012 1950 17,059660 0,98351

2010

2011

2012

ArPL-FÖRSÄKRINGSAVGIFT (I GENOMSNITT)

Tillfällig arbetsgivare Avtalsarbetsgivare

22,4 %

23,0 %

23,3 %

22,0 %

22,4 %

23,3 %

Pensionsavgiften för arbetstagare ingår i de genomsnittliga premierna.

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2007

2008

2009

%

3,0

3,0

4,0

4,3

4,5

4,7

4,7

4,7

4,5

4,4

ARBETSTAGARENS PENSIONSAVGIFT

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

€/månad

46,08

47,08

49,93

under 53 år

under 53 år

under 53 år

under 53 år

under 53 år

under 53 år

under 53 år

under 53 år

hÖRANDE TILL ArPL

2010

2011

2012

%

4,6

4,6

4,6

4,3

4,3

4,1

4,3

4,5

4,7

5,15

€/månad

51,57

52,49

54,08

minst 53 år

minst 53 år

minst 53 år

minst 53 år

minst 53 år

minst 53 år

minst 53 år

minst 53 år

5,8

5,4

5,4

5,2

5,4

5,7

6,0

6,5

Arbetstagarnas pensionsavgift ingår i ArPL-, StaPL-, KomPL- och KyPL-avgifterna

samt fram till 31.12.2006 i APL-, KAPL- och KoPL-premierna. Från

år 2005 skiljer sig premierna och avgifterna för personer under och över 53

år från varandra.

199


1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

200

5,0 %

5,6 %

6,0 %

6,3 %

6,9 %

7,9 %

9,9 %

12,0 %

12,0 %

12,0 %

13,0 %

13,0 %

12,6 %

11,1 %

10,7 %

11,2 %

12,2 %

13,0 %

13,8 %

14,9 %

FöPL FULL AVGIFT

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

1990 16,9 % 2011

2012

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

* under 53 år

** minst 53 år

16,9 %

16,9 %

18,2 %

19,4 %

20,2 %

20,4 %

20,7 %

21,1 %

21,0 %

21,0 %

21,0 %

21,1 %

21,4 %

21,4 %

21,4 %*/22,6 %**

20,8 %*/21,9 %**

20,8 %*/21,9 %**

20,6 %*/21,7 %**

20,8 %*/21,9 %**

21,2 %*/22,4 %**

21,6 %*/22,9 %**

22,5%*/23,85%**

FöPL NEDSATT AVGIFT FÖR NY FÖRETAGARE

9,10 %

9,70 %

10,10 %

10,20 %

10,35 %

10,55 %

10,50 %

10,50 %

15,75 %

15,83 %

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

16,05 %

16,05 %

16,05 %*/16,95 %**

15,60 %*/16,425 %**

15,60 %*/16,425 %**

15,45 %*/16,275 %**

15,60 %*/16,425 %**

15,90 %*/16,80 %**

16,20 %*/17,175 %**

16,875 %*17,8875 %**


hÖRANDE TILL FöPL

arbetsinkomstens arbetsinkomstens

nedre gräns övre gräns

nedre gräns övre gräns

€/år €/år

€/år €/år

1970 504,00 8 409,40 1991 4 080,60 68 086,23

1971 552,60 9 220,46 1992 4 303,20 71 800,02

1972 631,92 10 543,76 1993 4 318,56 72 056,15

1973 701,04 11 696,32 1994 4 318,56 72 056,15

1974 805,92 13 446,50 1995 4 379,88 73,080,64

1975 979,80 16 349,23 1996 4 502,76 75 129,63

1976 1 182,00 19 721,53 1997 4 581,96 76 452,94

1977 1 340,64 22 368,14 1998 4 668,96 77 904,31

1978 1 465,92 24 459,82 1999 4 779,00 79 739,86

1979 1 555,44 25 953,87 2000 4 868,52 81 233,91

1980 1 701,36 28 387,05 2001 5 068,08 84 563,52

1981 1 905,96 31 802,03 2002 5 255,93 87 679,73

1982 2 138,76 35 686,58 2003 5 381,31 89 771,41

1983 2 340,84 39 058,87 2004 5 504,14 91 820,40

1984 2 573,64 42 943,41 2005 5 658,27 94 391,37

1985 2 783,52 46 443,77 2006 5 850,92 97 605,09

1986 2 980,44 49 730,69 2007 6 054,55 137 500,00

1987 3 134,04 52 291,93 2008 6 186,65 140 500,00

1988 3 302,88 55 109,29 2009 6 650,93 149 000,00

1989 3 548,40 59 207,27 2010 6 775,60 153 875,00

1990 3 788,88 63 219,88 2011 6 896,69 156 625,00

2012 7 105,84 161 375,00

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

FÖRETAGARES ARBETSLÖShETSFÖRSÄKRING,

ÅRLIG MINIMIARBETSINKOMST

9 526,16

9 526,16

9 526,16

8 476,67

8 547,31

8 521,07

8 521,07

8 520,00

8 520,00

€/år €/år

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

8 520,00

8 520,00

8 520,00

8 520,00

8 520,00

8 520,00

8 520,00

8 520,00

8 520,00

201


1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

202

LFöPL-FÖRSÄKRINGSAVGIFT, hÖRANDE TILL LFöPL

grundavgift nedsatt avgift arbetsinkomstens

nedre

gräns €/år

5,0 %

5,6 %

6,0 %

6,3 %

6,9 %

7,9 %

9,9 %

12,0 %

12,0 %

12,0 %

13,0 %

13,0 %

12,6 %

11,1 %

10,7 %

11,2 %

12,2 %

13,0 %

13,8 %

14,9 %

16,9 %

16,9 %

16,9 %

18,2 %

19,4 %

20,2 %

20,4 %

20,7 %

21,1 %

21,0 %

21,0 %

21,0 %

21,1 %

21,4 %

21,4 %

2,0 %

2,24 %

2,40 %

2,52 %

2,76 %

3,16 %

3,96 %

4,80 %

4,80 %

4,80 %

5,20 %

5,20 %

5,04 %

4,44 %

4,28 %

4,88 %

4,48 %

5,20 %

5,52 %

5,96 %

6,76 %

6,76 %

6,76 %

7,28 %

7,76 %

8,08 %

10,00 %

10,14 %

10,33 %

10,29 %

10,29 %

10,29 %

10,33 %

10,48 %

10,48 %

84,09

92,20

105,44

116,96

134,46

163,49

197,22

223,68

244,60

259,54

283,87

318,02

356,87

390,59

429,43

464,44

497,31

522,92

551,09

592,07

632,20

680,86

718,00

720,56

2 159,25

2 189,95

2 251,35

2 291,00

2 334,50

2 389,50

2 434,27

2 534,05

2 627,96

2 690,66

2 752,07


2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

* under 53 år

** minst 53 år

21,4 % * /22,6 % **

20,8 % * /21,9 % **

20,8 % * /21,9 % **

20,6 % * /21,7 % **

20,8 % * /21,9 % **

21,2 % * /22,4 % **

21,6 % * /22,9 % **

22,5 % * /23,85% **

10,48 % * /11,07 % **

10,19 % * /10,73 % **

10,19 % * /10,73 % **

10,09 % * /10,63 % **

10,192 % * /10,731 % **

10,388 % * /10,976 % **

10,584 % * /11,221 % **

11,025 % * /11,6865 % **

2 892,14

2 925,46

3 027,28

3 093,33

3 280,47

3 387,80

3 448,34

3 552,92

203


1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

204

APL-, KAPL- OCh KoPL-TAL FRAM TILL 31.12.2006

APL-FÖRSÄKRINGSPREMIEPROCENT (I GENOMSNITT)

5,0 %

5,0 %

5,0 %

5,0 %

5,0 %

5,0 %

5,0 %

5,15 %

5,15 %

5,65 %

6,1 %

6,4 %

6,9 %

7,9 %

9,9 %

12,0 %

10,0 %

11,7 %

13,3 %

13,3 %

12,4 %

6,0/11,9 %

6,4/12,1 %

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

(– eventuell rabatt på invalidpensionsavgiften)

6,7/12,6 %

7,3/13,2 %

8,1/14,0 %

8,8/14,7 %

9,8/15,6 %

13,3/17,2 %

13,3/17,2 %

14,3 %

18,6 %

18,7 %

20,7 %

21,1 %

21,3 %

21,8 %

22,5 %

22,5 %

21,1 %

21,1 %

21,4 %

21,4 %

21,6 %

21,6 %


hÖRANDE TILL APL

Lönens nedre gränser 1.7.1962–31.12.1965 för huvudsaklig försörjning

tillräcklig inkomst:

1966–1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

€/månad €/månad

30,27

38,68

42,00

46,05

52,66

29,21

33,58

40,83

49,25

55,86

61,08

64,81

70,89

79,41

89,12

97,54

107,24

115,98

124,19

130,58

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

KoPL-FÖRSÄKRINGSPREMIEPROCENT

7,3/12,6 %

8,1/13,4 %

8,8/14,0 %

9,8/14,0 %

13,3/15,0 %

13,3/14,0 %

12,0 %

14,0 %

14,0 %

15,0 %

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

137,62

147,85

157,87

170,02

179,30

179,94

179,94

182,50

187,61

190,92

194,54

199,12

202,86

211,17

219,00

224,22

229,34

235,76

243,79

15,0 %

15,0 %

16,0 %

16,0 %

17,0 %

17,0 %

17,3 %

17,8 %

18,6 %

19,6 %

20,3 %

205


1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

206

TILL KoPL-PENSION BERÄTTIGANDE INKOMSTER

745,12

783,50

825,71

887,11

947,23

1 020,14

1 075,79

1 079,62

1 079,62

1 094,97

€/år €/år

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

1 125,68

1 145,50

613,89

628,35

640,12

666,36

690,97

707,45

723,60

743,86

769,19

För att inkomsterna för återstående tid ska beaktas bör under 1 1/2 års

tid före insjuknandet förtjänas minst:

€ €

1996

1997

1998

1999

2000

2 368,09

2 409,80

2 455,54

2 513,40

2 560,49

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2 665,44

2 763,66

2 829,59

2 894,17

2 947,99

3 021,99


1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

KAPL-FÖRSÄKRINGSPREMIEPROCENT

4,5 %

4,5 %

4,5 %

4,5 %

4,5 %

4,5 %

4,5 %

4,5 %

5,0 %

6,0 %

6,0 %

7,0 %

8,0 %

10,0 %

10,0 %

12,0 %

11,0 %

11,7 %

13,3 %

13,3 %

12,3 %

6,0/12,3 %

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

6,4/12,7 %

6,7/12,6 %

7,3/13,2 %

8,1/14,0 %

8,8/15,0 %

9,8/17,0 %

13,3/19,0 %

13,3/19,0 %

15,7 %

19,8 %

19,8 %

21,8 %

22,2 %

22,2 %

22,2 %

22,2 %

22,2 %

21,8 %

21,8 %

22,2 %

22,4 %

22,7 %

22,5 %

207


208

TILL KAPL-PENSION BERÄTTIGANDE INKOMSTER

€/år €/år

1962

1963

1964

1965

1966

33,64

35,66

39,02

43,73

47,77

1984

1985

1986

1987

1988

338,39

365,98

391,88

412,06

434,26

1967

1968

1969

1970

1971

51,13

55,50

61,22

66,27

72,66

1989

1990

1991

1992

1993

466,55

498,17

536,52

565,78

567,80

1972

1973

1974

1975

1976

83,08

92,17

105,96

128,83

155,41

1994

1995

1996

1997

1998

567,80

575,88

592,02

602,45

613,89

1977

1978

1979

1980

1981

176,26

192,74

204,52

223,69

250,60

1999

2000

2001

2002

2003

628,35

640,12

666,36

690,97

707,45

1982

1983

281,21

307,78

2004

2005

2006

723,60

743,86

769,19


KAPL

För att inkomsterna för återstående tid ska beaktas bör under 1 1/2 års

tid före insjuknandet förtjänas minst:

€ €

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

134,55

142,62

156,08

174,92

191,06

204,52

222,01

244,88

265,06

290,63

332,34

368,67

423,83

515,33

621,62

705,04

770,97

818,07

894,76

1 002,40

1 124,84

1 231,14

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

1 353,58

1 463,91

1 567,51

1 648,24

1 737,04

1 866,21

1 992,69

2 146,08

2 263,14

2 271,21

2 271,21

2 303,50

2 368,09

2 409,80

2 455,54

2 513,40

2 560,49

2 665,44

2 763,66

2 829,59

2 894,17

2 947,99

3 021,99

209


210

DE VIKTIGASTE LAGÄNDRINGARNA

FRÅN 1.1.2007

ArPL FöPL

1.1.2007 ArPL i kraft Nya FöPL i kraft

LFöPL

1.1.2009 Stipendiater börjar omfattas av

pensionsskyddet.

DE VIKTIGASTE LAGÄNDRINGARNA

FRAM TILL 31.12.2006

APL KAPL

1.7.1962 APL i kraft KAPL i kraft

1.1.1965 – Åldergränsen på 55 år som gällt

8.7.1961–31.12.1964 slopades. Om

arbetstagaren hade fyllt 55 år vid

anställningens början, omfattades han i

regel inte av APL.

– Den tidigare väntetiden för att komma in

i APL förkortades från 6 må nader till 4.

1.1.1966 – Arbetstagare med s.k. bitjänst kom in i

APL ifall lönen steg till minst 30,27 E/

mån.

– Beräkningen av pensionsgrundande lön

ändrades. Den pensionsgrundande

lönen beräknas genom att av

arbetsförhållandets fyra sista år välja de

två inkomstmässigt största åren och

räkna ut medelmånadsinkomsten för

dessa.

1.1.1967 – Familjepension fogades till lagen Som i APL

1.1.1969 – S.k. minimipension till årsklasserna

1.7.1897–30.6.1919 födda, beroende

på födelseår 16–22 % av lönen

– Gränsen mellan APL och KAPL

klargjordes: huvudregel att

KAPL-branschens arbetare hör till KAPL

och tjänstemännen till APL liksom även

rör- och elarbetarna med vissa

undantag.

– Det s.k. arbetslöshetstillägget fogades

till lagen.

– Tiden för att intjäna en viss

minimilön för erhållande av

invalidpension förlängdes

från 1 år till 1 1/2 år (= 540

dagar)

– Minimipension till de före

1.7.1919 födda, 16–22 %

beroende på födelseår.

– Ålderspensionstillägg ifall

pensioneringen framsköts.

Som i APL


APL KAPL

1.1.1970 – Den, som utför skogsarbete

med traktordriven maskin

utan att stå i arbetsförhållande

skall själv bekosta sitt

KAPL-pensionsskydd.

1.7.1971 – Till pensionsförmånerna fogades – Till pensionsförmånerna

arbetslöshetspension.

fogades arbetslöshetspen-

– Väntetiden förkortades från 4 månader sion.

till 1 månad.

– Den nedre åldersgränsen 18

– Den nedre åldersgränsen 18 år avlägsna- år avlägsnades.

des.

– Till pensionerna fogades

– Barntillägg till ålders-, invalid- och barntillägg: för 1 barn = 20

arbetslöshetspensionerna: 1 = 20 %, 2

eller flera = 40 %.

% för 2 eller flera = 40 %.

1.1.1973 – Invalidpension nu även som

– Delinvalidpension ifall

delinvalidpension ifall förvärvsförmågan förvärvsförmågan nedgått

nedgått 2/5–3/5.

med 2/5–3/5. De socialeko-

De socialekonomiska faktorerna beaktas nomiska faktorerna beaktas i

i högre grad än tidigare.

– Inkomstgränsen för APL nedskärs till

halva beloppet.

högre grad än tidigare.

1.9.1974 – Frivillig försäkring av föroendeuppdrag

möjlig retroaktivt från 1.1.1974

1.1.1975 Minimipensioner:

– Minimipensionen steg för personer

födda före 1.7.1922 till 25 % av lönen,

om pensionsfallet inträffat före 1.7.1975

och tiden från 1.7.1962 fram till

pensionsåldern räknades som pensionsberättigande

tjänstgöringstid.

– Minimipensionen steg för personer födda

före 1.7.1919 till 33 % av lönen, om

pensionsfallet inträffat efter 1.7.1975

och tiden från 1.7.1962 räknades som

pensionsberättigande tjänstgöringstid.

– För övriga steg APL-pensionstillväxten

retroaktivt till 1,5 % från 1.7.1962, om

pensionsfallet inträffat efter 1.7.1975.

Den målsatta pensionen steg från 40 %

till 60 %.

– Barntillägg endast åt före 1.1.1939

födda.

– Endast folkpensionens grunddel beaktas

vid samordningen: folkpensionen

minskar ej små arbetspensioner, större

med högst grunddelens belopp.

Som i APL

211


APL KAPL

1.1.1977 – APL-index från år 1977 ett medeltal av

förändringarna i löne- och prisnivån.

Indexförhöjning av pensionerna två

gånger per år, i januari och juli.

Som i APL

Minimipensioner:

Pensionsfall före 1.7.1975:

– Före 1.7.1926 föddas minimipension

höjs successivt till 29 % av lönen.

År 1977 till 27 %

år 1979 till 28 % och

år 1982 till 29 %.

Pensionsfall 1.7.1975 eller senare

– Före 1.3.1922 föddas minimipension

höjs successivt till 37 % av lönen.

År 1977 till 35 %,

år 1979 till 36 % och

år 1982 till 37 %.

Som i APL

1.1.1979 – Den pensionsgrundande lönen beräknas

genom att av arbetsförhållandets fyra

sista år välja de två inkomstmässigt

mellersta och räkna ut medelmånadsinkomsten

för dessa.

1.1.1980 – Sättet att räkna ut ålderspension

ändrades: Arbetstagarens inkomster

beaktas endast till slutet av det år han

fyller 63 år.

1.1.1981 – Försäkring av aktionärerna i företag av

bolagsform: Aktionär i aktiebolag är

företagare även i så fall, att röstetalet för

de aktier han äger är över hälften av

röstetalet av samtliga aktier i bolaget,

bolagsman i öppet bolag är alltid

företagare, likaså ansvarig bolagsman i

kommanditbolag.

1.1.1982 – Dagpenning enligt sjukförsäkringslagen

primär i förhållande till APL-pension.

1.1.1983 – Minimipension för före 1.11.1922 födda

38 % ifall pensionering 1.1.1983 eller

senare.

1.1.1986 – Individuell förtidspension och förtida

ålderspension nya lagstadgade pensionsformer

212

– Pensionen beräknas i

huvudsak som i APL.

– Sjukförsäkringens dagpenning

primär i förhållande till

KAPL-pensionen.

Som i APL

– Individuell förtidspension och

förtida ålderspension nya

lagstadgade pensionsformer

1.1.1987 – Deltidspension ny pensionsform – Deltidspension ny pensionsform


APL KAPL

1.1.1989 – Försäkringskyldigheten börjar från

början av det år när arbetstagaren fyller

14 år

Som i APL

1.7.1990 Familjepensionsreformen:

– rätt till familjepension för änklingar

– den efterlevandes övri ga pensioner kan

minska familjepensionen (pensionsjämkning)

– barnens familjepension förbättras

Som i APL

1.10.1991 Rehabiliteringsreformen Som i APL

1.1.1993 – Arbetstagarens arbetspensionsavgift Som i APL

– Paragrafen i KAPL 1a

angående försäkringsföretagare

som utför skogsarbete

med traktor avvecklades

1.1.1994 – Åldersgränsen för individuell förtidspension

steg till 58 år.

Som i APL

– Åldergränsen för deltidspension sjönk till Som i APL

58 år.

– Ändringar i villkoren för att få arbetslöshetspension.

Som i APL

– Pension intjänas från och med 60 års

ålder med 2,5 %/år under tiden i arbete.

– Ändringar i beräknandet av pensionslönen.

– Automatiskt avbrytande av APL-arbets-

Som i APL

förhållande

– Beräknandet av ålderspensionen

förändrades.

Arbetspensionsreformen

Som i APL

Som i APL

1.1.1996 Arbetspensionsreformen:

– Rehabiliteringsstöd i stället för

invalidpension för bestämd tid

– Pensionslönen räknas på basis av högst

de 10 senaste åren i resp. arbetsförhållande.

Till det nya beräkningssättet övergås

stegvis.

– Intjänandet för återstående

tid sjunker för 50–59-åringar till 1,2 %

och för 60–64-åringar till 0,8 %.

– Olika APL-index för personer i arbetsför

ålder och för 65 år fyllda.

– Arbetstagarens pensionspremie börjar

minska den pensionsgrundande lönen.

Som i APL

Som i APL

– Pensionen beräknas inte som

i APL

213


214

APL KAPL

1.1.1998 – Kedjestadgandet upphävdes

– Arbetsförhållanden kortare än en månad

till KoPL

– Arbetsförhållanden längre än en månad,

men understigande APL-gränsbeloppet

till KoPL

– Arbete hushållen låtit utföra oberoende

av längd och inkomster till KoPL

– I beräkning av pensionen övergicks till

dagskalkyl

– Till invalidpension efter deltidspension

fogas återstående tid också på

inkomstminskningen.

Som i APL

1.1.2000 – Åldersgränsen blev 60 år vid individuell

förtidspension

– I villkoren för erhållande av arbetslöshetspension

slopades kravet på

kommande tid

– Om arbetslöshetspensionen inkluderar

återstående tid, betalas andelen för

återstående tid först i ålderspensionen

och familjepensionen.

Som i APL

1.8.2002 – Arbetslöshetspensionens arbetsvillkor

förlängdes för vissa personer.

Som i APL

1.1.2003 – Individuell förtidspension beviljas inte

längre personer födda efter år 1943.

– Åldersgränsen för deltidspension steg

från 1.1.2003 till 58 år och intjänandet

av ålderspension av inkomstminskningen

efter deltidspensionen minskade med

0,75 %. För personer födda före 1947

bibehölls åldersgränsen 56 år och ålderspension

efter deltidspensionen tillväxer

med 1,5 % av inkomstminskningen.

Som i APL

1.1.2004 – Bestämmelserna om sista pensionsanstalt

reviderades

Som i APL

– Bestämmelserna om rehabilitering

reviderades

Som i APL

1.1.2005 Arbetspensionsreformen

Arbetspensionsreformen

– Arbetstagaren försäkras som

18–68-åring

– Inkomster vid sidan av invalid-,

delinvalid-, arbetslöshets- och

ålderspension försäkras och

arbetstagarens pensionspremie innehålls

alltid

– Arbetstagarens pensionspremie för

personer under 63 år 4,6 % och 5,8 %

från början av den månad som följer

efter fyllda 53 år

Som i APL


APL KAPL

– Semesterersättning för outtagen

semester vid arbetsförhållandes

avslutande är inkomst som omfattas av

APL

– I pension intjänas:

– som 18–52-åring 1,5 % av årsinkomsterna

– som 53–62-åring 1,9 % av årsinkomsterna

– som 63–68-åring 4,5 % av årsinkomsterna

– Ny regel för beräkning av pensionen, enligt

vilken pensionen bestäms för hela

arbetshistorien enligt lönen och

intjäningsprocenten för respektive år

– För förvärvsarbete vid sidan av pension

intjänas 1,5 % upp till 68 års ålder

– För oavlönade perioder intjänas 1,5 %

(moderskaps-, faderskaps- och

föräldraledighet, sjukledighet,

arbetslöshet och alterneringsledighet,

vårdledighet och studier)

– Ålderspensionen kan börja flexibelt vid

63 till 68 års ålder

– Samordningen slopas med undantag för

ersättningar enligt trafik- och

olycksfallsförsäkringslagen, pensionen

kan således stiga över 60 %

– Livslängdskoefficienten tillämpas första

gången på ålderspensioner som börjar

år 2010

– Ny modell för beräkning av återstående

tid i invalidpensionerna

– Endast personer födda 1943 eller

tidigare kan få individuell förtidspension

– 1950 eller senare födda har inte rätt till

arbetslöshetspen sion

– Deltidspensionens åldersgräns för alla

58 år

– Reglerna om indexförhöjning ändras i

fråga om pensioner som är under

utbetalning. När pensionerna beräknas

höjs inkomsterna med lönekoefficienten.

– Uppskovsförhöjning 0,4 %/mån. efter

68 års ålder

– Förtidsavdrag 0,6 %/mån., högst 7,2 %

– Skyddsregel för dem som avgår med

pension senast år 2011 från ett

arbetsförhållande som har börjat före år

2005. Pensionen beräknas enligt

reglerna både före och efter 2005. Den

högre pensionen beviljas.

215


216

FöPL LFöPL

1.1.1970 FöPL i kraft. LFöPL i kraft.

1.7.1971 – Arbetslöshetspension till pensionsjämkning.

– Barntillägg till pensionerna

1 barn = 20 %

2 barn eller flera = 40 %.

– Arbetslöshetspension till

pensionsförmånerna.

– Barntillägg till pensionerna

1 barn = 20 %

2 barn eller flera = 40 %.

– Halveringen av husbondens

ålderpension avlägsnades

(1.7.1971).

– Renägarna till LFöPL

1.1.1972 – Premien för småinkomsttagare sänktes. – Arbetsinkomsterna nivåhöjdes

och gränsen för arbetsinkomstens

tillväxt upp från 30

ha till 42 ha.

1.1.1973 – Delinvalidpension ifall förvärvsförmågan

nedgått 2/5–3/5. De socialekonomiska

faktorerna beaktas i högre grad än

tidigare.

– Bestämningen av familjemedlems

pensionspremie

blev individuell.

– Delinvalidpension ifall

förvärvsförmågan nedgått

2/5–3/5. De socialekonomiska

faktorerna beaktas i

högre grad än tidigare

– Familjemedlemsförsäkring

1.7.1975 Pensionsfall före 1.7.1975

Pensionsfall före 1.7.1975

– Minst 25 % pension upp till gränsvärdet – Minst 25 % pension av

till de före 1.1.1930 födda: för över- arbetsinkomsten för före

stigande del 12/11 % per år.

1.1.1930 födda.

Pensionsfall 1.7.1975 eller senare Pensionsfall 1.7.1975 eller

– Tillväxtprocent 1,5 retroaktivt från senare

1.1.1970.

– Tillväxtprocent 1,5 retroaktivt

– Minimipension för de före 1.1.1927 från 1.1.1970.

födda 33 % av arbetsinkomsten upp till – Minimipension 33 % av

dess gränsvärde för överstigande del 1,5 arbetsinkomsten för de före

%/år.

1.1.1927 födda.

– Barntillägg endast för de före 1.1.1947

födda.

– Barntillägg som i FöPL.

– I samordningen beaktas endast folkpensionens

grunddel, folkpension minskar

inte små arbetspensioner, större

pensioner med högst folkpensionens

grunddel.

Som i FöPL


FöPL LFöPL

1.1.1977 – APL-index från år 1977 ett medeltal av

förändringarna i löne- och prisnivån.

Indexförhöjning av pensionerna två

gånger per år, i januari och i juli.

Som i FöPL

Minimipensioner:

Minimipensioner:

Pensionsfall före 1.7.1975

Pensionsfall före 1.7.1975

– Före 1.1.1934 föddas minimipension – Före 1.1.1934 föddas

höjs successivt till 29 % av arbetsin- minimipension höjs successivt

komsten upp till dess gränsbelopp: (för till 29 % av arbetsinkomsten.

överskjutande del fortsättningsvis 12/11 År 1977 är minimipensionen

%/år).

27 % år 1979 28 % och år

År 1977 år minimipensionen 27 % år 1982 29 %.

1979 28 % och år 1982 29 %. Pensionsfall 1.7.1975 eller

Pensionsfall 1.7.1975 eller senare: senare:

– Före 1.9.1929 föddas minimipension – Före 1.9.1929 föddas

höjs successivt till 37 % av arbetsin- minimipension höjs successivt

komsten upp till dess gränsbelopp; (för till 37 % av arbetsinkomsten.

överskjutande belopp fortsättningsvis År 1977 var minimipensio-

1,5 %/år)

nen 33 %, år 1979 36 %

År 1977 är minimipensionen 35 %, år

1979 36 % och år 1982 37 %.

och år 1982 37 %.

1.1.1980 – Pensionen uträknas i tillämpliga delar

som i APL

Som i FöPL

– Företagarverksamhet som inletts efter

det år företagaren fyllt 63 år tas inte

med i FöPL såvida inte företagaren

tidigare hört till LFöPL, FöPL, APL eller

KAPL.

Som i FöPL

– Företagarens inkomst justeras inte efter

det år företagaren fyllt 62 år. Försäkringen

kan dock annuleras om inte

företagaren uppfyller förutsättningarna

för att höra till FöPL.

Som i FöPL

1.1.1982 – Dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen

primär i förhållande till FöPL-pensionen.

Som i FöPL

– Minimipension för före 1.5.1930 födda

38 % av arbetsinkomsten ifall pensionering

1.1.1983 eller senare

Som i FöPL

1.1.1983 – Ändring av fördelnings regeln

ifråga om husbondens och

husmoderns arbetsinkomst

1.1.1986 – Individuell förtidspension och förtida

ålderspension nya lagstadgade pensionsformer.

Som i FöPL

1.1.1987 – Deltidspension ny pensionsform Som i FöPL

1.1.1989 – Ändring av regeln för beräkning av

arbetsinkomsten för återstående tid.

Som i FöPL

217


FöPL LFöPL

1.7.1990 Familjepensionsreformen:

– rätt till familjepension för änklingar

– den efterlevandes övriga pensioner kan

minska familjepensionen (pensionsjämkning)

– barnens familjepension förbättras

Som i FöPL

1.7.1990 Revidering av grunderna för

fastställande av LFöPL-arbetsinkomsten:

– grundinkomst på basis av

arealen

– normalinkomst enligt

lantbrukarens anmälan inom

vissa flexibla gränser

– inkomst utöver gränserna på

särskilda villkor

– arbetsinkomsten från skog

bestäms skilt enligt skogsarealen

1.10.1991 Rehabiliteringsreformen Som i FöPL

1.1.1992 Ändring av beräkningsgrunderna

för pensionen:

– De arbetsinkomster som varit

i kraft före 1.1.1984 räknas

till den pensionsgrundande

arbetsinkomsten endast om

det är fördelaktigt för den

försäkrade.

1.1.1994 – Nedre åldersgränsen för individuell

förtidspension steg till 58 år.

Som i FöPL

– Åldersgränsen för deltidspension sjönk

till 58 år.

Som i FöPL

– Ändringar i villkoren för att få arbetslöshetspension.

Som i FöPL

– Pension intjänas fr.o.m. 60 års ålder med Nedre gränsen för den lag-

2,5 %/år under företagartiden. stadgade LFöPL-försäkringen

höjdes: LFöPL-försäkringen är

obligatiorisk, om arealen är

minst 5 LFöPL-hektar och den

personliga arbetsinkomsten är

minst lika stor som nedre

gränsen för APL.

218


FöPL LFöPL

1.1.1996 Arbetspensionsreformen:

– Rehabiliteringsstöd i stället för

invalidpension för bestämd tid

– Intjänandet för återstående tid sjunker

för 50–59-åringar till 1,2 % och för

60–64-åringar till 0,8 %.

Arbetspensionsreformen:

Som i FöPL

Som i FöPL

– Olika APL-index för personer i arbetsför

ålder och för 65 år fyllda.

Som i FöPL

1.1.1998 – Föråldrade försummade försäkringspremier

minskar pensionsskyddet

Som i FöPL

– Tvångsförsäkring kan göras endast för

pågående och de två föregående

kalenderåren

Som i FöPL

1.1.2000 – Åldersgränsen blev 60 år vid individuell

förtidspension

Som i FöPL

– I villkoren för erhållande av arbetslöshetspension

slopades kravet på

kommande tid

Som i FöPL

1.1.2002 – Reglerna om befrielse från försäkringsskyldighet

ändrades.

Som i FöPL

1.1.2003 – Individuell förtidspension beviljas inte

längre personer födda efter år 1943.

Som i FöPL

– Åldersgränsen för deltidspension steg

från 1.1.2003 till 58 år och intjänandet

av ålderspension efter deltidspensionen

minskade med 0,75 %.

För personer födda före 1947 bibehölls

åldersgränsen 56 år och ålderpensionen

tillväxer med 1,5 %.

Som i FöPL

1.1.2004 – Bestämmelserna om sista pensionsanstalt

reviderades.

Som i FöPL

– Bestämmelserna om rehabilitering

reviderades.

Som i FöPL

219


220

FöPL LFöPL

1.1.2005 Arbetspensionsreformen

– I tillämpliga delar som i APL

– Företagaren behöver inte ha en

FöPL-försäkring, om han verkar som

företagare medan han får ålderspension

eller förtida ålderspension, i vilken ingår

FöPL-andel. En företagare som får

sådana pensioner kan teckna en frivillig

FöPL-försäkring, för vilken intjänas i

pension 1,5 % per år. Försäkringspremien

bestäms som i den obligatoriska

FöPL-försäkringen

– FöPL-försäkringspremien stiger från

början av det år som följer efter

uppnådd 53 års ålder från 21,4 % till

22,6 %

– Företagaren kan betala tilläggsförsäkringspremie

10–100 % av den på basis

av arbetsinkomsten beräknade årliga

försäkringspremien och förbättra den

pension som intjänas för ifrågavarande

år

– Företagaren kan också inom vissa

gränser betala en 10–20 % mindre årlig

försäkringspremie

– Reglerna om befrielse från försäkring

har upphävts fr.o.m. 1.1. 2005

Arbetspensionsreformen

Som i FöPL


Viktiga adresser

ArPL- och FöPL-pensionsanstalter

Pensionsförsäkringsbolag

Etera, Löneboställsporten 1, PB 20, 00241 Helsingfors,

tfn 010 553 300, www.etera.fi

Ilmarinen, Porkalagatan 1, Helsingfors,

00018 Ilmarinen, tfn 010 28 411, www.ilmarinen.fi

Pensions-Alandia, Ålandsvägen 31, PB 121, 22101 Mariehamn,

tfn (018) 29 000, www.alandia.com

Pensions-Fennia, Folkskolegränd 1, Helsingfors,

00041 Pensions-Fennia, tfn 010 5031,

www.pensions-fennia.fi

Pensions-Tapiola, Norrskensgränden 1, Esbo,

02010 Tapiola, tfn (09) 4531, www.tapiola.fi

Varma, Sundholmsstranden 11, Helsingfors,

PB 1, 00098 Varma, tfn 010 2240, www.varma.fi

Veritas Pensionsförsäkring, Olofsvägen 2, PB 133,

20101 Åbo, tfn 010 55 010, www.veritas.fi

Pensionskassor och pensionsstiftelser

Pensionskassorna verkar antingen i anslutning till respektive

arbetsgivare eller bransch.

Pensionsstiftelserna verkar i anslutning till respektive arbetsgivare,

adressen är densamma som ifrågavarande arbetsgivares.

221


LFöPL-anstalt

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt Mela,

Norrskensvägen 6, PB 16, 02101 Esbo,

tfn 020 630 0500, www.lpa.fi

SjPL-anstalt

Sjömanspensionskassan, Nylandsgatan 16 A,

PB 327, 00121 Helsingfors, tfn 010 633 990,

www.merimieselakekassa.fi

Pensionsskyddscentralen

Bokhållargatan 3, Helsingfors, 00065

Pensionsskyddscentralen, tfn 010 7511, www.etk.fi,

www.arbetspension.fi

Andra pensionsanstalter

Finlands ortodoxa kyrkostyrelse, Karjalankatu 1,

70110 Kuopio, tfn 020 610 0210, www.ort.fi

Folkpensionsanstalten (FPA), Nordenskiöldsgatan

12, PB 450, 00101 Helsingfors, tfn 020 63 411, Avdelningen

för pensioner och utkomstskydd, Hyvlerivägen 1 a B,

PB 78, 00381 Helsingfors, tfn 020 63 411, www.fpa.fi

Keva, Unionsgatan 43, PB 425, 00101 Helsingfors,

tfn 020 61 421, www.keva.fi

Kyrkans centralfond (Kyrkostyrelsen), (Pensioner, Keva,

PB 425, 00101 Helsingfors, tfn 020 61 421), Hamngatan

11 A, PB 185, 00161 Helsingfors, tfn (09) 18 021,

www.evl.fi

222


Statskontoret, försäkringsavdelningen (försäkringstjänster),

Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, PB 30, 00054 Statskontoret,

tfn (09) 77 251, www.statskontoret.fi (Pensioner,

Keva, PB 425, 00101 Helsingfors, tfn 020 61 421)

Övriga adresser

Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Kalevagatan 12,

PB 191, 00121 Helsingfors, tfn (09) 6803 7380,

www.tvr.fi

Arbetslöshetskassornas samorganisation rf,

Backasgatan 2 C, 00500 Helsingfors,

tfn (09) 774 4000, www.tyj.fi

Arbetslöshetsnämnden, Broholmsgatan 12 A, PB 124,

00531 Helsingfors, tfn (09) 16 001

Arbetspensionsförsäkrarna TELA, Barnhemsgränd

1, 00180 Helsingfors, tfn 010 680 6700, www.tela.fi

Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool,

(Livförsäkringsaktiebolaget Retro), Mikaelsgatan 15 A,

00100 Helsingfors, tfn 020 763 1680, www.retro.fi

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden,

Bangårdsvägen 11, PB 28, 00521 Helsingfors,

tfn (09) 756 760, www.telk.fi

Besvärsnämnden för olycksfallsärenden,

Kaserngatan 44, PB 43, 00131 Helsingfors,

tfn (09) 228 5050, www.tapaturmalautakunta.fi

Besvärsnämnden för social trygghet (sjukförsäkrings-

och folkpensionsfrågor), Broholmsgatan 12 A, PB 330,

00531 Helsingfors, tfn (09) 1607 4100, www.sosiaaliturvanmuutoksenhakulautakunta.fi

223


Finansministeriet, Snellmansgatan 1 A, Helsingfors,

PB 28, 00023 Statsrådet, tfn (09) 16 001,

www.vm.fi

Finlands Företagares Arbetslöshetskassa SYT,

Mannerheimvägen 76 A, PB 999, 00101 Helsingfors,

tfn (09) 6224 830, www.syt.fi

Finansinspektionen, Mikaelsgatan 8 och Snellmansgatan

6, PB 103 00101 Helsingfors, tfn 010 83 151,

www.finanssivalvonta.fi

Försäkringsdomstolen, Lönnrotsgatan 18, PB 338, 00121

Helsingfors, tfn 029 564 3200, www.oikeus.fi/vakuutusoikeus

Försäkrings- och finansrådgivningen, Porkalagatan 1,

00180 Helsingfors, tfn (09) 685 0120, www.fine.fi

Försäkringsrehabilitering VKK, Tavastvägen 15,

00500 Helsingfors, tfn (09) 2312 2000, www.vkk.fi

Inrikesministeriet, Kyrkogatan 12, Helsingfors,

PB 26, 00023 Statsrådet, tfn (09) 16 001,

www.intermin.fi

Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund,

Bulevarden 28, PB 275, 00121 Helsingfors,

tfn 040 450 4240, www.tvl.fi

Patientförsäkringscentralen, Bulevarden 28, 00120

Helsingfors, tfn 040 450 4545, www.pvk.fi

Patientskadenämnden, Fågelviksgatan 10, 00500

Helsingfors, tfn 020 743 4343, www.pvltk.fi

224


Pensionsstiftelseföreningen – ESY, Kalevagatan 13,

00100 Helsingfors, tfn (09) 687 7440,

www.elakesaatioyhdistys.fi

Social- och hälsovårdsministeriet, försäkringsavdelningen,

Kyrkogatan 14, Helsingfors, PB 33,

00023 Statsrådet, tfn (09) 16 001, www.stm.fi

Statskontoret, militärskade- och veteranärenden,

Sörnäs strandväg 13, Helsingfors, PB 60, 00054

Statskontoret, tfn (09) 7725 8200, www.statskontoret.fi

Trafikförsäkringscentralen, Bulevarden 28, 00120

Helsingfors, tfn 040 450 4660,

www.liikennevakuutuskeskus.fi

Utbildningsfonden, Kalevagatan 12, PB 191, 00121

Helsingfors, tfn (09) 680 3730, www.koulutusrahasto.fi

Yrkesutövarnas och företagarnas arbetslöshetskassa

AYT, Banvaktsgatan 2 B, 00520 Helsingfors,

tfn (09) 2535 3100, www.ayt.fi

225


Pensionsskydd i

arbetet 31.12.2011

226

KomPL 510 000*

ArPL 1 500 000

KyPL 19 000

StaPL 160 000**

Övriga 8 000

FöPL 190 000

LFöPL 80 000

SjPL 5 500

De olika arbetspensionslagarna omfattar sammanlagt

2 400 000 personer.

Samma person kan omfattas av flera olika pensionslagar.

*) inkluderar 25 000 förtroendemän, närståendevårdare, familjevårdare

o.d. som omfattas av KomPL.

**) inkluderar 8 000 förtroendemän, konsulter o.d. som

omfattas av StaPL.

Samlande organ för arbetspensionssystemet är

Pensionsskyddscentralen (PSC).


INFORMATION

OM ARBETSPENSION

PÅ NÄTET

Arbetspension och

TYÖELÄKETIETOA VERKOSSA

övrig socialförsäkring 2012

finns på adressen

Työeläke ja muu

www.tela.fi –> julkaisut

sosiaalivakuutus -kirja

(publikationer)

on saatavissa osoitteesta

www.tela.f i –> julkaisut

www.tyoelake.fi

är en gemensam

www.tyoelake.f i

webbplats för

on työeläkeasioiden yhteinen

arbetspensionsärenden.

verkkopalvelusivusto.

På webbplatsen finns utöver

Se sisältää paitsi kaikille

öppen information också

avointa tietoa myös

personliga tjänster som

henkilökohtaisia,

kräver identifiering samt

tunnistusta vaativia

länkar och kontaktuppgifter

palveluja sekä yhteyksiä

till pensionsanstalternas

eläkelaitosten palveluihin.

tjänster.

Työeläkevakuuttajat Arbetspensionsförsäkrarna TELA TELA

www.tela. www.tela.fi

More magazines by this user
Similar magazines