här - Fria Ligan
här - Fria Ligan
här - Fria Ligan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DEN VILDA KAMPEN OM GRYNINGEN<br />
deras huvuden hade automaten gjort ett enastående avslöjande: Han<br />
kom från Elysium IV, den försvunna enklaven som sades vara kejsarätten<br />
Skarprättares urhem! Enligt legenderna hade hela generationsarker<br />
med stjärnfarare ombord skjutits upp från denna förlorade<br />
fornstad.<br />
Att finna enklaven vore givetvis fantastiskt upptäckt, kanske den<br />
största i Pyrisamfundets historia. För Dexter, besatt av forntidens<br />
hemligheter, vore det en besannad dröm. Flårian tänkte på hur hans<br />
skamfilade rykte i Hindenburg skulle återupprättas och hur hela<br />
Pyrisamfundet skulle erkänna honom som stor explorator. Kleo, som<br />
visste att även Järnringen sökte efter Kvark, insåg att jakten på Elysium<br />
IV var nyckeln till att finna hans syster. Enar drömde om alla<br />
sköna krediter som en hel stad full av fornfynd skulle inbringa.<br />
Ett försvunnet geni<br />
Problemet var att Kvark hade tappat minnet, och inte kom ihåg vägen<br />
hem. När gruppen först återbördade robotskallen från Biörnehuus<br />
i maj hade Översten tänkt låta ett tekniskt geni vid namn Spartacus<br />
Blank laga automaten. Men Blank var försvunnen. Nu, när<br />
andra mäktiga grupper uppenbarligen hade fått korn på Kvark, var<br />
tiden knapp. Spartacus måste omedelbart spåras upp.<br />
På spelhålan Pijoters Bodega berättade bjässen Zeke att Spartacus<br />
hade en flickvän vid namn vid Taormina. Hon var vapensmed åt<br />
specialförbandet Tunnelrävarna, och sällskapet begav sig genast till<br />
garnisonen. Där mötte de den barske kaptenen Hulk Hendrik från<br />
Vita Kåren, innan löjtnant Dolk från Tunnelrävarna sade att Taormina<br />
inte kommit till jobbet den senaste veckan. Dolk var bekymrad<br />
över Vita kårens intresse för Taormina. Sällskapet fick hennes hemadress,<br />
och på vägen dit mötte de Trashanken och hans följe.<br />
Människor och mutanter på Sockertorget var förstummade. Förenade i<br />
skräck och bävan. Vissa hukade i prång och portuppgångar, andra blev bara<br />
stående. Inför den monstruösa kraften de sett rusa över kvällshimlen kände<br />
de sig små och betydelselösa. Dödliga. Alla var tysta. Alla utom en. Tras-<br />
50