Här - Må Bra Institutet

Det handlar
om respekt
- kommunikation,
delaktighet och
bemötande
QUALITY FOR LIFE
DIALOG
E T T K U N D M A G A S I N F R Å N O T T O B O C K / R E H B A N D # 1 / 2 0 1 1
Olyckan tog
hennes ben
Med vattnet
som redskap
- livskvalitet och självkänsla

INNEHÅll #1/2011
Ledarskap för
fria själar
Ledarskap handlar om
tillit och förtroende. » 20-21
Om Otto Bock DIALOG
KontaKta otto BocK Scandinavia
Otto Bock Scandinavia aB
Box 623
SE 601 14 norrköping, Sverige
tema protes
Stina gör det igen
Nu väntar nya äventyr på hemmaplan.
Vi träffar Stina igen efter två år.
» 6-7
Ett starkt team
Rehband Center - mer än en butik. Här träffar
du utbildade sjukgymnaster och hälsopedagoger.
» 8-9
4-5 Olyckan tog hennes ben
Nya Avantgarde 3
10 -11
12-13
Med vattnet som redskap
Vårmodet 2011 - glatt enkelt
och befriande bekvämt
Modern design och funktion,
kaxigt, färglatt.
» 22-23
14 -15 Tema tillgänglighet- utblick Norge
16 -17 Tema Sittande - det handlar om respekt
24 -25 Ett rikare liv med Rekryteringsgruppen
26 -27 Produktnytt inför Ortopedteknik 2011
Vår målsättning är att alla ska kunna ha ett aktivt liv eller återgå till ett liv efter
skada och helt enkelt må bra. Som ett led i vår vision hoppas vi att detta magasin
kan vara en inspirationskälla för alla våra läsare.
Tidningen är gratis. Har du kollegor eller vänner som vill ha vårt magasin
kontakta då oss. Skicka ditt namn och adress till info@ottobock.se
telefon: + 46 11 28 06 00
Fax: + 46 11 31 20 05
E-post: info@ottobock.se
www.ottobock.se
www.rehband.se
www.ottobockdialog.se
ledare
Våren närmar sig med nytt
hopp, tro mig!
Hopp och livsglädje är också grunden i det
som Rekryteringsgruppen vill förmedla till
dem som nyligen fått en ryggmärgsskada.
För en nyskadad kan det vara avgörande
att komma i kontakt med någon som förstår.
På sidorna 24-25 kan du läsa om Dick
och Jerry och deras uppsökande arbete i
Rekryteringsgruppen.
Ett bekant ansikte är Stina Bergqvist.
Stina har höftledsprotesen Helix och den
mikroprocesstyrda
knäleden C-leg®. Läs
om hennes strapatsrika
klättring på Malta
på sidorna 6-7.
Kommunikation
gynnas av vatten
och rätt hjälpmedel.
Sjukgymnasterna
Maria Ström och
Britt-Marie Berner
brinner för frågan på
var sitt sätt; i vattnet
och på land! Den 31
mars till 2 april finns Otto Bock Scandinavia
på plats på den tvärfackliga mässan
Ortopedteknik 2011.
Väl mött!
Krister Elofsson
VD
ansVarig utgiVare
KRiStER ELOFSSOn
redaktion
CHRiStina HOLgERSSOn
StEFan HuLtgREn
skribenter
SuSannE JOBS
JOnaz BJöRK
anna ERiKSDOttER
anna SJöStRanD
OLa LunDqViSt
SuSanna aROLin
copyright
OttO BOCK SCanDinaVia
aLL RigHtS RESERVED
3

4
Inte hjärnskadad. Inte heller förlamad. Då tyckte Marie-Louise att det
var okej att hon ”bara” förlorade sitt ben. Hon har ju faktiskt ett till.
”Jag ser det som att benet räddade mitt liv. Bilen hade
lika gärna kunnat träffa mig i huvudet eller ryggen med
hjärnskador och förlamning som följd.”
Olyckan tog hennes ben
Text & foto Susanne Jobs
Möjligen är det ödets ironi att Marie-Louise Måg, 47, ännu så
länge, bor i samma kvarter som en MC-butik. Det sitter en skylt
uppspikad på suterrängvillan i Djurmo som förkunnar att den är
till salu.
Det är ett steg till ett nytt och friare liv utan pelletspåfyllning
i värmepannan, snöskottning, soptömning och gräsklippning,
uppgifter som de senaste två åren varit barnens ansvar.
- Jag och yngsta sonen Simon ska flytta till lägenhet i Falun. Äldste
sonen Joel börjar läsa på KTH i Stockholm och dottern Julia
pluggar i Uppsala, berättar Marie-Louise på väg till köksbordet.
Den uppmärksamme kan se att hon haltar en aning. Det är
Marie-Louises lediga dag. Hon jobbar 75 procent på Försäkringskassans
kontor i Falun och onsdagarna är vilodag. Än så länge
orkar hon inte fullt ut. Det var den sista juli 2008 och för en
gångs skull låg hela Sverige i ett högtrycksområde. Marie-Louise,
som hade semester, satte sig på sin motorcykel, en Harley
Davidson, för ett dygnslångt besök hos väninnan Ingalill och
hennes familj i Mora.
Marie-Louise hade haft sitt motorcykelkörkort i ett år, en
månad och några dagar. Hon skaffade det för att hon alltid tyckt
att det ser så mysigt ut med fartvind i ansiktet och möjligheten
att känna alla dofter, en helt annan frihet än att sitta i en bil.
- Och så är det lite fränt, tillägger hon med ett skratt.
Tonåringarna klarade sig själva hemma i huset och Marie-Louise
lovade att komma hem dagen därpå och laga middag. Spagetti
med köttfärssås.
- Jag hade det jättetrevligt i Mora och hade kunnat stanna längre,
men när mina vänner åkte ut med båten på sjön, valde jag att
vända hemåt.
- Som trygg och säker tant tog jag på mig handskarna och resten
av skyddsutrustningen trots att det var soligt och riktigt hett ute.
Det pågick flera stora evenemang i Dalarna med mycket trafik
som följd.
- Jag kommer ihåg att jag körde genom centrala Mora, därefter är
allt borta.
Från Rättvikshållet kom samtidigt en äldre man åkande i sin
bil. Mellan byarna Fu och Garsås, drygt en mil utanför Mora,
hamnade han bakom en bil med släpvagn. Det gick för långsamt
tyckte mannen och gjorde en omkörning på 90-rakan. Han såg
inte Marie-Louise i den mötande filen och frontalkollisionen var
ett faktum.
- Smällen tog direkt på mitt ben. Det blev ingenting kvar det.
Men jag ser det som att benet räddade mitt liv för smällen hade
lika gärna kunnat tagit i huvudet eller ryggen, säger hon.
Både Marie-Louise och motorcykeln hamnade i diket. Förutom
benet krossades ena armbågen i småsmulor. Det var den som tog
smällen när hon slog i marken.
Hon har inga klara minnesbilder men vet att hon hade fruktansvärt
ont. Solen gassade och mannen som kört bilen tog av
sig skjortan för att skugga henne.
- Det tycker jag var gulligt gjort, säger hon och ler.
Första minnesbilden har hon från akuten där hon låg och ropade
att hon hade ont i benet. Sen gled hon in i dimman igen.
Av en händelse satte väninnan Ingalill på radion när hon kom

Marie-Louise hade haft sitt motorcykelkörkort i ett år, en månad och några dagar när olyckan skedde.
I väntan på bättring har hon andra delmål, som exempelvis att lära sig cykla igen.
- Jag vet ju inte om jag har kraft nog i uppförsbackarna. Barnen får väl springa bredvid och hålla emot ifall jag välter.
hem från båtturen. På den lokala nyhetssändningen berättade de
om olyckan.
- Det var inte svårt för henne att räkna ut att det kunde vara
jag. Hon ringde därför hem till mina barn för att kontrollera att
jag var hemma. Men det var jag ju inte. Ingalill ringde då polisen,
fick sina misstankar bekräftade och åkte sedan direkt till Mora
lasarett.
- Hon kramade mig och jag reagerade på att hon var så varm.
Det var väl för att jag själv var kall efter att ha förlorat så mycket
blod. Hon opererades under flera timmar och fick åtskilliga påsar
blod. Det var riktigt kritiskt ett tag. När Marie-Louise vaknade
upp efter operationen låg hon och funderade på vad som kunde
ha hänt.
- Armen hölls ihop av Hoffmanstänger. Oj, här har det hänt
något, tänkte jag.
Sen märkte hon att ena underbenet var borta och konstaterade
sakligt att hon i alla fall hade det andra benet kvar.
- När jag insåg att jag tänkte, att jag använde hjärnan, förstod jag
att huvudet klarat sig. Jag kunde röra på foten, alltså var jag inte
förlamad. Det var en enorm lättnad.
En stund senare stod två läkare vid hennes sängkant med allvarlig
uppsyn. De beklagade att de inte kunnat rädda hennes ben.
- Jag gick på vattengympa ett tag. Det var bra. Annars är det
jobbet och andra sociala sammanhang som har varit den bästa
rehabiliteringen.
Första gången hon var utanför sjukhusets väggar fick hon
Marie-Louise har en datastyrd protes
som gör det möjligt att gå i trappor och
sluttningar.
permission för att gå på personalfest.
- Det är nog det bästa jag gjort. Där avdramatiserade jag alltihop
med min olycka, säger hon och ler åt minnet.
- Mor körde rullstolen och vi åkte färdtjänst. Närmare 70 personer
från flera lokalkontor var samlade och jag åkte runt och
hälsade på alla. Det var helt magiskt!
Efter någon timme tröt krafterna och då åkte de tillbaka till
sjukhuset.
Bara två veckor efter utskrivningen från lasarettet var Marie-
Louise tillbaka på jobbet på 25 procent.
- Jag åkte färdtjänst och gjorde nog ingen större nytta i början.
Hon lovordar sina arbetskamrater som tålmodigt burit hennes
kaffekopp varje fikapaus.
Nu, två år efter olyckan, är hon som sagt uppe i 75 procent och
siktet är inställt på heltid.
Inom kort ska hon och Julia göra en tre veckor lång semestertripp
till USA och staten New York. De ska besöka både
Niagarafallet och Lake Placid.
- Då ska jag ha rullstolen med mig. Benprotesen ger mig skavsår
och det ska inte få hindra mig.
Hon kan visst tänka sig att köra motorcykel igen, men då måste
hon kunna styra. Den krossade armbågen gör att det ännu så
länge är omöjligt. I väntan på bättring har hon andra delmål, som
exempelvis att lära sig cykla igen.
- Jag vet ju inte om jag har kraft nog i uppförsbackarna. Barnen
får väl springa bredvid och hålla emot ifall jag välter.
5

6
Sedan Dialog träffade Stina Bergqvist för två år sedan så har hon och hennes sambo
Johan fått en son. Flyttat ett antal gånger. Och rest, naturligtvis! För en liten Terje
i magen hindrade knappast Stina från att ta sig runt i världen.
– Det har inte varit några extrema resor…
men vi har varit i Miami, på Malta och i
Rom, bland annat. Så jag ska inte klaga,
tillägger Stina för säkerhets skull.
För nog brukar resorna väcka en viss
avundsjuka hos hennes omgivning. Men
som Stina ser det är det ju bara för de
avundsjuka att packa sina väskor och
sticka iväg själva. Själv har Stina prioriterat
upplevelser framför att skaffa dyra prylar.
Semesterresan till Malta var mest spännande,
där hyrde Stina och Johan en
bil och åkte runt bland de branta vassa
klipporna. Det dröjde inte länge innan
höggravida Stina hittade ett drömställe, en
liten illblå lagun långt, långt där nere.
Och helt folktomt var det, förståeligt
nog, eftersom det praktiskt taget inte gick
att ta sig dit.
– Där nere ville jag snorkla! Så vi klättrade
ner, i flip flop. Klockrent. Det gick bra tills
det kom ett stup på två och en halv meter.
Då hoppade Johan ner och jag ålade mig
ner på honom, så att säga. Och på vägen
tillbaka gjorde jag likadant fast tvärtom.
Stina gör det igen.
helix3d höftledssystem
Helix sätter nya normer när det gäller säkerhet, dynamik,
komfort och definierar mobilitet på ett nytt sätt för
människor med höftdisartikulation eller hemipelvektomi.
Helix3D erbjuder brukaren kännbara fördelar på grund
av sin unika fördelar. Bl.a den patenterade ledstrukturen
som t.ex ger en symmetrisk och naturlig gång. Helix
underlättar också vardagssituationer som t.ex att
stiga i och ur en bil.
Text Anna Sjöstrand / Foto Morten Bibow
Men det bästa som hänt i år är såklart
Terje. Den 17 augusti hade Stina fått tid
för planerat kejsarsnitt, men redan ett par
dagar innan kom värkarna. Nej, nej, nej
jag ska gå på Jennifers vernissage, sa Stina
till sin sambo. Jag hinner inte föda barn!
När Johan fått Stina att inse att hon inte
ens kunde stå rak så gick hon med på att
åka till sjukhuset. Två timmar senare var
pojken född.
Terje är döpt efter den norske snowboardstjärnan
Terje Håkonsen. Några månader
gammal har han redan hängt med på
träningsläger med rullstolsbasketen, varit
på trettioårsfest, en snowboardvecka i
Lofsdalen och snart en vecka i Montreal,
Kanada. Och fler resor lär det bli. Stina
och Johan planerar att ta ut föräldrapenning
samtidigt och göra en längre resa till
Asien, Sydafrika eller Sydamerika.
– Jag är social och aktiv och det tänker
jag inte ändra på för att jag har fått barn.
Jag vill fortsätta att uppleva saker, ha kul
och må bra. Få det hela att fungera.
c-leg® det första helt mikroprocesstyrda
knäledssystemet
Via sensorer och en mikroprocessor vet den alltid i vilken
fas av gåendet som du just befinner dig i. Det ger dig en
ny säkerhet i alla vardagliga situationer. Du kan röra dig
obesvärat. Om det så gäller att gå nerför trappor, nerför
sluttningar eller på olika underlag
Många betraktar C-Leg® som en del av sig själva.
Det harmoniska gångsättet och den jämna belastningen
på båda benen gör att handikappet försvinner i
bakgrunden - blir sekundärt.

stina bergqVist
Ålder: 29 år
familj: sambo Johan och sonen terje
bor: radhus i södra Stockholm
yrke: sjuksköterska
intressen: rullstolsbasket, snowboard, resa
bakgrund: fick som nioåring cancer
och var tvungen att amputera vänster ben.
använder sedan drygt två år tillbaka protes
med C-leg och Helix på arbete och fritid
7

8
– Jag vill framåt, har massor med
idéer och är en tävlingsmänniska
säger Gunilla Åhem som är butikschef
på Rehband Center. När
det gäller vårt team här så tror jag
att det smittar av sig. Rehband
Center är inte bara en butik. Alla
som arbetar här är utbildade sjukgymnaster
eller hälsopedagoger
och har hög kompetens när det
gäller biomekanik och kroppens
funktioner. Personalen för en
lyhörd dialog med kunderna och
kan ge förslag och åtgärder som
verkligen bidrar till förbättringar.
Att tillfredsställa kundens behov
är A och O och servicenivån
är av högsta klass.
– Vi vet vad vi pratar om, säger
Gunilla. Och gör vi inte det så tar
vi reda på det. Vi hjälper till med
att både förebygga och rehabilitera.
Och den som kommer in
här blir sedd. Det räcker med att
titta upp så är vi där! Försäljning
av bra hjälpmedel är en självklar
del av Rehband Center och här
finns ett brett utbud av Rehbandprodukter.
rehband center
Rehband Center
- mer än en butik.
En av framgångsfaktorerna på Rehband Center i Stockholm är butikschefen
Gunilla Åhems stora energi. En annan är ett gäng med unga medarbetare
som får använda sin förmåga och sin kreativitet.
Av Anna Sjöstrand / Foto Morten Bibow
Sortimentet är inriktat på allt
från förebyggande, värmande
och lättare stöd till mer kvalificerade
hjälpmedel för rehab-
ilitering. Många gånger kan ett
hjälpmedel göra vardagen lättare
eller göra det möjligt att träna,
trots skador eller smärta.
– Det kan komma in folk till
oss som letat länge och inte hittat
något som hjälper. Här ser vi
direkt vad som kan göras; ett inlägg
eller en ortos kan göra stor
skillnad och öka medvetenheten
kring den aktuella kroppsdelen.
Gunilla betonar att hjälpmedel
och funktionsskor kan vara både
funktionella och snygga. På
Rehband Center ser man både
till helheten och till detaljerna.
Och alla som jobbar här är måna
om att göra en bra affär.
– En bra affär är när vi kan
hjälpa en människa att få det
han eller hon behöver. Något
som gör tillvaron lite lättare. Då
är det är riktigt roligt, avslutar
Gunilla.
din hälsa och välbefinnande är vårt största intresse. På Rehband center kan vi bland annat
» tillverka och anpassa
individuella fotbäddar efter
avgjutning eller scanning
» prova ut mjuka ortoser
och skoinlägg
» ge dig råd om skor som
är lämpliga för dina behov
i vardagen och vid träning,
eventuellt med hjälp av
löpband
» prova ut bråckbandage

Alla som arbetar här är utbildade sjukgymnaster eller hälsopedagoger.
andreas
yrke
Leg sjukgymnast 2010.
intresse
Har spelat fotboll och
innebandy hela uppväxten.
nu innebandy i Div 1 (elit).
specialintresse
idrottsskador
och barn/ungdom.
emelie
yrke
Leg sjukgymnast 2010.
intresse
Resa (har varit uppe på
Base Camp Mount Everest).
tävlar i fäktning på elitnivå
(3:a i SM 2010).
specialintresse
idrottsskador
och barn/ungdom.
gunilla
yrke
Hälsopedagog giH
Stockholm examen 2004.
intresse
allt i rörelse som är roligt.
specialintresse
Skor, fötter, inlägg.
martin
yrke
Leg sjukgymnast 2010.
intresse
idrott (arbetat på intersport
innan studier på Bosön och
Karolinska institutet).
specialintresse
Knäskador.
Åsa
www.rehbandcenter.se
yrke
Leg sjukgymnast.
intresse
Skidåkning, resa, vara
ute i naturen och umgås
med vänner och familj.
specialintresse
Skor, fötter och inlägg.
9

10
Maria Ström är leg. sjukgymnast sedan 1987 och har en internationell hydroterapiexamen.
Hon är verksam i Norrköping som privatpraktiserande sjukgymnast med anslutning till landstinget.
Här berättar hon att vi har obegränsade resurser med vattnet som redskap.
Redan första gången sjukgymnasten Maria
Ström kom ner i bassängen förstod hon
att vattenträning passar alla. Träningen ger
glädje och nytta vad man än har med sig.
– Vi som sjukgymnaster jobbar ju med
klassiska målsättningar, säger Maria. Vi
ska förhindra stelhet, uppehålla styrka,
öka kondition – men vatten, lek, sång och
glädje ger förutom det så enorma bonuseffekter!
Det ger livskvalitet och självkänsla att få
en positiv kroppsupplevelse. På land kan
kroppen vara öm och besvärlig och svår
att styra. I vattnet blir allt annorlunda.
Samma känsla av välbefinnande infinner
sig vare sig man är vältränad eller bara kan
Av Anna Sjöstrand / Foto Morten Bibow
styra sina ögonrörelser. Maria arbetar med
både barn och vuxna som befinner sig på
hela skalan.
Vid vattenträning används vattnet som
ett redskap. Dels ger det avspänning, dels
ger det kraftfullt motstånd. Vattnet rör
hela tiden på sig, vilket ger en behaglig
massageffekt. Ett rörligt underlag underlättar
också i sig att man kan slappna av.
Vattnet ger taktil stimulans, vilket hjälper
till att bygga upp kroppsuppfattningen.
Det bidrar både till motorisk och mental
utveckling.
Kroppsvikten minskar i vattnet och det
gör att den lilla energi som finns räcker till
så mycket mer rörelse i vattnet än på land.
Vattenträning gynnar kommunikation
på flera plan, menar Maria Ström.
Med vattnet som redskap.
Läget blir alltså optimalt för rörelseträning
och många aktiva rullstolsåkare uppehåller
någon form av gångträning i vattnet.
Vattenträning är även mycket gynnsam
när det gäller kommunikation. Vattnet
stimulerar talutvecklingen och många barn
börjar jollra och ljuda när de kommer ner
i vattnet.
– Jag har sett det så många gånger –
där i vattnet finns någon som plötsligt
vill kommunicera. Det är ju det största
som händer. Jag får ofta höra både från
assistenter och från föräldrar att ”hon/
han är bara glad i vattnet”. Det är veckans
höjdpunkt för alla som vattentränar och
alla borde få möjlighet till det.

Känslan av att ”jag kan” och ”jag vill” är stora
delar av vattenträningen. Plaska och leka i
vattnet stimulerar upplevelsen och ger
rörelseglädje.
Micky Hellman
I vattnet kan vi mer än vi tror. Uppmuntran och
stimulans förstärker den känslan. När vi väl
kommer upp på land kan minnesbilden bevaras.
Maria Ström, Kim och Robin Johnsen
Läs mer!
Trygghet i vattnet är A
och O och därför används
ibland många hjälpmedel i
kombination. Målet är att klara
sig med minimal support och ändå
känna sig trygg i vattnet. Enligt
Maria kommer man ingenstans
med en person som känner sig
otrygg i vattnet – oavsett ålder.
Micky Hellman och mamma Rebecka
Att få känna sig självständig och fri, utan andras händer,
är ett viktigt mål. Med hjälp av olika hjälpmedel och redskap
kan man hitta ett optimalt utgångsläge för vattenträningen.
Det finns en rad olika hjälpmedelskombinationer
för att möta upp varje barns dagsform och behov.
Maria Ström, Robin Johnsen och mamma Kim
www.mabrainstitutet.se
utbildning, rörelsebanker och redskap för vattenträning/hydroterapi.
www.aqua2music.se
En webbaserad filmsajt för vattengympainstruktörer.
11

12
Våren 2011
Glatt, enkelt och
befriande bekvämt
Vårens stora trend är färg. Många av den internationella
modescenens designers visar plagg i rena, klara kulörer.
Enfärgade, raka klänningar, mönstrade, luftiga byxdressar
och randiga, klockade kjolar. Materialen är mjuk jersey,
följsam viskos och tunn chiffong. Det känns glatt,
enkelt och befriande bekvämt.
Av Anna Eriksdotter
Det var länge sedan modet var så färgstarkt som den här våren.
Varenda visning, modemagasin och postorderkatalog visar
klargult, lila, himmelsblått eller korallrött. Samtidigt finns beigetrenden
kvar med milda toner av sand, puder och kamel som
matchas för en sober känsla.
Randigt kommer stort. Den typiska sicksackformade Missioniranden
återkommer hos flera designers liksom diagonala ränder
och den klassiska sailorranden. Det är lekfullt och avslappnat.
Gemensamt för vårens plagg är rena linjer med få detaljer, lös
passform med svepande, tunna, fladdriga material. Kjolarna och
klänningarna slutar strax nedanför knäet, mitt på vaden eller vid
tårna. Byxorna har hög midja och vida byxben men allra helst
ska det vara en byxdress. Influenserna från sjuttiotalet är väldigt
tydliga.
På de svenska modevisningarna inför våren dominerade blekta
pasteller, tvättad siden och flytande akvarellmönster. Plaggen
var avskalade från detaljer i enkla, smakfulla modeller.
Flera designers valde klargul som accentfärg. Även om
vårens trend förespråkar en mjuk linje med följsamma
material så är materialmixar fortfarande stort; genombruten
spetsklänning till en klassisk trenchcoat eller en skir
sidenblus till vida jeans med hög midja. Med en blommig
byxdress till en glest stickad kofta eller en randig jerseyklänning
och en exklusiv silkescarf har du skapat
vårens outfit 2011.
”Influenserna från
sjuttiotalet är väldigt
tydliga”
Illustrationer

Mode för sittande
Kanadensiskan Izzy Camilleri har designat galaklänningar
för Oscarsvinnare som Angelina Jolie
och Nicole Kidman. Med sin nya linje IZ adaptive
har hon blivit kallad revolutionär och banbrytande.
Nu vill Izzy ge världen anpassat mode
i en omfattning som aldrig tidigare skådats.
Av Susanna Arolin
När Izzy Camilleri för åtta år sedan fick uppdrag av en
kvinna som är förlamad i armar och ben hade hon aldrig
tidigare jobbat med någon person i rullstol. Izzy började
regelbundet göra kläder för henne och såg behoven hos
en ”sittande” person på så många plan – kläder är bara
ett av dem. I början av 2009 fick hon uppdrag för ännu
en kund i rullstol och upptäckte den gemensamma länken
som behövdes för att generalisera den anpassade designen.
Strax efteråt skapade hon en hel kollektion anpassad för
sittande personer som då erbjöds på skräddarsydd basis.
I juni 2010 öppnades izadaptive.com för onlinehandel.
”Är det klädsel för gala, vardag
eller bröllop”?
Hur har din linje IZ adaptive blivit mottagen i modevärlden?
– Linjen uppmärksammas främst av den berörda målgruppen. Allmänheten förstår
inte hur stora behov det finns av anpassat mode. De som förstår behovet älskar
linjen och jag får hela tiden ta emot nya bevis på uppskattning
Hur ser designprocessen ut?
– Slutvisionen är det som sätter igång inspirationen för mig. Är det klädsel för gala,
vardag eller bröllop? Och sedan har ju personen en individuell smak som måste
definieras. Kroppsformen ska också tas i beaktande. Färger och materialval
kommer senare. Sedan är mönsterkonstruktören och sömmerskan nyckelpersoner
för att få plagget att se ut som det ska.
Vad jobbar du med just nu? Hur ser framtidsplanerna ut?
– Jag jobbar för fullt med nya plagg för IZ adaptive. Kollektionen utökas allteftersom.
Vi håller också på att utforska nya vägar att nå ut bättre med IZ adaptive. Eftersom
en klädlinje som denna inte tidigare tagits till den nivå jag planerar att göra det, så
behöver varje steg planeras med omsorg. När jag nu hittat ett sätt att göra en bred
kollektion som fungerar för många, trots att behoven är så individuella, så vill jag
nå alla dem som längtat efter dessa kläder.
13

14
tema tillgänglighet - utblick tema norgesittande
Bristande tillgänglighet
är straffbart
Bristande tillgänglighet klassas inte som diskriminering i Sverige.
Det gör det däremot i Norge.
Av Susanne Jobs
Sedan mitten av 1990-talet har de norska handikapporganisationerna arbetat för
att få en diskrimineringslag för funktionshindrade. Men det dröjde ända fram
till våren 2008 innan det gav resultat. I både Norge och Sverige behandlades då
förslag om en mer generell diskrimineringslag för människor med funktionsnedsättning
av regering och riksdag.
Fram till dess hade funktionshindrade i Norge endast varit skyddade mot
diskriminering i arbetslivet. I Sverige omfattade diskrimineringsskyddet även
högskola, sjukvård, näringsliv och delar av förvaltningen.
Olika vägar
För att nå målet om ett icke-diskriminerande samhälle har Sverige och Norge valt
olika vägar och den största skillnaden är kopplingen mellan diskriminering och
bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet klassas inte som diskriminering i
Sverige. Det gör det däremot i Norge.
I den norska lagen, Diskriminerings- og tilgjengelighetsloven (DTL), som
trädde i kraft den 1 januari 2009 ska alla offentliga och privata verksamheter
som riktar sig till allmänheten utformas utifrån tanken om ”universell design”.
Universell design definieras i den norska lagen som ”utformning eller
tillrättaläggningar av huvudlösningar i de fysiska förhållandena så
att verksamheternas allmänna funktioner kan utnyttjas av så många
som möjligt”.
Bättre för alla
Målgruppen är därmed hela befolkningen och inte bara funktionshindrade.
Universell design har därför blivit känd som kvalitetsförbättring
för alla istället för att vara en speciallösning för
vissa grupper. Brott mot kravet på universell design räknas
som diskriminering och straffas med skadestånd. Även
eventuell ekonomisk förlust ersätts. I Sverige fortsätter
man att utreda frågan om en lag som klassar otillgänglighet
som diskriminering.
”För att nå målet om ett icke-diskriminerande
samhälle har Sverige och Norge valt olika vägar”.

Det var 1996 som Idrottstinget startade en process
för att integrera funktionshämmade i den ordinarie
idrotten. Tanken var att handikappidrotten då skulle
få ökade resurser i alla led. Genom att slå ihop Norges
Handikappidrottsförbund, Norges Dövidrottsförbund
och en kommitté för utvecklingshämmade bildades
Norges Funktionshämmades Idrottsförbund som
fortsatte driva den process som genomfördes mellan
1997 och 2007.
Från att handikappidrotten i stort sett organiserats i
egna förbund har nu de 54 olika särförbunden i Norsk
idrott tagit ansvar för att organisera och integrera
handikappidrotten inom sina egna lag. Inget annat
idrottsförbund i världen har gjort något liknande.
Ökade möjligheter
I praktiken betyder det att alla som spelar fotboll, med
eller utan handikapp, gör det inom Norges Fotbollsförbund,
alla som simmar gör det inom Norges Simförbund
och så vidare.
Det varierar hur långt de olika särförbunden kommit
i sin utveckling av möjligheter och erbjudanden till
funktionshämmade. Några har ett brett utbud medan
andra är mer begränsade. Helt säkert är att mångfalden
av idrottsmöjligheter har ökat de senaste tio åren
och alla särförbunden är positiva till inkluderingen av
handikappade i sin idrott.
”Tränarna är unga och fungerar därför som
goda förebilder för utövarna”.
Här spelar alla i samma liga
Att integrera handikappidrott med övrig idrott är idag en självklarhet i Norge.
Under en tioårsperiod lyckades man genomföra en stor organisatorisk
process som är unik i världssammanhang.
Av Susanne Jobs
Barn och unga med funktionsnedsättningar blir ofta
isolerade och hamnar inte sällan utanför när det gäller
fritidssysselsättningar. Inte minst när det gäller inomhusidrott.
Undersökningar som gjorts, efter integreringsprocessens
genomförande, visar att de allra flesta tränare
vill ta sig an dessa barn, men vet inte alltid om de törs.
De är rädda för att inte räcka till och tror sig inte klara
av att ge funktionshämmade barn den hjälp de behöver.
Goda förebilder
De flesta har blivit tränare på grund av att de har egna
barn i laget och inte för att de har någon utbildning
eller bakgrund som gör dem speciellt kvalificerade.
Men all erfarenhet säger att det går bra ändå. Personer
med funktionsnedsättningar har ju oftast någon med
sig, exempelvis en förälder eller personlig assistent,
som kan vara till hjälp och stöd.
Två föreningar som har tagit detta på allvar är Fossum
Idrettsforening och Friskis&Svettis Asker og Bærum.
Där har man etablerat anpassade träningsmöjligheter
inom trygga och sociala ramar.
Tränarteamen har specialkompetens från Norges
idrottshögskola och de har hjälp av erfarna hjälptränare.
Tränarna är unga och fungerar därför som
goda förebilder för utövarna.
615

16
tema sittande
Det handlar om respekt.
”Prata med Britt-Marie, hon är en av Sveriges bästa på det här med sittande.”
När jag hört det tillräckligt många gånger ber jag om en intervju med Britt-Marie Berner
och får veta att sittande handlar om kommunikation, delaktighet och bemötande.
Av Anna Sjöstrand
Närhet och förtroende är en viktig utgångspunkt
i Britt-Maries arbete.
Nio år gammal visste hon att hon skulle bli sjukgymnast och
arbeta för att människor ska få ett värdigt liv. Britt-Marie Berner
är själv synskadad och det var handikappidrotten som väckte
hennes intresse för allas lika värde och möjligheter.
Att se möjligheter istället för problem har varit hennes ledstjärna
var hon än jobbat och vem hon än mött. Britt-Marie var med
och startade behandlingsavdelningen på Mockasinens träningsskola
söder om Stockholm. Mockasinen erbjuder dagverksamhet
för barn och ungdomar på mycket tidig utvecklingsnivå. Där
fördjupades hennes intresse för spasticitet.
Positionering gör skillnad
– Det är en enorm utmaning att förstå spasticitet och vad den
gör i kroppen, tycker Britt-Marie. Muskler sitter inte bara i raka
vinklar. Man har ofta att göra med ett vridmoment, vilket gör det
svårt och komplicerat och otroligt spännande! Som sjukgymnast
får man vara detektiv och aldrig ge upp.
Sitsar och ståskal är ett viktigt pedagogiskt instrument. Om man
har en kropp där reflexerna styr, så gäller det att hitta en position
i ett sittande där kroppen samlas ihop, huvudet riktas och kroppen
får stöd. Positionering, helt enkelt.

”Det är en enorm utmaning
att förstå spasticitet och
vad den gör i kroppen”.
Plötsligt kan man kanske trycka på en knapp, hantera andningen
bättre, blickpeka mot en skärm, se folk i ögonen, vara med vid
bordet och uppleva vad alla andra upplever.
– Skillnaden är enorm. Från att ha varit någon som ligger i en
sulky och då och då blir nerhälld och runtforslad i en transportrullstol,
så blir man en person som kan ta egna beslut och få
respekt.
Kan man trycka på en knapp kan man rulla iväg, kan man peka
på en skärm kan man kommunicera. Handlar det om spasticitet
så kan man med sitsens hjälp skapa en position där påslaget av
den oönskade rörelsen är så liten som möjligt.
Sedan 2004 har Britt-Marie jobbat på Tonusmottagningen på
Danderyds sjukhus. Idag jobbar hon med vuxna och hennes
kunskaper från barnsidan har varit ovärderliga.
Ett ”vi” kring sittande
Det finns alltid ett ”vi” kring sittande, en samverkan mellan i
första hand arbetsterapeut, sjukgymnast och ortopedingenjör.
Närstående, pedagoger, assistenter och deras bakgrundsberättelser
är också mycket viktiga.
– En kollega till mig, Kalle Bülow, sa att ”ett hjälpmedel blir
aldrig bättre än diskussionen i rummet”. Det är så sant. Ju mer
information vi kan få om vilka behov en person har och hur han
eller hon lever, desto bättre sits kan vi göra – och därmed bidra
till att öka en människas livskvalitet. Det är ju det här som gör att
man håller på.
Här är ett exempel på en
individuellt tillverkad sittshjälpmedel.
I nästa nummer av Dialog träffar vi Gun Cederlund
som arbetar på Mockasinens träningsskola.
17

18
Rehband Tech Insole
– lätt att välja rätt
Rehbands nya sulkoncept Tech Insoles består av sex nya sulor.
Meningen är att de ska ge gott stöd och stötdämpning oavsett
vilka ansträngningar foten utsätts för. För att underlätta valet
av sula finns en fotplatta, ”Arch Indicator”, i konceptet.
Kunden ställer sig på den värmeregistrerande folien på
plattan och efter 15-20 sekunder kan man avläsa fotavtrycket
och då rekommendera vilken typ av sula
kunden behöver. För att använda denna fotplatta
krävs inga kunskaper i biomekanik - den kan
användas av alla.
Produktspecialist Jennie Öhman
Rehband PROACTIVE
är speciellt lämplig för personer med ett aktivt
liv och med intresse för löpning, vandring,
racket- och bollsporter. Kan med fördel användas
som komfortsula till vardags- och arbetsskor.
Sulan förebygger överbelastningsskador i
fot, knä och underben och har extra stötdämpning
för framfot och häl.
Sulan tar hänsyn till fotens ”biomekaniska
beteende” och skons mekaniska funktioner.
Oavsett vilken typ av fot du har kan de
tre olika delvis anpassade modellerna av
Rehbands PROaCtiVE sula minska risken
för skador genom att hjälpa fotens naturliga
stötdämpning att fungera mer effektivt.
Mindre smärta, bättre funktion och
prestation!
Finns i varianterna Proactive High, Proactive
Medium och Proactive Low, för att passa
alla fotvalv.
Storlek 34 - 48.
Rehband HARDBOOT
är anpassad för kängor och skor vid skidåkning,
skridskoåkning och aktivt uteliv. Den har
extra stötdämpning för framfot och häl, och
höjer komforten, reducerar smärta och skaderisk
samt förbättrar prestationsförmågan
Sulorna är ett resultat av många års erfarenhet
av skodesign, tillverkning av ortoser och
mycket goda kunskaper i biomekanik. Sulorna
har olika höga fotvalv för att anpassas efter
de vanligaste fottyperna och deras specifika
biomekaniska egenskaper.
De höjer komforten, reducerar smärta och
skaderisk samt förbättrar prestationsförmågan.
Finns i varianterna Hardboot High, Hardboot
Medium och Hardboot Low, för att passa alla
fotvalv.
Storlek 34 - 48.
högt fotValV
Blå färg på sulan
neutralt fotValV
Orange färg på sulan
lÅgt/platt fotValV
Röd färg på sulan

Armlös, benlös men
inte hopplös
Mikael föddes med oddsen
emot sig, men fattade tidigt
i livet ett beslut; att aldrig
ge upp. Det är svårt att inte
gripas av Mikael anderssons
livshistoria, skildrad
med värme och öppenhet i
självbiografin armlös, benlös
men inte hopplös. Med ett
lättfattligt språk berättar
Mikael om sina erfarenheter
av att leva med en omfattande
funktionsnedsättning;
om med- och motgångar i vardagen, bemötandet från
omvärlden och om den stora viljestyrka och målmedvetenhet
som krävts för att förändra en negativ självbild
till en positiv. Mikael tar med läsaren på en personlig
resa, från barndomen till vuxen ålder, där drömmen om
det självständiga livet är målet som sakta men säkert
förverkligas. En historia om att finna tillgångar i det som
kan upplevas vara begränsningar, läsning som kan ge
nya perspektiv på den egna tillvaron. Boken är utgiven
på norsteds förlag.
Ola Lundqvist
ALLA ombord - det salutogena
museet nominerat till GötaPriset
i nummer 2/2010 skrev Ola Lundqvist i Dialog om alla
ombord! – det salutogena museet. nu kan vi berätta att
projektet i konkurrens med 379 bidrag nominerats till
götaPriset 2011. götaPriset har sedan 1989 delats ut
till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor.
i november delas priset ut på Kvalitetsmässan, Europas
största konferens och fackmässa om verksamhets- och
samhällsutveckling.
www.kvalitetsmassan.se
Neurexa Line
- Ortoser för strokerehabilitering
Neurexa Line är en ny produktserie specifikt
avsedd för behandling av strokepatienter –
alla produkter underlättar aktiv rörelseträning.
Neurexa Line har en diskret och modern design
och är tillverkade i Öko-Tex-godkända PCM®
– ett temperaturreglerande material som inte
värmer och som tillåter långtidsanvändning.
Otto Bock Scandinavia AB
Telefon 011-280600 · www.ottobock.se

20
Tillit och kommunikation.
Ett ledarskap för fria själar.
Om man aldrig vågar utsätta sig för risken att misslyckas så kan man heller inte lära sig något nytt.
Rädslan för att komma till korta kan hämma vår utveckling som människor. Så hur kan man som
ledare skapa en miljö där verksamheten blomstrar och människor växer? Och hur kan man ge
sig själv lite mer råg i ryggen när det gäller det mer personliga ledarskapet?
Av Susanna Arolin och Jonaz Björk
anders rÅd till
andra chefer
HA brA ANsTällDA
GE frIHET UNDEr ANsvAr, ETT
TIllåTANDE KlIMAT
vIsA ATT cHEfEN OcKså KAN
GörA fEl OcH UTvEcKlAs
HA lITE ”sKITsAMMA-INsTällNING”,
jObbET är INTE AllT Här I värlDEN
– Ledarskap handlar om tillit och förtroende. Det handlar om att
våga låta folk göra fel ibland. Det mesta går faktiskt att rätta till.
Och det gäller att jag som ledare visar att även jag själv kan göra
fel, och att det måste få vara okej.
Tankarna kommer från Anders Westgerd, verksamhetsledare
på GIL och styrelseledamot för DHR Göteborg. Med dubbla
examen som civilekonom och magisterexamen i internationellt
ledarskap har Anders tidigare arbetat med att utveckla ledarskapsprogram
på Volvo PV.
– På Volvo hade jag en väldigt bra chef, Britt, som gav mig stor
tillit och därmed också stor frihet. Hon är en lyssnande och klok
kvinna som jag fortfarande har kontakt med. För mig är hon en
god förebild som ledare.
När Anders blev tillfrågad om han var intresserad av tjänsten
som verksamhetsledare på GIL var det främsta uppdraget att
förnya och föryngra bilden av kooperativet. Allt från den grafiska
profilen till retoriken har setts över, och idag är tilltalet kaxigare
och lite ungdomligare. Anders ansvar rör i första hand den övergripande
nivån och den framtida utvecklingen för kooperativet.
Varje månad stäms verksamhetsmålen av med hela personalgruppen,
däremellan har varje medarbetare stor frihet.
– De skulle nog beskriva mig som omtänksam, idéspruta och
snålare än en smålänning, säger han med ett skratt. Det är viktigt
för mig att personalen mår bra så att de kan göra ett bra jobb.
För kooperativets medlemmar är det viktigt att administrationen
är effektiv så att en så stor del som möjligt av assistansersättningen
går till bra löner åt de 1200 assistenter som är anställda

Annika Larelius
”Alla är i själen fria människor som vill ha
underbara liv. Först i andra hand är man en
person med funktionsnedsättning”.
av GIL. Men det är varje enskild servicetagare som är chef över
sina personliga assistenter. Administrationen finns där som en
coachande stödfunktion för brukarna.
– Bara för att du har en funktionsnedsättning är det inte givet att
du automatiskt är en bra chef. Om du under uppväxten ständigt
haft vuxna omkring dig som varit snabba att hjälpa dig med allt,
så har du inte fått många chanser att pröva dig fram, och därmed
lära dig nya saker.
Vikten av eget ansvar
Att lära sig ta ansvar, fatta egna beslut och lösa problem är något
Anders trycker hårt på.
–Det är absolut nödvändigt att kunna göra när man är arbetsgivare
till sina assistenter. Alla har ansvar för sitt eget liv, och det är
vissa saker som är mycket jobbigare att göra om man exempelvis
sitter i rullstol, men man får bara ta det. Så är det. Man får fin
ledarerfarenhet som brukare av personlig assistans, det borde ses
som en merit i samhället.
Vardagen med en funktionsnedsättning är något Anders har
egen erfarenhet av då han använder rullstol sedan han i 20-års
ålder bröt nacken i en skidolycka.
– Jag har alltid varit full av energi, även före olyckan. Kanske var
det en ren överlevnadsinstinkt att sätta igång och träna hårt istället
för att gräva ner mig. Jag skulle bara bli självständig, det fanns
inget annat.
Anders berättar att han brinner för att ge individer möjligheter
till ett bättre liv. GIL vill verka även socialpolitiskt, exempelvis
genom att driva tillgänglighetsfrågan.
– Det räcker inte med att sitta hemma och tycka saker, man
måste agera också och där hoppas jag kunna vara en förebild.
Alla är i själen fria människor som vill ha underbara liv. Först i
andra hand är man en person med funktionsnedsättning. Därför
är det viktigt att vi i samhället tar tag i sådant som kan förbättras
så att alla ska kunna nå det där underbara livet.
Viljan att vara delaktig i att göra saker bättre för andra delar
Anders med projektledaren Annika Larelius som redan som barn
började söka sig till ledarpositioner.
– I mellanstadiet insåg jag att jag måste bli elevrådsrepresentant
för att bli lyssnad på och kunna påverka saker. Det som
driver mig är möjligheten att vara med och skapa något som är
till nytta för andra.
annikas hÅllpunkter
för ett gott ledarskap
vIsA INTrEssE för DE INDIvIDEr DU
jObbAr MED, AllA HAr EN HIsTOrIA
lyssNA, OcH vAr UPPMärKsAM På
DET GENsvAr DU får
vAr rAK OcH ärlIG så UNDvIKEr DU
OsäKErHET I GrUPPEN
säTT UPP TyDlIGA Mål för DET NI
Gör OcH vArT NI sKA
Annika bor med sin familj tillsammans med några hästar på en
gård i södra Halland. Annika beskriver att den bästa ledarträningen
har hon fått i samarbete med hästar som varit en naturlig
del av hennes liv i över 30 år.
– Jag har lärt mig massor av att arbeta med djur och det har
jag tagit med mig i mina olika uppdrag där jag arbetat tillsammans
med människor.
Att misslyckas och duga
På Annikas meritförteckning finns bland annat titlar som
pedagog, utvecklingsledare och projektledare, tjänster som alla
handlat om att stödja utveckling på olika sätt.
– Jag tror att alla kan och vill om man bara ger dem rätt förutsättningar.
Det gäller att ge individen utrymme att växa och
utvecklas genom att låta den få möjlighet att göra fel och ändå
känna att de duger.
Annika förklarar att eftersom djur inte förstår dubbla budskap
kan de lära oss att vara tydliga i vår kommunikation. Genom att
uppmärksamma djurets respons kan vi bli medvetna om vad det
är för signaler vi själva sänder ut. Annika funderar på hur hon i
framtiden skall kunna kombinera sina tre stora intressen ledarskap,
utveckling och hästar. Tankarna finns på att börja arbeta
med rehabilitering.
– Det finns oerhört intressant forskning på hur man arbetat med
ridterapi, kopplat till nära samarbete med sjukgymnaster. Strokepatienter
exempelvis, får stimulans för olika muskelgrupper och
hjärnfunktioner på ett helt unikt sätt genom hästens rörelser. När
du har en funktionsnedsättning av något slag kan det också vara
en kick för självkänslan att kunna sitta uppe på hästryggen och
styra dessa 500 kilo muskler med några små gester.
Att vara chef för sina egna personliga assistenter ger viktiga
ledarerfarenheter som man kan ha nytta av i yrkes- eller föreningslivet.
Ledarskap är så mycket mer än det som utövas i täten
för ett stort företag. Var än dina ledaregenskaper prövas, kommer
du att ha nytta av det du lärt dig i samspelet med andra, om du
bara utvecklar lyhördhet och vågar ha tilltro både till dig själv och
dem du möter.
GIL = Göteborgskooperativet för Independent Living,
DHR = De Handikappades Riksförbund
21

22
Nya
Avantgarde 3
Vi lanserar en ny generation aktivrullstolar på mässan Leva &
Fungera i april. De många valmöjligheterna utökas nu tillsammans
med en modernare och kaxigare design.
- Stolen har redan vunnit ett designpris ”Product Design Award 2011” berättar Åsa Gårdman,
produktspecialist på Otto Bock. Men det är inte bara designen som är ny, utan Avantgarde 3 har
många lösningar som förbättrar köregenskaper och hanteringen. Bromsen har en ny konstruktion
som innebär att den inte är i vägen lika mycket som hos många andra rullstolar. Men en av de
viktigaste fördelarna med stolen är att den lika stabil som en fastramstol.
Produktspecialist Åsa Gårdman
AvAntGArDe 3 I DetALj
unik avantgarde
för en sidledes överflyttning
utan hinder kan bromsspaken
i knähöjd fällas ner i låst läge.
(OBS! Endast på nya Avantgarde).
avantgarde tillverkas
efter mått
förutom en fast drivhjulsposition,
kan vinkeln på ryggstödsröret
bestämmas och bockas
för individuell anpassning av
Avantgarde.
trendsättande avantgarde
Exemplarisk ergonomi som
också är unik tack vare länkhjul
med enkla justeringsmöjligheter
för rätt köregenskaper, sitthöjd
och hjulbas.

Vibrationsfri drift
Avantgardes froglegs absorberar
nästan 80% av vibrationerna,
förhindrar låsning
av länkhjulen och säkerställer
förbättrad komfort.
inget tryck
Tack vare körhandtagens nya
form och placering undviks
tryck och nötning i området
kring skulderbladen
Se nya Avantgarde 3 på Leva & Fungera-mässan
2011, 5-7 april. vi finns i monter B02:22.
23

24
Ett rikare liv med Rekryteringsgruppen
Det bästa du kan göra för dig själv som nyskadad är att åka på ett träningsläger med Rekryteringsgruppen.
På mindre än en sekund kan allt man tagit för givet och allt man
planerat för framtiden kastas omkull. Mitt i detta ofattbara ställs
man inför ett avgörande val, nämligen hur man ska hantera sitt
nya liv. Det kräver hårt arbete att återerövra sin självständighet
efter en ryggmärgsskada.
Rekryteringsgruppen uppstod som en ideell förening för
att rekrytera handikappidrottare, eftersom man på sjuttiotalet
upptäckt att rörelsehindrade som utövade idrott även levde mer
aktiva liv över lag. Verksamheten är nu i huvudsak inriktad på att
stimulera till fysisk och mental träning för att öka möjligheterna
till ett självständigt liv; så kallad aktiv rehabilitering.
Två män som engagerat sig i föreningens uppsökande arbete är
Dick Stenberg och Jerry Nieminen. Båda är förlamade från bålen
och nedåt efter olyckor.
– När man bryter ryggen måste man inse att det faktiskt
handlar om två olika sorters skador, säger Dick. Å ena sidan den
fysiska skadan där kroppen måste få läka så gott det går. Å andra
sidan finns den psykiska skadan. I det nya livet gäller det att utgå
från båda dessa förutsättningar.
På påskafton för snart trettio år sedan var Dick en stolt 16-åring
som körde sin splitter nya motorcykel. Vid krönet på en skogsväg
upptäckte han för sent en mötande bil och kollisionen var
oundviklig. Jerry, en 24-åring med en gravid fru hemma, var
ute med kompisar. I ett obetänksamt ögonblick förlorade han
fotfästet vid en klättring och föll handlöst flera meter ner mot ett
metallgolv.
Vikten av självständighet
Två olika berättelser. Ändå blir utmaningen densamma när man
bryter ryggen, hur tar jag mig vidare i tillvaron nu?
– Många tror att det värsta med att bli förlamad är att inte
kunna gå, men en undersökning visade att förlusten av att kunna
gå hamnade först på sjunde plats, berättar Dick. Överst kom
svårigheterna med att sköta toaletten. För mig har det handlat
om att jag vill klara mig själv i så stor utsträckning som det går.
Även Jerry sätter högt värde på sin självständighet.
– Om jag tror att det kan gå snabbare att ta sig mellan två platser
om man genar genom en skogsdunge så gör jag det. Funkar det
så har jag hittat en bra väg. Om jag fastnar får jag ringa någon att
hjälpa mig komma loss. Men jag skulle aldrig acceptera tanken att
jag inte kan ta en genväg bara för att jag sitter i rullstol, inte utan
att pröva.
Jerry är tydlig med att man givetvis skall utnyttja de möjligheter
till stöd och hjälp man har rätt till. Men han understryker
samtidigt faran med att göra sig beroende av hjälpen mer än
nödvändigt.
– Om man skulle välta med stolen kommer folk så klart att
hjälpa en, men det innebär inte att man inte måste träna på att
kunna ta sig upp i stolen själv. Jag trodde aldrig det skulle gå när
jag började träna på det. När jag till slut kunde ta mig upp i stolen
själv från golvet kände jag en otrolig frihetskänsla, en inre styrka.
Envishet som ger resultat
Jerry berättar att det krävs enormt med träning att lära sig att
hantera alla vardagssituationer. I början kan det ta två timmar
bara att få på sig ett par byxor. Det vill till att man inte ger upp
då.
– Då är det guld värt att träffa någon annan som själv tagit sig
igenom hela situationen, som kan berätta och visa hur man gör,
säger Dick

Många menar att den bäste läraren är någon som gått igenom
samma sak, och därför är representanter från Rekryteringsgruppen
välkomna till ryggskadeavdelningarna. De kommer på frivillig
basis och finns till hands för dem som vill prata.
– Man kan börja med att berätta att det var svårt att hitta parkeringsplats
och att det var lite lurigt att ta sig fram till entrén
på grund av snön, säger Dick. Bara i det till synes vardagliga
uttalandet har man gett massor av viktig information: Det går
att köra bil fastän man är förlamad, man kan ge sig ut ensam på
olika ärenden, väder utgör inget hinder osv.
Samtal och fysisk träning
Jerry understryker hur viktigt det är att träffa andra skadade och
prata om hur man löser olika utmaningar.
– Jag kollar hur andra gör. Alla gör på olika sätt och det är inte
säkert att mitt är bäst. Om någon tar på sig strumporna annorlunda
än vad jag gör så provar jag ifall det sättet passar mig
också.
– Det bästa du kan göra för dig själv som nyskadad är att åka
på ett träningsläger med Rekryteringsgruppen, hävdar Dick. Då
vågar jag nästan lova att du kommer att få ett rikt liv även efter
din skada.
Träningslägret innebär mycket fysisk träning som stärker muskler
och ökar funktionsnivån på ett högst påtagligt sätt, förutom att
man möter andra i en liknande situation. Deltagarna lämnar lägret
stärkta både till kropp och själ. Men livet förändras ständigt
och man blir därför aldrig riktigt färdigrehabiliterad menar Dick.
– Jag trodde jag hade prövat alla utmaningar, gjort allt, varit
på alla ställen i världen. Men när jag fick barn ställdes jag inför
något helt nytt igen. Nya utmaningar och nya situationer att
”Livet förändras ständigt och man blir därför aldrig riktigt färdigrehabiliterad”.
hantera med en liten bebis som är helt beroende av mig för mat
och trygghet.
Jerry har redan hunnit få barnbarn men ser ändå till att
fortsätta utmana sig själv på olika sätt, bland annat genom rullstolsrugbyn
som han hållit på med sedan en kompis drog med
honom första gången till en träning 1994.
– Det är det fysiska som är kicken. Det är hårt, snabbt och riktigt
kul att dåna på varandra, ler Jerry nöjt.
interVjupersoner
namn: Dick Stenberg
yrke: idrottskonsulent vid göteborgs Handikappidrottsförbund
skadad: 1982
namn: Jerry nieminen
yrke: Byggskadereglerare vid Länsförsäkringar
skadad: 1988
Rekryteringsgruppen är en ideell förening som genom
uppsökande verksamhet erbjuder ryggmärgsskadade
och andra rörelsehindrade möjligheter till mental och
fysisk träning för ett aktivt och självständigt liv. Besök
gärna Rekryteringsgruppens hemsida om du vill veta mer.
www.rekryteringsgruppen.se
Av Jonaz Björk och Susanna Arolin
25

26
Bakom Otto Bock
Dialog ställer sju frågor till Per Bjergsrud, säljchef
för proteser och hårda ortoser på Otto Bock
Scandinavias norska marknad.
hur länge har du Varit i branschen?
– Det här är så intressant och spännande så jag har
hållit på med det under hela mitt yrkesliv. trettiofem år!
På Otto Bock har jag jobbat i tretton år.
Vad handlar säljande om för dig?
– Kreativitet och engagemang, framför allt. Det handlar
om att lösa kundernas frågor och problem på bästa sätt.
Kunden är viktigast. För egen del så försöker jag alltid
vara mig själv, det är det enda som fungerar.
Vad är gemensamt för otto bock scandinaVias
produkter?
– Otto Bock är innovativt och drivande. Vi har ett komplett
spektra av produkter, det är en av våra stora styrkor.
Produkter som kan bidra till att alla som har ett speciellt
behov kan öka sin livskvalitet.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– att känna att jag är en god leverantör med nöjda
kunder. Och den feedback man får när en brukare får
rätt hjälpmedel och en bättre vardag, den är ovärderlig.
hur skulle du beskriVa dig själV?
– Jag är nog en vaken och glad person. En typisk Clas
Ohlson-personlighet, ha ha… fotar det jag ser framför
mig och hamrar på sommarstugan och mekar med min
Moto guzzi och håller på med det mesta. god mat och
resor är också stora intressen.
Vad är ditt motto?
– ”Var litt romslig”, som vi säger i norge. Var lite generös,
ge lite utrymme. Det är min fru gro som lärt mig det där,
att det blir så mycket trevligare då. Hon är väldigt bra på
det.
Veckans höjdpunkt?
– Fredagspizzan med familjen. Vi har ätit pizza tillsammans
i snart 25 år. Det är stort.
Anna Sjöstrand
Patellofemoralt smärtsyndrom
Patella Pro
ger en ny
behandlingsmetod
Ortos som återcentrerar
knäskålen
Knäskålen är särskilt utsatt för luxation vid knärörelser
med mellan 10 och 30 graders flexion/extension.
Den dynamiska återcentreringstekniken hos Patella Pro
gör att knäskålen behåller rätt fysiologiskt läge genom
att leda den rätt längs det patellofemorala spåret. Oönskat
tryck undviks genom att man använder ett ledningssystem
som fungerar parallellt med flexionsvinkeln.
Patella Pro-ortosen garanterar knäskålens medialisering i
alla relevanta flexionsintervall – alltid rätt mängd stöd.
Neurexa Line - ortoser
som främjar aktivitet
och rörelse vid strokerehabilitering
Genu Neurexa – motverkar effektivt hyperextension och
underlättar gångförmågan
använd genu neurexa som ett stöd i rehabiliteringsfasen,
eller senare i vardagen för att underlätta förflyttningar. god
proprioceptorisk effekt tack vare att ortosen täcker ett
stort hudområde. Hög stabilitet tack vare ledade skenor
och oelastiska dragband (klassiskt trepunktssystem).
Manu Neurexa – förenklar träning och skyddar mot
stötar
Manu neurexa placerar handleden i en funktionell position
och används vid slappa pareser. Smärtlindrar och skyddar
handen.
Omo Neurexa – förbättrar gångförmågan och underlättar
aktivitet
Omo neurexa används som ett effektivt hjälpmedel i rehabiliteringen.
Produkten lanserades för ett par år sedan och
är nu förändrad med hänsyn till design och tåligare material.

5-7 april 2011
Anatomic 3D PUR liner
- linern för framtiden
Linern har varierande väggtjocklek. På känsliga ställen är
materialet tjockare för att ge extra skydd och i andra områden
tunnare för att öka rörligheten och komforten. Linern
är förflekterad (20°) vilket underlättar knäflexionen och
minimerar rynkor och veck.
fördelarna med 3r93 i korthet:
• Riktat stöd för behandlingsprocessen
• Funktionerna kan anpassas till protesanvändarens
individuella säkerhetsbehov
• Enkla justeringar
• Enkel protesinpassning
• Funktionell design
3R93 Den moderna terapeutiska knäleden
Den perfekta knäleden – från de första stå- och gåövningarna med den
tillfälliga protesen och hela vägen till den slutliga passningen!
Knäleden 3R93 är konstruerad för att kunna användas med manuell låsning
för att senare, när användaren har tränat upp ökad mobilitet, fungera
som knäled med friktionsbroms.
Leva & Fungera 2011 - Nordens största hjälpmedelsmässa. Den 5 till 7 april möts utställare
och besökare på Svenska Mässan mitt i Göteborg. Leva & Fungera är den mest kompletta
mässan när det gäller hjälpmedel, assistans och annan service för personer med funktionsnedsättningar
i alla åldrar. Möt Otto Bock i monter nr B02:22.
ortopedteknik 2011
31 mars–2 april är det dags. Kom till Göteborg
Convention Centre (Svenska Mässan) och träffa
hela den ortopedtekniska branschen igen.
Ortopedteknik 2011 vänder sig till samtliga
yrkeskategorier som finns på Ortopedtekniska
avdelningar.
All information och hela programmet hittar du
på www.ortopedteknik2011.se
Kom och lyssna
på Dag Noren
Ortopedteknik 2011
Lördag den 2 april
kl 09.15-10.15
utvecklingen av Healthcarebranschen
och Strategival för
Ortopedtekniska företag,
Dag noren.
27

www.ottobock.se
C-Leg®
– sätter fokus
på livskvalité
Mer än 700 skandinaviska
lårbensamputerade använder
en C-Leg® knäledsprotes.
Mikroprocessorteknik med
sensorer gör att knäleden
alltid vet i vilken gåfas du
befinner dig och anpassar
sig för att du säkert ska
kunna röra dig obesvärat.
Det kan exempelvis gälla att
gå nedför trappor, sluttningar
eller på ojämna underlag.