18.09.2013 Views

Här - Må Bra Institutet

Här - Må Bra Institutet

Här - Må Bra Institutet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Det handlar<br />

om respekt<br />

- kommunikation,<br />

delaktighet och<br />

bemötande<br />

QUALITY FOR LIFE<br />

DIALOG<br />

E T T K U N D M A G A S I N F R Å N O T T O B O C K / R E H B A N D # 1 / 2 0 1 1<br />

Olyckan tog<br />

hennes ben<br />

Med vattnet<br />

som redskap<br />

- livskvalitet och självkänsla


INNEHÅll #1/2011<br />

Ledarskap för<br />

fria själar<br />

Ledarskap handlar om<br />

tillit och förtroende. » 20-21<br />

Om Otto Bock DIALOG<br />

KontaKta otto BocK Scandinavia<br />

Otto Bock Scandinavia aB<br />

Box 623<br />

SE 601 14 norrköping, Sverige<br />

tema protes<br />

Stina gör det igen<br />

Nu väntar nya äventyr på hemmaplan.<br />

Vi träffar Stina igen efter två år.<br />

» 6-7<br />

Ett starkt team<br />

Rehband Center - mer än en butik. <strong>Här</strong> träffar<br />

du utbildade sjukgymnaster och hälsopedagoger.<br />

» 8-9<br />

4-5 Olyckan tog hennes ben<br />

Nya Avantgarde 3<br />

10 -11<br />

12-13<br />

Med vattnet som redskap<br />

Vårmodet 2011 - glatt enkelt<br />

och befriande bekvämt<br />

Modern design och funktion,<br />

kaxigt, färglatt.<br />

» 22-23<br />

14 -15 Tema tillgänglighet- utblick Norge<br />

16 -17 Tema Sittande - det handlar om respekt<br />

24 -25 Ett rikare liv med Rekryteringsgruppen<br />

26 -27 Produktnytt inför Ortopedteknik 2011<br />

Vår målsättning är att alla ska kunna ha ett aktivt liv eller återgå till ett liv efter<br />

skada och helt enkelt må bra. Som ett led i vår vision hoppas vi att detta magasin<br />

kan vara en inspirationskälla för alla våra läsare.<br />

Tidningen är gratis. Har du kollegor eller vänner som vill ha vårt magasin<br />

kontakta då oss. Skicka ditt namn och adress till info@ottobock.se<br />

telefon: + 46 11 28 06 00<br />

Fax: + 46 11 31 20 05<br />

E-post: info@ottobock.se<br />

www.ottobock.se<br />

www.rehband.se<br />

www.ottobockdialog.se<br />

ledare<br />

Våren närmar sig med nytt<br />

hopp, tro mig!<br />

Hopp och livsglädje är också grunden i det<br />

som Rekryteringsgruppen vill förmedla till<br />

dem som nyligen fått en ryggmärgsskada.<br />

För en nyskadad kan det vara avgörande<br />

att komma i kontakt med någon som förstår.<br />

På sidorna 24-25 kan du läsa om Dick<br />

och Jerry och deras uppsökande arbete i<br />

Rekryteringsgruppen.<br />

Ett bekant ansikte är Stina Bergqvist.<br />

Stina har höftledsprotesen Helix och den<br />

mikroprocesstyrda<br />

knäleden C-leg®. Läs<br />

om hennes strapatsrika<br />

klättring på Malta<br />

på sidorna 6-7.<br />

Kommunikation<br />

gynnas av vatten<br />

och rätt hjälpmedel.<br />

Sjukgymnasterna<br />

Maria Ström och<br />

Britt-Marie Berner<br />

brinner för frågan på<br />

var sitt sätt; i vattnet<br />

och på land! Den 31<br />

mars till 2 april finns Otto Bock Scandinavia<br />

på plats på den tvärfackliga mässan<br />

Ortopedteknik 2011.<br />

Väl mött!<br />

Krister Elofsson<br />

VD<br />

ansVarig utgiVare<br />

KRiStER ELOFSSOn<br />

redaktion<br />

CHRiStina HOLgERSSOn<br />

StEFan HuLtgREn<br />

skribenter<br />

SuSannE JOBS<br />

JOnaz BJöRK<br />

anna ERiKSDOttER<br />

anna SJöStRanD<br />

OLa LunDqViSt<br />

SuSanna aROLin<br />

copyright<br />

OttO BOCK SCanDinaVia<br />

aLL RigHtS RESERVED<br />

3


4<br />

Inte hjärnskadad. Inte heller förlamad. Då tyckte Marie-Louise att det<br />

var okej att hon ”bara” förlorade sitt ben. Hon har ju faktiskt ett till.<br />

”Jag ser det som att benet räddade mitt liv. Bilen hade<br />

lika gärna kunnat träffa mig i huvudet eller ryggen med<br />

hjärnskador och förlamning som följd.”<br />

Olyckan tog hennes ben<br />

Text & foto Susanne Jobs<br />

Möjligen är det ödets ironi att Marie-Louise <strong>Må</strong>g, 47, ännu så<br />

länge, bor i samma kvarter som en MC-butik. Det sitter en skylt<br />

uppspikad på suterrängvillan i Djurmo som förkunnar att den är<br />

till salu.<br />

Det är ett steg till ett nytt och friare liv utan pelletspåfyllning<br />

i värmepannan, snöskottning, soptömning och gräsklippning,<br />

uppgifter som de senaste två åren varit barnens ansvar.<br />

- Jag och yngsta sonen Simon ska flytta till lägenhet i Falun. Äldste<br />

sonen Joel börjar läsa på KTH i Stockholm och dottern Julia<br />

pluggar i Uppsala, berättar Marie-Louise på väg till köksbordet.<br />

Den uppmärksamme kan se att hon haltar en aning. Det är<br />

Marie-Louises lediga dag. Hon jobbar 75 procent på Försäkringskassans<br />

kontor i Falun och onsdagarna är vilodag. Än så länge<br />

orkar hon inte fullt ut. Det var den sista juli 2008 och för en<br />

gångs skull låg hela Sverige i ett högtrycksområde. Marie-Louise,<br />

som hade semester, satte sig på sin motorcykel, en Harley<br />

Davidson, för ett dygnslångt besök hos väninnan Ingalill och<br />

hennes familj i Mora.<br />

Marie-Louise hade haft sitt motorcykelkörkort i ett år, en<br />

månad och några dagar. Hon skaffade det för att hon alltid tyckt<br />

att det ser så mysigt ut med fartvind i ansiktet och möjligheten<br />

att känna alla dofter, en helt annan frihet än att sitta i en bil.<br />

- Och så är det lite fränt, tillägger hon med ett skratt.<br />

Tonåringarna klarade sig själva hemma i huset och Marie-Louise<br />

lovade att komma hem dagen därpå och laga middag. Spagetti<br />

med köttfärssås.<br />

- Jag hade det jättetrevligt i Mora och hade kunnat stanna längre,<br />

men när mina vänner åkte ut med båten på sjön, valde jag att<br />

vända hemåt.<br />

- Som trygg och säker tant tog jag på mig handskarna och resten<br />

av skyddsutrustningen trots att det var soligt och riktigt hett ute.<br />

Det pågick flera stora evenemang i Dalarna med mycket trafik<br />

som följd.<br />

- Jag kommer ihåg att jag körde genom centrala Mora, därefter är<br />

allt borta.<br />

Från Rättvikshållet kom samtidigt en äldre man åkande i sin<br />

bil. Mellan byarna Fu och Garsås, drygt en mil utanför Mora,<br />

hamnade han bakom en bil med släpvagn. Det gick för långsamt<br />

tyckte mannen och gjorde en omkörning på 90-rakan. Han såg<br />

inte Marie-Louise i den mötande filen och frontalkollisionen var<br />

ett faktum.<br />

- Smällen tog direkt på mitt ben. Det blev ingenting kvar det.<br />

Men jag ser det som att benet räddade mitt liv för smällen hade<br />

lika gärna kunnat tagit i huvudet eller ryggen, säger hon.<br />

Både Marie-Louise och motorcykeln hamnade i diket. Förutom<br />

benet krossades ena armbågen i småsmulor. Det var den som tog<br />

smällen när hon slog i marken.<br />

Hon har inga klara minnesbilder men vet att hon hade fruktansvärt<br />

ont. Solen gassade och mannen som kört bilen tog av<br />

sig skjortan för att skugga henne.<br />

- Det tycker jag var gulligt gjort, säger hon och ler.<br />

Första minnesbilden har hon från akuten där hon låg och ropade<br />

att hon hade ont i benet. Sen gled hon in i dimman igen.<br />

Av en händelse satte väninnan Ingalill på radion när hon kom


Marie-Louise hade haft sitt motorcykelkörkort i ett år, en månad och några dagar när olyckan skedde.<br />

I väntan på bättring har hon andra delmål, som exempelvis att lära sig cykla igen.<br />

- Jag vet ju inte om jag har kraft nog i uppförsbackarna. Barnen får väl springa bredvid och hålla emot ifall jag välter.<br />

hem från båtturen. På den lokala nyhetssändningen berättade de<br />

om olyckan.<br />

- Det var inte svårt för henne att räkna ut att det kunde vara<br />

jag. Hon ringde därför hem till mina barn för att kontrollera att<br />

jag var hemma. Men det var jag ju inte. Ingalill ringde då polisen,<br />

fick sina misstankar bekräftade och åkte sedan direkt till Mora<br />

lasarett.<br />

- Hon kramade mig och jag reagerade på att hon var så varm.<br />

Det var väl för att jag själv var kall efter att ha förlorat så mycket<br />

blod. Hon opererades under flera timmar och fick åtskilliga påsar<br />

blod. Det var riktigt kritiskt ett tag. När Marie-Louise vaknade<br />

upp efter operationen låg hon och funderade på vad som kunde<br />

ha hänt.<br />

- Armen hölls ihop av Hoffmanstänger. Oj, här har det hänt<br />

något, tänkte jag.<br />

Sen märkte hon att ena underbenet var borta och konstaterade<br />

sakligt att hon i alla fall hade det andra benet kvar.<br />

- När jag insåg att jag tänkte, att jag använde hjärnan, förstod jag<br />

att huvudet klarat sig. Jag kunde röra på foten, alltså var jag inte<br />

förlamad. Det var en enorm lättnad.<br />

En stund senare stod två läkare vid hennes sängkant med allvarlig<br />

uppsyn. De beklagade att de inte kunnat rädda hennes ben.<br />

- Jag gick på vattengympa ett tag. Det var bra. Annars är det<br />

jobbet och andra sociala sammanhang som har varit den bästa<br />

rehabiliteringen.<br />

Första gången hon var utanför sjukhusets väggar fick hon<br />

Marie-Louise har en datastyrd protes<br />

som gör det möjligt att gå i trappor och<br />

sluttningar.<br />

permission för att gå på personalfest.<br />

- Det är nog det bästa jag gjort. Där avdramatiserade jag alltihop<br />

med min olycka, säger hon och ler åt minnet.<br />

- Mor körde rullstolen och vi åkte färdtjänst. Närmare 70 personer<br />

från flera lokalkontor var samlade och jag åkte runt och<br />

hälsade på alla. Det var helt magiskt!<br />

Efter någon timme tröt krafterna och då åkte de tillbaka till<br />

sjukhuset.<br />

Bara två veckor efter utskrivningen från lasarettet var Marie-<br />

Louise tillbaka på jobbet på 25 procent.<br />

- Jag åkte färdtjänst och gjorde nog ingen större nytta i början.<br />

Hon lovordar sina arbetskamrater som tålmodigt burit hennes<br />

kaffekopp varje fikapaus.<br />

Nu, två år efter olyckan, är hon som sagt uppe i 75 procent och<br />

siktet är inställt på heltid.<br />

Inom kort ska hon och Julia göra en tre veckor lång semestertripp<br />

till USA och staten New York. De ska besöka både<br />

Niagarafallet och Lake Placid.<br />

- Då ska jag ha rullstolen med mig. Benprotesen ger mig skavsår<br />

och det ska inte få hindra mig.<br />

Hon kan visst tänka sig att köra motorcykel igen, men då måste<br />

hon kunna styra. Den krossade armbågen gör att det ännu så<br />

länge är omöjligt. I väntan på bättring har hon andra delmål, som<br />

exempelvis att lära sig cykla igen.<br />

- Jag vet ju inte om jag har kraft nog i uppförsbackarna. Barnen<br />

får väl springa bredvid och hålla emot ifall jag välter.<br />

5


6<br />

Sedan Dialog träffade Stina Bergqvist för två år sedan så har hon och hennes sambo<br />

Johan fått en son. Flyttat ett antal gånger. Och rest, naturligtvis! För en liten Terje<br />

i magen hindrade knappast Stina från att ta sig runt i världen.<br />

– Det har inte varit några extrema resor…<br />

men vi har varit i Miami, på Malta och i<br />

Rom, bland annat. Så jag ska inte klaga,<br />

tillägger Stina för säkerhets skull.<br />

För nog brukar resorna väcka en viss<br />

avundsjuka hos hennes omgivning. Men<br />

som Stina ser det är det ju bara för de<br />

avundsjuka att packa sina väskor och<br />

sticka iväg själva. Själv har Stina prioriterat<br />

upplevelser framför att skaffa dyra prylar.<br />

Semesterresan till Malta var mest spännande,<br />

där hyrde Stina och Johan en<br />

bil och åkte runt bland de branta vassa<br />

klipporna. Det dröjde inte länge innan<br />

höggravida Stina hittade ett drömställe, en<br />

liten illblå lagun långt, långt där nere.<br />

Och helt folktomt var det, förståeligt<br />

nog, eftersom det praktiskt taget inte gick<br />

att ta sig dit.<br />

– Där nere ville jag snorkla! Så vi klättrade<br />

ner, i flip flop. Klockrent. Det gick bra tills<br />

det kom ett stup på två och en halv meter.<br />

Då hoppade Johan ner och jag ålade mig<br />

ner på honom, så att säga. Och på vägen<br />

tillbaka gjorde jag likadant fast tvärtom.<br />

Stina gör det igen.<br />

helix3d höftledssystem<br />

Helix sätter nya normer när det gäller säkerhet, dynamik,<br />

komfort och definierar mobilitet på ett nytt sätt för<br />

människor med höftdisartikulation eller hemipelvektomi.<br />

Helix3D erbjuder brukaren kännbara fördelar på grund<br />

av sin unika fördelar. Bl.a den patenterade ledstrukturen<br />

som t.ex ger en symmetrisk och naturlig gång. Helix<br />

underlättar också vardagssituationer som t.ex att<br />

stiga i och ur en bil.<br />

Text Anna Sjöstrand / Foto Morten Bibow<br />

Men det bästa som hänt i år är såklart<br />

Terje. Den 17 augusti hade Stina fått tid<br />

för planerat kejsarsnitt, men redan ett par<br />

dagar innan kom värkarna. Nej, nej, nej<br />

jag ska gå på Jennifers vernissage, sa Stina<br />

till sin sambo. Jag hinner inte föda barn!<br />

När Johan fått Stina att inse att hon inte<br />

ens kunde stå rak så gick hon med på att<br />

åka till sjukhuset. Två timmar senare var<br />

pojken född.<br />

Terje är döpt efter den norske snowboardstjärnan<br />

Terje Håkonsen. Några månader<br />

gammal har han redan hängt med på<br />

träningsläger med rullstolsbasketen, varit<br />

på trettioårsfest, en snowboardvecka i<br />

Lofsdalen och snart en vecka i Montreal,<br />

Kanada. Och fler resor lär det bli. Stina<br />

och Johan planerar att ta ut föräldrapenning<br />

samtidigt och göra en längre resa till<br />

Asien, Sydafrika eller Sydamerika.<br />

– Jag är social och aktiv och det tänker<br />

jag inte ändra på för att jag har fått barn.<br />

Jag vill fortsätta att uppleva saker, ha kul<br />

och må bra. Få det hela att fungera.<br />

c-leg® det första helt mikroprocesstyrda<br />

knäledssystemet<br />

Via sensorer och en mikroprocessor vet den alltid i vilken<br />

fas av gåendet som du just befinner dig i. Det ger dig en<br />

ny säkerhet i alla vardagliga situationer. Du kan röra dig<br />

obesvärat. Om det så gäller att gå nerför trappor, nerför<br />

sluttningar eller på olika underlag<br />

<strong>Må</strong>nga betraktar C-Leg® som en del av sig själva.<br />

Det harmoniska gångsättet och den jämna belastningen<br />

på båda benen gör att handikappet försvinner i<br />

bakgrunden - blir sekundärt.


stina bergqVist<br />

Ålder: 29 år<br />

familj: sambo Johan och sonen terje<br />

bor: radhus i södra Stockholm<br />

yrke: sjuksköterska<br />

intressen: rullstolsbasket, snowboard, resa<br />

bakgrund: fick som nioåring cancer<br />

och var tvungen att amputera vänster ben.<br />

använder sedan drygt två år tillbaka protes<br />

med C-leg och Helix på arbete och fritid<br />

7


8<br />

– Jag vill framåt, har massor med<br />

idéer och är en tävlingsmänniska<br />

säger Gunilla Åhem som är butikschef<br />

på Rehband Center. När<br />

det gäller vårt team här så tror jag<br />

att det smittar av sig. Rehband<br />

Center är inte bara en butik. Alla<br />

som arbetar här är utbildade sjukgymnaster<br />

eller hälsopedagoger<br />

och har hög kompetens när det<br />

gäller biomekanik och kroppens<br />

funktioner. Personalen för en<br />

lyhörd dialog med kunderna och<br />

kan ge förslag och åtgärder som<br />

verkligen bidrar till förbättringar.<br />

Att tillfredsställa kundens behov<br />

är A och O och servicenivån<br />

är av högsta klass.<br />

– Vi vet vad vi pratar om, säger<br />

Gunilla. Och gör vi inte det så tar<br />

vi reda på det. Vi hjälper till med<br />

att både förebygga och rehabilitera.<br />

Och den som kommer in<br />

här blir sedd. Det räcker med att<br />

titta upp så är vi där! Försäljning<br />

av bra hjälpmedel är en självklar<br />

del av Rehband Center och här<br />

finns ett brett utbud av Rehbandprodukter.<br />

rehband center<br />

Rehband Center<br />

- mer än en butik.<br />

En av framgångsfaktorerna på Rehband Center i Stockholm är butikschefen<br />

Gunilla Åhems stora energi. En annan är ett gäng med unga medarbetare<br />

som får använda sin förmåga och sin kreativitet.<br />

Av Anna Sjöstrand / Foto Morten Bibow<br />

Sortimentet är inriktat på allt<br />

från förebyggande, värmande<br />

och lättare stöd till mer kvalificerade<br />

hjälpmedel för rehab-<br />

ilitering. <strong>Må</strong>nga gånger kan ett<br />

hjälpmedel göra vardagen lättare<br />

eller göra det möjligt att träna,<br />

trots skador eller smärta.<br />

– Det kan komma in folk till<br />

oss som letat länge och inte hittat<br />

något som hjälper. <strong>Här</strong> ser vi<br />

direkt vad som kan göras; ett inlägg<br />

eller en ortos kan göra stor<br />

skillnad och öka medvetenheten<br />

kring den aktuella kroppsdelen.<br />

Gunilla betonar att hjälpmedel<br />

och funktionsskor kan vara både<br />

funktionella och snygga. På<br />

Rehband Center ser man både<br />

till helheten och till detaljerna.<br />

Och alla som jobbar här är måna<br />

om att göra en bra affär.<br />

– En bra affär är när vi kan<br />

hjälpa en människa att få det<br />

han eller hon behöver. Något<br />

som gör tillvaron lite lättare. Då<br />

är det är riktigt roligt, avslutar<br />

Gunilla.<br />

din hälsa och välbefinnande är vårt största intresse. På Rehband center kan vi bland annat<br />

» tillverka och anpassa<br />

individuella fotbäddar efter<br />

avgjutning eller scanning<br />

» prova ut mjuka ortoser<br />

och skoinlägg<br />

» ge dig råd om skor som<br />

är lämpliga för dina behov<br />

i vardagen och vid träning,<br />

eventuellt med hjälp av<br />

löpband<br />

» prova ut bråckbandage


Alla som arbetar här är utbildade sjukgymnaster eller hälsopedagoger.<br />

andreas<br />

yrke<br />

Leg sjukgymnast 2010.<br />

intresse<br />

Har spelat fotboll och<br />

innebandy hela uppväxten.<br />

nu innebandy i Div 1 (elit).<br />

specialintresse<br />

idrottsskador<br />

och barn/ungdom.<br />

emelie<br />

yrke<br />

Leg sjukgymnast 2010.<br />

intresse<br />

Resa (har varit uppe på<br />

Base Camp Mount Everest).<br />

tävlar i fäktning på elitnivå<br />

(3:a i SM 2010).<br />

specialintresse<br />

idrottsskador<br />

och barn/ungdom.<br />

gunilla<br />

yrke<br />

Hälsopedagog giH<br />

Stockholm examen 2004.<br />

intresse<br />

allt i rörelse som är roligt.<br />

specialintresse<br />

Skor, fötter, inlägg.<br />

martin<br />

yrke<br />

Leg sjukgymnast 2010.<br />

intresse<br />

idrott (arbetat på intersport<br />

innan studier på Bosön och<br />

Karolinska institutet).<br />

specialintresse<br />

Knäskador.<br />

Åsa<br />

www.rehbandcenter.se<br />

yrke<br />

Leg sjukgymnast.<br />

intresse<br />

Skidåkning, resa, vara<br />

ute i naturen och umgås<br />

med vänner och familj.<br />

specialintresse<br />

Skor, fötter och inlägg.<br />

9


10<br />

Maria Ström är leg. sjukgymnast sedan 1987 och har en internationell hydroterapiexamen.<br />

Hon är verksam i Norrköping som privatpraktiserande sjukgymnast med anslutning till landstinget.<br />

<strong>Här</strong> berättar hon att vi har obegränsade resurser med vattnet som redskap.<br />

Redan första gången sjukgymnasten Maria<br />

Ström kom ner i bassängen förstod hon<br />

att vattenträning passar alla. Träningen ger<br />

glädje och nytta vad man än har med sig.<br />

– Vi som sjukgymnaster jobbar ju med<br />

klassiska målsättningar, säger Maria. Vi<br />

ska förhindra stelhet, uppehålla styrka,<br />

öka kondition – men vatten, lek, sång och<br />

glädje ger förutom det så enorma bonuseffekter!<br />

Det ger livskvalitet och självkänsla att få<br />

en positiv kroppsupplevelse. På land kan<br />

kroppen vara öm och besvärlig och svår<br />

att styra. I vattnet blir allt annorlunda.<br />

Samma känsla av välbefinnande infinner<br />

sig vare sig man är vältränad eller bara kan<br />

Av Anna Sjöstrand / Foto Morten Bibow<br />

styra sina ögonrörelser. Maria arbetar med<br />

både barn och vuxna som befinner sig på<br />

hela skalan.<br />

Vid vattenträning används vattnet som<br />

ett redskap. Dels ger det avspänning, dels<br />

ger det kraftfullt motstånd. Vattnet rör<br />

hela tiden på sig, vilket ger en behaglig<br />

massageffekt. Ett rörligt underlag underlättar<br />

också i sig att man kan slappna av.<br />

Vattnet ger taktil stimulans, vilket hjälper<br />

till att bygga upp kroppsuppfattningen.<br />

Det bidrar både till motorisk och mental<br />

utveckling.<br />

Kroppsvikten minskar i vattnet och det<br />

gör att den lilla energi som finns räcker till<br />

så mycket mer rörelse i vattnet än på land.<br />

Vattenträning gynnar kommunikation<br />

på flera plan, menar Maria Ström.<br />

Med vattnet som redskap.<br />

Läget blir alltså optimalt för rörelseträning<br />

och många aktiva rullstolsåkare uppehåller<br />

någon form av gångträning i vattnet.<br />

Vattenträning är även mycket gynnsam<br />

när det gäller kommunikation. Vattnet<br />

stimulerar talutvecklingen och många barn<br />

börjar jollra och ljuda när de kommer ner<br />

i vattnet.<br />

– Jag har sett det så många gånger –<br />

där i vattnet finns någon som plötsligt<br />

vill kommunicera. Det är ju det största<br />

som händer. Jag får ofta höra både från<br />

assistenter och från föräldrar att ”hon/<br />

han är bara glad i vattnet”. Det är veckans<br />

höjdpunkt för alla som vattentränar och<br />

alla borde få möjlighet till det.


Känslan av att ”jag kan” och ”jag vill” är stora<br />

delar av vattenträningen. Plaska och leka i<br />

vattnet stimulerar upplevelsen och ger<br />

rörelseglädje.<br />

Micky Hellman<br />

I vattnet kan vi mer än vi tror. Uppmuntran och<br />

stimulans förstärker den känslan. När vi väl<br />

kommer upp på land kan minnesbilden bevaras.<br />

Maria Ström, Kim och Robin Johnsen<br />

Läs mer!<br />

Trygghet i vattnet är A<br />

och O och därför används<br />

ibland många hjälpmedel i<br />

kombination. <strong>Må</strong>let är att klara<br />

sig med minimal support och ändå<br />

känna sig trygg i vattnet. Enligt<br />

Maria kommer man ingenstans<br />

med en person som känner sig<br />

otrygg i vattnet – oavsett ålder.<br />

Micky Hellman och mamma Rebecka<br />

Att få känna sig självständig och fri, utan andras händer,<br />

är ett viktigt mål. Med hjälp av olika hjälpmedel och redskap<br />

kan man hitta ett optimalt utgångsläge för vattenträningen.<br />

Det finns en rad olika hjälpmedelskombinationer<br />

för att möta upp varje barns dagsform och behov.<br />

Maria Ström, Robin Johnsen och mamma Kim<br />

www.mabrainstitutet.se<br />

utbildning, rörelsebanker och redskap för vattenträning/hydroterapi.<br />

www.aqua2music.se<br />

En webbaserad filmsajt för vattengympainstruktörer.<br />

11


12<br />

Våren 2011<br />

Glatt, enkelt och<br />

befriande bekvämt<br />

Vårens stora trend är färg. <strong>Må</strong>nga av den internationella<br />

modescenens designers visar plagg i rena, klara kulörer.<br />

Enfärgade, raka klänningar, mönstrade, luftiga byxdressar<br />

och randiga, klockade kjolar. Materialen är mjuk jersey,<br />

följsam viskos och tunn chiffong. Det känns glatt,<br />

enkelt och befriande bekvämt.<br />

Av Anna Eriksdotter<br />

Det var länge sedan modet var så färgstarkt som den här våren.<br />

Varenda visning, modemagasin och postorderkatalog visar<br />

klargult, lila, himmelsblått eller korallrött. Samtidigt finns beigetrenden<br />

kvar med milda toner av sand, puder och kamel som<br />

matchas för en sober känsla.<br />

Randigt kommer stort. Den typiska sicksackformade Missioniranden<br />

återkommer hos flera designers liksom diagonala ränder<br />

och den klassiska sailorranden. Det är lekfullt och avslappnat.<br />

Gemensamt för vårens plagg är rena linjer med få detaljer, lös<br />

passform med svepande, tunna, fladdriga material. Kjolarna och<br />

klänningarna slutar strax nedanför knäet, mitt på vaden eller vid<br />

tårna. Byxorna har hög midja och vida byxben men allra helst<br />

ska det vara en byxdress. Influenserna från sjuttiotalet är väldigt<br />

tydliga.<br />

På de svenska modevisningarna inför våren dominerade blekta<br />

pasteller, tvättad siden och flytande akvarellmönster. Plaggen<br />

var avskalade från detaljer i enkla, smakfulla modeller.<br />

Flera designers valde klargul som accentfärg. Även om<br />

vårens trend förespråkar en mjuk linje med följsamma<br />

material så är materialmixar fortfarande stort; genombruten<br />

spetsklänning till en klassisk trenchcoat eller en skir<br />

sidenblus till vida jeans med hög midja. Med en blommig<br />

byxdress till en glest stickad kofta eller en randig jerseyklänning<br />

och en exklusiv silkescarf har du skapat<br />

vårens outfit 2011.<br />

”Influenserna från<br />

sjuttiotalet är väldigt<br />

tydliga”<br />

Illustrationer


Mode för sittande<br />

Kanadensiskan Izzy Camilleri har designat galaklänningar<br />

för Oscarsvinnare som Angelina Jolie<br />

och Nicole Kidman. Med sin nya linje IZ adaptive<br />

har hon blivit kallad revolutionär och banbrytande.<br />

Nu vill Izzy ge världen anpassat mode<br />

i en omfattning som aldrig tidigare skådats.<br />

Av Susanna Arolin<br />

När Izzy Camilleri för åtta år sedan fick uppdrag av en<br />

kvinna som är förlamad i armar och ben hade hon aldrig<br />

tidigare jobbat med någon person i rullstol. Izzy började<br />

regelbundet göra kläder för henne och såg behoven hos<br />

en ”sittande” person på så många plan – kläder är bara<br />

ett av dem. I början av 2009 fick hon uppdrag för ännu<br />

en kund i rullstol och upptäckte den gemensamma länken<br />

som behövdes för att generalisera den anpassade designen.<br />

Strax efteråt skapade hon en hel kollektion anpassad för<br />

sittande personer som då erbjöds på skräddarsydd basis.<br />

I juni 2010 öppnades izadaptive.com för onlinehandel.<br />

”Är det klädsel för gala, vardag<br />

eller bröllop”?<br />

Hur har din linje IZ adaptive blivit mottagen i modevärlden?<br />

– Linjen uppmärksammas främst av den berörda målgruppen. Allmänheten förstår<br />

inte hur stora behov det finns av anpassat mode. De som förstår behovet älskar<br />

linjen och jag får hela tiden ta emot nya bevis på uppskattning<br />

Hur ser designprocessen ut?<br />

– Slutvisionen är det som sätter igång inspirationen för mig. Är det klädsel för gala,<br />

vardag eller bröllop? Och sedan har ju personen en individuell smak som måste<br />

definieras. Kroppsformen ska också tas i beaktande. Färger och materialval<br />

kommer senare. Sedan är mönsterkonstruktören och sömmerskan nyckelpersoner<br />

för att få plagget att se ut som det ska.<br />

Vad jobbar du med just nu? Hur ser framtidsplanerna ut?<br />

– Jag jobbar för fullt med nya plagg för IZ adaptive. Kollektionen utökas allteftersom.<br />

Vi håller också på att utforska nya vägar att nå ut bättre med IZ adaptive. Eftersom<br />

en klädlinje som denna inte tidigare tagits till den nivå jag planerar att göra det, så<br />

behöver varje steg planeras med omsorg. När jag nu hittat ett sätt att göra en bred<br />

kollektion som fungerar för många, trots att behoven är så individuella, så vill jag<br />

nå alla dem som längtat efter dessa kläder.<br />

13


14<br />

tema tillgänglighet - utblick tema norgesittande<br />

Bristande tillgänglighet<br />

är straffbart<br />

Bristande tillgänglighet klassas inte som diskriminering i Sverige.<br />

Det gör det däremot i Norge.<br />

Av Susanne Jobs<br />

Sedan mitten av 1990-talet har de norska handikapporganisationerna arbetat för<br />

att få en diskrimineringslag för funktionshindrade. Men det dröjde ända fram<br />

till våren 2008 innan det gav resultat. I både Norge och Sverige behandlades då<br />

förslag om en mer generell diskrimineringslag för människor med funktionsnedsättning<br />

av regering och riksdag.<br />

Fram till dess hade funktionshindrade i Norge endast varit skyddade mot<br />

diskriminering i arbetslivet. I Sverige omfattade diskrimineringsskyddet även<br />

högskola, sjukvård, näringsliv och delar av förvaltningen.<br />

Olika vägar<br />

För att nå målet om ett icke-diskriminerande samhälle har Sverige och Norge valt<br />

olika vägar och den största skillnaden är kopplingen mellan diskriminering och<br />

bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet klassas inte som diskriminering i<br />

Sverige. Det gör det däremot i Norge.<br />

I den norska lagen, Diskriminerings- og tilgjengelighetsloven (DTL), som<br />

trädde i kraft den 1 januari 2009 ska alla offentliga och privata verksamheter<br />

som riktar sig till allmänheten utformas utifrån tanken om ”universell design”.<br />

Universell design definieras i den norska lagen som ”utformning eller<br />

tillrättaläggningar av huvudlösningar i de fysiska förhållandena så<br />

att verksamheternas allmänna funktioner kan utnyttjas av så många<br />

som möjligt”.<br />

Bättre för alla<br />

<strong>Må</strong>lgruppen är därmed hela befolkningen och inte bara funktionshindrade.<br />

Universell design har därför blivit känd som kvalitetsförbättring<br />

för alla istället för att vara en speciallösning för<br />

vissa grupper. Brott mot kravet på universell design räknas<br />

som diskriminering och straffas med skadestånd. Även<br />

eventuell ekonomisk förlust ersätts. I Sverige fortsätter<br />

man att utreda frågan om en lag som klassar otillgänglighet<br />

som diskriminering.<br />

”För att nå målet om ett icke-diskriminerande<br />

samhälle har Sverige och Norge valt olika vägar”.


Det var 1996 som Idrottstinget startade en process<br />

för att integrera funktionshämmade i den ordinarie<br />

idrotten. Tanken var att handikappidrotten då skulle<br />

få ökade resurser i alla led. Genom att slå ihop Norges<br />

Handikappidrottsförbund, Norges Dövidrottsförbund<br />

och en kommitté för utvecklingshämmade bildades<br />

Norges Funktionshämmades Idrottsförbund som<br />

fortsatte driva den process som genomfördes mellan<br />

1997 och 2007.<br />

Från att handikappidrotten i stort sett organiserats i<br />

egna förbund har nu de 54 olika särförbunden i Norsk<br />

idrott tagit ansvar för att organisera och integrera<br />

handikappidrotten inom sina egna lag. Inget annat<br />

idrottsförbund i världen har gjort något liknande.<br />

Ökade möjligheter<br />

I praktiken betyder det att alla som spelar fotboll, med<br />

eller utan handikapp, gör det inom Norges Fotbollsförbund,<br />

alla som simmar gör det inom Norges Simförbund<br />

och så vidare.<br />

Det varierar hur långt de olika särförbunden kommit<br />

i sin utveckling av möjligheter och erbjudanden till<br />

funktionshämmade. Några har ett brett utbud medan<br />

andra är mer begränsade. Helt säkert är att mångfalden<br />

av idrottsmöjligheter har ökat de senaste tio åren<br />

och alla särförbunden är positiva till inkluderingen av<br />

handikappade i sin idrott.<br />

”Tränarna är unga och fungerar därför som<br />

goda förebilder för utövarna”.<br />

<strong>Här</strong> spelar alla i samma liga<br />

Att integrera handikappidrott med övrig idrott är idag en självklarhet i Norge.<br />

Under en tioårsperiod lyckades man genomföra en stor organisatorisk<br />

process som är unik i världssammanhang.<br />

Av Susanne Jobs<br />

Barn och unga med funktionsnedsättningar blir ofta<br />

isolerade och hamnar inte sällan utanför när det gäller<br />

fritidssysselsättningar. Inte minst när det gäller inomhusidrott.<br />

Undersökningar som gjorts, efter integreringsprocessens<br />

genomförande, visar att de allra flesta tränare<br />

vill ta sig an dessa barn, men vet inte alltid om de törs.<br />

De är rädda för att inte räcka till och tror sig inte klara<br />

av att ge funktionshämmade barn den hjälp de behöver.<br />

Goda förebilder<br />

De flesta har blivit tränare på grund av att de har egna<br />

barn i laget och inte för att de har någon utbildning<br />

eller bakgrund som gör dem speciellt kvalificerade.<br />

Men all erfarenhet säger att det går bra ändå. Personer<br />

med funktionsnedsättningar har ju oftast någon med<br />

sig, exempelvis en förälder eller personlig assistent,<br />

som kan vara till hjälp och stöd.<br />

Två föreningar som har tagit detta på allvar är Fossum<br />

Idrettsforening och Friskis&Svettis Asker og Bærum.<br />

Där har man etablerat anpassade träningsmöjligheter<br />

inom trygga och sociala ramar.<br />

Tränarteamen har specialkompetens från Norges<br />

idrottshögskola och de har hjälp av erfarna hjälptränare.<br />

Tränarna är unga och fungerar därför som<br />

goda förebilder för utövarna.<br />

615


16<br />

tema sittande<br />

Det handlar om respekt.<br />

”Prata med Britt-Marie, hon är en av Sveriges bästa på det här med sittande.”<br />

När jag hört det tillräckligt många gånger ber jag om en intervju med Britt-Marie Berner<br />

och får veta att sittande handlar om kommunikation, delaktighet och bemötande.<br />

Av Anna Sjöstrand<br />

Närhet och förtroende är en viktig utgångspunkt<br />

i Britt-Maries arbete.<br />

Nio år gammal visste hon att hon skulle bli sjukgymnast och<br />

arbeta för att människor ska få ett värdigt liv. Britt-Marie Berner<br />

är själv synskadad och det var handikappidrotten som väckte<br />

hennes intresse för allas lika värde och möjligheter.<br />

Att se möjligheter istället för problem har varit hennes ledstjärna<br />

var hon än jobbat och vem hon än mött. Britt-Marie var med<br />

och startade behandlingsavdelningen på Mockasinens träningsskola<br />

söder om Stockholm. Mockasinen erbjuder dagverksamhet<br />

för barn och ungdomar på mycket tidig utvecklingsnivå. Där<br />

fördjupades hennes intresse för spasticitet.<br />

Positionering gör skillnad<br />

– Det är en enorm utmaning att förstå spasticitet och vad den<br />

gör i kroppen, tycker Britt-Marie. Muskler sitter inte bara i raka<br />

vinklar. Man har ofta att göra med ett vridmoment, vilket gör det<br />

svårt och komplicerat och otroligt spännande! Som sjukgymnast<br />

får man vara detektiv och aldrig ge upp.<br />

Sitsar och ståskal är ett viktigt pedagogiskt instrument. Om man<br />

har en kropp där reflexerna styr, så gäller det att hitta en position<br />

i ett sittande där kroppen samlas ihop, huvudet riktas och kroppen<br />

får stöd. Positionering, helt enkelt.


”Det är en enorm utmaning<br />

att förstå spasticitet och<br />

vad den gör i kroppen”.<br />

Plötsligt kan man kanske trycka på en knapp, hantera andningen<br />

bättre, blickpeka mot en skärm, se folk i ögonen, vara med vid<br />

bordet och uppleva vad alla andra upplever.<br />

– Skillnaden är enorm. Från att ha varit någon som ligger i en<br />

sulky och då och då blir nerhälld och runtforslad i en transportrullstol,<br />

så blir man en person som kan ta egna beslut och få<br />

respekt.<br />

Kan man trycka på en knapp kan man rulla iväg, kan man peka<br />

på en skärm kan man kommunicera. Handlar det om spasticitet<br />

så kan man med sitsens hjälp skapa en position där påslaget av<br />

den oönskade rörelsen är så liten som möjligt.<br />

Sedan 2004 har Britt-Marie jobbat på Tonusmottagningen på<br />

Danderyds sjukhus. Idag jobbar hon med vuxna och hennes<br />

kunskaper från barnsidan har varit ovärderliga.<br />

Ett ”vi” kring sittande<br />

Det finns alltid ett ”vi” kring sittande, en samverkan mellan i<br />

första hand arbetsterapeut, sjukgymnast och ortopedingenjör.<br />

Närstående, pedagoger, assistenter och deras bakgrundsberättelser<br />

är också mycket viktiga.<br />

– En kollega till mig, Kalle Bülow, sa att ”ett hjälpmedel blir<br />

aldrig bättre än diskussionen i rummet”. Det är så sant. Ju mer<br />

information vi kan få om vilka behov en person har och hur han<br />

eller hon lever, desto bättre sits kan vi göra – och därmed bidra<br />

till att öka en människas livskvalitet. Det är ju det här som gör att<br />

man håller på.<br />

<strong>Här</strong> är ett exempel på en<br />

individuellt tillverkad sittshjälpmedel.<br />

I nästa nummer av Dialog träffar vi Gun Cederlund<br />

som arbetar på Mockasinens träningsskola.<br />

17


18<br />

Rehband Tech Insole<br />

– lätt att välja rätt<br />

Rehbands nya sulkoncept Tech Insoles består av sex nya sulor.<br />

Meningen är att de ska ge gott stöd och stötdämpning oavsett<br />

vilka ansträngningar foten utsätts för. För att underlätta valet<br />

av sula finns en fotplatta, ”Arch Indicator”, i konceptet.<br />

Kunden ställer sig på den värmeregistrerande folien på<br />

plattan och efter 15-20 sekunder kan man avläsa fotavtrycket<br />

och då rekommendera vilken typ av sula<br />

kunden behöver. För att använda denna fotplatta<br />

krävs inga kunskaper i biomekanik - den kan<br />

användas av alla.<br />

Produktspecialist Jennie Öhman<br />

Rehband PROACTIVE<br />

är speciellt lämplig för personer med ett aktivt<br />

liv och med intresse för löpning, vandring,<br />

racket- och bollsporter. Kan med fördel användas<br />

som komfortsula till vardags- och arbetsskor.<br />

Sulan förebygger överbelastningsskador i<br />

fot, knä och underben och har extra stötdämpning<br />

för framfot och häl.<br />

Sulan tar hänsyn till fotens ”biomekaniska<br />

beteende” och skons mekaniska funktioner.<br />

Oavsett vilken typ av fot du har kan de<br />

tre olika delvis anpassade modellerna av<br />

Rehbands PROaCtiVE sula minska risken<br />

för skador genom att hjälpa fotens naturliga<br />

stötdämpning att fungera mer effektivt.<br />

Mindre smärta, bättre funktion och<br />

prestation!<br />

Finns i varianterna Proactive High, Proactive<br />

Medium och Proactive Low, för att passa<br />

alla fotvalv.<br />

Storlek 34 - 48.<br />

Rehband HARDBOOT<br />

är anpassad för kängor och skor vid skidåkning,<br />

skridskoåkning och aktivt uteliv. Den har<br />

extra stötdämpning för framfot och häl, och<br />

höjer komforten, reducerar smärta och skaderisk<br />

samt förbättrar prestationsförmågan<br />

Sulorna är ett resultat av många års erfarenhet<br />

av skodesign, tillverkning av ortoser och<br />

mycket goda kunskaper i biomekanik. Sulorna<br />

har olika höga fotvalv för att anpassas efter<br />

de vanligaste fottyperna och deras specifika<br />

biomekaniska egenskaper.<br />

De höjer komforten, reducerar smärta och<br />

skaderisk samt förbättrar prestationsförmågan.<br />

Finns i varianterna Hardboot High, Hardboot<br />

Medium och Hardboot Low, för att passa alla<br />

fotvalv.<br />

Storlek 34 - 48.<br />

högt fotValV<br />

Blå färg på sulan<br />

neutralt fotValV<br />

Orange färg på sulan<br />

lÅgt/platt fotValV<br />

Röd färg på sulan


Armlös, benlös men<br />

inte hopplös<br />

Mikael föddes med oddsen<br />

emot sig, men fattade tidigt<br />

i livet ett beslut; att aldrig<br />

ge upp. Det är svårt att inte<br />

gripas av Mikael anderssons<br />

livshistoria, skildrad<br />

med värme och öppenhet i<br />

självbiografin armlös, benlös<br />

men inte hopplös. Med ett<br />

lättfattligt språk berättar<br />

Mikael om sina erfarenheter<br />

av att leva med en omfattande<br />

funktionsnedsättning;<br />

om med- och motgångar i vardagen, bemötandet från<br />

omvärlden och om den stora viljestyrka och målmedvetenhet<br />

som krävts för att förändra en negativ självbild<br />

till en positiv. Mikael tar med läsaren på en personlig<br />

resa, från barndomen till vuxen ålder, där drömmen om<br />

det självständiga livet är målet som sakta men säkert<br />

förverkligas. En historia om att finna tillgångar i det som<br />

kan upplevas vara begränsningar, läsning som kan ge<br />

nya perspektiv på den egna tillvaron. Boken är utgiven<br />

på norsteds förlag.<br />

Ola Lundqvist<br />

ALLA ombord - det salutogena<br />

museet nominerat till GötaPriset<br />

i nummer 2/2010 skrev Ola Lundqvist i Dialog om alla<br />

ombord! – det salutogena museet. nu kan vi berätta att<br />

projektet i konkurrens med 379 bidrag nominerats till<br />

götaPriset 2011. götaPriset har sedan 1989 delats ut<br />

till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor.<br />

i november delas priset ut på Kvalitetsmässan, Europas<br />

största konferens och fackmässa om verksamhets- och<br />

samhällsutveckling.<br />

www.kvalitetsmassan.se<br />

Neurexa Line<br />

- Ortoser för strokerehabilitering<br />

Neurexa Line är en ny produktserie specifikt<br />

avsedd för behandling av strokepatienter –<br />

alla produkter underlättar aktiv rörelseträning.<br />

Neurexa Line har en diskret och modern design<br />

och är tillverkade i Öko-Tex-godkända PCM®<br />

– ett temperaturreglerande material som inte<br />

värmer och som tillåter långtidsanvändning.<br />

Otto Bock Scandinavia AB<br />

Telefon 011-280600 · www.ottobock.se


20<br />

Tillit och kommunikation.<br />

Ett ledarskap för fria själar.<br />

Om man aldrig vågar utsätta sig för risken att misslyckas så kan man heller inte lära sig något nytt.<br />

Rädslan för att komma till korta kan hämma vår utveckling som människor. Så hur kan man som<br />

ledare skapa en miljö där verksamheten blomstrar och människor växer? Och hur kan man ge<br />

sig själv lite mer råg i ryggen när det gäller det mer personliga ledarskapet?<br />

Av Susanna Arolin och Jonaz Björk<br />

anders rÅd till<br />

andra chefer<br />

HA brA ANsTällDA<br />

GE frIHET UNDEr ANsvAr, ETT<br />

TIllåTANDE KlIMAT<br />

vIsA ATT cHEfEN OcKså KAN<br />

GörA fEl OcH UTvEcKlAs<br />

HA lITE ”sKITsAMMA-INsTällNING”,<br />

jObbET är INTE AllT <strong>Här</strong> I värlDEN<br />

– Ledarskap handlar om tillit och förtroende. Det handlar om att<br />

våga låta folk göra fel ibland. Det mesta går faktiskt att rätta till.<br />

Och det gäller att jag som ledare visar att även jag själv kan göra<br />

fel, och att det måste få vara okej.<br />

Tankarna kommer från Anders Westgerd, verksamhetsledare<br />

på GIL och styrelseledamot för DHR Göteborg. Med dubbla<br />

examen som civilekonom och magisterexamen i internationellt<br />

ledarskap har Anders tidigare arbetat med att utveckla ledarskapsprogram<br />

på Volvo PV.<br />

– På Volvo hade jag en väldigt bra chef, Britt, som gav mig stor<br />

tillit och därmed också stor frihet. Hon är en lyssnande och klok<br />

kvinna som jag fortfarande har kontakt med. För mig är hon en<br />

god förebild som ledare.<br />

När Anders blev tillfrågad om han var intresserad av tjänsten<br />

som verksamhetsledare på GIL var det främsta uppdraget att<br />

förnya och föryngra bilden av kooperativet. Allt från den grafiska<br />

profilen till retoriken har setts över, och idag är tilltalet kaxigare<br />

och lite ungdomligare. Anders ansvar rör i första hand den övergripande<br />

nivån och den framtida utvecklingen för kooperativet.<br />

Varje månad stäms verksamhetsmålen av med hela personalgruppen,<br />

däremellan har varje medarbetare stor frihet.<br />

– De skulle nog beskriva mig som omtänksam, idéspruta och<br />

snålare än en smålänning, säger han med ett skratt. Det är viktigt<br />

för mig att personalen mår bra så att de kan göra ett bra jobb.<br />

För kooperativets medlemmar är det viktigt att administrationen<br />

är effektiv så att en så stor del som möjligt av assistansersättningen<br />

går till bra löner åt de 1200 assistenter som är anställda


Annika Larelius<br />

”Alla är i själen fria människor som vill ha<br />

underbara liv. Först i andra hand är man en<br />

person med funktionsnedsättning”.<br />

av GIL. Men det är varje enskild servicetagare som är chef över<br />

sina personliga assistenter. Administrationen finns där som en<br />

coachande stödfunktion för brukarna.<br />

– Bara för att du har en funktionsnedsättning är det inte givet att<br />

du automatiskt är en bra chef. Om du under uppväxten ständigt<br />

haft vuxna omkring dig som varit snabba att hjälpa dig med allt,<br />

så har du inte fått många chanser att pröva dig fram, och därmed<br />

lära dig nya saker.<br />

Vikten av eget ansvar<br />

Att lära sig ta ansvar, fatta egna beslut och lösa problem är något<br />

Anders trycker hårt på.<br />

–Det är absolut nödvändigt att kunna göra när man är arbetsgivare<br />

till sina assistenter. Alla har ansvar för sitt eget liv, och det är<br />

vissa saker som är mycket jobbigare att göra om man exempelvis<br />

sitter i rullstol, men man får bara ta det. Så är det. Man får fin<br />

ledarerfarenhet som brukare av personlig assistans, det borde ses<br />

som en merit i samhället.<br />

Vardagen med en funktionsnedsättning är något Anders har<br />

egen erfarenhet av då han använder rullstol sedan han i 20-års<br />

ålder bröt nacken i en skidolycka.<br />

– Jag har alltid varit full av energi, även före olyckan. Kanske var<br />

det en ren överlevnadsinstinkt att sätta igång och träna hårt istället<br />

för att gräva ner mig. Jag skulle bara bli självständig, det fanns<br />

inget annat.<br />

Anders berättar att han brinner för att ge individer möjligheter<br />

till ett bättre liv. GIL vill verka även socialpolitiskt, exempelvis<br />

genom att driva tillgänglighetsfrågan.<br />

– Det räcker inte med att sitta hemma och tycka saker, man<br />

måste agera också och där hoppas jag kunna vara en förebild.<br />

Alla är i själen fria människor som vill ha underbara liv. Först i<br />

andra hand är man en person med funktionsnedsättning. Därför<br />

är det viktigt att vi i samhället tar tag i sådant som kan förbättras<br />

så att alla ska kunna nå det där underbara livet.<br />

Viljan att vara delaktig i att göra saker bättre för andra delar<br />

Anders med projektledaren Annika Larelius som redan som barn<br />

började söka sig till ledarpositioner.<br />

– I mellanstadiet insåg jag att jag måste bli elevrådsrepresentant<br />

för att bli lyssnad på och kunna påverka saker. Det som<br />

driver mig är möjligheten att vara med och skapa något som är<br />

till nytta för andra.<br />

annikas hÅllpunkter<br />

för ett gott ledarskap<br />

vIsA INTrEssE för DE INDIvIDEr DU<br />

jObbAr MED, AllA HAr EN HIsTOrIA<br />

lyssNA, OcH vAr UPPMärKsAM På<br />

DET GENsvAr DU får<br />

vAr rAK OcH ärlIG så UNDvIKEr DU<br />

OsäKErHET I GrUPPEN<br />

säTT UPP TyDlIGA <strong>Må</strong>l för DET NI<br />

Gör OcH vArT NI sKA<br />

Annika bor med sin familj tillsammans med några hästar på en<br />

gård i södra Halland. Annika beskriver att den bästa ledarträningen<br />

har hon fått i samarbete med hästar som varit en naturlig<br />

del av hennes liv i över 30 år.<br />

– Jag har lärt mig massor av att arbeta med djur och det har<br />

jag tagit med mig i mina olika uppdrag där jag arbetat tillsammans<br />

med människor.<br />

Att misslyckas och duga<br />

På Annikas meritförteckning finns bland annat titlar som<br />

pedagog, utvecklingsledare och projektledare, tjänster som alla<br />

handlat om att stödja utveckling på olika sätt.<br />

– Jag tror att alla kan och vill om man bara ger dem rätt förutsättningar.<br />

Det gäller att ge individen utrymme att växa och<br />

utvecklas genom att låta den få möjlighet att göra fel och ändå<br />

känna att de duger.<br />

Annika förklarar att eftersom djur inte förstår dubbla budskap<br />

kan de lära oss att vara tydliga i vår kommunikation. Genom att<br />

uppmärksamma djurets respons kan vi bli medvetna om vad det<br />

är för signaler vi själva sänder ut. Annika funderar på hur hon i<br />

framtiden skall kunna kombinera sina tre stora intressen ledarskap,<br />

utveckling och hästar. Tankarna finns på att börja arbeta<br />

med rehabilitering.<br />

– Det finns oerhört intressant forskning på hur man arbetat med<br />

ridterapi, kopplat till nära samarbete med sjukgymnaster. Strokepatienter<br />

exempelvis, får stimulans för olika muskelgrupper och<br />

hjärnfunktioner på ett helt unikt sätt genom hästens rörelser. När<br />

du har en funktionsnedsättning av något slag kan det också vara<br />

en kick för självkänslan att kunna sitta uppe på hästryggen och<br />

styra dessa 500 kilo muskler med några små gester.<br />

Att vara chef för sina egna personliga assistenter ger viktiga<br />

ledarerfarenheter som man kan ha nytta av i yrkes- eller föreningslivet.<br />

Ledarskap är så mycket mer än det som utövas i täten<br />

för ett stort företag. Var än dina ledaregenskaper prövas, kommer<br />

du att ha nytta av det du lärt dig i samspelet med andra, om du<br />

bara utvecklar lyhördhet och vågar ha tilltro både till dig själv och<br />

dem du möter.<br />

GIL = Göteborgskooperativet för Independent Living,<br />

DHR = De Handikappades Riksförbund<br />

21


22<br />

Nya<br />

Avantgarde 3<br />

Vi lanserar en ny generation aktivrullstolar på mässan Leva &<br />

Fungera i april. De många valmöjligheterna utökas nu tillsammans<br />

med en modernare och kaxigare design.<br />

- Stolen har redan vunnit ett designpris ”Product Design Award 2011” berättar Åsa Gårdman,<br />

produktspecialist på Otto Bock. Men det är inte bara designen som är ny, utan Avantgarde 3 har<br />

många lösningar som förbättrar köregenskaper och hanteringen. Bromsen har en ny konstruktion<br />

som innebär att den inte är i vägen lika mycket som hos många andra rullstolar. Men en av de<br />

viktigaste fördelarna med stolen är att den lika stabil som en fastramstol.<br />

Produktspecialist Åsa Gårdman<br />

AvAntGArDe 3 I DetALj<br />

unik avantgarde<br />

för en sidledes överflyttning<br />

utan hinder kan bromsspaken<br />

i knähöjd fällas ner i låst läge.<br />

(OBS! Endast på nya Avantgarde).<br />

avantgarde tillverkas<br />

efter mått<br />

förutom en fast drivhjulsposition,<br />

kan vinkeln på ryggstödsröret<br />

bestämmas och bockas<br />

för individuell anpassning av<br />

Avantgarde.<br />

trendsättande avantgarde<br />

Exemplarisk ergonomi som<br />

också är unik tack vare länkhjul<br />

med enkla justeringsmöjligheter<br />

för rätt köregenskaper, sitthöjd<br />

och hjulbas.


Vibrationsfri drift<br />

Avantgardes froglegs absorberar<br />

nästan 80% av vibrationerna,<br />

förhindrar låsning<br />

av länkhjulen och säkerställer<br />

förbättrad komfort.<br />

inget tryck<br />

Tack vare körhandtagens nya<br />

form och placering undviks<br />

tryck och nötning i området<br />

kring skulderbladen<br />

Se nya Avantgarde 3 på Leva & Fungera-mässan<br />

2011, 5-7 april. vi finns i monter B02:22.<br />

23


24<br />

Ett rikare liv med Rekryteringsgruppen<br />

Det bästa du kan göra för dig själv som nyskadad är att åka på ett träningsläger med Rekryteringsgruppen.<br />

På mindre än en sekund kan allt man tagit för givet och allt man<br />

planerat för framtiden kastas omkull. Mitt i detta ofattbara ställs<br />

man inför ett avgörande val, nämligen hur man ska hantera sitt<br />

nya liv. Det kräver hårt arbete att återerövra sin självständighet<br />

efter en ryggmärgsskada.<br />

Rekryteringsgruppen uppstod som en ideell förening för<br />

att rekrytera handikappidrottare, eftersom man på sjuttiotalet<br />

upptäckt att rörelsehindrade som utövade idrott även levde mer<br />

aktiva liv över lag. Verksamheten är nu i huvudsak inriktad på att<br />

stimulera till fysisk och mental träning för att öka möjligheterna<br />

till ett självständigt liv; så kallad aktiv rehabilitering.<br />

Två män som engagerat sig i föreningens uppsökande arbete är<br />

Dick Stenberg och Jerry Nieminen. Båda är förlamade från bålen<br />

och nedåt efter olyckor.<br />

– När man bryter ryggen måste man inse att det faktiskt<br />

handlar om två olika sorters skador, säger Dick. Å ena sidan den<br />

fysiska skadan där kroppen måste få läka så gott det går. Å andra<br />

sidan finns den psykiska skadan. I det nya livet gäller det att utgå<br />

från båda dessa förutsättningar.<br />

På påskafton för snart trettio år sedan var Dick en stolt 16-åring<br />

som körde sin splitter nya motorcykel. Vid krönet på en skogsväg<br />

upptäckte han för sent en mötande bil och kollisionen var<br />

oundviklig. Jerry, en 24-åring med en gravid fru hemma, var<br />

ute med kompisar. I ett obetänksamt ögonblick förlorade han<br />

fotfästet vid en klättring och föll handlöst flera meter ner mot ett<br />

metallgolv.<br />

Vikten av självständighet<br />

Två olika berättelser. Ändå blir utmaningen densamma när man<br />

bryter ryggen, hur tar jag mig vidare i tillvaron nu?<br />

– <strong>Må</strong>nga tror att det värsta med att bli förlamad är att inte<br />

kunna gå, men en undersökning visade att förlusten av att kunna<br />

gå hamnade först på sjunde plats, berättar Dick. Överst kom<br />

svårigheterna med att sköta toaletten. För mig har det handlat<br />

om att jag vill klara mig själv i så stor utsträckning som det går.<br />

Även Jerry sätter högt värde på sin självständighet.<br />

– Om jag tror att det kan gå snabbare att ta sig mellan två platser<br />

om man genar genom en skogsdunge så gör jag det. Funkar det<br />

så har jag hittat en bra väg. Om jag fastnar får jag ringa någon att<br />

hjälpa mig komma loss. Men jag skulle aldrig acceptera tanken att<br />

jag inte kan ta en genväg bara för att jag sitter i rullstol, inte utan<br />

att pröva.<br />

Jerry är tydlig med att man givetvis skall utnyttja de möjligheter<br />

till stöd och hjälp man har rätt till. Men han understryker<br />

samtidigt faran med att göra sig beroende av hjälpen mer än<br />

nödvändigt.<br />

– Om man skulle välta med stolen kommer folk så klart att<br />

hjälpa en, men det innebär inte att man inte måste träna på att<br />

kunna ta sig upp i stolen själv. Jag trodde aldrig det skulle gå när<br />

jag började träna på det. När jag till slut kunde ta mig upp i stolen<br />

själv från golvet kände jag en otrolig frihetskänsla, en inre styrka.<br />

Envishet som ger resultat<br />

Jerry berättar att det krävs enormt med träning att lära sig att<br />

hantera alla vardagssituationer. I början kan det ta två timmar<br />

bara att få på sig ett par byxor. Det vill till att man inte ger upp<br />

då.<br />

– Då är det guld värt att träffa någon annan som själv tagit sig<br />

igenom hela situationen, som kan berätta och visa hur man gör,<br />

säger Dick


<strong>Må</strong>nga menar att den bäste läraren är någon som gått igenom<br />

samma sak, och därför är representanter från Rekryteringsgruppen<br />

välkomna till ryggskadeavdelningarna. De kommer på frivillig<br />

basis och finns till hands för dem som vill prata.<br />

– Man kan börja med att berätta att det var svårt att hitta parkeringsplats<br />

och att det var lite lurigt att ta sig fram till entrén<br />

på grund av snön, säger Dick. Bara i det till synes vardagliga<br />

uttalandet har man gett massor av viktig information: Det går<br />

att köra bil fastän man är förlamad, man kan ge sig ut ensam på<br />

olika ärenden, väder utgör inget hinder osv.<br />

Samtal och fysisk träning<br />

Jerry understryker hur viktigt det är att träffa andra skadade och<br />

prata om hur man löser olika utmaningar.<br />

– Jag kollar hur andra gör. Alla gör på olika sätt och det är inte<br />

säkert att mitt är bäst. Om någon tar på sig strumporna annorlunda<br />

än vad jag gör så provar jag ifall det sättet passar mig<br />

också.<br />

– Det bästa du kan göra för dig själv som nyskadad är att åka<br />

på ett träningsläger med Rekryteringsgruppen, hävdar Dick. Då<br />

vågar jag nästan lova att du kommer att få ett rikt liv även efter<br />

din skada.<br />

Träningslägret innebär mycket fysisk träning som stärker muskler<br />

och ökar funktionsnivån på ett högst påtagligt sätt, förutom att<br />

man möter andra i en liknande situation. Deltagarna lämnar lägret<br />

stärkta både till kropp och själ. Men livet förändras ständigt<br />

och man blir därför aldrig riktigt färdigrehabiliterad menar Dick.<br />

– Jag trodde jag hade prövat alla utmaningar, gjort allt, varit<br />

på alla ställen i världen. Men när jag fick barn ställdes jag inför<br />

något helt nytt igen. Nya utmaningar och nya situationer att<br />

”Livet förändras ständigt och man blir därför aldrig riktigt färdigrehabiliterad”.<br />

hantera med en liten bebis som är helt beroende av mig för mat<br />

och trygghet.<br />

Jerry har redan hunnit få barnbarn men ser ändå till att<br />

fortsätta utmana sig själv på olika sätt, bland annat genom rullstolsrugbyn<br />

som han hållit på med sedan en kompis drog med<br />

honom första gången till en träning 1994.<br />

– Det är det fysiska som är kicken. Det är hårt, snabbt och riktigt<br />

kul att dåna på varandra, ler Jerry nöjt.<br />

interVjupersoner<br />

namn: Dick Stenberg<br />

yrke: idrottskonsulent vid göteborgs Handikappidrottsförbund<br />

skadad: 1982<br />

namn: Jerry nieminen<br />

yrke: Byggskadereglerare vid Länsförsäkringar<br />

skadad: 1988<br />

Rekryteringsgruppen är en ideell förening som genom<br />

uppsökande verksamhet erbjuder ryggmärgsskadade<br />

och andra rörelsehindrade möjligheter till mental och<br />

fysisk träning för ett aktivt och självständigt liv. Besök<br />

gärna Rekryteringsgruppens hemsida om du vill veta mer.<br />

www.rekryteringsgruppen.se<br />

Av Jonaz Björk och Susanna Arolin<br />

25


26<br />

Bakom Otto Bock<br />

Dialog ställer sju frågor till Per Bjergsrud, säljchef<br />

för proteser och hårda ortoser på Otto Bock<br />

Scandinavias norska marknad.<br />

hur länge har du Varit i branschen?<br />

– Det här är så intressant och spännande så jag har<br />

hållit på med det under hela mitt yrkesliv. trettiofem år!<br />

På Otto Bock har jag jobbat i tretton år.<br />

Vad handlar säljande om för dig?<br />

– Kreativitet och engagemang, framför allt. Det handlar<br />

om att lösa kundernas frågor och problem på bästa sätt.<br />

Kunden är viktigast. För egen del så försöker jag alltid<br />

vara mig själv, det är det enda som fungerar.<br />

Vad är gemensamt för otto bock scandinaVias<br />

produkter?<br />

– Otto Bock är innovativt och drivande. Vi har ett komplett<br />

spektra av produkter, det är en av våra stora styrkor.<br />

Produkter som kan bidra till att alla som har ett speciellt<br />

behov kan öka sin livskvalitet.<br />

Vad är det bästa med ditt jobb?<br />

– att känna att jag är en god leverantör med nöjda<br />

kunder. Och den feedback man får när en brukare får<br />

rätt hjälpmedel och en bättre vardag, den är ovärderlig.<br />

hur skulle du beskriVa dig själV?<br />

– Jag är nog en vaken och glad person. En typisk Clas<br />

Ohlson-personlighet, ha ha… fotar det jag ser framför<br />

mig och hamrar på sommarstugan och mekar med min<br />

Moto guzzi och håller på med det mesta. god mat och<br />

resor är också stora intressen.<br />

Vad är ditt motto?<br />

– ”Var litt romslig”, som vi säger i norge. Var lite generös,<br />

ge lite utrymme. Det är min fru gro som lärt mig det där,<br />

att det blir så mycket trevligare då. Hon är väldigt bra på<br />

det.<br />

Veckans höjdpunkt?<br />

– Fredagspizzan med familjen. Vi har ätit pizza tillsammans<br />

i snart 25 år. Det är stort.<br />

Anna Sjöstrand<br />

Patellofemoralt smärtsyndrom<br />

Patella Pro<br />

ger en ny<br />

behandlingsmetod<br />

Ortos som återcentrerar<br />

knäskålen<br />

Knäskålen är särskilt utsatt för luxation vid knärörelser<br />

med mellan 10 och 30 graders flexion/extension.<br />

Den dynamiska återcentreringstekniken hos Patella Pro<br />

gör att knäskålen behåller rätt fysiologiskt läge genom<br />

att leda den rätt längs det patellofemorala spåret. Oönskat<br />

tryck undviks genom att man använder ett ledningssystem<br />

som fungerar parallellt med flexionsvinkeln.<br />

Patella Pro-ortosen garanterar knäskålens medialisering i<br />

alla relevanta flexionsintervall – alltid rätt mängd stöd.<br />

Neurexa Line - ortoser<br />

som främjar aktivitet<br />

och rörelse vid strokerehabilitering<br />

Genu Neurexa – motverkar effektivt hyperextension och<br />

underlättar gångförmågan<br />

använd genu neurexa som ett stöd i rehabiliteringsfasen,<br />

eller senare i vardagen för att underlätta förflyttningar. god<br />

proprioceptorisk effekt tack vare att ortosen täcker ett<br />

stort hudområde. Hög stabilitet tack vare ledade skenor<br />

och oelastiska dragband (klassiskt trepunktssystem).<br />

Manu Neurexa – förenklar träning och skyddar mot<br />

stötar<br />

Manu neurexa placerar handleden i en funktionell position<br />

och används vid slappa pareser. Smärtlindrar och skyddar<br />

handen.<br />

Omo Neurexa – förbättrar gångförmågan och underlättar<br />

aktivitet<br />

Omo neurexa används som ett effektivt hjälpmedel i rehabiliteringen.<br />

Produkten lanserades för ett par år sedan och<br />

är nu förändrad med hänsyn till design och tåligare material.


5-7 april 2011<br />

Anatomic 3D PUR liner<br />

- linern för framtiden<br />

Linern har varierande väggtjocklek. På känsliga ställen är<br />

materialet tjockare för att ge extra skydd och i andra områden<br />

tunnare för att öka rörligheten och komforten. Linern<br />

är förflekterad (20°) vilket underlättar knäflexionen och<br />

minimerar rynkor och veck.<br />

fördelarna med 3r93 i korthet:<br />

• Riktat stöd för behandlingsprocessen<br />

• Funktionerna kan anpassas till protesanvändarens<br />

individuella säkerhetsbehov<br />

• Enkla justeringar<br />

• Enkel protesinpassning<br />

• Funktionell design<br />

3R93 Den moderna terapeutiska knäleden<br />

Den perfekta knäleden – från de första stå- och gåövningarna med den<br />

tillfälliga protesen och hela vägen till den slutliga passningen!<br />

Knäleden 3R93 är konstruerad för att kunna användas med manuell låsning<br />

för att senare, när användaren har tränat upp ökad mobilitet, fungera<br />

som knäled med friktionsbroms.<br />

Leva & Fungera 2011 - Nordens största hjälpmedelsmässa. Den 5 till 7 april möts utställare<br />

och besökare på Svenska Mässan mitt i Göteborg. Leva & Fungera är den mest kompletta<br />

mässan när det gäller hjälpmedel, assistans och annan service för personer med funktionsnedsättningar<br />

i alla åldrar. Möt Otto Bock i monter nr B02:22.<br />

ortopedteknik 2011<br />

31 mars–2 april är det dags. Kom till Göteborg<br />

Convention Centre (Svenska Mässan) och träffa<br />

hela den ortopedtekniska branschen igen.<br />

Ortopedteknik 2011 vänder sig till samtliga<br />

yrkeskategorier som finns på Ortopedtekniska<br />

avdelningar.<br />

All information och hela programmet hittar du<br />

på www.ortopedteknik2011.se<br />

Kom och lyssna<br />

på Dag Noren<br />

Ortopedteknik 2011<br />

Lördag den 2 april<br />

kl 09.15-10.15<br />

utvecklingen av Healthcarebranschen<br />

och Strategival för<br />

Ortopedtekniska företag,<br />

Dag noren.<br />

27


www.ottobock.se<br />

C-Leg®<br />

– sätter fokus<br />

på livskvalité<br />

Mer än 700 skandinaviska<br />

lårbensamputerade använder<br />

en C-Leg® knäledsprotes.<br />

Mikroprocessorteknik med<br />

sensorer gör att knäleden<br />

alltid vet i vilken gåfas du<br />

befinner dig och anpassar<br />

sig för att du säkert ska<br />

kunna röra dig obesvärat.<br />

Det kan exempelvis gälla att<br />

gå nedför trappor, sluttningar<br />

eller på ojämna underlag.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!