"Susan Key, Gyllene snittet" ByggGLAS 6-2000 - Gbf

key
susan
Hänga tavlor 1:2
Gyllene Snittet
Vid betraktandet av en tavelvägg kan de flesta
säga om något hänger »fel«. Men hur många kan
säga varför?! Det är minst lika svårt att hänga
en harmonisk vägg i butiken som i hemmet.
Finns det då något recept på en ultimat lösning?
Olika lösningar är förstås tillämpningsbara beroende
på ljusinflöde, möblering, rummets användningsområde,
väggfördelning – och självklart, konstverken
själva.
Gyllene Snittet (se inforuta samt illustr. a) är ett
sätt, kanske t o m det vanligaste som tillämpas på museerna
(se illustr. b). Naturligtvis är den principen applicerbar även
i hemmet och i butiken. Gyllene Snittets formel kan tyckas
komplicerad att räkna ut. En förenklad version, åttondelar
ger ett snarlikt resultat. Dessa bägge metoder används både
våg­ och lodrätt för såväl konstverk som vägg (illustr. c).
Ögonhöjden är ytterligare ett alternativ (illustr. d) Här indelas
konstverket vågrätt i tredjedelar och linjen av den övre
tredjedelen hänges i ögonhöjd. Med olika långa familjemedlemmar
får man naturligtvis kompromissa.
Riv pyRamideRna
Vill man gör ett kollage av flera tavlor behandlar man dem
som ett objekt för att få rätta höjden. Enklast är då att lägga
pussel med dem på golvet innan man spikar hål i väggen.
Tillgång till galleriskenor underlättar i hög grad.
Lämplig balans tavlorna emellan uppnås om de mindre
placeras under de större då de annars hamnar för långt från
betraktaren. En jämn överkant (illustr. e) är att föredra framför
en jämn underkant då det senare alternativet upplevs
pyramidlikt. Mer fördelaktigt är det dock med Gyllene
Snittet och/eller ögonhöjdsprincipen då man endast har
en enkel rad av inramningar (illustr. f).
Att mäta in tavlors höjd efter soffor, bokhyllor eller
liknande kan lätt ge ett stelt intryck och tar även udden av
konstverket på grund av att det då behandlas som ytterligare
en inredningsdetalj. Det är dessutom lättare att hänga tavlor
snyggt om även resten av möblemanget placeras efter det
Gyllene Snittet­principen.
26 bygg glas 6/00
ILLUSTRATION A
GYLLENE SNITTET
Uträkningar på två sätt.
X=Gyllene Snittet
A:B=Given sträcka
Mitten
BRunt »doftaR« Rostat
Hängningen är n del av hemligheten bakom en harmonisk
tavelvägg. Färger är en annan. Ju mer vi lär oss om färgers
inverkan ju bättre kan vi tillgodose våra kunders önskningar.
Tillverkare av t ex bilar, kylskåp och kläder är väl medvetna
om vad de gör innan de släpper ut en ny färgkollektion av respektive
varor. Vi kan lära oss att använda färger på samma sätt.
Individer reagerar dock olika på samma färg. Att se färg
är en sak, att »känna, dofta och höra« färg är en annan. Rött
t ex har styrka, snabbhet och passion, men står även för ilska
och uppvigling. Rött är stimulerande på gott och ont. Rött
har ett högt ljud och upplevs som energirikt. I röda miljöer
kan man få adrenalinkickar, men man kan endast uppehålla
sig här i kortare perioder.
Brunt däremot kan spegla jord, bekvämlighet och otymplighet.
Brunt har ett lågt, dovt ljud och doftar rostat. Bruna
miljöer är avkopplande, bekväma och trygga utan stora konstraster
och starka reaktioner.
moRotsoptimism
Det ger oss styrka att begripa färgernas egenskaper. Man
skall inte tro att konstnärer till sina motiv valt färger av en
slump. Impressionisterna är ett gott exempel på hur de gav
sin samtid en känsla av optimism, själsäkerhet och energi när
de uttryckte sig med de djärva, klara mellantonerna av exempelvis
äppelgrönt och morotsorange, vilka komponerades
ton i ton i starka kontraster mot varandra.
Influenserna från Östern har de senaste decennierna blivit
mer och mer påtagliga. Arkitekter och inredningsdesigners
världen över har tagit intryck och i sina yrken införlivat
filosofin »Feng Shui«.
(Forts följer i ByggGlas nr 1/2001)
Susan Key, gcf
Inramningsdesigner ◆
A
A
X
X
B
B

1
3
ILLUSTRATION C
GYLLENE SNITTET
ELLER 8-DELS METODEN
(5/8-delar + 3/8-delar)
} }
ILLUSTRATION E
1+2=Gyllene Snittet
3=jämn överkant
1
1/3
1/3
1
} 1/3
}
}
2/3
2
38,1966%
2
3
2
ILLUSTRATION B
MUSEI-MODELLEN
1=tänkta linjen,
som vanligast
hamnar på 1,4 m.
ILLUSTRATION D
1=ögonhöjd
ILLUSTRATION F
1+2=Gyllene Snittet
3=ögonhöjd
Skisserna beräknade på standardtakhöjd
(ca 2,3 m). Med högre i tak kan proportionerna
C, D och F vändas upp och ner.
1
1
}
}
3/8
5/8
Gyllene Snittet
Gyllene Snittet »upptäcktes« tro­
ligen av Pythagoras, grekisk filosof,
ca 570–497 f Kr och utvecklades
av hans anhängare, pythagoréerna,
på 400­talet f Kr.
Euklides (ca 300 f Kr, grekisk
matematiker) nämner Gyllene
snittet i »Elementa«.
Renässansmatematikern Luca
Paciolo omtalar Gyllene Snittet
i »Den gudomliga proportionen«
1509 med illustrationer av
Leonardo da Vinci.
Tillämpades ofta i akademiska
måleriutbildningar under 1800­talet.
Är en benämning på en uppdelning
av en sträcka i två delar, där hela
sträckan A:B förhåller sig till den
större delen A som den större
delen A gör till den mindre delen B.
D­v s (A+B): A=B. Eller 1+1/φ=φ,
där φ=A:B är den gyllene kvoten.
Alltså är φ en rot till andragradsekvationen
φ 2= φ+1 (se illustr A).
Nationalmuseums och Moderna
Museets utställningstekniker utgår
ifrån att 38,1966 procent (Gyllene
Snittet) av höjden på samtliga
tavlor i en rad skall hänga under
en tänkt vågrät linje (på ungefär
1,4 meters höjd, se illustr B).
Konsthist. Normen för harmonisk
proportion och en efter Gyllene
Snittet indelad linje har betraktats
som »skönhetslinje«. Regel för
människokroppens uppbyggnad då
naveln är skärningspunkten för hela
kroppen, näsroten för huvudet o s v,
under den grekiska skulpturens
glanstid.
Källor: NE, Svensk Uppslagsbok,
Gert Granli, teknikchef MM
bygg glas 6/00
susan
key
27