Ladda ner pdf - Södra Lappland

ja k t o f i ske i Södra L appl and
Jakt- och
fiskeäventyr
2
Ripa, tjäder och orre. Hare, räv och
älg. Lo och björn. För dig som gillar
att jaga finns det ett stort utbud av
äventyr i våra omgivningar. Därtill är
naturen både spektakulär och storslagen.
Kommunerna i Södra Lappland har
under utsetts till både årets ”fiskekommun”
och årets ”jaktkommun”,
vilket vittnar om den potential hela
vårt område har.
Oförglömliga jaktupplevelser
Kring Åsele finns milsvida skogar och en varierande
jakt. I Dorotea är höst- och vinterjakten efter
ripa i Borgafjällen en jaktupplevelse utöver det
vanliga. Vilhelmina bjuder på stora fjällområden
och djupa skogar för dina jaktutflykter. Oavsett
var du förlägger jakten så väntar oförglömliga
”Här finns kalfjällets lockande miljöer, med
porlande bäckar och småtjärnar, och bara
någon mil därifrån de djupa skogarna.
Var du än befinner dig, är det alltid nära
till vatten, småbäckar, tjärnar, sjöar, åar...”
jak t & f iske
upplevelser. Att få känna vinden i ansiktet, blicka
ut över nejderna eller jaga tillsammans med din
hund är bara några högtidsstunder som du kan få
uppleva här i södra Lappland.
Fiskevatten för alla
Här finns det fiskevatten som tillfredställer alla
önskemål. Naturen är varierande och inbjuder
till upptäcktsfärder. Abborre, gädda, öring, röding
och harr är de mest populära sportfiskarna.
I skogslandets trolska miljöer eller fjälldalgångarnas
kristallklara strömmar och sjöar finns ett stort
utbud av fiskevatten. Att bege sig ut i vildmarken
och fiska är medicin för både kropp och själ.
Samvaro mellan huggen
Röken från elden, smaken av nykokt kaffe och
naturens alla dofter berusar dina sinnen och ger
ett välbehövligt avbrott från vardagens stress och
jäkt. Kanske har du sällskap av en vän eller familjen,
vilket ger tid för samvaro mellan huggen.
Bäckar, älvar, tjärnar eller sjöar. Vinter eller sommar.
Flugfiske, spinnfiske, mete eller vinterfiske.
Utbudet är nästintill oändligt stort. Dessutom
finns det flera Fiskecentrum som kan vägleda dig
till ditt drömfiske i vår region.
Välkommen till Södra Lappland
- Åsele, Dorotea och Vilhelmina!
Vildmarkskommuner rika på naturupplevelser,
fisk och vilt. En inbjudan
du bör ”nappa” på!

”Skogslandets möjligheter till jakt på
den ståtliga tjädern eller högfjällets
delikatess, ripan. Oavsett vad du väljer
finner du gott om dessa i våra jaktmarker.
”
jak t o f iske i Södra L appl a n d
Jak t & f iske
3

4
ja k t & f i s ke i Södra L appl and
Kultsjödalen, Vojmådalen och Borgafjäll
är kända arenor för friluftsliv. Besöker
du någon av dalgångarna för att fiska har
du chansen att få uppleva högtidsstunder.
Följ med till Ransarån, övre Vojmån och
Slipsikenområdet.
Kristallklara Ransarån
Med sina kristallklara strömmar är Ransarån ett
vattendrag som det är lätt att förälska sig i. Övre
delen rinner genom en orörd vildmark medan de
nedre strömmarna finns intill bilväg.
Sträckan mellan Ransarn och Gikasjön är kanske
Sveriges bästa flugfiskevatten efter grov röding.
Varje år landas bjässar med vikter över två
kilo och fiskar runt kilot är vanliga när rätt förhållanden
råder. Fiskesäsongen är lång och den
startar redan i april med ett spännande flugfiske i
vakarna. På den övre flugfiskesträckan av ån riktas
blicken i huvudsak mot åns prickiga invånare,
även om röding kan bli en trevlig bonusfångst.
Flugfisket är både spännande och nyckfullt i de
vackra omgivningarna.
F iske
Tre spännande
fiskevatten
Med kanot längs övre Vojmån
Kanot är ett färdmedel som sätter extra krydda
på fiskeäventyret till de övre delarna av Vojmån.
Med utgångspunkt från Gielas tar man sig västerut
mot den norska gränsen, över större och
mindre sjöar. Ån är för det mesta paddlingsbar,
men de större forsarna kräver att man bär eller
flottar kanoten.
Fisket är spännande.
Harren dominerar men det finns stor öring på
hela sträckan. När du passerar Gottern har du
även möjlighet att överlista rödingen. Släpa ett
långdrag efter kanoten och spana efter vakande
rödingstim.
Forsarna strax öster om Åtnikstugan, en bit från
den norska gränsen, är en naturlig vändpunkt
på paddlingsäventyret. Det går att paddla ytterligare
ett par kilometer men ån har där krympt
avsevärt i storlek.
Högfjällsfiske i
Slipsikenområdet
Fiskevattnen i Slipsikenområdet når man efter
ett par timmars fjällvandring från Klimpfjäll eller
Borgafjäll. Utspridda i den karga terrängen
finns mängder av större och mindre sjöar. Många
består endast av en liten blå prick på kartan som
förkunnar deras existens. I väst rinner Slipsikån
som också ingår i fiskekortet.
Öring och röding finns i området. Fisket är
nyckfullt. En sjö som varit livlös i flera dagar kan
plötsligt explodera i vak, när fisken glufsar i sig
insekter från vattenytan. Spinn är att föredra när
vinden är hård och flugfiske när fisken är aktiv
under dag- och nattsländekläckningar.
■
Text & Foto:
>Magnus Ström<
www.magba.se

Här kan du fånga ditt livs
RÖDING
Vår kanske vackraste fi sk, rödingen är
också den som bjuder sportfi skaren den
största utmaningen. Rödingfi ske kan vara
frusterande då det, framför allt vid ismete,
inte alls är ovanligt att man ser rödingarna
sakta snirkla kring betet men det är stört
omöjligt att få dem att hugga. Men det kan
också vara alldeles, alldeles underbart...
Rödingar går nämligen gärna i stim
och ofta tenderar de ha ätperiod
allihop samtidigt. Detta
kan ge helt fantastiska
fi skeupplevelser. Jag har
redan nämnt ismetet
där kikmete absolut är
att föredra. I det kristallklara
vattnet syns
rödingen med sin vita
fenkant väl mot botten
och spänningsmomentet
när man ser en stor röding
glida förbi blänket, vända om,
nosa lite på maggotten, simma undan
igen, komma tillbaka och kanske, kanske hugga
är obetalbart. I det här lägena skiljer man verkligen
fi skare från fi skare - har du nerver nog att
hålla dig lugn eller kommer du att bli för hetsig
när den där tvåkilos rödingen du drömt om för
tredje gången är framme och nosar på kroken?
TIPS PÅ RÖDINGVATTEN
Skogslandet
ÅSELE
Holmsjön
inom Tegelträsk fi skevårdsområde har ett bestånd av grov
röding. Även möjligheter till boende.
Abborrsjön
ligger i direkt anslutning till Åsele tätort. Ett lättillgängligt
och populärt rödingvatten.
Abborrvattnet
i Tallsjö fi skevårdsområde, bör också nämnas.
I sjön fi nns även ett bestånd av öring.
DOROTEA
Exempel på rödingsvatten inom Doroteas skogsland är
Lillsjön, Sallsjöåsystemets FVO, Ö. Tallvattensjön, Avaträsk
FVO, Långtjärn, Ormsjöortens FVO och Ö Hundsjön inom
Storbäck- Arksjö FVO.
VILHELMINA
Sandsjön
ca 1 mil norr om Vilhelmina tätort och håller bland annat röding.
Ett put and take-vatten, som drivs av sportfi skeklubben
på orten. Sjöarna i området är lätta att åka till och försedda
med rastplatser och en handikappbrygga sommartid.
jak t & f iske i Södra L appl and
Flugfi sket är inte heller det fy skam. Rödingen
vandrar ofta fram i stim i vattnen och en lugn
sommarkväll kan då se hur vakringarna kommer
närmare och närmare ens fi skeplats. Även här
gäller det att behålla lugnet. Minsta oförsiktiga
rörelse kan få stimmet att välja en annan väg eller
sluta vaka. Att tänka på när det gäller rödingen
är att den inte plaskar på som andra arter kan
göra när den är uppe och tar ett byte. En kilos
röding kan mycket väl lämna lika små
vakringar som en öring på ett par
hekto, den liksom smyger upp
till ytan och suger ner sitt
byte med ett slurp. Jag
har även varit med om
fl era bra spinnfi sken efter
röding. det äter som sagt
var gärna tillsammans
och har man tur och
hittar ett stim hungriga
rödingar kan vem som helst
få uppleva sitt drömfi ske.
Ett varningens ord kan dock vara
på sin plats. Den som upplevt ett riktigt
bra rödingfi ske är oftast fast på kroken för gott
och det kan vara så att du kommer att vara
”tvungen” att återvända hit gång på gång resten
av ditt liv. ■
Text
>Mattias Fjällberg<
Fjälltrakterna
De mest besökta rödingsvattnen inom Doroteas fjällvärd är
Mellan Rissjön, Dorotea övre sockenallmänning, Oxvattnet,
Grubbsjön, Rödingssjön, Borgasjön och Dabbsjön inom
Borgafjälls kortfi skeområde. I de två större sjöarna Dabbsjön
och Borgasjön är det lättast att komma tilltals med
rödingen under sommaren från båt.
I Kultsjödalen, Vilhelmina kommun kan turistföretagen anvisa
sina gäster till främst Kultsjön, Västra Marssjön, Gikasjön
och Njakaområdet. Fiskerättsägarna har under senare
år gjort en mängd fi skevårdande åtgärder i sjöarna och
fi sket kan bli ännu bättre inom den närmaste tiden.
Rennäringsenheten upplåter fi skevatten ovan odlingsgränsen.
Här fi nns rödingvatten som bl a Gitssjön, Satssjön,
Östra Marssjön och Stöksjön sjöar med mest småröding.
Ransaren är ett klassiskt rödingvatten där fi sket på senare
år varit mycket hårt. I övre Vojmådalen kan turistföretagen
anvisa en mängd rödingvatten, bl a fl era sjöar i Matskanområdet.
Ett vildmarksområde med stigar och rastkojor, där
fi sket kan vara mycket givande i delar av Krutsjön, Rissjön
och Rissjöblerikarna (upplåten endast 1/1 - 3/5). Fisket kan
vara svårt men det fi nns lite grövre röding. Närmare Norge
ligger Gottern som har bra ismete, men även Vapstälven
med sjöarna Gransjön och övre/nedre Vapstsjöarna som
är bra fi skevatten med chans till grov fi sk.
Foto: Magnus Ström
f iske
5

6
jak t & f iske i Södra L a p p l a n d
Målet var att komma i kontakt med de
stora öringarna i Stor-Rajan, men efter
en dags fiske visade det sig att vi fick
uppleva ett av de bästa harrfisken vi någonsin
haft.
Under flera år hade vi talat om att åka till Stor-
Rajan för att fiska efter den storöring som enligt
rykten skulle finnas i sjön. I mitten på juli var vi så
äntligen på väg mot byn Rajastrand med omgivande
fiskevatten.
Sörviken är utloppsviken från Stor-Rajan. En
giftig plats för grov öring och harr. Vid bron över
Saxån varnas bilisterna för hoppande öring.
En båt lånades ut av en vänlig Rajastrandsbo som
även gav oss flera nyttiga tips om var vi skulle ha
störst chans att komma i kontakt med storöringen
samt användbara beten. Vi riggade upp flera
spön med olika wobblers och började köra längst
rekommenderad rutt.
Under en stor del av dagen hände dock ingenting.
Ekolodet visade att fisken gick så djupt att vi inte
nådde ned med dragen. Tankarna började vandra
iväg till den turist som för några år sedan tog en
öring på över åtta kilo från land. Han trodde att
den fisk han sett jaga i ytan var en stor gädda och
kastade därför ut det största drag han hade i draglådan.
Efter ett par kast hade han krokat fisken,
men när den närmade sig land såg han att gäddan
var prickig.
Medan vi körde över sjön med linorna släppande
efter oss började vinden lugna sig och fisk vaka. En
annan båt låg ute vid en udde och när vi körde förbi
så höll båtägaren upp en kilosharr. Vi stannade och
började prata. Han berättade att under gårdagen
hade han fått en 1,5 kilos harr på spinnare.
Spegelblank yta
Vädret var definitivt på vår sida. Hela sommaren
hade präglats av regn och förmodligen är det mer
undantag än regel att Stor-Rajan, som är en stor
sjö, ligger spegelblank.
De insekter som lockade fiskarna till ytan var
F iske
enstaka sjösandsländor (rocken) samt plogande
nattsländor. Vi riggade snabbt våra flugspön och
efter en liten stund hade Peter krokat dagens första
harr på en E-12:a.
Peter lyckades kroka ytterligare ett par harrar
medan jag tappade flera. I frustrationen föreslog
jag att vi skulle gå iland och fika för att pröva
lyckan senare. Sagt och gjort, vi styrde mot land
och medan vi fikade kastade jag ut torrflugan i en
liten vik.
Efter en stund var en större harr uppe och tog
flugan. Men motrycket kom för sent. Svärande
kastade jag ut flugan igen på samma ställe och
efter ett tag så bredde en vakring ut sig där flugan
varit. I mothugget kändes det att det var en
skaplig harr. När den närmade sig land såg jag
att det förmodligen var en av de större harrar jag
någonsin fångat. Vi provade flera vikar på vägen
hem och i alla vakade det grov harr. Ett flertal harrar
med vikter kring kilot fick spöna att ställa sig
i djupa bågar.
Detta fiske spred sig snabbt till boende inom Dorotea
samhälle, vilket resulterade i att fler provade
fiskelyckan i Stor-Rajan. En ung fiskeentusiast
berättade att han och hans far hade ett lysande
fiske efter grov harr upp mot två kg i utloppsviken
från Stor-Rajan.
Nedströms Stor-Rajan ligger ytterligare tre sjöar
som innehåller grov harr och öring enligt boende
i Rajastrand. Det blir spännande att prova fisket i
dessa sjöar under kommande säsonger.
HARR I
RAJAN
Delfiner i Lill-Rajan
En bofast i byn Rajastrand tittade en dag kring
midsommar ut genom fönstret och utbrast ”har
vi delfiner i sjön”. I en vik nedanför huset kläcktes
stora mängder sjösandslända, vilket lockat öring
till kalas. Stora öringryggar syntes i vattnet.
Fiskevårdsområdet förstärkningsutsätter varje
år öring, som de håller i en kasse i sjön tills det är
dags att släppa ut dem.
Med vetskap om detta provade jag och Peter
lyckan under försommaren 2001. Inga insekter
hade börjat kläckas och då vi kände på vattnet var
det isande kallt. Förmodligen var vi någon vecka
för tidiga innan de stora rockenkläckningarna
skulle börja.
När vi ändå var på plats så provade vi dragrodd
i sjön. Ett par mindre öringar fångades på små
skeddrag och spinnare. Då vi närmade oss utloppet
på sjön hakade en bättre öring på och efter
ett par minuters kamp kunde en öring på 1,3 kg
bärgas. Peter tappade en liknande öring alldeles
vid båtkanten strax efter.
Under försommaren och hösten är det lättast att
komma till tals med de större öringarna i Lill-Rajan
och det fångas årligen en mängd öringar över
två kilo. Det skulle vara intressant att få flugfiska
under rockenperioden efter sjöns prickiga delfiner
från en flytring eller en båt.
Text:
>Jörgen Andersson

Tänk om man hade tre veckor av bästa semestertid
till sitt förfogande. Då skulle en av veckorna
användas till flugfiske i de nedre delarna av
Vojmån. Tyvärr har jag inte tillgång till
tre veckor denna gång. Tiden är istället
begränsad till endast en dag.
Med hjälp av vänliga vilhelminabor,
med god lokalkännedom
och stort fskekunnande, bör
det kunna bli en trevlig resa
ändå. Vilhelmina är en vacker
inlandsmetropol, en färgstark
och vital port till den
västerbottninska fjällvärlden.
En dörr som aldrig behöver
dyrkas upp för varken turister
eller nyinflytade . I denna vänliga
atmosfär träffar jag Christian Nilsson,
min ledsagare till Vojmåns nedre
strömmar.
Flera fiskrika avsnitt av nedre Vojmån är
både lättillgängliga och familjevänliga. Bara för
att spetsa till det hela väljer vi dock en av de besvärligare
sträckorna., som sällan besöks av människor
över huvud taget.
Trots närheten till samhället går den två kilometer
långa vändringen till fiskesträckan genom en
urskogsartad miljö. Den svårtillgängliga terrängen
utmed ån karaktäriseras av stora stenblock
och djupa skrevor.
jak t & f iske i Södra L appl a n d
Den som vill sätta personligt rekord på harr
har goda förutsättningar att lyckas i Harrsjö
Sportfiskeområde
TIPS PÅ HARRVATTEN
Skogslandet
ÅSELE
Lögdeälven
Längs i stort sett hela älven finns också fina möjligheter
till harrfiske, som kan bedrivas större delen av säsongen.
Lögdeälvens utformning, med långa stryk- och forspartier,
gör den mycket lämplig som flugfiskevatten.
Torvsjöån
Torvsjöån innefattar bl a Torvsjöån och Kvarnbäcken.
Området är lättillgängligt och väl försett med vägar och
stigar samt är uppmärkt med skyltar.
Gideälven
Här finns ett fint strömfiske efter harr.
DOROTEA
Långseleån
Ån är känd för sina otaliga harrar och fina öringar.
Hela åns sträckning inom Ormsjöortens FVO är lätttillgänglig
med bilväg både på södra och norra sidan
En dag vid Vojmån
”När vi når vår fiskeplats
konstaterar vi vid en hastig
blick att det vakar massor
av harr i Vojmån”
StorRajan-området
Läs mer i artikeln på föregående sida.
Dorotea flugfiskeklubbs fiskevatten
Dessa vatten omfattar Stortjärn, Belandertjärn, Lilltjärn,
Vallsjötjärn, Västra Vallsjön, Östra Vallsjön, 6 km sträcka
av Fjällån, Mörttjärnsbäcken, Sörån, Norrån, Mörttjärn,
Vitstenstjärn
Fjällentrakterna
VILHELMINA
Vojmån
Området erbjuder fiske efter öring och harr. Sommartid
fiske med fluga eller drag från båt. I området får man
ofta fin öring på spinn eller fluga. Harren är den vanligast
förekommande fisken.
När vi når vår fiskeplats konstaterar vi vid en hastig
blick att det vakar massor av harr i Vojmån.
Fiskeutrustningen tacklas upp av flinka
händer och snart viner linorna över ån.
Det ovanligt låga vattenståndet gör
det lätt att hitta fisken, som inte är
nödbedd varken på torrfluga eller
nymf. De flesta av harrarna
är inga bjässar men bjuder
ändå segt motstånd. Några
är dock klart godkända men
returneras ändå av hänsyn
till det vackra vattendraget.
Denna respekt för ån, den åldrande
skogen och den genuina,
dramatiska terrängen, gör att vi
agerar med största vördnad. Till
skillnad mot dagens högljudda actionsfiskefilmer,
tassar vi nästa fram
på tå och viskar de få gånger vi samtalar
med varandra. Det är så här vi vill ha det.
En kraftig regnskur drar förbi, med en bildskön
regnbåge i sitt släptåg. När solen åter bryter igenom
är skuggorna långa som flaggstänger. Det är
dags att vända tillbaka mot campen, mot några
timmars sömn inna det är dags att vända kylaren
mot nästa fiskeäventyr.
Text:
>Calle Bredberg<
f iske
7

8
ja k t & f i s k e i Södra L a ppl and
Gäddan
- vår största sportfisk
Gäddan är vår kanske ”tacksammaste” sportfisk.
Den är stark och stridbar, och kan fiskas alla tider
på året. Den roligaste metoden med naturligt agn
är flötmete efter gädda. De långsmala gäddflötena
som är genomskinliga med en orange eller röd tip
är att föredra. De ger minimalt motstånd när gäddan
angriper betesfisken. Prova att någon gång
byta de artificiella betena och istället fiska med ett
naturligt agn i sommar. Det kan löna sig!
Ismete efter gädda är bland de trevligaste nöjena
som erbjuds under vårvintern. Det är garanterat
Rockenfiske efter sik
Inga av sommarens olika insektskläckningar
är så laddade av förväntningar som
de stora sjö- och åsandsländkläckningarna
under försäsongen. Men fisket är inte alltid
så lätt som det verkar. Förtvivlan och frustration
brukar även vara återkommande
ingredienser i rockenfisket.
Normalt brukar rockenkläckningarna i Södra
Lapplandområdet uppnå sitt maximum under
midsommarhelgen, ibland betydligt tidigare.
När vi skjuter ur båten från stranden svärmar
rocken för fullt över land. Men redan efter några
årtag pekar Kjell mot ett blankstryk några hundra
meter nedströms intill den motsatta stranden.
- Där var det upp en sik. Och en till! konstaterar
Kjell och börjar målmedvetet styra båten i riktning
mot de vakande fiskarna.
Som om det vore det naturligaste i världen väljer
vi samtliga att fästa ”Grönlundare”, den lokala
men numera även nationella klassikern Grönlunds
nattslända, på våra tafsar. När det gäller
flugvalet under extrema kläckningar gäller det
som vanligt att man försöker sticka ut från det
lokala utbudet av äkta vara. Somliga tror mer
på att sättet att fiska hem flugan är viktigt för att
lyckas.
Hur och med vad man än fiskar är det dock oerhört
viktigt att flugan placeras på rätt plats i exakt
en speciell känsla att stå med ett böjt spö och drilla
en vildsint gädda genom ett ishål.
För ismetet krävs ingen märkvärdig utrustning.
Det går att köpa speciella isfiskespön, men ett alternativ
är att bygga om ett kasserat spö.
För att öka chanserna att upptäcka ett hugg kan
man fästa ålbjällror på vipporna. Tacklet är enkelt
att tillverka: trä några genomborrade blykulor
på linan och knyt sedan på ett tvåvägs lekande i
storlek 6-8. Mellan sänket och lekandet placeras
en gummipärla för att skona knuten.
rätt ögonblick. Det optimala är att lägga flugan
mindre en meter framför fisken. Överflödet av
föda medför att serveringen av just din anrättning
måste passa fisken perfekt, den anstränger sig inte
det minsta för att leta upp din fluga. Taktiken blir
alltså att sitta och vänta in en speciell fisk som du
sedan bestämmer dig för att fiska efter.
Endast ett par kast senare är det dags igen. En
nästan dubbelt så stor sik bjuder upp till en förvånansvärt
utdragen kamp. Normalt är inte siken
någon större fighter, men den kan vara lurig och
är känd som en ”kroklossare”.
Efter en knapp timmes fiske avtar huggperioden
tvärt. Förutom några skvättande småharrar blir
det helt lugnt på ytan. .
Vi avslutar så småningom eftermiddagspassets
fiske. Flera sikar får vila på håvgarnet, men ingen
Krokstorleken avgörs av hur stor betesfisken är.
Betesfisken apteras med en trekrok i överkäken
och den andra i basen till ryggfenan. Själv föredrar
jag agnfisk, jag vet många fall där gäddor huggit på
fisk som t ex strömming. Sedan betesfisken placerats
20 - 30 cm ovanför botten fästs linan i vippans
metallklämma och rullen frikopplas.
av dem orkar tynga vågen under kilosstrecket.
Förhoppningarna på kvällspasset är dock betydligt
större. Det är mellan nio och tio på kvällen
som Klondykestämningen brukar infinna sig.
Vid sjutiden inleder vi kvällspasset några kilometer
längre nedströms i ån. Valet av fiskeplats
beror främst på att det var just precis här som de
stora sikarna landades för några dagar sedan.
Hur vi än pepprar vattnet med olika flugor vägrar
storsikarna att hugga. Vid ett flertal tillfällen
gör de tafatta försök och ibland reser sig vattnet
under flugan.
När vi en stund senare når Volgsjöfors noterar vi
omgående att Kjells förslag att byta fiskeplats var
en utmärkt plan. På vägen ut lyfter Mats upp och
returnerar två mindre sikar.
Överallt vakar fisk och stundtals står vi alla med
böjda spön. Under den magiska fiskestunden
landas flera stora fiskar, även om ingen av dem
kan kategoriseras som jättesik.
När den enorma vakorgien avslutas sker det som
genom ett slag med ett trollspö. Den abrupta
finalen på fiskekvällen och den
därpå följande nästan skrämmande
stiltjen lämnar oss med
gapande munnar. Var tog fisken
vägen? Och kläckningen? Tja, just
så är det faktiskt ganska ofta i det
här gamet.
■
Text & Foto:
>Calle Bredberg<
■
Text & Foto:
>Calle Bredberg

Ett snabbstopp mellan fjällfisketurerna,
några timmars tidsfördriv i brist på annat,
resulterade i en av sommarens mest
fascinerande fiskeupplevelser. När Calle
Bredberg bjöds in till fiske i Hällbymagasinet,
tre mil söder om Åsele, fick han
vara med om ett oväntat häftigt storabborrfiske.
Tjoff! Redan i det första kastet smäller en fin
abborre på och rullen knarrar till när det lilla
haspelspö böjs kraftigt. Enligt Janne Teblin, fiskeansvarig
på Åsele kommun, är dock halvkilosabborren
alltför liten för att ens fotografera.
- Äsch, den där är ju inte så märkvärdig. Du kan
ta fram kameran när vi har fått en abborre över
kilot. En normal dag på sjön brukar vi kunna få
ett tiotal abborrar mellan ett och halvannat kilo,
berättar Janne och låter fisken glida ur handen
ner i vattnet igen.
Nästa kast resulterar i en ungefär lika stor abborre
och ytterligare nästa kast en något mindre.
Inspirerad av Jannes framgångar knyter jag en
jigg på flugtafsen. Tyvärr är flugspöet det enda
redskap jag har med mig för dagen, helt enkelt på
grund av att dagens abborrfiske är frukten av ett
mycket spontant infall. Jaja, det är klart, man bör
givetvis inte åka iväg oklädd...
Jigg och flugspö är väl inte direkt någon perfekt
kombination, men det dröjer ändå inte lång tid
mellan huggen. Janne är antagligen aningen effektivare
med sitt lilla UL-spö men jag är definitivt
inte långt efter. Abborre efter abborre lyfts upp
ur vattnet och släpps tillbaka igen, men trots en
god huggintensitet väljer Janne att avbryta fisket
ganska snart.
- Det är ingen idé att nöta om det bara är småfisk.
Om storabborren var här så skulle vi redan ha
märkt det. Det brukar faktiskt bli en hel del förflyttningar
så här i början av fiskepasset, förklarar
Janne och puttrar iväg till nästa fiskeplats.
När jag ”sprätter ut” jiggen några fiskestopp senare
hinner betet knappt sjunka mer än någon
meter innan ett stenhårt påslag får mig att hoppa
till. Fisken lossnar dock efter några sekunder
men i samma veva bugar sig Jannes spö utanför
relingen.
- Det här är en större fisk, säger Janne tvärsäkert
och får jobba med fisken en god stund innan den
kommer inom synhåll.
- Wow. Det är en bjässe! Kolla, det är flera stycken
som följer efter, uppmärksammar jag Janne på.
Bland de tre abborrarna
som förföljer sin krokade
artfrände är två av dem i
samma storleksklass, gissningsvis
omkring kilot.
Den tredje utmärker sig
däremot som en betydligt
större fisk.
Nu blir det riktigt rafflande
för en stund. Abborrarna
hugger i varje kast
och den väntande fjällfisketuren
känns plötsligt
mycket avlägsen. Janne
lyckas bärga ett par av
storabborrarna men tappar
typiskt nog den allra
största alldeles intill båten.
Efter ett tag försvinner
jak t & f iske i Södra L appl a n d
Storabborrarna
i Hällbymagasinet
”En normal dag på sjön brukar
vi kunna få ett tiotal abborrar
mellan ett och halvannat kilo”
stimmet och lämnar plats för mer normala abborrar.
När vi landat något dussin av dem är det
dock dags att vända fören mot bilen. Under båtfärden
tillbaka känner jag mig mycket nöjd över
det korta, men intensiva fiskepasset och håller
inte igen med superlativerna.
- Det var länge sedan jag var med om ett sådant
otroligt abborrfiske, avslöjar jag för Janne.
Efter en stund måste jag dock korrigera mig en
smula.
- Jag har aldrig varit med om ett liknande abborrfiske.
■
Text & Foto:
>Calle Bredberg<
9

Ripjakt runt hörnet
10
ja k t & f i s k e i Södra L a ppl and
Vi har ställ in siktet på Sagatun, ett rekreationsområde
för både snöskoter- och skidåkare. När
vi efter några få mil kommit fram till vägslutet,
tar vi på oss skidorna för att åka någon kilometer
västerut innan vårt jaktområde börjar.
Den decimetertjocka skaren med några
centimeters nyfallen pudersnö låter skidorna
lätt ljudlöst glida fram mot vårt mål. Det tar inte
mer än en knapp halvtimma innan vi kommer
fram och dagens jakt kan starta.
Fågelkontakt
Vi tar på jakttäcket och kommenderar ut vår
irländska setter. Det dröjer inte många minuter
innan hon markerar ripdoft.
På sitt karaktäristiska
sätt med lyft
framben blir
hon som
fastfrusen.
- Här finns
det ripor
säger jag
till min
jaktkompis.
Vi åker fram
sakta fram, ser
till att vi kommer rätt
i vinden för att inte låta riporna
lyfta innan vi kommit inom skotthåll. När
vi kommit upp alldeles bakom
vår hund så kommenderar jag
avance, hunden går sakta fram
och vips lyfter en kull på 8-10
fåglar, på given signal så lägger
sig hunden och vi avlossar våra
hagelgevär med lyckat resultat.
Två ripor ligger i backen och vi
kommenderar aport. Efter en
stund och ett inte helt perfekt
apportarbete har vi så dagens
första ripor i våra händer.
Vi hinner inte åka speciellt långt
innan nästa fågelarbete.
Nu har vi istället oturen att vi
kommer lite fel i vinden och
denna kull lyfter innan vi
kommit till skott.
- det kan ju inte alltid gå som en dans
säger jag och skrattar.
Marssolen värmer och det börjar
bli varmt innanför jaktkläderna.
Vi tar en snabb lunch med Bullens
pilsnerkorv och kaffe. Hunden
får en behövlig vila inför dagens
fortsatta jakt.
När vi sitter med kaffet i den ena handen
och Bullens pilsnerkorv i den andra, blickande
söderut med flera mils utsikt säger vi till
varandra hur lyckligt lottat vi är som på så enkelt
sätt kan komma ut på sådan kanonjakt.
Endast en halvtimme färd hemifrån.
Lite bortskämd är man nog.
Höstjakt på tjäder&orre
Södra Lappland är riksbekant för sina skogsfågelbiotoper.
Att jaga orre och tjäder med
skällande eller stående fågelhund i våra vilda
skogar är både spännande, roligt och rogivande.
Jakten startar i gryningen och avslutas när
mörkret sänker sig.
Gärna med en pigg hund full av jaktlust och
energi som söker av markerna.
För tips lämpliga jaktmarker, kontakta någon
av våra turistbyråer för hänvisning till lämplig
jaktarrangör.
Dorotea: 0942-140 63
www.dorotea.se
tourist@dorotea.se
Vilhelmina: 0940-152 70
www.vilhelmina.se
tuby@vilhelmina.se
Åsele: 0941-140 78
www.asele.se
turistinfo@asele.se
En perfekt vinterdag med solen på väg
att stiga upp över horisonten åker vi
från Vilhelmina på väg mot Blaikfjället,
ett lågfjäll väldigt lättillängligt, ca
30 minuter med bil.
■
Text:
>Ove Mannelqvist<
Foto: Calle Bredberg

jak t & f iske i Södra L appl a n d
Toppjakt eller toppenjakt!
Efter en knapp timmes skidåkning i tjugogradig
kyla når vi tjäderns vinterland. Martin Bergman
och Micke Wester har varit här många gånger
förr, senast för bara någon vecka sedan. Då var
det över trettio grader kallt. Likväl vände de
hemåt med några tunga tjädertuppar i sina ryggsäckar.
Jaktens Formel 1
Toppjakt är inget för bekväma jägare som räds svett
och extrem kyla. För vildmarksjägaren är dock toppjakten
på många sätt jaktens formel 1. Martin och
Micke är jägare som låter hängivenheten över en
bra jakt i ett gnistrande och bildskönt landskap
gå före alla inomhuslockelser. Tjugogradig kyla är
faktiskt ofta ett ganska bra toppjaktväder.
Micke höjer ett handskförsett pekfinger mot januarihimlen
och pekar mot en talldunge ute på
en myrholme. De två tjädertupparna sitter i varsin
tall ungefär tio meter ifrån varandra. Avståndet
till fåglarna är cirka tvåhundra meter, vilket
måste anses vara lite väl långt.
Efter en stunds funderande beslutar han sig för
att backa undan en bit och sedan försöka avancera
ett femtiotal meter i skydd av en liten ungskogsridå.
En kvart senare har Micke lyckats komma i
skottläge på den högra fågeln. Han tar god tid på
sig att lägga ryggsäcken som stadigt stöd för bösssan
och hitta en bekväm skjutposition.
När han låter skottet gå är han säker på att träffa,
trots att avståndet torde vara närmare 150 meter.
Konstigt nog sitter nästa tupp kvar efter skottet
och Micke börjar omgående se sig om efter en ny
placering.
Sakta, mycket sakta ålar Micke framåt och sidledes
för att hitta läge,.
Dump. Ljudet när kulan slår in i fågelkroppen
ger snabb bekräftelse på att allt gått bra även denna
gång. Strax därefter plockar den nöjda skytten
två välväxta årstuppar ur lössnön.
Färden i vinterlandskapet fortsätter över en liten
höjd och förbi en myrkant, där dagens första solstrålar
börjar pensla snön i svagt rosa. Alla naturromantiska
funderingar läggs dock tillfälligt
åt sidan när vi stöter tre tuppar som seglar iväg
västerut.
Fåglar i topp
Femhundra meter senare upptäcker vi nästa
flock, i god tid den här gången. Totalt räknar vi
in sju tuppar, varav flertalet sitter i topp. Otroligt.
Vilken fågeltillgång!
Efter en stunds studie av de fridfullt betande fåglarna
beslutar sig Micke för att försöka smyga sig
på den närmaste tuppen, som placerat sig som
utkikspost i toppen av en tall mitt ute på en myr,
nästan hundra meter från de övriga fåglarna.
Under ansmygningen lättar dock tjädern och
Micke får koncentrera sig på en av de övriga fåglarna.
Han väljer ut en tupp som sitter halvvägs upp i
en tall, där en annan tjäder placerat sig i topp.
Allt går bra och tupp nummer tre rasar lika
stensäkert ner till foten av trädet som de andra
två gjorde. Tre skott - tre tjädertuppar, på en och
samma förmiddag dessutom. Ett ”äkta hat trick”
skulle nog en sportentusiast valt att kalla det.
Den bitande kylan och Mickes framgångar uppmuntrar
snart till en stadig brasa med tillhörande
matlagning och kaffekok.
Martin trollar fram potatis och fläsk ur ryggsäcken,
som snabbt förvandlas till fräsande godbitar
över brasan.
Det dröjer inte mer än en halvtimme efter fikarasten
innan Martin får nästa läge. De åtta tupparna
sitter fint till, de flesta av dem i topp och
några en ”våning” ner i sin tall.
Martin väljer ut en fin tupp, som sitter ensam
och betar tryggt under hela ansmygningen. När
kulan når fågeln ”spräcks nollan”.
- Jag kan aldrig sluta beundra ”skogarnas konung”,
avslöjar Martin leende när han så småningom
lyfter tuppen ur snön.
När vi tar ut riktningen mot Martins stuga i Meselefors
har skymningen så smått börjat lägra sig
över Vilhelminaskogarna.
I skarp silhuett mot kvällshimlen syns flera tjädertuppar
i talltopparna. Vi vänder dem ryggen
för denna gång, med ett löfte om att återkomma
så snart tillfälle ges.
■
Text & Foto:
>Calle Bredberg<
11

FAKTA FISKE I SÖDRA LAPPLAND
Ta reda på vilka regler som gäller för det fi skevatten
du vill besöka i god tid. Vissa delar av Ransarån,
övre Vojmån samt hela Slipsikenområdet
är kvoterat. Det innebär att ett begränsat antal
fi skedygn fi nns tillgängliga varje sommar. I andra
delar av Ransarån och övre Vojmån är fi ske tillåtet
med statens allmänna fi skekort, eller särskilda fi skekort
för enskilda fi skevårdsområden.
Respektive Fiskecentrum i dalgångarna kan ge
värdefull information och tips. Länsstyrelsen i Västerbotten
tillhandahåller fi skeinformation över de
statliga områdena samt ansökningshandlingar till
vissa kvoterade fi skevatten.
Fiskecentrum Kultsjödalen sköter administrationen
av de två kvoterade sträckorna av Ransarån,
varav den översta delen av ån hanteras i ett samarbete
med samebyarna i området. Fiskekorten
kan förbokas på Fiskecentrum, som också säljer
fi skekortet för den allmänna delen på försök under
2007.
Fiskecentrum Vojmådalen
www.gronfjall.com
Ligger i Grönfjäll. Fiske i sjöar och strömmande
vatten, även kalfjäll. Öring, röding, harr. Flugfi skesträcka
i Vojmån. Stugor, husvagnscamping. Bå-
Söker du en fi ske- eller jaktarrangör?
Gå in på vår hemsida www.sodralappland.nu
och använd vår sökfunktion: Fiske- & Jakt- katalogen.
tuthyrning. Helikopter kan ev. ordnas.
Bokningar görs hos Grönfjälls Fritidscenter tel
0940-870 19
Fiskecentrum Kultsjödalen
www.kultsjogarden.se
Ligger i Saxnäs. Sjö- och strömfi ske, även småtjärnar
på kalfjäll. Öring, röding. Flugfi skesträcka
i Satsån. Boende på Saxnäsgården och Kultsjögården.
Tältkåta vid tjärnar i fjällmiljö. Boende på
Njakaområdet med leder och rastkojor. Båt- och
skoteruthyrning, fl ygtransporter kan ordnas.
Information och bokningar:
Kultsjögården tel 0940-700 44.
Fiskecentrum Vilhelmina
Ligger i centrala Vilhelmina, i klassiska butiken
Grönlunds Fiske. Här fi nns översiktskarta över fi sket,
fi skebroschyrer och annat som kan vara bra
att ta del av om man fi skar i närområdet, Vojmån
eller trollingfi skar i Volgsjön, eller innan man åker
vidare in mot fjällen.
”Fiskarens turistbyrå” med senaste nytt om fjällfi
sket. Nås på telefon 0940-559 07 eller Vilhelmina
Turistbyrå 152 70.
För mer information, kontakta Turistbyråerna
eller någon av våra Fiskecentrum!
Dorotea: 0942-140 63
www.dorotea.se | tourist@dorotea.se
Vilhelmina: 0940-152 70
www.vilhelmina.se | tuby@vilhelmina.se
Åsele: 0941-140 78
www.asele.se | turistinfo@asele.se
www.sodralappland.se
Fiskecentrum Borgafjall
Borga Fritidscentrum är Fiskecentrum Borgafjäll.
Anläggningen ligger vid infarten till byn, på vänster
sida av vägen mitt emellan campingen och
hotellet. http://medlem.spray.se/borgafritid/
Tel: 0942-421 83
Fiskecentrum Dorotea
I Dorotea huserar Fiskecentrum i samma lokaler
som turistbyrån och Jakt och Fiskemuséet. Där
kan du få hjälp med det mesta, tex. fi skekort,
jaktkort, boende, mat och guidning.
Ring så berättar de mer. Tel: 0940-140 63
Hemsida: www.dorotea.se/jakt-fi ske
www.dorotea.se/jakt-fi ske
Fiskeinformation i Åsele
I Åsele kontaktar man turistbyrån för upplysning
om fi ske och jakt. Åsele Turistbyrå, tel 0941-140 78
www.asele.se
Länsstyrelsen i Västerbotten
www.ac.lst.se/fi ske
Läs Läs även även Äventyr Äventyr & & Upplevelser
Upplevelser
Beställ ditt
exemplar exemplar hos hos
turistbyrån.