18.09.2013 Views

(pdf) av Petra Norinder - Gloria mundi

(pdf) av Petra Norinder - Gloria mundi

(pdf) av Petra Norinder - Gloria mundi

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Detta är ett dokument som förklarar hur modet såg ut runt 1760 i Europa, och hur man bör gå<br />

till väga för att använda detta och anpassa det till lajvkläder.<br />

Under 1700-talets första hälft hade Frankrike varit ledande inom mode, både för män och<br />

kvinnor, men runt 1750 började det engelska modet växa fram och ta plats. Det var ungefär<br />

samma mode i båda länderna, men med lite variationer. Mode var lika aktuellt för män som<br />

för kvinnor och var framförallt ett sätt att visa status. Kläder var mer än bara kläder, det var<br />

1700-talets visitkort. Skillnaden mellan rik och fattig visades med skillnaden i extr<strong>av</strong>agant<br />

lyx. Desto större mängd tyg, spetts, band och utsmyckningar, desto bättre!<br />

Eftersom de flesta inte hade råd med en sådan otrolig lyx, försökte man återskapa utseendet<br />

på så gott som man kunde. Kanske hade man rosetter <strong>av</strong> siden om man var rik och rosetter <strong>av</strong><br />

ull eller lin om man var minder bemedlad.<br />

Under 1760 var siden, brokad och bomull tyget för de rika, eftersom detta importerades eller<br />

gjordes <strong>av</strong> speciella tillverkare, medan andra fick nöja sig med ull och lin.<br />

Det som var den absolut största stilinfluensen vid denna tid var asien, och man plockade friskt<br />

influenser från kimonon när det gällde den kvinnliga dräkten. Men också när det gällde tyget,<br />

då det var väldigt populärt med tryckta bomullstyger, sk Kattuner, och sidenbrokader med<br />

”naturmotiv”, typ blommor och växter <strong>av</strong> olika slag. Man började så smått också använda<br />

randiga tyger, men det blev populärt först runt 1780-talet.<br />

Ett tips kan vara att titta in på Dúran Textiles hemsida, de tillverkar replikor <strong>av</strong> tyg från 1700talet,<br />

för att få en uppfattning om vilka tyger man använde.<br />

http://www.durantextiles.com/index.asp<br />

Kvinnor<br />

Klänningarna på denna tid kallades ”Robe a la Francaise” eller ”Sack-back gown” på<br />

engelska.<br />

När man syr/ska klä sig i 1700-tals kläder är det extremt viktigt att tänka inifrån och ut! Man<br />

kan inte hoppa över underkläder, eftersom det är de som ger kläderna hela dess form. Alltså är<br />

korsett och underkjol ett måste.<br />

Först har man en underskjorta, sydd i lin för det mesta eller bomull om man var rik. I detta fall<br />

kan bomull vara att föredra då det är lite snällare mot huden, en vanlig lakansväv, fungerar<br />

perfekt. Underskjortan, eller särken, bör gå ned till knäna och fungerar också utmärkt som<br />

sovplagg.<br />

Ärmarna slutar precis nedanför armbågen och är kantade med spetts om man är rik.<br />

Urringningen är går ganska högt upp i nacken, och var mycket låg fram. Ofta gjorde man den<br />

lite stor och drog ihop den med ett band i en kanal. Urringningen var kantad med spetts eller<br />

linknande.


Över denna hade man en korsett. Korsetten var inte till för att göra midjan mindre och sitta<br />

extremt tight, så som 1800-tals korsetter, utan för att de överkroppen en konform och trycka<br />

upp brösten så att de såg ut som två ”duvor” (också kallar duvbröst). Korsetten har en kantig<br />

urringning, axelbad och snörning som går i en spiral, men det utöver detta kan de vara väldigt<br />

olika. Här följer några exempel:<br />

Dessa två har snörning fram och bak med en platta, en sk Stomacher, fram.<br />

Korsetten är sydd i ett tjockare tyg, typ twills, på insidan och ett tjockt, dekorativt tyg på<br />

utsidan. Korsetten stärks genom att man syr rakt genom de båda lagren och trär i pinnar i de<br />

kanaler som bildas. Då använde man valben, idag använder man med fördel plastfjädrar.


Material köps bäst via Röda tråden<br />

http://www.rodatraden.com/<br />

För att läsa mer rekommenderas:<br />

Corsets and Crinolines <strong>av</strong> Norah Waugh<br />

Jannet Arnolds böcker<br />

Historiska mönster<br />

http://store.reconstructinghistory.com/rh833-1740s-1790s-stays.html<br />

Efter detta är det dags för underkjol, eller kjolställning. Dennas utseende är beroende på dels<br />

vilket land man tittar på, men dels även där på vilken klass.<br />

Var man rik hade man en stor, heltäckande underkjol, en sk<br />

Pannier. Denna är mycket vid utåt sidorna men smal för övrigt. I<br />

England var den mer symetrisk och var lika stor uppe som nere,<br />

medans i Frankrike var den större i nederkant och mindre upptill<br />

samt lite svängd i en njur-liknande form.<br />

Detta är den franska varianten.<br />

Om man inte var speciellt välbärgad, eller om man <strong>av</strong> praktiska<br />

skäl inte kunde bära denna typ <strong>av</strong> underkjol hade man istället en<br />

variant som kallades Pocher. Pocher betyder ”fickor” på<br />

franska, och det är precis vad det är. Man hade nämligen en<br />

öppning i dessa som man kunde föra ned handen i och därmed<br />

använda dessa som förvaring.<br />

Även i dessa två använde man valben som förstärkning, men<br />

man använde också råtting och vass. Idag använder man<br />

krinolinstål eller plastskenor. Även dessa finns på Röda tråden<br />

(se tidigare länk).<br />

Även här är de tidigare böckerna att rekommendera, samt:<br />

Jean Hunnisett – Period Costume for Stage and Screen 1500-1800.<br />

Denna bok är mest inriktad på sömnad för teatern, och kan vara lite svår att få tag på. Kolla<br />

biblioteket, för den är väl värd mödan!


Nu är det dags för kjolen. Kjolen måste vara tillräckligt stor för att komma över Panniern.<br />

Detta kan göras på flera sätt, men det enklaste är att sy den lite längre än var kjolen är och<br />

sedan mer hjälp <strong>av</strong> ett snöre i kanal, dra ihop det överflödiga tyget längst ut på höfterna.<br />

Underkjolen är i allmänhet mycket enkel eftersom den till största delen är täckt. Det är enbart<br />

en lite ”tårtbit” fram som syns. Denna ”tårtbit” kan dock vara i en mycket fint tyg med massor<br />

<strong>av</strong> dekorationer, allt beroende på tycke, smak och klass.<br />

Samma sak säller upptill där man utanpå korsetter fäster (då med nålar, idag helst med<br />

knappar, hyska/hake, eller kardborrband) en stomacher. Denna stomacher är en lös platta som<br />

är ganska mjuk, alltså inga pinnar.<br />

Över detta kommer sedan själva klänningen. Klänningen är lite som en väldigt fin, väldigt<br />

stor rock. Den knäpps inte fram, utan slutar en bit utåt sidorna. Denna täcker så sidorna på<br />

stomachern samt ”tårtbiten”.<br />

Klänningen har vissa väldigt specifika drag. I ryggen har den<br />

sk. Watteau-veck. I Frankrike var dessa lösa, så som på bilden,<br />

medan i England sydde man fast dem längs ryggen på<br />

klänningen.<br />

En annan sak är att ärmarna är klippta på motsatta ledden mot<br />

vad klänningen är.<br />

Vid ärmarnas slut hade man mycket spetts och dekorationer,<br />

som syns här. Även resten <strong>av</strong> klänningen kunde ha mycket<br />

dekorationer. Här följer fler bildexempel:


Kvinnor som inte kunde bära dessa plagg <strong>av</strong> olika<br />

anledningar hade oftare enklare varianter som bestod <strong>av</strong><br />

en hellång, volymiös kjol som rynkades i midjan och bars<br />

med ett enklare liv. Livet hade också den samma<br />

fyrkantiga urringning som var populär under denna tid,<br />

samt de kortare ärmarna men utan dekorationer. Livet var<br />

helt och knäpptes framtill och hade ett dekorativt skört<br />

nedanför midjan.<br />

För att hitta mer bilder kolla in digitala samlingar museum,<br />

här är några förslag:<br />

http://www.kci.or.jp/archives/digital_archives/collection_1<br />

760s_e.html<br />

http://www.metmuseum.org/collections/search-thecollections<br />

Till detta hade varje kvinna en trekanting sjal att bära över<br />

axlarna ned över urringningen, samt någon slags hatt. Man<br />

hade antingen en enkel huvudduk, eller så hade man en mer dekorativ hatt som enbart täckte<br />

en liten del <strong>av</strong> huvudet, miniatyrer <strong>av</strong> herrarnas hattar (Tricorn) samt en stråhatt som var<br />

mycket platt och med väldigt läg kulle.


Herrar<br />

Herrarnas kläder bestod även den <strong>av</strong> en underskjorta som första plagg. Skjortan var vit och<br />

hade en hög krage. Ärmarna var längre än armarna och överflödet blev till dekoration som<br />

man snörpte ihop ovanför handen och lät sticka ut nedanför rockens ärmar. Var man rik hade<br />

man mycket volanger och spettsar, överflödet visade på lyx. Här gäller samma sak som för<br />

kvinnorna; Det var vanligast med linne i dessa skjortor, men idag är bomull att<br />

rekommendera. Helst en tunn bomull (en sk. Voile) eftersom herrarna hade väldigt många<br />

lager och det kan därför bli mycket varmt.<br />

Herrarna hade knäbyxor vid denna tid i historien, sk<br />

Breeches. Byxorna gick högt upp i midjan och knäpptes<br />

med en lucka framtill samt en bred linning upptill.<br />

Linningen hade sedan en snörning baktill där man<br />

ytterligare kunde reglera storleken. Viktigt att komma ihåg<br />

med dessa byxor är att de ser mycket tighta ut på bilder och<br />

detta stämmer över benen, men de hade väldigt mycket tyg<br />

bak. Detta för att man ska kunna sitta ned, så bli inte skrämd<br />

om det ser ut som om du har en blöja bak!<br />

Ibland hade man små fickor i linningen, men de var oftast<br />

bara tillräckligt stora för att förvara några mynt.<br />

Nedtill på byxorna hade man öppningar som man knäppte<br />

med knappar och knapphål samt en knäpptamp som satt<br />

runt benen. Byxorna gick till precis nedanför knäna, så här<br />

är det också viktigt att kontrollera att man kan böja benen ordentligt i sina byxor. Över<br />

smalbenen hade man sedan vita knästrumpor som byxorna knäpptes över (men detta kom att<br />

varierar).<br />

Över detta hade man en väst. Västen var längre än vad vi har idag och gick halvvägs ned på<br />

låret. Den var hög i halsen och var vinklad nedtill för att bilda en V-liknande övppning nedtill.<br />

Västen hade fickor med ficklock, en på vardera sida. Den<br />

knäpptes framtill med knappar i överflöd, Ryggen på västen<br />

syddes nästan aldrig i samma tyg som framstycket. Detta då tyg<br />

var väldigt dyrt och man ville inte slösa lyxen på något man inte<br />

såg. Och detta är väldigt viktigt att komma ihåg, man tog aldrig<br />

<strong>av</strong> sig rocken och visade sig i enbart i byxor och väst!<br />

Titta gärna i boken<br />

Men's Costume, Cut and Fashion of the 17th and 18th Century:<br />

Patterns for Men's Costumes <strong>av</strong> R I D<strong>av</strong>is.<br />

Här finns det både mönster och beskrivningar till dessa kläder.


Efter detta kommer rocken. Rocken var inte ett<br />

ytterplagg utan mer som dagens k<strong>av</strong>aj. Den var lång med<br />

långa ärmar och utan krage. Den hade fickor med stora<br />

ficklock och ibland gigantiska ärmuppslag. Baktill hade<br />

man två veck från midjan och ned, sprund med väldigt<br />

mycket tyg.<br />

Byxor, väst och rock ansågs<br />

vara en ensemble och därför<br />

var dessa oftast i ett och<br />

samma tyg. Man anväde<br />

mycket brokader och<br />

ylletyger.<br />

På denna bild ser man<br />

tydligt skjortan som sticker fram, byxorna med tamp under<br />

knäna, västen under rocken och själva rocken.<br />

Desto mer dekorationer man hade, desto rikare visade man att<br />

man var.<br />

I halsen hade man ett krås, helst <strong>av</strong> spetts. Kråset fäste man i en<br />

halsduk som man sedan virade flera varv runt halsen och kragen.<br />

Herrarna hade vid denna tid vit peruk, men hatten Tricorn hade varit populär en tid och<br />

användes frekvent.<br />

Om man var <strong>av</strong> lägre klass hade man enklare kläder och inga dekorationer. Det kan vara svårt<br />

att hitta information eftersom det mesta som finns bevarat är från de högre stånden. Men titta<br />

på t<strong>av</strong>lor och bilder från denna tid, det kan vara bra inspirationskällor.<br />

Och framförallt, ha kul!<br />

<strong>av</strong> <strong>Petra</strong> <strong>Norinder</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!