Den heliga Birgitta – Om hennes möte med det patriarkaliska ...

Den heliga Birgitta – Om hennes möte med det patriarkaliska 

samhället under 1300-talets Europa, i jämförelse med den 

demokratikämpande Benazir Bhutto i 1900-talets Pakistan. 

Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora 

Samhällsvetenskapliga programmet 

Benjamin Rolfö 

Läsår 07/08 

Handledare: Mattias Larsson 

2008-04-08 

1

Innehållsförteckning 

Försättsblad 1 

Innehållsförteckning 2 

Förord 3 

Inledning 4 

Syfte 5 

Frågeställningar 5 

Avgränsningar 6 

Materialbeskrivning 7 

Metod 10 

Begreppsapparat/definitioner 11 

Historisk bakgrund 12 

Avhandling 15 

Slutsatser och diskussion 24 

Sammanfattning 29 

Bibliografi, referenser och käll- och litteraturförteckning 30 

2

Förord 

”Det som inte är nedskrivet kommer inte att bli ihågkommet.” Detta citat kan kanske mot 

argumentera varför jag har skrivit denna uppsats, men det gör det faktiskt inte alls. Jag är fullt 

medveten om att det finns otroliga mängder material om den heliga Birgitta samt Benazir 

Bhutto. Det intressanta är hur mycket utav det materialet som egentligen intresserar mig som 

läsare. Min mening med uppsatsen är att få en inblick och förståelse för just de 

frågeställningar som jag har ämnat besvara i denna uppsats. Jag vill inte och kan inte lära mig 

hela Birgittas liv respektive Benazir Bhuttos. Om jag skulle försöka hade jag nog tröttnat 

ganska snabbt och det hade gjort mitt engagemang sällsynt dåligt. Därför vill jag skriva denna 

artikel som just bara en intressant synvinkel på de nämnda personerna ovan och det är min 

förhoppning att denna synvinkel ska skapa egna frågor och bli förstående för en bred publik. 

Jag vill tacka min familj för material till genomförandet av uppsatsen samt för att ha varit ett 

bollplank som utan vika gått in i en värld av oviss utgång. 

3

Inledning 

Religiöst är ämnet ”den heliga Birgitta” mycket kontroversiellt och fullt av motsättningar. 

Man kan uttrycka det som så att hon var psykiskt sjukt på grund av hennes sätt att presentera 

sina källor, alltså genom uppenbarelser från Gud. Man kan också se det som så att hon hade 

en stor och viktig uppgift att fylla här på jorden. 

I vilket fall som helst så finns det ingen tvekan om att hon är bland de största svenska 

personerna genom tiderna. Rent historiskt skapade Birgitta ett utrymme för sin egna kvinnliga 

åsikt i den allra högsta eliten, både på hemmaplan och ute i Europa. Med en karisma och en 

handlingsförmåga som inte hade funnits på flera hundra år blev hon bland de mäktigaste 

personerna på medeltida 1300-talet. 

Hennes kamp mot det patriarkaliska samhället har varit en symbol och en vägvisare för alla de 

kvinnor som efter Birgitta har kämpat för kvinnors rätt till åsiktsbildning, att få yttra sig 

offentligt. Genom hennes engagemang växte en andlig klimatförändring upp runt om i Europa 

och det är hennes arbete som har smittat av sig i våran kultur här i Sverige ända till våra 

dagar. 

Genom att förstå Birgittas arbete i ett patriarkaliskt samhälle skapas utrymme för en annan 

kvinna att framträda i uppsatsen som en jämförelse, nämligen den pakistanska politikern 

Benazir Bhutto. 

Genom att kämpa för demokrati och jämställdhet i ett strikt muslimskt land behövs mod och 

ansvar för att kunna ge sig själv utrymme. Något som Benazir uppnådde genom hårt arbete 

och stark tro till det som är rätt för folket och landet. 

År 1999 samlades flera hundratusen människor runt Birgittas hus i Rom för att hedra denna 

svenska kvinna. Hon fick samma år utmärkelsen Europas skyddshelgon av påven. Den helig 

Birgitta har varit och är mycket viktig för många katolska människor och det är denna 

undrande nyfikenheten som var en av anledningarna till mitt val av ämne. 

Då jag också tycker det är intressant med medeltiden och då framförallt politiken under denna 

tid kändes det som ett naturligt val att skriva om den heliga Birgitta. 

4

Syfte 

Mitt syfte med denna uppsats är att mer förstå hur Birgitta kunde skapa sig ett sådant 

utrymme i det patriarkaliska samhället som var rådande under hennes levnadstid på 1300 - 

talet. Hur detta samhälle påverkade henne som människa och vidare dra paralleller mellan 

Birgitta och hennes tid med dagens framåtsträvande kvinnor i ett patriarkaliskt samhälle. 

Genom förståelse för olika kulturer förstå hur Birgitta var och är viktig för många människor i 

katolska länder och i hemlandet föga känd bland befolkningen. 

Det ska dock poängteras att det inte är meningen att man ska kunna läsa ordagrant hur hon är 

viktig för personer inom den katolska kyrkan och kvinnor i allmänhet utan att man genom att 

läsa denna uppsats förstå och själv få en egen uppfattning hur Birgitta var och är. 

Ett ytterliggare syfte ligger i att visa på Birgittas fromhet och handlande i olika situationer. 

Uppsatsens koncentration ligger på hennes utåtriktade arbete och resan till Rom då också 

hennes verksamhet där under 1300 – talet. Det är inte mitt syfte att utförligt beskriva hennes 

unga år, samt tiden i Sverige. 

Frågeställningar 

– På vilket sätt påverkade Birgitta samtidens beslutsfattare, då det var ett sådant starkt 

patriarkaliskt samhälle under hennes levnadstid på 1300 – talet? 

– Hur kunde en kvinna från medeltida fattiga Sverige bli så mäktig i sitt ord och få en sådan 

stor betydelse i både det politiska och religiösa spelet utanför Sveriges gränser? 

– Vad för slags paralleller kan man idag dra mellan Den heliga Birgitta och den förra 

pakistanska politikern Benazir Bhutto, då båda försökte göra sig hörda i ett mycket starkt 

präglat patriarkaliskt samhälle? 

5

Avgränsningar 

Att avgränsa sig i området om det som handlar om den heliga Birgitta är ett måste om man 

ska kunna skriva en uppsats inom ramen av de avgränsningar vi fått till förfogande. 

Avgränsningen kommer att innehålla politikern och taktikern Birgitta, mer än modern och den 

religiösa Birgitta. Avhandlingen kommer att gå in på uppenbarelserna, men uppenbarelserna i 

sig handlar då enbart om hur hon använde dessa för att kunna komma fram inom politiken och 

inom ledarpositionerna och inte om dess religiösa betydelse. 

Hennes arbete inom den kristna kyrkan är ett måste om man ska kunna skriva om den heliga 

Birgitta. Den heliga Birgitta formades av den kristna kyrkan, den heliga Birgitta levde i hela 

sitt liv för den kristna kyrkans bästa i allt hon tog till sig. 

Ett rättssnöre jag ska hålla är att beskriva Birgittas arbete utanför Sveriges gränser, med det 

ska dock poängteras att om det ska bli möjligt att förstå hennes arbete i Europa måste man 

först gå in på hennes liv i Sverige. 

Hur hennes man formade henne som person, och tvärtom, hur hon formade sin man och på så 

sätt fick hjälp i sitt arbete. 

Hur viktig hennes relation med hovet var och senare hur hovet och hon kom att splittras för 

alltid och hur detta påverkade Birgitta. Hur livet i Sverige formade henne som person och 

religiös människa. 

6

Materialbeskrivning 

Under arbetets gång har jag använt fyra fackböcker som huvudkälla. Jag har även använt fyra 

andra fackböcker, med då bara som ett komplement eller möjligtvis en och annan enstaka 

källa. Jag har även använt Internet som källa några få gånger då information var svårt att hitta 

på specifika situationer i fackböckerna. Jag har haft tillgång till tre böcker som rent 

religionsmässigt beskriver den heliga Birgitta, men det 

En fackbok som jag tyvärr inte hade tillgänglig under arbetets gång var en engelsk biografi, 

från 2007 som beskriver Benazir Bhuttos liv. Dock har denna boks frånvaro inte gjort att jag 

legat sömlös under nätterna då jag har fått andra bra källor till min skrivning om Benazir 

Bhutto. 

De fyra huvudkällorna är: 

Christer Öhmans bok som heter ”Helgon, bönder och krigare”, det är en faktabok som 

beskriver personer ur den svenska medeltiden. Författaren har beskrivit den heliga Birgitta i 

ett avsnitt ur boken. En beskrivning om Birgittas liv på 37 sidor, med en lättillgänglig text 

redovisas Birgittas liv och gör den till en källa att luta sig till då man kan behöva få basfakta 

som kan vara nog så svårt i svårframkomliga böcker. Avsnittet ger en opartisk bild av 

Birgitta. Historikern Christer Öhman har inget att vinna då han skriver avsnittet om Birgitta 

med en mycket trovärdig bild. Då han har använt källor från olika nationaliteter skapar det 

desto mer trovärdighet i avsnittet. I texten har han med saker som kan intygas korrekta i minst 

fyra andra fackböcker som jag har jämfört. 

Birger Bergh har skrivit en fackbok om den heliga Birgitta som heter ”Åttabarnsmor och 

profet”. Boken omfattar som det sägs i rubriken på boken. En fördjupning på profeten och 

modern Birgitta. Själv har jag haft mycket nytta av just första fördjupningen; profeten. Birger 

beskriver vilka konsekvenser profeten Birgitta hade på samhället, en bra reflektion som jag 

hade användning av ett antal gånger i mitt arbete. I inledningen på boken skapar Birger en 

mycket djupgående förklaring till varför det är så viktigt med en opartisk bildning då man 

pratar om Birgitta. Genom att ge en förklaring på hur man ser Birgitta i resterande delen av 

landet respektive resterande delen av världen har han samlat de kändaste historikernas 

uttalanden om Birgitta i en inledning. Genom en för och en emot inledning skapar Birger 

förutsättningar för en helt opartisk bild av Birgitta. Ibland kan dock Birger engagemang gå 

7

över styr då han i citat ger en för uppseendeväckande bild av Birgitta. ”Något som på ett 

nästan rörande sätt visar på Birgittas beroende av vännen och biktfadern Mats.” En överdriven 

bild om hur Birgittas såg på sin hjälpsamme biktfader Mats, i själva verket var Birgitta en 

mycket återhållsam kvinna som verkligen inte skulle kunna bli rörd av en situation som denna 

då det utspelar sig i en högst vanlig vardagssituation. 

I allmänhet är dock boken en trovärdig och bra källa. 

Sven Stolpe har skrivit två böcker som jag har använt som huvudkälla också. Den ena 

beskriver i en 466 sidor lång fackbok Birgittas fullständiga liv från födelse till död. Det är en 

mycket innehållsrik bok som säger det mesta om vem Birgitta var och vad hon gjorde för 

kristendomen. Den andra boken specialiserar sig på Birgittas liv i Rom. Med en stor läsekrets 

vill Stolpe med dessa två böcker nå ut till den vanlige medborgaren som han själv kallar det. 

Sven Stolpe dog 1996 och var, förutom författare av dessa böcker, litteraturforskare och 

litteraturkritiker. Sven Stolpe var bland de ledande historikerna i att kontrollera trovärdigheten 

i litterära böcker och han var också mycket engagerad i debatter kring ämnet. Med ett 

trovärdigt sätt ger Stolpe en nyanserad bild av Birgitta. Stolpe går in i uppenbarelserna och 

analyserar dem, men för den sakens skull inte skapa en religiös debatt i sitt resonemang. ”Låt 

oss granska en annan av Birgittas liknelser, som också på håll har avvisats med föraktfullt 

fnysande… kunde hon stå ut med en sådan person?” 

Böckernas titlar är ”Birgitta i Rom” och ”Boken om Birgitta”. 

Min källa till Benazir Bhutto avhandlingen har varit mest Internet, men jag har även fått 

material från en bok som är skriven av henne själv. Boken är kallad ”Benazir Bhutto – 

Österns dotter”. Den ger en bild av hur situationen såg ut för Benazir och hennes familj 

mellan åren 1960-1988. Då Benazir själv har skrivit den är det svårt att vara säker på 

materialet. Jag fick därför checka av med uppslagsverk om det stämde det hon skrev. Det var i 

de flesta sammanhang en bra biografi som visade på hur Pakistan var under diktaturregimen. 

Men jag poängterade hennes djupa beskrivning av desperation och besatthet för demokratin 

och jag fick vare sig det var en liten källa alltid kolla med ytterliggare en källa. 

De Internet källorna jag har använt har varit som ett komplement och då inte varit till någon 

större hjälp i mitt arbete, men just komplementen har varit trovärdiga då det ofta handlar om 

termer och om dagens värderingar. 

8

Mina fyra andra litterära källor har varit som en back up, i de böcker rör det sig mest om 

intressant information som kan skapa det lilla extra i avhandlingen. Det är dock så att dessa 

böcker var vigda åt det religiösa hållet. Genom en djup förklaring om innebörden av 

uppenbarelserna skapade det en partisk hållning gentemot mina huvudkällor. Just därför 

använde jag dem bara som komplement. 

9

Metod 

Genom en planering försökte jag hålla mig till en sådan specifik planering som möjligt för att 

arbeta igenom arbetet i tid. Jag har sökt information och siktat in mig på information i böcker 

och dylikt som jag skulle skriva om just då. Genom detta system finner jag att det är lättare att 

koncentrera sig på uppgiften och man får inte ett så brett seende utan kan fokusera på det 

viktigaste på just det man ska skriva om. Då man har kommit in i ett skede i avhandlingen där 

man ska fokusera mer på en helhet har jag naturligtvis sett en helhet i böcker och dylikt för att 

skaffa mig en uppfattning om situationen. 

Genom god hjälp på lokalt bibliotek och även ett stadsbibliotek (Göteborg) har jag kommit 

över mycket bra fackböcker som var relevanta för uppgiften och frågeställningarna. Då inte 

information fanns i utbudet i fackböckerna har jag fått komplettera information ifrån Internet 

med gott resultat. Både på engelska som på svenska sidor. 

Jag har använt fyra fackböcker som huvudkälla, men jag har även kompletterat med fem 

andra böcker då information som jag letade efter inte fanns i huvudkällan. Jag har också 

använt några få böcker som jämförelse då det kändes viktigt i ett skede då jag ansåg att 

huvudkällan var partisk åt något håll. Det förekommer böcker som inte står med i fotnoter fast 

jag har jämfört med huvudkällan. Dessa böcker står med i bibliografin. 

Då de flesta böckerna har handlat om Birgitta som en helhet har jag använt dessa för att 

fokusera på just några få ting i hennes liv. Dock ska det poängteras att jag har använt böcker 

som enbart riktat in sig på hennes tid i Rom eller hennes tid som pilgrim. 

10

Begreppsapparat/Definitioner 

patriarkalisk – härstammar från ”patriarkalism” som betyder att ett samhälle eller en grupp 

av människor är ordnat i ett manssamhälle där männen har de ledande och mäktigaste 

positionerna 

karisma – inom kristendomen är det en utrustning från Guds Ande att utföra en tjänst för Gud 

på ett sätt som inte vore möjlig i ren mänsklig kraft 

opartisk – man delar ingen parts åsikter och på det sättet ger lika förutsättningar för båda 

parter 

pilgrim – är en person som gör en vandring till en religiöst helig plats 

kanonisationsprocessen – en process som behandlades av de största kristna religiösa ledarna 

efter Birgittas död och syftet var att få en rätt utlagd nunneorder samt en helgonförklaring till 

Birgitta. 

kondottiär – att man utan moral utför tjänster åt dem som betalar bäst 

reformation – en nytillagd reform som skulle ha till uppgift att förbättra kyrkans ställning 

påm1300-talet 

11

Historisk bakgrund 

Den heliga Birgitta 

För omkring 700 år sedan levde Birgitta Birgersdotter, hon skulle i senare sekel efter 1300 - 

talet bli erkänd som ”Den heliga Birgitta” utav många av de stora personerna inom den kristna 

kyrka i världen, främst Europa. Hennes uppenbarelser som hon fick från Gud har skapat en 

mystik kring hennes liv och det har yttrats otaliga åsikter om dessa uppenbarelsers 

trovärdighet. Men det man kan konstatera är att intresset för denna kvinna har ökat genom 

åren, främst från 1800 - talet och framåt. 1 Det är viktigt att förstå motsättningarna som finns 

om trovärdigheten i Birgittas ord, då man oftast kommer till en religiös debatt istället för att 

koncentrera sig på Birgitta i helhet som var mycket mer än bara profet för kristendomen. 

Hon ansågs som en ledare för alla som var emot 1300-talets styrelseskick, ett styrelseskick 

som hade mist sitt fina rykte efter glansdagarna på 1200-talet. Efter Birgittas handlingar, då 

främst i Italien och Sverige, skapades en ordning i samhället. Även om det många gånger bara 

var kyrkan som återupprättades så smittades ordning av sig till resterande ledare i samhället. 

Hennes fromhet och hennes engagemang för det rätta var beviset för en god och förstående 

Birgitta. 2 

Det har varit hjälpsamheten mot oppositionen, de som jobbar för rättvisan, som var en av 

drivkrafterna i Birgittas arbete, enligt de flesta. Hennes religiöse mentor, Mathias, har yttrat 

sig många gånger om och sagt att just hennes godhet skapade en person som var förstående 

och ansvarsfull i sitt handlande. 3 

Det ska dock poängteras att engagemanget för det rätta ibland gick över kanten för det som 

ansågs godkänt, men oftast har Birgitta varit from nog att avstå vissa handlingar som skulle 

skapa allt för stora rubriker, även fast hon skapade rubriker som låg på en nivå över det 

acceptabla. 4 

Birgitta levde mellan ca 1300 och 1340 i Sverige. Efter det hade hon sin bostad i Italien och 

vallfärdade till diverse olika länder i området söder om Tyskland. Hennes sista vallfärd blev 

till det heliga landet som hon alltid hade drömt om och strax därefter dog hon i sin bostad 

lugnt stilla i Rom år 1373. 

Det starka intrycket Birgitta hade skapat fick sitt bevis efter hennes död då hon många gånger 

om fick uttalanden som ”den viktigaste kvinnan inom kristendomen” utav betydande ledare 

1 

Tergel, Alf, Från Jesus till Moder Teresa, s. 256 f 

2 

Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 168 f 

3 

Ibid 

4 

Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 131 ff 

12

unt om i den kristna familjen. Uttalanden var inte allt som den heliga Birgitta fick som bevis 

för sin storhet. 1377 skapade självaste påven, Gregorius XI, en samling av många av hennes 

uppenbarelser. Samma år inleds även kanonisationsprocessen som skulle bli klart år 1391. 

1378 förnyas Birgittas klosterorden och gör det mer jämställt mellan munkar och nunnor, en 

mycket viktig del av hennes engagemang var att göra det jämställt mellan munkar och nunnor 

och nu fick hon det uppfyllt. 5 Den slutgiltiga förklaringen av hennes storhet fick hon år 1391 

då hon blev helgonförklarad utav påven, då många människor hade samlats för att hylla den 

heliga Birgitta vid påvens residens. 6 

Benazir Bhutto 

Benazir Bhutto, född 1953, också känd som österns dotter, var kvinnan som kom från en 

politisk familj i Pakistan. En familj som förespråkade demokrati i Pakistan, en familj som 

skapade rubriker i det mycket stränga samhället i landet med muslimsk inriktning som inte 

någonsin haft demokrati i landet. 7 

Hennes pappa, Zulfikar Ali Bhutto, blev tillslut en demokratiskt vald premiärminister år 1973, 

med många anhängare vid sin sida då folket hade fått nog med den stränga diktaturen. Men 

fyra år senare störtades han vid en statskupp ledd av antidemokratiska grupperingar. 1979 

mördades Zulfikar Ali Bhutto på grund av sin inställning till demokrati och Benazir Bhutto 

och resterande delen av familjen sattes i fångläger. Först vid 50 års ålder fick Benazir lämna 

landet och i utlandet försökte hon bekämpa militärdiktaturen i utlandet. 8 

I april 1986 återvände Benazir Bhutto till Pakistan efter två års landsflykt och välkomnades av 

mer än en miljon anhängare till henne som förespråkade demokrati i landet. Dock blev 

sessionen i Pakistan inget upplyftande för demokratin. 

Under 1990-talet skapade hon mer och mer lärdom om politik och demokratins kraft i 

samhället. Hon tog även viktiga examenstitlar i England och det var en lärd kvinna som 

hösten 2007 ville vinna valet i Pakistan, dock blev slutet för Benazir Bhutto en sorg för alla 

som kämpade för starkare demokrati i landet. 9 

Under en talartid på kvällen i en av de större städerna detonerade en islamistisk extremist en 

bomb som kom att ta livet av många människor som hade samlats för att lyssna på Benazir, 

inklusive henne själv. 

5 

Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 156 

6 

Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 105 ff 

7 

http://en.wikipedia.org/wiki/Benazir_Bhutto, 2008-04-08 

8 

Ibid 

9 

Bhutto, Benazir, Österns dotter, s. 257 ff 

13

Till historieböckerna går en kvinna som skapade hopp i folks liv och som med sin strävan 

efter demokrati i ett så strängt land som Pakistan får ses som en kämpe och en ikon för alla de 

människor som lever under en hård regim i världen. 

14

1:5 Avhandling 

Sverige under 1300 - talets början och också då Birgittas uppväxt präglades av stormiga tider 

då statskupperna avlöste varandra och en bred misstänksamhet växte fram bland folken. 10 

Rövarband härjade i ett Sverige som tycktes ha mist allt vad kristen grund stod för och detta 

speglade i hög grad in i Birgittas tankevärld som ung adelsflicka. 11 Birgitta började tidigt få 

uppenbarelser från Gud och redan vid tio års ålder hade hon träffat Jesus Kristus i en 

drömbild. 12 Dessa drömbilder och uppenbarelser utvecklades och det var en ovanlig kvinna 

som växte upp i Finsta gård, nuvarande Norrtälje kommun. Hon skapade sig ett namn bland 

de mäktiga personerna redan vid unga år med sina kontroversiella uttalanden om hennes 

kontakt med de allra heligaste. 13 

I alla anseenden hade Birgitta skapat en åsiktsställning som var helt tvärtemot de religiösa 

ledarna i landet på denna tid, men detta oroade dem inte speciellt mycket då Birgittas far, 

Birger Persson var bland dem i Sverige som skänkte mest pengar till kyrkan. 14 Och vid 

Birgittas 13 års ålder var det en bestämd far som hade trolovat sin dotter till Ulf Gudmarsson 

som då var 19 år gammal. Enligt lagen skulle ingen kvinna mot sin vilja tvingas att ingå i 

äktenskap, men då de flesta flickorna var ekonomiskt beroende och det utbredda 

patriarkaliska samhället var så starkt fanns det ingen möjlighet för Birgitta att överklaga detta 

beslut. 15 Birgitta var starkt emot faderns, enligt henne, ansvarslösa beslut, då hon nu gick 

miste om det som hon alltid strävat efter; leva i renhet och i så nära kontakt med Gud som 

möjligt. Det skall ha varit så att Birgitta fällt tårar och vädjat till Gud om hjälp för denna, 

enligt henne mycket tragiska situation. 16 

Det patriarkaliska förhållandet som Birgitta nu ingick i gjorde henne många gånger upprörd 

och hon väjde sig inte för att göra skandal i olika sammanhang för att bryta den dominerande 

makten som hennes man hade i hushållet. 17 Detta ger oss en bild av Birgitta som den 

viljestarka kvinna hon ändock var. Och genom åren som gift med Ulf skapade hon större 

utrymme för sina åsikter inom familjen och detta påverkade både henne själv som person och 

hennes makes tankevärld ändrades till den grad att han blev mer involverad i hennes kristna 

10 

Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 15 

11 

Ibid. 

12 

Öhman, Christer, Helgon bönder och krigare, s 82 

13 

a.a, s. 85 

14 

a.a, s. 84 

15 


16 

Kilström, Bengt-Ingmar, Hennes röst skall höras, s. 11 

17 a.a, s. 13 

15

fromhet. 18 Det skall påpekas att Östgötalagen var den strängaste lagen av dem alla i det 

svenska konungariket under denna tid och lagen var till stor fördel för männen. 19 

Ett exempel på Birgittas påverkan på Ulf ser vi år 1339 då de båda makarna vallfärdar 

tillsammans, genom ett initiativ från Birgitta själv, till S:t Olofs grav i Nidaros och detta 

fortsatte i äktenskapet då Ulf blev mer och mer intresserad utav Birgittas fromhet mellan 

himmel och jord. 20 

Birgitta hade skapat en förtroendeingivande ställning gentemot hennes man och likaledes 

lagman och nära vän till konungafamiljen. Det tycks ha varit så, även då Ulf var en högt aktad 

man sedd från överheten, att de båda makarna har skapat en givande konversation som 

formade Birgittas grund till det som komma skulle i utlandet och främst då i Italien, Spanien 

och England. 21 

Efter sina vallfärder med sin make var Birgitta den drivande kraften i de flesta frågor och det 

var också hon som bestämde var de skulle bosätta sig efter sina långa turer ute i Europa. Ulf 

var vid det här laget en bruten man som hade sitt bollplank i hans fru och det satte avstamp i 

rättstvisterna i Östergötland. 22 Birgitta fick som sagt mer att säga till om och det gjorde hon 

med råge då hon stod upp mot de flesta inom den svenska eliten. Det fanns många som 

beundrade hennes engagemang, men som också sig bör fanns det i de religiösa leden många 

som tyckte att hon skämde ut kyrkan i världen och att hon borde vara mer återhållsam i sitt 

sätt att tala. 

Genom åren blev Birgitta säkrare på vad hennes uppdrag gick ut på här på jorden; att ge 

människor insikt i hur långt ifrån det rena kristna det hade kommit och försöka hjälpa dem 

tillbaka. 23 Då idel uppläxningar skickades från Birgitta till självaste konungen, Magnus 

Eriksson, kom det att splittra det sociala nätverk som Birgitta hade vid hovet. Detta gjorde att 

hon ca 1340 inte kunde lita på konungens stöd och ansvarstagande, enligt henne själv, och 

därmed inte längre komma ut med sin heliga mission. 24 

Det var troligtvis under dessa år som hon började fundera om att komma ut med sitt budskap i 

Europa. Då hon också fått ett antal uppenbarelser om att försöka medla mellan England och 

Frankrike i det som senare kommer att kallas ”det hundraåriga kriget” kändes det troligtvis 

ganska uppenbart för Birgitta att ge sig ut i världen. Även att försöka övertala påven att 

18 Kilström, Bengt-Ingmar, Hennes röst skall höras, s. 14 

19 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 58 

20 Kilström, Bengt-Ingmar, Hennes röst skall höras, s. 14 

21 Bergh, Birger, Heliga Birgitta-Åttabarnsmor och profet, s. 90 

22 Öhman, Christer, Helgon bönder och krigare, s. 94 

23 Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 53 

24 Ibid 

16

komma tillbaka till Rom där det var meningen att han skulle vara och inte i Avignon som han 

vid denna tid var. Och väl så långt försöka skapa en social relation mellan kejsaren och påven 

som på denna tid var påtagligt kyliga mot varandra. 25 

Ofta är det bilden av en framfusig och ointelligent Birgitta som vi får då vi pratar om hennes 

uppdrag i Europa. Att hon bara förmedlar genom Gud och att hon spyr ut en massa okloka 

repliker till dem som sätter sig upp mot henne. 26 Det som stämmer är att hon var mycket hård 

i sitt handlande, men det man måste förstå är att hon inte var någon amatör i det politiska 

spelet. Tvärtom, då hon under hela sin tid i Sverige fått vara med i den högsta eliten var det en 

förberedd Birgitta som påbörjade sin resa mot Europa. Det var också hennes starka psyke som 

skulle ge henne fördelar många gånger om. 27 

Efter Ulfs död år 1345 blev det konkret för Birgitta hur hon skulle lägga upp sin tid här på 

jorden. Med en skara följeslagare år 1349 ser hon för sista gången Sverige med egna ögon. 28 

Hon hade ett år tidigare försökt att medla mellan Frankrike och England, ett krig, en 

uppgörelse som hon såg som en stor synd då det handlade om landsområden och tronföljder. 

Hon såg det helt enkelt som sin kristna plikt att försöka få bot på detta onödiga våld som 

skadade de många kristna värderingarna i länderna. 29 Hennes konkreta fredsplan var, enligt 

henne själv, himmelskt välsignat då det gick ut på att skapa ett giftermål mellan Englands och 

Frankrikes släkt så att kriget på det sättet kunde få ett slut. 30 

Förgäves blev dock hennes engagemang i konflikten, då dessa krigsländer inte var kristet 

inriktat under dessa år. Enligt uppgifter från den tiden skall båda kungarna ha skrattat åt 

förslaget och gjort narr av Birgitta. De undrade vad en kvinna från Sverige skulle ha med 

deras krig att göra. Samtidigt skickade hon iväg ett budskap till påven i Avignon, i detta brev 

blev det uppenbart för påven vilken kvinna han hade att göra med. Det som stod i brevet var 

mycket självklara saker att uppfylla för påven, tyckte Birgitta, som med en längtan väntade på 

svaren. 31 Det hon ville ha uppfyllt av påven var två saker, dels var det påvens arroganta stil i 

medlingen mellan England och Frankrike. Birgitta ansåg att det var hög tid att påven tog hand 

om sin uppgift i medlingen, hon skrev; ”jag ska ställa dig till svars för att du har varit så 

ointresserad av att stifta fred mellan kungarna”. Hon tyckte också det var okristligt att ta parti 

25 

Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 92 

26 


27 

Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 144 

28 

Bergh, Birger, Heliga Birgitta-Åttabarnsmor och profet, s. 8 

29 


30 

Ibid 

31 

Öhman, Christer, Helgon bönder och krigare, s. 100, f 

17

för en part (kung Filip) i detta blodiga krig. 32 Det andra påven hade till uppgift var att 

återvända till kyrkornas och religionens huvudstad, Rom, där han borde vara, tyckte Birgitta. 

Speciellt i de tider som rådde då det var jubelår 1350 och utan påven i sin hemstad skulle det 

ge stora konsekvenser, inte bara för påven själv utan också för katolicismen i helhet. 33 På ett 

mycket distinkt sätt försökte hon argumentera för sina förslag och det var en mycket besviken 

Birgitta som fick ett nej ifrån sin budbärare. Birgitta hade fått några törnen på sitt 

självförtroende och patriarkalismen lyste igenom gång på gång då hon möttes av hårda tag i 

det politiska spelet. Emellertid var det helt naturligt då det under denna tid var för det mesta 

bara män som tyckte och tänkte i de flesta frågor. Om kvinnan skulle få igenom någon åsikt 

så var det vanligtvis redigerat av en man. Det var också under denna tid som patriarkalismen 

växte sig klart starkast efter att ha varit något på nedgång under några sekel. 34 

Hon beslutade sig för att ta på sig några mindre uppgifter för att senare försöka klara av de 

stora uppgifterna. Det förfall som hon möttes av i kyrkornas hemstad, Rom, gjorde henne 

mycket bestört. Halva staden hade slagits i spillror på grund av att två kejsardömen höll på att 

konkurrera om makten i den delen av Italien. När Birgitta kom hade upproret slutat och bara 

ett år tidigare hade det varit en stor jordbävning i området. 35 Det var då inte ovanligt för både 

lågt som högt stående religiösa personer att få sig en salva med förakt från Birgitta. 

Skoningslöst gick hon fram mot enskilda individer och det var mot dessa som hon skyllde den 

okristliga tiden på. Det var nu inte ovanligt att hon stod upp mot kungar, kondottiärer och 

biskopar även fast hon hade tagit på sig mindre uppgifter. 36 

Än en gång gick Birgitta på gränsen utav vad patriarkalismen klarade av under 1300 – talet 

och det fick hon känna mer än en gång. En känd situation från Birgittas tid i Italien var när 

hon gjorde en vandring till Milano. Den vandringen är också känd som ”den stora skandalen i 

Milano”. 37 

En uppgift hon hade på sina axlar under sin pilgrimsresa ute i Europa var att få starta 

nunneordern i Vadstena. Så att också kvinnor fick ha samma rättigheter som munkarna, med 

till exempel bedjandet och närheten till Gud. Birgitta trodde att ärkebiskopen i Milano skulle 

samtycka i detta förslag och på så sätt bli kraftigare i sitt budskap när den dagen skulle 

komma då hon skulle stå framför påven och föra fram detta förslag. 38 

32 


33 

a,a, s. 96 

34 

http://www.peterenglund.com/andrabocker_hotadehusettex2.htm, 2008-03-27 

35 


36 


37 

Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 238, f 

38 


18

Det hon borde ha gjort var att frambringa budskap försiktigt med en stor portion ödmjukhet, 

men som många gånger innan intog Birgitta en ställning som var allt ifrån ödmjuk, mot 

franciskanerna uppe i norr. Det började med att hon mötte en munk innan mötet med 

ärkebiskopen. Birgitta ser att munken inte uppfyller de kriterierna som en franciskansk munk 

skall ha; inga ägodelar och leva i fattigdom för att på så sätt komma närmare Gud. 39 Birgitta 

ger munken tre frågor, tre tillsägelser och samtidigt tre exempel på hans dåliga beteende. 

Detta stannar inte framför fyra ögon utan snabbt skickas det vidare innan Birgitta har kommit 

till ärkebiskopen. 40 

Biskopen har då fått reda på händelsen då Birgitta stiger fram och ger honom ordern och en 

uppenbarelse från Gud om att de fördriver sin tid här på jorden på ett sätt som kommer att 

sätta avstamp i deras själar, enligt Birgitta själv. Hon fortsätter sitt tal till den mäktigaste 

mannen i Milano med att likna honom vid en sköldpadda som ligger i smuts och drar huvudet 

vid marken. 41 Magister Mathias, som var med i sällskapet uppe i norra Italien skall, enligt 

uppgifter ha varit med Birgitta när hon talade med ärkebiskopen i staden och han förstår vad 

Birgitta nu gör. 

Självklart gör hon skandal uppe i Milano, hon är inte direkt en förebild för andra kvinnor 

anser ärkebiskopen. Uppe i norr ser man ner på henne, men hennes agerande skapade inte en 

skandal i resterande delen av Italien, tvärtom. Birgitta handlade mycket förståndigt och klokt 

då ärkebiskopen och påven hade varit i fejd över landmassor och nu såg Birgitta en väg in för 

att övertyga påven om hennes önskningar som han skulle göra för henne. 42 Hon blir på detta 

sätt en vän med påven, som hon tidigare hade haft dispyt med. 43 Detta rävspel går till den grad 

att hon, med hjälp av redigering, till slut får sin orden från påven år 1370 44 Hon hade lyckats 

med det som ingen annan svensk hade lyckats med innan eller efter, att hon var en kvinna från 

konungariket Sverige gjorde att folk imponerades ytterligare. 

1300 – talet var inget lätt sekel att bedriva reformationer på. Birgitta fick slita ont för att göra 

så att den kristna tron stod i första rummet hos folket. De två stora orsakerna till 

kristendomens svacka var; oroligheterna i Europa och pestens invasion. 45 Det sistnämnda sågs 

många gånger som människornas förlorade tro och Birgitta såg pesten med egna ögon då en 

39 


40 

a, a, s. 241 

41 

Ibid 

42 


43 

Ibid 

44 


45 


19

god vän som hade följt henne sedan Sverige tiden, insjuknade och dog. Men det var också 

pesten som gjorde det möjligt för Birgitta att fortsätta sitt arbete med missionen. 46 

Påven, Clemens II, hade avlidit innan Birgitta hade fått godkännandet att starta en orden för 

enbart nunnor. Det hade tillträtt redan två nya påvar och den tredje i skaran under hennes tid i 

Italien fick hon bra kontakt med. Det var förövrigt denne som godkände många av Birgittas 

och Katarinas, Birgittas dotter, önskningar under 1355 och framåt. Hennes intresse för att den 

nya påven, Urban V, skulle ”komma hem” till Rom var påtaglig, hon försökte även medla 

med kejsaren, Karl IV, om att göra ett statsbesök tillsammans med påven. Detta hade, som 

sagt, emellertid inte hänt sedan många år tillbaka och det var inte heller många som trodde att 

det skulle hända. Fast i de tiderna som rådde så fanns det ändå vissa indikationer på att 

kontakten mellan de stora ”makterna” hade blivit bättre. 47 

År 1368 behövde inte Birgitta vänta längre, bara ett år efter att den nya påven hade tillträtt 

stegade han, tillsammans med kejsaren, in under Roms portar. Birgitta såg detta som ett 

tecken på bättre tider från Gud. Nu skulle kristendomen bli het i var mans hjärta, trodde hon. 48 

Dock var hennes inställning till den nya påven återhållsam och hon ville ha tydliga bevis på 

att påven var beredd att reformera för kristendomens bästa. Hon skrev ner med hjälp av en 

uppenbarelse (uppenbarelserna kom som ett synonym i de flesta sammanhang nu) en ”otydlig 

förfrågan” till påven om att han skulle vara opartisk i sitt handlande och Birgitta gjorde även 

den omtalade förfrågan om påven själv kunde rannsaka sig själv innan man kunde ta tag i 

problemen som fanns inom kristendomen. 49 

Birgitta träffade också påven under sin vistelse i Rom, där skall påven ha hjälpt Birgitta som 

tolk för Birgitta kunde inte hantera grammatiken i latinet (med franskt uttal också!), hon skall 

ha sagt till påven med blygsam hållning att hon bara är en förmedlare för den högste i 

himmelen och att hennes egna brister skall alltid rannsakas för hennes egna bästa. Hennes 

uttalande i sammanhanget lyder; ”Jag är som en tarvlig löpare som går omkring med en stor 

herres brev, där det står många viktiga ting, och själv rör sig på krogar och osnygga ställen 

men på intet sätt förstör eller ändrar sin herres brev eller rubbar på dess innehåll; den herre 

som skickar mig vet, vad jag kommer att säga, och att jag varken kommer att lägga till eller 

dra ifrån det ringaste”. Med en blygsamhet, men också ett tecken på hur hennes djärva 


47 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 150, ff 

48 Öhman, Christer, Helgon bönder och krigare, s. 102 

49 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 152, ff 

20

eslutsamhet i att uttrycka sig, gör sig påmind och det är ett lysande exempel på Birgittas 

klipska sätt att uttrycka sig för att hantera olika situationer respektive personer. 50 

Påven Urban stannade inte länge i Rom utan åkte tillbaka till Frankrike igen efter ett års tid i 

Rom. Birgitta skall ha varit i stor sorg och naturligtvis skrivit ner allt i en uppenbarelse där 

hon kritiserar påven starkt för sitt sätt att hantera sitt ämbete. Exempelvis skriver Birgitta; 

”Hans tänder skall gnissla och slås ut, lemmarna i sin kropp skall skälva”. 51 Alltså var det mot 

den högste mannen inom den kristna kyrkan som Birgitta nu hotade till döden, och då genom 

en uppenbarelse, så nu hade påven fått en dödsdom från Gud genom Birgitta. Starka ord för 

att komma ifrån denna tid. Ännu starkare blir det om det kommer från en kvinna, men ledarna 

i Europa var vana vid kontroversiella uttalanden från Birgitta och ansåg nu att hon uppnått så 

stor betydelse för kyrkan. Därför avlöste skandalerna inte varandra längre utan Birgitta blev 

mer och mer respekterad från olika håll. 52 

Under slutet av 1350-talet var det en orolig tid i hemlandet Sverige, Skåne hade gått förlorat 

till dansken och i öster gick det i stå. Många framstående politiker och korrespondenter 

besökte Birgitta i Rom och berättade om läget i fosterlandet. De flesta skyllde situationen på 

konungen, Magnus Eriksson, som inte kunde hantera två tunga krigssituationer samtidigt och 

var bristfällig i sitt handlande av andra inhemska situationerna. Birgittas son, tillika politiker i 

hemlandet, Ulf Ulfsson, var den som gav mest information till sin mor och berättade 

grundläggande om situationen. 53 

Birgitta kände sig skyldig till att åtgärda den dåliga situationen i hemlandet och skrev till 

konungen, Magnus Eriksson. Hon skriver om hans dåliga handlingsförmåga i kritiska 

situationer och ber honom stiga av tronen, det kan också tolkas att Birgitta redan har hittat en 

ny kung åt Sverige som ser Gud på ett mer kristet vis än vad Magnus gjorde. 54 Hon skrev 

också ett brev till fyra olika aristokrater som skulle meddela konungen om hans brutna löfte 

om att göra allt i sin makt för fosterlandet. Dessa fyra herrar skulle i olika omgångar stiga 

fram till konungen och avge brevets innehåll. De fyra överträdelserna som konungen hade 

gjort var; ha haft sexuell kontakt med män (Birgitta ansåg detta var sannolikt, även om det 

inte var bevisat), trots förbud att besöka mässan i kyrkan har konungen gjort det, svikit landet 

och varit en dålig företrädare för landet och att inte ha varit säker inför framtiden. 55 Det 

konungen hade för val var antingen att ändra sig eller att ge över tronen till sonen Håkan som 

50 

Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 160, ff 

51 

a,a, s. 161 ff 

52 

Ibid 

53 

Stolpe, Sven, Boken om Birgitta s. 345, ff 

54 


55 a,a, s. 347, ff 

21

verkade mer lämplig som rikets ledare. Dock ska man förstå att ändra sig inte var det lättaste 

att göra då korruptionen inom landet var tryckande speciellt för en ledare med dålig ekonomi 

och med förluster i krig. 

Blev breven någon vinnig överhuvudtaget? Det är sant att Birgitta inte riktig förstod Magnus 

girighet och ska ha slängt iväg breven, men Håkan blev kung tillslut och han påbörjade 

reformationer på det religiösa planet som gav ett intryck om att vara god mot Birgitta då han 

förstod hennes fromhet och makt i det politiska spelet inom Sveriges gränser trots att hon 

bodde i Italien. 56 

Birgitta drog till sig erkänt starka namn på sin allierade sida och hon gjorde även viktiga 

uttalanden för att säkra freden runt Medelhavet under 1360-talet, hennes väg för att skapa en 

ren kyrka och gå tillbaka till det enda riktiga fortsatte, mycket hjälp fick hon från hennes 

vackra dotter Katarina som många gånger om skulle liknas vid hennes mor. 57 

Ett bevis på hennes storhet kan beskrivas i hur den sista dagen blev för Birgitta. När nyheten 

spreds i Rom att Birgitta hade avlidit skapades en folkmassa så stor att de inte kunde flytta 

kroppen från huset till begravningsplatsen på två dagar. 58 

Från 1300-tal till nutida Pakistan och Benazir Bhuttos kamp mot demokrati 

Många kvinnor har under årens lopp efter Birgitta försökt att förmedla en mer jämställd 

ideologi i olika länder. Det som skapar förutsättningar för att patriarkalismen inte ska ta 

överhanden är den rika demokratin i landet. Många gånger har demokrati inte varit till hands 

när kvinnor försökt förmedla en ideologi som inte trycker ner kvinnor i politiken, ett tydligt 

exempel på detta var den politiskt aktiva pakistanska kvinnan Benazir Bhutto. 

När Benazir Bhutto kandiderade för premiärministerposten år 1988 var det under hot och 

ifrågasättningar från många håll. Genom att Pakistan var och är ett sådant starkt islamistiskt 

land fanns det ifrågasättningar från koranen som oppositionen stödjer sina argument på. I 

koranen står det nämligen att om ett folk har en kvinna som ledare så är inte det folket 


57 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 228 ff 

58 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 254 

22

lyckligt. 59 Oppositionen såg detta som ett tecken på att man inte kan ha en kvinna vid makten. 

Många gånger om skulle Benazir få höra detta uttryck som en bortförklaring mot henne själv. 

Bara att man ger koranen en feministisk innebörd skapade starka ifrågasättningar från många 

håll i landet och även i övriga världen där islam är starkt. Självklart är det i religionen som 

mycket grundar sig, också i Benazirs hemland. Religion skapar automatiskt kulturen som 

vidare ger en bild om huruvida mycket en kvinna har rätt att säga till om. 60 

Då Benazirs far hade uttryckt sitt stöd för demokratin och på de grunderna blivit mördad var 

det desto svårare för Benazir då hon hade två argument emot sig; att vara kvinna och hennes 

kamp mot demokratin i landet. Genom demokratin var det många som gav Benazir sitt stöd 

under hennes valkampanjer i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet, då Pakistan hade 

varit med om decennier av oroligheter och en växande och mer utbredd fattigdom. 

Oppositionen var dock mycket stark och genom att de inte ville ha en friare roll för vare sig 

kvinnan eller demokratin var det också lättare för oppositionen att förmedla sitt budskap då 

korruption och hot ofta låg nära till hands. 61 

Det som gjorde Benazir unik i sammanhanget var hennes utbildning och lärdom om 

demokrati. Då hennes pappa var den förra premiärministern i Pakistan och tillika en rik man 

fanns det inga begränsningar för Benazir och hennes syskon att skaffa en bra utbildning. 

Genom att hon fick studera bland annat politik på Harvard skapade hon ett nytt synsätt, hon 

förstod utifrån vad samhället hade för brister i Pakistan. Då hon under ett antal år fick se vad 

demokrati kunde skapa för möjligheter för ett land blev hon också mer och mer övertygad om 

demokratins kraft i ett samhälle. Detta gjorde att hennes engagemang för det Pakistanska 

folket var stort. 62 

Då Benazir klev in i kandidatsammanhanget klev hon också in i en värld utav hot och 

oroligheter, en oskyddad värld där Benazir inte kunde veta ifall nästa situation skulle bli den 

sista. 

Benazirs far hade, under tiden då Benazir var och studerade i Oxford på 1970-talet, försökt 

göra demokratin till ett samhällssystem att lita på, men trots det var den konservative, icke 

västvänlige människan majoriteten i landet. Oppositionen skapade också religionen som ett 

starkt motargument i sina tal. Det har sagts att ”en röst för demokratins fördel är lika mycket 

värd som böner i hundratusentals år”. 63 

59 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/20/32/6ee3e777.pdf, 2008-03-15 

60 

Ibid 

61 


62 


63 


23

Benazir blev också under sin tid i Pakistan bortgift mot sin vilja, detta var oerhört frustrerande 

för Benazir då hon vill viga sitt liv åt politiken och försöka skapa ett bättre samhälle, inte viga 

sig åt en man som hon inte kände. Med resultatlösa gräl med föräldrarna blev till sist 

giftermålet ett faktum och hon gifte sig den 18 december 1987 med Asif Zardari. I början av 

äktenskapet var det en mycket förtvivlad Benazir som försökte få insikt i vad hennes föräldrar 

hade dragit in henne i. Hon kunde inte förstå varför det var viktigt med ett giftermål. 64 Men ju 

längre tiden gick i äktenskapet, ju mer kom de båda att börja tala och diskutera om den 

politiska situationen som Pakistan var i. Benazir insåg värdet i hennes man och många gånger 

om i sitt liv skulle hon få hjälp av Asif. Både som bollplank eller som ren talesman blev han 

mycket viktig i Benazirs arbete för demokratin. Efter Benazirs död var det också Asif som 

skulle ta över partiet inför valkampanjen år 2008. 65 

Benazirs tid vid makten skapade förutsättningar för demokratin att växa och uttryckte sitt fulla 

stöd för att komma tillbaka efter att ha tvingats till landsflykt i mitten 1990-talet. 

I början av 2007 skapades en ”tillväxt” i demokratin då Benazir skulle kandidera till ledare 

ännu en gång och anhängarskaran blev mer och mer. Benazir skapade en bra grogrund för att 

utveckla samhället när hon innan sin död, i december 2007, förmedlade ett hopp till folket. 

Och att det var en kvinna som tog sig utrymme i ett starkt präglat patriarkaliskt samhälle gör 

det hela ännu mera betydelsefullt för framtida arbete i frågan. 66 

64 


65 

a,a, s. 128 

66 


24

Slutsatser och diskussion 

Att bli ett skyddshelgon för Europa är inget en vanlig människa kan bli, den heliga Birgitta 

var i många anseenden inte vanlig. Genom en stark tro på att det rätta skulle förverkligas så 

klarade Birgitta att reformera inte bara kyrkan utan hela den politiska maktställningen under 

flera sekel framöver. Man ser än idag ekon som härstammat från Birgitta på 1300-talet och 

det med många andra orsaker gör den heliga Birgitta så stor bland oss idag. Där hon skulle bli 

ihågkommen var i de katolska länderna, främst Italien, Frankrike och Spanien. Orsakerna till 

detta var att hennes storhetstid som person var när hon hade flyttat ut från Sverige 40 år 

gammal. I Sverige sågs hon som en kvinna som ville göra för mycket, något som makten i 

Sverige inte kunde godkänna. En annan orsak för att storheten i Birgitta skulle komma 

utomlands var att hennes uppgifter fanns i utlandet och då främst Italien. Hon ville t.ex. få ett 

godkännande från påven om att starta en nunneorder. Hennes uppoffrande arbetsinsats för att 

förverkliga de uppgifter hon fick från Gud var drivkraften som skulle hjälpa henne många 

gånger om. Antingen om det var att skälla ut någon högt uppsats person eller be om 

godkännande för något så kom alltid källan från Gud genom uppenbarelserna. 

Uppenbarelserna var Birgittas stöttepelare i många situationer som gick över styr. Då hon 

själv inte kom på uppgifterna så kunde hon inte skylla på sig själv om att komma på fel 

uppgifter, detta skapade självklart ett självförtroende och ett lugn hos Birgitta som hon skulle 

ha användning av många gånger om. Det ska dock påpekas att Birgitta många gånger 

klandrade sig själv för att inte framlägga uppgiften på rätt sätt. 

Under hennes år utomlands bland eliten bland makthavarna skapade hon en erfarenhet som är 

imponerande. Genom denna erfarenhet blev hennes förmåga större för att uträtta saker rätt. 

Hennes anseende ökade rejält och på ålderns höst var hon en av de frommaste inom den 

kristna kyrkan som de flesta respekterade och ville få råd ifrån. En ganska stark kontrast kan 

man se, genom att i början ha blivit hånad till att i slutet få upprättelse och bli hedrad för sitt 

sätt att arbeta och gå emot det okända som inte många andra vågade eller klarade av. 

På samma sätt kan man konstatera Benazir Bhuttos arbete inom politiken i Pakistan. I början 

av karriären var det minoriteten som stödde Benazirs familjs kamp mot demokrati. En orsak 

man brukar peka på är den utbredda fattigdomen bland folket, även korruption brukar räknas 

in som orsak. Genom fattigdom skapas inga förutsättningar för folket att kunna se framtiden 

som demokratisk. Man försöker enbart hitta man för dagen. Genom ett hårt arbete mot 

oppositionen i den starkt islamistiska staten Pakistan vann hon respekt hos folket trots 

25

mordhot och diverse överträdelser mot det som för oss är rimligt. Hon fick utstå mycket kritik 

bland de konservativa, men till slut fick hon igenom det hon drömde om; demokrati i landet. 

Hennes utbildningsförmåga respektive hennes politiska förmåga var de två stora grunderna 

för hennes lyckade insatser i arbetet mot ett demokratiskt Pakistan. 

Det man kan konstatera är att den heliga Birgitta fick de bästa möjligheterna för att komma 

fram i det dåvarande patriarkaliska samhället på 1300-talet. För det första kom hon från en 

adelsfamilj som hade pengar att satsa på barnen. Man kunde ge Birgitta en gedigen och bra 

utbildning. Detta visade sig vara ytterst viktig när hon senare skulle debattera med de högre 

ledande instanserna inom politiken. 

Det samma gäller Benazir Bhutto och hennes familjs situation i Pakistan under uppväxtåren 

på 1960-talet. Pappan var en framstående politiker med mycket pengar och makt omkring sig. 

Han kunde med hjälp av kontakter ge den utbildningen till Benazir som hon behövde för att 

komma fram i politiken. Både Birgitta och Benazir hade familjer med hög rang inom landet 

och det var ytterst viktigt för båda två. Birgitta hade kontakter med hovet i Sverige och 

Benazir hade sin pappa som bollplank till den politiska eliten i Pakistan. En intressant slutsats 

man kan dra i jämförelse mellan dessa kvinnor är att när de går emot det som skall vara det 

rätta, alltså när de någon gång gick mot strömmen så handlade det om tunga beslut som skulle 

ha betydelse ända tills den dagen då de båda kvinnorna dog. För att ge ett exempel på varje: 

Birgitta hade under sin tid i Sverige börjat misströsta den svenska politiken och framförallt 

hur den sköttes av ledarna. Då hon öppet gick ut med missnöjet skapades det en lucka mellan 

hovet och adelsflickan Birgitta. Den luckan skulle aldrig täppas igen och inte med hovet på 

sin sida beslutade hon sig för att ge sig iväg från Sverige för att senare i livet få upprättning på 

hemmaplan. Genom att skapa sig ett namn utomlands klarade hon att indirekt avsätta den 

svenska konungen Magnus Eriksson. 

I Benazirs situation hittar vi ungefär samma scenario då hon hade en far som förespråkade 

demokrati och gjorde allt i sin makt för att skapa demokrati. När så Benazir kom in i politiken 

och gick för demokratin tog det tvärstopp och hon fick inte den responsen som hon hade 

hoppats på. Hon blev missnöjd, men också så övertygad över demokratins framtida storhet i 

ett land som Pakistan att hon åkte iväg från landet för att skaffa sig erfarenhet och för att 

studera demokratin mer. Efterhand kom hon ju också tillbaka till Pakistan och blev också 

premiärminister trots opposition mot sig. 

Det har varit och är fortfarande så att männen har makten. Männen har varit de som har 

bestämt över kvinnan i så gott som alla kulturer genom tiderna och därför behövs de en 

26

otroligt starkt tro på det man gör som kvinna för att kunna komma fram och förändra ett 

manssamhälle. Det är unika situationer som gör att kvinnan kan komma fram med sin åsikt i 

extrema situationer som det ändock är då man pratar om Birgitta respektive Benazir. Långt 

ifrån alla har den förmågan att få män att lyssna till deras ord. Genom att de båda kvinnorna 

visste hur man skulle bete sig för att skapa respekt, visade det också på hur viktigt det är med 

bakgrunden och med ens förutsättningar i form av utbildning och kunskap. Troligtvis hade 

aldrig vare sig Birgitta eller Benazir kunnat yttra sin åsikt om inte de hade kommit från 

välbärgade familjer, vidare visste de att de hade ett ställe att luta sig emot om det gick riktigt 

illa någon gång. 

Man kan ana samma tänkande hos de båda, men man kan också inse deras tro på det rätta. 

I Birgittas fotspår ges det en inspirationskälla för alla som kämpar mot ett patriarkaliskt 

samhälle och efter hennes död höjdes ribban för vad som var rimligt av en kvinna att säga. 

Hon skapade en grogrund för vad vi ser i samhället idag. På samma sätt som Birgitta skapade 

en grogrund för en starkare demokrati så skapade Benazir en grogrund för en starkare 

demokrati i ett land som Pakistan. Det som är viktigt att tänka på så att man inte ramlar 

tillbaka till en svagare demokrati och till sist en diktatur är att ge folket ett hopp och en insikt 

om att demokrati skapar förutsättningar för ett bättre och mer respektfullt liv i ett land som 

Pakistan. Inom landet finns det bland folket en vägg som stoppar allt vad framtidstro och 

resultat av vad demokrati är. Man ser bara ett fåtal dagar framför sig, då det är ett fattigt land 

finns det ingen anledning för folket att bry sig om något annat än mat för dagen. Men med en 

stark ledare som Benazir skapades något annat är bara framtidstro på några dagar. Det 

skapades ett hopp som kan utvecklas till något mycket givande. Om hoppet finns hos folket så 

finns också framtidstron tillgänglig för landet. Förhoppningsvis får vi se ett Pakistan som med 

hjälp av hoppet kan ta stora kliv i kampen mot fattigdom och i kampen för demokrati. 

Innan den industriella revolutionen och innan vi fick ett mer bekvämt samhälle hade vi två 

världskrig. Vi hade en längtan på fred och vi hade en förhoppning om en bättre morgondag i 

västvärlden. Detta skapade ett hopp och en strävan efter en bättre morgondag. På samma sätt 

skapas den förutsättningen i ett land som Pakistan som många gånger om i det senaste har 

varit med om oroligheter med statskupper och terror. 

Både Birgitta och Benazir ville förändra samhället, båda lyckades delvis på ett eller annat sätt, 

men den viktigaste slutsatsen man kan dra är att det tar tid att förändra något som ligger djupt 

rotat i hjärtat hos folket. 

Det är också religionen som skapar motsättningar i både Birgittas 1300-tal som Benazirs 

nutida Pakistan. Genom att behöva kämpa för sin rätt mot religionen som var mycket starkt 

27

präglat i Italien på Birgittas tid satte fotspår i hennes liv. Hon förstod makten och utnyttjade 

den på ett mycket bra sätt. Genom att ge en religiös ledare en törn skapades en ny kontakt hos 

en annan stark religiös ledare och på det sättet skapade Birgitta kontakter för att kunna gå 

vidare i sitt arbete. Benazir har inte haft samma utrymme för att kunna utöva en strategi, 

genom hot och terror är det fullt förståeligt att Benazir inte provocerade religionen i onödan. 

Religionen i Pakistan har många gånger om bevisat att det är starka krafter för den religiöse 

att se en kvinna bli ledare för landet. Dagens samhälle erbjuder även kraftigare slag mot den 

som inte flyter med strömmen, genom t.ex. bombattentat. 

Både Birgitta och Benazir hade inte tänkt sig en nära relation med en annan man och de båda 

fick samma chock då de insåg att de hade blivit bortgifta. Dock hade de inte samma grunder 

att vara arga för. Birgitta ville leva i renhet med Gud och Benazir ville viga sitt liv åt politiken 

i hemlandet och inte med någon annan man. Det ska ändå poängteras att både Birgitta och 

Benazir skapade en bra relation mellan respektive män och båda fick ett bra bollplank i olika 

frågor. Båda äktenskapen slutade lyckligt, något som kan förklaras med att både Birgittas man 

och Benazirs man var politiskt intresserad och hade jobb inom politiken och man skapade en 

slags familjepolitik som resulterade i två lyckliga familjer med barn som följd. 

28

1:8 Sammanfattning 

Främsta syftet med den här uppsatsen är att belysa och försöka förstå det rådande 

patriarkaliska samhället under 1300-talet. Det handlar då i första hand om att förstå Birgittas 

väg in i den politiska makten på denna tid. Genom paralleller inse Birgittas storhet. Vidare 

genom jämförelse med den idag avlidne politikern Benazir Bhutto se ett sammanhang av 

1300-talets rådande samhällsordning och nutidens rådande i ett land som Pakistan. 

Genom att använda framförallt facklitteratur om den heliga Birgitta samt Benazir Bhutto har 

jag kommit fram till svar på mina frågeställningar. Jag har även riktat in mig på en helhet i 

arbetet för att lättare kunna förstå de små bitarna. Genom god planering och god hjälp har 

arbetet fortskridit väl. 

I början av Birgittas karriär som förespråkare i politik och samhällsordning skapade hon 

fiender och vänner. Då hon kom från en adel familj skapades förutsättningar för en gedigen 

utbildning. Hennes fromhet tog henne från att bli utskrattad i hemlandet till att ge råd till 

påven och andra kejsare under mitten av 1300-talet. Hennes kraft och stöd kom från 

uppenbarelserna, skickade från Gud. Genom denna källa kunde hon alltid lita på att allt hon 

sade var rätt. Hennes uppgift, enligt henne själv, var att förmedla till folket hur de hade gått 

ifrån det rena kristna som en gång upprättats. En annan viktig uppgift för Birgitta var att få 

hem påven och skapa och få godkänt en nunneorder utav påven. 

Då hon oftast begärde mer än vad det patriarkaliska samhället kunde tåla blev det en konflikt 

mellan Birgitta och andra starka herrar i de ledande korridorerna, Men på grund av hennes 

otroliga egenskaper skapade hon ett namn som ska bli ihågkommet en lång tid framöver. 

Då Benazir Bhutto kämpade mot patriarkalismen och för demokratin i Pakistan på 1980-talet 

och fram till hennes död 2007 så finns många likheter i dessa kvinnor. Egenskaper som stark, 

förstående och inflytelserik är nödvändiga ting för att klara av den press som finns som 

kvinna i ett mansdominerat samhälle och ett samhälle som inte tolererar allt för mycket av den 

kvinnliga rösten. Dessa kvinnor hade de uppräknade egenskaperna. 

Både Benazir och Birgitta ville förändra samhället och göra det mer öppet för kvinnor, 

antingen om det handlade om att starta nunneorder eller sprida demokratin. En erfarenhet 

växte upp hos dessa två människor och just erfarenheten gjorde att de blev mycket 

slagkraftiga i allt de tog sig för. På grund av utskrattning och hot skapades en inre styrka hos 

de både och denna stryka skulle de ha användning av många gånger om. 

29

Bibliografi, referenser och käll- och litteraturförteckning 

Tryckta källor (böcker): 

Öhman, Christer (1994). Helgon bönder och krigare, Värnamo: Rabén Prisma 

Bergh, Birger (2002). Åttabarnsmor och profet, Lettland: Historisk Media 

Stolpe, Sven (1973). Boken om Birgitta, Danmark: Askild och kärnekull 

Stolpe, Sven (1973). Birgitta i Rom, Borås: Askild och kärnekull 

Bhutto, Benazir (1989). Österns dotter, Pakistan: Hamish Hamilton 

Beskow, Per och Landen Anette (red.) (2003). Birgitta av Vadstena, pilgrim och profet 1303- 

1373, Värnamo: Nok 

Kilström, Bengt-Ingvar (1991). Hennes röst skall höras, Birgittinska perspektiv, Strängnäs: 

Proprius förlag 

Harrison, Dick och Utgren, Lennart (2003). Birgittas vägar, Örebro: Respons AB 

Otryckta källor 

http://en.wikipedia.org/wiki/Benazir_Bhutto 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Benazir_Bhutto 

http://www.peterenglund.com/andrabocker_hotadehusettex2.htm 

http://en.wikipedia.org/wiki/Pakistan 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/20/32/6ee3e777.pdf 

30

Den heliga Birgitta – Om hennes möte med det patriarkaliska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?