Hytteresan rundtursguide, 86 kB - Lekeberg kommun

Välkommen
på en resa genom
Leke Bergslag

HYTTE – RESAN
Kilsbergen med sin järnmalm kan ses som en ”ryggrad” för århundradens verksamhet i
Närke. Den gav upphov till teknisk utveckling i regionen. Möjligheten till s.k. dagbrott
gjorde det förhållandevis enkelt att finna och senare också utvinna fyndigheterna.
Bergshanteringen var född!
Framställning av järn hade tidigare baserats på fynd av järnhaltig jord och på rostiga
järnklumpar – så kallad ”myrmalm”.
Med ny kunskap och ny teknik kunde man redan under tidig medeltid nyttja
järnmalmen i bergen. Malmen smältes i enkla masugnar – hyttor – där man nådde
smälttemperaturen (ca 1400° C) genom förbränning av träkol som inblandats i den
finkrossade malmen. Med blåsbälgar skapades den luftström som fick kolet att brinna
intensivt.
Varje hytta ägdes och drevs kollektivt av bergsmän i ett hyttelag. Dessa bergsmän var
bönder med gårdar och skogar i trakten. De hade erhållit kungliga privilegier för
hytteverksamheten som var strikt reglerad genom statliga verk och kontrollorgan,
t.ex. Bergskollegiet och Jernkontoret.
Verksamheten krävde mycket folk:
• Skog fälldes – ved behövdes i gruvorna för s.k. tillmakning – upphettning av
bergväggen på vilken sedan vatten hälldes för att malmen skulle spricka. Skog
behövdes också som råmaterial i kolmilorna.
• Malm bröts i gruvorna och transporterades vintertid på slädar till hyttorna.
• Malmen krossades till allt mindre stycken i flera etapper.
• Kolmilor restes, antändes och passades.
• Kolen transporterades vintertid i kolryssar till kolhusen på hyttebacken.
• Kalksten (limsten) användes för att göra slaggen lättflytande och lättare att få
ut ur masugnen. Kalkstenen bröts i dagbrott och transporterades i slädar till
hyttorna.
• Arbetet i själva hyttan utfördes av personer med speciella kunskaper och lång
erfarenhet.
3

• Det färdiga tackjärnet transporterades till bruksorter med stångjärnshammare,
till marknader eller utskeppningshamnar för export till utlandet.
Under den svenska stormaktstiden fick bergshanteringen ett stort uppsving. De
pågående krigen medförde en större efterfrågan på järn och hyttorna blev fler och
större. Louis De Geer importerade valloner – kunnigt folk från områden kring södra
Belgien – för att leda och utbilda svenskarna. Detta skedde i stor skala i början av
1600-talet.
Med ”HYTTE - RESAN” vill vi ge deltagarna en uppfattning om de områden och miljöer
i Lekebergs kommun där våra förfäder var verksamma i bergshanteringen.
Lekebergs kommun i samarbete med företagare, hembygdsföreningar och entusiaster
hälsar er välkomna på en spännande resa.
4

Vi startar i Fjugesta för att åka västerut mot Mullhyttan och Baggetorp.
1 Vid utfarten från Fjugesta ligger Sannabadet med campingplats. På andra
sidan vägen ligger Edsbergs Sanna herrgård. Det var gästgiveri under hela 1600-talet.
Det är också en gammal tings- och marknadsplats. Första tisdagen i oktober arrangeras
här Sannamarken med anor från 1863.
2 Fortsätt väg 204 mot Svartå. Vi passerar samhället Gropen som alltid varit
en betydande industriort i Lekeberg med kvarnar, snickerier och andra fabriker.
3 Vi åker över Svartån och passerar Kvistbro klockstapel och träkyrka från
1600-talet.
4 När vi åker in i Kvistbroskogen kör vi förbi den lilla Trantalastugan på
vänster sida. På denna plats bodde på sin tid socknens ”profoss” - skarprättare.
Avrättningsplatsen låg utefter infarten till gården ”Hagen” ca 1 km längre fram.
5 Efter ca 5 km gör vi ett uppehåll i Mullhyttan där vi tittar på hyttebackemodellen
och resterna av hyttans gamla stenfot.
På detta område kan man också uppleva en vattenhjulsdriven kvarn, besöka ett litet
hembygdsmuseum samt en renoverad äldre bagarstuga med stor vedeldad stenugn. Vid
Kvarngården kan man vid vissa tillfällen köpa kaffe etc eller enbart njuta av
atmosfären vid kvarndammen.
6 Här bör nämnas att Mullhyttan är en lämplig utgångspunkt för eventuella
besök i området norr och öster om sjön Multen. Där finns intressanta besöksmål:
Limgruvorna vid Tryggeboda, bad och friluftsgård i Sixtorp, Hagabergsgruvorna och
Kronobergets gruvfält, hytteområden vid Gammelhyttan och Velamshyttan. Vid den
senare har det också funnits en såg.
7 Efter ytterligare ca 3 km tar vi av åt höger och fortsätter 2 km till
hembygdsgården i Baggetorp. Här finns en genuin bergsmansgård med uthus av olika
slag, däribland en smedja som nyttjas än i dag. Gården används som museum med ting
från tidigare sekel. Bergsmännen i trakten var delägare i Mullhyttans hyttelag som
också drev en hjälphytta i Dormen under åren 1705 -1776. Den låg vid ån ner mot sjön
5

Teen ca 700 m SO vägskälet vid väg 204. Platsen kan nås via en kort stig från
Bäckatorp.
8 Från Baggetorp utgår flera vandringsstigar i ett naturreservat som bl.a
berör Stora Hemsjön. I området finns en kolbotten som numera används vid
demonstrationer av kolning.
9 Från Baggetorp går Hytte-Resan tillbaka österut förbi Mullhyttan till
vägskälet mot Lekhyttan. Vi följer den vägen mot Vekhyttan.
10 Efter ca 2 km passeras Malmvägen. Vi vill här påpeka att det 2 km in på
Malmvägen finns en stig upp till den lilla sjön Trollkarlen och Trollkarlsklint (260 m
över havet). På vägen upp passerar man fornborgen Borgarsjö skans. I närheten finns
också Tjuvbergsskansen.
11 Efter ytterligare 2 km når vi vägskälet i Vekhyttan, en by med
hyttverksamhet sedan medeltiden. Minst tre olika hytteplatser finns i området. Den
äldsta kända hyttplatsen låg ca 400 m nedströms ån på dess västra sida. Den andra låg
nära vägskälet. Den tredje och senaste hyttan låg 1 km längre norrut. Vi stannar till
där och beser de omfattande resterna av denna hytta som var verksam ända till 1903.
12 På den fortsatta vägen upp mot Lekhyttan passerar vi vägskälet in mot
Ribbohyttan där det funnits två mycket gamla hyttor. Området norr om Ribboda är
mycket naturskönt. Friluftsgården Stenbäcken vid Lillsjön är ett omtyckt vandringsmål
utmed Bergslagsleden. Det finns en badplats vid Lillsjön.
13 Vid nästa vägskäl ligger byn Kinkhyttan, där lämningar efter den gamla
hyttan endast består av några mindre slagghögar på båda sidor av vägen.
14 Nästa anhalt är den välbevarade och unika bebyggelsen i byn Lekhyttan,
klassad som kulturhistoriskt värdefull miljö. Själva hyttområdet är dock dolt av husoch
vägbyggen.
15 I byn ligger Hallagården, som har museum, utställningshall, servering och
en butik med hantverksalster mm. Vi gör här ett uppehåll för kafferast.
6

16 Vi fortsätter ut på E18 och kör västerut. Vid sjön Leken tar vi av till höger
och stannar till vid Klunkhyttan. Här finns många lämningar efter hyttverksamheten
som pågick ända till 1901. Den välbevarade ”Masmästarstugan” där servering ibland
förekommer är väl värd ett besök.
17 Från denna plats finns en vandringsled upp till Klunkhytte Skans med en
gammal fornborg högt uppe på berget.
18 Vi åker tillbaka till Lekhyttan och fortsätter därifrån ner mot Hidinge där
vi vid vägskälet mot Staveläng tar till höger. Strax åker vi över den välkända
”Lekebergs bro” som besjunges i visan ”Tess lördan” av Jeremias i Tröstlösa.
19 Alldeles intill vägens vänstra sida låg här Lekebruket, ett gammalt
bruksområde från slutet av 1500-talet. Under en 20-årsperiod framställdes här
gjutgods för främst krigsindustrin, bl.a. kanoner och kanonkulor. Minst en hyttruin och
en del andra lämningar finns på platsen. Lekeberga herrgård ligger strax intill.
20 Vi följer vägen ned till Brohyttan, där en dammanläggning minner om den
hytta som fanns här fram till 1761. På vägen härifrån åker vi över Svartån ännu en
gång. Cirkeln är sluten när vi återkommit till Fjugesta.
För guidning ring: 0585-404 82, 0585-813 06, 070-600 85 80
7

Affärer och annan service i Fjugesta Centrum:
Livsmedel
Konsum 0585-100 50
ICA MatXtra 0585-105 95
Blommor
Birgerssons Blomdesign 0585-311 99
Presenter, tidningar mm.
Fjugesta Spel & Tobak 0585-102 70
Café
Fjugesta Café 0585-100 40
Pizzerior
Verona 0585-102 50
Chaplin 0585-103 13
Fjugesta Korv & Grill 0585-102 66
Bank
Handelsbanken 0585-100 20
Lekebergs Sparbank 0585-817 00
Post i butik:
Fjugesta Järn & Färg 0585-101 52
Bensinstationer
OKQ8 0585-102 10
Hydro 0585-100 16
Bad
Sannabadet
Vatten och Lekland 0585-811 97
8

Hemslöjd
Ekgårdens Hemslöjd 0585-100 28
Övrigt
Lekebergs vårdcentral 0585-883 00
Folktandvård 0585-883 20
Apotek 0585-109 70
Lekebergs Kommun 0585-811 00
Systembolag 0585-120 61
Företag utmed leden som du kan ha glädje av:
ICA-träffen 0585-400 42 Mullhyttan
RA Design 0585-240 74 Ribbohyttan
Englas Hus 0585-405 86 Mullhyttan
Mullhyttans Kiosk & Grill 0585-403 39 Mullhyttan
ICA Gropen 0585-200 06 Gropen
Mobergs Grönsaker 0585-240 10 Vekhyttan
Sahlqvists Trädgårdsprod. 0585-240 30 Vekhyttan
Lasses Antik & Prylar 0585-204 27 Västanby
Loppistorpet 0585-201 51 Mullhyttan
Färg är Liv 0585-241 37 Vekhyttan
Gimotit 0585-405 17 Berghamra
9

Vill du veta mer om Lekeberg?
Kontakta då någon av våra turistambassadörer:
Rolf Ivarsson tfn 0585-241 37
Inger Johansson tfn 0585-450 15, 070-546 51 03
Kerstin Löfqvist Åberg tfn 019-29 24 16, 070-229 53 33
Sigurd Paulsson tfn 0585-102 86 fax 0585-102 86
Karolina Schneider tfn 0585-310 49, 070-631 65 05
Åke Widén tfn 0585-404 82
Inger Jonsson tfn 0585-400 42, 070-397 88 27
eller kommunens turismansvarige:
Jette Bergström tfn 0585-813 06, 070-600 85 80
e-post: jette.bergstrom@lekeberg.se
Foldern reviderad 2005-06-08.
10