Hårdhetsvariation i grundvatten längs Badelundaåsen ... - Midvatten

UPTEC W06 028
Examensarbete 20 p
December 2006
Hårdhetsvariation i grundvatten
längs Badelundaåsen mellan Leksand
och Avesta
Hardness variation in groundwater along
Badelunda esker between Leksand and Avesta
Manuel Entrambasaguas

REFERAT
Hårdhetsvariation i grundvatten längs Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta
Manuel Entrambasaguas
Hårdhetsgrad anger koncentration av kalcium- och magnesiumjoner i vatten. Vatten med höga
koncentrationer av dessa joner betecknas som hårt och vice versa. Både för hårt och för mjukt
vatten innebär tekniska och ekonomiska problem. På uppdrag av Midvatten AB har ett försök
att kartlägga och förklara variationen i grundvattnets hårdhet i Badelundaåsen mellan Leksand
och Avesta genomförts. I arbetet användes olika GIS-program, såsom ArcView, ArcInfo,
IDRISI, och ett geokemiskt modelleringsprogram, PHREEQC. GIS-programmen användes
för digitalisering av geologiska och hydrologiska kartor och sammanställning av dessa kartor
med andra typer av data. I PHREEQC genomfördes simuleringar av kemiska jämvikter.
Den absolut viktigaste faktorn som påverkar grundvattnets hårdhet är upplösning av kalkrika
mineral. Upplösningen styrs av tillgången på kalkrika mineral och vattnets pH-värde.
Jordprover som upptogs längs Badelundaåsen visar på att det finns kalkrika mineral i marken
och att karbonathalten i materialet varierar betydligt. Jämviktssimuleringar med PHREEQC
visade dock att prover från de flesta brunnar var mättade med avseende på kalcit. Det innebär
att tillgången på karbonat inte är den begränsande faktorn. Dessa simuleringar visade
dessutom att koldioxidtrycket är en viktig faktor som påverkar pH-värde och hårdhet.
Koldioxidtrycket i atmosfären är mycket lägre än det som råder under markytan och därför
förändras den kemiska jämvikten i grundvattnet så fort det kommer i kontakt med
atmosfärsluften. pH-mätningar i fält är tidskrävande och brukar inte utföras vid vanlig
provtagning. I examensarbetet ingick inte några egna vattenprovtagningar. Analysresultat som
användes i examensarbetet var framtagna på laboratorium, d.v.s. pH-mätningar utfördes inte i
fält.
Salt som sprids ut på vägar under vintertid har också en hårdhetsökande effekt. Från flera
vattentäkter som ligger i närheten av riksväg 70 (Rv70) erhölls tidsserier som visade på
stigande trender i både kloridhalter och hårdhet. Den ökade trafikbelastningen på riksväg 70
har sannolikt en betydande påverkan på grundvattenkvalitet. Beräkningar och simuleringar
utförda inom ramen för detta examensarbete visade att vägsaltets effekt på grundvattenhårdhet
är av sekundär betydelse.
Inblandning av ytvatten respektive relikt vatten förklarade exceptionellt låga respektive höga
hårdhetsvärden i vissa brunnar.
Nyckelord: Hårdhet, grundvatten, kalcium, magnesium, GIS, Badelundaåsen.

ABSTRACT
Hardness variation in groundwater along Badelunda esker between Leksand and Avesta
Manuel Entrambasaguas
Water hardness indicates the concentration of calcium and magnesium ions in water. Water
with high concentrations of these ions is described as hard water and water with low
concentrations is described as soft water. Water that is too hard or too soft can lead to
technical and economical problems. In collaboration with Midvatten AB, groundwater
hardness in the Badelunda esker between Leksand and Avesta has been mapped, and an
attempt has been made to explain the variations. For this purpose, different GIS programs,
such as ArcView, ArcInfo, IDIRISI, and one geochemical modelling program, PHREEQC,
has been used. GIS programs were used for digitising geological and hydrological maps and
then for combining them with other kinds of data. Simulations of chemical equilibria have
been accomplished using PHREEQC.
The absolutely most important factor that affects groundwater hardness is dissolution of
carbonate minerals. The dissolution is controlled by access to these minerals and pH value of
groundwater. Soil samples taken along Badelunda esker indicated the presence of carbonate
minerals, and showed significant variation in carbonate content. PHREEQC simulations have
indicated that samples from most of wells were saturated with calcite, it means there is no
lack of carbonates. The simulations indicated even the importance of carbon dioxide pressure
for pH and hardness in groundwater. Because this pressure is much higher under the ground
than in the atmosphere the pH value will change as soon the water comes in contact with
atmospheric air. Measurements of pH in field are quite complicated and are not usually
performed in the field. In this work, pH values were obtained from laboratory analyses, and
no measurements were made in the field.
Also road salt effects hardness. From several wells located closely to way 70 were received
data showing rising chloride contents and hardness during last 30-40 years. The direct effect
of road salt on hardness (exchange of Ca 2+ by Na + ) was investigated using simulation in
PHREEQC. Results of simulations showed that effect of road salt on groundwater hardness
are of secondary significance.
In some cases, extreme values in groundwater hardness could be explained by infiltration of
surface water or by the occurrence of relict seawater.
Key words: Hardness, groundwater, calcium, magnesium, GIS, Badelunda, esker.
Department of Earth Sciences, Uppsala University, Villavägen 16 ,SE- 752 36 Uppsala
ISSN 1401-5675

FÖRORD
Detta examensarbete omfattar 20 poäng och har utförts inom civilingenjörsprogrammet i
miljö- och vattenteknik vid Uppsala Universitet. Arbetet har utförts på uppdrag av Midvatten
AB i samarbete med Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet. Handledare har
varit Per-Arne Ryttar och Jonatan Strömgren på Midvatten AB. Ämnesgranskare har varit
Roger Herbert vid Institutionen för geovetenskaper, luft- och vattenlära, Uppsala Universitet.
Jag vill framföra ett stort tack till Per-Arne Ryttar och Jonatan Strömgren på Midvatten AB
som har hjälpt mig att samla och tolka data och har stöttat mig under hela examensarbetets
gång.
Jag vill även tacka Roger Herbert som med sin entusiasm och sitt breda kunnande inom
geokemi har inspirerat och hjälpt mig under arbetets gång.
Ett stort tack till Per-Olof Hården som har ägnat åtskilliga timmar för att hjälpa mig komma
igång med GIS.
Borlänge, december 2006
Manuel Entrambasaguas
Copyright © Manuel Entrambasaguas och Institutionen för geovetenskaper, Luft- och vattenlära,
Uppsala universitet, UPTEC W 06 028, ISSN 1401-5675.
Tryckt hos Institiutionen för geovetenskaper, Geotryckeriet, Uppsala universitet, Uppsala, 2006.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ........................................................................................................... 3
1.1 BAKGRUND ................................................................................................... 3
1.2 SYFTE OCH GENOMFÖRANDE.................................................................. 3
1.3 BADELUNDAÅSENS UTSTRÄCKNING..................................................... 4
1.4 BERGGRUND OCH JORDARTER................................................................ 4
1.5 BILDNINGSSÄTT........................................................................................... 5
2 TEORI ..................................................................................................................... 6
2.1 HÅRDHET ....................................................................................................... 6
2.2 KALCIUM ....................................................................................................... 6
2.3 MAGNESIUM ................................................................................................. 7
2.4 ALLMÄNT OM JÄMVIKTER ....................................................................... 7
2.5 KOLSYRASYSTEMET................................................................................... 7
2.6 ALKALINITET................................................................................................ 9
2.7 MÄTTNADSGRAD....................................................................................... 10
2.8 JONBYTE ...................................................................................................... 11
2.8.1 Adsorptionens beroende av pH .............................................................. 11
2.9 FÖRSURNING............................................................................................... 12
2.9.1 Svavelförsurning..................................................................................... 12
2.9.2 Kväveförsurning ..................................................................................... 13
2.9.3 Försurning till följd av ökat biologisk aktivitet...................................... 14
2.10 SALT GRUNDVATTEN............................................................................... 15
2.10.1 Vägsalt.................................................................................................... 15
2.10.2 Relikt havsvatten..................................................................................... 15
3 METODER ........................................................................................................... 16
3.1 SAMMANSTÄLLNING AV DATA I ARCVIEW....................................... 16
3.2 GEOKODNING AV DEN SKANNADE JORDARTSKARTAN ................ 17
3.3 GRUNDVATTENDATA............................................................................... 18
3.4 ANALYS AV GRUNDVATTENDATA MED HJÄLP AV PHREEQC...... 18
3.4.1 Beräkning av mättnadsgrader ................................................................ 18
3.4.2 Titrering av jord som innehåller katjonutbytesplatser med NaCl.......... 18
3.4.3 Felkällor ................................................................................................. 19
3.4.4 Modellering av pHs, CO2-tryckets och temperaturs påverkan på hårdhet
och mättnadsgrader................................................................................................ 19
3.5 JORDPROVTAGNING ................................................................................. 20
3.6 ANALYS AV CO3-HALTEN........................................................................ 21
4 RESULTAT........................................................................................................... 22
4.1 TRENDER I BADELUNDAÅSEN ............................................................... 22
4.1.1 Trend i hårdhet och mättnadsgrader...................................................... 22
4.1.2 Trend i kloridhalter ................................................................................ 22
4.1.3 Resultat av karbonatanalyser ................................................................. 24
4.2 ANALYS AV LOKALA VARIATIONER ................................................... 25
4.2.1 Sundet – Insjön ....................................................................................... 25
4.2.2 Gräv - Bäsna........................................................................................... 28
4.2.3 Lennheden............................................................................................... 29
4.2.4 Borlänge ................................................................................................. 31
1

4.2.5 Solvarbo - Viggesnäs.............................................................................. 32
4.2.6 Hedemora – Avesta................................................................................. 34
4.3 EN TIDSSTUDIE ÖVER FÖRÄNDRINGAR AV HÅRDHET I
GRUNDVATTEN VID INSJÖN, PETERSBURG, VIGGESNÄS, GRÅDÖ,
GERMUNDSBO OCH MÄSTERBO........................................................................ 35
4.3.1 Sundet ..................................................................................................... 35
4.3.2 Insjön ...................................................................................................... 37
4.3.3 Tallbacken, Brunn 3 ............................................................................... 38
4.3.4 Petersburg .............................................................................................. 39
4.3.5 Viggesnäs................................................................................................ 41
4.3.6 Grådö...................................................................................................... 42
4.3.7 Germundsbo ........................................................................................... 43
4.3.8 Mästerbo................................................................................................. 45
4.4 TITRERING AV KATJONUTBYTESPLATSER MED NACL.................... 46
4.5 RESULTAT AV KÄNSLIGHETSANALYSER ........................................... 48
5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER .................................................................. 49
5.1 PH OCH ALKALINITET ...................................................................................... 49
5.2 SULFAT............................................................................................................ 49
5.3 ÖKNING I HÅRDHET I BADELUNDAÅSEN .......................................................... 50
6 REFERERAD LITTERATUR............................................................................ 51
7 ANVÄNT KARTMATERIAL ............................................................................ 53
8 BILAGOR ............................................................................................................. 53
2

1 INLEDNING
1.1 BAKGRUND
Vatten är en livsviktig resurs och det är viktigt att kunna behålla och förbättra dess
kvalité till kommande generationer. Både yt- och grundvatten kan ge mycket bra
dricksvatten. Helst vill man dock använda grundvatten som råvara i
dricksvattenframställning, eftersom det har flera fördelar jämfört med ytvatten.
Grundvattnet har lägre och jämnare temperatur, mindre mängd organiska ämnen, färre
bakterier och är enklare att bereda i ett vattenverk. Det har också ett bättre naturligt
skydd mot föroreningar än ytvatten, eftersom många av föroreningarna filtreras bort i
marken. Nackdelen är att om grundvattnet väl en gång har blivit förorenat, tar det ofta
många generationer innan det blir rent igen. Ungefär hälften av vårt dricksvatten
framställs av ytvatten, en fjärdedel av naturligt grundvatten och resten genom
grundvatten med konstgjord infiltration (Svenskt vatten, 2003).
Badelundaåsen, som sträcker sig från Siljan ner förbi Mälaren, är en av Sveriges större
isälvsavlagringar. Åsen utgör en mäktig akvifer och vattentäkt för ett stort antal
kommuner i Dalarna och Västmanland. Vattnet uppvisar typiska egenskaper för
grundvatten, d.v.s. låg halt av organiska ämnen och relativt hög jonhalt. Hårdheten,
vilket speglar kalcium- och magnesiumhalter, varierar dock kraftigt längst åsens
sträckning. Grundvatten med en hög hårdhet har höga kalcium- och magnesiumhalter,
och tvärtom för grundvatten med en låg hårdhet. Varken för hårt eller för mjukt vatten
är särskilt bra.
1.2 SYFTE OCH GENOMFÖRANDE
Examensarbetets syfte är att på uppdrag av Midvatten AB kartlägga grundvattenkvalitet
med fokus på hårdhet längs Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta och att
undersöka variationens orsaker. Grundvattens hårdhet påverkas av jordlagrens
egenskaper, uppehållstider, förekomst av relikt havsvatten, försurning samt
kontaminering (t.ex. vägsalt, avfallsupplag, dammbekämpningsmedel i grustäkter). På
grund av undersökningsområdets stora geografiska utsträckning och projektets
tidsbegränsning på 20 veckor har ingen detaljerad grundvattenmodell byggts. Istället
gjordes ett försök att förklara ursprunget av Ca- och Mg-joner i grundvattnet genom att
studera dess sammansättning. Resultatet av en sådan undersökning skulle kunna visa om
eventuella skillnader i hårdheten beror på kontaminering, upplösning av kalkrika
mineral eller utspädning med ytvatten från till exempel Dalälven.
För kartläggningen av grundvattenkvalitet längs Badelundaåsen användes resultat av
kemiska analyser från tidigare genomförda utredningar (refererad litteratur, utredningar)
som sammanställdes i GIS med geografiska och geohydrologiska data. Sedan har
avvikelser i hårdhet undersökts och förklarats. Modelleringsprogrammet PHREEQC
(Parkhurst, 1999) har tillämpats för att beräkna jämvikter mellan grundvatten och
kalkrika mineral, såsom kalcit och dolomit.
3

1.3 BADELUNDAÅSENS UTSTRÄCKNING
Badelundaåsen är en av mellansveriges längsta och mäktigaste rullstensåsar. Åsen tar
sin början som ett stort delta vid Ludgo, ca 2 mil nordöst om Nyköping. Därifrån går
den med vissa avbrott upp genom Södermanland, kan spåras i Mälaren och fortsätter
sedan upp genom Västmanland förbi Badelunda strax öster om Västerås. Åsen följer
Dalälven upp mot Hedemora, där den delar sig i en nordlig del, Svärdsjöåsen, som går
öster mot Svärdsjö, och en västlig del, som följer Dalälven mot Leksand. Efter
åsförgreningen vid Västerby är åsen mestadels täckt av mäktiga sedimentlager, varför
man inte alltid kan följa den i landskapet. Borrningar har visat, att den går i stort sett
obrutet ända upp till Siljan (Nygårds och Perers, 1970). Åsens utsträckning inom
undersökningsområdet framgår av figur 1.3.1.
Tätort
Badelundaåsen
Figur 1.3.1 Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta.
1.4 BERGGRUND OCH JORDARTER
Berggrunden inom undersökningsområdet utgörs av urberg som består dels av
leptitformationens bergarter, dels av graniter av olika åldrar och utbildning, ofta
tillsammans med grönstenar. Största förekomster av kalksten finns framförallt i
Silurringen runt Siljan, men mindre formationer förekommer även på andra platser inom
undersökningsområdet, se bilaga 1 (berggrundskarta). Områdets jordarter utgörs
övervägande av morän. Sand, lera och isälvsavlagringar finns längst åsens utsträckning,
se bilaga 2 (jordartskarta).
4

1.5 BILDNINGSSÄTT
Rullstensåsar kan delas upp i två huvudgrupper efter deras bildningssätt. Den ena
gruppen kallas för supraakvatisk och har bildats inne i isen: i tunnlar, kanaler och
issjöar. Dessa åsar ligger ofta över högsta kustlinjen, har smal slingrande form med
branta sidor och ingen tydlig sedimentationsföljd. Den typiska formen är den så kallad
getryggen, se figur 1.5.1.
Figur 1.5.1 Principskiss av supraakvatisk rullstensås. (Knutsson och Morfeldt, 1993)
Den andra huvudgruppen kallas för subakvatisk. Åsar tillhörande denna kategori har
avsatts under högsta kustlinjen i djupa vatten utanför en isfront eller i stora issjöar.
Dessa åsar har ofta flackare form och tydlig lagerföljd, se figur 1.5.2.
Figur 1.5.2 Principskiss av subakvatisk rullstensås. (Knutsson och Morfeldt, 1993)
De brukar vara kontinuerliga i längsled, men kan delas upp i mindre grundvattenmagasin
av tvärgående bergtrösklar. Ett karakteristiskt tvärsnitt består av en central,
5

valvformig åskärna, som består av grovt material och ligger direkt mot berg, och ett
finare material på sidor, den s.k. manteln. Manteln överlagras ofta av ännu
finkorningare sediment, ofta leror, vilka i sin tur överlagras av svalgrus, se figur 1.5.2.
Badelundaåsen är ett typexempel av en sådan subakvatisk rullstensås avsatt i en älvdal.
2 TEORI
2.1 HÅRDHET
Vattnets hårdhet är ett mått på koncentration av kalcium- och magnesiumjoner och mäts
i mmol/l eller tyska hårdhetsgrader (dH), där 1° dH motsvarar 0,179 mmol/l kalcium
och magnesium. I Sverige anges total hårdhet vanligen i tyska hårdhetsgrader, varvid 1°
dH = 10 mg CaO/l vatten eller 7,19 mg MgO/l vatten (Knutsson och Morfeldt, 1993).
Hårdheten från kalcium- och magnesiumkoncentrationer beräknas enligt:
°dH = 0,14 · Ca (mg/l) + 0,23 · Mg (mg/l) (2.1.1)
Följande klasser används vanligen som beteckning för vattnets totalhårdhet, se tabell
2.1.1.
Tabell 2.1.1 Klassificering av vatten efter hårdhet. (Knutsson och Morfeldt, 1993)
Kalcium (mg/l) Hårdhet (°dH)
Mycket mjukt 0 - 15 0 - 2,1
Mjukt 15 - 35 2,1 - 4,9
Medelhårt 35 - 70 4,9- 9,8
Hårt 70 - 150 9,8 - 21
Mycket hårt >150 >21
Hårdheten varierar kraftigt i grundvattnet beroende på den geokemiska miljön. I
områden med kalkrika, basiska bergarter påträffas ofta vatten med höga koncentrationer
av kalcium- och magnesiumjoner.
Både för hårt och för mjukt vatten är olämpliga för produktion av dricksvatten. Hårt
vatten ger kalciumkarbonat utfällningar i kokkärl, uppvärmningssystem o s v. Dessutom
ökar åtgången av tvål och tvättmedel. Mjukt vatten har ofta lågt pH-värde vilket leder
till att ledningar fräts sönder, vilket i sin tur ger ökade koncentrationer av järn-, koppar-
och zinkjoner, beroende på ledningsmaterialet, vilket försämrar vattnets kvalitet
(Knutsson och Morfeldt, 1993).
2.2 KALCIUM
Kalcium är den vanligast förekommande alkalimetallen och är huvudkomponent i
många vanliga mineraler, såsom kalcit (CaCO3) och dolomit (CaMg(CO3)2). Kalcium är
ett nödvändigt element för både växter och djur och är ofta rikligt förekommande i
naturligt vatten (Drever, 1997). Kalcium har bara en oxidationsform - Ca 2+ . Dess
koncentration i naturliga akvatiska system bestäms i stor grad av jämvikter med
karbonater, och därmed tillgången på lätt vittringsbara kalciumrika mineral, som kalcit
och dolomit, men även koldioxidtrycket har stor betydelse när man betraktar
grundvattnets hårdhet. Markens katjonbyteskapacitet är också viktig, eftersom
6

jonbytesprocesser utgör ett betydande bidrag till koncentration av kalcium i
grundvatten, se 2.8.
2.3 MAGNESIUM
Magnesium ingår i de flesta magmatiska bergarter, särskilt de som innehåller olivin,
pyroxiner och amfiboler. I metamorfa bergarter förekommer magnesium i form av klorit
och serpentin (Drever, 1997). Sedimentära former av magnesium omfattar karbonater
som magnesit, dolomit och hydromagnesit. I dolomit förekommer magnesium och
kalcium i lika stora mängder. I vissa aspekter har magnesiumjoner samma effekt på
vattenkemin som kalciumjoner, huvudsakligen för deras bidrag till vattnets hårdhet,
men magnesium skiljer sig geokemiskt betydligt från kalcium. Magnesiumjoner är
mindre än kalciumjoner och ryms därför i mellanrummet mellan sex vattenmolekyler
och bildar på det sättet ett hydrokomplex. Det är en mycket viktigt egenskap eftersom
det gör att magnesium får högre löslighet i vatten. Detta leder till en anrikning av Mg 2+ i
grundvatten, eftersom Ca 2+ fälls ut först som t ex CaCO3. När magnesium slutligen fälls
ut innehåller den vatten eller hydroxid vilket beror troligen på dess benägenhet att bilda
hydrokomplex (Drever, 1997).
2.4 ALLMÄNT OM JÄMVIKTER
Vattenkemin styrs av en rad olika kemiska reaktioner, som till exempel syrabasreaktioner,
komplexbildning, adsorption och upplösning av mineral. Det tar olika
lång tid för dessa reaktioner att uppnå jämvikt. Vissa är snabba, som t.ex. syrabasreaktioner,
andra är långsamma, t.ex. upplösning av mineral. I grundvattenzonen
sker alltid en bortförsel av vittringsprodukter och därför hinner de långsamma
reaktionerna ofta inte uppnå jämvikt. Upplösning av kalkrika mineral, som kalcit och
dolomit, påverkar i hög grad grundvattnets hårdhet. Dessa mineral är lätt vittringsbara
vid låga pH-värden och buffrar därför effektivt mot försurning. Kalcit eller
kalciumkarbonat (CaCO3) är den vanligast förekommande karbonatmineralen i svenska
jordar och upplösningen av den styrs i hög grad av kolsyrasystemet, se 2.5.
2.5 KOLSYRASYSTEMET
Bland de reaktioner som bestämmer koncentration av Ca- joner i grundvattnet är
jämvikt med kalciumkarbonat och kolsyra av stor betydelse. De följande ekvationer
ingår i kolsyrasystemet och är särskilt viktiga, ekvation 2.5.1-2.5.4.
*
1,
19
H 2CO3
( aq)
CO2
( g)
+ H 2O
K 0 = 10 =
{ PCO2}
{ H CO }
⇔ (2.5.1)
2
3
{ }{ }
{ } *
+
−
H HCO3
H CO
*
+
−
H 2CO3
( aq)
⇔ H ( aq)
+ HCO3
( aq)
−6,
52
K a,
1 = 10 =
(2.5.2)
2 3
{ }{ }
{ } −
+ 2−
H CO3
HCO
−
+
2−
HCO3 ( aq)
⇔ H ( aq)
+ CO3
( aq)
K a , 2
−10,
56
= 10 =
(2.5.3)
3
{ }{ } −
+ 2 2
Ca
CaCO s (2.5.4)
−
−
+ 2
2
8,
40
3(
s)
⇔ Ca ( aq)
+ CO3
( aq)
K = 10 = CO3
7

Alla konstanter gäller vid 5°C.
Jämviktskonstanterna är temperaturberoende, se 2.5.1. Löslighetsprodukten för CaCO3
(logKs) minskar med ökande temperatur. Detta förklarar problemet med kalkutfällningar
i kokkärl och uppvärmningssystem, eftersom CaCO3 lösligheten minskar med ökade
temperatur.
Tabell 2.5.1 Temperatureffekter på konstanter i kolsyrasystemet. (Drever, 1997)
T (°C) log K0 logKa1 logKa2 logKs
0 1,11 -6,58 -10,62 -8,39
5 1,19 -6,52 -10,56 -8,4
10 1,27 -6,47 -10,49 -8,41
15 1,34 -6,42 -10,43 -8,43
20 1,40 -6,38 -10,38 -8,45
25 1,47 -6,35 -10,31 -8,47
45 1,67 -6,29 -10,20 -8,62
60 1,78 -6,29 -10,14 -8,64
Från figur 2.5.1 framgår det att i de flesta naturliga vatten är aktiviteten av
karbonatjoner (CO3 2- ) liten jämfört med aktiviteten av bikarbonatjoner (HCO3 - ).
Figur 2.5.1 Aktiviteter för olika komponenter i kolsyrasystemet som funktion av pH
vid 25°C. (Drever, 1997)
Enligt ekvationer 2.5.1-2.5.4 bestäms koncentration av kalciumjoner av tillgången på
kalciumkarbonat, koldioxidtrycket och av jonstyrkan. Figur 2.5.2 illustrerar hur
koncentration av kalciumjoner beror på koldioxidtrycket. Koldioxidtrycket i atmosfären
ligger på ca 30 Pa (ca 10 -3,5 atm) och i marken kan uppgå till 1000 Pa (ca 10 -2 atm)
(Matthess, 1992). Av denna figur framgår det att kalcitens löslighet och således
kalciumhalter i lösningen ökar med ökat koldioxidtryck. När systemet är slutet, d.v.s.
det finns inget utbyte med omgivningen, minskar koldioxidtrycket allt eftersom kalcit
fälls ut.
8

.
Figur 2.5.2 Kalciumkoncentration i vatten som står i jämvikt med kalcit som
funktion av koldioxidtrycket. (Drever, 1997)
Jonstyrka är ett mått på mängden lösta joner i vattnet, och används för att beräkna
”störningseffekten” när joner i vattnet reagerar med varandra och beräknas enligt:
I = 0,5 · ∑mi zi 2 (2.5.5)
där I är jonstyrkan, mi betecknar molaliteten och zi är ämnets laddning.
De joner som kemiskt reagerar med varandra i en vattenlösning störs om det
förekommer andra lösta joner i lösningen eftersom sannolikheten att de träffar på
varandra blir något mindre. Ju fler andra joner det finns i lösningen, desto större är deras
inverkan och således krävs det desto fler reagerande joner för att reaktionen ska ske. För
att korrigera för det infördes begreppet aktivitet. Aktiviteten förhåller sig till ämnets
koncentration ( i mol/l) enligt följande:
logai = logci + logγi (2.5.6)
⎛
⎞
2 I
logγ
⎜
⎟
i = −0,
5zi
⎜
− 0,
3I
⎟
⎝1
− I ⎠
(2.5.7)
där ai är aktiviteten, ci är koncentrationen och γi är aktivitetskoefficient för ämnet i.
2.6 ALKALINITET
Alkalinitet anger systemets buffertkapacitet:
Alkalinitet = [HCO3 - ] +2 [CO3 2- ] + [OH - ] – [H + ] (2.6.1)
En positiv alkalinitet kan bara uppstå genom upplösning av kalkrika mineral, som t.ex.
CaCO3, och därför finns ett tydligt samband mellan hårdhet och alkalinitet. Alkalinitet
anges ofta i form av koncentration av bikarbonatjoner (HCO3 - ). För att villkoret om
laddningsbalans ska vara uppfyllt i lösningen gäller:
[H + ] = [HCO3 - ] + 2[CO3 2- ] + [OH - ] (2.6.2)
9

Vid upplösning av kalcit (CaCO3) sker följande reaktion:
2H + + CaCO3 = Ca 2+ + CO2 + H2O (2.6.3)
Eftersom det har tillkommit Ca-joner måste följande laddningsbalansekvation gälla:
[H + ] + 2[Ca 2+ ] = [HCO3 - ] + 2[CO3 2- ] + [OH - ] (2.6.4)
Från figur 2.5.1 framgår det att [HCO3 - ] >> 2 [CO3 - ] + [OH - ] + [H + ] vid naturliga pH, 5
- 8. Eftersom vätejoner härstammar från upplösning av bikarbonat och autohydrolys av
vatten är koncentrationer av karbonat- och hydroxidjoner lika med koncentrationen av
vätejoner. Ca 2+ är ingen bas och finns inte med i Ekvation 2.6.1. Alkalinitet är alltså lika
med koncentrationen av bikarbonatjoner och härstammar från upplösning av kalcit.
Enligt livsmedelsverket bör inte alkaliniteten (vätekarbonathalten) i dricksvatten
understiga 60 mg/l (1 mekv/l). Tabell 2.6.1 visar naturvårdsverkets klassificering av
grundvatten m.a.p. alkalinitet.
Tabell 2.6.1 Naturvårdsverkets klassificering av grundvatten m.a.p. alkalinitet.
(http://www.naturvardsverket.se/dokument/lagar/bedgrund/grv/grvdok/grvalk.html)
Klass Benämn. Alkalinitet
(mg/l) (mekv/l)
pH Beskrivning
1 Mycket
hög
alkalinitet
2 Hög
alkalinitet
3 Måttlig
alkalinitet
4 Låg
alkalinitet
5 Mycket
låg
alkalinitet
2.7 MÄTTNADSGRAD
> 180 > 3 > 6,5
60–180 1–3 > 6,0
30–60 0,5–1,0 5,5–
7,5
Tillräcklig alkalinitet för att även i
fortsättningen bibehålla acceptabel
pH-nivå
Otillräcklig alkalinitet för att i
framtiden ge en stabil och acceptabel
pH-nivå i område med kraftigt
syranedfall
Otillräcklig alkalinitet för att ge
10–30 0,2–0,5 5,0–
6,0 stabil och acceptabel pH-nivå
< 10 < 0,2 < 6,0 Alkaliniteten ger oacceptabel pHnivå
Om grundvatten står i jämvikt med kalkrika mineral innebär det att hårdheten i hög grad
beror på deras upplösning eller utfällning. Teoretiskt uppnås jämvikten när
mättnadsgraden, SI (saturation index), för ett visst mineral, t ex kalcit, är lika med 0, se
Ekvation 2.7.1. Negativa mättnadsgrader tyder på att lösningen är undermättad med
avseende på det mineralet, d.v.s. att det kan lösas upp mer, och positiva mättnadsgrader
tyder på att lösningen är övermättad och att det kan ske en utfällning av det mineralet.
För definition av mättnadsgraden för kalcit se ekvation nedan:
10

+ 2 −2
{ Ca }{ CO }
3
SI = log
(2.7.1)
K
sp
där Ksp = {Ca +2 }{CO3 -2 } då jämviktsförhållanden råder.
2.8 JONBYTE
Jonbytesprocesser kan ha betydande inverkan på koncentration av Ca- och Mg-joner i
grundvatten. Jordpartiklarnas ytor är övervägande negativt laddade. Det orsakar
elektrostatisk adsorption av katjoner. Eftersom detta är en relativt svag typ av bindning
kan de ofta ersättas av andra katjoner, som har starkare laddning eller förekommer i
högre koncentration. Dessa joner kallas därför utbytbara katjoner. I svenska jordar är de
framförallt Ca 2+ , Mg 2+ , Na + , K + , Al 3+ och H + . En viktig indikator av markens förmåga att
binda utbytbara katjoner är katjonbyteskapacitet (CEC). Katjonbyteskapaciteten
bestäms av styrkan på jordpartiklars permanenta laddningar och deras specifika yta.
Grövre partiklar som sand och grus har relativt liten specifik yta och har därför i regel
lägre CEC. I svenska jordar är partiklar av lermineral, oxider och humusämnen av störst
betydelse eftersom de har partikelytor upp till hundratals m 2 /g (Gustafsson et al., 2001).
2Na + + CaX = Ca 2+ + 2NaX (2.8.1)
där X betecknar adsorptionsplats på partikelytan. Reaktionen har en utbyteskonstant
logKNa/Ca=0,4 (Parkhurst och Appelo, 1999). Från ekvation 2.8.1 framgår att vid höga
natriumkoncentrationer i grundvatten kan Na-joner byta ut Ca-joner på partikelytor och
därmed öka koncentration av kalcium i grundvatten.
2.8.1 Adsorptionens beroende av pH
pH-värde är den enskilt viktigaste faktorn som styr adsorption av joner, se figur 2.8.1.
Från denna figur framgår att adsorption av kalciumjoner är betydande bara vid pH 7 och
högre.
Figur 2.8.1 Adsorption av metalljoner på järnhydroxidernas ytor som funktion av pH.
(Dzombak och Morel, 1990)
Det beror på att vätejoner konkurrerar med andra katjoner om platser på partiklarnas
ytor. Men det finns även en omvänd relation. Till exempel adsorption av SO4 -2 skulle
leda till en höjning av pH, eftersom annars skulle partikelytans negativa laddning bli för
stor, det kompenseras med adsorption av H + :
11

partikel
+ 1
−
−11
2 2
2 −
> FeOH + SO4
⇔ partikel > FeSO4
+ OH
(2.8.1)
I jordar med hög sulfatadsorption fördröjs försurningen med 5-20 år (Gustafsson et al.,
2001).
Adsorption av andra katjoner än vätejoner kan leda till en sänkning av pH-värdet
eftersom det kan leda till desorption av H + . Från tabell 2.8.1 kan utläsas att
jonbytesprocesser med lermineral är mycket viktiga för adsorption av kalcium.
Tabell 2.8.1 Grad av adsorption vid pH 6. (Gustafsson et al., 2001)
Typ av yta Dominerande adsorptions- mekanism Adsorption av kalcium
Lermineral Jonbyte +++
Fe/Al-oxid Ytkomplex 0
Mn-oxid Ytkomplex +
Humusämnen Ytkomplex ++
2.9 FÖRSURNING
I det föregående kapitlet har det visats att adsorption av katjoner är i hög grad pHberoende.
Eftersom en del av kalcium- och magnesiumjoner är bundna till jordpartiklar
genom adsorption påverkar förändringar i pH deras koncentrationer i grundvattnet.
Olika typer av mänsklig verksamhet har ofta lett till kraftig försurning. Antropogen
försurning kan vara orsakad av svavel- eller kväveutsläpp.
2.9.1 Svavelförsurning
Det är främst frigörandet av stora mängder reducerat svavel från fossila bränslen som
orsakar försurning. Dessa bränslen bildades under anaeroba förhållanden med sulfat
som oxidationsmedel:
2 CH2O + SO4 2- + 2 H + ⇒ H2S + 2 CO2 + 2 H2O (2.9.1)
Svavelsyra binds i denna process. Sedan omsätts ofta svavelväte till pyrit. Vid
förbränning av fossila bränslen frigörs den svavelsyra som under lång tid var bunden.
FeS2 + 3,5 O2 + H2O ⇒ Fe 2+ + 2 SO4 2- + 2 H + (2.9.2)
Figur 2.9.1 visar det genomsnittliga nedfallet av svavel (i form av sulfat) med
nederbörden över Mellansverige sedan 1955. Till detta "våta svavelnedfall" kommer
också ett "torrt nedfall" av gas- och partikelformiga svavelföreningar.
12

Figur 2.9.1 Det genomsnittliga nedfallet av svavel (i form av sulfat) med
nederbörden över Mellansverige sedan 1955. (Naturvårdsverket, 2003a)
Atmosfärisk deposition av svavel över undersökningsområdet är 0,2 mekv/l. Typisk
alkalinitet är 1-3 mekv/l. Det ger kvot på 5-15 d.v.s. ingen till måttlig påverkan, se tabell
2.9.1.
Tabell 2.9.1 Klassificering av grundvatten m.a.p. sulfatföroreningar.
(Naturvårdsverket, 2003b)
Klass Benämning Uppmätt alkalinitet (mekv/l)/
beräknat sulfattillskott (mekv/l)
1 Ingen eller obetydlig påverkan > 10
2 Måttlig påverkan 10–5
3 Påtaglig påverkan 5–2
4 Stark påverkan 2–1
5 Mycket stark påverkan < 1
2.9.2 Kväveförsurning
En del av kvävetillförseln sker genom direkt gödsling men en stor del kommer också
från atmosfäriskt nedfall. Nedfallet av kväve i form av nitrat- och ammoniumjoner, som
trefaldigades från 1950- till 1980-talet, har visat tendenser att avta först under de senaste
åren (Naturvårdsverket, 2003a). Figur 2.9.2 anger det våta nedfallet av kväve över
Mellansverige.
13

Figur 2.9.2 Det våta nedfallet av kväve över Mellansverige.
(Naturvårdsverket, 2003a)
De två största källorna av luftburna kväveföroreningar är jordbruket, som producerar
ammoniakgas (NH3), och förbränningsmotorer, som producerar kväveoxider (NOx).
Dessa oxideras i atmosfären till salpetersyra vars anjon är nitrat. Trotts att ammonium
och nitrat kommer från olika källor förekommer de i nära ekvivalenta mängder i
atmosfären, år 2001 beräknas 53 650 ton ammoniak ha nått ut i luften från svenska
källor (Naturvårdsverket, 2003a).
Kväveförsurning kan även orsakas av läckage från övergödd mark. Så länge det
föreligger kvävebrist hos vegetationen tas nitratet upp i utbyte mot OH - -joner och
ammonium upp i utbyte mot H + -joner. Resultatet blir vatten och ingen försurning sker.
Om tillgången på kväve överstiger vegetationens behov kan ammoniumjoner nitrifieras
och salpetersyra bildas, se ekvation 2.9.3, vilket leder till kraftig försurning.
nitrifierande
bakterier
Ammonium ⎯⎯⎯⎯⎯⎯→nitrat + H
+
(2.9.3)
2.9.3 Försurning till följd av ökat biologisk aktivitet
På grund av långsamt utbyte mellan markluften och atmosfäriska luften hinner inte
koldioxid trycket i marken utjämnas med atmosfäriska koldioxidtrycket. En ökad
biologisk aktivitet i markzonen leder då till ökat koldioxidtryck och till väteproduktion.
Om vätejonerna inte konsumeras genom mineralvittring kommer vätejonöverskottet att
leda till försurning:
CH2O + O2 → CO2 + H2O (2.9.4)
CO2 + H2O → HCO3 - + H + (2.9.5)
14

2.10 SALT GRUNDVATTEN
2.10.1 Vägsalt
I Dalarna län, som på de flesta håll i Sverige, används NaCl för avisning av vägar under
vinterhalvåret. Riksväg 70 är den största vägen inom undersökningsområdet och på den
sprids mellan 8 och 14 ton NaCl per kilometer och år (Ryttar, 2002). NaCl är lättlöslig
och förekommer följaktligen i vatten nästan enbart som Na- och Cl-joner. Kloridjoner
reagerar i liten utsträckning med jordpartiklar och deras koncentration påverkas nästan
enbart av utspädning. Natriumjoner deltar aktivt i jonbytesprocesser vilket ofta leder till
ökade halter av andra katjoner i grundvatten. Läs mer om dessa processer i kapitlet 2.8.
I sin studie av vägsaltets effekt på kolloid dispersion i vägnära markområden har
Norrström och Bergstedt (2001) konstaterat att natriumjoner effektivt ersätter
kalciumjoner på jordpartiklarnas utbytesplatser. En annan studie (Ryttar, 2002) tyder på
att det finns samband mellan vägsaltets användning och ökning i grundvattnets hårdhet.
Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta sammanfaller i hög grad med sträckningen
av riksväg 70. Det ger anledning att misstänka att vägsaltet kan vara en av de faktorer
som påverkar hårdheten i grundvatten.
2.10.2 Relikt havsvatten
Salt grundvatten kan också bero på saltvatteninträngning från Östersjövatten eller på
relikt havsvatten som finns på många platser i Sverige som ligger under högsta
kustlinjen, se figur 2.11.1. På grund av högre densitet lägger sig relikt havsvatten under
sött grundvatten och dras upp bara när uttaget ur akviferen överskrider nybildningen.
Problemet med inblandning av relikt havsvatten förekommer i djupborrade brunnar i
områden under högsta kustlinjen. På grund av sitt höga salthalt leder inblandning av
relikt havsvatten till ökning av grundvattnets hårdhet.
Grundvatten påverkad av relikt eller nutida havsvatten
uppvisar förutom förhöjda kloridhalter även avvikande
proportioner mellan halterna av klorid, natrium, kalcium,
magnesium och sulfat jämfört med opåverkat grundvatten.
Sulfathalten överstiger vanligen det tillskott av sulfat som
grundvattnet får via atmosfäriskt nedfall.
Det finns flertal avancerade metoder för bestämning av
grundvattnets ålder, såsom t.ex. isotopbestämning av kolet,
men de är dyrbara och kräver speciell utrustning för
provtagning. Ett enklare sätt att få en indikation om hur
länge vattnet har uppehållit sig i en akvifer är att jämföra
dess Cl/SO4-kvoter. Eftersom sulfatet långsamt reduceras av
mikroorganismer under anaeroba förhållanden men
kloridhalter förblir mer eller mindre konstanta indikerar
höga kvotvärden att vattnet har funnits länge i akviferen.
Kvoten är i allmänhet hög i svenska relikta havsvatten
(Lindewald, 1985).
Figur 2.10.1 Högsta kustlinje i Sverige. Skuggade områden var täckta av hav under
senaste istiden. (Lindewald, 1985)
15

Ett annat sätt att skilja recent från relikt saltvatten är genom att beräkna Mg/Cl-kvoter
(Lindewald, 1985). Den metoden är dock tillämpningsbar bara för vatten i kristallin
svensk berggrund. Kvoter för relikt havsvatten är alltid mindre än 0,06.
3 METODER
3.1 SAMMANSTÄLLNING AV DATA I ARCVIEW
GIS står för Geographic Information System. Det är ett datasystem för
sammanställning, förvaring, behandling och presentation av geografiskt relaterad
information (USGS, 2003). Det finns en mängd olika program som används för dessa
syften, t.ex. ArcView, ArcInfo, MapInfo och IDRISI. I ett GIS-system lagras all data på
två principiellt olika sätt - i vektorform eller i raster. De båda sätten har sina för- och
nackdelar. De ovannämnda programmen är ofta specialiserade på att hantera ett av
formaten.
Sammanställning av befintlig data, i form av brunns- och rörsdjup, analysresultat, samt
Gröna Kartan och olika geologiska och hydrologiska kartor, har genomförts i ArcView
3.2. Ett punkttema, ”Brunnar”, har skapats och i attributtabellen till det temat har
provplatsernas namn, datum för provtagningen, resultaten från kemiska analyser av
grundvattnet, x- och y-koordinater i RT90 referenssystem, samt kommentarer och i
vissa fall djup lagts in.
För att kunna utföra analys av samband mellan hårdhet i grundvatten och geologin har
jordartskartan, berggrundskartan och kartan över grundvattnet i Dalarnas län
digitaliserats. Kartorna skannades in och sparades i Tiff-format, för att sedan enkelt
kunna importeras till ArcView. I ArcView hamnar de skannade bilderna i ett lokalt
koordinatsystem. Det enklaste sättet att transformera bilderna till RT90 koordinatsystem
är genom att använda verktyget ”Align” som finns tillgänglig i tillbyggnadsmodulen
”Image Analysis extension”. Principen är att man med hjälp av musen parvis kopplar
ihop punkter som ska överlappa varandra på två olika kartor. Eftersom Gröna Kartan
redan ligger i RT90 får den andra kartan efter transformationen också koordinater i
samma koordinatsystem. Anpassningsgraden ofta förbättras av att välja flera fixpunkter
vid transformationen.
GIS-verktygen användes för att få en överblick över tillgänglig information såsom:
förekomster av kalksten, grundvattendelare, flödesriktningar, grustäkter, vägar,
Badelundaåsens utsträckning och m.m. Med hjälp av GIS beräknades kortaste avstånden
från provplatserna till riksväg 70, vilket var användbart när effekter av
vägsaltsanvändning studerades. Alla brunnar har klassificerats efter hårdhet i fyra olika
klasser:
• mycket mjukt vatten (0,9 o -4,2 o dH)
• mjukt (4,3 o - 7,5 o dH)
• hårt (7,6 o -10,2 o dH)
• mycket hårt (10,3 o -16,2 o ).
Den klassificeringen gjorde för att åskådliggöra på bästa sättet skillnader i vattenkvalitet
mellan olika provtagningsplatser och skiljer sig från klassificeringen som gjordes av
Knutsson och Morfeldt, se avsnitt 2.1.
16

3.2 GEOKODNING AV DEN SKANNADE JORDARTSKARTAN
För att undersöka om det finns samband mellan de olika jordarterna och hårdhet i
grundvatten har ett försök att klassificera den skannade jordartskartan genomförts.
Klassificeringen gjordes med hjälp av färganalys i IDRISI. Innan bilden importerades
till IDRISI har den redigerats i Adobe Photoshop 6.0, då text och andra kartografiska
symboler har tagits bort.
Den redigerade bilden har sparats i TIFF-format för att sedan importeras till IDRISI.
Vid importen konverterades bilden till IDRISI- format och delades upp i tre olika band.
Klassificeringen har genomförts med hjälp av signaturer, små polygoner som innefattar
pixlar karaktäristiska för varje klass. Det var önskvärt att först dela upp jordartskartan i
9 klasser: ”Isälvsmaterial”, ”Älvsediment”, ”Grus och Sand”, ”Mjäla”, ”Lera”,
”Morän”, ”Kalt berg”, ”Vatten” och ”Skräp”. I ”Skräp” hamnar allt som har redigerats
bort i Photoshop. IDIRISI erbjuder goda möjligheter till redigering av signaturer,
eftersom det finns tillgång till statistiska verktyg som hjälper att analysera de
uppsättningar av pixlar som ingår i signaturer. Det är till exempel enkelt att upptäcka
”outliers” genom att granska fördelningshistogram för alla tre banden för varje signatur.
De färdiga signaturerna används sedan i olika ”Classifiers” för att dela upp hela bilden i
9 klasser. Klassificerare använder olika statistiska metoder för att tilldela alla pixlar i
bilden till någon av de 9 klasserna. Flera klassificerare har testats men bästa resultatet
erhölls med ”Mindist” klassificeraren. Pixlar i klassen ”Skräp” har sedan tilldelats
värden från närmastliggande icke-skräppixlar. Resultatet blev en karta med 8 klasser,
text och annan oönskad information har smält in i bilden.
Geokodning av den inskannade jordartskartan med hjälp av IDRISI gav tyvärr inte
tillfredställande resultat, se figur 3.2.1. På grund av att den ursprungliga kartan innehöll
stor mängd kartografiska symboler har en omfattande redigering i Photoshope
genomförts. Oundviklig följd av dessa åtgärder är att en del väsentlig information har
gått förlorad. Särskilt svåra var övergångarna mellan två olika färgområden. Dessa var
ofta väldigt svårt definierade och därför svåra att hantera. Ville man ta bort dessa så
försvann en del av färg i de både områden som man ville behålla, vilket försämrade
kontrasten. På grund av dessa omständigheter användes den inskannade kartan i det
fortsatta arbetet.
Figur 3.2.1 Jämförelse mellan inskannade och klassificerade jordartskartor.
17

3.3 GRUNDVATTENDATA
Största delen av data använt i examensarbetet har hämtats från arkiv på Midvatten AB.
Analys- och brunnsdata för Viggesnäs- och Petersburgsvattentäkter har erhållits från
Hedemora Energi AB. Alla analys har utförts av ackrediterade laboratorium.
Sammanställning av använd data finns i bilaga 4 och 5.
3.4 ANALYS AV GRUNDVATTENDATA MED HJÄLP AV PHREEQC
PHREEQC är en av de mest kraftfulla geokemiska modellerna (Parkhurst and Appelo,
1999). Den används för beräkning av:
• fördelningar mellan olika komponenter i en lösning och deras mättnadsgrader
• satsvisa reaktioner och endimensionella transportberäkningar
• invers modellering
Windowsversionen av programmet kan kostnadsfritt laddas ner från:
http://www.geo.vu.nl/users/posv/PHREEQC.html.
I projektet användes PHREEQC för att undersöka om grundvatten står i jämvikt med
kalciumrika mineral, sådana som kalcit (CaCO3) och dolomit (CaMg(CO3)2),
utbytesförhållandena mellan natrium och kalcium, samt modellera pH-värdets och
temperaturens påverkan på hårdhet och mättnadsgrader.
3.4.1 Beräkning av mättnadsgrader
Ett sätt att undersöka om tillgången på kalkrika mineral förklarar variationer i hårdhet är
att titta på om grundvatten står i jämvikt med de vanligaste kalkrika mineral, såsom
kalcit och dolomit. Om grundvatten är mättad med kalcium- och magnesiumjoner
innebär det att det finns tillräckligt med kalk och variationer i markens kalkhalt är
ointeressanta. Mättnadsgrader och felkoefficienter har beräknats med avseende på kalcit
och dolomit mineral, se bilaga 5 för exempel på koden.
Teoretiskt uppnås jämvikt när mättnadsgraden är lika med noll, se avsnitt 2.7, men
eftersom indata till modellen inte är fullständig utökas mättnadsområde till intervallet
(-0,5) - (+0,5). De flesta lösningarna är neutralt laddade vid naturliga förhållanden och
därför erbjuder beräkning av laddningsbalansen ett enkelt sätt att kontrollera om man
har med alla väsentliga komponenter i lösningen. I PHREEQC används felkoefficienter
(percent error) för att illustrera grad av laddningsbalansen i lösningen. Negativa tal
indikerar då ett överskott på negativa joner och vice versa. Det vill säga att ju större
positiva eller negativa felkoefficienter desto större risk för att någon väsentlig
komponent saknas. Om felet är större än 10 % är analysdata otillräcklig eller felaktig.
Information om vattnets temperatur vid provtagningen saknas i de flesta fallen. Vid
modelleringen användes temperatur 6 o C för samtliga prover. Det utgör en potentiell
felkälla vilket diskuteras nedan.
3.4.2 Titrering av jord som innehåller katjonutbytesplatser med NaCl
Genom spridning av vägsalt (NaCl) på riksväg 70 tillförs stora mängder natrium- och
kloridjoner till grundvattnet. Det är känt att natriumjoner har förmåga att byta ut
kalciumjoner på partikelytornas utbytbara platser, se 2.8. Det höjer halter av kalcium i
grundvatten. För att studera storleksordningen på bidraget från jonbyte mellan natrium
och kalcium har genomförts en simulering av titrering av jord som innehåller
18

katjonutbytesplatser med NaCl i geokemiskt modelleringsprogram PHREEQC.
Modellen hade följande förutsättningar:
• 0.01 mol utbytesplatser/kg vatten
• jämviktskonstanter i PHREEQC databasen
• Ca halt i lösningen bestäms av jämvikt med kalcit vid PCO2 = 0.01 atm
• Utbytesplatser i jämvikt med Ca i lösningen innan titrering börjar
Dessa parametrar är rimliga för svenska jordar enligt Roger Herbert.
3.4.3 Felkällor
Verkligheten är alltid mer komplicerad än den bästa modellen därför är det viktigt att
göra en analys av potentiella felkällor och deras inverkan på resultatet. Analysrapporter
som innehåller inparametrar för modellen varierar i omfattning och saknar information
om provhantering. Analyser har utförts på olika laborationer och under olika
tidsperioder. Det innebär många potentiella felkällor, tre största av dem har
sammanställts nedan.
1 Jämviktskonstanterna och mängd utbytesplatser på partiklarnas ytor kan vara
annorlunda för materialet i undersökningsområdet än i modellen.
2 Koldioxidtrycket i jorden kan variera ganska kraftigt.
3 Temperatur, pH och alkalinitet mättes inte i fält och kunde ha förändrats under
transporttiden eftersom koldioxidtrycket i provet ändras.
Modellens känslighet med avseende på de två sistnämnda felkällor studeras i nästa
avsnitt.
3.4.4 Modellering av pHs, CO2-tryckets och temperaturs påverkan på hårdhet
och mättnadsgrader
Uppgifter om temperatur och pH vid provtagning är mycket bristfälliga. Oftast finns
uppgifter om temperatur vid uppackning av prover vid ankomst till laboratoriet. pH har i
samtliga prover mäts på laboratoriet, det vill säga efter avsevärt lång tid efter
provtagning. Det måste betraktas som en potentiell felkälla vid beräkning av kemiska
jämvikter eftersom båda parametrar ingår i modellen. För att undersöka modellens
känslighet för ändringar av dessa parametrar har följande simuleringar genomförts.
pH-värdet sänktes för samtliga prover med en halv enhet och de nya mättnadsgraderna
erhölls. Ursprungligen hade cirka 54% av prover pH mellan 8 och 9, cirka 41% hade pH
mellan 7 och 8, resten av prover hade pH mellan 6 och 7. Temperaturen sattes till 6 o C
(vanlig temperatur för grundvatten). Sedan återställdes pH-värdena och temperaturen
ändrades till +15°C för samtliga prover.
En modellering har genomförts som visar hur ändring i koldioxidtrycket påverkar pHvärde
i en vattenlösning mättad med kalcit. En körning av programmet gjordes då
koldioxidtrycket var 10 -2 atm. (i jorden), och andra körningen gjordes då
koldioxidtrycket var 10 -3,5 atm.(i atmosfären).
Programkod för ovannämnda körningar redovisas i bilagor 5 och 6.
19

3.5 JORDPROVTAGNING
För att undersöka om det förekommer karbonatmineral i marken och för att studera
variationer i markens kalkhalt inom undersöknings området har fem jordprover tagits
från fem olika grustäkter i Badelundaåsen. Ytterligare två prover togs i samband med
rörborrningar Rb0202, från 36-38 meter djup, och rör Rb0203, från 54-56 meter djup.
För att undvika påverkan av jordmånsbildningsprocesser på karbonathalten var det
viktigt att ta prover från några meter under den ursprungliga markytan. För att minimera
sådana risker har prover tagits i grustäkter från färska brottytor. Prover från flera olika
platser i varje grustäkt blandades och analysen gjordes på ett samlingsprov. Provet från
Tjärna sandtäkt togs ungefär från 10 meters djup under den ursprungliga markytan.
Provtagningen vid grustäkten i Gustafs har skett på cirka 15 meters djup under den
ursprungliga markytan.
Grustäkten vid Viggesnäs, där nästa provtagning skedde var nedlagd och delvis
återställd. Proverna togs från cirka 6 meters djup under den ursprungliga markytan.
Proverna från grustäkten vid Grådö togs från ungefär 8 meters djup under den
ursprungliga markytan.
20

3.6 ANALYS AV CO3-HALTEN
För kvantitativ bestämning av karbonathalten användes Passons apparat, se figur 3.5.1.
Kalcit (CaCO3) är det dominerande karbonatet i våra jordar och därför låter man
resultatet vara ett mått på CaCO3-halten. Om jorden innehåller även andra karbonater,
till exempel MgCO3 eller FeCO3, måste man använda andra mer tidskrävande
analysmetoder.
Figur 3.6.1 Apparat (Passons apparat) för bestämning av karbonathalt.
Metoden bygger på volumetrisk mätning av den koldioxid som utvecklas vid reaktion
mellan karbonat och saltsyra:
−2
+
CO3 + 2 H → CO2
+ H 2O
(3.6.1)
Lämplig mängd jord placeras i provflaskan och fuktas med några ml destillerat vatten.
Sedan fylls saltssyreröret med 10 % -ig saltsyra (HCl). Mätröret fylls med vatten så att
vattenmenisken står vid skalans nollsträck. Reaktionsflaskan lutas så att saltsyra rinner
ut på jordprovet. Den därvid utvecklade koldioxiden tränger undan vatten i mätröret.
När gasutvecklingen avstannar justeras vattnet i de båda skänkarna till samma nivå, för
att koldioxiden i mätröret ska få den yttre luftens tryck, och en avläsning görs.
Viktprocent karbonat beräknas enligt:
avläsning på skalan ⋅ 20
CaCO3
= (3.6.2)
jordprovets
massa ( g)
Innan jordprover analyserades har en kalibrering med rent kalciumkarbonat (CaCO3)
genomförts. Kalibreringen gjordes med 0,05 g, 0,1 g, 0,15 g och 0,2 g CaCO3.
21

Mättnadsgrader
4 RESULTAT
4.1 TRENDER I BADELUNDAÅSEN
4.1.1 Trend i hårdhet och mättnadsgrader
Vattnets hårdhet varierar kraftigt i Badelundaåsen, från 0,9°dH till 12,7°dH. Resultat
från modellering med PHREEQC visar på att vatten står i jämvikt med kalcit i de flesta
av grundvattenproverna från Badelundaåsen, se figur 4.1.1. Teoretiskt uppnås jämvikt
när mättnadsgraden är lika med noll, se avsnitt 2.7, men eftersom indata till modellen
inte är fullständig utökas mättnadsområde till intervallet (-0,5) - (+0,5).
Mättnadsgraderna för dolomit redovisas inte eftersom dessa låg utanför
mättnadsområdet.
1
0.5
0
-0.5
-1
-1.5
-2
-2.5
-3
L
e
k
s
a
n
d
B
o
r
l
ä
n
g
e
-3.5
0 20000 40000 60000 80000 100000
Avstånd (m)
si_calcite
HARDHET
PH
Mättat
område
Figur 4.1.1 Mättnadsgrader m.a.p. kalcit, hårdhet och pH i grundvattenprover tagna
från Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta.
Upplösning av kalcit leder till ökad alkalinitet, se avsnitt 2.6. Korrelation mellan
hårdhet och alkalinitet är mycket stark (r 2 =0,69).
4.1.2 Trend i kloridhalter
Det finns också en viss korrelation mellan kloridkoncentration och hårdhet (r 2 =0,39) i
jordbrunnar, se figur 4.1.2. Den är dock mycket svagare än korrelation mellan alkalinitet
och hårdhet (r 2 =0,69). Korrelation mellan kloridhalter och hårdhet kan bero på
användning av vägsalt (NaCl), se avsnitt 2.10. Den svagare korrelationen mellan klorid
och hårdhet skulle i så fall betyda att inte alla brunnar är påverkade av vägsaltet.
H
e
d
e
m
o
r
a
A
v
e
s
t
a
14.0
12.0
10.0
8.0
6.0
4.0
2.0
0.0
Hårdhet (dH), pH
22

Hårdhet (dH), pH
Figur 4.1.2 Hårdhet, klorid- och natriumkoncentrationer i grundvattenprover tagna i
Badelundaåsen.
Denna relation är särskilt tydlig i området runt Avesta. Ett annat sätt att illustrera i
vilken grad vägsaltet påverkar grundvattenkemin är genom att studera
kloridkoncentrationer relativt avståndet från riksvägen Rv70, se figur 4.1.3.
Kloridkoncentration (mg/l)
14.0
12.0
10.0
8.0
6.0
4.0
2.0
0.0
45
40
35
30
25
20
15
10
5
L
e
k
s
a
n
d
B
o
r
l
ä
n
g
e
0 20000 40000 60000 80000
A
v
e
s
t
a
100000
Höga kloridhalter nära
vägen
0
0 500 1000 1500 2000 2500
Avstånd (m)
Avstånd (m)
HARDHET
KLORID__MG
NA__MG_L_
Klorid
Trendlinje (log)
Figur 4.1.3 Kloridhalter i grundvatten från Badelundaåsen mellan Leksand och
Avesta relativt avståndet från riksväg 70.
H
e
d
e
m
o
r
a
23
45.00
40.00
35.00
30.00
25.00
20.00
15.00
10.00
5.00
0.00
Klorid (mg/l), Natrium (mg/l)

Anpassning med logaritmisk regressionsmodell visar på en tydlig trend –
kloridkoncentrationerna är högre närmare riksväg 70. Att inte alla prover tagna från
brunnar nära riksväg 70 uppvisar höga kloridhalter kan bero på att vägen inte passerar
deras tillrinningsområden. Från figur 4.1.3 framgår också att kloridkoncentrationerna
avtar med avståndet från riksväg 70 mot 5 mg/l, vilket är bakgrundsvärde för klorid i
svenskt grundvatten (Naturvårdsverket, 1999).
Avvikande höga kloridhalter har noterats bara i Br105 (90 mg/l). Cl/SO4-kvoten för
denna brunn är 4,74, vilket är mycket högre än i andra undersökta brunnar och rör.
Höga Cl/SO4-kvoter indikerar enligt Pomper (1981) att vattnet har funnits länge i
akvifären. En bergborrad brunn (Br107) som ligger cirka 2 km nordväst om Br105
uppvisar dessutom tecken på inblandning av relikt havsvatten. Cl/Mg-kvoten i denna
brunn är 0,04, vilket är karakteristiskt för grundvatten i kristallin berggrund påverkad av
relikt havsvatten (Lindewald, 1985).
4.1.3 Resultat av karbonatanalyser
Karbonatanalys av uttagna jordprover visade att åsen innehåller karbonatmineral.
Dessutom visar resultaten att halter kalciumkarbonat i jorden avtar i sydlig riktning, se
tabell 4.1.1, vilket är rimligt eftersom avståndet ökar från Siljaringen där det finns stora
kalkstensförekomster.
Tabell 4.1.1 Uppmätta CaCO3-halter.
Provplats Vikt (g) Avläsning
Rb0202 Leksand
Rb0203
Leksand
Tjärna i Borlänge
Gustafs
Viggesnäs
Grådö
Saxbo
CaCO
2 0,78 7,8
2 0,78 7,8
2 0,54 5,4
2 0,54 5,4
5 0,44 1,8
5 0,44 1,8
10 0,50 1,0
10 0,48 1,0
5 0,20 0,8
10 0,38 0,8
10 0,10 0,2
20 0,38 0,8
20 0,08 0,1
20 0,06 0,1
3
avläsning ⋅ 20
=
(%)
massa jord
24

Det finns dock en ganska stor källa till osäkerhet. Alla prover förutom Rb0202 och
Rb0203 är tagna från sand- och grustäkter, se 3.5, och därför kan ha varit utsatta för
vittring under en viss tid. Vittrings effekt på dessa prover är svår att uppskatta.
Provet från Rb0202 innehöll drygt 2 % högre halt CaCO3 än provet från Rb0203. Dessa
prover är tagna från ett stort djup under markytan och därför kan betraktas som
opåverkade av yttre faktorer.
4.2 ANALYS AV LOKALA VARIATIONER
För att underlätta analysen har undersökningsområdet delats upp i mindre delar.
Eftersom provplatserna är ojämnt utspridda längs åsens utsträckning har sträckor med
hög provfrekvens betraktats separat. Nedan följer resultat av dessa analyser.
4.2.1 Sundet – Insjön
Badelundaåsen mellan Leksand och Insjön delas i två delar av en vattendelare, se figur
4.2.1. Båda delarna har liknande geologi, grundvattnet är dock hårdare i den södra
delen. Inget tydligt samband kan avläsas mellan hårdhet och provtagningsdjup. Genom
att studera Cl/SO4 –kvoter har ett försök gjorts att förklara variationer i hårdhet med
grundvattens ålder, se 2.10.2. Ett ”gammalt” grundvatten har haft längre tid på sig att
komma i jämvikt med kalcit. Jämförelsen av hårdhet och Cl/SO4-kvoter är dock
svårtolkad. Det kan betyda att grundvatten vid samtliga provplatser är tillräckligt
gammalt för att uppnå jämvikt med kalkrika mineral. Denna hypotes stärks vid
beräkning av mättnadsgrader med avseende på kalcit, se figur 4.2.2. Mättnadsgraderna
är något högre i den södra delen av området där det har också noterats högre hårdhet.
Resultaten av karbonatanalyser visar att även halten av CaCO3 är högre i åsmaterialet
från den södra delen, se 4.1.3.
Rh70 (m)
180
160
140
120
100
80
Sundet VV
Rb9805
Rb9804
Rb9605
Br1
Br2 Rb0204
Br103
Rb0104
Rb9806
Rb0105
Rb9803
Grundvattendelare
60
0.0
-500 500 1500 2500 3500 4500 5500 6500 7500 8500
Avstånd från VV vid Sundet (m)
Markyta
GVY
Rördjup
Hårdhet
Cl/SO4
Figur 4.2.1 Grundvattenprofil med rördjup, Cl/SO4 och hårdhet mellan
Leksand och Insjön. Höjderna är angivna i rikshöjdsystemet Rh70.
Rb9802
Rb0106
Br111
Rb0102
Rb0101
Insjön VV
12.0
10.0
8.0
6.0
4.0
2.0
Hårdhet (dH), Cl/SO4
25

Hårdhet (dH), pH
10.0
9.0
8.0
7.0
6.0
5.0
Sundet
Rb9805
Rb9804
Rb9605
Br1
Br2
Rb9806
8.4
Rb0105 Br103
Rb0104
Rb9803
4.0
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
Rb9802
Rb0106
Avstånd (m)
HARDHET
PH
si_calcite
Br111
Grundvattendelare
Figur 4.2.2 Hårdhet och mättnadsgrader i grundvattnet mellan Leksand och Insjön.
Provet från Rb0104 uppvisade högre hårdhetsgrad, men lägre pH och mättnadsgraden
med avseende på kalcit än prover från närliggande platser. Analys av felkoefficienter
visar att Rb0104 ligger på 10 procent. Det är ett högt värde som indikerar att
jonbalansen inte är uppnådd, d.v.s. att lösningen har ett överskott på positiva joner.
Figur 4.2.3 illustrerar hur pH, klorid, sulfat och hårdhet i grundvattnet varierar i djupled
vid Rb0104.
Djup (m)
-61
-63
-65
-67
-69
-71
-73
-75
Rb0102
Rb0101
Hårdhet(dH), pH, Cl (mg/l), SO4(mg/l)
2 4 6 8 10 12 14
Hårdhet
pH
Cl
SO4
Figur 4.2.3 Hårdhet-, klorid-, sulfat- och pH-variationer i djupled vid Rb0104.
Insjön
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0
-0.1
-0.2
-0.3
-0.4
-0.5
26
Mättnadsgrader

Från denna figur framgår det att vatten från större djup än 65 meter uppvisar större
likheter med de andra proven från närliggande brunnar, men även de har höga
felkoefficienter, se tabell 4.2.1. Det mest anmärkningsvärda är järnkoncentrationen som
uppgår till 34 mg/l på 60 meters djup, medan i prover från de övriga djupen ligger den
på mellan 1,4-3 mg/l, se tabell 4.2.1. Denna avvikelse är så kraftig att den förmodligen
beror på felaktig analys. Men även järnhalter på 3 mg/l är ganska höga, de vanliga
koncentrationerna av järn i grundvatten ligger på mellan 0-1 mg/l (Wikner, 1999).
Tabell 4.2.1 Hårdhet, pH, felkoefficienter, HCO3, Ca, Mg, SO4, Cl, Na och Fe på
olika djup vid Rb0104.
Djup Hårdhet pH Felkoeff HCO3 Ca Mg SO4 Cl Na Fe
meter dH
% mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Mg/l mg/l
-60 9,4 7,5 10,0 170 60 4,8 2,0 5,2 4,0 34,0
-63 6,7 7,7 7,9 140 44 2,7 9,2 5,5 3,2 3,0
-66 7,3 7,7 14,2 130 48 2,9 8,8 6,4 3,2 1,5
-69 7,2 7,7 14,3 130 47 2,9 12,0 7 3,1 1,6
-72 7,3 7,8 14,5 130 48 2,9 10,0 6,9 3,2 1,4
-75 7,2 7,9 13,4 130 47 2,8 11,0 7,1 3,0 1,5
Genom södra delen av området passerar riksväg 70 som är den troligtvis största källan
till klorid och natrium och därför finns anledning att närmare undersöka dess inverkan
på vattenkemin. Figur 4.2.4 redovisar sulfat-, klorid- och natriumkoncentrationer i
prover tagna från Badelundaåsen mellan Leksand och Insjön. Korrelationen mellan
kloridhalt och hårdhet (r 2 =0,19) är ganska svag. Korrelationen mellan hårdhet och
alkalinitet är mycket tydligare (r 2 =0,86). Det tyder på att hårdheten till stor del orsakas
av upplösning av kalcit.
Hårdhet (dH)
10.0
9.0
8.0
7.0
6.0
5.0
Sundet
HARDHET
KLORID__MG
NA__MG_L_
SO4_MG_L_
Rb9805
Rb9804
Rb9605
Br1
Rb9806 Br2
8.4
Rb0105
Br103
Rb0104
Rb9803
Rb9802
Rb0106
Br111
Rb0101
Rb0102
4.0
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
Avstånd (m)
Grundvattendelare
Figur 4.2.4 Hårdhet, natrium-, klorid- och sulfatkoncentrationer mellan Leksand och
Insjön.
Insjön
30.00
25.00
20.00
15.00
10.00
5.00
0.00
Klorid(mg/l), Natrium(mg/l), Sulfat(mg/l)
27

4.2.2 Gräv - Bäsna
Mättnadsgrader kunde bara beräknas för två prover, Moje och Tallbacken.
Felkoefficienterna för de övriga beräkningar var för höga. Både vid Moje och vid
Tallbacken står grundvattnet i jämvikt med kalcit, se bilaga 3. Korrelationen mellan
hårdhet, klorid- och natriumkoncentrationer är ganska tydlig, se figur 4.2.5. Hårdheten
ökar med ökade klorid- och natriumkoncentrationer. En enkel beräkning ger en
fingervisning om i vilken grad effekten av vägsaltet maximalt skulle kunna påverka
hårdheten. Om all klorid härstammar från vägsaltet skulle det innebära att skillnaden
mellan klorid- och natriumkoncentrationer är de natriumjoner som adsorberades till
jordpartiklarna. Även om varje adsorberad natriumjon skulle byta ut en kalciumjon,
vilket inte är särskilt sannolikt, skulle det bara kunna förklara en liten del av ökningen i
hårdhet.
[Cl - ]Tallbacken = 9 (mg/l) (4.2.1)
[Na + ]Tallbacken = 5 (mg/l) (4.2.2)
°dH = 0,14 · [Ca 2+ ] (4.2.3)
− [ Cl ] 9 ( mg / l)
=
= 0,
254 ( mmol / l)
M ( Cl)
35,
45 ( g / mol)
+ [ Na ] 5 ( mg / l)
=
= 0,
217(
mmol / l)
M ( Na)
22,
99 ( g / mol)
(4.2.4)
(4.2.5)
0, 254(
mmol / l)
− 0,
217(
mmol / l)
= 0,
037(
mmol / l)
(4.2.6)
2+
m ( Ca ) = 0,
037⋅
M(
Ca)
= 1,
48(
mg / l)
(4.2.7)
0,14 · 1,48(mg/l) = 0,21°dH (4.2.8)
Från ekvationer 4.2.1.- 4.2.8 framgår att vägsaltet skulle kunna orsaka en höjning av
grundvattnets hårdhet med maximalt 0,21°dH. Koncentrationen av klorid vid
Tallbacken och Djurås är något högre än bakgrundsvärdena för klorid i grundvatten i
Svealand och Norrland, som ligger på 5 mg/l (Naturvårdsverket, 1999).
Hårdhet(dH), pH
10.0
9.0
8.0
7.0
6.0
5.0
Gräv
Moje
Tallbacken
Nyström
Djurås
4.0
0.00
13000 15000 17000 19000 21000 23000 25000 27000
Avstånd(m)
Bäsna
HARDHET
KLORID__MG
SO4_MG_L_
NA__MG_L_
Figur 4.2.5 Hårdhet, natrium och klorid i grundvatten mellan Gräv och Djurås.
16.00
14.00
12.00
10.00
8.00
6.00
4.00
2.00
Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l), Natrium(mg/l)
28

Vägsaltanvändning kan bara förklara en mindre del av variationen i hårdhet mellan
Gräv och Bäsna. Den största orsaken till variationen är troligtvis upplösningen av kalcit.
Figur 4.2.6 visar ett tydligt samband mellan alkalinitet och hårdhet (r 2 =0,48).
Hårdhet(dH), pH
10.0
9.5
9.0
8.5
8.0
7.5
7.0
6.5
Gräv
Moje
Tallbacken
Nyström
Djurås
Bäsna
6.0
100
13000 15000 17000 19000 21000 23000 25000 27000
Avstånd(m)
HARDHET
PH
ALKALINITET
Figur 4.2.6 Hårdhet, pH och alkalinitet mellan Gräv och Bäsna.
4.2.3 Lennheden
I åsen mellan Bäsna och Borlänge följer grundvattnets hårdhet mättnadsgrader med
avseende på kalcit, se figur 4.2.7. De extremt låga värdena i Br203, Br204 och Br206
kan förklaras med infiltration från Dalälven, eftersom vatten i Dalälven har pH ca 7,0
och hårdhet ca 0,6 dH. Ytvatteninfiltrationen kan också förklara de för grundvatten
ovanligt höga COD-halterna i dessa brunnar (ca 1,5 mg/l).
Hårdhet(dH), pH
9.0
8.0
7.0
6.0
5.0
4.0
3.0
2.0
Br10
Br201
Br203
Br205
Br204
Br206
Rb9205
Rb9202
Rb9203
1.0
-2.5
31000 31500 32000 32500 33000 33500 34000 34500 35000 35500
Avstånd(m)
HARDHET
PH
si_calcite
Mättat
område
Figur 4.2.7 Hårdhet, pH och mättnadsgrader för kalcit i grundvatten längst
Badelundaåsen mellan Bäsna och Borlänge.
260
240
220
200
180
160
140
120
HCO3(mg/l)
0.5
0
-0.5
-1
-1.5
-2
Mättnadsgrader
29

Från figur 4.2.8 framgår det att de brunnarna ligger väldigt nära Dalälven, varför
infiltrationen av älvvatten är mycket sannolik.
© Lantmäteriverket Gävle 2006. Medgivande I 2006/2222
Figur 4.2.8 Översiktsbild över Lennheden.
Figur 4.2.9 visar att sulfatkoncentrationerna och hårdheten är korrelerade (r 2 =0,68).
Denna korrelation tyder på att sulfatjoner kan ha samma ursprung som kalcium- och
magnesiumjoner, d.v.s. vittring av mineral. Kloridhalterna är ganska låga, ligger nära
bakgrundsvärde på 5 mg/l (Naturvårdsverket, 1999.), d.v.s. ingen påverkan från vägsalt.
Hårdhet(dH), pH
9.0
8.0
7.0
6.0
5.0
4.0
3.0
Br10
Br201
Br203
Br205
Rb9205
Rb9202
Rb9203
2.0
2.00
Br206
Br204
1.0
0.00
31000 31500 32000 32500 33000 33500 34000 34500 35000
Avstånd(m)
HARDHET
KLORID__MG
SO4_MG_L_
NA__MG_L_
Figur 4.2.9 Hårdhet, sulfat-, natrium- och kloridkoncentrationer i grundvattnet
mellan Bäsna och Borlänge.
16.00
14.00
12.00
10.00
8.00
6.00
4.00
Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l), Natrium(mg/l)
30

4.2.4 Borlänge
Prover från Borlänge visar att grundvattnet står i jämvikt med kalcit på nästan hela
sträckan, se figur 4.2.10.
Hårdhet(dH), pH
12.0
10.0
8.0
6.0
4.0
2.0
Rb7307
Rb8210P
Br265
Övre Tjärna
Br10
Br1
Karlsgården
HARDHET
PH
si_calcite
Mättat
område
Frostbrunnsdalen
Rb7306
0.0
-2.5
36000 37000 38000 39000 40000 41000 42000 43000 44000 45000 46000
Avstånd(m)
Figur 4.2.10 Variationer i hårdhet, pH och mättnadsgrader m.a.p. kalcit i grundvatten
från Badelundaåsen i Borlänge.
Det var inte möjligt att beräkna mättnadsgraderna för Rb7307, Rb7306 och Rb8210P,
eftersom det fattades uppgifter om pH-värdet för Rb7307 och felkoefficienterna för
prover Rb7306 och Rb8210P var för höga, se bilaga 3.
Prover från Rb7306 och Rb8210P uppvisar en betydligt lägre hårdhetsgrad än de övriga
proverna från det området. Eftersom de ligger väldigt nära Dalälven, se bilaga 10, finns
det anledning att misstänka utspädning av grundvatten med vatten från älven. Utredning
av reservvattentäkt i Borlänge genomförd 1983 stärker den teorin, se figur 4.2.10. I
utredningen framgår att det infiltrerar ca 240 l/s från Dalälven in i Badelundaåsen.
Rb7306,
Rb8210
Figur 4.2.11 Principprofil längs Badelundaåsen vid Borlänge. (Ryttar, 1983)
0.5
0
-0.5
-1
-1.5
-2
Mättnadsgrader
31

Grundvattenprovet från Br10 visar något lägre pH-värde och mättnadsgrad med
avseende på kalcit, samt högre hårdhet än prover från närliggande platser. Från figur
4.2.12 framgår det att även andra joner ökar i koncentration i det provet.
Hårdhet(dH)
12.0
10.0
8.0
6.0
4.0
2.0
Rb7306
Rb7307
Rb8210P
Br265
Övre Tjärna
Br10
Br1
Karlsgården
Frostbunnsdalen
0.0
0.00
36000 37000 38000 39000 40000 41000 42000 43000 44000 45000 46000
Avstånd(m)
HARDHET
KLORID__MG
SO4_MG_L_
NA__MG_L_
Figur 4.2.12 Variation i hårdhet, sulfat, natrium, klorid och nitrat i grundvatten från
Badelundaåsen i Borlänge.
Den höjning av hårdhet som sker vid Br10 förklaras av de 900 kg kalciumhydroxid
(Ca(OH)2 ) som spreds efter en olycka på bangården i Borlänge, där 7,5 ton
koncentrerad salpetersyra (HNO3) läckte ut (Ryttar, 1999). Salpetersyran har också
neutraliserats av kalkrik slagg som finns i bangårdens underlag.
4.2.5 Solvarbo - Viggesnäs
Sträckan Solvarbo - Viggesnäs är inte lika bra dokumenterad som de andra områdena.
På den sträckan finns bara tillräckliga uppgifter för att beräkna mättnadsgrader för två
platser, Solvarbo och Viggesnäs. Båda dessa prover står i jämvikt med kalcit vilket
innebär att tillgången på kalcit inte är den avgörande faktorn för den kraftiga skillnaden
i hårdheten mellan Solvarbo och Viggesnäs, se bilaga 3. Figur 4.2.13 visar att det finns
en grundvattendelare mellan Uggelbo och Solbacken, d.v.s. att de tillhör olika
grundvattenmagasin. Både hårdhet och alkalinitet är mycket högre vid Solbacken och
Viggesnäs. Viggesnäs ligger efter Solbacken i flödesriktningen och har de högsta
värdena på alkalinitet och hårdhet. En rimlig förklaring är att vattnet vid Viggesnäs har
haft längre kontakt med kalkrika mineral.
42.00
35.00
28.00
21.00
14.00
7.00
Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l), Natrium(mg/l)
32

Hårdhet(dH), pH
10.5
10.0
9.5
9.0
8.5
8.0
7.5
7.0
6.5
Solvarbo
HARDHET
PH
ALKALINITET
Utläckage
Uggelbo
Grundvattendelare
Solbacken
Viggesnäs
6.0
110
59000 61000 63000 65000 67000 69000 71000 73000 75000
Avstånd(m)
Figur 4.2.13 Variationer i hårdhet, pH och alkalinitet i grundvatten mellan Solvarbo
och Viggesnäs.
Kloridhalterna ligger mellan 8,30 mg/l och 17 mg/l, vilket är något högre än
bakgrundsvärdet för klorid i svenskt grundvatten, vilket är 5 mg/l (Naturvårdsverket,
1999). Grundvattendelare mellan Uggelbo och Solbacken gör att det är först och främst
relevant att jämföra vattenkvalitet i Solvarbo med Uggelbo och Solbacken med
Viggesnäs. Vid den jämförelsen framgår det att höga kloridhalter förekommer i prover
med hårdare vatten. I Viggesnäs uppmättes både högsta hårdhet och högsta kloridhalt,
se figur 4.2.14. Dessa observationer styrker teorin om att spridning av vägsalt kan
orsaka ökning av hårdhet i grundvatten.
Hårdhet(dH), pH
12.0
11.0
10.0
9.0
8.0
7.0
Grundvattendelare
Solvarbo
Utläckage
Uggelbo
Solbacken
200
190
180
170
160
150
140
130
120
HCO3(mg/l)
Viggesnäs
12
6.0
0
59000 61000 63000 65000 67000 69000 71000 73000 75000
Avstånd(m)
HARDHET
KLORID__MG
SO4_MG_L_
NA__MG_L_
Figur 4.2.14 Variation i hårdhet, sulfat, natrium, klorid och nitrat i grundvatten från
Badelundaåsen mellan Solvarbo och Viggesnäs.
18
16
14
10
8
6
4
2
Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l), Natrium(mg/l)
33

4.2.6 Hedemora – Avesta
Vattenkvalitet varierar kraftigt mellan Hedemora och Avesta. Detta beror på att inom
området förekommer många höga berggrundslägen som delar upp åsen i flera mindre
akvifärer. Från figur 4.2.15 framgår det att grundvatten står i jämvikt med kalcit på alla
ställen, där det var möjligt att beräkna mättnadsgraden, förutom Br100. I denna brunn
har också uppmätts relativt låg hårdhet.
Hårdhet(dH), pH
14.0
12.0
10.0
8.0
6.0
4.0
Hedemora
Rb9901
Mättat
område
Rb7501
Br100
Rb9902
Br101
Br102 Rb9903
Rb9904
2.0
-2
82000 87000 92000 97000 102000 107000
Rb6803
Avstånd(m)
Br112
Br115
Germundsbo
HARDHET
PH
si_calcite
Figur 4.2.15 Hårdhet och mättnadsgrader mellan Hedemora och Avesta.
Prover från brunnar Br106, 107 och 108 är kraftigt avvikande och redovisas inte i figur
4.2.15. Dessa brunnar är bergborrade och uppvisar tecken på påverkan av relikt
havsvatten, Cl/Mg-kvoten i brunn Br107 är 0,04 vilket är karakteristiskt för grundvatten
i kristallin berggrund påverkad av relikt havsvatten (Lindewald, 1985). Avvikande höga
kloridhalter har noterats även i Br105 (90 mg/l). Denna brunn är relativt djup, ca 43 m,
men inte bergborrad och därför Cl/Mg-kvoten inte kan tillämpas för att påvisa
inblandning av relikt havsvatten. Istället studeras Cl/SO4-kvoten för denna brunn och
närliggande brunnar. Cl/SO4-kvoten i Br105 är 4,74, vilket är mycket högre än i andra
undersökta brunnar och rör. Höga Cl/SO4-kvoter indikerar enligt Pomper (1981) att
vattnet har funnits länge i akvifären, se 4.1.2.
För att förklara skillnader i hårdhet undersöktes även klorid-, sulfat- och
natriumkoncentrationerna, se figur 4.2.16.
Skogsbo
Rb8901
Mästerbo
Rb6005
1
0
34
0.5
-0.5
-1
-1.5
Mättnadsgrader

Hårdhet(dH), pH
14.0
12.0
10.0
8.0
6.0
4.0
Hedemora
Rb9901
HARDHET
KLORID__MG
SO4_MG_L_
NA__MG_L_
Rb7501
Br100
Rb9902
Br101
Rb9903
Br102
Rb9904
2.0
0.00
82000 87000 92000 97000 102000 107000
Rb6803
Avstånd(m)
Figur 4.2.16 Hårdhet, klorid- och natriumkoncentrationer i Badelundaåsen mellan
Hedemora och Avesta.
Från denna figur framgår det att det finns en viss korrelation mellan hårdhet och
kloridkoncentration (r 2 =0,29). Skillnader mellan klorid- och natriumkoncentrationer är
ganska stora, upp till 22 mg/l vid Mästerbo, Rb9801 och Br115. Om denna skillnad
beror på adsorption av natriumjoner kan det maximalt ge en höjning med drygt 1,9°dH.
(Beräkningssättet är samma som i ekvationerna 4.2.1 - 4.2.8 ).
4.3 EN TIDSSTUDIE ÖVER FÖRÄNDRINGAR AV HÅRDHET I
GRUNDVATTEN VID INSJÖN, PETERSBURG, VIGGESNÄS, GRÅDÖ,
GERMUNDSBO OCH MÄSTERBO.
Resultaten av grundvattenanalyser från Sundet, Insjön, Tallbacken, Petersburg, Grådö,
Germundsbo och Mästerbo sammanställdes i tidsserier för att undersöka om det har
förekommit ökning i klorid- eller sulfatkoncentrationer samt om det har förekommit
upplösning av kalcit. Alkalinitet i form av bikarbonatkoncentrationer har använts för att
påvisa förekomst av kalcitupplösning, eftersom ökning i alkalinitet motsvarar
upplösning av kalkrika mineral, se 2.6.
4.3.1 Sundet
Från figur 4.3.1 och figur 4.3.2 framgår det att vattenkvaliteten vid vattentäkten i Sundet
har varierat ganska lite mellan åren 1979 och 1996, förutom år 1984 då en kraftig topp i
alkalinitet noterades, se figur 4.3.2. Korrelationen mellan klorid- och
sulfatkoncentrationer är tydlig, r 2 =0,77, medan korrelationen mellan hårdhet och
kloridkoncentrationer är liten, r 2 =0,016.
Br112
Br115
Germundsbo
Skogsbo
Rb8901
Mästerbo
Rb6005
45.00
40.00
35.00
30.00
25.00
20.00
15.00
10.00
5.00
Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l), Natrium(mg/l)
35

Hårhet (dH), pH
8.5
8
7.5
7
6.5
6
5.5
1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995
Tid
Hårdhet
pH
Klorid (mg/l)
Sulfat (mg/)
Figur 4.3.1 Hårdhet, pH, klorid- och sulfatkoncentrationer vid Sundets vattentäkt
som funktion av tiden.
Om man bortser från det extrema värdet för år 1984 är korrelationen mellan alkalinitet
och hårdhet starkare än mellan klorid och hårdhet, r 2 =0,35. Eftersom variationen i
hårdhet är ganska liten (standardavvikelse=0,35 °dH) är det svårt att hitta några
entydiga orsaker till denna.
Hårdhet(°dH), pH
8.5
8
7.5
7
6.5
6
5.5
1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997
Tid
Hårdhet
pH
Alkalinitet
Figur 4.3.2 Hårdhet, pH och alkalinitet vid Sundets vattentäkt som funktion av tiden.
18
15
12
9
6
3
0
220
200
180
160
140
120
100
Korid (mg/l), Sulfat (mg/l)
HCO3(mg/l)
36

4.3.2 Insjön
Vid vattentäkten i Insjön har vattnets hårdhet ökat från 5,9°dH 1949 till 8,7°dH år 2001.
I samma takt har även koncentrationer av klorid och sulfat ökat. Dessa två uppvisar en
tydlig korrelation (r 2 =0,42), se figur 4.3.3.
Hårdhet(°dH), pH
10
9.5
9
8.5
8
7.5
7
6.5
6
5.5
Vägsaltning
påbörjas
5
1949 1954 1959 1964 1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999
Tid
Hårdhet
pH
Klorid (mg/l)
Sulfat (mg/)
Figur 4.3.3 Hårdhet, pH, klorid- och sulfatkoncentrationer vid Insjönsvattentäkt som
funktion av tiden.
Även alkaliniteten har ökat kraftigt under perioden 1949-2001, från 119 mg/l HCO3 till
180 mg/l HCO3, se figur 4.3.4.
Hårdhet(°dH), pH
10
9.5
9
8.5
8
7.5
7
6.5
6
5.5
5
1949 1954 1959 1964 1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999
Tid
Hårdhet
pH
Alkalinitet
Figur 4.3.4 Hårdhet, pH och alkalinitet vid Insjöns vattentäkt som funktion av tiden.
30
27
24
21
18
15
12
9
6
3
0
200
190
180
170
160
150
140
130
120
110
100
Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l)
HCO3(mg/l)
37

Från figur 4.3.4 framgår det att hårdheten har ökat i samma takt med
kloridkoncentrationen fram till 1974, varefter hårdhetsökningen fortsatte medan
kloridhalter började sjunka. Efter 1974 beror ökningen i hårdhet troligtvis på upplösning
av kalcit eftersom alkaliniteten fortsatte att öka.
Från tabell 4.3.1 framgår att det råder en stark korrelation mellan hårdhet, alkalinitet,
klorid- och sulfatkoncentrationer. Det stärker hypotesen om att ökning i hårdhet delvis
kan förklaras av kalcitupplösning, som följd av svavelförsurning, och delvis av jonbytet
med natrium från vägsaltet.
Tabell 4.3.1 r 2 -värden för korrelation mellan hårdhet, alkalinitet, klorid- och
sulfatkoncentrationer för prover tagna vid vattentäkt i Insjön under perioden 1949-2001.
r 2 (hårdhet, klorid) 0,69
r 2 (hårdhet, sulfat) 0,66
r 2 (hårdhet, alk.) 0,58
r 2 (alk., sulfat) 0,44
r 2 (klorid, sulfat) 0,42
4.3.3 Tallbacken, Brunn 3
Tallbackens vattentäkt är belägen ungefär 350 meter från riksväg 70, därför skulle man
kunna förvänta sig förhöjda kloridhalter i prover från denna brunn. Men de höga
kloridhalterna uteblir, se figur 4.3.5. De ligger nära bakgrundsnivån och därför utesluts
påverkan från vägsaltet. Hårdheten ökar ganska lite under perioden 1968-2002, se figur
4.3.5 och framför allt är det ingen stadig ökning.
Hårdhet(°dH), pH
10
9.5
9
8.5
8
7.5
7
6.5
6
5.5
Hårdhet
pH
Klorid (mg/l)
Sulfat (mg/)
5
0
1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002
Figur 4.3.5 Hårdhet, pH, klorid- och sulfatkoncentrationer vid Tallbacken som
funktion av tiden.
Tid
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l)
38

Från tabell 4.3.2, figur 4.3.5 och figur 4.3.6 framgår att det finns en tydlig korrelation
mellan hårdhet och alkalinitet, klorid och sulfat, och alkalinitet och sulfat. En sannolik
hypotes är att variationer i hårdhet orsakas av variationer i infiltration av försurande
ämnen, som leder till upplösning av kalcit. Dessa variationerskulle kunna bero på surt
regn, eftersom sulfatkoncentrationerna visar tydlig korrelation med alkalinitet, se tabell
4.3.2
Tabell 4.3.2 r 2 -värden för korrelation mellan hårdhet, alkalinitet, klorid- och sulfatkoncentrationer
för prover tagna vid Tallbackens vattentäkt under perioden 1968-2002.
r 2 (klorid, sulfat) 0,89
r 2 (alk., sulfat) 0,44
r 2 (hårdhet, alkalinitet) 0,42
r 2 (hårdhet, sulfat) 0,23
r 2 (hårdhet, klorid) 0,15
Hårdhet(°dH), pH
10
9.5
9
8.5
8
7.5
7
6.5
6
5.5
Hårdhet
pH
Alkalinitet
5
100
1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002
Figur 4.3.6 Hårdhet, pH och alkalinitet vid Tallbacken som funktion av tiden.
4.3.4 Petersburg
Vattenkvalitet vid Petersburgs vattentäkt med avseende på hårdhet har ändrats
obetydligt sedan 1969. En svag ökning av hårdhet, på ca 0,5dH, kan dock noteras.
Sulfatkoncentrationen har däremot ökat kraftigt från 2 mg/l år 1969 till 14 mg/l år 2000,
se figur 4.3.7. Man skulle kunna förvänta sig antingen en kraftig ökning i alkalinitet, på
grund av kalcit upplösning, eller minskning av pH-värde. En kraftig ökning av
alkalinitet, liknande en vid vattentäkten i Sundet, har noterats 1984, se figur 4.3.8.
Kloridhalter har också ökat från 10 mg/l år 1969 till 17 mg/l år 2000. Även pH-värde
har stigit från 6,8 (1969) till 7,7 (2000), vilket är en kraftig ökning med tanke på
logaritmisk skala.
Tid
200
190
180
170
160
150
140
130
120
110
HCO3 (mg/l)
39

dH, pH
11
10.5
10
9.5
9
8.5
8
7.5
7
6.5
Hårdhet
pH
Sulfat (mg/)
Klorid (mg/l)
6
1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999
Figur 4.3.7 Hårdhet, pH, klorid- och sulfatkoncentrationer vid Petersburgs vattentäkt
som funktion av tiden.
Tabell 4.3.3 visar tydlig korrelation endast mellan klorid- och sulfatkoncentrationer.
Detta är rimligt eftersom förändringar i hårdhet är obetydliga under den tiden.
Tabell 4.3.3 r 2 -värden för korrelation mellan hårdhet, alkalinitet, klorid- och sulfatkoncentrationer
för prover tagna vid Petersburgs vattentäkt under perioden 1969-2000.
r 2 (klorid, sulfat) 0,484
r 2 (hårdhet, klorid) 0,071
r 2 (hårdhet, alkalinitet, utan 1984) 0,054
r 2 (hårdhet, sulfat) 0,039
r 2 (hårdhet, alkalinitet) 0,017
dH, pH
11
10.5
10
9.5
9
8.5
8
7.5
7
6.5
Hårdhet
pH
Alkalinitet
6
1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999
Figur 4.3.8 Hårdhet, pH och alkalinitet vid Petersburgs vattentäkt
som funktion av tiden.
Tid
Tid
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
300
270
240
210
180
150
Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l)
HCO3(mg/l)
40

4.3.5 Viggesnäs
Provplatsen vid Viggesnäs ligger nästan 1 km från riksväg 70 och en nedlagd grustäkt.
Dessutom finns det enligt den hydrologiska kartan en förmodad grundvattendelare
mellan provplatsen och dessa möjliga föroreningskällor. Kloridhalterna är följaktligen
ganska låga och därför är effekten av vägsaltet försumbar. Vattenkvalitet vid Viggesnäs
vattentäkt uppvisar stora likheter med vattenkvalitet vid Petersburgs vattentäkt. Bland
annat har ett extremt värde för alkalinitet noterats i 1984. Koncentration av sulfat i
grundvattnet har mer än tredubblats mellan 1969 och 2000, från 5 mg/l år 1969 till 17
mg/l år 2000, se figur 4.3.9. Denna ökning har dock inte orsakat någon försurning, utan
tvärtom har pH-värdet stigit från 6,8 år 1969 till 7,9 år 2000, se figur 4.3.10.
Förändringar i hårdhet är inte särskilt stora och uppvisar korrelation endast med
alkalinitet, bortsett från extremvärdet 1984, se tabell 4.3.4.
Tabell 4.3.4 r 2 -värden för korrelation mellan hårdhet, alkalinitet, klorid- och
sulfatkoncentrationer för prover tagna vid Viggesnäs vattentäkt under perioden 1969-
2000.
r 2 (hårdhet, alk. utan 1984) 0,54
r 2 (hårdhet, klorid) 0,31
r 2 (klorid, sulfat) 0,05
r 2 (hårdhet, sulfat) 0,04
r 2 (hårdhet, alk) 0,03
r 2 (alk., sulfat) 0,02
Hårdhet (dH) , pH
10
9.5
9
8.5
8
7.5
7
6.5
6
5.5
5
0
1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001
Figur 4.3.9 Hårdhet, pH, klorid- och sulfatkoncentrationer vid Viggesnäs
vattentäkt som funktion av tiden.
Tid
Hårdhet
pH
Sulfat (mg/)
Klorid (mg/l)
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
Sulfat (mg/l), klorid (mg/l)
41

Hårdhet (dH) , pH
10
9.5
9
8.5
8
7.5
7
6.5
6
5.5
Hårdhet
pH
Alkalinitet
5
155
1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001
Figur 4.3.10 Hårdhet, pH och alkalinitet vid Viggesnäs vattentäkt som funktion av
tiden.
4.3.6 Grådö
Prover tagna vid Grådö mejeri visade en ökning i hårdhet från 9,8° 1982 till 11,7°dH
1997. Kloridhalterna i proverna var måttliga och visade dålig korrelation med
hårdheten, se tabell 4.3.5 och figur 4.3.11.
Tabell 4.3.5 r 2 -värden för korrelation mellan hårdhet, alkalinitet, klorid- och sulfatkoncentrationer
i grundvatten vid Grådö mejeri mellan 1982 och 1997.
r 2 (hårdhet, alk.) 0,77
r 2 (klorid, sulfat) 0,32
r 2 (hårdhet, sulfat) 0,15
r 2 (alk., sulfat) 0,14
r 2 (hårdhet, klorid) 0,12
Tid
Sulfathalterna först ökade från 15 mg/l 1982 till 21 mg/l 1995, och sedan sjönk till 17
mg/l år 1997. Det liknar utvecklingen på andra platser som har granskats tidigare.
Troligtvis tillförs sulfatet med regnvatten, se avsnitt 2.9.1. Korrelationen mellan hårdhet
och alkalinitet är tydlig, se och figur 4.3.12. Det innebär att ökningen i grundvattnets
hårdhet beror på upplösning av kalcit.
255
245
235
225
215
205
195
185
175
165
HCO3 (mg/l)
42

Hårdhet(°dH), pH
13
12
11
10
9
8
7
Hårdhet
pH
Klorid (mg/l)
Sulfat (mg/)
1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997
Figur 4.3.11 Hårdhet, pH, klorid- och sulfatkoncentrationer vid Grådö mejeri som
funktion av tiden.
Hårdhet(°dH), pH
13
12
11
10
9
8
7
Hårdhet
pH
Alkalinitet
Tid
1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997
Figur 4.3.12 Hårdhet, pH och alkalinitet vid Grådö mejeri som funktion av tiden.
Tid
4.3.7 Germundsbo
Vattnets hårdhet vid vattentäkten i Germundsbo har ökat kraftigt från 7,9°dH år 1960
till 12°dH år 2000. Denna ökning beror framförallt på upplösning av kalcit eftersom
alkalinitet och hårdhet visade en väldigt tydlig korrelation, se tabell 4.3.6 och figur
4.3.13. Mellan 1970 och 1985 stämmer figuren mycket bra överens med teorin se
avsnitt 2.6, att den inte stämmer perfekt under hela perioden kan bero på osäkerhet av
pH-mätningar vilket diskuteras i avsnitt 5. När pH-värdet sjunker ökar både
alkaliniteten och hårdheten eftersom kalcit (CaCO3) då löses upp till Ca 2+ och HCO3 - .
22
20
18
16
14
12
10
8
6
4
280
260
240
220
200
180
160
Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l)
HCO3 (mg/l)
43

Hådhet (dH), pH
12
11.5
11
10.5
10
9.5
9
8.5
8
7.5
Hårdhet
pH
Alkalinitet
7
120
1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002
Figur 4.3.13 Hårdhet, pH och alkalinitet vid Germundsbo som funktion av tiden.
Tabell 4.3.6 r 2 -värden för korrelation mellan hårdhet, alkalinitet, klorid- och sulfatkoncentrationer
för prover tagna vid Germundsbo vattentäkt under perioden 1960-2002.
r 2 (hårdhet, klorid) 0,70
r 2 (hårdhet, alkalinitet) 0,68
r 2 (hårdhet, sulfat) 0,62
r 2 (klorid, sulfat) 0,53
r 2 (alk., sulfat) 0,49
Men även kloridkoncentrationerna har ökat kraftigt under den perioden, från 11 mg/l år
1960 till 27 mg/l år 2000, se figur 4.3.14.
Hådhet (dH), pH
12
11.5
11
10.5
10
9.5
9
8.5
8
7.5
Hårdhet
pH
Sulfat (mg/)
Klorid (mg/l)
Na (mg/l)
Vägsaltning
påbörjas
Tid
7
5
1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002
Figur 4.3.14 Hårdhet, pH, klorid-, natrium- och sulfatkoncentrationer vid Germundsbo
som funktion av tiden
Tid
220
210
200
190
180
170
160
150
140
130
35
32
29
26
23
20
17
14
11
8
HCO3 (mg/l)
Sulfat (mg/l), Klorid (mg/l), Natrium (mg/l)
44

Hårdhet och kloridkoncentrationer uppvisar stark korrelation, se tabell 4.3.6. Därför är
det mycket sannolikt att ökade kloridhalter är en bidragande faktor till ökning av
grundvattnets hårdhet.
4.3.8 Mästerbo
Provresultaten från analyser av grundvatten vid vattentäkten i Mästerbo har visat på
samma trender som vid Germundsbo. Vattnets hårdhet har ökat från 6,3°dH år 1960 till
12,7°dH år 2000. Det utgör en fördubbling av kalcium- och magnesiumkoncentrationer
i grundvattnet och därmed är den kraftigaste ökningen som har konstaterats i den här
utredningen. Både kloridhalter och alkalinitet har ökat markant under den perioden och
troligtvist har båda bidragit till den kraftiga ökningen i hårdhet, se figur 4.3.15 och figur
4.3.16. Kloridkoncentrationerna har ökat från 12 mg/l år 1960 till 40 mg/l år 2000. Det
är en mycket kraftig ökning.
Hårdhet (dH), pH
14
13
12
11
10
9
8
7
Hårdhet
pH
Sulfat (mg/)
Klorid (mg/l)
Vägsaltning
påbörjas
6
5
1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000
Tid
Figur 4.3.13 Hårdhet, pH, klorid- och sulfatkoncentrationer vid Mästerbo som funktion
av tiden.
Hårdhet och klorid, samt hårdhet och alkalinitet uppvisar en mycket tydlig korrelation,
se tabell 4.3.7, vilket stärker hypotesen om att både upplösning av kalcit och vägsalt
påverkar hårdheten.
Tabell 4.3.7 r 2 -värden för korrelation mellan hårdhet, alkalinitet, klorid- och sulfatkoncentrationer
för prover tagna vid Mästerbo vattentäkt under perioden 1960-2000.
r 2 (hårdhet, klorid) 0,83
r 2 (hårdhet, alkalinitet) 0,76
r 2 (alk., sulfat) 0,67
r 2 (hårdhet, sulfat) 0,31
r 2 (klorid, sulfat) 0,20
45
40
35
30
25
20
15
10
Sulfat (mg/l), Klorid (mg/l)
45

Hårdhet (dH), pH
14
13
12
11
10
9
8
7
6
80
1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000
Figur 4.3.14 Hårdhet, pH och alkalinitet vid Mästerbo som funktion av
tiden.
Tid
Hårdhet
pH
Alkalinitet
4.4 TITRERING AV KATJONUTBYTESPLATSER MED NaCl
En simulerad titrering med NaCl har genoförts i PHREEQC för att undersöka i vilken
mån kan natriumjoner härstammande från vägsalt byta ut kalciumjoner och på det sätet
bidra till ökad hårdhet hos grundvatten. Denna simulering visade att
natriumkoncentrationer inte ökar i samma takt som kloridhalter, se figur 4.4.1. Det beror
på att en del av natriumjoner har adsorberats av jordpartiklarna, se 2.8.
Koncentration (mM)
2
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
Na = Cl
Na < Cl
Villkor för bestämning av Ca konc:
PCO2 = 0.01 atm
Kalcit jämvikt
0
0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5
Cl (mM)
Figur 4.4.1 Natrium- och kalciumhalter vid titrering med NaCl
Ca
Na
Cl
160
150
140
130
120
110
100
90
HCO3 (mg/l)
46

Skillnaderna är dock inte stora. När kloridkoncentrationen i lösningen uppnår 1 mmol/l,
d.v.s. 35,5 mg/l, adsorberas 0,1mmol/l natrium, dvs 2,3 mg/l. Om varje två adsorberade
natriumjoner skulle byta ut en kalciumjon skulle hårdheten öka med:
2+
[ Ca ] = 0,
1(
mmol Na / l)
⋅ 44,
08(
g / l)
⋅ 0,
5 (mmol Ca/mmol Na) = 2,
2(
mg / l)
0,14 · 2,2 (mg/l) = 0,3
(4.4.1)
o dH (4.4.2)
Bortsett från de prover som är påverkade av relikt havsvatten har vi bara så höga kloridkoncentrationer
på några få platser inom undersökningsområdet.
Simuleringen visade också att Ca 2+ adsorberas relativt hårt på ytorna och en ökning av
natriumhalter i lösningen medför endast en svag ökning i kalciumhalter, se Figur 4.4.2.
Om kloridhalter ökar från 0 till 1 mmol/l (35,5 mg/l), adsorberas 0,09 mmol/l natrium
(2,3 mg/l), och det resulterar endast i 0,045 mmol/l ökning av kalciumkoncentrationen.
Denna ökning motsvarar:
2 [ Ca ] +
= 0, 045⋅
M ( Ca)
= 1,
98(
mg / l)
(4.4.3)
0,14 · 1,98 (mg/l) = 0,28 dH (4.4.4)
Ökning i hårdhet beräknad i 4.4.1 – 4.4.2 är ett maxvärde som ligger mycket nära
modelleringsresultatet. Ekvationen 4.4.4 ger också bara en uppskattning av
hårdhetsökningen, eftersom verkligheten är alltid mer invecklad än en modell, men
tillsammans visar de i alla fall storleksordningen av vägsaltets eventuella påverkan på
grundvattenkemin.
Mängd bytesplatser (millimol)
6
5
4
3
2
1
0
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Cl (mM)
Figur 4.4.2 Halt utbytbara katjoner (NaX, CaX2) som funktion av kloridkoncentration
vid titrering med NaCl.
En jämförelse av de uppmätta förhållandena mellan natrium-, kalcium- och kloridhalter
visade att korrelation mellan natrium och klorid är mycket starkare (r 2 =0,83) än
korrelation mellan kalcium och klorid (r 2 =0,26), se figur 4.4.3. Det tyder också på att
vägsaltets påverkan på grundvattnets hårdhet inte är stor, och att det finns flera faktorer
som orsakar förändringar i grundvattenhårdhet.
NaX
CaX2
10
47

Concentration (mM)
2
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
y = 0.1886x + 1.0156
y = 0.3562x + 0.1427
0
0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5
Cl Concentration (mM)
Na
Ca
Linjär (Na)
Linjär (Ca)
Figur 4.4.3 Natrium- och kalciumkoncentrationer i grundvatten från Badelundaåsen
som funktion av klorid.
4.5 RESULTAT AV KÄNSLIGHETSANALYSER
1) Förändringar av temperaturer i modellen gav inget större utslag på
mättnadsgraderna. Det tyder på att modellen inte är särskilt känslig för
temperaturförändringar mellan 6 och 15 plusgrader.
2) Sänkning av pH-värden med 0,5 då andra inparametrar förblev oförändrade,
resulterade i sänkning av mättnadsgrader med 0,5 enheter.
3) En minskning av koldioxidtrycket från 10 -2 atm. (i jord) till 10 -3,5 atm.
(i atmosfären) i ett prov mättat med kalcit ökar pH-värde från 7,3 till 8,3.
4) I ett prov som står i jämvikt med kalcit vid pH=7,3 är [Ca 2+ ]=64 mg/l, och vid
pH=8,3 är [Ca + ]=20 mg/l.
48

5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER
5.1 pH och alkalinitet
Kalkhalten i jord och berg är en mycket dominerande faktor för grundvattnets
totalhårdhet (Aastrup, 1995), och måste betraktas separat för att inte dölja betydelsen av
andra faktorer, såsom jordart, vattenföringen och vägsaltanvändning. I studier av
grundvattens hårdhet är det därför mycket viktigt att ha tillgång till en detaljerad karta
över kalkrik jord.
För att kunna förklara skillnader i grundvattnets hårdhet är det nödvändigt att förstå
förhållandena i kolsyrasystemet som råder under markytan. Matthess et al.
(1992) redovisar för en fältundersökning av kalcits upplösning i ett naturligt poröst
medium. Studiet visade bl. a. att mäktighet av kalcit-urlackningshorisonter kan variera
kraftigt inom ett mycket begränsat område (ca 10 m.). Studiet visade också på
svårigheter att erhålla ett representativt för grundvattnet pH-värde, trotts att mätningarna
var utförda omedelbart efter provtagningen. Svårigheten bestod i att koldioxidtrycket
förändrades kraftigt vid provtagningen. Ett säkrare sätt att bestämma pH-värden är
genom beräkning utifrån koldioxidtrycket och alkaliniteten, se ekvation 5.1.
pH
2 3
CO2
−
= −log
K H CO − log K water − log p + log[ HCO3
]
(5.1)
Både kalcits löslighet och markens adsorptionsförmåga av kalciumjoner är mycket pHkänsliga
processer. pH-värdet och koldioxidtrycket visade sig vara i särklass viktigaste
variabler vid geokemisk modellering. Simuleringarna gjorda i PHREEQC visade att de
uppmätta pH-värdena kan vara upp till 0,5 högre än de som råder under marken, vilket
beror på skillnader i koldioxidtrycket. Detta leder till avsevärda fel vid beräkning av
mättnadsgrader.
Studier av långa tidsserier visade endast marginella förändringar i pH, trots det kraftiga
nedfallet av svavel i form av sulfat under det senaste århundradet (Naturvårdsverket,
2003a). De flesta prover tagna i brunnar längs Badelundaåsen visade sig stå i jämvikt
med kalcit vilket innebär att förändringar i pH buffras av kalcit. Upplösning av kalcit
resulterar i ökad alkalinitet, vilket observerades på många platser. Även om det sker ett
inflöde av försurande ämnen så minskar inte pH:et så länge det finns kalcit kvar i
marken. Den kan dock så småningom lösas upp.
5.2 Sulfat
Sulfathalter har ökat markant på många platser inom undersökningsområdet. Det kan
bero på luftdeposition eller på upplösning av sulfathaltiga mineral såsom gips
(CaSO4·2H2O). Inom det undersökningsområdet innehåller kalksten mycket låga halter
svavel, mindre än 0,01 viktsprocent (Shaikh, 1989). Vittring av sedimentära bergarter är
annars en stor källa till sulfat i grundvattnet enligt Aastrup (1995).
Den kraftiga ökningen av sulfatkoncentrationer som observerades under flera decennier
på flera platser inom undersökningsområdet, t.ex. Germundsbo och Mästerbo orsakades
troligtvis av sur nederbörd. Även om sulfathalter i nederbörd har minskat sedan 70-talet
49

(Naturvårdsverket, 2003a) gör den naturliga fördröjningen att det kan dröja år och även
decennier innan sulfatet från regn når brunnar.
Den tydliga korrelationen mellan klorid och sulfat på vissa platser, som t.ex. vid
vattentäkter i Sundet och Tallbacken, beror troligtvis på varierande utspädningsgrad.
Koncentrationer av dessa joner är ganska låga och därför har naturliga variationer i
nederbörd större genomslag.
5.3 Ökning i hårdhet i Badelundaåsen
På flera platser inom undersökningsområdet visar vattenanalyser på ökning i hårdhet
med tiden. Denna ökning har tre förklaringar:
1. Upplösning av kalcit i samband med surt medfall (H2SO4) som ger ökade
sulfathalter, hårdhet och alkalinitet
2. Jonbyte mellan natrium och kalcium. Natriumjoner härstammar från
vägsaltet (NaCl). Höga kloridhalter indikerar påverkan av vägsaltet.
3. Förändrad markanvändning eller förändrat grundvattenuttag, men bara
hypoteser och utreds inte i detta exjobb.
Kalcit utgör i särklass den största källan av kalcium. Både genomförda provtagningar
och beräkningar av mättnadsgrader med avseende på kalcit tyder på att det fortfarande
finns tillräckliga mängder av denna mineral för att motverka pH-sänkningar.
Korrelationen mellan hårdhet och alkalinitet är mycket stark eftersom både kalcium och
bikarbonat härstammar från upplösning av kalcit.
I prover tagna vid vattentäkter i Germundsbo och Mästerbo har uppmätts den största
ökningen i hårdhet och kloridkoncentrationer. Prover från dessa vattentäkter uppvisar
även lika stark korrelation mellan hårdhet och alkalinitet som mellan hårdhet och klorid
(r 2 ≈0,7 och 0,8). Adsorbtion av 20 mg natrium kan maximalt ge en ökning i hårdhet på
knappa 2 o dH. Modellering av jonbyte mellan natrium och kalcium visade att tillförsel
av natriumjoner som motsvarar koncentrationen av kloridjoner vid dessa vattentäkter
kan ge bara en marginell ökning i hårdhet, ca 0,3 o dH. Den verkliga effekten av
vägsaltanvändning borde ligga mellan dessa två värden.
Skillnader i hårdhet beror först och främst upplösning av kalcit som kan orsakas av surt
nedfall, försurning på grund av ökad organisk aktivitet och/eller kväveförsurning.
Bidrag från jonbyte mellan natrium och kalcium kan vara betydande bara på enstaka
platser, som Germundsbo och Mästerbo, och även där det är av sekundär betydelse.
Variationer i hårdhet på grund av olika stora vattenuttag och vattenföring har inte utretts
i detta exjobb. Det förefaller dock osannolikt att dessa parametrar skulle ha större
betydelse eftersom de flesta prover var mättade med avseende på calcit, det vill säga att
de har fått tillräckligt lång tid på sig för att komma i jämvikt med kolsyrasystemet.
Orsaker till försurning borde dock kartläggas för att förklara mer konkret skillnader i
hårdhet mellan olika brunnar.
50

6 REFERENSER
Tryckta referenser
Aastrup, M., Thunholm, B., Jonson, J., Bertils, U., Berntell, A., 1995.
Gundvattenkemi i Sverige. Naturvårdsverket, rapport 4415.
Drever, J. I., 1997. The geochemistry of natural waters: Surface and Groundwater
Environments. Prentice-Hall, New Jersey, ISBN: 0 13 171790 0, s. 41-67, 87-99.
Gustafsson, J. P., Jacks, G., Simonsson, M., Nilsson, I., 2001. Mark- och
Vattenkemi. Avdelningen för markkemi och jordmånslära, institutionen för
markvetenskap, SLU, Uppsala.
Hem, J., D., 1989. Study and Interpretation of the Chemical Characteristics of
Natural Water. United States Geological Survey Water-Supply, 2254, s. 89-99.
Knutsson, G. och Morfeldt, C.-O., 1993. Grundvatten. Teori och tillämpningar.
AB svensk Byggtjänst, Stockholm.
Lindewald, H., 1985. Salt grundvatten i Sverige. Sveriges Geologiska
Undersökning, Rapporter och meddelanden nr39, s.15, 54-58.
Loberg, B., 1993. Geologi. Norsteds förlag, Borås.
Matthess, G., Frimmel, F. H., Hirsch, P., Schulz, H. D., Usdowski, E., 1992. Progress
in Hydrogeokemistri. Springer-Verlag Berlin Heidelberg, s. 100-190.
Naturvårdsverket, 1999c. Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Grundvatten.
Rapport 4915.
Norrström, A. C. och Bergstedt, E., 2001. The impact of road de-icing salts (NaCl) on
colloid dispersion and base cation pools in roadside soils. Water, Air and Soil
Pollution.
Nygårds, K. och Perers, J., 1970. Hydrogeologisk Undersökning av Badelunda
åsen vid Hedemora, Kopparbergs län. S. 5, 7-8.
Parkhurst, D. L. och Appelo, C.A.J., 1999. User’s guide to PHREEQC (version 2) – a
copmputer program for speciation, batch-reaction, one dimensional transport, and
inverse geochemical calculations. Rapport 99-4259.
Pomper, A. B., 1981. Hydrochemical observations in the subsoil of the western part
of the Netherlands. SGU, Rapporter och meddelanden nr 27.
Shaikh, N. A., Karis, L., Snäll, S., Sundberg, A., Wik, N.-G., 1989. Kalksten och
dolomit i Sverige. SGU, rapporter och meddelande nr.55.
51

Wikner, T., Fogdestam, B., Thunnholm, B., 1999. Beskrivning till kartan över
grundvattnet i Dalarnas län. SGU, serie Ah nr 18.
Utredningar
VIAK, 1974. Borlänge Kommun, Grundvattentäkten vid Övre Tjärna, Utvärdering av
Vattentillgången. VIAK, nr 87. 1057.
Ryttar, P.-A. och Gustafson, G., 1983. Borlänge Reservvattentäkt. VIAK AB,
nr.5712.59 1285.
Ryttar, P.-A,. 1982. Kopparbergs Läns Landsting, Solbackens Sjukhem,
Korttidspumpning. VIAK AB, nr. 5712.1342.
Ryttar, P.-A., 1986. Säters kommun, Uppbo Stora Skevdi, Återinfiltrationsanläggning.
VA-Anläggningar A, nr. 5712.59 1416.
Ryttar, P.-A.,1995. Hydrogeologisk Undersökning, Lennheden, Falu Kommun. GVT.
Ryttar, P.-A., 1995. Falu Kommun, Lennheden, Hydrogeologisk Undersökning. GVT,
nr. 2027.
Ryttar, P.-A., 1995. Leksand Kommun, Insjöns Grundvattentäkt. GVT, nr. 2244.
Ryttar, P.-A., 1996. Borlänge Kommun, Grundvattentäkten i Övre Tjärna,
Prospektering av nytt brunnläge. GVT, nr. 2095.
Ryttar, P.-A., 1999. Utsläpp av HNO3 på Bangården i Borlänge, Sanering av Mark och
Grundvatten. GVT.
Ryttar, P.-A., 2001. Gagnefs Kommun, Bäsna Vattenverk. Midvatten AB, nr. 2247.
Ryttar, P.-A. och Strömgren, J., 2002. Del av Badelundaåsen i Avesta Kommun,
Påverkan av vägsalt. Midvatten AB, nr. 2189.
Ryttar, P.-A., 2002. Säters Vattenförsörjning, Reservvattentäkt. Midvatten AB, nr.
2255.
Ryttar, P.-A., 2003. Storheden, Hydrogeologisk Undersökning. nr.2115.
Diverse analysprotokoll från arkiv på Midvatten AB.
52

Internetreferenser
Svenskt vatten, 2003.
http://www.svensktvatten.nu/vonik4.html
Naturvårdsverket, 2003a.
http://www.naturvardsverket.se/dokument/fororen/kalka/forsur.html
Naturvårdsverket, 2003b.
http://www.naturvardsverket.se/dokument/lagar/bedgrund/grv/grvdok/grvalk.html
USGS, 2003.
http://www.usgs.gov/research/gis/title.html
7 ANVÄNT KARTMATERIAL
Berggrundskarta över Kopparbergs län, SGU serie Ah nr 18, skala 1:250 000.
Karta över grundvattnet i Dalarnas län, SGU serie Ah nr 18, skala 1:250 000.
Jordartskarta över Kopparbergs län, SGU serie Ca21, skala 1:250 000.
Gröna Kartan, digital.
8 BILAGOR
BILAGA 1 Berggrundskarta, Kopparbergs län, SGU serie Ah 18.
BILAGA 2 Jordartskarta, Kopparbergs län, SGU serie Ca 21.
BILAGA 3 Sammanställning av vattenanalyser från brunnar längs
Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta.
BILAGA 4 Sammanställning av analyser som användes för studie av
förändringar i grundvattenkvalitet över tiden.
BILAGA 5 Programkod för simulering av mättnadsgrader i PHREEQC.
BILAGA 6 Programkod för beräkning av modellens känslighet för
förändringar i koldioxidtrycket.
BILAGA 7 Översiktskarta Sundet-Insjön, skala 1:30 000.
BILAGA 8 Översiktskarta Gräv-Bäsna, skala 1:50 000.
BILAGA 9 Översiktskarta Lennheden, skala 1:15 000.
BILAGA 10 Översiktskarta Borlänge, 1:40 000.
BILAGA 11 Översiktskarta Solvarbo-Viggesnäs, 1:60 000.
BILAGA 12 Översiktskarta Hedemora-Avesta, 1:70 000.
BILAGA 13 Medgivande för nyttjande av Lantmäteriverkets kartor.
Ärende nr: I 2006/2222.
BILAGA 14 Medgivande för nyttjande av SGU’s kartor.
Ärende nr 30-1817/2006.
53

Från berggrundskartan Kopparbergs län. 1991. SGU serieAh 18 special karta i en upplaga av ca 10 ex.
Bilaga 1

Från jordartskartan Kopparbergs län. 1951.SGU serie Ca 21.
Bilaga 2

Undersökning av variation i grundvattenhårdhet
i Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta
Sammanställning av vattenanalyser från brunnar längs hela profilen
ID DATUM NAMN HARDHET Djup
(m)
MY
(m)
GVY Ca (mg/l) Mg
(RH70)
(mg/l)
pH K (mg/l) HCO3
(mg/l)
Cl
(mg/l)
SO4
(mg/l)
Na
(mg/l)
% error SI
calcite
SI
dolomit
Avstånd_
m
X_COORD Y_COORD
1 1996-10-14 Sundet 6.9 80.00 164 43.00 4.00 8.30 1.00 130 6.00 10.00 3.00 2.4 0.349 -0.290 0 1454991.00 6733366.20
2 2000-01-11 Rb9805 6.2 48.00 166 162 40.00 2.80 8.20 1.20 95 17.00 8.50 3.20 4.0 0.094 -0.923 485 1455289.35 6732984.18
3 2000-01-11 Rb9804 5.1 36.00 165 162 32.00 2.70 8.00 0.76 100 2.00 10.00 2.80 1.5 -0.167 -1.364 1064 1455743.32 6732623.97
4 1996-11-06 Rb9605 6.1 64.00 167 162 35.00 3.90 8.20 0.82 119 1.00 13.00 2.40 -1.3 0.133 -0.643 1505 1456165.48 6732497.11
5 1998-08-04 Br1 6.2 75.00 166 162 40.00 2.70 8.20 0.62 130 2.70 9.80 2.80 -1.2 0.226 -0.675 1631 1456115.61 6732381.93
6 2000-01-11 Rb9806 5.3 44.00 170 162 32.00 3.40 8.20 0.71 100 2.00 12.00 2.40 1.4 0.027 -0.876 2227 1456706.57 6732301.78
7 2002-07-18 Br 2 6.6 62.50 170 162 41.00 4.00 7.90 2.00 110 4.90 12.00 3.50 8.3 -0.037 -0.928 2360 1456829.83 6732250.39
8 2001-08-20 Rb0105 4.9 62.00 171 162 30.00 3.00 7.70 2.00 96 5.00 11.00 3.00 -0.5 -0.429 -1.719 2392 1456860.28 6732242.78
9 2002-07-08 Rb0204 8.4 80.00 171 162 0.00 0.00 7.70 0.00 150 0.00 0.00 0.00 2416 1456867.89 6732219.94
10 2000-01-11 Br103 5.7 55.00 161 35.00 3.60 8.20 0.74 110 2.10 10.00 2.90 2.8 0.150 -0.584 2558 1457008.34 6732196.33
11 2001-07-18 Rb0104 9.4 76.50 170 162 60.00 4.80 7.50 2.00 170 5.20 2.00 4.00 9.8 -0.130 -1.237 2797 1456780.36 6732124.80
12 2000-01-11 Rb9803 6.7 43.00 173 162 42.00 3.70 8.10 1.00 120 9.50 17.00 3.80 0.0 0.170 -0.594 3245 1457218.71 6732031.84
13 2003-04-02 Rb9802 8.0 44.00 178 162 47.00 6.40 8.10 2.00 160 2.00 11.00 2.80 2.3 0.255 -0.333 4204 1458136.85 6731755.05
14 2003-04-02 Rb0106 8.4 52.00 177 162 52.00 5.00 7.90 2.00 160 2.00 12.00 2.20 3.8 0.101 -0.794 4817 1458586.50 6731339.61
15 2002-06-19 Br111 9.9 70.00 64.00 4.40 7.80 4.00 160 12.00 10.00 10.00 13.0 0.235 -0.485 5918 1459073.49 6730351.78
16 2001-07-31 Rb0102 8.8 39.00 167 162 56.00 4.30 8.00 2.00 170 7.80 16.00 4.60 0.9 0.312 -0.387 6941 1459830.87 6729663.51
17 2001-07-18 Rb0101 8.8 32.00 163 162 56.00 4.50 7.80 2.00 160 8.80 17.00 4.90 3.1 0.075 -0.863 7083 1459884.59 6729532.48
18 1992-09-29 Insjön Br6 9.5 42.50 55.00 4.30 8.10 0.90 153 17.00 27.00 6.70 -2.0 0.305 -0.453 8060 1460166.29 6728597.18
19 1996-04-23 Grävs (Vattentäkt) 6.9 44.00 185 157 48.00 1.00 8.10 0.00 133 0.00 0.00 0.00 13854 1459558.67 6722834.35
20 1992-06-09 Moje 6.4 42.00 41.00 3.00 8.00 0.60 119 2.00 15.00 2.40 2.0 0.001 -1.091 15577 1459793.47 6721127.43
21 2002-11-19 Tallbacke Br3 8.5 28.00 166 56.00 3.30 8.10 2.00 140 9.00 11.00 5.00 9.3 0.319 -0.508 17154 1460410.87 6719676.60
22 1995-04-27 Nyström 8.9 30.00 58.00 3.40 8.00 0.90 168 0.00 0.00 4.30 10.4 0.318 -0.514 18924 1461017.41 6718013.81
23 1981-09-24 Gagnefs vårdcent 8.9 20.00 57.00 4.00 7.70 0.68 260 7.00 8.00 5.00 -15.5 0.184 -0.703 22351 1462989.58 6715211.43
24 2001-08-30 Bäsna 8.0 29.50 53.00 2.80 7.90

Undersökning av variation i grundvattenhårdhet
i Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta
Sammanställning av vattenanalyser från brunnar längs hela profilen
ID DATUM NAMN HARDHET Djup
(m)
MY
(m)
GVY Ca (mg/l) Mg
(RH70)
(mg/l)
pH K (mg/l) HCO3
(mg/l)
Cl
(mg/l)
SO4
(mg/l)
Na
(mg/l)
% error SI
calcite
SI
dolomit
Avstånd_
m
X_COORD Y_COORD
40 1998-04-29 Banngården Br1 7.7 0.00 45.00 3.10 8.10 0.89 152 5.40 13.00 3.60 -4.3 0.267 -0.544 41554 1479291.07 6706937.40
41 2000-11-01 Karlsgården 6.4 41.00 42.00 2.50 8.00 2.00 150 3.00 11.00 19.00 7.0 0.134 -0.875 42926 1480325.84 6706035.73
42 1991-03-11 Frostbrunnsdalen 6.7 33.80 43.00 2.90 8.20 0.00 130 5.00 0.00 0.00 2.4 0.293 -0.502 45928 1481837.82 6703442.47
43 1998-12-10 Solvarbo Br3 6.6 0.00 43.00 2.70 7.80 0.76 120 8.30 11.00 0.00 -0.9 -0.140 -1.399 59681 1493602.90 6696320.37
44 1981-07-07 Uggelbo 7.2 0.00 0.00 0.00 7.90 0.00 123 13.00 10.00 0.00 62199 1495334.75 6694492.72
45 1982-07-06 Solbacken 8.1 49.00 5.10 3.90 7.70 1.40 170 7.00 7.00 4.30 -59.7 -1.019 -2.113 71148 1503103.08 6690049.01
46 2000-01-11 Viggesnäs (Br1) 8.9 21.00 107 56.00 4.90 7.90 1.10 170 10.00 17.00 5.40 74569 1506508.34 6689727.85
47 1999-01-28 Hedemora 11.0 32.70 107 89 67.00 5.70 7.90 1.40 189 16.00 15.00 7.00 3.7 0.261 -0.525 82782 1511086.07 6682908.23
48 2000-05-24 Rb9901 5.6 29.50 82 33.00 4.10 7.30 1.30 89 2.00 2.00 4.20 17.2 -0.911 -2.706 86320 1512508.27 6679669.08
49 2000-05-24 Rb7501 9.1 0.00 59.20 3.35 8.00 0.88 160 12.00 21.00 6.70 2.1 0.244 -0.737 86635 1512481.54 6679355.11
50 2000-05-24 Br100 4.8 56.00 28.00 3.60 7.70 1.10 59 20.00 14.00 7.20 5.6 -0.765 -2.399 88020 1513156.25 6678146.00
51 2000-05-24 Rb9902 5.6 21.00 85 31.00 5.30 7.00 1.60 71 15.00 13.00 6.00 10.5 -1.344 -3.433 88475 1512762.11 6677918.87
52 2000-05-24 Br101 7.3 48.00 42.00 6.00 7.70 2.10 89 29.00 20.00 7.50 5.0 -0.439 -1.700 90078 1514131.56 6677083.84
53 2000-05-24 Rb9903 4.8 27.00 82 27.00 4.50 8.50 1.80 66 14.00 11.00 6.80 9.6 0.054 -0.647 90679 1514305.24 6676509.35
54 2000-05-24 Br102 3.0 43.00 19.00 1.60 8.40 0.54 54 2.00 8.70 2.30 3.1 -0.255 -1.562 91203 1514672.65 6676135.25
55 2000-05-24 Br108 7.9 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 79 93.00 0.00 0.00 92409 1515835.01 6675814.60
56 2000-05-24 Br107 16.2 35.00 92.00 11.00 8 2.20 79.00 290.00 20 71.0 -6.827 0 -0.58 92625 1515915.17 6675614.198
57 2000-05-24 Br106 7.2 43.00 38.00 7.80 0 0.00 140.00 7.40 19 16.0 92752 1515921.85 6675487.274
58 2000-05-24 Br110 12.4 35.00 75.00 8.40 7.90 0.00 155 42.00 22.00 37.00 18.6 0.207 -0.515 93857 1516957.28 6675099.82
59 1999-03-29 Br105 12.0 43.00 74.00 7.30 7.90 2.10 150 90.00 19.00 30.00 2.4 0.185 -0.614 94467 1517378.14 6674658.93
60 2000-04-04 Rb9904 12.0 27.00 83 66.00 14.00 8.10 3.00 260 10.00 6.00 12.00 4.0 0.575 0.498 94838 1517525.10 6674318.24
61 1999-01-19 Rb6803 12.0 17.50 73.00 5.70 7.50 2.30 230 16.00 19.00 12.00 0.8 -0.024 -1.134 95613 1517752.23 6673576.74
62 2000-05-24 Br112 12.2 39.00 74.00 7.80 0.00 0.00 200 33.00 18.00 14.00 96033 1518006.07 6673242.72
63 2000-05-24 Br115 9.4 25.00 56.00 6.60 0.00 0.00 130 33.00 13.00 11.00 97257 1518894.54 6672401.02
64 2002-05-15 Germondsbo 12.0 34.00 74.00 7.30 7.50 2.00 180 28.00 20.00 13.00 8.5 -0.123 -1.230 98393 1519489.08 6671432.39
65 2000-05-24 Skogsbo 12.5 60.90 75.00 8.90 0.00 0.00 200 14.00 11.00 9.70 100014 1521018.85 6670897.97
66 2000-05-24 Rb8901 10.2 0.00 62.00 6.40 0.00 0.00 160 34.00 19.00 12.00 101416 1522263.25 6670251.40
67 2000-05-24 Mästerbo 12.7 31.00 78.00 7.80 0.00 0.00 150 41.00 19.00 19.00 103636 1524189.38 6669148.17
68 2000-05-24 Rb6005 12.6 0.00 77.00 7.90 0.00 0.00 150 39.00 17.00 18.00 105264 1525464.42 6668135.37
Bilaga 3
2006-10-08 20:29 Bilaga kvalitet.xlsProfil 2 av 2

Undersökning av variation i grundvattenhårdhet
i Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta
Sammanställning av vattenanalyser använda för studie av förändringar i grundvattenkvalitet över tiden
Sundets vattenverk
Datum 79-02-27 80-02-20 81-02-19 82-02-16 83-02-21 84-02-16 85-02-01 86-02-01 87-02-01 88-02-01 94-10-19 95-06-15 95-10-16 96-10-14
Hårdhet 6.5 6.5 6.9 6.6 6.8 6.2 6.3 7.1 6.5 5.8 6.8 6 6.7 6.9
Alkalinitet 140 140 140 134 135 213 128 134 134 125 130 120 133 130
pH 8 8 7.4 8 8 8.1 7.8 8.1 8.1 8.2 8.2 8.1 8.2 8.3
Klorid (mg/l) 3 3 2 1 3 3 3 3 3 3 6 5 9 6
Sulfat (mg/l) 9 7 6 5 10 8 8 7 6 8 12 13 14 10
Insjöns vattenverk
Datum 49-03-17 69-08-09 70-07-06 71-12-16 72-06-12 74-07-10 87-03-16 90-04-04 92-09-29 93-03-24 96-12-10 01-03-06
Hårdhet 5.9 7.7 7.7 7.8 8.2 8.1 8.4 8.5 9.4 9.2 9.3 8.7
Alkalinitet 119 131 125 128 149 130 145 149 153 152 170 180
pH 8 7.4 8.2 7.5 7.4 7.8 8 7.6 8.1 8.1 8.2 8.2
Klorid (mg/l) 2 15 13 16 15 20 15 15 17 17
Sulfat (mg/l) 1 6 11 19 25 19 20 27 26
Tallbacken, Br3
Datum 68-11-16 81-06-15 83-06-08 84-07-16 86-06-02 87-06-15 88-06-15 89-08-15 91-04-24 02-09-12
Hårdhet 7.1 8.1 7.4 7.5 8.1 7.8 7.5 8.2 7.5 7.9
Alkalinitet 133 140 141 146 146 144 136 151 143 140
pH 7.7 7.8 7.7 7.7 8.1 8 8.2 8.1 8.2 7.8
Klorid (mg/l) 5 6 7 6 7 6 6 6 6
Sulfat (mg/l) 8 12 15 13 15 13 12 13 13
Petersburgs vattenverk
Datum 69-05-22 84-01-10 86-01-07 92-01-29 93-01-20 94-01-24 95-01-24 96-02-08 97-01-15 99-01-28 00-01-11
Hårdhet 9.5 10 9.8 9.7 10 9.6 9.6 9.3 10.1 11 10
Alkalinitet 175 287 185 190 181 189 189 182 178 189 190
pH 6.8 7.4 7.7 7.8 7.7 8 7.9 8 8 7.9 7.7
Klorid 10 11 13 15 16 15 16 15 16 17
Sulfat 2 13 15 14 13 14 16 16 15 14
Bilaga 4
2006-09-10 13:01 Bilaga kvalitet.xls/Tidsserier 1 av 2

Undersökning av variation i grundvattenhårdhet
i Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta
Sammanställning av vattenanalyser använda för studie av förändringar i grundvattenkvalitet över tiden
Viggesnäs vattenverk
Datum 69-01-15 84-01-10 86-02-07 92-01-29 93-01-20 94-01-24 95-01-24 96-02-08 99-01-28 00-01-11
Hårdhet 8.2 8.6 9 8.4 8.4 8.4 8.5 8.3 8.9 8.9
Alkalinitet 156 255 160 160 158 160 163 159 169 170
pH 6.8 7.6 8.1 8 7.8 8 8.1 8.1 7.6 7.9
Klorid (mg/l) 11 7 9 12 11 11 12 10 8.2 10
Sulfat (mg/l) 5 12 13 16 17 16 17 16 14 17
Grådö vattenverk
Bilaga 4
Datum 82-06-21 82-07-06 82-08-03 90-11-19 91-05-21 91-12-03 92-05-25 92-11-19 93-05-12 93-11-16 94-06-03 94-11-01 95-05-02 95-11-16 96-02-09 96-05-09 96-10-28 97-05-12 97-10-14
Hårdhet 9.8 10.3 10.8 11.3 11.3 11.5 11.1 11.4 10.9 12.9 11.5 11.3 11.2 11 11.3 11.4 10.9 11.3 11.7
Alkalinitet 200 210 210 232 224 230 215 214 203 254 223 221 219 226 226 224 214 223 225
pH 7.7 7.8 7.8 8 8 8.1 7.9 7.9 7.8 7.9 7.6 8 8 8.1 8.1 7.9 7.7 7.8 7.7
Klorid (mg/l) 10 11 10 11 11 10 11 12 10 12 10 14 12 13 13 9 13 12
Sulfat (mg/l) 15 16 16 18 15 16 18 18 17 19 19 19 21 21 20 18 18 17
Germundsbo vattenverk
Datum 60-05-03 65-04-12 70-05-14 75-05-22 80-03-11 85-06-17 88-06-20 90-06-18 93-05-17 95-05-16 96-05-14 97-05-13 98-05-13 99-05-18 00-08-14 01-11-14 02-05-15
Hårdhet 7.9 8.1 8.3 9.7 9.7 9.3 9.3 9.7 10.2 10.7 10.5 11 11.7 11 11 11 12
Alkalinitet 144 160 160 180 190 180 164 179 178 200 198 205 198 210 200 200 180
pH 7.7 7.7 7.8 7.2 7.3 7.6 7.8 7.9 7.8 7.9 7.7 8.2 7.6 8.2 8.2 7.6 7.5
Klorid (mg/l) 11 11 8 11 11 13 19 27 24 23 21 30 27 26 24 28
Sulfat (mg/l) 14 11 17 16 20 16 18 19 19 18 19 19 20 19 20
Mästerbo vattenverk
Datum 60-05-19 63-05-20 64-07-20 64-09-02 67-05-23 68-05-16 69-05-27 70-05-14 71-05-17 72-05-16 73-05-16 74-05-20 75-05-22 76-06-16 77-06-16 78-06-13 79-06-11 80-06-05 81-06-09
Hårdhet 6.3 6.4 6.4 6.2 6.6 6.7 6.8 7 7.3 7.3 7.4 7.4 7.8 7.9 8 8.2 8.4 8.1
Alkalinitet 107 114 100 110 119 110 113 110 110 110 120 130 120 120 130 130 130 140 130
pH 7.4 7.3 7.3 7.3 7.4 7.3 7.4 7.5 7.5 7.3 7.4 7.3 7.7 7.5 7.5 7.3 7.4 7.4
Klorid (mg/l) 12 7 10 11 14 14 18 18 23 24 22 19 21 23 22 22 23 22 24
Sulfat (mg/l) 9.3 15 15 14 16 11 10 11 14 19 18 17 19 18 20 20 16
Datum 99-10-18 00-05-24
Hårdhet 10 12.7
Alkalinitet 150 150
pH
Klorid (mg/l) 40 41
Sulfat (mg/l) 19 19
2006-09-10 13:01 Bilaga kvalitet.xls/Tidsserier 2 av 2

Input file: C:\DOCUME~1\manuell\LOKALA~1\Temp\phreeqc.tmp
Output file: C:\exjobb\PHREEQC\SI_berakning_6C.out
Database file: C:\Program\Phreeqc\Phreeqc.dat
------------------
Reading data base.
------------------
SOLUTION_MASTER_SPECIES
SOLUTION_SPECIES
PHASES
EXCHANGE_MASTER_SPECIES
EXCHANGE_SPECIES
SURFACE_MASTER_SPECIES
SURFACE_SPECIES
RATES
END
------------------------------------
Reading input data for simulation 1.
------------------------------------
Bilaga 5
TITLE Badelunda Åsen
SOLUTION_SPREAD
units mg/l
Number temp pH Ca Mg Na K Alkalinity Cl S
1 6 8.30 43.00 4.00 3.00 1.00 130 6.00 10.00
2 6 8.20 40.00 2.80 3.20 1.20 95 17.00 8.50
3 6 8.00 32.00 2.70 2.80 0.76 100 2.00 10.00
4 6 8.20 35.00 3.90 2.40 0.82 119 1.00 13.00
5 6 8.20 40.00 2.70 2.80 0.62 130 2.70 9.80
6 6 8.20 32.00 3.40 2.40 0.71 100 2.00 12.00
7 6 7.90 41.00 4.00 3.50 2.00 110 4.90 12.00
8 6 7.70 30.00 3.00 3.00 2.00 96 5.00 11.00
9 6 8.20 35.00 3.60 2.90 0.74 110 2.10 10.00
10 6 7.50 60.00 4.80 4.00 2.00 170 5.20 2.00
11 6 8.10 42.00 3.70 3.80 1.00 120 9.50 17.00
12 6 8.10 47.00 6.40 2.80 2.00 160 2.00 11.00
13 6 7.90 52.00 5.00 2.20 2.00 160 2.00 12.00
14 6 7.80 64.00 4.40 10.00 4.00 160 12.00 10.00
15 6 8.00 56.00 4.30 4.60 2.00 170 7.80 16.00
16 6 7.80 56.00 4.50 4.90 2.00 160 8.80 17.00
17 6 8.10 55.00 4.30 6.70 0.90 153 17.00 27.00
18 6 8.10 48.00 1.00 0.00 0.00 133 0.00 0.00
19 6 8.00 41.00 3.00 2.40 0.60 119 2.00 15.00
20 6 8.10 56.00 3.30 5.00 2.00 140 9.00 11.00
21 6 8.00 58.00 3.40 4.30 0.90 168 0.00 0.00
22 6 7.70 57.00 4.00 5.00 0.68 260 7.00 8.00
23 6 7.90 53.00 2.80 4.80 2.00 150 6.60 0.00
24 6 8.10 48.00 2.60 3.40 0.90 151 4.00 16.00
25 6 8.20 42.90 2.00 2.90 1.90 130 3.00 13.00
26 6 8.00 18.60 1.40 1.70 0.50 63 1.00 5.00
27 6 7.10 42.00 3.20 1.60 3.40 131 1.00 8.00
28 6 6.70 9.60 1.00 1.60 1.00 32 2.00 6.00
29 6 6.70 10.50 1.10 3.00 2.00 34 3.00 5.00
30 6 8.10 39.00 2.30 3.40 0.80 117 5.00 16.00
31 6 8.10 46.00 4.00 3.50 1.20 148 2.00 12.00
32 6 8.10 44.00 3.80 4.10 0.80 138 5.00 14.00
33 6 6.50 5.50 0.50 1.10 0.50 10 1.00 2.00
34 6 7.80 28.00 1.40 2.30 0.91 180 4.00 5.00
35 6 8.10 38.80 2.50 4.10 0.74 126 5.00 10.00
36 6 8.10 46.00 3.00 0.00 0.00 143 10.00 0.00
37 6 7.70 70.00 6.00 10.00 6.00 190 12.00 40.00
38 6 8.10 45.00 3.10 3.60 0.89 152 5.40 13.00
39 6 8.00 42.00 2.50 19.00 2.00 150 3.00 11.00
40 6 8.20 43.00 2.90 0.00 0.00 130 5.00 0.00
41 6 7.80 43.00 2.70 0.00 0.76 120 8.30 11.00
42 6 7.90 0.00 0.00 0.00 0.00 123 13.00 10.00
43 6 7.70 5.10 3.90 4.30 1.40 170 7.00 7.00
44 6 7.90 56.00 4.90 5.40 1.10 170 10.00 17.00
45 6 7.90 67.00 5.70 7.00 1.40 189 16.00 15.00
46 6 7.30 33.00 4.10 4.20 1.30 89 2.00 2.00
47 6 8.00 59.20 3.35 6.70 0.88 160 12.00 21.00
48 6 7.70 28.00 3.60 7.20 1.10 59 20.00 14.00
49 6 7.00 31.00 5.30 6.00 1.60 71 15.00 13.00
50 6 7.70 42.00 6.00 7.50 2.10 89 29.00 20.00
51 6 8.50 27.00 4.50 6.80 1.80 66 14.00 11.00
52 6 8.40 19.00 1.60 2.30 0.54 54 2.00 8.70
53 6 7.90 75.00 8.40 37.00 0.00 155 42.00 22.00
54 6 7.90 74.00 7.30 30.00 2.10 150 90.00 19.00
55 6 8.10 66.00 14.00 12.00 3.00 260 10.00 6.00
56 6 7.50 73.00 5.70 12.00 2.30 230 16.00 19.00
57 6 7.50 74.00 7.30 13.00 2.00 180 28.00 20.00
SELECTED_OUTPUT
file badalunda_SI_6C.xls
saturation_indices calcite aragonite dolomite
pe
PERCENT_ERROR
end
C:\exjobb\Aktuella filer\Slutrapport\Bilagor\Bilaga5.doc 2006-09-10 1 av 1

Kod för beräkning av modellens känslighet för förändringar i koldioxidtrycket.
a) Representativt koldioxidtryck under markytan.
Title Jämvikt med Kalcit
solution 1
equilibrium_phases
calcite
CO2(g) –2,0
end
b) Ungefärligt koldioxidtryck i atmosfären.
Title Jämvikt med Kalcit
solution 1
equilibrium_phases
calcite
CO2(g) –3,5
end
Bilaga 6
C:\exjobb\Aktuella filer\Slutrapport\Bilagor\Bilaga6.doc 2006-09-10 1

5ƒ
ƒ
5ƒ
‚˜WVHS
5ƒ
fI
„—
5ƒ
5ƒ
5ƒ
5ƒ
†——
f22—
f—
HFW2rE2RFPr
RFP2rE2UFSr
UFS2rE2IHFPr
IHFP2rE2ITFPr
‚˜WVHR ‚˜WTHS
5ƒ
5ƒ
f2P
‚˜HIHR
5ƒ
5ƒ5ƒ5ƒ
5ƒ 5ƒ
eF
‚˜WVHT
fIHQ
5ƒ ‚˜WVHQ
‚˜HIHS
‚˜HPHR
y—222
w22—
ƒ2—
w2—
q—22—
ƒ——22—
5ƒ
‚˜HIHT
H SHH IHHH ISHH PHHH PSHH QHHH QSHH w
‚˜WVHP
5ƒ
5ƒ
fIII
‚˜HIHP
‚˜HIHI
5ƒ 5ƒ
5ƒ
s
‡
x
ƒ
i
fsveqe2U
ƒEs
u——22——
IXQH2HHH

‡
x
i
5ƒ
q2—
5ƒ
w
5ƒ
„—˜—fQ
5ƒ
x
5ƒ
q—2
ƒ
H THH IPHH IVHH PRHH QHHH QTHH RPHH RVHH SRHH THHH TTHH w
„—
5ƒ
5ƒ
5ƒ
5ƒ
f—
†——
f22—
f—
HFW2rE2RFPr
RFP2rE2UFSr
UFS2rE2IHFPr
IHFP2rE2ITFPr
5ƒ
eF
y—222
w22—
ƒ2—
w2—
q—22—
ƒ——22—
fsveqe2V
qEf—
u——22——
IXSH2HHH

‡
fIH
5ƒ
x
ƒ
i
fPHI
5ƒ
fPHQ
5ƒ
fPHR
fPHT
5ƒ
5ƒ
fPHS
5ƒ
‚˜WPHS
5ƒ
H SHH IHHH ISHH PHHH w
5ƒ
5ƒ
5ƒ
5ƒ
‚˜WPHP
5ƒ
„—
†——
f22—
f—
HFW2rE2RFPr
RFP2rE2UFSr
UFS2rE2IHFPr
IHFP2rE2ITFPr
‚˜WPHQ
5ƒ
eF
y—222
w22—
ƒ2—
w2—
q—22—
ƒ——22—
fsveqe2W
v
u——22——
IXIS2HHH

„—
5ƒ
5ƒ
5ƒ
5ƒ
†——
f22—
f—
HFW2rE2RFPr
RFP2rE2UFSr
UFS2rE2IHFPr
IHFP2rE2ITFPr
‚˜UQHU
5ƒ 5ƒ5ƒ
eF
‚˜UQHT
‚˜VPIH€
5ƒ
y—222
w22—
ƒ2—
w2—
q—22—
ƒ——22—
5ƒ
2„—
f—2f
H RHH VHH IPHH ITHH PHHH PRHH PVHH QPHH QTHH RHHH w
5ƒ
5ƒ
u—
f—2fIH
5ƒ
p˜—
5ƒ
‡
x
ƒ
i
fsveqe2IH
f
u——22——
IXRH2HHH

5ƒ
ƒ—˜2fQ
‡
5ƒ
x
ƒ
…˜
i
†——
H IHHH PHHH QHHH RHHH SHHH THHH w
ƒ˜—
5ƒ
„—
5ƒ
5ƒ
5ƒ
5ƒ
†——
†——
f22—
f—
HFW2rE2RFPr
RFP2rE2UFSr
UFS2rE2IHFPr
IHFP2rE2ITFPr
†
5ƒ
eF
y—222
w22—
ƒ2—
w2—
q—22—
ƒ——22—
fsveqe2II
ƒ—˜E†
u——22——
IXTH2HHH

€˜2F
5ƒ
‚˜USHI
r—
‚˜WWHP
5ƒ
5ƒ
5ƒ
‚˜WWHI
5ƒ
‚˜WWHQ
H IHHH PHHH QHHH RHHH SHHH w
fIHH
fIHI
5ƒ
5ƒ 5ƒ
‡
x
ƒ
fIHP
fIHT
i
5ƒ
5ƒ5ƒ
fIHV
fIHU
5ƒ
fIIH
fIHS
5ƒ 5ƒ
5ƒ 5ƒ
‚˜WWHR
fIIP fIIS
5ƒ
5ƒ
q˜
5ƒ
„—
5ƒ
5ƒ
5ƒ
5ƒ
ƒ˜
5ƒ
†——
f22—
f—
HFW2rE2RFPr
RFP2rE2UFSr
UFS2rE2IHFPr
IHFP2rE2ITFPr
‚˜VWHI
5ƒ
w˜
5ƒ
fsveqe2IP
r—Ee—
u——22——
IXUH2HHH
eF
y—222
w22—
ƒ2—
w2—
q—22—
ƒ——22—
‚˜THHS

BESKED OM NYTTJANDE AV
LANDSKAPSINFORMATION
Illustrationer
2006-11-21
Ärende nr: I 2006/2222
Handläggare: Ingela Eriksson
L A N T M Ä T E R I E T
Uppsala universitet
Geovetenskaper
Att. Manuel Entrambasaguas
Villavägen 16 Geocentrum
752 36 UPPSALA
Följdprodukt till grundläggande landskapsinformation
Lantmäteriverket upplåter rätt att nyttja grundläggande landskapsinformation
som illustration vid framställning av ett Examensarbete.
Följdprodukten innehåller 5 st illustrationer framställda i max A4format,
1 st max A3-format och 1 st max A5-format, upplaga högst 10
exemplar. Som underlag används Terrängkartan.
På illustrationen införs följande text:
© Lantmäteriverket Gävle 2006. Medgivande I 2006/2222 .
För nyttjanderätten utgår ersättning om 0 kronor. Lagstadgad
moms tillkommer.
Betalningsvillkor enligt villkor på faktura. Faktura skickas separat.
För Lantmäteriverket
Ingela Eriksson
Villkor:
Ett referensexemplar av tryckt följdprodukt tillställs Lantmäteriverket, Kundtjänst, 801 82 Gävle.
Medgivandet gäller endast framställning av i beskedet angiven produkt. Förändringar i
användningen av den grundläggande landskapsinformationen i förhållande till angiven produkt
får endast ske efter nytt medgivande av Lantmäteriverket.
Lantmäteriverket erinrar om att samma medgivande kan komma att lämnas till andra sökande.
Bestämmelser om att tillstånd för upprättande av databaser som innehåller landskapsinformation
och för spridning av kartor och andra sammanställningar av landskapsinformation finns i lagen
(1993:1742) om skydd för landskapsinformation.
Tillstånd meddelas av Lantmäteriverket, Totalförsvarsenheten, 801 82 GÄVLE.
LANTMÄTERIVERKET 801 82 GÄVLE
FAX: 026 – 68 75 94
Organisationsnummer: 202100-4888

Publiceringstillstånd 1(1)
Vårt datum/Our date Vår beteckning/Our reference
2006-11-22 30-1817/2006
Ert datum/Your date Er beteckning/Your reference
2006-11-21 Manuel Entrambasaguas
Kundtjänst
Uppsala universitet
Handläggare, direkttelefon/Our reference, telephone Inst. geovetenskaper
Jan-Åke Nilsson tel 018-17 93 87 Villavägen 16
752 36 Uppsala
Publiceringstillstånd för utsnitt från jordartskarta och berggrundskarta Kopparbergs (Dalarnas) län.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) medger Manuel Entrambasaguas rätt att i examensarbete vid
Geovetarcentrum Uppsala universitet nyttja utsnitt från jordartskarta och berggrundskarta för
Kopparbergs (Dalarnas) län enligt ansökan för rapporten ”Undersökning av variation i hårdhet i
grundvatten i Badelundaåsen mellan Leksand och Avesta.”
Vid publicering skall bilderna förses med följande märkning:
Exempel:
”Från SGUs berggrundskarta Kopparbergs län. Ca 40. 1964.
© Sveriges geologiska undersökning (SGU). Medgivande: 30-1817/2006.”
I publiceringstillståndet ingår rätt att scanna kartbilden. Den scannade bilden får dock inte användas för
andra ändamål än det som här angivits.
Ingen avgift utgår för medgivandet.
Med vänlig hälsning
Jan-Åke Nilsson
Organisationsnr. 202100-2528