Korsholmssenioren nr 2 2012 - Korsholms Pensionärsförening

Korsholms
senioren
Nr 2 Oktober 2012 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 6
En dam
med tusen
järn i elden
Birgitta Lindros i Solf har tidigare
varit mycket aktiv inom
nejdens musikliv. Hon har
sjungit i flera körer och behärskar
många instrument. Nuförtiden
ägnar hon sin tid bl.a. åt
att väva.
Ponchon som hon här visar
upp har hon självt vävt i
svartvitt mönster. Ett annat intresse
är uteliv och bärplockning.
Marthaföreningen står
även Birgittas hjärta nära.
Sid 10-11
Foto: Roger Lind
Foto: Kurt Mattson
Månadsträff med valdebatt på Seniorpunkten……………18.10.
Månadsträff på Seniorpunkten ......……………..…………. 15.11.
Besök på Wasa Teater…….………………………15.11 och 28.11.
Jazzkryssning till Stockholm……………………………..17-19.11.
Minnesbilder
från fotbollsår
Kommande aktiviteter bland annat:
I det här numret:
Framtiden i föreningen ……………2-3
Korsholms pensionärsförenings och
Kvevlaxnejdens pensionärsklubbs
valprogram inför kommunalvalet.....4-5
Kommande aktiviteter….......….....… 4
Nostalgihörnan …......................... 6-7
Skratta kroppen i balans - skratt
är livsglädje………......................... 8-9
Birgitta Lindros, en dam med
många järn i elden.................…. 10-11
På hemlig resa 9.7.2012….........…..12
På hemlig resa till Tankar
10.7.2012 ..........................................13
Känn ditt Korsholm besökte
skärgården ..........………………..... 13
Bildgalleri.........………………..... 14-15
Samlade vid ett bord med en nutida fotboll placerad framför
sig är det mycket som Börje Paro, Lars Hjerpe och
Rolf Beijar minns om sina år som fotbollsspelare framför
allt under 1950- och 1960-talet. Med humor i formuleringarna
berättar de om bl.a. fotbollarna och träningsplanerna under
sina pojkår. Till sist ljuger de lekfullt om att de hade feta proffskontrakt
på gång med lag i italienska ligan, men det behöver
vi inte tro så värst mycket på.
Bläddra fram till sidan 6 och läs mera om vad allt de berättar.
Julkonsert i Kulturhuset i Smedsby ................…….........7.12.
Julfest på Bernys…………………………………................. 13.12.
Resa till Spanien för 1-8 veckor…………………...........29.1.2013
Resa till Madeira ……………………………………........1-8.4.2013

Ledare
Framtiden i föreningen
Korsholms pensionärsförening r.f. Mustasaaren
eläkeläisyhdistys r.y. hör till de större föreningarna
i svenska Finland, åtminstone i Österbotten. Med
nästan 800 medlemmar, tre pensionärshem, en omfattande
köksverksamhet och en synnerligen energisk aktivitets-
och festkommitté fordras en viss ordning i administrationen.
Föreningens styrelse har det slutliga ansvaret för
allt. Budgeten för all denna verksamhet är inte blygsam. Då
och då ställs vissa frågor om hur vi kan behålla allt som nu,
2012 .
Styrelsen består idag av ordförande, viceordförande, sekreterare
och nio ordinarie medlemmar jämte fyra ersättare.
Alla dessa arbetar helt ideellt, utan ekonomisk ersättning.
Ordföranden har det egentliga ansvaret för styrelsens arbete,
men alla styrelsemedlemmar är också medansvariga.
Under min tid i styrelsen har arbetet löpt friktionsfritt, stadgarna
följts och även god förvaltningssed.
Styrelsen har till sin hjälp överlåtit bokföringen, löneutbetalningen
och faktureringen till en auktoriserad bokföringsbyrå
eftersom ingen styrelsemedlem kan åta sig att sköta
den verksamheten på ideell basis. Detta betyder inte nedvärdering
av styrelsemedlemmarnas kunnande och idoghet,
det skulle gälla att ha nästan överstor kunskap om lagar och
direktiv i den verksamheten. Dessa ändras dessutom då och
då. Redan uppgörandet av årligt bokslut i föreningen är en
sak för sig.
Jag nämnde löneutbetalning. Styrelsens medlemmar får
ingen ersättning. Personalen vid köksverksamheten i Hel-
Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivare
Rimalvägen 320, 65520 Helsingby
Tfn 050 557 5199, e-post stig@landing.se
Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommittén
Mottatået 59, 65460 Tölby
Tfn 050 69341, e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi
Börje Paro, sammankallare
Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby
Tfn 050 339 3016, e-post borje.paro@netikka.fi
Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppen
Vallavägen 7, 65630 Karperö
Tfn 050 543 0574, e-post marlene.ehnstrom@netikka.fi
Korsholmssenioren
singby är anställd av föreningen. Man arbetar enligt arbetstidslagen
och de villkor som man med föreningen överenskommit
om. Ytterligare finns vid de tre pensionärshemmen
vaktmästare eller gårdskarl som har en liten lön för sitt arbete,
vilket inte är på heltid.
Faktureringen är omfattande. Ta bara inkasseringen av
medlemsavgifterna och sedan allt vad till köksverksamheten
och pensionärshemmens övriga verksamhet kommer.
Till köket hör inköp av råvaror, fakturering till matkunderna
samt en massa annat. Pensionärshemmen har också sin
verksamhet. De skall alla hållas i gott skick, hållas varma
och ha elbelysning ute och inne.
Kassören. Idag har styrelsen en person som sköter vissa
kassauppgifter, följer med det ekonomiska läget. Kassören
hör i detta nu inte till styrelsen, men deltar i regel i styrelsens
möten och ger information. Kassören arbetar likaså ideellt.
Pensionärshemmen. Vid varje pensionärshem finns en
direktion, bestående av ordförande samt fyra medlemmar.
Dessa arbetar direkt underställda styrelsen och helt och hållet
ideellt. Direktionsordförandena kallas till styrelsemötena
för att avge rapport om läget vid respektive pensionärshem.
Direktionsordförandena fungerar också som ersättare i styrelsen.
Föreningen har en särskild fest- och aktivitetskommitté,
eftersom verksamheten är livlig. Kommittén sköter och ordnar
det som syns, hörs mest och bäst. Det är bland annat resor,
fester, föreläsningar, ja allt det som gör livet värt att leva
och som medlemmarna i föreningen önskar. Aktivitets- och
Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av:
Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen
Auroravägen 20, 65610 Korsholm
Tfn 050 313 8158, e-post hawikberg@hotmail.com
Fredrik Björk, webbmaster
Brobackvägen 53, 65520 Helsingby
Tfn 0500 225 907, e-post fredrik.bjork@anvianet.fi
www.korsholm.spfpension.fi
Detta nummer har sponsrats av Aktiastiftelsen i Korsholm.
Text-och bildbidrag till nästa nummer av Korsholmssenioren
kan inlämnas senast den 15 mars 2013 till
Stig Landing eller någon annan i redaktionsgruppen.
Foto Börje Paro om inget annat nämns. Ombrytning och tryck: Upc Print
2 Korsholmssenioren

Per-Erik Backlund. Foto: Marko Kaarto
festkommittén lyder även den direkt under styrelsen, men
arbetar självständigt och helt ideellt. Kommitténs verksamhet
kan studeras på föreningens hemsida på nätet, dessutom
kompletteras denna kontinuerligt med Vasabladets
”Föreningslista”. Kommittén består av ordförande och åtta
medlemmar.
Framtiden
Hur kommer framtiden att gestalta sig i vår pensionärsförening?
Mycket är idag instabilt, t.o.m. marken under våra fötter
i vårt fosterland skälver. Ekonomin är rejält i gungning i Europa,
och även annorstädes. Skulle ekonomin gunga, som
den gör, om det mesta hade skötts lika exemplariskt som i
vår förening? Men, det finns enligt min åsikt och fundering
en väsentlig skillnad mellan vår pensionärsförening och den
globala ekonomin. Det finns ingen girighetstanke i vår förening.
Stadgarnas 2 § ”Föreningens syfte” säger:
Föreningens uppgift är att arbeta för sina medlemmars
trivsel och tillvarata och befrämja deras allmänna och
gemensamma intressen, samt att i Korsholm grunda
och upprätthålla hem som kan uthyras åt i huvudsak
pensionärer, som oberoende av språkgrupp är hemmahörande
i Korsholm eller tidigare varit korsholmsbor.
Frågan
Ibland kryper det fram frågor om framtiden. Hur ser Korsholms
pensionärsförening ut efter, låt säga 10 år? Antalet
medlemmar torde enligt tillgänglig statistik inte minska. Men,
hur ser pensionärernas situation ut efter de kommande 10
åren?
Föreningar överlag måste ge en allt större del sina inkasserade
medlemsavgifter till förbund och övrigt.
Räcker pensionärshemmens hyresgästers hyra till att hålla
bostädernas vatten- samt värmesystem i skick? Normala
serviceåtgärder inte att förglömma. Vilket värmesystem skall
gälla? Olja, ved eller bergvärme? Alla har väl sina för- och
nackdelar. Omändring kostar sina rundliga euron. Helsingby
må vara testobjektet för vår förenings del.
Finns det pensionärer eller andra som vill bo i den formen?
Till kommunens centrum flyttar idag en ansenlig mängd personer,
de flesta pensionärer, i ägo- eller annan bostadsform.
Skall vi, eller borde vi, bo så nära servicen (hvc, apotek,
marketar, nöjesplatser o dyl) som möjligt? Pensionärshemmen
finns i ”periferin”, lugn miljö, men lite på sidan om.
Finns det sedan personer, som lika idogt som idag, vill axla
ansvaret för all vår förenings verksamt och sist och inte
minst på IDEELL basis?
Gehör
Det vore synnerligen bra att få höra andras funderingar och
eventuella förslag till system eller verksamhet. Det kan gott
hända att allt verkar så säkert och stabilt idag, att inget behöver
röras eller ändras på. Säkert behövs ingen större revolution
som i vissa länder. Men det finns saker som behöver
och kan ventileras, ses över och sen åtgärdas. Vi i styrelsen
tar emot förslag till ändringar. Vi har för det mesta fri och öppen
diskussion vid mötena under rubriken ”Övriga ärenden”.
Ibland flyger olika funderingar och lösa förslag omkring, men
allt kan diskuteras. Kom gärna fram med funderingar och
förslag. Tillsammans blir vi starkare, verksamheten mångsidigare
och intressantare. Alla behöver inte tycka och tänka
lika, men var och en bör få någonting för medlemskapet,
kanske någonting mera än tidningarna God Tid och Korsholmssenioren.
Per-Erik Backlund
Föreningens sekreterare
Korsholmssenioren 3

Korsholms pensionärsförenings och Kvevlaxne
Korsholms pensionärsförening r.f. och Kvevlaxnejdens
Pensionärsklubb r.f., anslutna till Svenska Pensionärsförbundet,
är två partipolitiskt obundna intresseorganisationer
för pensionärerna i Korsholm, med ca 1200 medlemmar.
Med detta program inför det kommande kommunalvalet vill
vi fästa partiernas och kandidaternas uppmärksamhet på
frågor som påverkar och berör pensionärerna i kommunen.
Hälso- och sjukvård
Tillgängligheten till både hälso- och sjukvård har förbättrats
inom kommunen under senaste mandatperiod. Trots detta
bör den ännu utvecklas både för personbesök och via telefon
och e-post.
- Nuvarande hälsostationer bör bibehållas med
utökade läkarmottagningstider.
- Laboratorie- och röntgenmottagningarna vid
hälsocentralen utvecklas för att förkorta väntetiden
på svar.
- De pågående diskussionerna om kommunsammanslagningar
får inte resultera i att hälso-
och sjukvårdens tillgänglighet försämras och
väntetider förlängs.
Möjlighet till sjukhus-, bädd- och rehabiliteringsvård
- Åldern får aldrig vara ett hinder för remiss till
specialistläkare och sjukhus.
- Vård på bäddavdelningarna eller motsvarande
bör vara högklassig och uppgraderas från nuvarande
nivå.
Hemsjukvården
- Hemsjukvården och hemsjukhuskonceptet bör
utbyggas för att klara av det ökade behovet av
ett större antal hemmaboende äldre.
- Nattpatruller bör finnas i alla kommundelar.
- Utredningsteam som bedömer rehabiliterings-
och vårdbehov upprättas i kommunen.
Närståendevården
- Antalet närståendevårdare som kan få stöd bör
utökas.
KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET
Föreningens aktiviteter under hösten
Under hösten och förvintern har ni medlemmar möjlighet att delta i träffar, fester, resor och konserter m.m.
Dessa ordnas av vår förening, men också av SPF Österbotten och förbundet, i vilka alla medlemmar kan
delta.
- Månads- och valträff inför kommunalvalet arrangeras torsdag 18 oktober kl. 13.00 på
Seniorpunkten i Smedsby. Träffen ordnas tillsammans med Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb
med inbjudan av samtliga partier som har svenskspråkiga kandidater i Korsholm.
- Månadsträff blir det igen den 15 november också på Seniorpunkten kl. 13.00 med
information om de nya reglerna för sophantering samt övrigt program.
- Julkonsert hålls den 7 december kl. 18.00 på Kulturhuset i Smedsby. Medverkande är
bland andra Thomas Lundin och Kalle Pettersson.
Konserten ordnas i samarbete med Kulturnämnden, SPF Österbotten och YLE. Förhandsanmälan
är nödvändig till konserten, se senare i Vbl om anmälan.
- Julfest har föreningen som tidigare torsdagen den 13 december kl. 17.00 på Bernys i
Replot. Festtalare är riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos och Smedarna spelar.
Ni kan också delta i av regionen och förbundet ordnade aktiviteter:
- Besök på Wasa Teater 15 eller 28.11 kl. 14.00 där man kan välja om man vill se ”Orgelbyggaren”
på lilla scenen eller ”Next To Normal” på stora scenen.
- ”Jazzkryssning” Helsingfors−Stockholm 17-19.11.
- Resa till Spanien för kortare eller längre tid under vintern (1-8 veckor) med avfärd 29.1
2013.
- Besök på blomsterön Madeira 1-8 april 2013.
Information om alla aktiviteter och anmälningar fås av medlemmarna i aktivitets- och festkommittén samt i
Vbl:s föreningsspalt, på föreningens hemsida samt i tidningen God Tid när det är regionen eller förbundet
som ordnar aktiviteten.
4 Korsholmssenioren

jdens Pensionärsklubbs kommunalvalsprogram
- Avlastningen för närståendevårdarna utvecklas
att följa de av staten givna rekommendationerna.
Vård i livets slutskede
- Vården i livets slutskede bör ordnas ”humant
och värdigt”, helst separat från bäddavdelningarna,
men som lägsta krav åtskild från övriga
patienter och i rum med egen ingång.
Boende
Boende i hemmet så länge som möjligt.
- Utökning av stöd och bidrag för om- och tillbyggnad
i bostaden, beroende på handikapp
och behov.
- Större möjlighet att få hemhjälp samt hemhjälp
till rimliga priser för pensionärer med låga pensioner.
- Hemhjälpen bör omfatta inte bara nödvändiga
åtgärder utan också hjälp med utevistelse,
samtal och läsning.
- Större samordning av hemhjälp och hemsjukvård
samt rehabilitering.
- Hemhjälpen kan ordnas på olika sätt, t.ex. genom
servicesedlar, avtal med privata aktörer
och tredje sektorn eller som nu av kommunen.
Serviceboende
- Pensionärer bör också i framtiden ha tillgång till
olika typer av boende, vilka kan upprätthållas
av kommunen, privata eller tredje sektorn.
- Ekonomiskt stöd och hjälp till tredje sektorn för
skötseln av pensionärshemmen när så fordras.
- Kommunen bör noga övervaka att alla boendeformer
uppfyller ställda mål i eventuell upphandling,
mål som myndigheter ställer och som
allmänheten anser etiskt försvarbara.
Matservice
- Ordnandet av matservice för hemmaboende
pensionärer och till pensionärshemmen bör
också i fortsättningen höra till kommunen.
- Maten bör vara av hög kvalitet och serveras
på ett bra sätt (undernäring är ett stort problem
bland hemmaboende pensionärer).
Kommunikationer
Färdtjänst
- Kommunen bör förbättra och utöka de äldres
möjlighet till färdtjänst på olika sätt (gäller andra
än de som har rätt till färdtjänst enligt handikapplagen).
- Förbättra byabussens rutter och tidtabeller
samt utöka antalet turer för att tillgodose pensionärernas
möjlighet att handla förnödenheter,
delta i olika evenemang m.m.
- Uppmärksamma pensionärernas behov angående
bussarnas tidtabeller.
Sysselsättning och fritid
Dagcentralens verksamhet
- Fortsatt satsning på dagcentralens nuvarande
verksamhet och utökat samarbete med tredje
sektorn och vuxeninstitutet.
- Kommunen bör genom att gratis upplåta utrymmen
till tredje sektorn underlätta för pensionärer
boende i periferin att samlas till social
samvaro och utöva hobbyer.
- Vuxeninstitutet bör fortsätta med sin satsning
för pensionärerna och utöka satsningen i kommunens
glesbygd.
Planering och byggande
Hänsynstagande till pensionärerna vid planering och byggande.
- Vid uppgörande av riktgivande generalplan och
vid uppgörande av delgeneral- och detaljplaner
i kommunen bör alltid utredning göras hur planen
påverkar de äldre vid genomförandet.
- Lätta trafikleder och andra arrangemang som
underlättar de äldres möjlighet att röra sig med
rullstol, rullator och andra hjälpmedel bör alltid
beaktas i utbyggnaden av tätortsområden i
kommunen.
- I samband med uppgörandet av trafikplaner
skall alltid göras särskilda utredningar om hur
de äldres situation påverkas.
Äldrerådet
Äldrerådets möjlighet att påverka.
- Äldrerådets ställning i den kommunala förvaltningen
förändras och stärks om riksdagen godkänner
det framlagda lagförslaget, enligt vilket äldreråden
blir lagstadgade i alla kommuner.
- Vid val till äldrerådet bör den äldre befolkningsgruppen
alltid vara representerad.
Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f.
Ring: Börje Paro 050-339 3016. Börjes adress är: Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby,
e-post: borje.paro@netikka.fi
Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning ”God Tid” som
utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år.
NAMN:________________________________________________
ADRESS: _____________________________________________
POSTADRESS:_________________________________________
E-POSTADRESS:_______________________________________
Korsholmssenioren 5

Nostalgihörnan
De minns sina fotbollsår
– Börje, Lars och Rolf
Tre före detta fotbollskillar med födelseåren 1935 och 1937 på prästbetygen
sitter samlade vid ett bord med en nutida boll framför sig som gemensamt
intresse. Den bildar utgångspunkt för en timmes humorfylld
diskussion om hur det var på den tiden då de själva sprang omkring och
kämpade om seriepoäng – med början i pojkåren redan före 1950 och
fram till de första åren av 1970-talet för en av de tre. Ja, inte var bollen likadan
som den de nu sitter och begrundar! Mycket annat var olikt också.
Gemensamt kunde de tre –
ifall de hade spelat tillsammans
– ha utgjort nästan ett
halvt byalag på den tiden
det begav sig. De hade nämligen alla
sina bestämda platser i sina lag under
hela karriären – i försvar och anfall.
Lars Hjerpe vaktade framgångsrikt
målburen i en rad olika lag innan
orienteringen tog över hans intresse.
Dit hörde BK-48, NIK, VPV, Hoppet,
JBK, PP och Jaro. Pojkåren inberäknade
handlade det nivåmässigt om
spel i byalag ända upp till och med
finlandsserien – och allt däremellan.
Rolf Beijar var en klippa i försvaret
på platserna som på den tiden kalllades
halvback samt centerhalv. I de
funktionerna tjänade han Karperö uf,
IF Hoppets lag 1957. Nedersta raden Bengt
Mård, John Kronman och Erik Sten. Mellersta
raden Sven-Erik Stormqvist, Elmer Örndahl
och Helge Storm. Översta raden Karl-Erik Kronholm,
Börje Paro, Lars Martin, Karl-Erik Österberg
och Harry Paro. (Fotografen okänd)
BK-48 och Allians. Aktiv med fotbollen
var han från slutet av 1940-talet fram
till ca 1960.
Börje Paro var en hygglig målspottare
i positionen som lagets center. Han
tjänade – så att säga – hela tiden IF
Hoppet ända tills en knäskada satte
stopp för karriären inför säsongen
1962, då spel i dåtida landskapsserien
stod för dörren. Skämtsamt –
men helt sanningsenligt – säger han
att karriären slutade ”med vatten i
knäet”.
Tung boll med
knölig snörning
Nu sitter de tre tillsammans och filosoferar,
blickar bakåt – och skämtar.
Ta nu t.ex. detta med hur bollen har
förändrats! Förr i tiden var den ju nästan
alltid gul. Lädret var
tjockt och de hopsydda
bitarna rektangulärt avlånga
– inte mångkantiga
som nu oftast är fallet.
Lädret var inte plasticerat
eller på annat sätt
ytbehandlat. När det var
vått drog bollen i sig all
fukt som den kom åt,
blev tung och slaskig. I
det läget var det inte hälsosamt
att knoppa den
hur som helst. Då kunde
det bli svaj i skallen för
resten av matchen.
– De som var med på
den tiden minns ju också,
säger Börje, att bollen
förr var hopsnörad
med en rem på det ställe
där luftblåsan var instoppad. Där var
det alltid knöligt. Fick man det stället
mot pannan när man knoppade blev
det buligt där också – och ömt.
Från byakamper
till seriespel
Några stycken framåt skall vi vara allvarliga.
Då kan vi säga som så att det
gemensamma för våra tre fotbollskillar
är att de började sin karriär i pojkåren
med att sparka boll i sina byar.
Det utvecklades i slutet av 1940-talet
till att man efterhand började spela
serier och turneringar mellan olika
byalag i kommunen.
Det må ha varit mest lekfullt från allra
första början, men efterhand som lagspelen
utvecklades och standarden
höjdes kom också de seriösa satsningarna
och målsättningarna in i bilden.
Krasst uttryckt utvecklades man
från sparkande pojkar i begynnelsen
till spelande lag längre fram.
Seriesystemet i landet utvecklades
också och gav möjligheten även för
lag på landsbygden att på ett helt annat
sätt än tidigare komma med i bilden.
Seriesystem öppnade
för nya möjligheter
Vi äldre fotbollsintresserade kommer
ju ihåg t.ex. 1950-talets uppläggning
med grundserie, kretsserie, landskapsserie,
finlandsserie och mästerskapsserie
– eller hur? Som framgått
tog sig IF Hoppet i detta system upp
till landskapsserien genom sitt spel
1961, men visiten där blev inte så
lång – bara säsongen 1962.
Byalagen i kommunen fostrade genom
åren många spelare som länge
ägnade fotbollen sitt intresse genom
spel på olika nivåer i seriesystemet
och som i en del fall också värvades
till fotbollslag i staden.
– Matcherna mellan lagen i de olika
byarna togs på allvar. Drabbningarna
6 Korsholmssenioren

Vasa distriktslag 1958. Sående fr.v. Karl-Erik Kronholm (Hoppet),
Sven-Erik Stormqvist (Hoppet), Karl-Erik Mitts (Sundom
IF), Elmer Örndahl (Hoppet), Kalevi Vuorinen (BK-48), Nils
Björses (BK-48) och Börje Paro (Hoppet). På knä fr.v. Helge
Storm (Hoppet) Bengt Mård (Hoppet), Alf-Erik Rönnholm
(Sundom IF) och Bjarne Granvik (BK-48). (Fotografen okänd)
var seriösa och ibland hårda. Personligheterna
i lagen var olika, det
fanns både hårdingar och tekniker.
Men ändå kan man säga att alla var
vänner sinsemellan, summerar Rolf,
Börje och Lars minnena till denna del
från sina fotbollsupplevelser.
Brist på bollar och skjortor
I fortsättningen, när minnena väller
fram, uppehåller de sig under vårt
samtal gärna vid sådant som var olikt
då – inte minst under deras pojkår –
jämfört med nu. Dit hörde t.ex. att det
i den egna byn inte var så lätt att hålla
sig med en ordentlig boll för sommaren.
Det gällde oftast att genom insamling
få de äldre att satsa en slant
så att man kunde skaffa en gemensam.
– Ibland fanns det ingen boll alls att
tillgå. Men nöden hade ingen lag.
Dråpligaste lösningen jag minns var
att vi som boll använde en skinnmössa
som vi stoppat full med tidningspapper,
säger Börje.
Han påminner sig också att det för juniorlagen
många gånger var problem
med att hålla spelarna med lika spelskjortor.
Det var ju inte t-tröjornas slitoch
slängtid på 1950-talet.
Glidtacklingar i beteshagar
– Bra fotbollsplaner var det inte heller
något stort utbud på. Ofta – eller
ibland åtminstone – måste vi hålla
till i beteshagar där korna tidigare på
dagen hade skitit som de ju gör. Med
råporna som underlag hade vi bra tillfälle
att träna glidtacklingar och andra
hala finesser. Än i dag ser vi proffs
som tagit efter oss i fråga om finter
som vi lärde oss då, säger Rolf och
skrattar hjärtligt.
Till träningarna cyklade vi till bortamatcherna
åkte vi på lastbilsflak, tilllägger
han.
Tog två straffar i rad
Händelser och persongallerier passerar
revy under vårt samtal. Också för
Lars är det en rad enskilda episoder
som stannat i minnet. Till dem hör när
det egna laget i en ganska avgörande
match ledde med 1-0. Motståndarna
pressade på för att utjämna och fick
sig tilldömda en högst tvivelaktig
straffspark.
Den straffen tog Lars och man trodde
att faran var över. Men domaren ansåg
att Lars hade rört sig för tidigt och
straffen gick om. Den tog Lars också
och vinsten var bärgad. Sådant minns
man förstås.
Dojor med tåförstärkning
Fotbollsskorna under 1940- och
1950-talen var verkliga dojor och inga
tossliknande mjukisar som i nutid. De
hade hårdförstärkning på tårna ungefär
som skyddsskor i dag. När man
drämde till med en tåspark blev det
bra skjuts på bollen – men ofta ostyrigt.
Råkade motståndarens ben komma
i vägen var det mindre hälsosamt.
Långa tåsparkar med bollen fjärran ut
från planen utnyttjades ofta som vapen
när ens lag låg illa till och man
ville spela tid i den utsträckning som
var möjligt. För man hade ju som re-
Karperö Uf:s lag ca 1953. Nedersta raden Karl
Beijar, Bo Beijar och Ingmar Pensar. Mellersta
raden Rurik Lund, Elmer Örndahl och Sigfrid
Sandbacka. Bakersta raden Per-Erik Sabel, Jarl
Beijar, Göran Beijar, Rolf Beijar och Sven Dahlfors.
(Fotografen okänd)
gel tillgång till bara en boll under en
match – och den skulle ju hämtas, vilket
tog tid.
Strikt laguppställning
Kommer ni förresten ihåg hur strikt
spelarna var numrerade och uppställda
på planen t.ex. på 1950-talet? Målvakten
hade alltid nr 1. De två backarna
– eller fullbackarna – hade nr 2 och
3. Halvbackslinjen bestod av nr 4 till
höger, nr 5 (centerhalven) i mitten och
nr 6 till vänster. Sedan var det mittfältet
och anfallslinjen med högeryttern
nr 7, högerinnern nr 8, centern nr 9,
vänsterinnern nr 10 och vänsteryttern
nr 11.
Det var strängt logiskt och närapå lagbestämt
att det skulle vara så. Bytte
spelarna plats – vilket i så fall gärna
skedde under pausen – så hörde det
nästan till att också spelskjortorna
skulle bytas. Vilken ordning och reda
det var jämfört med nu!
Till sist upplyser våra tre fotbollskillar
oss om att de på höjden av sin karriär
naturligtvis hade feta proffskontrakt
på gång. De hade själva redan skrivit
under handlingarna, men de höga
herrarna inom italienska ligan glömde
ringa om vart pappren skulle skickas,
så därför blev det som det blev med
de utlovade miljonerna. Tro det eller
inte!
Här sätter vi punkt för kåseriet och
hänvisar till några bilder, så att ni ser
vilka bekanta spelare som var med på
den tiden det begav sig på 1950-talet.
Roger Lind
Korsholmssenioren 7

Under mina år som certifierad skrattinstruktör
har jag fått uppleva och lära mig mycket.
Jag har hört så många exempel på hur tufft och
hänsynslöst arbetsklimatet kan vara. Läkare
och terapeuter som jag talat med berättar om
att allt fler även unga människor är rejält
utmattade och behöver hjälp.
Om de ”går i väggen” blir det ett personligt
lidande för den drabbade och hans
närmaste och dessutom mycket dyrt för både
arbetsgivare och samhälle. Det här gäller idag
alla branscher. Jag har upplevt att humorn i
arbetet har kommit på undantag. Man vågar
av olika orsaker inte skratta och le. Ändå är det
självklart att humorn är ett utmärkt medel att
lätta på svåra situationer, lösa konflikter och få
sjuka att tillfriskna snabbare.
Skratta kroppen i balans –
Humor är ett seriöst verktyg och
den fungerar som en startmotor.
Humorsignaler förändrar spänningstillstånd
till lustkänsla Skrattet
ger oss en invärtes joggning och det är
i synnerhet fortsättningseffekten som
gör att man når fram till någon och att
man uppnår något. Kommunikationer
mellan människor kommer snabbare
igång, vi får en trivsam atmosfär, trötthetskänslorna
minskar och vi blir mera
skärpta. Vi blir dessutom bättre på att
lyssna och ta emot kunskap och minnet
förlängs.
Vi påverkar och sänder signaler till andra
hela tiden och överallt. Vi kan ju
inte stänga av oss. Om mottagaren av
våra signaler är negativt inställd krävs
många positiva signaler för att nå en
förändring. Mottagaren tar emot våra
signaler med sina fem sinnen. Här inverkar
alltså vad vi säger, vad vi gör,
vårt kroppsspråk och utseende, vårt
engagemang, vår röst, våra kläder,
smycken, parfym m.m.
Optimister, glädjespridare blir färre
I botten hos oss alla finns sinne för
humor, för vi har alla förutsättningar
för att kunna le och ta emot humorsignaler.
Det är viktigt att det finns
humor och att vi tar emot humor. Leendeframkallande
inslag underlättar
arbete och skapar en trivsam atmosfär.
Umgängestonen och förekomsten
av skratt berättar en hel del om miljön
där vi vistas. En gladare och mera
otvungen umgängeston bidrar till humor
och skratt. Humorn fungerar som
olja i maskineriet. Allt går som smort!
Humorn öppnar dörrar och är en livgivande
krydda i tillvaron såväl i privat-
som i affärslivet.
Möten och förhandlingar kan tack vare
humor starta i en lättare atmosfär och
ens egen ångest lättar och övergår
från spänning till avspänning och det
är bara nyttigt. Tyvärr vågar inte alla
låta leenden och skratt bryta ut. Prestigeångest
och – krav, stress och blyghet
hindrar. Kväver vi våra skratt för att
bli tagna på allvar?
Det är viktigt att vi umgås med varandra.
Den sociala samvaron är många
gånger ”en bra medicin”. Jag beundrar
alla som sysslar med väntjänst
dvs. besöker åldringar, sjuka och andra
människor som ofta är ensamma
och kanske inte kan ta sig ut. Kom
ihåg att vi i umgänget med varandra
skall skratta och le. Diskutera glada
och positiva händelser. Kan vi skratta
tillsammans så trivs vi bättre och samarbetet
flyter. Låt skrattet klinga, våga
visa humor och var mer spontan! Om
du möter någon utan ett leende – ge
honom ditt!
Men kom ihåg att skratt även kan vara
elakt och kan missbrukas. Undvik
stressframkallande och aggressiv humor
dvs. att skratta på andras bekostnad
eller åt andras svagheter.
Kvinnor är ofta självkritiska och mycket
försiktiga med humor. Om de skulle
vara mera spontana och våga visa
humor skulle de vinna på det. Skratt
aktiverar hela kroppen. Det ökar blodflödet
i hjärnan, hämmar stress, syresätter
blodet, påverkar andningen
och hormonerna såsom vårt eget måväl-morfin,
endorfinet. Endorfinerna
brukar kallas kroppens eget knark.
De ger lustkänslor och smärtlindring.
Lungorna luftas ordentligt och vi blir
av med restluft som innehåller en stor
mängd koldioxidrester och vi får i stället
syrerikt blod i lungorna.
Finn Din styrka genom optimism -
humor som läkemedel
Vi har ofta förutfattade meningar och
känslorna styr oss. Positiva signaler
är avgörande för oss. Man åstadkom-
8 Korsholmssenioren

skratt är livsglädje
mer visserligen ibland skratt ofrivilligt
men när vi verkligen vill framkalla leenden
eller skratt kan vi göra det av
många olika orsaker. Vi vill t.ex. få
uppmärksamhet, verka vara genomtrevliga,
positiva och sympatiska personer,
höja stämningen i den speciella
situationen. Vi vill lösa upp en hel del
knutar eller få andra perspektiv på
något problem. Man skall så ofta det
går, bryta det ofta förekommande negativa
pratet om problem, arbetslöshet,
sjukdomar och elände och i stället
berätta om det som är glädjande och
positivt i vår tillvaro.
En amerikansk vetenskaplig undersökning
visar att optimister lever markant
längre än den statistiskt förväntade
livslängden medan pessimister dör
tidigare än förväntat. En undersökning
i Norden visade att de som har en
positiv syn på åldrandet lever längre.
Det är ju också självklart att en person
med positiv läggning mår mycket
bättre än en pessimist som hela tiden
ser negativt på sig och sin omgivning.
År 1987 visade t.ex. amerikanerna
Scheier och Carver att patienter som
klassats som optimister återhämtade
sig och läkte snabbare efter en hjär-
toperation än motsvarande grupp med
en pessimistisk grundsyn. Så om vi är
optimister, skrattar och ler ofta, ser
positivt på ålderdomen så är förutsättningarna
för ett långt och bra pensionärsliv
stora.
Redan på 1700-talet ansåg Voltaire
att det hörde till läkarens viktigaste
uppgifter att roa patienten – naturen
tar hand om läkningen. Humorterapi
har idag accepterats som hjälpmedel
och positiva hälsoeffekter har konstaterats.
Många sjukhus i USA har s.k.
humorrum. Ellen Sullins vid Northern
Arizona University har funnit att en
persons sinnesstämning, snabbt och
omärkligt, kan ”smyga sig på” en annan
människa. Var glad, optimistisk
och visa din humoristiska läggning.
Man kan skratta även om man har det
svårt. Trösta dig inte med sprit och/
eller mat utan läs något roligt, upplev
något roligt och skratta rejält. Le så
länge du lever – så lever du längre.
Att humorn är ett läkemedel får vi
även stöd för i bibeln, Ordspråksboken
17:22, där vi kan läsa: Ett glatt
hjärta är en god läkedom men ett
brutet mod tar märgen ur benen. Ni
har säkert hört att läkare numera ordi-
nerar motion för överviktiga och överstressade
patienter i stället för mediciner.
Kunde man inte tänka sig att de
också ordinerar skratt och humor för
dem som behöver det i stället för antidepressiva
och liknande läkemedel?
Doktor Madan Kataria från Indien har
utvecklat en metod där man lockar
fram skratt utan anledning (laugh for
no reason). Man berättar inte vitsar,
man kittlar inte varandra eller något
liknande utan man leker fram skrattet
(fake it until you make it).
Skratt och leenden är naturligtvis inte
de enda saliggörande för att skapa
ett gott förhållande mellan människor
men det har en stor betydelse. Mitt råd
till alla är därför att inte vara rädd för
att släppa fram ett rejält skratt då och
då. Kom också ihåg att ett leende ansikte
alltid är vackrare och fräschare
än ett surt. Man ser sympatisk ut och
leendet smittar. Om Du är intresserad
kan Du läsa mera på
http://www.kolumbus.fi/andila
Maria Andila, Finlands första skratt-
och optimistkonsult
Bilderna tagna ur Maria och
Carl-Gustaf Andilas bildarkiv.
Korsholmssenioren 9

En dam med
tusen järn i elden
Det är tidigt femtiotal. En liten flicka sitter på familjens
gårdsplan och sjunger för hönsen. Förbipasserande gör
stora ögon inför föreställningen och småler kanske litet
åt sångerskan. Det är Birgitta Smedman som hittat sina
första åhörare.
Det handlar om Birgitta Lindros från
Bladbacken i Solf. Hon föddes i familjen
Smedman i mitten på 1940-talet.
Musikaliteten har hon ärvt från släkten
Granholm i Vikby. I hemmet lärde
Birgitta sig spela på familjens tramporgel.
Hon tog ut noter och klarade
också av att spela fyrhändigt.
- Då Bjarne Berg kom som lärare till
byns skola lossnade det ordentligt,
minns Birgitta. Han fick fart på musiklivet
bland eleverna. I klass två
spelade jag blockflöjt, i trean mandolin
och i femman fiol. Alla instrument
som behövdes fick jag och lärde mig
behärska.
Efter skolan i Bladbacken följde Malax
samskola och sedan Husmodersskolan
i Gamla Vasa. Birgitta träffade
sin nuvarande man och bildade familj.
Paret försörjde sig som bönder och
gården hade mjölkproduktion.
Musikintresset levde kvar med oförminskad
kraft. Hon tog sånglektioner
för skådespelaren och sångaren Bertel
Strandén och några år hann hon
även gå i Kuulainstitutet. Själv utövade
hon aktivt sin sång som solist.
Hon har sjungit i dam- och kyrkokören
i Solf, i Helsingbykören och ca 20 år i
Vasa kammarkör.
I Solfs stråkorkester spelar hon med.
Att väva är rofyllt och avslappnande. Foto Lars-Ole Lindros
Inom musiklivet i Solf har hon varit
starkt engagerad. Hon var första ordförande
för Bjarnes musikskola, verksamhetsledare
och lärare. Som lärare
i orgelspel har hon haft många elever.
Därtill var hon en tid ordförande för
kulturnämnden i Korsholm.
Tyvärr har Birgitta nu sett sig tvungen
att sluta med solosången. En akut
muskelinfektion satte sig i hela kroppen
och ledde till följdsjukdomar som
omöjliggjorde vidare sångverksamhet.
- Kanske livet var för stressigt. Jag
kom hem bara till ”föustiden”, minns
hon.
Andra intressen upptar Birgittas tid.
Hon är aktivt med i Martharörelsen. I
föreningen i Solf har hon verkat som
viceordförande från år 1991 till 1995
och sedan dess ordförande till 2010.
År 2011 var hon styrelsemedlem och
år 2012 föreningens sekreterare.
- Jag har fått både silver- och guldmärke
inom Vasabygdens Marthadistrikt,
framhåller hon. Silvermärket
kom som en total överraskning
─ Mina marthakamrater gjorde en
kupp utan att jag visste om något.
Med värme i rösten berättar Birgitta
om marthaföreningarnas fadderbarnsverksamhet.
Tillsammans med
bl.a. Marianne Ivars reste hon till Rumänien
och fick träffa barnhemsbarn i
landet. Där fanns då föreningens fadderbarn
Eva med sonen Fabian. Han
är i dagens läge 19 år gammal. Solfs
marthaförening har hjälpt både mamman
och sonen under många år.
- Det var en oförglömlig resa, som
gjorde starkt intryck på oss alla. Vi
fick med egna ögon se att vår hjälp
behövs och också att den gick fram.
Birgitta plockar sedan fram det ena
10 Korsholmssenioren

Birgitta i morotslandet.
handarbetet efter det andra. Speciellt
en vävd bordlöpare med röda och
gröna ränder fångar mitt intresse.
Hon har själv komponerat mönstret
och använt färger ur Solfs folkdräkt.
Denna ”Solf-löpare” överräcktes av
marthorna till invigningen av Solfs
nya skola. Tyg till folkdräkten har hon
också vävt.
- Jag har prövat på det mesta i handarbetsväg,
men vävning tycker jag
bäst om. Det är så rofyllt att sitta vid
vävstolen. Knyppling och frivolitet är
inte heller främmande för mig, berättar
hon.
Många vänner har fått en pläd som
present. Handdukar i moderna mönster
i svart-vitt-grått ligger framför oss
på bordet och golvet täcks av randiga
mattor i allmogestil. Sedan går Birgitta
mannekäng genom rummet och vi-
Birgitta har själv komponerat dukens
mönster utgående från färgerna
i Solfs folkdräkt.
sar upp en poncho med geometriska
mönster i rutor. Mycket snygg!
Maken kommer med ett inlägg som
belyser Birgitta från en annan huslig
sida:
- Jag äter världens godaste mat varje
dag, berömmer han.
På grund av sjukdom, både egen och
makens, har Birgitta sett sig tvungen
att ta det lugnare i livet. Hon har dock
nyligen varit sekreterare i historikkommittén
vid Skolorna på Korsholm
och tidigare medlem i styrelsen för
skolan. Och fortfarande vill hon gärna
plocka bär på sensommaren och de
dagar höstsolen skiner. När vår pratstund
är över tornar mörka moln upp
sig vid horisonten. Birgitta får vila från
bärplockningen i kväll.
Marlene Ehnström
Korsholmssenioren 11

På “hemlig resa” 9.7.2012
Korsholms Pensionärsförening
brukar ordna en ”Hemlig Resa”
när sommaren står i sitt flor. Även
i år blev det resa av med olika färdmål
två dagar i följd. Touring Partners buss
med Peter Söderqvist vid ratten anlitades.
Reseledaren Håkan Wikberg
biträdd av Peter Söderqvist borgade
för att resa nr 1 med 44 passagerare
ombord blev såväl angenäm som informativ.
Rutten gick genom välbekanta
österbottniska nejder. Ändå kändes
infallsvinkeln nymodig. Nya kunskaper
och intryck lades till de gamla.
Bussen vände norrut längs riksåttan.
Därefter blev det gamla riksåttan mot
Maxmo! Klemetsgårdarnas kaffe med
Lillkungs wienerbröd gav mersmak.
Guiden Eija Mendelin tog sig an den
av Kuorikoski (1824) ritade korskyrkan
försedd med Hans Heinrichs orgel och
Ehrengard Högnäs vävnad under altartavlan.
Numera hör Maxmo församling
till Vörå. Forntid (Maxmo fick kapell på
1700-talet) mötte nutid.
Även den ärevördiga Tottesunds herrgård
har detroniserats i och med Maxmos
införlivning med Vörå. Kvar i huset
finns numera byggnadskontoret och
medborgarinstitutet. Gårdens förflutna
som officersboställe under den svenska
tiden kan aldrig glömmas, med
namn som von Numers, Järnefält, Sibelius
osv. Den presenterades av Eija.
Mendelin. Ett stiligt ställe!
Kosan ställdes mot Maxmo skärgård
som numera har broförbindelser ända
ut till Österö. Stråkaviken, längst ut, var
just så öppen, djup och smal som man
12
Eija Mendelin guidade oss i Maxmo kyrka.
föreställt sig. På Kråkholmen besökte
vi Granholms gårdsbutik och inköpte
allehanda godsaker. Därefter bjöd
skärgårdsläget Varppi (Mendelinarnas
företag) på utsökt god mat i Westerögården.
Eija Mendelin berörde Equityutställningen
i övre våningen och i korta
ordalag skeendena i Maxmo 1917-18.
Byar som vi passerade under Maxmoturen
var Särkimo, Brudsund, Lövsund,
Oxkangar, Hällnäs, Kaitsor, Karvat.
Ståtliga hus belägna på ett ”havsnära
boende”-område (ett sätt att återerövra
skärgården) ställvis omväxlande med
Sjön Hunurijärvi sedd från cafépaviljongen. Foto: Helena Wikberg
övergivna, igenvuxna åkrar och gårdar
gav en bild av att Skärgårdens handelskompani
sett bättre dagar. Ättlingarna
återkommer som sommargäster.
Plötsligt korsades nya riksåttan igen
och vi befann oss på Wilhelm von
Schwerins väg mot Oravais slagfält.
Denna gång fick Lotta Swärds sten
merparten av uppmärksamheten. Håkan
kunde berätta historien om Brita
Johanna Granlund, den levande förebilden
för den magiska gestalten Lotta
Swärd. Kimo gamla by med järnbruket,
sommarteatern, de bördiga slätterna
och lika bördiga åkrar och gårdar i Komossa
skymtade förbi.
Kaffet drack vi i Alahärmä, granngårds
till Komossa. Vi fick uppleva turistcentret
Hunurijärvi med ägaren själv, Kalevi
Hanhimäki, som guide. Anläggningen
bygger på materialet torrfuru som
var det mest iögonfallande virket i de
två paviljonger vi såg. Kraftiga, tunga
konstruktioner, stora ytor var dominerande
i bord, pallar, i allt. En utgrävd
myr med 10 källsprång bildar i dag en
stor imponerade sjö. Stället måste ses,
det kan inte beskrivas!
”Hemliga resan” hade nått sin klimax.
Efter en innehållsrik dag återvände vi
via Vörå till hemsoporna.
Greta Ahlskog
Korsholmssenioren

Café Tankar fungerar som ”bas” på ön.
”Hemlig resa”
till Tankar 10.7.
“Känn ditt Korsholm”
besökte skärgården
Redan för ett antal decennier sedan
företogs på initiativ av Sven-
Erik Glader populära resor till olika
delar av kommunen under devisen
“Känn ditt Korsholm“.
Senaste vår beslöt föreningens festoch
aktivitetskommitté att väcka detta
till liv igen.
Den första resan, som samlade 42 deltagare,
företogs torsdagen den 16 augusti
som en halvdagsresa. Målet var
denna gång skärgården och närmare
bestämt Replot och Björköby.
Som sakkunnig lokalguide anslöt sej
Roland Wiik till sällskapet genast vi
passerat Replotbron. Roland, som har
sina rötter i Björköby, delade frikostigt
med sej av sina gedigna kunskaper om
skärgårdens unika natur, om världsnaturarvet,
om skärgårdsbornas liv och
leverne under gången tid och i nutid.
Under stoppet i Svedjehamn fick vi avnjuta
Salteriets kaffe med goda smör-
Roland Wiik skötte förtjänstfullt
guidningen, här i Replot kyrka.
Foto: Helena Wikberg
Tankar fyr har lyst sjöfarande sedan
1889.
Förmiddagskaffe drack vi
på Strandis i Larsmo.
gåsar som serverades av medlemmar
i Björköby UF.
“Tänk så mycket nytt vi fått lära oss om
denna del av vår stora kommun”, sammanfattade
någon i gruppen dagens
intryck.
Tanken är att det skall bli en fortsättning
på temat “Känn ditt Korsholm”.
Det finns många kommundelar att lära
känna litet närmare. Med lokala guider,
som känner sin hembygd utan och innan
blir besöken till värdefulla upplevelser.
Under dessa korta turer har också
de som av en eller annan orsak inte
vill delta i längre resor en möjlighet att
komma sej ut.
Håkan Wikberg
Korsholmssenioren 13

Frågesport
De gjorde det igen! Vårt eminenta frågesportslag,
bestående av Kaj-Erik Pått,
Håkan Wikberg och Britta Almén, tog hem
450 euro i prispengar till föreningen. I distriktets
uttagningstävling fick laget första
pris (250 euro) och i SPF:s frågesportsfinal
i Karleby blev det andra pris (200
euro). Vi tackar och gratulerar.
Månadsträff 26 april
Här får deltagarna i träffen
smakprov på Riitan Herkkus
produkter.
Kristina Linde informerar om
närproducerade livsmedel
vid månadsträffen den 26
april 2012.
Resultattavlan i Karleby visar ställningen
efter avslutad tävling. Korsholmslaget
förlorade knappt (24 poäng) mot
Helsingforslaget Arkadia (26 poäng).
Foto: Börje Paro
Marina Sabel presenterar
företaget Riitan Herkku
och produkterna vid månadsträffen
den 26 april
2012.
14 Korsholmssenioren

Sommarträff 14 juni
UPC Print
Patrick Ragnäs
besökte oss på sommarträffen
på Granösunds
fiskeläge den
14 juni 2012.
Under ett besök på UPC Print redogör
produktionschef Hasse Heikkilä för de
olika skeden Korsholmssenioren går igenom
när den framställs på tryckeriet.
Korvgrillning på gång
vid sommarträffen den
14juni 2012.
Foto: Helena Wikberg
Sören Lundberg klargör för Marlene
Ehnström hur han designar och ombryter
Korsholmssenioren.
Korsholmssenioren 15

Snart är det dags igen.
Vi byter dina däck snabbt och enkelt,och självklart kan vi
även förvara dina sommardäck under vintersäsongen.
Hos oss får du alltid rätt däck till din bil.
Ett tryggt val är alltid
Vredesteins dubbade Arctrac.
044 2168 622 8-17, Lö 10-14
www.rd-fant.fi
Nordtrac Xtreme - Anpassat för nordiskt
klimat med varierande snö- och is-typer.
Nordtrac 2 - Ett mjukt friktionsdäck
med gott grepp och styrförmåga även
i riktigt låga temperaturer.
Lisavägen 1 Smedsby