Växtpressen - nr. 1/2011 - Yara

Växtpressen 

Nr 1 • Mars 2011 • Årgång 40 

Åter lönsamt med Kalksalpeter i spannmål och vall, 

sidan 3-4 

Hög tid att öka fosforgödslingen, sidan 7-9 

Mantrac Pro är – ett strå vassare, sidan 11 11 

Nr 1 • Mars 2011 • Årgång 40 

© Yara | 1

Ledaren 

Under det senaste året har marknadspriserna 

på spannmål varierat från 

under 1 krona till över 2 kronor per 

kilo. Backar vi ytterligare två år har vi 

varit igenom både uppgång och nedgång. 

Det samma gäller priserna på 

mineralgödsel. Vi har sett toppar och 

dalar i efterfrågan och i priser. Ser vi 

lite längre bakåt i tiden hade vi också 

prissvängningar, men då var svängningarna 

mycket mindre. Vi satte ofta 

priser för flera månader framåt. Idag 

sätter vi pris på en viss volym, som 

ofta motsvarar en månads försäljning 

– ibland mindre och ibland mer. 

För några år sedan hade vi hela tiden 

fokus på produktionskostnad, 

och förändringar i produktionskostnad 

var direkt kopplade till marknadspriset. 

Utbudet av mineralgödsel 

var hela tiden större än efterfrågan. 

Det samma gällde för spannmål. Det 

fanns världslager till mer än 100 dagars 

konsumtion, och inom EU stop- 

Hög.tid.att.öka.fosfor-................... 

gödslingen.......................................7-9 

Yara.N-Sensor.ännu.mer.lönsam.. 10 

Mantrac.Pro.–.ett.strå.vassare........ 11 

2 | © Yara 

Häng med i svängarna 

pade vi in spannmål i interventionslager 

eftersom det fanns ett överskott. 

Jag har arbetat med försäljning av insatsvaror 

till växtodlingen i snart 25 

år. Under alla dessa år har det talats 

och skrivits om att producera mat till 

en växande världsbefolkning. Men det 

har hela tiden funnits ett överskott 

på spannmål som hållit priserna på 

en låg nivå. Nu är det faktiskt annorlunda. 

Konsumtionen av spannmål 

är större än produktionen. Marknaden 

ändras från att vara styrd av 

utbudet till att styras av efterfrågan. 

Det finns fler köpare än säljare. Det 

samma gäller för mineralgödsel. 

Jag förväntar mig att det inom något 

år pendlar tillbaka igen från en 

efterfrågedriven till en utbudsdriven 

marknad. Men jag är också övertygad 

om att det sedan vänder uppåt 

på nytt. Marknaden för spannmål 

och mineralgödsel är som en gunga. 

Växtpressen nr 1 • Mars • 2011 • Årgång 40 

Innehåll 

Ledaren............................................... 2 NPK.oftast.bättre.än.NP.till.......... 

Åter.lönsamt.med.Kalksalpeter.i. 

vårkorn.–.varför?............................. 12 

spannmål.och.vall..........................3-4 Ge.betan.bor.i.vår.......................13-14 

Bulkblend.missar.målet.................... 5 Spannmålspriserna.styr................ 

Delad.N-giva.prickar.rätt..............6-7 

gödselpriset.................................14-15 

Båda går neråt och båda går uppåt. 

Och när gungan nått toppen vet man 

vad som komma skall. Det kommer 

sällan som någon total överraskning 

att det vänder. Då gäller det att ta 

höjd och vara beredd. Lär av svängningarna 

och se dem som en utmaning, 

men se dem framförallt som 

en affärsmöjlighet i ditt företag. 

Lycka till med 2011 års gröda! 

Mogens Erlingson 

Marknadsdirektör 

mogens.erlingson@yara.com 

©Yara.AB 

Box.516,.261.24.Landskrona 

Tel:.0418-761.00 

Fax:.0418-583.46 

E-post:.yara.sverige@yara.com 

Internet:.www.yara.se 

Redaktör:.Inger.Hyltén-Cavallius 

Redaktionskommitté:.Mogens.Erlingson,.. 

Gunilla.Frostgård,.Inger.Hyltén-Cavallius. 

Layout:.KjellGRAPH,.Ramlösa 

Tryck:.JMS,.Helsingborg 

Tryckt.på.papper.som.uppfyller. 

miljökraven.för.ISO.14001. 

ISSN 0346-4989 

Omslagsfoto: Kalksalpetergranuler, 

foto Anders Roland

Åter lönsamt med Kalksalpeter 

i spannmål och vall 

Kalksalpeter har en betydligt säkrare och snabbare effekt än andra kvävegödselmedel. När nu 

priset återigen ligger i nivå med andra kväveprodukters är Kalksalpeter ett utmärkt alternativ till 

både spannmål och vall, inte minst om det är kallt eller torrt eller om man har en tung lerjord. 

Den internationella efterfrågan på Kalksalpeter 

ökade för några år sedan. Anledningen 

var framförallt det höga innehållet av kvalitetshöjande 

kalcium som betalar sig bra i 

många så kallade ”cash crops”, till exempel 

grönsaker och frukt. Eftersom all produktionskapacitet 

var utnyttjad, var tillgången 

begränsad och därför sköt priset i höjden. 

Tillgången har nu ökat tack vare att produktionen 

skruvats upp och att efterfrågan 

internationellt minskat något. Priset är 

återigen på en nivå som gör Kalksalpeter 

mycket konkurrenskraftig i både spannmål 

och vall. Vi tror och hoppas att detta läge 

kommer att stå sig några år framöver. 

Kalksalpeter har använts i spannmål och vall 

i Sverige i över 100 år och det finns givetvis 

mycket erfarenheter från försök och praktisk 

användning. Men eftersom produkten inte 

använts i dessa grödor på ett tag kan det vara 

på sin plats att friska upp minnet lite. 

Säkraste och snabbaste kvävet 

Kalksalpeter innehåller 93 procent nitratkväve 

och har därför en betydligt snabbare 

och säkrare effekt än andra kvävegödselmedel. 

Hur mycket effektivare 

Kalksalpeter är jämfört med N27, Axan 

eller N34 beror på tillförselmetod, markfukt, 

temperatur, tidpunkt för tillförsel, 

m.m. Effektskillnaden kan vara så stor 

som 40 procent (tabell 1, sid 4). 

Generellt sett är Kalksalpeter den effektivaste 

kväveprodukten: 

• vid övergödsling 

• när jorden är kall 

• under torra förhållanden 

• på ammoniumfixerande jordar 

• (vissa tunga lerjordar) 

• när snabb effekt önskas 

• vid all kompletteringsgödsling med kväve 

Nitratet gör Kalksalpeter effektiv 

Kalksalpeter innehåller nästan enbart nitratkväve 

som är direkt tillgängligt för 

växterna. De flesta andra kväveprodukter 

är baserade på ammoniumnitrat, det vill 

säga cirka hälften ammoniumkväve och 

hälften nitratkväve. Axan, N27, N34 och 

NPK innehåller alla minst hälften ammoniumkväve. 

Eftersom grödan främst tar upp kväve 

som nitrat måste ammoniumkvävet först 

omvandlas av markens mikroorganismer 

till nitrat innan det blir växttillgängligt 

(figur 1). Hur snabbt och hur effektivt 

omvandlingen från ammonium till nitrat 

sker varierar. Årsmånen har stor inverkan. 

Kalksalpeter tas upp direkt 

Figur 1. Nitratkvävet i Kalksalpeter kan tas upp direkt av grödan. Andra kväveprodukter har en 

lägre kväveeffektivitet eftersom de består helt eller delvis av andra kväveformer. 

10 

8 

Marktemperatur 20 

5 

1 vecka 

2 veckor 

4 veckor 

6 veckor 

Ju kallare jorden är desto längre tid tar 

det. Vid 10 graders jordtemperatur tar 

omvandlingen två veckor och vid 8 grader 

så mycket som fyra veckor (figur 2). Detta 

är en anledning till varför Kalksalpeter är 

mer effektiv i Mellansverige än i södra 

Sverige som är lite varmare. Det är också 

Kalksalpeter fungerar i alla väder 

0 1 2 3 4 5 6 7 

Tid i veckor för omvandling från ammonium till nitrat 

Figur 2. Ju kallare marken är, desto längre tid tar omvandlingen av ammoniumkväve till lättupptagligt 

nitratkväve. Kalksalpeter som består av nitratkväve, kan tas upp direkt av grödan. 

(Källa: Amberger och Vilsmeiser, 1984) 

forts. nästa sida 


en orsak till varför ammonium och urea 

(urea omvandlas till ammonium i jorden) 

fungerar bättre på kontinenten än på våra 

kallare breddgrader. 

Jordens fuktighet påverkar också omvandlingshastigheten. 

När det är torrt 

sker omvandlingen till nitrat långsammare. 

Optimal fuktighet är när 60 procent av 

porvolymen är vattenmättad, dvs vid fältkapacitet. 

Ammonium mer osäker 

Ammoniumkväve kan också gå förlorat 

genom så kallad kväveimmobilisering. 

Markens mikroorganismer behöver kväve 

för sin tillväxt och de flesta föredrar ammoniumkväve 

framför nitratkväve. När 

markmikroberna tar upp ammoniumkvävet 

blir det inte längre växttillgängligt. 

Så småningom, när mikroberna dör, frigörs 

kvävet igen, men detta kan ske långt 

efter att grödan har behov av det. 

Ammoniumkvävet kan också bli otillgängligt 

på vissa lerjordar, så kallade ammoniumfixerande 

jordar. Den positiva ammo- 

+ niumjonen (NH ) binds då till de negativt 

4 

laddade lerpartiklarna. Nitrat (NO 3 


- )som 

finns i markvätskan som en negativ jon 

förblir däremot växttillgängligt. 

Nitratkväve är dock inte alltid bäst. Nitrat 

är lättrörligt i marken och vid kraftiga 

Kväveskörd, kg N/ha 

Kalksalpeter vinner 

effektivitetskampen 

132 

130 

128 

126 

124 

122 

120 

118 

116 

114 

112 

110 

65% 

53% 

67% 

52% 

67% 

48% 

DC 30-32 DC 37-45 DC 55 

Nitrat-N Ammonium-N 

Figur 3. Nitrat (Kalksalpeter) tas upp effektivare 

än ammonium. Ju senare gödsling, 

desto större blir skillnaden. Ammoniumnitrat, 

t ex Axan eller N34, intar ett mellanläge. 

Staplarna visar hur mycket kväve i kilo 

per hektar grödan tagit upp efter kompletteringsgödsling 

med 60 kg N/ha vid olika 

utvecklingsstadier. Första givan gavs som 

NS 26-4, 60 kg N/ha i alla led. Total giva 

således 120 kg N/ha. Procentvärdena anger 

kväveeffektiviteten, det vill säga hur stor andel 

av det gödslade kvävet som tagits upp. 

DC 30-32 = stråskjutning t.o.m. 2:a noden, 

DC 37-45 = flaggbladet just synligt fram till 

flaggbladets slida betydligt vidgad, DC 55 = 

halva axet/vippan framme. (Försök YA 

0401; 16 försök i höstvete 2004-2006) 

Kalksalpeter – rekommendationer för 2011 

STRÅSÄD. Kalksalpeter är lönsamt både till höst- och vårsäd. Generellt kan man säga att ju senare 

man gödslar, ju torrare förhållandena är och ju högre ammoniumfixeringskapacitet jorden har, 

desto större är anledningen att välja Kalksalpeter. Det är viktigt att vara medveten om att Kalksalpeter 

inte innehåller svavel. Säkerställ därför svaveltillgången på annat sätt. Vi rekommenderar 

främst följande användningsområden: 

• Huvudgiva i höstsäd eller andra givan vid delad huvudgiva, inte minst om det är torrt, kallt eller 

om odlingen sker på tung lerjord. 

• Andra givan vid delad huvudgiva i vårsäd. Första givan ges som radmyllad NPK, t ex YaraMila 

22-6-6 eller 24-4-5. 

• All kompletteringsgödsling. 

VALL. Kalksalpeter med sin snabba effekt är ett bra alternativ till återväxtgödslingen. Eftersom 

vallen är känslig för svavelbrist, bör den gödslas med tillräckligt med svavel till första skörden. Har 

återväxten behov av kalium gödslas i stället med YaraMila 22-0-12. 

POTATIS. Kalksalpeter är ett utmärkt kompletteringsgödsel. Dels ger det snabba och säkra nitratkvävet 

en fördel, men produkten innehåller även 19 procent lättupptagligt kalcium som är positivt 

för kvaliteten. 

GRÖNSAKER, FRUKT OCH BÄR. Nitrat- och kalciuminnehållet ger även stora fördelar i många 

av dessa kulturer. 

regn kan nitratkväve lakas ut och gå förlorat. 

Nitratkväve kan också förloras p.g.a. 

syrebrist när marken är vattenmättad. 

Markorganismerna utnyttjar då i stället 

- syret i nitratjonen (NO ) och det bildas 

3 

kvävgas som försvinner upp i luften, så 

kallad denitrifikation. 

Figur 3 visar några resultat från en försöksserie 

i höstvete vars syfte var att visa effektivitetsskillnaderna 

mellan nitratkväve och ammoniumkväve. 

Försöksserien i sin helhet 

redovisades i Växtpressen nummer 1, 2007. 

Lägre kostnad per hektar 

Om man räknar med de effektskillnader 

som beskrivs i tabell 1, blir priset per hektar 

lägre för Kalksalpeter jämfört med 

både N27 och Axan. Låt oss göra ett räkneexempel. 

Vi antar att 10 hektar ska 

gödslas med 100 kilo kväve per hektar. 

Kostnaden per kilo kväve är nedanstående 

ungefärliga januaripriser. Observera 

att priserna varierar på marknaden så de 

måste betraktas som exempel. 

• Kalksalpeter 11:55 kr/kg N 

• Suprasalpeter N27 11:10 kr/kg N 

• Axan 11:25 kr/kg N 

Eftersom Kalksalpeter är 10 procent effektivare 

på fältet behövs endast 90 kilo Kalksalpeter 

för att uppnå samma skörd som med 

100 kilo N27. 90 kilo Kalksalpeter på 10 hektar 

kostar ca 10 400 kronor medan priset för 

gödsling med N27 är 11 100 kronor. Kalksalpeter 

kostar alltså 700 kronor mindre. 

Jämför man i stället med Axan blir skillnaden 

850 kronor till Kalksalpeters fördel. 

Jämförelsen mellan Axan och Kalksalpeter 

kan dock inte alltid göras eftersom 

Axan ger en svaveleffekt som många 

gånger har ett mycket stort värde. 

En nackdel med Kalksalpeter är att pro- 

dukten har ett relativt lågt innehåll av 

kväve (15,5 procent). Det gör att fler säckar 

måste hanteras på gården jämfört med 

andra produkter. Men detta extra arbete 

får man ofta betalt för om man ser till vad 

man tjänar i exemplet ovan. I en kalkyl 

bör man också ta med att kväveeffekten är 

både säkrare och snabbare med Kalksalpeter. 

Hur mycket detta är värt i kronor är 

svårt att generalisera. Som nämnts ovan 

spelar årsmånen en mycket stor roll. 

Kalksalpeter har bäst effekt 

Gödslingstidpunkt Effektskillnad 

Huvudgiva 

Sydsverige 0– 1 0 % 

Mellansverige 

Komplettering 

10–20 % 

Sydsverige 10–20 % 

Mellansverige 15–40 % 

Tabell 1. Effektskillnad mellan Kalksalpeter 

och ammoniumnitrat (Axan/N27/N34) vid 

övergödsling i spannmål. Ju lägre temperatur 

och ju torrare väder, desto effektivare är Kalksalpeter 

i jämförelse med övriga produkter. 

Kalkeffekt dessutom 

Lönsamheten för Kalksalpeter ökar ytterligare 

om man värdesätter att produkten 

har en kalkeffekt. 100 kilo N per hektar 

som Kalksalpeter höjer pH-värdet motsvarande 

70 kilo CaCO 3 . 

Inger Hyltén-Cavallius 

inger.hylten-cavallius@yara.com

Bulkblend missar målet 

Bulkblendad NPK dyker då och då upp på den svenska marknaden, men har aldrig blivit etablerad. 

Förklaringen är de problem som finns med att blanda olika gödselmedel och att produkternas 

kvalitet och användbarhet sjunker när de blandas. 

Bulkblend består oftast av en blandning av 

flera produkter som var och en bara innehåller 

ett näringsämne, som urea, N27, 

DAP eller kaliumklorid. En annan typ av 

bulkblend, som ibland kallas hybridgödsel, 

kan bestå av olika granulerade produkter 

som liknar varandra mer, t ex 1–2 olika 

NPK-produkter och en N-produkt. En sådan 

är något bättre, eftersom fler gödselkorn 

innehåller flera näringsämnen. Men 

grundproblemen består – man blandar 

produkter som var för sig är olika i struktur, 

vikt, m.m. Det ger trubbel med både 

segregering och spridning. 

Segregeringen skapar problem 

Det första problemet är att produkten själv 

sorterar upp sig i olika fraktioner, den segregerar. 

Detta har olika orsaker – se faktaruta. 

Vid spridningen får man en ojämn 

matning i både centrifugalspridare och 

rampspridare, vilket leder till ett dåligt 

spridningsresultat i längs- och sidled. Det 

ger stor variation i växtnäringstillförseln, 

ojämnt växtnäringsupptag och därmed 

minskad vinst för gödslingen. 

Olika flygegenskaper 

Det andra problemet ligger vid själva 

spridningen. I en centrifugalspridare har 

alla gödselmedel sin egen spridartabell. Inställningen 

hänger på kornens form, ytstruktur, 

storlek, volymvikt, densitet och 

friktion. En bulkblend består av flera olika 

produkter som var och en har skilda spridarinställningar. 

Inställningen blir därför 

alltid en dålig kompromiss mellan de ingå- 

ende produkternas optimala spridarinställning. 

Alla ingående produkter får en 

felaktig spridning och givan av de olika näringsämnena 

kommer att skilja från punkt 

till punkt inom fältet. 

Allt i samma korn 

Motsatsen till bulkblend är vanlig NPK 

som vi känner den i Sverige. Den är samgranulerad 

och innehåller alla näringsämnen 

i alla korn i samma proportioner. 

Allt i alla korn med andra ord. För att nå 

dit krävs noggrann kontroll och styrning 

samt analyser i fabrikerna. Granulerna 

cirkulerar flera gånger genom produktionsflödet 

och byggs på efterhand tills de 

är tillräckligt stora. Från det cirkulerande 

flödet siktas en viss kornstorlek fram, vilket 

ger en homogen produkt där kornen 

har samma ytstruktur, densitet i kornen, 

volymvikt, näringsinnehåll m.m. 

Bit dig inte i svansen 

Ett samgranulerat NPK-gödselmedel ger 

Spridarinställningen med en bulkblend blir alltid en dålig kompromiss eftersom de ingående 

produkterna behöver olika spridarinställningar. Medelvägen passar ingen och kornen landar på 

fel ställe på fältet. 

Segregering 

– problem i 4 akter 

1. Aldrig homogen – En bulkblend är aldrig 

homogen men blir jämnare ju längre tid 

man kör den i blandningstrumman. Nackdelen 

är då emellertid att kornen sliter 

mer på varandra och det bildas damm 

som gör att gödselmedlet rinner trögare 

och ger ojämnare spridning. Dammet kan 

också ge upphov till klumpar och risk för 

stopp i utmatningen. 

2. Olika ytstruktur – De olika produkterna i 

en bulkblend har olika ytstruktur och olika 

ytbehandling och rinner därmed olika lätt. 

3. Fukt – Vattenhalten i olika gödselmedel 

är inte samma när de lämnar fabriken. 

Detta beror på att olika sammansättning 

ger olika kemiska förhållanden. 

När produkterna sedan blandas, sker en 

fuktvandring mellan kornen som leder till 

lägre kornstyrka i den produkt som får 

en förhöjd halt. Detta kan leda till mer 

dammbildning såväl som splittring av 

kornen på spridartallriken. Produkten blir 

kärvare och utmatningen instabil. 

4. Varierande rasvinkel – Olika kornstorlek 

och form ger olika rasvinkel. Det leder till 

skiktning i blandningsanläggning, transportörer, 

säckar och spridarbehållare. 

bäst spridningsresultat. Vid värderingen 

av en bulkblend får man väga det lägre 

priset mot de nackdelar som finns. Nackdelarna 

finns alltid där, men är i allmänhet 

svåra att mäta. Ojämn spridning ger 

varierande växtnäringseffekt och skördeförlusterna 

är alltid svåra att se för ögat. 

Man lider helt enkelt inte av det man inte 

ser, även om förlusten är ett faktum. Med 

bulkblend är det lätt att bita sig i svansen! 

Anders Anderson 

anders.anderson@yara.com 

I säcken och i spridaren kan en bulkblend segregera 

i sina olika komponenter. Det ger alltid 

ojämn spridning i längs- och sidled. 


Delad N-giva prickar rätt 

Om man delar kvävegivan och anpassar sista gödslingen efter årets och platsens behov, kan man 

komma mycket nära ekonomiskt optimal N-gödsling. Det visar kvävegödslingsförsöken i höstvete från 

2010. Försöken visar också att Yara N-Sensor med ”absolut kalibrering” är ett lovande hjälpmedel för 

komplettering i höstvete. 

Kvävegödslingsförsök under många år 

har lärt oss att variationen i optimal kvävegiva 

är stor. Att endast använda skörderelaterade 

gödslingsråd är inte tillförlitligt. 

Markens egen förmåga att leverera 

kväve är tillsammans med årsmånen viktiga 

faktorer som man måste ta hänsyn 

till. Genom att tillämpa en strategi med 

delad kvävegiva och genom att använda 

de hjälpmedel som finns tillgängliga för 

att bedöma behovet av mer kväve, ökar 

möjligheterna att komma nära optimum. 

15 försök 2010 i hela landet 

Under förra året användes samma försöksplan 

med kvävestegar i höstvete över 

hela landet. Totalt skördades 15 försök, 

varav hälften låg på stallgödselgårdar och 

den andra hälften på rena växtodlingsgårdar. 

Försöken drivs i försöksregionernas 

regi och utförs i samarbete med Jordbruksverket 

och Yara. Syftet är att stu- 

Försöksled Gödslingspunkt N-giva 

Tidigt Normal DC 37-39 Totalt 

A 0 0 0 0 

B 40 0 0 40 

C 40 40 0 80 

D 40 80 0 120 

E 40 120 0 160 

F 40 160 0 200 

G 40 200 0 240 

H 40 240 0 280 

I 40 40 efter rek. 

J 40 120 efter rek. 

Försöksplanen i försöksserie M3-2278 bestod 

av en N-stege från 0 till 280 kilo N per 

hektar. Dessutom fanns två tilläggsled för 

kompletteringsgödsling. Ett led som grundgödslades 

med bara 80 kilo kväve och ett 

som fick 160 kilo (led I och J). Kompletteringsgivan 

i de två sista leden gavs behovsanpassat 

efter bedömning med Yara 

Handsensor (”absolut kalibrering”). Handsensorn 

är ett instrument som har samma 

funktion som den stora sensorn, men som 

kan användas i försöksparceller. Förfrukter: 

stråsäd, men inte vete, råg eller rågvete. 

Gödselmedel: Axan NS 27–4. 


Optimal N-giva 

dera N-optimum på gårdar med olika 

förutsättningar. Försöken används också 

för att utreda om en ny kalibreringsmodell 

för Yara N-Sensor fungerar för 

att förutsäga behovet av kompletterande 

kvävegödsling. 

Det finns inga genvägar 

Resultaten från år 2010 bekräftar att det 

är omöjligt att gödsla rätt om man enbart 

grundar sin kvävegiva på generella rekommendationer. 

I figur 1 går att utläsa 

Skörd kg/ha 

200 

150 

100 

50 

0 

4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 11000 

Skörd vid optimum 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

4200 

Optimum mellan 0 och 200 N/ha 

6470 

8470 

7680 

Klagstorp 03M084 

8910 

8430 8580 

att N-optimum varierade från 0 till över 

200 kilo kväve per hektar. Den variationsbredden 

säger att något annat än en generell 

rekommendation måste till för att det 

ska bli rätt. 

Det enda sättet att finna kväveoptimum 

är att dela givan och lägga en behovsanpassad 

sista giva. Denna sista anpassning 

kan vara svår. Men genom att använda 

erfarenhet om fältets tidigare 

skördenivåer och proteinhalter tillsammans 

med hjälpmedlet Yara N-Tester 

Komplettering rekommenderades 

8500 

8410 

8700 

0 

0 40 80 120 160 200 240 280 

Kvävegiva kg N/ha 

Stallgödsel 

Ej stallgödsel 

Linjär 

(Stallgödsel) 

Linjär 

(Ej stallgödsel) 

Figur 1. Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling 

2010. Variationerna i kvävegödslingsoptimum är på de 15 försöksplatserna stor och slår från 0 till 

över 200 kilo N per hektar. Detta överensstämmer mycket väl med tidigare erfarenheter. I diagrammet 

ser vi också att det är större variation i optimum mellan stallgödselgårdar jämfört med 

växtodlingsgårdar. 

Absolutkalibrering 

40+40+45 kg N 


40+120+30 kg N 

Optimum x 3 

Figur 2. Kväveresponskurva för Klagstorp i Skåne. Ekonomiskt optimal giva för fodervete låg på ca 

120 kilo N. För brödvete krävdes 200 kilo N. Sensorn rekommenderade +45 kilo vid 80 kilo grundgödsling 

i led I. Vid 160 kilo grundgödsling i led J rekommenderade Yara N-Sensor ytterligare 30 

kilo. Dessa extra 30 kilo N gav ca 330 kilo merskörd jämfört med enbart 120 kilo N vid huvudgödslingen. 

Vid denna högre kvävegödsling uppnåddes därmed också kraven för brödvete. Intressant att 

notera är också att kompletteringsgödsling vid nivån 160 kilo N ledde till en högre skördenivå än 

med 200 kilo N utan komplettering. 

forts. nästa sida

Hög tid att öka fosforgödslingen 

Fosforanvändningen i svenskt lantbruk har minskat drastiskt under de senaste åren. På växtodlingsgårdarna 

tillförs ofta betydligt mindre fosfor än vad grödan för bort. På sikt kan detta få 

betydande konsekvenser för skörd och odlingssäkerhet. 

Det är mycket svårt att tala generellt om 

hur man bör gödsla med fosfor. Förutsättningarna 

varierar stort mellan regioner 

i Sverige och mellan gårdar med olika 

Kg P/ha 

forts. från sid 6 

(f.d. Kalksalpetermätaren) går det att 

nå ganska långt. För att nå ytterligare 

ett steg längre har möjligheten att använda 

Yara N-Sensor för att mäta resterande 

kvävebehov provats. 

Skörd kg/ha 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1984 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

1986 

1988 

1990 

Utförsbacke i 25 år 

1992 

1994 

1996 

Ingen komplettering rekommenderades 

Vreta Kloster 03M089 

8640 

7770 

8540 

7750 8000 

7520 

7390 7830 7670 

7220 

0 

0 40 80 120 160 200 240 280 

Kvävegiva kg/ha 

odlingshistoria. Nuvarande driftsinriktning, 

grödor och växtföljd har också stor 

betydelse för behov och ekonomiskt utbyte 

av fosfortillförsel. 

Ny kalibrering av 

Yara N-Sensor lovande 

Yara N-Sensor har hittills i stråsäd använts 

endast för att variera kvävegivan efter 

en förutbestämd giva. Denna giva har 

bedömts med hjälp av N-Testern. 


40+40+0 kg N 


40+120+0 kg N 

Optimum x3 

Figur 3. Kväveresponskurva för Vreta Kloster i Östergötland, ett exempel på en djurgård med hög 

mullhalt och mycket hög mineralisering. I försöket på Vreta Kloster rekommenderade sensorn ingen 

tilläggsgödsling i vare sig led I eller J oavsett grundgödslingsnivå, vilket var en helt korrekt rekommendation. 

1998 

2000 

2002 

2004 

2006 

2008 

2009 

Figur 1. Efter många år av uppgödsling med fosfor fram till början av 1980-talet har tillförseln 

med mineralgödslel minskat. 2009 tillfördes i genomsnitt cirka 4 kilo mineralgödsel per hektar, 

medan bortförseln ligger på i genomsnitt 15 till 20 kilo P per hektar. För gårdar med stallgödsel är 

fosforbrist sällan ett problem. Men för rena växtodlingsgårdar, där skördarna tar bort stora 

mängder P som sedan inte återförs, har balansen ofta varit negativ under så lång tid att markens 

Men något som är säkert och som gäller 

för de allra flesta växtodlingsgårdar, är att 

fosfortillförseln idag är betydligt mindre 

än vad den har varit (figur 1 och 2). Detta 

trots att vi för bort mer fosfor per hektar 

genom högre skördar och större andel 

höstsäd. Denna artikel belyser de negativa 

fosforbalanserna och riskerna med låg eller 

utelämnad fosforgödsling. 

Inte för mycket fosfor 

Att vi ska hushålla med fosfor är självklart. 

Alla vill vi ju värna om miljön och 

ingen vill lägga pengar på att gödsla om 

det varken är lönsamt för årets gröda eller 

på längre sikt genom bibehållen bördighet. 

Om fosfortalen är höga finns det ingen 

anledning att tillföra mer fosfor. Då 

kan man med gott samvete tära på förråden 

under flera år utan att det medför 

skördesänkningar. Endast de allra mest 

fosforkrävande grödorna som majs, potatis 

och vissa frilandsgrönsaker svarar positivt 

på fosforgödsling vid P-AL-tal över 

cirka 12 (klass IVb och högre). 

lättillgängliga reserv börjar tömmas. forts. nästa sida 

Det program som nu provats i höstveteförsöken 

innebär att sensorn själv bedömer 

kvävegivans storlek, s.k. ”absolut kalibrering”. 

Denna metod, som redan 

används praktiskt i höstoljeväxter, kommer 

från och med i år att kunna användas 

även i maltkorn. I höstvete har den provats 

av en handfull sensoranvändare. 

I figurerna 2 och 3 visas exempel på hur 

kväveresponskurvorna såg ut på två av 

platserna i förra årets försök. Dessutom 

anges vad sensorn rekommmenderat som 

tilläggsgiva och var gödslingsoptimum 

vid odling av fodervete ligger. 

Vi arbetar på att finjustera programmet 

och en officiell version kommer att finnas 

tillgänglig för alla användare av Yara N- 

Sensor om 1–2 år. Den nya kalibreringen 

för sensorn är mycket lovande. 

Gunilla Frostgård 

gunilla.frostgard@yara.com 


Ton fosfor 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

Inte heller för lite 

Grödorna för bort i storleksordningen 20 

kilo fosfor per hektar och år och denna 

mängd behöver ersättas för att balansen 

ska upprätthållas. Vid brist på fosfor kan 

skördesänkningen bli stor. Vissa grödor 

har större behov än andra och generellt 

gäller att grödor med långsam tillväxt efter 

sådd och grödor med litet och grunt 

rotsystem har större behov av lättillgänglig 

fosfor än grödor som har eller snabbt 

utvecklar ett djupt och välförgrenat rotsystem. 

Vall och höstvete är exempel på 

grödor som själva kan ta upp fosfor ur en 

stor jordvolym och som är relativt okänsliga 

för låg fosfortillgång i marken. 

Vid enbart vallodling kan det räcka att 

ligga i klass II. Vårstråsäden har en kortare 

tillväxtperiod och rotsystemet är 

grundare. Därför krävs en bättre fosforstatus. 

Vid odling av vårspannmål är det 

lönsamt att gödsla balanserat (det vill 

säga tillföra lika mycket som grödan för 

bort) i klass III. Oljeväxter och sockerbetor 

är känsligare och klarar sig sämre vid 

knapp fosfortillgång. Om dessa grödor 

ingår i växtföljden bör man sikta på att 

ligga i låg klass IV. 

Mycket fosfor men svårtillgänglig 

Markens totala innehåll av fosfor är stort, 

cirka 2000 kilo P per hektar. Men den 

största delen av denna fosfor är hårt bunden 

och inte direkt tillgänglig för växterna. 

Den växttillgängliga mängden fosfor 

utgör endast en mycket liten del av totalen 

(vid P-AL 8, ca 200 kilo). När växterna tar 

upp fosfor kommer det lättillgängliga fosforförrådet 

att fyllas på från den mer svårtillgängliga 

poolen. Marken ”buffrar”. 

Men tillförseln går inte lika fort som bort- 


Samma som för 100 år sedan 

Mineralgödsel 

Stallgödsel 

0 

1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 

Figur 2. Dagens fosforanvändning i svenskt jordbruk ligger på samma nivå som den gjorde vid 

1900-talets början. 

förseln. Detta innebär att om man inte 

gödslar med färsk fosfor på några år, hinner 

inte marken leverera tillräckligt mycket 

fosfor för att kunna tillfredsställa grödornas 

behov. Brist uppstår. 

Att snåla eller i vissa fall helt utelämna 

fosforgödsling kan vara helt rätt när markens 

innehåll av lättillgänglig fosfor är 

högt eller när prisnivån på fosfor är hög. 

Detsamma gäller om priserna på avsalugrödorna 

är låga. Men fosfor är ett 

mycket viktigt näringsämne och brister 

medför stora skördetapp. Hur lång tid det 

tar innan skördarna påverkas så att lönsamheten 

försämras beror självfallet på 

markens fosforstatus innan gödslingen 

upphör eller minimeras. Om jordarna är 

högt uppgödslade, ligger i klass IVb eller 

klass V, kan faktiskt fosfor utelämnas under 

många år i vanliga växtföljder utan att 

skördarna påverkas. 

Vad händer när man 

snålgödslar med fosfor? 

Självklart beror det på vilket utgångsläget 

är när man börjar exploatera markens 

fosforförråd. Vilka grödor som odlas har 

som nämnts stor betydelse. Även skördenivån 

påverkar. 

Om man gödslar mindre än vad grödorna 

för bort sjunker P-AL. Om man till exempel 

FORSKARE visar på möjligheter 

att anpassa fosforgödslingen 

Lennart Mattsson, forskningsledare vid 

institutionen för mark och miljö, SLU i 

Uppsala, har mångårig erfarenhet av långliggande 

försök och har arbetat mycket med 

fosforfrågan. I en nyligen genomförd, men 

ännu inte publicerad rapport, sammanställer 

han några försök som gödslats med olika 

mängder fosfor under lång tid. I dessa försök 

kan utvecklingen av både markens fosforstatus 

och skördenivåerna följas för olika grödor. 

Lennart Mattson sammanfattar: 

• Ett högt P-AL-värde (klass IVb och högre) kan exploateras under lång tid utan 

menligt inflytande på skördenivån. 

• Vid lägre P-AL (klass III och därunder) tryter reserverna snabbt och det finns betydande 

risk för sjunkande värden om P inte tillförs. Efter cirka 10 år nås kritiska 

värden som får effekter på skördenivåerna. 

• pH över 6 är en garanti för att P-AL kan ligga på en stabil nivå, förutsatt att balans 

råder mellan bortförsel och tillförsel. 

Den nya genomgången bekräftar således gamla teorier. Höga nivåer kan byggas 

ner medan medelgoda nivåer måste underhållsgödslas om inte fosforstatus och 

skördenivåer ska äventyras. Ett av exploateringsförsöken som ligger i Skåne 

och börjar på P-AL-tal strax över 8 (låg klass IV), visar tydligt att man ganska 

snabbt kan tappa i skörd. Först sjunker sockerbetsskördarna, efter ytterligare 

ett par år märks effekter i höstoljeväxterna. Därefter sjunker skörden i vårkorn 

och sist i höstvete. 

Rapporten kommer att publiceras i sin helhet på Yaras hemsida www.yara.se senare i vår.

RÅDGIVARE uppmärksammar problemen 

med låg P-tillförsel 

från början ligger i klass III, kommer man 

utan fosfortillförsel ner i klass II inom ca 10 

år. Använder man en fosforsvag NPK, såsom 

27-3-3, tar det cirka 20 år att nå klass II. 

Att successivt låta jorden sjunka i fosforstatus 

på detta sätt ger flera nackdelar: 

1. Lägre grundskörd. 

2. Mindre skördeökning för NPK-gödslingen. 

200-400 kilo lägre merskörd för 

exempelvis 27-3-3 än för 24-4-5 vid 

P-AL i klass II i vårkorn. 

3. Även höstsäden behöver gödslas med 

fosfor om P-AL-nivån sjunker till under 

cirka 5 om man inte vill tappa flera 

hundra kilo i skörd. Och när höstsäden 

behöver fosfor räcker det inte med vårgödsling, 

utan då får man bäst skördeeffekt 

för hösttillförsel av P. Att behöva 

Henrik Nätterlund vid HIR Malmöhus, är 

en av de rådgivare som uppmärksammat att 

många lantbrukare använder lägre fosforgivor 

än vad grödorna för bort. Antingen 

använder man enbart kväve- eller fosforsvaga 

NPK-produkter. Många lantbrukare har 

under flera år haft negativa fosforbalanser. 

– På de rena växtodlingsgårdarna, där man tar höga skördar och inte tillför någon 

fosfor med stallgödsel eller sockerbrukskalk, minskar de tillgängliga förråden, menar 

Henrik. 

Han tycker att det ibland kan vara svårt att uppmärksamma lantbrukare på problemen. 

Fosforfrågan är komplex och det är inte lätt att förstå sambanden. 

– Då är det betydligt lättare att diskutera kväve. För kväve är gödslingseffekterna 

ofta mer påtagliga och man har lättare att se sambanden mellan gödslingsåtgärd och 

skördeeffekt. 

Istället för att bara titta på P-AL-tal och gödslingseffekt för enskilda grödor och år, 

menar Henrik att man måste räkna över hela växtföljden och titta på den totala lönsamheten. 

Detta har tidigare varit svårt. 

Men nu har Henrik tillsammans med Göte Bertilsson, Greengard AB, kalkylerat på 

ekonomin över ett antal år med olika fosforgödslingsstrategier. Slutsatserna är intressanta 

och man har kommit fram till att: 

• Det är lönsamt att bibehålla en stark fosforklass III (P-AL 6-8) om växtföljden 

innehåller stråsäd och oljeväxter. 

• Om man låter P-AL sjunka tappar man dels i grundskörd och dels måste man kompensera 

med mer fosfor under enskilda år, vilket blir en dyrare strategi långsiktigt. 

• Totalt kan det i genomsnitt över en växtföljd handla om en årlig förlust på 300-600 

kronor per hektar om man låtit P-AL sjunka från klass III till klass II och fortsätter 

använda en NPK med låg fosforhalt. 

• Det tar lång tid att sänka fosforklassen, men när man nått klass II blir det stora 

skördetapp för alla grödor och osäkerheten i odlingen ökar väsentligt. Långsiktigt 

måste alltså gödslingen ske så att vi inte hamnar så lågt. Utnyttja möjligheten att ta 

emot stallgödsel för att höja markens fosforstatus. 

tillföra PK på hösten innebär flera 

nackdelar. Man måste lagerhålla fler 

produkter, får ytterligare ett arbetsmoment 

på hösten (sprida PK) och det 

finns inga kadmiumlåga P- eller PKprodukter. 

Lita inte blint på P-AL 

I alla resonemang om fosforstatus i Sverige 

använder vi oss av P-AL som om det 

vore självklart att P-AL är ett helt tillförlitligt, 

stabilt och absolut tal. 

P-AL-talet är ett mått på mängden växttillgänglig 

fosfor, som vi använt i Sverige 

sedan 1960-talet. Men det är viktigt att 

veta att det finns en osäkerhet i P-AL-talet 

som beror på årsmån, provtagning och 

analys. Denna osäkerhet ser man tydligt 

om man tar prov årligen och jämför värdena 

över åren. Långsiktiga trender stämmer, 

men det kan skilja flera enheter mellan 

enskilda år. 

AL betyder ammoniumlaktat, och det är 

den svaga syra som används för att lösa 

ut fosfor ur markvätskan. AL-lösningen 

drar dock i vissa fall ut mer fosfor ur jorden 

än vad grödan kan komma åt. Det 

finns också några situationer när P-AL 

överskattar den mängd fosfor som finns 

tillgänglig för grödan. Tre viktiga fall är: 

på kalla jordar, vid högt pH och vid långvarig 

”snålgödsling”. 

1. Kalla jordar 

Temperaturen har betydelse för grödans 

förmåga att ta upp fosfor. Ju lägre 

marktemperatur, desto svårare blir 

fosforupptaget. Skördeökningen av fosforgödsling 

blir ofta högre under kalla 

förhållanden. 

2. Högt pH 

Fosfor fastläggs vid pH-värden över 

cirka 7. Eftersom AL-lösningen är sur 

kommer mer fosfor att visa sig i analysen 

än vad som i praktiken finns tillgängligt 

i markvätskan. 

3. Långvarig ”snålgödsling” 

Om man tillfört för lite fosfor under 

några år, har den allra mest lättillgängliga 

fosforn förbrukats. Eftersom ALlösningen 

löser ut mer än vad markvätskan 

gör även i detta fall, syns inte 

denna försämring i analysen. Man ser 

till exempel i vissa långliggande försök 

att trots att AL-värdena inte sjunkit 

nämnvärt tappar man i skörd om inte 

en viss mängd ”färsk” fosfor tillförs. 




Yara N-Sensor ® 

Kvävebehovet är aldrig detsamma över ett 

helt fält. Det finns alltid en naturlig variation 

i marken som påverkar till exempel 

kväveleverans och skördenivå. Behovet av 

kväve kan vara 100 kilo i ena ändan av fältet 

medan andra delar behöver det dubbla 

för att uppnå optimal skörd. Med Yara N- 

Sensor kan kvävegivan styras så att varje 

del av fältet får den önskvärda optimala 

givan. Det gynnar inte bara odlingsekonomin 

utan minskar också risken för 

kväveläckage till vatten. Och det är just 

miljöaspekten som ligger bakom myndigheternas 

beslut att stödja tekniken genom 

investeringsstöd. 

Ett avsevärt mindre kväveläckage 

I överenskommelsen för hur vi ska minska 

näringsutsläppen till Östersjön, den så 

kallade Baltic Sea Action Plan, ska Sverige 

minska läckaget av kväve med 16 500 ton 

och fosfor med 280 ton till år 2016. Minskningen 

från jordbruket ska ske främst genom 

Greppa Näringens rådgivning men 

också genom anläggning av våtmarker, 

skyddszoner, fosfordammar med mera. Eftersom 

sensortekniken kan bli ett viktigt 

bidrag till att minska kväveutlakningen har 

investeringsstödet införts. 

Som underlag för beslutet gjorde vi tillsammans 

med Lantmännen en beräkning 

åt myndigheterna som visar att om 

500 000 hektar gödslas med fältanpassade 

kvävegivor och med hjälp av Yara 

N-Sensor, så skulle läckaget av kväve kunna 

minska med ca 2 400 ton per år. Senare 


ännu mer lönsam 

Ta chansen att investera i bättre odlingsekonomi och miljö. Nu kan man få investeringsstöd på upp 

till 30 procent vid köp av Yara N-Sensor. Stödet söks hos Länsstyrelsen i det län du är verksam. 

Aktuellt om 

Yara N-Sensor 

• Investeringen betalar sig i dagsläget på 

mindre än 5 år med 150 hektar spannmål. 

• Din investering analyserar du med kalkylverktyget 

på www.agrovast.se/precision 

(klicka på ”Ekonomi, kalkyler”) 

• Nu finns investeringsstöd att söka vilket 

ökar lönsamheten. 

• Information om Yara N-Sensor hittar du 

på vår hemsida www.yara.se (klicka på 

”Växtnäring”, sedan ”Hjälpmedel”). 

• Mer information om Yara N-Sensor och 

investeringsstödet får du genom vår 

återförsäljare Lantmännen. Kontakta 

Knud Nissen eller Camilla Persson. 

beräkningar gjorda av SLU 

visar på en något mindre 

utlakning, men oavsett hur 

man räknar kan sensortekniken 

bli ett viktigt bidrag 

till att minska kväveutlakningen 

till Östersjön. Det 

är därför investeringsstödet 

har införts. 

Bästa tekniska 

investeringen 

Teri Lee och Håkan Eriksson 

på Wiggeby gård på Färingsö 

i Mälaren har länge haft Yara 

N-Sensor som arbetsredskap. 

De belönades i höstas 

med Världsnaturfondens 

(WWF) stora pris ”Årets 

Östersjöbonde” för sina insatser 

att minska kväve- och 

fosforutlakningen från gården. 

Familjen Eriksson vann 

i konkurrens med sex nationella 

vinnare från Finland, 

Polen, Ryssland, Estland, 

Lettland och Litauen. Wiggeby gård var 

den enda konventionellt odlade gården. 

Övriga drev sina jordbruk ekologiskt. 

På Wiggebys 600 hektar odlar man huvudsakligen 

spannmål, oljeväxter och vall. Genom 

att kombinera modern och mer traditionell 

teknik har gården halverat 

läckaget av kväve. Stora arealer i vall och en 

damm som sedimenterar fosfor bidrar till 

minskningen av näringsläckaget. Men det 

stora lyftet kom när gården investerade i en 

Yara N-Sensor. Och när miljöminister Andreas 

Carlgren besökte gården i våras för 

att titta på olika metoder att minska växtnäringsutsläpp, 

passade Håkan på att dela 

med sig av sina erfarenheter: 

– N-Sensorn är den absolut bästa tekniska 

investering jag gjort någonsin! 

Även ekonomiska fördelar 

Även utan investeringsstöd betalar sig en 

investering i en Yara N-Sensor på mindre 

än 5 år om man odlar cirka 150 hektar 

spannmål och oljeväxter. Kalkylen varierar 

givetvis beroende på förutsättningarna. 

Exempel på poster som kan tas med i 

en kalkyl är: 

• Ökad tröskkapacitet med 12-20 procent 

• Mindre liggsäd 

Bästa bönderna. Håkan och Teri Lee Eriksson fick Världsnaturfondens 

(WWF) diplom och 10 000 euro i pris för utmärkelsen 

”Årets Östersjöbonde”. Deras användning av Yara N-Sensor var 

en viktig anledning till utmärkelsen. 

• Ökad skörd med bibehållen eller minskad 

kvävegiva (genomsnitt 3,1 procent 

enligt 186 försök) 

• Jämnare kvalitet 

• Jämnare mognad 

Använd gärna kalkylverktyget som finns 

på www.agrovast.se/precision/ för att beräkna 

lönsamheten på din egen gård. 

Ansök innan du köper 

Investeringsstödet söks hos Länsstyrelsen 

i det län där du är verksam. Man kan få 

upp till 30 procent av investeringen i stöd 

(normalt erhålls 25 procent). Som investering 

räknas inköp av en Yara N-Sensor, 

installationsarbete samt allmänna kostnader 

som är kopplade till investeringen. 

Ansökan måste göras före köpet. Respektive 

Länsstyrelse gör en prioritering mellan 

ansökningarna. Det betyder att alla 

som söker inte får stödet beviljat. Kontakta 

därför din Länsstyrelse i förväg och hör 

hur stor chansen är. Tänk också på att 

handläggningstiden ibland kan vara lång, 

så sök i god tid. 


inger.hylten-cavallius@yara.com

Mantrac Pro – ett strå vassare 

YaraVita Mantrac Pro ersätter denna säsong YaraVita Mantrac Optiflo. Nya Mantrac Pro spetsar 

manganeffekten, men framför allt har Mantrac Pro bättre lagrings- och hanteringsegenskaper tack 

vare en helt ny formulering. 

År 2007 skickade vi ut en förfrågan till alla 

marknader vilka förbättringar som stod 

högst på önskelistan för vårt bladgödslingssortiment 

YaraVita. Svaret var kristallklart. 

Ett hett önskemål var att lagrings- 

och hanteringsegenskaperna för 

produkterna skulle förbättras ytterligare. 

Det blev startskottet för produktutvecklingen 

av Mantrac. 

Sparar dyrbar tid 

Under förbättringsarbetet byttes samtliga 

komponenter i den ursprungliga suspensionen 

ut. Det resulterade i en helt ny typ av formulering 

av Mantrac Pro – den första produkten 

i en ny generation bladgödselmedel. 

Den nya formuleringen gör att dunken 

töms snabbare. Förpackningen är också 

lättare att rengöra från produktrester. Tiden 

som sparas betraktas som en stor fördel 

av de lantbrukare som testat Mantrac 

Pro i olika länder, speciellt när man använder 

stora volymer. 

Förra året gjordes en studie i England där 

lantbrukare fick rangordna de viktigaste 

egenskaperna för bladgödselmedel. ”Enkel 

att använda” var den i särklass viktigaste 

egenskapen. Här passar Mantrac Pro 

in som hand i handske. 

Stabil för lagring 

Nya förtjocknings- och stabiliseringsmedel 

gör att Mantrac Pro håller sig stabilare 

under längre tid än vad som tidigare var 

möjligt (figur 1). Produkten kan därför 

lagras under längre tid än den förra produkten 

Mantrac Optiflo. 

Nya Mantrac Pro innehåller också ett nytt 

dispergeringssystem. Det gör att suspensionen 

fördelar sig jämnt och snabbt när 

den blandas med vatten i spruttanken. 

Mantrac Pro 

Formulering: Suspension 

Koncentration: 500 g Mn/l 

Form: Mangankarbonat, 

MnCO3 Återförsäljare: Lantmännen 

Rekommendationer: Se etiketten 

samt Lantmännens Fälthandbok 

Tankblandningar: Se www.tankmix.com 

Det ökar också möjligheterna för tankblandningar. 

Bättre manganeffekt 

I fjol gjordes två försök i Sverige där nya 

Mantrac Pro jämfördes med gamla 

Mantrac Optiflo. Båda försöken placerades 

på jordar känsliga för manganbrist 

och med pH-värden över 7. 

I vårkornförsöket på Östryftes gård på 

Gotland uppträdde tyvärr inga synliga 

bristsymptom. Men grödan måste ändå 

ha lidit av en dold manganbrist eftersom 

mangansprutning med både Mantrac Pro 

och Mantrac Optiflo gav 5 procent skördeökning. 

Däremot var bristsymptomen 

starka i vårveteförsöket på Lyngby gård 

utanför Kristianstad i Skåne (figur 2). Där 

Viskositet 

Bättre lagring 

Mangan kan också tillföras 

med grödspecifika 

bladgödselmedel 

Spannmål: YaraVita Gramitrel 

Mn, Mg, Cu, Zn, N 

Oljeväxter: YaraVita Photrel 

Mn, Mg, S, B, Mo 

Potatis: YaraVita Solatrel 

Mn, P, K, Mg, Ca, Zn 

gav Mantrac Pro en högre skörd än 

Mantrac Optiflo. Vår erfarenhet så här 

långt är att Mantrac Pro är ett strå vassare. 


inger.hylten-cavallius@yara.com 

Mantrac 

Optiflo 

Mantrac Pro 

Lagringstid 0–24 månader 

Figur 1. Nya Mantrac Pro har en bättre produktstabilitet än gamla Mantrac Optiflo och klarar 

därför lagring betydligt bättre över tiden. Viskositeten förändras mindre. 

Relativskörd, % 

115 

110 

105 

100 

100 

Ett snäpp bättre skörd 

108 

95 

Obehandlat Mantrac Optiflo Mantrac Pro 

Figur 2. Mantrac Pro gav högre skörd än Mantrac Optiflo i vårveteförsöket på Lyngby gård i Skåne. 

Den heldragna linjen visar manganbristsymptomen den 29 juni. Den första behandlingen utfördes 

i 3–4–bladstadiet, andra behandlingen 7 dagar senare och tredje behandlingen 21 dagar efter första 

sprutningen. Dosen var 1 l/ha med respektive produkt. 

112 

30 

20 

15 

10 

Bristsymptom, % bladyta 


NPK oftast bättre än NP till vårkorn – varför? 

Det finns ingen entydig förklaring till varför gödsling med NPK oftast ger större skördeökning i 

vårkorn än gödsling med NP. Det går däremot att finna olika faktorer som enskilt eller i samverkan 

kan påverka gödslingseffekten. 

Under åren 2005-2008 har många försök 

med NPK-produkter med olika fosforinnehåll 

genomförts i vårkorn. Resultaten 

från dessa försök har redovisats tidigare i 

Växtpressen. Vi har lärt oss att skördeökningen 

för NPK-tillförsel blir större ju 

sämre fosforstatus det är i jorden och ju 

mer fosfor som tillförs. Detta är som förväntat. 

Men försöken har också visat att 

NPK oftast är bättre än NP (figur 1). När 

kalium är med blir skörden högre. Detta 

gäller också på lite styvare lerjordar som 

innehåller mycket kalium. 

Nya försök för att utreda 

betydelsen av kalium 

Eftersom förklaringen till skördeskillnaderna 

mellan NP och NPK inte bara går 

att finna i markens innehåll av kalium, 

har nya försök lagts ut. Syftet är dels att 

förklara skillnaderna och dels att finna 

optimal tillförsel av kalium. I planen ingår 

därför NPK-, NP- och NK-produkter med 

olika P- och K-innehåll. Eftersom det kalium 

som ingår i NPK är i formen kaliumklorid, 

har vi spekulerat i om klor kan ha 

någon betydelse. Därför ingår också ett 

led med NP kombinerat med kalciumklorid. 

Vi har nu två års resultat från denna försöksserie. 

Försöken visar fortfarande att 

NP inte är lika bra som NPK. Dessutom 

kan man i medelvärdesberäkningen se 

tendenser till att produkter med högre kalihalt 

är något bättre än produkter med 

mindre mängd kalium. Ett annat mycket 

intressant resultat är att NP plus kalciumklorid 

oftast fungerat lika bra som NPK! 

kg/ha 

NPK ger ofta större skördeökning än NP 

800 

600 

400 

200 

Ett av de nya försöken låg på Brunnby gård utanför Västerås. 


0 

17 kg P + 19 kg K 18 kg P 

Figur 1. Skördeökning uppdelad på P-AL-klasser, 25 försök 2005-2007. NPK-gödselmedel som 

NPK 24-4-5 (vänstra staplarna), ger ofta större skördeökning än NP, i detta fall NP 27-5. Detta 

gäller även när jorden innehåller mycket kalium, till exempel på styva lerjordar. 

Flera olika faktorer påverkar 

Det går inte att finna en enskild anledning 

till varför NP ofta fungerar sämre, utan 

flera faktorer kan var och en för sig eller i 

samverkan orsaka detta: 

1. Ett faktiskt behov av kalium. På riktigt 

lätta jordar med mycket låga K-ALvärden 

finns för lite kalium och gödsling 

med näringsämnet ökar skörden. 

På de försöksplater där jorden har 

mycket lågt innehåll av kalium har 

skördeökningen varit större ju mer kalium 

som tillförts. 

2. Låg K/Mg-kvot. Trots att det finns kalium 

i marken konkurrerar magnesium ut kalium 

vid växtroten. Tillräcklig mängd kalium 

kan då inte tas upp. Det finns en 

korrelation mellan kaliumeffekt och kvot. 

3. Kloreffekt. Vi vet ännu inte om det är 

så att klor behövs som näringsämne eller 

om det bara rör sig om en sekundär 

effekt, dvs att klor som är en negativ 

jon kan öka upptaget av andra joner 

vid roten. 

4. Samverkanseffekt vid upptag. Speciellt 

vid radmyllning har man tidigare 

sett att det är positivt att tillföra de olika 

näringsämnena tillsammans i väl 

avvägda mängder och på ett lämpligt 

avstånd från fröet. 

NPK höjer inte bara skörden 

utan förbättrar också kvaliteten! 

Förutom den skördehöjande effekten av 

NPK får man ofta också bättre kvalitet vid 

NPK-tillförsel. 

Fosfor ger snabbare utveckling, tidigare 

mognad och lägre vattenhalt vid skörd. Det 

kan röra sig om flera dagars tidigare mognad 

om man jämför NPK med N eller NK. 

Kalium (som Kaliumklorid) påverkar tusenkornvikt, 

rymdvikt och maltutbyte 

positivt. Där kalium haft positiv effekt på 

skörden har också kvaliteten förbättrats. 

Försöksserien fortsätter 

Vi kommer att undersöka frågan vidare 

under 2011. Försöksserien läggs ut ytterligare 

ett år. Dessutom kommer vi att analysera 

plantprover från alla tre åren. På så 

sätt kan vi få en uppfattning om vilket eller 

vilka ämnen som tagits upp av växten 

och påverkat skörd och kvalitet. Resultaten 

redovisas här i Växtpressen nästa år. 



P-AL 8

Ge betan bor i vår 

Under de senaste två åren har antalet betfält med borbrist ökat dramatiskt. Bristerna kan förorsaka 

stora skördeförluster. Dessutom drabbas betor med kraftig borbrist av hjärtröta och förlorar 

sin lagringsduglighet. 

Enstaka fält med borbrist har alltid förekommit. 

– Men under säsongen 2009 var antalet 

fält med uttalade bristsymptom alarmerande 

många, berättar Per-Olof Persson, 

betkonsulent vid Nordic Sugar. 

Toppen på isberget? 

Han uppskattar att han själv och kollegorna 

på Nordic Sugar 2009 var ute och besiktigade 

ca 50 fält med tydliga brister. Men det kan 

vara toppen på isberget, för hur många fält 

med brist som inte betkonsulenterna besökt 

är omöjligt att bedöma. Under säsongen 

2010 var antalet besökta fält något färre, men 

problemen var fortsatt stora. 

Bor är livsnödvändigt 

i sockerbetor 

Växternas behov av bor är ganska litet. Bor 

är ett mikronäringsämne. Men det är ett 

livsnödvändigt sådant och vissa grödor, 

främst sockerbetor och kålväxter såsom 

raps, är känsliga för borbrist. 

Bor är svårrörligt i växten och bristsymptomen 

ses först i tillväxtpunkten. Nybildningen 

av celler i betnacken störs och de 

yngre bladen gulnar först, sedan mörknar 

de och dör. Så småningom uppkommer 

en torröta som sprider sig ner i roten. 

Symptomen kallas hjärtröta (se foto). De 

äldre, yttre bladen ljusnar. Efterhand bildas 

vissna partier. 

Jordens leverans varierar 

Hur mycket bor marken kan leverera varierar 

mellan olika jordar. Lätta jordar 

innehåller mindre bor än lerjordar. Bortalet 

ger ett mått på hur mycket tillgängligt 

bor som finns i jorden. Generellt gäller att 

om bortalet är under ca 1,0 bör sockerbetorna 

gödslas med bor. 

Men även andra faktorer har betydelse. 

Årsmånen spelar stor roll. Torka hämmar 

upptaget, medan riklig nederbörd kan 

medföra att bor lakas ut ur profilen. Vid 

höga pH-värden i marken sker i stället en 

fastläggning och tillgängligheten minskar. 

Störst problem på sämre jord 

– De uttalade bristerna ser vi främst på lite 

sämre jordar. Mest på moränjordar till exempel 

i Mellanskåne, på Österlen och i Halland, 

förklarar Per-Olof Persson. 

Per-Olof Persson är 

betkonsulent och tillbringar 

mycket tid i 

sockerbetsfälten. Han 

är orolig för ökad förekomst 

av borbrist. 

– Aldrig under mina 

33 år i sockernäringens 

tjänst har problemen 

varit så stora som 

nu, konstaterar han. 

Det är inte alltid hela fältet lider av brist, 

utan delar eller fläckar kan vara drabbade. 

En fläck med borbrist syns på avstånd 

som en ljusare del i fältet (se foto), eftersom 

de äldre bladen också gulnar efterhand. 

Ofta uppträder symptomen på höjder 

med dålig vattenhållande förmåga 

eller där pH är högt. Men det är inte alltid 

förutsägbart var bristerna förekommer. 

Borgödslingen har minskat 

Brister uppkommer speciellt under torrra 

förhållanden och de två senaste säsongerna 

har varit ganska torra. Men 

detta är sannolikt inte hela svaret. Att 

tillförseln av bor till betor och andra 

grödor i växtföljden minskat har också 

stor betydelse. Per-Olof påminner om 

att vanliga gödselmedel förr till sockerbetor 

var PK med bor, Bor-Kalksalpeter 

Hjärtröta i sockerbetor är känt sedan länge, men 

har fram till för några år sedan varit en relativt 

sällsynt företeelse. Borbrist kan ge stora skördesänkningar. 

Vid kraftig brist kan betskörden halveras. 

Typiska symptom är att de yngre bladen 

mörknar och dör. De äldre bladen ljusnar och får 

efterhand vissnande partier. 

och Chilesalpeter. Även oljeväxterna 

tillfördes bor i form av PK, Kalksalpeter 

och/eller NPK 20-3-5 med svavel 

och bor. Nuförtiden finns ju ProBeta 

NPK, men alla använder inte denna. En 

kvalificerad gissning är att endast ca 

25–30 procent av alla betfält tillförts 

bor under de senaste åren. 

ProBeta täcker borbehovet 

Sockerbetor är ofta den mest lönsamma 

grödan för sydsvenska lantbrukare. Betorna 

ger stora intäkter, men odlaren har 

också stora kostnader per hektar. 

Ofta drabbas delar av fältet av borbrist. Dessa områden syns som ljusare fläckar. 

forts. nästa sida 


Spannmålspriserna styr gödselpriset 

Världens konsumtion av spannmål är idag större än produktionen. Det genererar en hög global 

efterfrågan på spannmål och naturligtvis ett bra spannmålspris. Behovet av växtnäring ökar därför 

men samtidigt är produktionskapaciteten fullt utnyttjad, vilket driver upp priserna på växtnäring. 

Vår starka svenska krona håller dock tillbaka priserna på mineralgödsel. 

Under 2007 och 2008 var det ett mycket 

stort fokus på världens livsmedelsförsörjning 

och ökande livsmedelspriser. En stark 

världsekonomi gav en stor efterfrågan. 

Detta drevs inte minst av förändrad diet i 

utvecklingsländer och produktion av bioenergi. 

Under andra halvan av 2008 och 

2009 slog finanskrisen till med full kraft, 

men med hjälp av gynnsamt väder blev det 

trots allt rekordskörd under 2009. Skörden 

2010 blev sämre på grund av torka i Ryssland 

och lägre intensitet i odlingen. Den 

globala skörden av vete 2010 var 6 procent 

lägre än 2009, 2/3 av minskningen kom i 

Ryssland och omgivande länder. Men produktionen 

sjönk även i resten av världen. 

Lager för 70 dagar 

Konsumtionen av spannmål påverkas också 

av det ekonomiska läget, men jämfört med 

produktionen är den väldigt stabil. Vi måste 

forts. från sid 13 

– Det är därför alltid lönsamt att ta goda 

skördar, menar Per-Olof Persson. 

En väl balanserad växtnäringstillförsel är 

en viktig faktor. Odlingssäkerheten är 

viktig. Därför rekommenderar Nordic 

Sugar ProBeta. Då vet man att betans behov 

blir tillfredsställda och risken för 

bor- eller manganbrist minskar. Att an- 

få mat även i kristider och världens befolkning 

ökar hela tiden. Konsumtionen ökar 

med cirka 2 procent per år. Som framgår av 

figur 1 är konsumtionen av spannmål just nu 

större än produktionen. Detta resulterar i att 

lagren sjunker och just nu räcker världens lager 

till knappt 70 dagars konsumtion. 

Öka produktionen med 5 % 

För att balansera konsumtionen behöver 

produktionen under 2011 öka med 5 procent 

jämfört med 2010. Vi har tidigare sett 

produktionsökningar på denna nivå. Detta 

har uppnåtts genom att använda mark 

som legat i träda, genom att använda outnyttjad 

produktionskapacitet för mineralgödsel 

samt gynnsam väderlek. Träda 

och outnyttjad gödselkapacitet finns just 

nu inte i någon väsentlig omfattning. Hur 

blir det med vädret? Detta är idag den huvudsakliga 

osäkerhetsfaktorn. 

2300 

2250 

2200 

Produktion 

+2% 

} +5% 

2150 

2100 

2050 

2000 

1950 

1900 

1850 

1800 

Konsumtion 

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012F 

Figur 1. Konsumtionen av spannmål är idag större än produktionen. Konsumtionen 

ökar med cirka 2 procent per år. Produktionen 2011 behöver öka 

med 5 procent jämfört med 2010 för att balansera konsumtionen. Källa: 

USDA, november 2010. 

Miljoner ton 


Produktionen av spannmål måste öka 

vända ProBeta är enkelt och enligt de beräkningar 

som gjorts betalar skördeökning 

och andra fördelar merkostnaden 

för produkten. 



900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Urea fob 

Svarta 

havet 

Produktionen 2011 kommer troligen att 

vara lägre än konsumtionen, även om vi 

skulle få världens tredje största skörd någonsin. 

Samtidigt ser vi rapporter om extremt 

ogynnsamt väder – översvämningar i 

Queensland i Australien och kraftiga regn 

med jordskred i Brasilien. Men det kan hända 

mycket under de närmaste månaderna. 

Bra spannmålspriser 

Spannmålspriserna är i skrivande stund 

(mitten av januari) rekordhöga och stigande. 

Även priserna för nästa års skörd är på en 

mycket hög nivå. Det är först fram i juli som 

vi verkligen börjar bli säkra på hur stor 2011 

års skörd blir, men med de analyser som 

finns tillgängliga just nu, ser det ut som att 

spannmålspriserna kommer att fortsätta att 

vara på en bra nivå även under 2011/12. Annars 

skulle dagens priser för nästa års skörd 

inte vara på den nivå de är. 

Kinas exporttull påverkar ureapriset 

USD/ton Exporttull 

Exporttull 

Juli 

Okt 

Jan 08 

Apr 

Juli 

Okt 

Jan 09 

Apr 

Juli 

Okt 

Jan 10 

Apr 

Juli 

Okt 

Jan 11 

Apr 

Juli 

Okt 

200 % 

180 % 

160 % 

140% 

120 % 

100 % 

80 % 

60 % 

40 % 

20 % 

0 % 

Figur 2. Kina varierar exporttullen (brun linje) för urea. Den är 

antingen 7 procent eller 110 procent. Ureapriset (röd linje) 

påverkas av kinesisk exporttull (Urea fob Svarta havet). 

ProBeta täcker borbehovet 

• YaraMila ProBeta innehåller 0,1 % bor. 

• Med 120 kg N/ha får betan 0,8 kg B/ha. 

• Den mängden täcker betans B-behov. 

• ProBeta ger även svavel, magnesium 

och mangan vilket ökar odlingssäkerheten 

ytterligare.

Hur stora skördarna blir i världens stora vetedistrikt får en direkt påverkan på det 

globala spannmålspriset vilket i sin tur påverkar gödselpriset. Bilden från Belle Plaine, 

Saskatchewan i Kanada. 

Men en bra nivå behöver inte innebära att 

priserna ligger runt 2 kronor per kilo. 

Även ett pris på 1:50 är bra jämfört med 

nivåerna för ett och ett halvt år sedan. Priser 

på denna nivå gör att det är lönsamt 

att odla spannmål och att lantbrukare 

runt om i världen är villiga att satsa på 

sina grödor. Om denna analys är korrekt, 

kommer det att vara stor efterfrågan på 

mineralgödsel under det kommande året. 

Exportstopp från Kina 

Kina är idag en stormakt på nästan alla 

områden och detta gäller även mineralgödsel. 

Totalt produceras 150 miljoner 

ton urea i världen, och av detta produceras 

cirka 55 miljoner ton i Kina. 

Kina exporterar 4-5 miljoner ton urea per år. 

För att styra exporten arbetar Kina med 

exporttull på urea. Från december 2010 

till juni 2011 kommer tullen att vara 110 

procent. Under juli 2011 till oktober sänks 

tullen till 7 procent varefter den åter höjs 

till 110 procent. Detta innebär att exporten 

från Kina huvudsakligen sker under 

juli-oktober. Under resten av året är det i 

princip exportstopp. Detta påverkar naturligtvis 

världsmarknadspriset på urea, 

men vi har ännu inte sett de extrema prisuppgångarna 

vi såg under 2008. Exporten 

under perioder med låg tull har hittills varit 

tillräckligt stor för att undvika extrema 

prisrusningar (figur 2). Kina har liknande 

exporttullar även för fosforprodukter. 

Kvävepriset drivs av efterfrågan 

I juli 2010 kostade ett kilo kväve strax 

under 8 kronor. Under hösten var efterfrågan 

mycket stor på kväve och annan 

mineralgödsel. Kraftiga ökningar i spannmålspriset 

skapade denna stora efterfrågan. 

All tillgänglig produktionskapacitet 

utnyttjas i dagens marknadssituation för 

fullt, men utbudet räcker inte för att fullt 

ut balansera efterfrågan. Marknaden drivs 

idag av efterfrågan. Detta gör att ett kilo 

kväve idag kostar cirka 11 kronor. 

Överbokade NPK-fabriker 

Även för fosfor och kalium har vi sett en 

mycket stark efterfrågan under hösten och 

USD/mt 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

priserna har ökat. Våra NPK-fabriker har 

varit konstant överbokade och som det ser 

ut just nu kommer situationen att vara 

densamma fram över årets vårbruk. Fosformarknaden 

domineras av producenter i 

Nordafrika och Marocko, men även Ryssland 

är en betydande producent. Yara har 

en fosforgruva i Siilinjärvi i Finland, men 

en stor del av vårt fosforbehov köps in på 

världsmarknaden. För kalium har Yara 

inga egna gruvor, utan all kalium köps in. 

Valutan påverkar priset 

Vår svenska krona har stärkts kraftigt under 

förra året. Den 15 januari 2011 kostade 

en euro 8:92 svenska kronor, den lägsta 

växelkurs vi haft på mycket länge. En 

USA-dollar kostade samtidigt 6:66 kronor. 

De globala spannmåls- och mineralgödselmarknaderna 

är dollarmarknader. 

Alla priser är i US-dollar, så det är växelkursen 

gentemot dollarn som har störst 

påverkan på prisnivån för mineralgödsel. 

Men tittar vi på priserna i Europa så är det 

naturligtvis en mycket stark koppling 

mellan priserna i euro och i svenska kronor. 

Dollarn påverkar europriset och europriset 

styr priset i svenska kronor. 

Från 1 juli 2010 till 15 januari 2011 har 

den svenska kronan stärkts med cirka 15 

procent gentemot dollarn. Alla kostnader 

är naturligtvis inte i dollar. Våra fabriker 

har kostnader i euro och i Sverige är kostnader 

för terminaler, transporter m.m. i 

svenska kronor. Men priserna på mineralgödsel 

hade varit betydligt högre om inte 

kronan stärkts. 

Mogens Erlingson 

mogens.erlingson@yara.com 

Urea fob Black Sea (N) DAP fob Tampa (P) MOP fob Vancouver (K) 

0 

Jan-06 Jan-07 

N-, P- och K-priserna på väg upp 

Jan-08 Jan-09 Jan-10 Jan-11 

Figur 3. Den globala prisutvecklingen för N (blå linje), P (grön linje) och K (orange linje) som 

urea, DAP och MOP. Källa: Internationella publikationer. 



Använd Kalksalpeter till huvudgivan. Speciellt om det är kallt 

eller torrt när du ska gödsla. Eller om det är fråga om tunga 

lerjordar. Nitratkvävet har en säker och snabb effekt. Priset gör 

Kalksalpeter åter till den lönsammaste produkten för att säkra 

spannmålsskörden. Mer på www.yara.se/kalksalpeter. 

Snart dags!

Växtpressen - nr. 1/2011 - Yara

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?