Se denna fil för mer info om kursen, PBL och hur man anmäler sig.

Välkommen på
Kurs i plan- & bygglagen
Hässleholm 2 feb 2012
Besöksadress Nils Bjelkegatan 4 B • Postadress Box 1013 • 221 04 Lund • 046/33 56 51 • mobil 0733/204 777 •
kansli.skane@naturskyddsforeningen.se • Hemsida: www.skane.naturskyddsforeningen.se
Ge oss kraft
att förändra
pg. 9 98 37-7
Sedan den 2 maj 2011 har vi en ny plan- och bygglagsstiftning i Sverige. Naturskyddsföreningen
kommer därför att anordna en utbildning i den nya plan- och bygglagen
vilken vänder sig till föreningens medlemmar i Skåne och Blekinge.
Kursen kommer att hållas i Studiefrämjandets lokaler i Hässleholm, Första Avenyn 12
torsdagen den 2 februari 2012 kl 18:00-21:30. Kursen är gratis.
Upplägg
Föredragshållare är Emma Millberg, jurist vid Naturskyddsföreningen och Jonas
Christensen från Ekolagen som bl.a. tagit fram Naturskyddsföreningens handlednig
till plan- och bygglagen som finns att ladda ned gratis som pdf-fil här: http://
naturskyddsforeningen.se/medlemssidor/material-och-verktyg/handledningar/plan-ochbygglagen/
Under kursen kommer följande ämnen att beröras:
- Introduktion till plan- och bygglagstiftningen (läs gärna introduktionen på nästa sida)
- Genomgång av översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelse
- Genomgång av när bygglov och marklov krävs
samt vad som ska vägas in i bedömningen
- Plan- och bygglagens förhållande till
miljöbalken
- Miljökonsekvensbeskrivning för planer
- Möjlighet att delta i processen och
överklagande av kommunens beslut
Anmälan & mer information:
Förhandsanmälan är obligatorisk och görs till
magnus.billqvist@naturskyddsforeningen.se.
Först till kvarn, begränsat antal platser.

Vad är plan- och bygglagen?
Sedan den 2 maj 2011 har Sverige en ny plan- och bygglagstiftningen. Kursen i den nya plan- och bygglagen
syftar till att ge en förståelse för plan- och bygglovssystemet och hur man kan engagera sig för att försöka
påverka markanvändningen i en kommun. Nedan ges en mycket kort och förenklad presentation av de viktigaste
delarna i plan- och bygglagstiftningen.
Översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser samt regionplan är de planinstrument som finns i plan- och
bygglagen. Varje kommun måste ha en översiktplan som täcker hela kommunens område och om pekar ut hur
kommunen tänker sig att mark- och vattenområden i kommunen ska användas. Översiktplanerna är inte rättsligt
bindande men spelar stor roll då den speglar kommunens intentioner. Detaljplaner reglerar bebyggelse och
bebyggelseutveckling inom ett område. De är rättsligt bindande på så sätt att marken inte får användas i strid
med vad som sägs i planen. Detaljplanen tvingar inte att någon ska bygga exempelvis ett hus men lite förenklat
kan man säga att om någon ansöker om bygglov för att bygga ett bostadshus så har den rätt att få bygglov om
huset placeras där planen utpekar att bostadshus får bebyggas. Områdesbestämmelser liknar lite detaljplaner
men är inte rättsligt bindande på samma sätt då de inte ger en garanterad byggrätt. Alla frågor kan inte heller
regleras genom områdesbestämmelse. Syftet med områdesbestämmelser är att säkerställa att intentionerna i
en översiktsplan uppnås eller att ett riksintresse tillgodoses.
Bygglov, rivningslov och marklov är de typer av lov som regleras i plan- och bygglagen. Lite slarvigt kan man
översätta uttrycket lov med tillstånd, t.ex. till att få uppföra en byggnad eller att få riva densamma.
Plan- och bygglagen är en lagstiftning som ska väga en mängd olika intressen, både enskilda och allmänna,
mot varandra. Hela plan- och bygglagen kan sägas gå ut på att väga behovet av att förverkliga olika allmänna
intressen, mot de intressen och behov som den enskilde (enskilda) fastighetsägaren kan tänkas ha. I lagen
anges vilka intressen som det ska tas hänsyn till vid olika slags prövningar (planläggning, lokaliseringsprövning,
bygglovsprövning respektive prövning i andra ärenden). Ofta handlar det också om situationer där olika,
konkurrerande, allmänna intressen ställs mot varandra, t.ex. kan intresset av att uppföra nya bostäder ställas
mot intresset att bevara värdefull jordbruksmark eller områden med höga naturvärden.
Varför ska man kunna PBL och dess
rättliga processer?
Naturskyddsföreningen kan vara aktiv under planprocessen, och
i vissa fall har föreningen också rätt att överklaga. Att ha grepp
om överklagandeprocessen är därför viktigt; missar man t.ex.
att ge in ett visst skriftligt yttrande under detaljplaneprocessen
så kan man senare inte överklaga. Det tjänar heller inget till att
överklaga ett beslut som inte kan överklagas, eller där man själv
inte har rätt att överklaga. Det är också helt avgörande att man
överklagar inom tidsfristen.
Plan- och bygglagen har nära kopplingar till miljöbalken, det
gäller bland annat kraven på de miljökonsekvensbeskrivningar
som vid vissa tillfällen ska finnas i en detaljplan. Vidare ska
kommunerna säkra att de miljökvalitetsnormer som följer av
miljöbalken efterlevs. Genom detaljplaneprocessen kan man
också upphäva strandskydd. Samtliga dessa tre är exempel på
frågor som Naturskyddsföreningen kan ha särskild anledning
att bevaka när hemkommunen planlägger mark- och
vattenanvändningen enligt plan- och bygglagen.
Handledningen finns att ladda ned gratis som pdf-fil här:
http://naturskyddsforeningen.se/medlemssidor/material-ochverktyg/handledningar/plan-och-bygglagen/
Handledning
Plan- och bygglagen
– en vägledning
Besöksadress Nils Bjelkegatan 4 B • Postadress Box 1013 • 221 04 Lund • 046/33 56 51 • mobil 0733/204 777 •
kansli.skane@naturskyddsforeningen.se • Hemsida: www.skane.naturskyddsforeningen.se