Förtroendevaldas rättigheter - Naturvetarna
Förtroendevaldas rättigheter - Naturvetarna
Förtroendevaldas rättigheter - Naturvetarna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FACKLIG HANDBOK<br />
om<br />
förtroendevaldas <strong>rättigheter</strong> och<br />
skyldigheter enligt lag och avtal<br />
Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter,<br />
<strong>Naturvetarna</strong>, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer
INNEHÅLL<br />
Facklig handbok om förtroendevaldas <strong>rättigheter</strong> och skyldigheter i lag och avtal<br />
1. Inledning.............................................................................................................. 3<br />
2. Det lokala fackliga uppdraget ........................................................................... 3<br />
3. Förtroendemannalagen - Lag om facklig förtroendemans ställning på<br />
arbetsplatsen ........................................................................................................... 4<br />
Lagens giltighet ........................................................................................... 4<br />
Definition av fackligt arbete ........................................................................ 4<br />
Antal förtroendemän och skälig tid ............................................................. 5<br />
Ledighet för fackligt uppdrag ...................................................................... 5<br />
Rätt till ledighet 6 § 5<br />
Rätt till betald ledighet 7 § 5<br />
Fackliga kurser 5<br />
Ledighet för fackligt uppdrag utan lön 6<br />
Tolkningsföreträde....................................................................................... 6<br />
4. Centrala kollektivavtal....................................................................................... 6<br />
Kommunal sektor (AFF 76/LAFF 76)......................................................... 6<br />
Fortlöpande ledighet 6<br />
Ledighet vid vissa tillfällen 7<br />
Statlig sektor................................................................................................ 7<br />
Avtal om fackliga förtroendemän 7<br />
ALFA 7<br />
Samverkan för utveckling 7<br />
Privat sektor................................................................................................. 7<br />
© AkademikerUtbildning, juni 2009 2 (7)
1. Inledning<br />
Denna fackliga handbok vänder sig i första hand till dig som är lokalt förtroendevald.<br />
Handboken är gemensam för Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter,<br />
<strong>Naturvetarna</strong>, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Ingenjörer – alltså de sex Saco-förbund som<br />
äger AkademikerUtbildning. Läs mer om bolaget på www.akademikertjanst.se.<br />
Vi har valt att ta upp några av de vanligaste frågorna kring vilka <strong>rättigheter</strong> och skyldigheter du har<br />
som fackligt förtroendevald. Vi går däremot inte närmare in på de olika fackliga uppdragen som finns<br />
inom varje förbund.<br />
2. Det lokala fackliga uppdraget<br />
I uppdraget som facklig förtroendeman ingår att företräda medlemmarna i olika frågor och<br />
sammanhang. Fackliga organisationer/förbund skiljer sig åt i uppbyggnaden av den inre<br />
organisationen. Ditt förbunds struktur styrs i grunden av förbundets stadgar. Sedan byggs<br />
organisationen vidare för att med en ändamålsenlig uppbyggnad på bästa sätt kunna företräda<br />
medlemmarna.<br />
Utförligare information om ditt förbunds organisation och uppbyggnad finns på förbundets webbplats.<br />
Som lokal facklig företrädare kan du ha många olika roller.<br />
• Företrädare, partner, problemlösare<br />
Du företräder medlemmarna gentemot arbetsgivaren men du uppmuntrar dem också att ta<br />
egna initiativ i sina kontakter med arbetsgivaren. Du ger medlemmarna stöd och driver olika<br />
frågor fram till resultat. Du är den samtalspartner och det bollplank som medlemmen och<br />
arbetsgivaren behöver för att utveckla verksamheten<br />
• Ambassadör<br />
Du är förbundets och Sacos ansikte utåt och bidrar till omvärldens syn på oss samtidigt som<br />
du ger våra yrkeskategorier en profil.<br />
• Samordnare<br />
Genom ditt fackliga arbete får du kunskap om det som händer på arbetsplatsen. Du samordnar<br />
och förankrar idéer för att påverka arbetsgivaren och verksamhetens utveckling.<br />
• Förhandlare<br />
I lokala medbestämmandeförhandlingar eller förhandlingar om t ex lokala kollektivavtal om<br />
löner eller arbetstid företräder du medlemmarna och ska bevaka och ta tillvara deras intressen.<br />
• Kunskapsförmedlare<br />
Din roll är att ta emot, bearbeta och föra informationen vidare. Du är på så sätt en viktig länk<br />
mellan medlemmar, arbetsgivare, förbunden, Saco och respektive central part.<br />
Det finns en styrka i att många har kunskap, så behåll den inte för dig själv!<br />
Det finns ofta lokala uppdelningar/uppdrag som gör att endast vissa roller passar in på just dig!<br />
© AkademikerUtbildning, juni 2009 3 (7)
3. Förtroendemannalagen - Lag om facklig förtroendemans ställning på<br />
arbetsplatsen<br />
De fackliga organisationerna garanterats en rätt att bedriva facklig verksamhet genom Lag (1974:358)<br />
om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Lagen brukar förkortas LFF, men eftersom den<br />
också kallas för Förtroendemannalagen använder man ibland förkortningen FML.<br />
Lagen är en grundförutsättning för att kunna utföra fackligt arbete. Oavsett om arbetet avser<br />
traditionella fackliga frågor, som förhandlingsarbete om löner och allmänna anställningsvillkor, eller<br />
om det är andra för organisationen viktiga frågor, exempelvis utbildnings-, professions- och<br />
yrkesfrågor. Förtroendemannalagen är en förutsättning för att umgänget mellan arbetsgivare och<br />
arbetstagarorganisationer ska kunna fungera ute på arbetsplatserna.<br />
Det är därför viktigt att alla som innehar fackliga uppdrag känner till lagens grundläggande<br />
bestämmelser och vilka <strong>rättigheter</strong> och skyldigheter man har som förtroendevald.<br />
Förtroendemannalagen innehåller några viktiga grundförutsättningar som särskilt bör uppmärksammas;<br />
definitionen av vad som är fackligt arbete, rätten till ledighet för att utföra uppdraget och<br />
rätten att utföra uppdraget med bibehållna anställningsförmåner, d v s lön från den egna arbetsgivaren.<br />
Lagen innehåller också ett utökat skydd mot uppsägningar och försämrade arbetsvillkor som en följd<br />
av det fackliga uppdraget.<br />
Lagens giltighet<br />
Det finns tre viktiga krav som måste vara uppfyllda för att en arbetstagare i lagens mening ska<br />
betraktas som facklig förtroendeman.<br />
Förtroendemannalagen gäller/omfattar endast:<br />
• Arbetsgivare som har kollektivavtal.<br />
• Den fackliga organisationen måste underrätta arbetsgivaren om vem som har ett fackligt<br />
uppdrag – först då börjar lagen gälla för den personen!<br />
• Lagen gäller endast den som är anställd hos arbetsgivaren.<br />
Definition av fackligt arbete<br />
Lagen gäller alla frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren på den egna arbetsplatsen. Det kan<br />
också uttryckas som ”med facklig verksamhet sammanhängande frågor”. I lagens mening har<br />
begreppet facklig verksamhet en vidsträckt innebörd.<br />
Naturligtvis är förhandlingsverksamheten i lagens mening det centrala. I förhandlingsarbetet ingår<br />
både förberedelse, genomförande och uppföljning. Sedan lagens förarbeten skrevs i början av 1970talet<br />
har det skett stora förändringar i arbetslivet och en mängd olika frågor tillkommit i relationen<br />
mellan parterna på arbetsmarknaden. Den fortlöpande utvecklingen påverkar vad som är att betrakta<br />
som facklig verksamhet.<br />
Så kallade ”inre föreningsangelägenheter” är inte facklig verksamhet i lagens mening. En<br />
återkommande fråga är om den fackliga organisationen kan ha möten på arbetstid. Medlemsmöten kan<br />
inte hållas på arbetstid med stöd av Förtroendemannalagen, eftersom lagen endast är tillämplig på<br />
den som är facklig förtroendeman! Det dock finnas regler i kollektivavtal om medlemsmöten på<br />
arbetstid.<br />
När det gäller styrelsemöten förhåller det sig lite annorlunda. Alla i styrelsen är ju att betrakta som<br />
fackliga förtroendemän - under förutsättning att alla är anmälda till arbetsgivaren! Möjligheten att ha<br />
styrelsemöte på arbetstid beror på vad som behandlas under mötet. Om innehållet är att betrakta som<br />
© AkademikerUtbildning, juni 2009 4 (7)
facklig verksamhet kan man hålla mötet på arbetstid, medan inre föreningsangelägenheter faller<br />
utanför lagens tillämpningsområde.<br />
Antal förtroendemän och skälig tid<br />
Vem som utses till det fackliga uppdraget bestäms utan förbehåll av den lokala arbetstagarorganisationen.<br />
Lagen innehåller inte heller några begränsningar när det gäller antalet förtroendemän.<br />
Det finns inte något hinder mot att organisationen anmäler många av sina medlemmar på en<br />
arbetsplats som fackliga förtroendemän. I praktiken får inte detta någon betydelse, eftersom lagens<br />
ledighetsregler förutsätter att den totala tiden som det fackliga arbetet får ta ska vara skäligt med<br />
hänsyn till förhållandet på arbetsplatsen.<br />
Ledighet för fackligt uppdrag<br />
Enligt förtroendemannalagen har en facklig förtroendeman rätt till den ledighet som behövs för att<br />
hon/han ska kunna utföra sitt fackliga uppdrag. Lagen skiljer på rätt till ledighet och rätt till betald<br />
ledighet.<br />
Rätt till ledighet 6 §<br />
Det finns inga regler som ger besked om exakt hur mycket tid som en facklig förtroendeman har rätt<br />
att vara ledig. Ledigheten ska vara skälig och lagen förutsätter att parterna enas om ledighetens<br />
omfattning. När man beräknar skälig ledighet ska man inte bara ta hänsyn till hur mycket tid själva<br />
uppdraget tar, utan också t ex skälig restid, raster och måltidsuppehåll.<br />
Ledighetens omfattning och förläggning bestäms efter överläggning mellan arbetsgivaren och den<br />
fackliga organisationen. Detta gäller både den fortlöpande ledigheten som behövs för det löpande<br />
fackliga arbetet och enstaka eller tillfälliga ledigheter för t ex facklig utbildning.<br />
Rätt till betald ledighet 7 §<br />
Alla fackliga uppdrag på den egna arbetsplatsen gentemot den egna arbetsgivaren får utföras med<br />
bibehållna anställningsförmåner. Det betyder att det fackliga arbetet jämställs med utfört arbete och<br />
medför alla <strong>rättigheter</strong> enligt gällande kollektivavtal.<br />
Så länge den fackliga insatsen på ett naturligt sätt anknyter till den fackliga verksamheten på den egna<br />
arbetsplatsen har förtroendemannen rätt till betald ledighet. Det gäller även om själva utförandet inte<br />
sker i omedelbar anslutning till arbetsplatsen! Man kan också få övertidsersättning om det beror på<br />
arbetsgivaren att arbetet utförts utanför ordinarie arbetstid. Arbetsgivaren ska också ersätta eventuella<br />
merkostnader som kan uppstå, exempelvis reseersättning - om det beror på arbetsgivaren att uppdraget<br />
utförs på annan ort än det egna arbetsstället.<br />
Fackliga kurser<br />
Deltagande i facklig utbildning är i princip att betrakta som facklig verksamhet och behandlas därför<br />
enligt förtroendemannalagens regelverk. Varje form av facklig utbildning som har direkt betydelse för<br />
verksamheten på arbetsplatsen ger rätt till betald ledighet. Den fackliga utbildningen ska dock vara<br />
relevant för det fackliga uppdraget. Ledigheten får inte ha större omfattning än vad som är skäligt med<br />
hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen och karaktären på förtroendemannens uppdrag.<br />
För mindre organisationer är det ofta inte möjligt att på central nivå utforma kursutbud som exakt<br />
motsvarar varje enskild kursdeltagares speciella behov och lokala uppdrag. Arbetsdomstolen (AD) har<br />
vid sådana tvister konstaterat att det ibland måste accepteras att utbildningen blir något vidlyftigare än<br />
vad som skulle vara motiverat i det enskilda fallet, om alternativ/mer lämplig utbildning inte står till<br />
förfogande.<br />
Det väsentliga syftet med utbildningen måste vara att stärka förtroendemannens förmåga att hantera<br />
frågor som uppkommer på den egna arbetsplatsen.<br />
© AkademikerUtbildning, juni 2009 5 (7)
Ledighet för fackligt uppdrag utan lön<br />
Centrala fackliga uppdrag, t ex i förbundsstyrelse, eller andra fackliga uppdrag som inte direkt har<br />
med den egna arbetsplatsen att göra ger rätt till ledighet, men inte rätt att få lön från arbetsgivaren.<br />
Statligt anställda förtroendemän har dock rätt till 10 dagars betald ledighet för centrala fackliga<br />
uppdrag enligt det statliga kollektivavtalet ALFA.<br />
Tolkningsföreträde<br />
Om arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen inte är överens om förtroendemannalagens<br />
tillämpning uppstår en tvist och den centrala fackliga organisationen kan utnyttja sitt<br />
tolkningsföreträde. Det betyder att den fackliga organisationen har rätt att bestämma hur lagen ska<br />
tillämpas under den tid som förflyter till dess tvisten avgjorts rättsligt. De tvister som avses är bl a<br />
tvister om ledighet och om bibehållna anställningsförmåner.<br />
Det är den fackliga organisationen som förfogar över tolkningsföreträdet och inte den enskilde<br />
förtroendemannen. Tolkningsföreträde läggs under skadeståndsansvar och först efter att arbetsgivare<br />
och arbetstagarorganisation vid överläggning eller motsvarande har konstaterat att man har skilda<br />
meningar och inte kan komma överens.<br />
Det är alltid förbundet centralt som avgör om tolkningsföreträde ska kunna utnyttjas.<br />
4. Centrala kollektivavtal<br />
Vänd dig därför till förbundet för råd om hur du/ni ska agera<br />
om en facklig företrädare inte får ledighet med lön!<br />
Kommunal sektor (AFF 76/LAFF 76)<br />
I kommuner och landsting finns ett centralt kollektivavtal, AFF/LAFF 76, som är ett anpassningsavtal<br />
till förtroendemannalagen.<br />
En viktig punkt i kollektivavtalet är att organisationen ska underrätta arbetsgivaren skriftligt om det<br />
fackliga uppdraget och så nära som möjligt ange uppdragets art. Kollektivavtalet innehåller även<br />
bestämmelse om att arbetsgivaren ska underrättas när uppdraget upphör eller till sitt innehåll<br />
väsentligen förändras. Tyvärr slarvas det en hel del med detta. Det finns anledning att årligen se över<br />
och aktualisera den lokala organisationens förtroendemannakår!<br />
Enligt förtroendemannalagen har den förtroendevalda rätt att disponera lokal eller motsvarande som<br />
fordras för det fackliga uppdraget. Kollektivavtalet kompletterar lagen och säger att<br />
förtroendemannen även ska ha tillgång till telefon hos arbetsgivaren. Det kan också finnas lokala<br />
kollektivavtal eller praxis om rätt att kopiera material och använda intern postdistribution.<br />
Fortlöpande ledighet<br />
Den lokala fackliga organisationen ska anmäla till arbetsgivaren vilka förtroendemän som behöver s k<br />
fortlöpande ledighet, dvs vara ledig för fackligt arbete på hel- eller deltid. En överenskommelse om<br />
detta ska träffas och protokollföras. När man beräknar hur mycket tid som kan behövas för det<br />
fortlöpande fackliga arbetet (s k facklig tid) utgår man från att tiden normalt inte överstiger 4 timmar<br />
per medlem och år. Denna lösning är av naturliga skäl mest förekommande vid stora arbetsplatser med<br />
många medlemmar och för förtroendevalda med omfattande uppdrag som tar mycket tid i anspråk.<br />
Inom större kommuner och landsting är det vanligt att Saco-förbunden ”lägger ihop” sin fackliga tid<br />
och på så sätt skapar utrymme för fackliga sekreterare på hel- eller deltid.<br />
© AkademikerUtbildning, juni 2009 6 (7)
Ledighet vid vissa tillfällen<br />
För förtroendemän som inte behöver fortlöpande ledighet för fackligt uppdrag bestäms den fackliga<br />
tidens omfattning och förläggning från fall till fall enligt lagens bestämmelser. Behov av enstaka eller<br />
tillfälliga ledigheter, för t ex facklig utbildning, ska anmälas till arbetsgivaren snarast eller om möjligt<br />
senast 14 dagar före ledighetstillfället. När det gäller ledighet för förhandlingar ska man ta hänsyn till<br />
vad lagen stadgar om förberedelsetid, genomförande och avslutning.<br />
Statlig sektor<br />
Avtal om fackliga förtroendemän<br />
För facklig verksamhet inom den statliga sektorn kompletteras förtroendemannalagen med Avtal om<br />
fackliga förtroendemän. För att man ska omfattas av avtalet gäller att man är anmäld som facklig<br />
förtroendeman hos sin arbetsgivare. En sådan anmälan ska vara skriftlig och om möjligt innehålla<br />
uppgifter om uppdragets art.<br />
En av de viktigaste frågor som avtalet behandlar är omfattningen på den ledighet som kan behövas för<br />
att fullfölja det fackliga uppdraget. Parterna har här varit eniga om att ledigheten bör motsvara en<br />
lokal facklig förtroendeman på heltid per helt 500-tal medlemmar i den lokala föreningen. Denna<br />
ledighet ska användas för fackliga frågor som ligger utanför det lokala förhandlingsarbetet t ex MBL<br />
och löneförhandlingar eftersom det är arbetsgivaren som förfogar över tidsåtgången för detta. Exempel<br />
på sådant som ligger inom ramen är när ni träffar medlemmar enskilt eller har medlemsmöten. När ni<br />
lägger upp strategier för ert arbete och när ni är på konferenser och utbildningar.<br />
Avtalet förtydligar dessutom er rätt till bibehållna anställningsförmåner och ersättningar under den tid<br />
ni arbetar fackligt samt ger er rätt att sitta ostört i myndighetens lokaler.<br />
ALFA<br />
I ALFA finns en bestämmelse som ger rätt till ledighet för fackligt förtroendemannauppdrag med<br />
högst tio arbetsdagar per kalenderår. Hit räknas vanligen ledighet för centrala uppdrag t ex ledamot i<br />
förbundsstyrelse eller förhandlingsdelegation, men det kan även gälla för enskilda utredningsuppdrag.<br />
Samverkan för utveckling<br />
I bilagan till avtalet Samverkan för utveckling regleras rätten att på betald arbetstid samla<br />
medlemmarna för facklig information. Ledigheten får för varje medlem uppgå till högst fem timmar<br />
per år. En förutsättning för att ledigheten ska beviljas är dock att arbetsgivaren har blivit informerad<br />
om när informationen kommer att ske.<br />
Privat sektor<br />
I allmänhet gäller förtroendemannalagen i sin helhet inom privat sektor, men det finns centrala<br />
kollektivavtal som kompletterar lagen. Det kan också finnas lokala avtal på arbetsplatser. Kontakta ditt<br />
förbund, eller mer erfarna kollegor på arbetsplatsen, för ytterligare information.<br />
© AkademikerUtbildning, juni 2009 7 (7)
Change language