Församlingsbladet 5-10 - Svenska Missionskyrkan

Insidan
Mer än inredning...
Under en längre tid har det varit
”inne” att inreda därhemma med
madonnor i smutsgrå cement och
ikoner med sliten touch. Att dessa
chicka inredningsdetaljer faktiskt
är och betyder något helt annat har
man glömt eller förträngt, bara det
ger klirr i kassan.
Själv blir jag lite bedrövad när
jag ser det. I blomsteraffären bland
krukor, växter och doftljus står Maria
med barnet i famn. Något som
gestaltar min tro degraderas till en
simpel dekoration med murgrönsblad
runt fötterna.
Nej, låt Mariaskulpturen få visa
på det fantastiska: Gud kallade
på en jungfru och hon bar fram
Guds son. Barnet i famnen, Jesus,
räcks oss som gåva. Året runt, men
särskilt då det om drygt en och en
halv månad är jul. Inte är det en
cementgrå Maria vi då prisar – nej
det är en kvinna som levde och var
villig att ge liv.
Detta nya liv växte upp och visade
världen att Gud är kärlek.
Att Guds helighet ryms i den och
att förlåtelse fi nns för var och en
som söker.
Så är vi också många som vänder
oss mot någon ikon och ser himlen
öppna sitt fönster för oss och vi får
öppna våra hjärtan inför honom
som finns där. Inte vill jag att
ikonen ska vara sliten och hafsigt
gjord. Nej, ikonen ska vara just
så precis och fulländad som bara
ikoner görs då hantverket är en
helig handling. Därför talar bilden
till mig, gestaltar något som berör
mig. För några veckor sedan kom
jag i kontakt med en för mig lite annorlunda
ikon. Vänner kallas den
och är en av de äldsta ikoner man
känner till. Originalet härstammar
från 600-talet och föreställer abbot
Minas från Egypten med Jesus vid
sin sida. Jesus håller sin högra arm
på abbot Minas axlar. Och man
påminns om orden från Joh.15:15:
”Jag kallar er vänner ”.
Tänk att få stå på abbot Minas
plats. Känna värmen och tyngden
från Jesu arm. Höra orden: ”vänner”
alldeles nära.
Det är möjligt, då Jesus också
säger: ”Jag är med er alla dagar
till tidens slut” (Matt. 28:20). Han
fi nns här och han fi nns nu. Finns
till för dig.
Ge dig själv en liten stilla stund,
slut ögonen och i ditt inre visualisera
Jesus vid din sida.
Nu lyfter han armen och du känner
den över dina axlar, värmen
från den, tyngden och hör orden:
”Jag kallar dig vän.”
Bär så denna stund med dig ut
i dagen. På arbetet, i skolan, på
lunchrasten, i bussen och hemma.
Ikonens bild blir din verklighet
och det är möjligt därför att Jesus
lever och verkar idag. Han är inte
en suddig bild på en träplatta i en
homestyling butik.
Låt Madonnaskulpturen och ikonerna
få vara de budbärare som de
är tänkta att vara. Ta dem till dig
och låt ditt andliga liv få berikas.
Och du, får du en chans att vittna
om det när du ser ”inredningsdetaljerna”
hos någon vän så ta tillfället
att låta samtalet ske. Gud är din vän
och han är med dig!
Välsignelseönskan från
Eva Söderhjelm
Metodistpastor
Kalendariet, notiser och annan information hittar du
även på vår nya hemsida www.immanuelskyrkan.nu
3