Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Havet</strong><br />
– vårt gemensamma arv och ansvar
Mangroveskog på Borneo. Foto: Anders Friström<br />
Vi människor sätter stor press på världens hav och kuster. Fiske<br />
och miljöförstöring leder till att ekosystemen och deras funktioner<br />
förändras. I många delar av världen kan människor inte längre leva<br />
av havets tillgångar. <strong>Naturskyddsföreningen</strong> arbetar för att värdefulla<br />
ekosystem vid kust och i hav skyddas, att fiske bedrivs hållbart,<br />
att haven är giftfria och att övergödningen minskar. Vi bedriver vårt<br />
arbete i Sverige men också inom EU och globalt.<br />
Hav- och kustmiljö<br />
De kustnära marina ekosystemen behöver vår hjälp! Korallreven<br />
hotas av varmare havstemperaturer och surare vatten till följd av<br />
koldioxidutsläpp (växthuseffekten). Jordens hav tar upp ungefär en<br />
fjärdedel av all koldioxid som vi människor släpper ut. Mangroven,<br />
den produktiva skogen mellan hav och land, är hotad till följd av<br />
vattenbruk, oljeutvinning och gruvdrift. I mangroven har människor<br />
sedan urminnes tider fiskat, plockat skaldjur och levt på de<br />
tillgångar detta artrika ekosystem ger. Mangroven är också viktig<br />
för jordens klimatreglering, där lagras koldioxid i tusentals år. I dag<br />
förstörs mangroveskogar mycket snabbare än regnskogen.<br />
Ett av flera sätt att skydda marina ekosystem är att inrätta marina<br />
reservat. Idag har Sverige bara avsatt 6 procent av havsområdena<br />
som marina reservat, trots att vi i flera internationella överenskommelser<br />
har lovat att avsätta minst 10 procent. Dessutom är många<br />
av de avsatta områdena inte skyddade från fiske eller exploatering.<br />
Marina reservat kan också innebära att lokalbefolkningen ges rätt<br />
att förvalta sina egna marina resurser.<br />
I Ecuador har <strong>Naturskyddsföreningen</strong>s arbete lett till att de<br />
samhällen som traditionellt lever av mangroven fått rätt att förvalta<br />
den. På så vis skyddar de mangroven mot storskalig exploatering<br />
samtidigt som de brukar den hållbart.<br />
<strong>Naturskyddsföreningen</strong> vill att:<br />
• värdefulla kustekosystem skyddas från t ex vattenbruk, oljeutvinning,<br />
gruvdrift, storskalig bebyggelse och annan ohållbar<br />
verksamhet<br />
• mangroveekosystem återställs genom återplantering<br />
• fler marina skyddade områden avsätts i Sverige<br />
Du kan:<br />
• minska dina koldioxidutsläpp och på så sätt förhindra omfattade<br />
korallblekning och försurningen av haven<br />
• sluta äta jätteräkor (tigerräkor, scampi, gambas) eftersom odlingarna<br />
förstör för både naturen och människorna där de odlas<br />
• genom stöd till <strong>Naturskyddsföreningen</strong> bidra till återplantering<br />
av mangrove<br />
Knubbsäl och skarv i Kosterhavet, Sveriges enda marina nationalpark.<br />
Foto: Lars Ove Loo<br />
Tumlare – akut hotad av bifångst och miljögifter
I Guinea Bissau är många beroende av fisket för sin överlevnad. Foto: Mikael Cullberg<br />
Fiske<br />
Människan har alltid fiskat och dragit nytta av de fantastiska<br />
resurser som havet ger. I många delar av världen är människor helt<br />
beroende av fisk som proteinkälla och av fiske som livsuppehälle.<br />
Men havets resurser är långt ifrån oändliga och det senaste århundradet<br />
har fisket ökat till en ohållbar nivå. Idag fiskar vi långt mer än<br />
havet producerar. Mer än 75 procent av världens alla fiskbestånd är<br />
överexploaterade. Stora fiskar som hajar och tonfiskar ligger sämst<br />
till. Utöver det lagliga fisket bedrivs ett omfattande olagligt fiske,<br />
ofta i fattiga länder med sämre möjligheter att sköta fiskebestånden.<br />
I Sverige har torsken varit hårt ansatt av fiske men håller nu<br />
långsamt på att återhämta sig, åtminstone i Östersjön. För många<br />
kustnära torskbestånd i Skagerrak är situationen dock fortfarande<br />
mycket allvarlig. Havskatt, hälleflundra, marulk, ål och lax är andra<br />
svenska arter vars bestånd är hotade på grund av fisket.<br />
Många fiskemetoder är direkt skadliga för havsmiljön. Bottentrålar<br />
stora som fotbollsplaner förstör havsbotten över stora områden.<br />
Med icke-selektiva redskap fiskas sköldpaddor, valar, hajar rockor<br />
samt tonvis av fisk utan ekonomisk värde upp och kastas sedan död<br />
eller döende överbord. I svenska vatten har det lett till att vår egen<br />
val, tumlaren, som förut var en relativt vanlig syn även i Östersjön,<br />
nu är akut hotad.<br />
<strong>Naturskyddsföreningen</strong> vill att:<br />
• bara de fiskare som använder skonsamma fiskemetoder på<br />
hållbara bestånd ska få fiska<br />
• man inte ska få kasta icke önskvärd fångst överbord<br />
• bottentrålning ska förbjudas inom EU<br />
• flera fiskefria områden avsätts i Sverige<br />
• hantverksfiske och dess förvaltning ska prioriteras, eftersom<br />
det bidrar till hållbar utveckling i fattiga länder i syd.<br />
Du kan:<br />
• använda <strong>Naturskyddsföreningen</strong>s råd när du köper fisk.<br />
Köp Krav eller MSC-märkt fisk<br />
• rapportera tumlarobservationer till Naturhistoriska<br />
Riksmuseets tumlarrapportering<br />
• köpa el som är märkt med Bra miljöval. Då går en del av dina<br />
pengar till att bygga vattenvägar förbi vattenkraftverk för<br />
att hjälpa fisk som vandrar upp eller ner för våra vattendrag<br />
75 procent av världens fiskbestånd är överfiskade. En av de värsta fiskemetoderna är<br />
bottentrålning. Trålar stora som fotbollsplaner slukar allt som kommer i dess väg.<br />
Foto: Green-peace.
Jätteräkor är en av världens i särklass största miljöbovar. Livsviktig mangrove skövlas<br />
för att ge plats för räkodlingar. Stora mängder bekämpningsmedel läcker ut i havet<br />
och lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter hotas.<br />
Miljögifter<br />
Många av de gifter som är i omlopp i samhället når förr eller senare<br />
havet. Idag uppskattas att vi människor tillverkar och använder över<br />
100 000 kemikalier. För 95 procent av dessa vet man inte vilka effekter<br />
de har på miljön, än mindre hur de reagerar tillsammans med andra<br />
kemikalier. Ett särskilt problem är alla de bekämpningsmedel och<br />
mediciner som används i fisk- och räkodlingar. Dessa läcker snabbt ut<br />
i det omgivande havet och kan få stor effekt på lokala ekosystem.<br />
På 70-talet var säl och havsörn nära att utrotas i Sverige på grund<br />
av höga halter av DDT och PCB i födan. Idag har dessa arter återhämtat<br />
sig, bland annat tack vare insatser från <strong>Naturskyddsföreningen</strong><br />
och genom kraftfulla beslut som förbjöd dessa ämnen. Men<br />
faran är inte över. I Östersjön har både fiskar, fåglar och sälar blivit<br />
magrare. Miljöövervakningen visar också på ökande halter av nya<br />
miljögifter, som perflorerade ämnen, i fisk och fåglar.<br />
I Sverige kommer en del av gifterna i havet från fritidsbåtar. Det<br />
gäller främst gifter i bottenfärg och oförbränt bränsle från båtmotorer,<br />
mest från gamla tvåtaktare. Gifter läcker ut i grunda vikar under<br />
somrarna då dessa är viktiga lek- och uppväxtområden för fisk.<br />
<strong>Naturskyddsföreningen</strong> vill att:<br />
• alla giftiga kemikalier ska fasas ut ur samhället . Till att börja<br />
med de ämnen som klassats som särskilt farliga av det Internationella<br />
Kemikaliesekretariatet, den sk SIN-listan<br />
• det ska bli billigare och enklare för båtägare att köpa miljövänliga<br />
motorer och bränsle<br />
Du kan:<br />
• köpa miljömärkta mat och hushållsprodukter<br />
• låta bli att använda giftiga bekämpningsmedel i trädgården<br />
• lämna överblivna lösningsmedel, färg och kemikalier på<br />
miljöstationen<br />
• undvika att bottenmåla båten. Dra istället upp den på land<br />
under någon vecka i juni (för att döda havstulpanerna) eller<br />
använd en båttvätt<br />
• köp alkylatbensin till din tvåtaktsmotor eller byt till en<br />
el- eller fyrtaktsmotor till båten<br />
Tvätta båten istället för att bottenmåla. Fråga kommunen eller marinan efter<br />
närmaste båttvätt.
Övergödning av Skagerrak och Östersjön<br />
Både i Östersjön och i Skagerrak är det förut så klara vattnet nu ofta<br />
grumligt i kustnära områden. Vikarna växer igen med vass och fintrådiga<br />
alger. På västkusten minskar de för mångfalden och klimatet<br />
viktiga ålgräsängarna och i Östersjön ser man mer sällan blåstång.<br />
Samtidigt ökar algblomningen till följd av övergödningen. På somrarna<br />
drabbas både människor och djur av giftiga alger och cyanobakterier.<br />
I Östersjön bedöms mer än 100 000 kvadratkilometer –<br />
nära 30 procent – av botten vara utan liv på grund av syrebrist. Och<br />
på många håll utmed kusterna har fisken i det närmaste försvunnit,<br />
bland annat därför att deras uppväxtmiljöer har förstörts.<br />
Övergödningen beror på utsläpp av kväve och fosfor. Kvävet kommer<br />
i första hand från jordbruket, skogsbruket och från motorfordon.<br />
För fosfor har enskilda avlopp stor betydelse. Sverige måste<br />
göra mycket mer för att minska belastningen av närande ämnen till<br />
Östersjön.<br />
<strong>Naturskyddsföreningen</strong> vill att:<br />
• tillförseln av näringsämnen till haven ska upphöra<br />
• en miljöavgift på konstgödsel införs i Sverige. Pengarna ska<br />
gå till åtgärder inom jordbruket för att minska läckage av<br />
näringsämnen<br />
Du kan:<br />
• köpa miljömärkta mat- och hushållsprodukter<br />
• dosera tvätt- och diskmedel rätt<br />
• ställa bilen ibland<br />
• se till att enskilda avlopp har en väl fungerande infiltration<br />
eller är kopplat till en septiktank<br />
• tömma båttoaletten i hamn. Fråga efter tömningsstation om<br />
det saknas<br />
Motorgång genom algsörjan i Östersjön. Foto: Rickard Gillberg
<strong>Naturskyddsföreningen</strong>s internationella samarbete<br />
<strong>Naturskyddsföreningen</strong> samarbetar med ett sextiotal miljöorganisationer<br />
i ca 20 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.<br />
Vår vision är en miljömässigt hållbar utveckling grundad på tillgodosedda<br />
mänskliga rättigheter i en demokratisk samhällsordning<br />
där fattigdomen är utrotad. Samarbetet består av ekonomiskt stöd,<br />
kunskaps- och erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och gemensamma<br />
kampanjer. <strong>Naturskyddsföreningen</strong>s internationella program<br />
finansieras av Sida.<br />
Läs mer om våra samarbetsorganisationer på<br />
www.naturskyddsforeningen.se/globaltarbete<br />
<strong>Naturskyddsföreningen</strong>s havsnätverk driver kampanjer, utbyter erfarenheter,<br />
och ordnar utbildningar i havsfrågor.
Varunummer: 9663<br />
Världens hav och dess invånare har stora problem med övergödning,<br />
utfiskning och miljögifter. Nära 30 procent av Östersjöns botten har<br />
dött av syrebrist. Ålen och många andra fiskar är utrotningshotade.<br />
Mer och mer dioxiner och tungmetaller sprids i havet. Människor<br />
som är beroende av havet för sin överlevnad kan inte längre försörja<br />
sig. Det här är bara några exempel på hur havet mår.<br />
Vill du vara med och förändra? Vill du se ett glittrande blått hav,<br />
fritt från giftalger och kemikalier och fullt av liv?<br />
Ge oss ditt stöd. Bli medlem eller skänk en gåva.<br />
Läs mer på www.naturskyddsföreningen.se<br />
<strong>Naturskyddsföreningen</strong>. Box 4625, 11691 Stockholm.<br />
Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se<br />
<strong>Naturskyddsföreningen</strong> är en ideell miljöorganisation<br />
med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger<br />
miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och<br />
myndigheter såväl nationellt som internationellt.<br />
Föreningen har ca 190 000 medlemmar och finns i<br />
lokalföreningar och länsförbund över hela landet.<br />
Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning<br />
Bra Miljöval.<br />
www.naturskyddsforeningen.se<br />
Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se