Klimagasemission vid dyrking av torvjord - AgroTech

1. Sammandrag
Växthusgasavgång (CO2 och N2O) och avkastning (kg ts/ha) från vall och rörflen odlade med olika
dräneringsintensitet jämfördes på en kärrtorvjord som ligger på gården Majnegården utanför
Falköping. Syftet var att undersöka om rörflen är ett bättre alternativ än vall vad gäller produktion av
substrat till biogasreaktorer. Rörflen tål en högre grundvattenyta med bibehållen produktion och
konkurrerar väl om kvävet i marken. De första resultaten visar att rörflen har en högre avkastning
(11,14 ton ts) än vall (8,31 ton ts) samt att den binder mer kväve per kg/ts ( 21,6 g respektive 18,6 g).
Koldioxidavgången varierade mellan 396 och 1295 mg CO2/m2/h för vallen och 150 och 2300 mg
CO2/m2/h för rörflenet. Lustgasavgången var väldigt varierande. De högsta avgångarna var från
odränerade vallrutor i oktober 2012 (1983 ug/m2/h). Både avkastning och kväveinnehåll var högre
från rörflen än från vall samtidigt som det inte var någon större skillnad i växthusgasavgång mellan
grödorna. Detta sammantaget indikerar att rörflen är en bra gröda för energiproduktion på torvjord.
2. Introduktion og metoder
Biomassaproduktion med rörflen
Växthusgasavgången från dränerade organogena jordar kan vara väldigt hög
(Berglund & Berglund, 2010a). Några av de faktorer som påverkar avgången av
växthusgaser är vattenhalt och dräneringsdjup (Berglund & Berglund, 2011).
Fördelar med rörflen jämfört med många andra grödor är att det tål ett högre
grundvattenstånd med bibehållen produktion samt att det konkurrerar effektivt
om kvävet vilket kan leda till lägre lustgasavgång. Målet med detta delprojekt
är att på rutor med olika vattenregim jämföra konventionell gräsvall med
rörflen med avseende på biomassaproduktion och växthusgasavgång. Det
övergripande målet är att undersöka om man genom bioenergiodling för
biogasframställning kan minimera de odlade organogena jordarnas
växthusgasemissioner.
Rörflen har tidigare mest använts till biomassaproduktion för förbränning med
en avkastning på ca 7,5 ton ts/ha och år och askhalt 2 procent. Sorter
framtagna för foderproduktion bör fungera för biomassaproduktion till
biogasframställning.
Plats och Fältplan
Fältförsöket ligger på en kärrtorvjord och är lokaliserat till Majnegården
(58,12393 N, 13,5380 E) i Västra Götalands län.
Försöket har två faktorer med 2 behandlingar i varje faktor upprepade i 4
block. De faktorer vi jämför är dräneringsintensitet och gröda och där O
betecknar att rutorna ligger mellan dräneringsledningarna och D att rutorna
ligger direkt ovanpå dräneringsledningarna. Grödan är antingen konventionell
vall (V) (insådd i havre startåret 2011) eller rörflen (RF). Försöksplanen
åskådliggörs i figur 1.