En lärarhandledning från Historiska museet

ÖTZI
En lärarhandledning från Historiska museet

Inledning
ÖTZI – ismannen från Alperna
Med den här lärarhandledningen kan du som lärare förbereda ett besök i Historiska museets
utställning om Ötzi – ismannen från Alperna. Ötzi levde under en tid som i Sverige motsvarar
yngre stenålder (ca 3350-3100 f Kr). Utställningen kan därför vara en lämplig utgångspunkt
då ni till exempel arbetar med forntiden i skolan.
Då Ötzi och hans unika kläder och föremål är så sköra, får de aldrig lämna hemmamuseet i
Bolzano i Italien. Utställningen på Historiska museet bygger därför kring modern teknik och
välgjorda kopior. Ötzi är en av de äldsta och mest kända mumierna i världen. Den dagen han
upptäcktes var det ingen som kunde ana hur sensationellt fyndet skulle visa sig vara. För
första gången i historien kunde man i detalj studera kläder och verktyg från stenåldern.
Före besöket
Du och klassen/gruppen kan gå på egen hand i utställningen eller boka en visning med någon
av våra museipedagoger. Om ni väljer att boka en visning av utställningen kan det även ingå
ett moment där ni själva får känna på föremål från Ötzis tid i ett av våra pedagogiska rum. För
mer information, besök vår hemsida, eller maila/ring vår bokning. Skall ni gå på egen hand är
det bra om du som lärare besöker utställningen före du kommer hit med din klass/grupp,
liksom att ni i förväg meddelar oss via bokningen när ni kommer.
• Historiska museets hemsida: www.historiska.se
• Bokningen på Historiska museet: bokningen@historiska.se eller 08-519 556 46
Oavsett om ni kommer hit på egen hand eller bokar en visning är det bra att arbeta med
besöket i tre steg; före – under – efter besöket. Lärarhandledningen kan fungera som en bra
förberedelse, tillsammans med information från vår webbsida. När ni väl är på museet och
tittar på utställningen kan ni, om ni går på egen hand, låta eleverna arbeta i grupper utifrån i
förväg bestämda frågor eller stationer. I lärarhandledningen ges flera sådana förslag längre
fram. Väl åter i klassrummet kan gruppuppgifterna användas i en fördjupande diskussion
kring utställningens olika teman, kanske i form av olika grupparbeten eller
gruppredovisningar.
4

Kort om Ötzis tid
Ötzi levde under en tidsperiod som ibland kallas för kopparåldern eller kopparstenåldern. Man
vet genom kol-14 metoden att att Ötzi levde någon gång mellan ca 3350-3100 f Kr, det vill
säga för ungefär 5300 år sedan. Ötzi levde i ett område som idag kallas för Sydtyrolen, som
ligger i dagens norra Italien. Den tid då Ötzi levde motsvarar i Sverige yngre stenålder. Både i
Sverige och där Ötzi levde var man då mer eller mindre bofasta. Man odlade marken, höll
tama djur som kor, getter och får, man jagade, fiskade och samlade nötter och annat som
växte vilt. Getterna var särskilt viktiga i Sydtyrolen, de hade inga problem med att ta sig fram
i den branta terrängen och de gav både mjölk, kött och skinn. Flera av Ötzis kläder är
tillverkade av getskinn. På sommarhalvåret drevs getflockarna upp i bergen för att där släppas
på bete. Till hösten drevs de ner i dalen igen. Bergssluttningarna var branta, rovdjur lurade.
Att vara getaherde var nog både tungt och farligt. Även i Sverige var får och getter viktiga
under yngre stenålder.
Man bodde i större familjegrupper, ibland i lite större hus. Ötzi hade en fin kopparyxa i sin
packning. Även här i Sverige har man hittat kopparyxor från stenåldern. De finns utställda i
vår utställning Forntider.
Kort om utställningen
Utställningen om Ötzi – ismannen från Alperna är en tidsbegränsad utställning som öppnade
på Historiska museet för allmänheten den 5 oktober 2007. Utställningen står kvar på
Historiska museet fram till mars 2008, för ett exakt datum, läs mer på vår hemsida. Ismannen
Ötzi är skör att varken han själv eller hans kläder och föremål får flyttas från det
specialbyggda museet (South Tyrol Museum of Archaeology) i Bolzano/Bozen i norra Italien
där han förvaras. Man har därför skapat en vandringsutställning om Ötzi. Den utställning som
finns på Historiska museet är helt ny. Den är skapad av ett fristående produktionsbolag
(Dynasty) i samarbete med arkeologer och experter vid South Tyrol Museum of Archaeology
och Historiska museet i Stockholm. Utställningen har i Sverige fått namnet Ötzi – ismannen
från Alperna.
Utställningen är uppbyggd kring olika stationer med olika teman. I lärarhandledningen
presenteras alla stationerna. Vid en visning eller ett besök är det bäst att i förväg välja några
stationer som man jobbar lite mer ingående med. Vilka musiepedagogen eller du som lärare
väljer beror på klassens/gruppens förkunskaper, intresse, och ålder. I lärarhandledning
5

eskrivs stationens innehåll kort, därefter ges förslag på olika frågor (F:) som kan vara
lämpliga som utgångspunkt för en diskussion kring just den stationen. Betrakta frågorna som
förslag på diskussionsingångar, använd dem för att få igång ett samtal i klassen/gruppen. Efter
varje fråga följer en kommentar (K:) till frågan. Kommentaren är ett stöd för dig som är
lärare, där du får förslag på hur man kan tänka kring frågorna.
Besöket
Utställningen kan med fördel inledas redan i Historiska museets entréhall. Direkt till vänster
då man kommer in i museet genom entrén finns en tidslinje där Ötzi är placerad i relation till
andra större händelser i vår historia. Lägg märke till att Ötzi är äldre än Egyptens mumier och
pyramider!
Sedan kommer du in i själva utställningen genom att passera vår museibutik.
Station A: Inledning
Vid den här stationen visas en film som visar då man nyss hittat Ötzi i isen och försöker hacka
bort isen för att få fram hans kropp. Man får också se hur Ötzi vid sin död hamnade i en
klippskreva och där låg skyddad för glaciärisen som rörde sig över hans kropp.
Den 19 september 1991 hittar två bergsbestigare en död kropp i Sydtyrolen uppe i Alperna
mellan Österrike och Italien. Man trodde först att det var en bergsbestigare som råkat ut för en
olyckshändelse och dött, därför kallade man först dit polisen och fjällräddningen. De
misslyckades i sitt första försök att bärga kroppen, den var alltför hårt fastfrusen i isen. Den
fjärde dagen lyckades räddningen och den döda kroppen transporterades med helikopter till
rättsmedicinska institutet i Innsbruck. Då man hittade Ötzis redskap av sten och trä och kläder
av skinn i snön i och isen förstod man att kroppen måste vara mycket gammal. Inte förrän
sommaren därpå kunde platsen grävas ut ordentligt – isen smältes med hjälp av maskiner som
blåste ånga och vattnet silades genom fina silar. Fler sensationella fynd kom i dagen.
Ötzi fick sitt namn då han hittades i ett område som kallas för Ötztalalperna. Ötzi är hittad i
ett område som kallas Sydtyrolen i alperna mellan länderna Italien och Österrike, där det inte
finns klara gränser markerade. Det blev genast bråk mellan länderna vem som egentligen hade
rätten till Ötzi. Först när man noga märkt ut gränsen igen kunde man klargöra att Ötzi faktiskt
6

låg på italiensk mark med 92,56 m till godo. Idag finns en fyra meter hög stenpyramid på
platsen där Ötzi hittades.
F: Varför tror du att det var så viktigt att bestämma i vilket av dagens moderna länder som
Ötzi hittades i – landsgränserna vi använder idag fanns ju inte på stenåldern?
K: Kanske upplever många att Ötzi är bra för turismen, då vill man självklart gärna ha honom
i just sitt land, så att fler besöker restauranger, hotell och affärer i regionen och man kan tjäna
mer pengar. Då Ötzi knyts till en viss nationalitet upplever kanske några att det ger fördelar
och legitimitet åt just dem som folkgrupp och nation – ”titta, vi Italienare har funnits här ända
sedan stenåldern!”. Historia är aldrig neutralt, utan kan användas av grupper och särintressen
för att uppnå vissa syften.
Station B: Tidsbestämningen
Vid den här stationen får vi veta mer om hur man egentligen kan veta när Ötzi levde och hur
han kunde bevaras nästan intakt i mer än 5000 år.
Med hjälp av kol-14-metoden kunde man se ungefär när Ötzi levde. Kol-14 är en radioaktiv
isotop som finns naturligt i atmosfären. Den tas upp av växterna under fotosyntesen, och djur
och människor får den i sig med födan. När en organism dör avbryts tillförseln av 14 C och
kolisotopen börjar minska genom radioaktivt sönderfall – men bara mycket långsamt och i en
viss bestämd takt. Man kan mäta mängden som finns kvar. Efter 5 730 år är till exempel
hälften av den ursprungliga mängden kvar. För Ötzi visade mätningen att han levde mellan
3350 och 3100 f.Kr.
Att Ötzi bevarats beror på en rad märkliga sammanträffanden. Ötzi dog högt uppe i ett
glaciärområde med ständig kyla, där han blivit liggande i en skyddad sänka.
Konserveringsprocessen började och när vintern kom täcktes kroppen av snö – nu var han
djupfryst, han låg som i ett frysfack. Under århundradena som gick flöt glaciärisen fram över
honom. Men den skadade honom inte, för sänkan låg diagonalt med isens rörelser.
F: Föremål och döda kroppar bevaras bra i glaciäris men förstörs om de får ligga öppet i
luften utan att man tar hand om dem. Det finns säkert fler unika föremål och kanske till och
med av mumier som Ötzi infrusna på fler ställen i världens isar. Vad händer med alla de här
fynden då klimatförändringarna får glaciärerna att smälta?
7

K: Klimatförändringarna får inte bara konsekvenser för mänsklighetens framtid, utan även för
vår historia och kollektiva minne.
Station C: Mumien
Vid den här stationen får vi lära oss hur Ötzi såg ut, varför han hade tatueringar och vilka
olika medicinska undersökningar som utförts på hans kropp och vad de har lärt oss. Här visas
bland annat en film som visar ingående detaljer kring olika undersökningar som utförts på
Ötzi.
Hur såg Ötzi ut då han levde? Ötzi var ungefär 160 cm lång, hade skostorlek 38 och vägde
cirka 50 kilo. Nu väger han bara 13 kilo och har krympt till 154 centimeter. Ötzi hade blå
ögon. Hans vågiga mörkbruna hår räckte till axlarna. Han hade en ganska stor glipa mellan
framtänderna i överkäken. Man vet att Ötzi var ungefär 45 år gammal då han dog. Ötzis ålder
fastställdes genom ett prov som togs från hans lårben. Vår benvävnad omvandlas hela tiden,
och därför ändras strukturen på ett visst sätt med åldern.
F: Tror du att Ötzi var en av de äldsta i sin by? Om man snabbt blev gammal under
stenåldern, kanske man också blev vuxen mycket tidigare än idag. Vad tror du? När blir man
vuxen idag? När tror ni man blev vuxen på stenåldern?
K: Barnen på stenåldern tvingades nog bli vuxna tidigare än barnen idag. Kanske de blev
föräldrar redan i sina yngre tonår. Hjälpa till med olika sysslor fick man nog göra långt
tidigare. Vi kan tycka att det känns konstigt och omänskligt. Kanske skall man då stanna upp
ett tag och tänka efter hur våra barn växer upp; separerade från familjen redan från dagisålder,
en lång skolgång där närvarande vuxna ofta saknas. Vad är egentligen bäst? Kan vi veta att
våra barn har det bättre, på alla sätt, än stenålderns? Det kan aldrig finnas en enda historia
utan det finns alltid flera olika perspektiv och versioner.
Man har undersökt Ötzis kropp på en mängd olika sätt och tagit många prover. Vi kan lära oss
mycket av dessa olika undersökningar. Vi vet till exempel att ungefär 12 timmar innan Ötzi
dog hade han ätit kött och olika växter, främst spannmål. Man hittade även kolpartiklar i hans
tarmar. Det visar att hans mat hade tillagats över öppen eld. På Ötzis tid var spannmål ett
viktigt baslivsmedel, som kompletterades med slånbär, vildäpplen, svamp, bär eller
baljfrukter. Andra föremål som man fann med Ötzi var senor, hudar, horn och ben som gav
belägg för att man ägnade sig åt djurhållning och jakt på den tiden.
8

Vi kan också lära oss att Ötzi inte mådde så bra då han dog. Hans leder var utslitna, hans
blodkärl förkalkade, hans tänder var skadade och hans tarmar var angripna av parasiter. En av
hans fingernaglar, som hittades vid en senare utgrävning, visade att han led av en kronisk
sjukdom. Dessutom visar de djupa räfflorna tvärs över nageln att Ötzis immunsystem hade
varit utsatt för svår stress cirka 8, 13 och 16 veckor innan han dog. Han hade även en läkt
revbensfraktur och hans näsa var bruten.
Ötzis kropp pryddes av cirka 60 tatueringar. I motsats till moderna tatueringar var de inte
gjorda genom nålstick utan med fina snitt som fyllts med sot. Man tror att Ötzis tatueringar
sitter på ställen på kroppen där han var sliten, och troligen hade mycket ont. Att skära av fin
nervvävnad kan bidra till att lindra smärta, men vi vet egentligen inte säkert vad tatueringarna
betydde för Ötzi.
F: Känner du någon som har tatueringar? Varför tatuerar vi oss idag? Varför tror du att Ötzi
hade tatueringar?
K: Stenålderns människor framställs ofta som funktionella och rationella. Här i utställningen
får vi veta att Ötzis tatueringar förmodligen hade en medicinsk smärtlindrande effekt. Det är
fullt möjligt att Ötzis tatueringar hade andra, kompletterande, betydelser. Kanske hade Ötzi
fått sina tatueringar då han gick från barn till vuxen man? Tatueringar som markeringar av
olika faser i livet, så kallade iniationsriter är vanliga bland ursprungsbefolkningar. Kanske
hade Ötzi fått sina tatueringar i samband med resor, som ett slags minnen av olika resmål och
strapatser? Kanske representerade de minnen av nära och kära? Låt barnen få diskutera fritt
utifrån egna erfarenheter – idag är tatueringar vanligt förekommande och skälen till varför
man skaffat dem nästan lika många som motiven.
Station D: Ötzis död
Här får vi veta mer om när och hur Ötzi dog, att han kanske blev mördad av en annan
människa.
Bland Ötzis utrustning hittades två kärl av björknäver. Ett av dem använde Ötzi till att bära
glödande kol i. Han svepte in kolstyckena i nyplockade lönnlöv, som växte i trakten mellan
juni och september. Fröpollen från humlebok hittades i hans tarmar. Fröpollen får vi i oss
9

indirekt med maten när vi äter eller med luften vi andas. Humleboken blommar i juni. Därför
vet vi säkert att Ötzis dog i början av sommaren.
När man först hittade Ötzi trodde man att han hade dött av utmattning och köld.
Först efter flera år upptäckte man en pilspets av flinta i Ötzis rygg, då man såg den på
röntgenbilder som tagits av hans kropp. Pilen hade träffat Ötzi i ryggen och på långt håll. Den
trängde igenom vänstra skulderbladet, men stoppades av mjuk vävnad strax innan lungan.
Ötzi förlorade mycket blod och det gjorde säkert väldigt ont. Kanske var Ötzi på flykt? Delar
av hans utrustning hade inte hunnit bli färdig. Innan han dog försökte han snabbt tillverka en
ny båge och flera pilar. Ett djupt sår i Ötzis högra hand avslöjar att en närkamp måste ha ägt
rum precis innan han dog. Han har också en skada i sitt huvud, av ett hårt slag eller av ett fall
mot en sten.
F: Vad tror du hände Ötzi den där dagen då han dog? Tror du att stenåldern var en fredlig
eller farlig och hotfull tid? Vad tror du att framtidens arkeologer kommer att säga om vår tid
då de om flera tusen år letar bland resterna?
K: Stenåldern framställs ibland som fredlig och lugn, och ibland som våldsam och hotfull.
Stenåldern, precis som andra tidsperioder var nog varken lugnare eller hotfullare än vår egen
tid. Snarare har man ibland behov i samhället idag att hålla fast vid en viss syn på äldre tider.
Ibland kanske vi i vår tid uppfattar de vapen som fanns under stenåldern som bevis för att man
använt dem i strid. Men så behöver det inte vara. Till exempel vet vi att många vapen från
äldre tider aldrig använts annat än till uppvisning.
Station E: Kläderna
Här får vi veta allt om Ötzis kläder. På utställningsväggens bortre kortsida finns en stor
monter med kopior av hans kläder. Här finns pekskärmar där man själv kan undersöka vilka
olika råmaterial som använts till olika delar av Ötzis utrustning och kläder. Här finns en vägg
där man kan känna på alla de olika material som Ötzis utrustning och kläder var tillverkade
av. Alla Ötzis kläder var fint och noggrant sydda men de var också slitna och ibland både
lagade och trasiga. Kanske hade han haft dem länge.
Byxor
Ötzi hade inte sådana byxor som vi. Istället ser de ut som två långa strumpor, ibland kallas de
benkläder eller hosor. Man fäster dem i ett bälte runt midjan så att de inte skall trilla ner. De
10

är tillverkade av bitar av getskinn som sytts ihop med djursenor. Nertill på benen, har en
tunga av hjortskinn sytts på. Den stoppades ner i skoskaften. Benkläderna liknar dem som
indianerna i Nordamerika hade på sig.
Underkläder
Ötzi hade inga kalsonger utan istället ett höftkläde av tunt mjukt getskinn som drogs upp
mellan benen och fästes med bältet. Det är bara framskörtet på Ötzis höftkläde som har
bevarats. Baksidan utsattes troligen för solljus och vind och förstördes därför.
Skor
Ötzis skor är fint arbetade. De består av en innersko och en yttersko. Den inre delen består av
ett nätverk av bastremsor som förmodligen stoppades med hö för att isolera mot kylan.
Ytterskon är tillverkad av kraftigt hjortskinn. Innerskon och ytterskon är fästa på en sula av
björnskinn.
Matta av vävt gräs
Den hoprullade mattan av vävt gräs kanske Ötzi har använt som regnskydd eller som
liggunderlag då han vilade.
Mössa
Ötzi hade en mössa sydd av remsor av björnskinn. I mössans nederkant var två läderband
fästa så att mössan kunde knytas fast under hakan. Mössans band är trasiga och hade gått
sönder redan då Ötzi levde.
Rocken.
Ötzi hade en lång och fin rock sydd av getskinn med den håriga sidan vänd utåt. Man har valt
skinn från getter med ljust och mörkt skinn och sytt den så att den blir nästan randig. Kanske
tyckte man det var fint. Den är sydd med fina stygn av sentråd. Rocken är lagad flera gånger
med grova stygn av gräs. På insidan av rocken finns spår av att någon skrapat skinnet med en
flintskrapa. Det är ett sätt att göra rent ett skinnplagg, som blir förstört om man försöker tvätta
det i vatten.
F: Tror du att Ötzis kläder är sköna, varma och bekväma? Vems kläder tror du att Ötzi skulle
vilja ha om han var här i vår tid, dina eller sina egna? Tror du att Ötzis rock med sina ljusa
11

och mörka ränder var trendig på hans tid? Kunde man vara modemedveten på stenåldern eller
är det något som bara finns i vår tid?
K: Låt barnen få undersöka pekskärmarna och väggen med olika material. I utställningen får
vi veta att Ötzis kläder och utrustning var praktiska och tillverkade utifrån varje råmaterials
unika egenskaper. Men även i forntiden kunde man välja opraktiska och speciella kläder
framför det som var praktiskt och funktionellt. Att uttrycka sina åsikter med hjälp av sina
kläder, sin kropp och sin frisyr är inte ett modernt påfund utan ett mänskligt karaktärsdrag.
F: Vem tror du har sytt Ötzis rock? Vem har ”tvättat” den med en flintskrapa? Vem har lagat
hans rock med gräs? Vem lagar kläderna hemma hos er, vem handlar, lagar mat och städar?
K: Det här kan vara en bra ingång till en diskussion kring könsroller och sysslor. Det är lätt
att utgå från våra egna kulturellt färgade utgångspunkter då man funderar kring andra platser
och tider och utgå från att Ötzis rock är sydd av en kvinna (sydd med fina stygn av sentråd)
medan en man, kanske Ötzi själv, lagat rocken (sydd med grova stygn av gräs). Vi har faktiskt
inga som helst belägg för att kvinnorna under stenåldern hade ansvar för hemmets olika
sysslor som sömnad, matlagning och barnen. Däremot känner vi till flera kvinnor från
stenåldern som jagat stora bytesdjur med pil och båge (Bäckaskogskvinnan inne i
Forntidsutställningen till exempel).
Station F: Ötzis utrustning
Ötzis utrustning består av naturmaterial som läder, trä och gräs. Antalet olika träslag är
häpnadsväckande. Det är tydligt att det mest lämpade materialet hade valts ut för de olika
delarna av utrustningen – stark, kådfri idegran till bågen och yxskaftet, parkolvon med rak
ådring till pilskaften, hård ask till dolkhandtaget, elastisk hassel till ryggsäckens böjda ram.
Ötzi bar med sig allt han behövde för att göra upp eld eller tillverka vapen. Hans utrustning
tillät honom att stanna borta från sin by långa tidsperioder. I fickan på sitt bälte hade Ötzi
både fnöskticka att tända elden med, flintblad och borrar. Han bar en dolk av ett flintblad
fastsatt i ett trähandtag i en fint flätad bastslida som hängde i bältet, alltid nära till hands.
Hans pilkorg innehöll djursenor, ett knyte med hornspetsar och flera pilskaft; två av pilarna
var skjutklara och resten var halvfärdiga. De två färdiga pilarna har pilspetsar av flinta. De är
fästa på skaftet med björktjära och lindad tråd. Resterna av en tredelad styrfjäder i pilens
andra ända, fastsatt med björktjära och tunn nässeltråd, är helt unika. Tittar man noga ser det
ut som om tråden som håller fast fjädrarna, i det ena fallet lindats fast av en vänsterhänt
12

person och det andra fallet av en högerhänt person. Den långa pilbågen (182 cm) var inte
riktigt färdig utan saknade bågsträng.
Ötzi hade även med sig två näverkorgar. I den ena av dem bar han glödande kol invirade i
färska lönnblad, för att snabbt kunna göra upp eld. Man hittade också ramen till något man
har tolkat som resterna av en ryggsäck. Det behövdes nog en väska för att Ötzi skulle kunna
bära med sig alla redskap då han vandrande omkring uppe på berget. Ett särskilt verktyg, en
så kallad tryckstock gjord av en träbit med ett hjorthorn instucken, hittade man också. Den
kan ha använts för att tillverka tunna flintblad, till exempel pilspetsarna och knivbladet. Ötzis
finaste föremål, kopparyxan, är unik eftersom det är den enda helt bevarade (med skaft)
förhistoriska yxan i världen.
F: Hade du kunnat överleva i bergen med Ötzis utrustning, fånga och laga till din egen mat,
göra upp eld och hålla dig varm? Skulle du kunna lära dig det tror du? Skulle Ötzi kunna lära
sig att spela dataspel och surfa på Internet om han kunde resa till vår tid?
K: Det är lätt att stenåldersmänniskornas begränsade mängd tillhörigheter och enklare tillvaro
används som belägg för att hävda att man var mer primitiv och mindre komplex då än nu.
Ötzi var inte annorlunda än oss då han levde. Klädd i moderna kläder, skulle vi inte kunnat ha
se någon skillnad mellan honom och oss.
Station: G: Hans värld
Här får vi lära oss mer om Ötzis värld, hur det såg ut i området då Ötzi levde där. På en film
visas flygbilder där man kan följa var man befinner sig genom en röd prick som rör sig på en
karta intill filmskärmen.
Vi vet ungefär var i vilken dalgång Ötzi bodde i strax före sin död. Ötzi bodde söder om det
bergspass där han hittades. Det visar pollen, tand-, och träanalyser. Området där Ötzi levde
var glest befolkat. Landskapet dominerades av skogar och sumpmarker. Boplatserna var
spridda som öar, sammanlänkade av stigar. I en by från den här tiden bodde 30 till 60
personer. De ägnade sig främst åt jordbruk, boskapsuppfödning och jakt.
Människorna på den tiden rörde sig över stora ytor och hade handelsförbindelser på långt
avstånd. De kände sig hemma i bergen. Där letade de efter metallfyndigheter och där lät de
fåren och getterna beta på sommaren. Ännu i dag driver bergsbönderna från Schnalsdalen i
13

Italien sina får tvärs över gränsen till de högt belägna alpängarna i Ötztal. Det är samma pass
som Ötzi använde på sin sista resa. Var Ötzi på flykt till en trakt han kände väl till? Var han
en kringvandrande fåraherde?
F: Hur såg Ötzis familj ut tror du? Hade han barn, eller kanske till och med barnbarn? Hur
levde man på stenåldern? Vad är en familj? Hur kan en familj se ut idag?
K: Vi vet inget om Ötzis by, vi vet bara ungefär var den låg. På Ötzis tid levde man troligen
större familjegrupper tillsammans, större än vår tids kärnfamiljer. I vår tid är relationen
mellan föräldrar och barn mycket markerad. På Ötzis tid kanske helt andra relationer var
minst lika viktiga. Barnen kan ha varit allas ansvar, liksom kanske ansvaret för de allra äldsta
i byn.
Station H: Ötzis förbannelse
Flera människor som förknippas med fyndet och de vetenskapliga undersökningarna av Ötzi
har dött av olyckor eller sjukdomar de senaste åren. I tidningarna förknippas dödsfallen med
"Ötzis förbannelse”. Hundratals människor har arbetat med projektet Ismannen, och många år
har gått sedan Ötzi upptäcktes, så därför är det inte så konstigt att en del av dem inte är i livet
längre.
Station I: Museet
Här får vi veta hur Ötzi förvaras idag och hur man bevarar honom så att hans kropp inte
förstörs.
Ötzi tillbringade sex år på Innsbrucks universitet efter han hittades 1991. År 1998 fick han en
permanent plats på South Tyrol Museum of Archaeology i Bolzano/Bozen i Italienska
Sydtyrolen. Han tillåts aldrig lämna museet. Ett kylsystem, det enda av sitt slag i världen, har
utvecklats där Ötzi även kan visas för allmänheten. Museibesökarna kan titta på ismannen
genom ett smalt fönster av armerat glas. Genom fönstret kan man kika in på honom där han
ligger naken på en kyld brits i sin specialinredda kylkammare. Han är under ständig kontroll
för att förhindra att hans kropp försämras. Han sprayas regelbundet med rent vatten så att en
tunn ishinna hela tiden täcker hans kropp. Detta förhindrar att han torkar ut.
F: Är Ötzi en död människa eller ett utställt föremål? Skulle du vilja att någon du känner,
efter sin död var utställd som Ötzi är? Vad är OK att göra med en död människa?
14

K: Ötzi dog med sina kläder på sig. Idag visas han upp för tusentals människor varje år,
liggande naken på en nedkyld brits. Folk ryser när de ser hans förvridna kropp, men kan ändå
inte låta bli att titta, lätt äcklade men ändå fascinerade. Forskare har analyserat hans kropp in i
minsta detalj, en mängd prover har gjorts. Man har stuckit och skurit i hans kropp. Är denna
behandling etiskt försvarbar? Vem avgör vad vi får och inte får göra med en död människa?
Är det så att målet alltid helger medlen – är den kunskap vi får genom Ötzi tillräckligt
värdefull för att motivera vad han utsätts för?
Idag återlämnas skelettmaterial från museum och samlingar till ursprungsbefolkningar över
hela världen. Det pågår en diskussion kring hur mänskliga lämningar skall hanteras i museer
och samlingar. Hade Ötzi varit utställd på det här sättet om man kunnat bevisa att han
tillhörde någon nu levande ursprungsbefolkning? Är han en människa eller ett arkeologiskt
föremål? Vad tycker du? Vill du bli ett utställningsföremål som Ötzi efter din egen död? Här
finns inga färdiga svar, men många viktiga saker att diskutera.
F: Vem var egentligen den här människan som vi idag kallar för Ötzi?
K: Det är lätt att glömma bort att det bakom alla högteknologiska undersökningar och
analyser som gjorts på Ötzi finns en individ, en människa som en gång var lika levande som
du och jag. Som hade drömmar och planer inför framtiden, som älskade sina barn och sina
nära och kära, och som ensam och skadad dog uppe på berget. En människa som sannolikt
blev saknad och sörjd, när han inte återvände hem. Vi kallar honom idag för Ötzi efter platsen
han hittades på. När han levde hade han ett helt annat namn, men det namnet vet vi inget om
idag. Hur kan vi berätta om människan Ötzi?
Efter besöket – uppföljning
Efter besöket i utställningen är det viktigt att bearbetar det ni varit med om. Diskutera
upplevelsen i klassen/gruppen eller i mindre grupper om ni utgick från särskilda stationer och
frågeställningar. Vad minns ni av besöket? Är det något som särskilt fastnat i minnet? Vad var
spännande? Var något obehagligt och i så fall vad? Vad var svårt att förstå? Var det något
som väckte frågor?
15