Konfirmation Församlingens sommarresor - Österhaninge församling
Konfirmation Församlingens sommarresor - Österhaninge församling
Konfirmation Församlingens sommarresor - Österhaninge församling
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Församlingsresor<br />
Gemenskap och blomsterprakt<br />
Det är mitten av juli, en varm och skön dag med blå himmel<br />
och endast några lätta sommarmoln. En buss har precis hämtat<br />
upp <strong>församling</strong>sbor i Brandbergen och Handen. Målet för resan<br />
är Ockelbo och Wijs trädgårdar i Gästrikland, norr om Dalälven<br />
– i växtzon fem.<br />
<strong>Österhaninge</strong> <strong>församling</strong> anordnar bussresor<br />
för <strong>församling</strong>sbor varje år. Utfl<br />
yktsmålen är populära och valda med<br />
omsorg.<br />
Vi hinner bara åka ett par minuter<br />
innan sorlet i bussen sakta stiger. Det<br />
ligger en positiv förväntan i luften och<br />
alla verkar plötsligt ha massor att tala<br />
om.<br />
Maria Louise Larsson, mycket uppskattad<br />
diakon i Brandbergen, har under<br />
åren arrangerat en mängd resor för <strong>församling</strong>en<br />
och känner vid det här laget<br />
många av dem som är med. Jag småpratar<br />
med några resenärer och märker<br />
snart att det inte är första gången de är<br />
med på <strong>församling</strong>ens resor. Många har<br />
åkt med tidigare och ser verkligen fram<br />
emot både resmålen och den fi na gemenskapen.<br />
För Silva passar det extra bra<br />
idag för det är hennes första dag som<br />
pensionär. Det låter som en bra start!<br />
12<br />
Janne, chauffören, har varit med förr.<br />
– Oh ja, jag har kört på många av <strong>församling</strong>ens<br />
resor; även familjeläger och<br />
konfi rmandresor, säger han bakom sina<br />
mörka solglasögen.<br />
Skratten duggar tätt<br />
Vi närmar oss Gävle och stannar till i<br />
Gävlebro på en förmiddagsfi ka. Det är<br />
skönt att sträcka på sig nu.<br />
Kaffet gör verkligen sitt och när vi<br />
åker vidare blir samtalen ännu livligare<br />
och skratten duggar tätt. De måste prata<br />
om något roligt. Jag hör inte vad, men<br />
jag får en känsla av att resmålet egentligen<br />
inte spelar så stor roll, den här positiva<br />
gruppen skulle nog ha roligt vart de<br />
än åkte.<br />
Väl framme i Wijs trädgårdar strövar<br />
alla fritt i trädgårdshandeln och vidare<br />
genom Skogens trädgård – en sinnebild<br />
av hur det svenska landskapet är uppbyggt.<br />
Här fi nns bl a en miniskogstjärn med<br />
små, små tallar runt om och sagolandskap<br />
med smultron och näckrosor.<br />
Gamla uttjänta resväskor<br />
I Experimentalfältet visar blivande trädgårdsmästare<br />
delar av sina praktiska<br />
kunskaper och konstnärer har bidragit<br />
med fi nurliga installationer. Vad sägs om<br />
att odla kryddväxter och blommor i gamla<br />
uttjänta resväskor! Promenaden leder<br />
vidare mot Rosträdgården och det doftar<br />
ljuvligt när vi närmar oss inte mindre än<br />
250 sorters rosor. Många har aldrig odlats<br />
så här långt norr ut, bl a apotekarrosen,<br />
den allra ursprungligaste av rosor,<br />
lite enkel och anspråkslös.<br />
Hur har de lyckats? Med praktiska<br />
knep förstås. Jag sitter en stund och<br />
njuter i trädgården och av en guide som<br />
passerar med en grupp får jag höra att<br />
Rosträdgården är uppbyggd som en stor<br />
skål för att bevara vatten i trädgården.<br />
Rosenbäddarna är djupt grävda och fyllda<br />
med jord, krossad kalksten och bark.<br />
För att hålla ihop det hela och bevara<br />
fuktighet och värme är rabatterna kantade<br />
med fartygsplåt som grävts ner och<br />
sticker upp en dryg dm ur marken och