Nr 3 Sömn

kn_111_3_cover.qxd:BKN 5/16/11 11:47 AM Page 1 

Tema | Sömn 

Sömnmetoder – vilka är bäst för barnet? 

Fiskolja kan förebygga allergisjukdomar 

Antalet fall av plötslig spädbarnsdöd minskar 

nr.3/2011

IFC_Semper_SmA?¥Magars_210x276.qxd:Layout 1 5/16/11 12:02 PM Page 1

kn_111_3_contents.qxd:Layout 1 5/16/11 4:15 PM Page 1 

Barnläkaren 

Tidningen Barnläkaren 

utkommer med sex nummer 

årligen och är Svenska Barnläkarföreningens 

medlemstidning. 

Ansvarig utgivare 

Nina Nelson 

nina.nelson@lio.se 

Chefredaktör/Annonskontakt 

Margareta Munkert Karnros 

info@barnlakaren.se 

Redaktionssekreterare 

Viveca Karlsson 

Viveca.Karlsson@ki.se 

Tel: 08-517 747 43 

Vetenskapsredaktör 

Catarina Almqvist Malmros 

catarina.almqvist@ki.se 

Kulturredaktör 

Carl Lindgren 

carl.lindgren@actapaediatrica.se 

Manuskript insändes 

per mail till: 


info@barnlakaren.se 

Prenumerationsärenden och 

adressändringar 

Sveriges Läkarförbund 

Medlemsregistret 

Box 5610 

114 86 Stockholm 

Tel: 08-790 33 00 

Fax: 08-790 33 16 

Förlag 

Barnläkaren is published by Blackwell 

Publishing Ltd 

9600 Garsington Road 

Oxford OX4 2DQ, UK 

Tel: +44 1865 776868 

Fax: +44 1865 714591 

mvi@wiley.com 

Blackwell Publishing Ltd was acquired 

by John Wiley & Sons in February 

2007. Blackwell’s programme has been 

merged with Wiley’s global Scientific, 

Technical, and Medical business to 

form Wiley-Blackwell. 

Tryck 

Quantium Solutions, Singapore 

Redaktionsråd 

Catarina Almqvist Malmros 

Margareta Blennow 

Erik Borgström 

Hugo Lagercrantz 

Carl Lindgren 

Göran Wennergren 

Omslagsbild 

Barn- och ungdomssjukhuset, Linköping 

Ina-agency bildbyrå 

Bo Ericsson, barnläkare/konstnär 

ALB, Stockholm 

Innehåll 

issn 1651‒0534 

LEDARE 2 

REDAKTÖRENS RUTA 3 

BARNMEDICIN 

Livaktig forskning Jonas Ludvigsson 4 

Lekterapi – viktig del i läkeprocessen Margareta M Karnros 5 

TEMA: SÖMN 

Sömnens neurofysiologi i olika utvecklingsstadier/barns 

sömn i olika kulturer Marianne Ors 7 

Spädbarnssömn och spädbarnsdöd 

Göran Wennergren/Hugo Lagercrantz 9 

Vanliga sömnproblem hos små barn – erfarenheter från 

growingpeople.se och sömnmottagning Tor Lindberg/Lars Palm 11 

Tonåringar på sömnmotagningen Lars Palm 12 

Ovanliga sömnstörningar – nattskräck, sömngång och mardrömmar 

Hans Smedje 13 

Olika sömnmetoder – vilka är bäst för barnet? Antonia Reuter 15 

Är sömnmetoder kränkande för barnet? 

Tor Lindberg/Lars H Gustafsson 16 

SVAR DIREKT 

I vilka situationer är det motiverat att skriva ut läkemedel 

till barn (under 1 år) som har svårt att sova? 18 

DEBATT 

Låt föräldrarna rösta åt barnen Bo Rothstein 19 

NYHETER 

Två barnläkare delar på fyra miljoner i karriärbidrag 

Framstående forskning om vaskulit belönades med Stora 

Barnmedicinpriset 

Deltagarrekord på årets Barnvecka 20 

AVHANDLINGEN 

Fiskolja under graviditet och amning kan motverka 

att barnet utvecklar allergi Catrin Furuhjelm 21 

KULTUR 

Recensioner: 

Investera i barns hälsa Carl Lindgren 24 

Sågverksungen Nina Nelson 25 

Liljevalchs vårsalong 2011 – Kontraster höjer 

tankeväckande allvarslek Margareta M Karnros 26 

KALENDARIUM 28

02a_2937_Nestle_NAN.qxd:Layout 1 5/16/11 12:00 PM Page 1

kn_111_3_article.qxd:Layout 1 5/16/11 4:40 PM Page 2 

LEDARE 

Att visa upp Barn- och Ungdomsmedicin 

En av landets verksamhetschefer för barnoch ungdomssjukvård 

berättade för mig hur en högt uppsatt 

ledningsperson uppfattade att barn som blir sjuka har 

lindrigare symtom och förlopp än vuxna, och att den 

specialiteten därmed inte skulle vara i behov av så mycket 

i resurshänseende. 

Hur många av oss har inte varit med om att kollegor 

inom vuxendiscipliner har en föreställning om att vi som 

handlägger sjuka barn gör det för att det är allmänt trevligt 

och knappast kräver samma grad av specifik kompetens 

som den som behövs för handläggning av motsvarande 

sjukdom hos den vuxna patienten. 

Denna ofta omvittnade förutfattade mening konfirmeras 

dock sällan när vi står med svårt sjuka barn på “golvet”, då 

är det få vårdgrannar som känner sig kompetenta eller 

kallade att befatta sig med det sjuka barnet och dess familj. 

Här har vi en pedagogisk och kommunikativ uppgift att 

för omvärlden beskriva vårt uppdrag och hur barnsjukvården 

utvecklas och ser ut idag. 

Hur vill vi att barnoch ungdomsmedicin beskrivs för 

andra i sjukvården, för beslutsfattare och för allmänheten? 

Vad finns det för stödstrukturer och material som vi kan 

använda för att illustrera vår verksamhet? 

Jag vill passa på att slå ett slag för en gemensam nationell 

verksamhetsuppföljning som innehåller kvalitetsdata, 

aktivitetsdata och resursdata parallellt. Vi är på god väg i 

det arbetet som landets verksamhetschefer gör i Nysam 

(nyckeltalssamverkan). Den medverkan vi ser från 

2 Barnläkaren Nr.3/11 

delföreningar och registeransvariga behöver utvecklas 

ytterligare för att vi ska få ytterligare relevanta kvalitetsdata 

och inte minst tolkning och analys av data. 

Syftet med den här typen av uppföljningsarbete är framför 

allt att sträva mot en barnsjukvård som stadigt förbättras, 

synliggörs och blir mer jämlik över landet än vad som 

är fallet idag. 

Styrkan för svensk hälso- och sjukvård för barn och 

ungdomar är bland annat den fantastiskt fina kultur av 

teamarbete och samarbetsförmåga som präglar verksamhet 

som riktar sig till barnfamiljer. 

Nu gäller det bara att få med så många som möjligt på 

tåget, att visa olika aspekter av svensk barnsjukvård, göra 

välavvägda kloka analyser som resulterar i mått och steg för 

framtida förbättringar inom och för hälso- och sjukvård för 

barn och unga. 

Nina Nelson, 

Ordförande


Redaktörens ruta 

I nr 1/2011 gav vi en liten 

inblick i arbetet med och 

bakom Barnläkaren. En av 

våra visioner är att bidra till 

ökad nyfikenhet även för 

andra intresseområden än det 

egna. Insikt i andras engagemang 

och kunnande inom 

samma yrkesskrå banar väg 

för vidgade vetenskapliga 

vyer och ökad förståelse. 

Lika ofta väcker andras hävdanden egna, ibland kraftfulla, 

åsikter. Vår debattsida är ett utmärkt forum för att lufta 

sina tankar. Skriv till redaktionen. Vi tar också gärna emot 

förslag till artiklar, reportage och framtida temanummer. 

När f d chefredaktören för www.growingpeople.se, Tor 

Lindberg, berättade för oss, att den största andelen frågor 

på denna webbsite berör föräldrars problematik runt 

sömn, blev vi nyfikna. Kan man producera en hel temadel 

med relevant information om detta ämne? Finns det 

material? Det visade sig vara fullt möjligt – och dessutom 

mycket intressant. 

Många föräldrar upplever svårigheter att hantera och 

påverka sina barns sömn för att få en fungerande vardag. 

Hur skapar man balans mellan sömn och vakenhet? I dag 

vet man att föräldrars kunskap och förväntningar har betydelse 

när det gäller barns sömn. Det är också klarlagt att 

tidig föräldrautbildning förebygger problemen, vilket i sin 

tur belyser barnavårdcentralernas roll i sammanhanget. 

Vissa familjer har det svårare än andra med sömnsituationen. 

I Svar Direkt frågar vi några av landets barnläkare, 

när det är motiverat att ge medicin för att underlätta sömnen 

hos små barn. Läs svaren på sidan 17. 

Ytterligare en laddad fråga kopplat till svåra sömnproblem 

är den omdebatterade massvaccineringen 2010. Den 

misstänkta kopplingen mellan H1N1-vaccinet Pandemrix 

och narkolepsi utreds av Läkemedelsverket. Man har hittills 

konstaterat att det finns en ökad risk för H1N1-vaccinerade 

barn och ungdomar att drabbas av sjukdomen. 

12 månader efter vaccineringstillfället bedöms dock 

risken för insjuknande som mycket liten. Frågan är, hur 

fakta och misstankar har påverkat den allmänna inställningen 

till vaccinering. 

Sist men inte minst inför sommarledigheten, recensioner 

inom skön- och facklitteratur från Nina Nelson och Carl 

Lindgren. Vi tittade även in på Liljevalchs när portarna 

slogs upp för vårsalongen. Där fann vi Niklas Askers 

målning, som visade sig vara en tankeväckande poetisk 

skildring om barns utveckling och relationer, ur ett manligt 

perspektiv. 

Ha en riktigt skön sommar! 


Gästredaktör till vår temadel om Sömn Tor Lindberg 

Tor Lindberg är barnläkare och professor em i pediatrik vid Umeå Universitet. Han har varit 

ordförande för Svenska Barnläkarföreningen, BLFs sektion för Gastroenterologi och Nutrition 

samt för BLFs Arbetsgrupp för Flyktingbarn. Tor har dessutom medverkat i läroböckerna 

Barnmedicin, Pediatrisk Omvårdnad samt Bonniers Barnläkarbok, som medredaktör/författare. 

Han är grundare av www.growingpeople.se och har varit dess chefredaktör tills Inera AB (ägs av 

Sveriges landsting/regioner) på uppdrag av Socialdepartementet övertog föräldrastödssajten 

2010. Tor Lindberg är idag konsult åt Inera AB. 

Barnläkaren Nr.3/11 3


BARNMEDICIN 

Livaktig forskning 

Av tradition har Sverige en livaktig forskning inom pediatrisk gastroenterologi och hepatologi. Jonas Ludvigsson 

skildrar delar av svensk forskning inom området med betoning på åren 2005–2010 (inkl barnhepatologi i 

“barngastroenterologi”) i denna översikt. 

Opportunistiska virusinfektioner efter transplantationer, samt 

födointroduktion och allergiutveckling intresserar svenska forskare. 

Foto: Martin Magtorn/Astra Zeneca 

Aktuell magtarmforskning i Göteborg rör huvudsakligen 

sjukdomsmekanismer vid olika inflammationstillstånd. 

Mer specifika forskningsområden utgörs av Celiaki och 

genetik 1-3 , där man t ex visat på ett samband mellan mildare 

symtombild och CTLA4 +49A/G polymorfism. Studier av 

IBD, tarmflora, mukuslager och immunreaktivitet visar på 

en dysbalanserad flora vid framförallt ulcerös kolit med 

reducerade nivåer av anaeroba, särskilt Gram-positiva 

bakterier. Forskare i Göteborg har även studerat föräldrarnas 

upplevelse av sina barns IBD-sjukdom 4 och påvisat att 

en stor andel av barn och ungdomar med IBD i Sverige har 

låg bentäthet 5 . Nyligen rapporterade man även ett nytt 

tillstånd i munhålan efter organtransplantation hos barn 

(“OML”); med tydliga särdrag, men också likheter med 

orofacial granulomatos 6,7 . Andra intresseområden är 

opportunistiska virusinfektioner efter transplantationer 8 , 

samt födointroduktion och allergiutveckling 9 . 

Linköping-Norrköping har en stark tradition inom celiakiområdet, 

med såväl patientnära som laboratorieinriktad 

forskning 10 . Flera av studierna utgår från den så kallade 

ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige) med över 

17 000 deltagare. Så kallade ABIS-studien har t ex visat att 

psykologisk stress i barndomen 11 eller infektioner i samband 

med glutenintroduktion 12 inte påverkar risken för 

senare celiaki mer än marginellt. Forskare från Östergötland 

har vidare funnit avvikande mikroflora vid celiaki 13 , 

men även att barn med celiaki kan äta havre utan risk för 


slemhinnepåverkan 14 . De har även bidragit med data till 

flera större genetiska celiakistudier 15–18 , samt varit aktiva i 

det nationella arbetet att samla in data över barnceliaki 19 . 

Lars Stenhammar som för närvarande är ordförande i 

Barnläkarföreningens arbetsgrupp har lett arbetet med 

att kartlägga den praktiska handläggningen av celiaki på 

svenska barnkliniker 20,21 (data som även publicerats i 

Barnläkaren 22 ). 

Södra Sverige. Vid forskningsenheten för Diabetes och 

Celiaki, Skånes universitetssjukhus i Malmö, deltar Daniel 

Agardhs forskargrupp i flera pågående celiakistudier 

såsom Celiaki Prediktion i Skåne – CiPiS, GENEX-studien, 

Diabetesassocierad celiaki i Öresund och den internationella 

multicenterstudien TEDDY 23 . Både i TEDDYstudien 

och i andra studier från regionen genomförs 

aktiv screening av normalbefolkningen 19 samt riskgrupper 24 

för celiaki. Studierna syftar till att hitta riskfaktorer för 

celiaki. Forskare i södra Sverige har även studerat 

antikroppsdiagnostik vid celiaki 25 och deltagit i det internationella 

arbetet med att standardisera transglutaminasserologi 

vid celiaki 26 . 

Norrland och Umeå har en stark tradition inom nutrition 

och celiaki. Man har bland annat visat att tarmfloran 

är annorlunda hos barn som insjuknade i celiaki under 

den så kallade celiaki-epidemin på 1990-talet 27,28 . 

Huruvida den rubbade tarmfloran kan orsaka celiaki eller 

är en konsekvens av sjukdomen är oklart. Intresset för 

celiakiepidemiologi i Umeå faller sig naturligt eftersom 

flera stora epidemiologiska studier på området utgått från 

staden 29–32 . Härifrån koordineras också den så kallade 

ETICS-studien som talar för att uppemot tre procent av 

12-åringar i vissa årgångar har celiaki – de flesta odiagnostiserade 

19 . I Umeå finns även ett intresse för nutrition 

och tarmflora hos nyfödda 33 , liksom aktiv probiotikaforskning 

34 . 

Sedan 28 år tillbaka äger de nationella IBD-dagarna 

rum i Örebro (först under ledning av Bo Lindquist, och 

därefter Eva Lindberg). Det nationella IBD-registret 

koordinerades initialt härifrån 35 fram tills ett register för 

både vuxna och barn med IBD startades (“SWIBREG”) 36 . 

Flera epidemiologiska studier inom celiaki har också 

utgått från Örebro. Data talar för att barn med celiaki löper 

en ökad risk att drabbas av svår influensa, 37 men även för 

dödlighet (“all cause mortality”) 38 . Till skillnad från


BARNMEDICIN 

vuxna med celiaki, löper barn med celiaki inte någon ökad 

risk att utveckla lymfom 39 . Forskare i Örebro har även 

visat på en koppling mellan celiaki och autoimmunitet 40–43 , 

samt studerat sambandet Downs syndrom – celiaki 44 . 

Stockholm-Uppsala-regionen står för en stor del av 

svensk barngastroenterologi. IBD-forskningen spänner från 

riskfaktorer för IBD 45 till analyser av IBD-incidensen 46 

och kliniska prövningar 47 . Från Stockholm, i samarbete 

med Västerås, har även flera studier av F-Calprotectin 

utgått 48,49 . Stockholmsbarnläkare har också deltagit i 

arbetet med att ta fram riktlinjer för behandling av helicobacter 

pylori 50 , samt studerat riskfaktorer för gastrit 51 . 

I Stockholm bedrivs även forskning kring celiaki-autoimmunitet 

52 samt funktionella tarmsjukdomar. 

En stor del av avancerad leversjukvård bedrivs vid 

KS 53,54 . Bland den omfattande leverforskningen kan 

omnämnas t ex flera arbeten kring kolestas 55,56 och 

virushepatit 57 . 

Referenser 

Referenslista (57) återfinns på 

hemsidan för BLF:s gastrosektion: 

http://www.blf.net/gastro/index. 

html 

Jonas F. Ludvigsson 

Barnkliniken, Örebro 

Universitetssjukhus 

Enheten för klinisk epidemiologi, 

Karolinska Institutet 

Lekterapi – viktig del i läkeprocessen 

På Lekterapin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, råder nära samarbete med övrig vårdpersonal på de olika medicinska 

enheterna. Här lär barn sig att förstå sin sjukdom och ungdomar får stöd inför ett självständigt liv efter tillfrisknandet. 

– Det är viktigt att förstå varje barns unika sjukdomssituation, säger Kristina Silfvenius, lekterapeut. 

Lekterapeut Kristina Silfvenius och enhetschef för Lekterapin Huddinge/ 

Solna Kent Holmström på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Solna. 

För tolv år sedan slogs lekterapierna på St Görans 

sjukhus, Danderyds sjukhus och Karolinska 

Universitetssjukhuset ihop till en enhet på Astrid 

Lindgrens Barnsjukhus. Några år senare utökades 

verksamheten med ytterligare en enhet i Huddinge. Idag 

arbetar nio lekterapeuter i Solna och fyra i Huddinge, alla 

i nära samarbete med övrig vårdpersonal. 

– Vårt arbete är helt integrerat i vården. I stort sett alla 

lekterapeuter har en direkt koppling till en medicinsk 

enhet, berättar Kent Holmström, sektionschef för 

Lekterapin och samordnare av kulturell verksamhet på 

ALB i Huddinge/Solna. 

Ska göra den egna sjukdomen begriplig 

En av Lekterapins viktigaste pedagogiska uppgifter är att 

hjälpa patienter att göra den egna sjukdomen begriplig. 

Enligt lag ska en patient få hjälp att förstå sin sjukdom och 

sedan att lära sig hantera den. 

För att få barn i alla åldrar att förstå sin sjukdomsbild 

behövs speciellt anpassad pedagogik och viss medicinsk 

kompetens. Kristina Silfvenius är lekterapeut och arbetar i 

brännskadeteamet på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och 

ser till att hålla sig kontinuerligt uppdaterad om utvecklingen, 

genom att bl a delta i konferenser på området. 

– Det är viktigt att förstå varje barns unika sjukdomssituation. 

Vissa barn ska av medicinska skäl inte få besök 



BARNMEDICIN 

Kristina med en av de dockor som används för att att konkretisera 

och avdramatisera sjukhus procedurer. Genom strukturerad 

sjukhuslek kan barn få hjälp att klara av undersökning, behandling 

eller provtagning. 

av en glad sjukhusclown, medan andra inte önskar något 

hellre under sin sjukhusvistelse. Behoven ser mycket olika 

ut beroende på individ och vårdbehov. Med hjälp av nära 

samarbete med övrig vårdpersonal kan vi få en god uppfattning 

om hur vi ska gå till väga i mötet med varje enskild 

patient, menar hon. 

Ungdomar får hjälp att bygga självkänsla 

Lekterapin är tillgänglig för alla barn och ungdomar upp 

till 18 år. Pedagogisk verksamhet motsvarande förskoleklass 

och fritidshem är en lagstadgad rättighet också för barn på 

sjukhus upp till 12 års ålder. De äldre patienterna kan med 

lekterapeuternas stöd, få hjälp med bl a psykologiskt 

frigörande från sin tidigare vårdsituation. Efter att ha varit 

totalt beroende av vårdpersonal och familj en lång tid, 

bedöms det som en nödvändighet. 

– Det är en tuff psykologisk process som kräver professionellt 

stöd. Att vara beroende av andras beslut och vård 

under lång tid bryter ner självkänslan. Lekterapeutens roll 

är i detta fall att stötta patienten under processen mot att 

bli en självständig individ, som känner trygghet i att ta 

egna beslut, förklarar Kristina. 

Frivilliga anmäler sig och vill hjälpa 

De senaste åren har man märkt en markant ökning av 

antalet frivilliga, som anmält sig för att få hjälpa till på barn- 


Skapande verksamhet. Brännskadad flicka målar i verkstaden på 

lekterapin. 

Foto/copyright: Lekterapin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 

klinikerna i Stockholm. För att dessa ideella hjälpinsatser 

ska kunna tas till vara, krävs planering. Det är också nödvändigt 

för vårdpersonalen att ha god överblick och insyn i 

hjälpinsatserna, då barnens behov alltid prioriteras. 

– Det finns en ström av välvilja från allmänheten, både 

från privatpersoner och från välgörenhetsorganisationer. 

Det är många som vill bidra till att våra patienter ska kunna 

få det ännu bättre. För några år sedan började vi kartlägga 

dessa värdefulla extraresurser. Idag har vi en organisation 

på plats, Pedagogiskt Resurscentrum, som ansvarar för att 

alla externa aktörer har ordentliga avtal som reglerar 

ansvar, sekretess och andra väsentligheter, säger Kent 

Holmström. 

Text /foto: Margareta Munkert Karnros 

E-mail : info@barnlakaren.se 

Rättelse till Barnläkaren nr 2/2011: 

Artikel: Inflammatoriska sjukdomar, sid 13. Författaren heter Petter Malmborg 

E-mail: petter.malmborg@karolinska.se (se även artikel av författaren, sid 12 för ytterligare uppgift.)


TEMA: SÖMN 

Sömnens neurofysiologi i olika utvecklingsstadier 

– barns sömn i olika kulturer 

Barn börjar sova tidigt i livet. Sömn- respektive vakenhetsperioder finns hos ett prematurfött barn redan från 

26:e-27:e graviditetsveckan. I takt med att barnet blir äldre, följer olika sömnfaser styrt av barnets utveckling. 

Intressant är att synen på vad som är rätt eller fel vad gäller barns sovvanor skiljer sig markant beroende på familjens 

kulturella bakgrund. 

Sömnens uppbyggnad 

Sömn- respektive vakenhetsperioder kan skönjas hos ett 

prematurfött barn från 26:e-27:e graviditetsveckan. Från 

vecka 32-34 kan två sömnstadier urskiljas, lugn respektive 

aktiv sömn. Ungefär 50 procent av sömnen utgörs av aktiv 

sömn. Under aktiv sömn är andningen oregelbunden och 

man kan se små ryckningar runt ögonen och munnen, liknande 

snabba leenden. Parallellt med hjärnans utmognad 

differentieras sömnen ytterligare. Detta avspeglas i EEG 

som tillsammans med registrering av ögonrörelser och 

muskeltonus utgör grunden för klassificering av sömnstadier. 

Den aktiva sömnen utvecklas till REM – (Rapid 

Eye Movement) sömn. Den lugna sömnen som karaktäriseras 

av en regelbunden andning utvecklas till non-REMsömn 

som i sin tur indelas i ytlig respektive djupsömn. 

Sömnarkitekturen förändras påtagligt under barnoch 

ungdomsåren. Sömnen antar tidigt en cyklisk karaktär. 

Varje sömncykel inleds med ytlig sömn som övergår i 

djupsömn och avslutas med REM-sömn. Sömncyklerna 

varar 50–60 minuter under det första levnadsåret men 

ökar successivt till 90 minuter. Nattens första sömncykler 

innehåller relativt mera djupsömn medan REM-sömnen 

dominerar senare delen av natten. Mängden REM-sömn 

minskar under de första levnadsåren och utgör 20–25 procent 



TEMA: SÖMN 

Nattsömnen varar varar ca 10–11 timmar i tidig skolålder. 

Foto: wikipedia 

av nattsömnen i femårsåldern, en nivå som sedan behålls 

hela livet. Proportionerna mellan ytlig och djup sömn 

under natten förändras. Andelen ytlig sömn ökar. Alla 

människor har kortare, ibland längre, uppvaknanden 

under natten, vilket är helt normalt. 

Sömnen under barnaåren 

Det nyfödda barnet sover två tredjedelar av dygnet, fördelat 

på sömnperioder om 2–4 timmar. Sömnen styrs mer av 

hunger- och mättnadskänslor än av skillnaden mellan ljus 

och mörker. Under de första levnadsmånaderna ska barnets 

inre biologiska klocka på ca 25 timmar anpassas till 

samhällets 24-timmarsrytm. Melatoninutsöndring från tallkottkörteln 

på natten signalerar att det är dags att sova. 

Återkommande händelser som måltider och omvårdnad 

bidrar till struktur för dygnet. En tydlig tendens till dygnsrytm 

brukar ses någonstans mellan 6 veckor och 3 

månaders ålder. Vid 9 månader sover ca 70 procent av alla 

barn hela natten men behöver dessutom ett par kortare 

sovpass på dagen. Upp till ca 3 år minskar nattsömnen till 

ungefär 12 timmar. Behovet av middagssömn minskar till 

ett pass på ungefär 1½–3 timmar. Flertalet barn släpper 

middagssömnen mellan 3–5 års ålder. I tidig skolålder, 

6–12 år, varar nattsömnen ca 10–11 timmar. Ett mönster 


med längre nattsömn över veckosluten jämfört med under 

vardagar börjar utkristalliseras och denna skillnad blir mer 

uttalad ju äldre ungdomarna blir. Under tonåren ligger 

sömnbehovet sannolikt kring 8–9 timmar per natt medan 

den verkliga sömnperioden ofta är närmare 7 timmar. 

Oregelbundna sömnvanor är regel. 

Kulturella skillnader 

Synen på vad som är rätt eller fel vad gäller barns sovvanor 

skiljer sig markant beroende på familjens kulturella bakgrund. 

Vår västerländska tradition att tidigt lära barnen 

sova ensamma i egen säng, helst i eget rum, ser vi som ett 

naturligt steg i utvecklingen av självständighet, medan det 

i en del asiatiska länder tvärtom anses grymt att låta ett 

barn sova ensamt. Barn som sover ensamma har oftare 

“snuttefiltar”, s k transitional objects. 

Lämpliga tider för sänggående och hur ett barn “nattas” 

är också kulturellt bundet med varierande normer i olika 

länder, även inom Europa, med betydligt fastare rutiner i 

Västeuropa jämfört med Sydeuropa. Kvällsvanor med TVtittande 

i barnens sovrum har förknippats med senare sovvanor 

och kortare nattsömn. Kulturella normer styr 

gränsen för “normala” sömnvanor och vad som är upplevs 

som ett sömnproblem. 

Referenser 

1. McLaughlin Crabtree V, Williams N A: Normal Sleep in children 

and Adolescents. Child Adolesc Psychiatric Clin N Am 2009; 18: 

799-811. 

2. Jenni O G, O`Connor B B: Children´s Sleep: An Interplay 

Between Culture and Biology. Pediatrics 2005; 115:204-216. 

Marianne Ors, med dr, barnneurolog 

samt neurofysiolog, ansvarig för 

sömnlaboratoriet vid neurofysiologiska 

kliniken, Lund 

E-mail: Marianne.Ors@skane.se


TEMA: SÖMN 

Spädbarnssömn och spädbarnsdöd 

Vi vet numera att för att undvika plötslig spädbarnsdöd bör spädbarn inte sova på magen. Men vad gäller när 

barnet är så pass motoriskt utvecklat att det själv vill lägga sig på magen i sängen nattetid? Och hur ligger det till 

med riskerna vid “samsovning” ? Göran Wennergren och Hugo Lagercrantz berättar. 

Det innebär inte någon risk att sova med sitt spädbarn i samma 

säng, om barnet ligger på rygg och föräldern inte druckit alkohol 

eller är rökare, menar författarna. 

Foto: “Sovande barn” målning av konstnären Karin Mårtensson 

Upptäckten att plötslig spädbarnsdöd till stor del kan 

förebyggas genom att låta spädbarnet sova på rygg i stället 

för på mage innebar ett paradigmskifte (1). Förekomsten 

av plötslig spädbarnsdöd har i Sverige minskat från 120 

fall år 1991 till färre än 20 per år under de senaste åren (2). 

Samsovning 

En ökad risk för plötslig spädbarnsdöd om babyn sover i 

föräldrarnas säng har rapporterats i flera studier (3). 

Riskökningen har setts om mamman är rökare men också för 

barn som är under 3 månader. Om man skärskådar risken 

med samsovning närmare ser man att en del av riskökningen 

är kopplad till samsovning på soffa, där babyn kan bli trängd 

i vinkeln mellan ryggstödet och soffdynan (3). 

I Sverige är “samsovning” vanligt (4). Det rekommenderas 

ofta på BB för att underlätta fri amning. Här 

finns ett positivt samspel mellan amning och förekomst av 

samsovning (4). Även amning i sig är associerat med en 

något sänkt risk för plötslig spädbarnsdöd. 

Vi menar därför att det inte innebär någon risk att sova 

med sitt spädbarn i samma säng, om barnet ligger på rygg 

och föräldern inte druckit alkohol eller är rökare. Barnet 

bör då ligga så fritt som möjligt och inte bli för varmt eller 

övertäckt (2, 5). Alternativet är naturligtvis att lyfta över 

barnet till egen säng efter amning. Amningen underlättas 

om sängen står nära. 

Kudde mot platt skalle? 

Efter att sömn i ryggläge (åter-)infördes 1992, noterades 

platta bakhuvuden och sneda skallar oftare. I samråd 

med plastikkirurgisk expertis infördes därför rådet om 

att låta barnets huvud vila på en kudde (5). Barnets 

huvud bör dessutom placeras omväxlande åt ena eller 

andra hållet. Det svenska rådet om kudde har ifrågasatts. 

American Academy of Pediatrics säger i sina råd 

att man inte bör ha kudde. Vårt argument för att ha kvar 

rådet är att problemen med platta och sneda skallar minskade 

när rådet infördes medan förekomsten plötslig 

spädbarnsdöd inte ökade, tvärtom har incidensen 

sjunkit ytterligare något sedan rådet kom. Olika strategier 

för att minimera utvecklingen av platt skalle har 

undersökts (6). 

Sovpåse och barn som vänder sig spontant 

Sovpåse har blivit populärt i Sverige under senare år men 

har använts länge i t ex Nederländerna. Den är ett bra alternativ 

både för en baby som förflyttar sig i sängen så att 

han/hon hamnar under täcket, och för en baby som sparkar 

bort täcket och blir kall. Sovpåsar bör lämna armarna fria 

och ha god vidd för benen. 

En vanlig fråga gäller barn som vid 5–6 månader börjar 

bli så rörliga att de spontant lägger sig på magen nattetid. 

Vad göra? Vi menar att när barn vänder sig själva är de så 

motoriskt utvecklade att de kan vrida ansiktet fritt om de 

hamnar med ansiktet mot madrassen. De har då också 

kommit förbi den egentliga riskåldern för plötslig spädbarnsdöd. 

Om barnet tidigare sovit med en mjuk kudde 

under bakhuvudet bör kudden nu tas bort. 



TEMA: SÖMN 

Referenser 

1. Mitchell EA. SIDS: past, present and future. Acta Paediatr 2009; 

98: 1712-9. 

2. Lagercrantz H, Katz-Salamon M, Alm B, Wennergren G. 

Uppmärksammade fynd om plötslig spädbarnsdöd. Minimal 

risk vid ryggläge och fritt ansikte. Läkartidningen 2009; 106: 

3406-7. 

3. Blair PS, Sidebotham P, Evason-Coombe C, Edmonds M, 

Heckstall-Smith EMA, Fleming P. Hazardous cosleeping 

environments and risk factors amenable to change: case-control 

study of SIDS in south west England. BMJ 2009; 339: b3666: 

1-11. 

4. Möllborg P, Wennergren G, Norvenius G, Alm B. Bed sharing 

among six-month-old infants in western Sweden. Acta Paediatr 

2011; 100: 226-30. 

5. Socialstyrelsen. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 2006. 

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-114-40. 

6. Hutchison BL, Stewart AW, de Chalain TB, Mitchell EA. A 

randomized controlled trial of positioning treatments in infants 


with positional head shape deformities. Acta Paediatr 2010; 99: 

1556-60. 

Hugo Lagercrantz, professor, överläkare, Astrid Lindgrens 

Barnsjukhus, Stockholm 

E-mail: hugo.lagercrantz@ki.se 

Göran Wennergren, professor, överläkare, Drottning Silvias barnoch 

ungdomssjukhus, Göteborg 

E-mail: goran.wennergren@pediat.gu.se


TEMA: SÖMN 

Vanliga sömnproblem hos små barn – 

erfarenheter från growingpeople.se och 

sömnmottagning 

Av de 5 500 frågor som kommit in till Fråga experten på www.growingpeople.se under tre år har drygt 500 frågor berört 

sömnproblem. Vilka är de vanligast förekommande frågorna? 

Den dominerande föräldrafrågan hos growingpeople’s Fråga Experten berör små barns 

sömn. Målning av Gustav Klimt, Mor och barn (detalj från Kvinnans tre åldrar) c a 1905) 


De vanligaste sömnproblemen är: 

10 – 12 veckor gamla som vill ligga och suga vid bröstet 

natten igenom 

7 – 8 månader gamla som somnar in men vaknar efter en 

timme och sedan med en timme/några timmars intervall 

vill suga från bröstet 

10 – 12 månader gamla som har svårt att 

somna i egen säng, ställer sig upp och skriker 

men somnar vid bröstet eller flaskan i 

förälders säng eller soffan, vaknar då man 

lägger över barnet i egen säng 

10 – 15 månader som vaknar “för tidigt”, 

vid 5 – 6 tiden. Hur ställa om henne/honom 

att vakna vid 7– 8 – tiden 

12 – 15 månader som vaknar flera gånger 

nattetid och gallskriker, tystnar efter välling 

2 – 3 åring som “rymmer” från sin säng flera 

gånger på kvällen, somnar bums i sin vagn 

Dessa olika typer av sömnproblem sammanfaller 

väl med vad föräldrar söker för på 

Sömnmottagningen vid Barnkliniken i Malmö. 

Sömnproblemen kan koncentreras till: 

Barn som inte lärt sig att somna själva 

Barn som vaknar upp på natten och 

upplever en förändring – ingen mat, ingen 

mamma, ingen TV 

Barn med förskjuten dygnsrytm 

Enstaka barn med medicinska problem 

Uttröttade föräldrar som desperat behöver 

vila 

Lars Palm (bilden), med dr, överläkare i barnoch 

ungdomsneurologi med habilitering, Barn- och 

Ungdomscentrum Malmö, Skånes Universitetssjukhus 

E-mail: lars.palm@skane.se 

Tor Lindberg (gästredaktör,) professor em. barnläkare 

E-mail: tor.lindberg@kaprifolium.se 



TEMA: SÖMN 

Growingpeople symposium 

Den dominerande föräldrafrågan hos growingpeople’s Fråga experten berör små barns sömn. 

November 2009 anordnades ett growingpeoplesymposium om “Små barns sömn och föräldraskap”, vilket är 

publicerat: http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=26931 

Tonåringar på sömnmotagningen 

De flesta tonåringar skjuter sitt sovande sent på kvällen och är morgontröttare än yngre barn. Sömnen kan störas av oro 

och ångest. Flest problem med sömnen har ungdomar med funktionshinder. Nytt är det senaste årets uppmärksammade 

ökning av antalet narkolepsifall bland ungdomar. 

Problem uppstår när tonåringen inte orkar upp till skolan för att insomnandet blivit så sent och sömnen 

så kort. 

Foto: “Törnrosa”, målning av konstnären Nina Nordén. 

I denna ålder dominerar störningar i dygnsrytmen. De 

flesta tonåringar skjuter sitt sovande till sent på kvällen 

och är morgontröttare än yngre barn. Många sover mindre 

än de behöver under skolveckorna men kompenserar detta 

genom att sova länge under helgerna. 

Problemen uppstår när tonåringen inte orkar upp till 

skolan för att insomnandet blivit så sent och sömnen så kort. 

De som inte somnar förrän på efternatten eller ibland inte 

alls, glider gradvis ut ur skolan och hamnar i en 


nattillvaro som kan vara passiv 

och utan motivation till förändring. 

Inslag av depression kan 

finnas och droganvändning 

kan komplicera situationen. 

Motiverande behandling hos 

psykolog och dygnsrytmsreglering 

med melatonin kan hjälpa 

men tillståndet kan vara 

mycket svårt att påverka. 

Panikattacker, sömngång, 

obstruktiv sömnapné 

samt sömnproblem och 

funktionshinder 

Sömnen kan störas av oro och 

ångest eller renodlade 

panikattacker. Sömngång kan 

någon gång vara svårt 

att skilja från nattliga epilepsiformer. 

Sömngången kan 

vara livsfarlig om fönster eller 

balkongdörrar väljs som väg. 

Snarkning och obstruktiv sömnapné 

skall inte glömmas som en orsak till dagtrötthet, 

men också till störd nattsömn, morgonhuvudvärk och 

skolsvårigheter. Framför allt drabbas överviktiga barn och 

barn med stora polyper och tonsiller. 

Ungdomar med funktionshinder har mer problem med 

sömnen än andra ungdomar. Beroende på funktionshindrets 

art kan sömnen störas på olika sätt, bland annat genom 

smärtor av sur reflux, skelett- och ledsmärtor, andningsstörningar 

eller störningar i sömn-vakenhetsregleringen.


TEMA: SÖMN 

En del läkemedel ger sömnstörningar eller dagtrötthet 

som biverkan. 

Narkoplepsi 

Narkolepsi är en livslång sjukdom som oftast debuterar i 

tonåren, ibland tidigare. Under 2010 har en närmast 

epidemisk ökning av antalet ungdomar med narkolepsi 

skett, sannolikt som en reaktion på vaccination mot H1N1 

influensa. Det rör sig om en autoimmun sjukdom som 

skadar det sömn- och vakenhetsreglerande orexinerga 

systemet i hypothalamus. Nästan alla insjuknade har en 

specifik HL-A-typ. 

Symtomen är dagtrötthet med insomnande i skola, på 

buss, vid matbordet eller liknande. Vid känslogenombrott, 

framförallt skratt, tappas plötsligt muskeltonus och barnet 

sjunker ihop eller stelnar till i ansiktet. Frågan “Kan du stå 

upp och skratta?” kan ge diagnosen kataplexi-attacker. 

Hallucinationer eller förlamningskänsla vid insomnandet 

och störd nattsömn är andra symtom. Vägen till diagnos 

kan vara lång innan någon känner igen sjukdomen. Vid 

utredningen görs en nattlig sömnregistrering och ett dagtida 

sömnlatenstest – MSLT. 

Mot dagsömnen ges centralstimulerande medel. 

Kataplexi är svårare att behandla och dessutom det för 

patienterna mest plågsamma. I första hand används antidepressiva 

medel. 

Nattskräck och sömngång är parasomnier som uppträder 

i anslutning till djupsömn, ofta i början av natten. Vid 

nattskräck skriker barnet plötsligt som i skräck, ger inte 

kontakt, och minns dagen efter inte episoden. Oftast är det 

bäst att barnet vid en attack bara får somna om. 

Sömnbrist, som ökar “djupsömntrycket”, kan – liksom 

t ex feber – öka barnets benägenhet att få en attack. 

Diagnoserna nattskräck och sömngång är ofta lätta att ställa, 

särskilt om det finns hereditet. Tillståndet kräver oftast 

inte annan åtgärd än att föräldern ser över basal säkerhet i 

sovmiljön. Någon gång finns koppling mellan partiella 

uppvaknanden och psykisk eller fysisk ohälsa, och nattlig 

Kleine Levins syndrom 

Ett ovanligt men viktigt tillstånd är Kleine Levins syndrom. 

I övrigt friska ungdomar får perioder om 7–14 

dagar då de sover en stor del av dygnet och under den 

vakna tiden visar ett förändrat beteende. När perioden 

bryts återgår de på något dygn till sin vanliga personlighet. 

Attackerna kan komma regelbundet månadsvis 

eller helt oregelbundet. Orsaken är helt okänd och diagnosen 

bygger på sjukhistorien snarare än på laboratorieutredningar. 

Det finns inte någon dokumenterat effektiv 

behandling. 

Referenser 

1. Stores, G & Wiggs, L (2001) Sleep disturbance in children and 

adolescents with disorders of development: its significance and 

management. Clinics in developmental medicine No. 155, 

London: Mac Keith Press 

2. Bassetti CL, Billiard M, Mignot E (eds): Narcolepsy and 

Hypersomnia. Lung Biology in Health and Disease Vol 220, 

Informa Health Care, New York 2007. 

Lars Palm, med dr, överläkare i 

barnoch ungdomsneurologi med 

habilitering, Barn- och Ungdomscentrum Malmö, 

Skånes Universitetssjukhus 

E-mail: lars.palm@skane.se 

Ovanliga sömnstörningar – nattskräck, 

sömngång och mardrömmar 

Nattskräck eller sömngång med debut efter puberteten, då tillståndet har upphört för de flesta, bör föranleda undersökning. 

Vid mardröm, som har sin grund i REM-sömn vaknar däremot många barn helt och behöver förälders tröst 

eller återförsäkringar om att “det var bara en dröm”. 

epilepsi är en ovanlig differentialdiagnos. Nattskräck eller 

sömngång med debut efter puberteten, då tillståndet har 

upphört för de flesta, bör föranleda undersökning. 

Vid nattskräck får man alltså inte kontakt med barnet 

och väckningsförsök gör ibland saken sämre, med ökat 

sinnesinflöde och större aktivering. Vid mardröm, som 

har sin grund i REM-sömn vaknar däremot många barn 

helt och behöver förälders tröst eller återförsäkringar om 

att “det var bara en dröm”. Mardrömmar förekommer av 

och till hos de flesta barn, men om problemet är långvarigt 

och frekvent bör konsultation hos läkare eller psykolog 

aktualiseras. 



TEMA: SÖMN 

“Det var bara en dröm”. Mardrömmar förekommer av och till hos de flesta barn, men om problemet är 

långvarigt och frekvent bör konsultation hos läkare eller psykolog aktualiseras. Illustration av John Bauer. 

Huvuddunkning, body rocking och sömnapné 

Dessa sömnstörningar som är rytmiska rörelser i stora 

muskelgrupper i samband med ytlig sömn, är ganska vanliga 

upp till två års ålder. Dunkandet kan bli så kraftigt att 

andra störs och barnet gör sig illa. Tillståndet kan 

förekomma som isolerat fenomen också i högre åldrar, 

men är ibland tecken på autistisk problematik eller annan 

hjärndysfunktion. Tillståndet är svårbehandlat. Självklar 

förstahandsåtgärd är att polstra sängen så att barnet inte 

skadar huvudet mot t ex sänggavel eller vägg. 

Sömnapné finns hos upp till två procent av alla barn i 

normalbefolkning och är ännu vanligare bland barn med 

funktionshinder. Hos många – men inte alla – beror sömnapné 

på hypertrofiska tonsiller och kan botas kirurgiskt. 

Misstänkt sömnapné, särskilt utan uppenbar orsak, bör 

utredas neurofysiologiskt. 

Restless legs – rastlösa ben och hypersomnier 

Plågsamt pirr i ben och/eller armar fram mot kvällen och 

svårighet att komma till ro och somna är ett välkänt pro- 


blem bland vuxna, men 

förekommer även hos barn. 

Sannolikt finns en samvariation 

mellan ADHD och restless 

legs, men omfattningen är 

inte ännu klar. Genetisk 

forskning om bakgrunden till 

restless legs har gjort stora 

framsteg på senare år och är 

ett viktigt område att följa. 

Onormal dagsömnighet 

(hypersomni) utan uppenbar 

orsak hos barn bör alltid föranleda 

bedömning. Frånsett att 

dagsömnighet kan vara 

del av obstruktiv sömnapné, 

narkolepsi, annan allvarlig 

sömnstörning eller kroppslig 

sjukdom, så kan den också 

utgöra del av en depression. 

Referenser: 

1. Moturi S, Avis K. Assessment 

and treatment of common 

pediatric sleep disorders. 

Psychiatry (Edgmont). 2010 

Jun;7(6): 24-37. 

2. Alfano CA, Gamble AL. The 

Role of Sleep in Childhood 

Psychiatric Disorders.Child 

Youth Care Forum. 2009 Dec 

1;38(6):327-340. 

3. Smedje H, Broman JE, Hetta J. Parents' reports of disturbed 

sleep in 5-7-year-old Swedish children.Acta Paediatr. 1999 

Aug;88(8):858-65. 

4. Smedje H, Schwan S, Hallberg E, Hallberg P. Onset of Kleine- 

Levin Syndrome in association with isotretinoin treatment.Acta 

Paediatr. 2010 Jun;99(6):946-8. Epub 2010 Feb 16. 

Hans Smedje, med dr, barnpsykiater, 

BUP, Akademiska Sjukhuset, 

Uppsala 

E-mail: hans.smedje@bupinst.uu.se


TEMA: SÖMN 

Olika sömnmetoder – vilka är bästa 

för barnet? 

Även om sömnen är basal och självklar så är det vanligt att sömnproblem belastar många barnfamiljer. Det finns 

ett flertal metoder att få barn att somna och somna om själva, dock med motstridiga budskap. Å ena sidan att 

föräldern lämnar barnet att somna helt på egen hand, å andra sidan att vara i dess närhet. Båda förhållningssätten är 

kontroversiella. 

Det finns ett flertal metoder att få barn att somna och somna om 

själva. La Vierge aux Anges (“Jungfrun med änglar” el Änglarnas 

sång) av William Bouguereau, 1881, olja på duk. 

Metoder vid sömnproblem kan övergripande samlas under 

några rubriker: 

Metoder att få barnet att somna och somna om 

själva 

Avbetingning (extinction) alternativt gradvis 

avbetingning utan förälders närvaro 

Avbetingning (exitinction) alternativt gradvis 

avbetingning i förälders närvaro 

Snabb respons på barnets signaler 

Läggningsrutiner 

Anpassa tid för sänggående 

Schemalagd väckning 

Föräldrautbildning 

Avbetingning (extinction) alternativt gradvis avbetingning 

utan förälders närvaro utgår ifrån antagandet att 

förälderns sätt att svara på barnets signaler leder till 

svårigheter för barnet att somna och somna om själv. 

Barnet behöver “läras om” och lämnas att somna själv 

(skrikmetoden) alternativt tittas till med korta till längre 

tidsintervall (5-minuters metoden). Det ges ingen positiv 

förstärkning på skrik och gråt, barnet tas inte upp och 

lugnas. Studier och erfarenhet visar på svårigheter för 

föräldern att genomföra metoden, att sömnproblemet 

kan öka samt frågan har väckts om påverkan på barnets 

välbefinnande och utveckling. 

På samma antagande bygger avbetingning (exitinction) 

alternativt gradvis avbetingning i förälders närvaro. Barnet 

tränas i att somna och somna om själv genom att föräldern 

är kvar i barnets närhet exempelvis sover i rummet och 

svarar helt kort på barnets signaler alternativt är till en 

början nära för att successivt öka avståndet till barnet. 

Motsatt avbetingning är att ge snabbt svar på barnets signaler 

och successivt öka barnet förmåga att somna på egen 

hand. Utgångspunkt är anknytningsteorin och tolkningen 

att barns skrik är uttryck för stress . Förhållningssättet är i 

liten grad studerat, tar tid men ett vanligt sätt för föräldrar 

att instinktivt i första hand försöka lösa problemet. 

Vid schemalagd väckning kartläggs barnets nattliga uppvaknanden 

och barnet väcks sedan ca 15 min innan det 

beräknas vakna och sömncykeln påverkas (används framför 

allt vid nattskräck). 

Flera metoder innefattar att skapa rutiner vid och anpassa 

tiden för sänggående – interventioner som i sig har visat 

sig ha positiv effekt. 



TEMA: SÖMN 

Val av intervention 

Sömnen påverkas i hög grad av kognitiva, sociala och kulturella 

faktorer. Det gör det nödvändigt med en noggrann 

kartläggning av barnets specifika sömnsvårigheter. 

Interventioner behöver utgå ifrån barnets och förälderns 

individuella behov och resurser. 

Beakta vid val av intervention 

Barnets ålder och utveckling 

Barnets hälsa 

Förälderns hälsa och grad av trötthet 

Relationen förälder och barn 

Familjens sociala och kulturella bakgrund 

Förälderns förväntningar på barnets sömn 

Vad kan fungera för det enskilda barnet och 

familjen? 

Förebygga sömnproblem och forskning 

Föräldrars kunskap om och förväntningar på barns sömn 

spelar roll för att förebygga sömnproblem. Studier visar att 

tidig föräldrautbildning förebygger problemen. Att tidigt 

etablera läggningsrutiner och lägga barnet “dåsigt” att 

somna där det sedan vaknar bidrar till lättare insomnande 

och lugnare nätter. 

För att ge rätt råd och ge föräldrar möjlighet att göra ett 

välgrundat val fordras ökad kunskap/forskning om barns 

sömn och skrik, betydelsen av relationen föräldrar och 


barn och verkningsfulla delar i respektive metod och dess 

konsekvenser. 

Referenser 

1 Crncec R et al. (2010). Infant sleep problems and emotional 

health: a review of two behavioural approaches Journal of 

Reproductive and Infant Psychology, Vol.28, No.1, 44-54. 

2. Sadeh A, Tikotzky L, Scher A. (2010). Parenting and infant sleep, 

Sleep Medicin Reviews14(2010) 89-96. www.elsevier.com/locate/ 

smrv 

3. Schön R. (2007). Natural Parenting – Back to Basic in Infant 

Care www.epjournal.net- 2007.5(1);102-183. 

4. St James-Roberts et al.( 2006). Infant Crying and Sleeping in 

London, Copenhagen and When Parents Adopt a “Proximal” 

Form of Care, Pediatrics 117; e1146-e1155. 

5. St James-Roberts, Peachey E. (2010). Distinguishing infant 

prolonged crying from sleep-waking problems. Arch Dis Child 

published online January 2011. 

doi:10.1136/adc.2010.200204 

Antonia Reuter, leg psykolog och 

leg. psykoterapeut, Enhetschef 

Psykologenheten för mödra- och 

barnhälsovård MBHV-teamet i 

Haga, Göteborg 

E-mail: toni.reuter@vgregion.se 

Är sömnmetoder kränkande för barnet? 

Flertalet fall av sömnsvårigheter kan avhjälpas med förbättrad sömnomsorg samt individuell rådgivning av traditionellt 

slag. Ibland behövs dock mer utvecklade metoder för att få barn att sova bättre. Allvarliga sömnproblem som inte 

behandlas kan skada relationen mellan barn och föräldrar. 

I alla tider har spädbarn och förskolebarn periodvis haft 

svårt att sova hela natten. På BVC informerades om problemets 

vanlighet och tillfällighet och råd gavs om hur man 

kunde avhjälpa det. Råden accepterades av föräldern och 

vid nästa återbesök var det oftast lugnt igen. I enstaka fall 

blev sömnsvårigheterna ett verkligt problem för familjen. 

Då lades barnet in på barnkliniken några dygn medan föräldrarna 

kunde sova ut (1). Barnet sov oftast hela natten på 

sjukhuset. Frågan om hur det kom sig har sällan diskuterats, 

inte heller långtidseffekterna av sådana sömnkurer. 

I dag sover både barn och vuxna sämre 

Under det senaste decenniet har barns sömnvanor livligt 

diskuterats och upplevs allt oftare som ett verkligt problem.


TEMA: SÖMN 

Förälderns och samhällets syn på barn har förändrats, 

delvis på grund av ökande stress, mindre marginaler och 

uttunnade nätverk. I dagens 24 – timmarssamhälle med 

förskjuten dygnsrytm och ständigt elektronikpåslag sover 

dessutom både barn och vuxna sämre. Barns sömn har 

blivit ett viktigt tema på Internets föräldrafora och definieras 

alltmer som ett problem som ska lösas, gärna med en metod 

av quick-fix-karaktär. Ett flertal sådana metoder, mer eller 

mindre väl underbyggda, ser dagens ljus. 

Flertalet fall av sömnsvårigheter kan avhjälpas med förbättrad 

sömnomsorg samt individuell rådgivning av traditionellt 

slag (1). Men ibland behövs mer utvecklad 

metodik för att hjälpa barn till bättre sömn. Allvarliga sömnproblem 

kan annars skada relationen mellan barn och 

föräldrar, och risk finns att problemen permanentas. 

Forskning visar att psykologisk behandling ger bättre 

effekt och färre biverkningar än läkemedelsbehandling 

(2,3). En vanlig modell är den som används i metoder där 

föräldern lämnar barnet, som får skrika en viss tid, innan 

föräldern visar sig en kort stund på nytt. I Sverige är den 

känd som den så kallade femminutersmetoden. Den har 

visat sig ge relativt bra effekt på kort sikt men har också 

starkt ifrågasatts i den internationella debatten. Tankar 

kring barnets rätt har framförts och för en tid sedan frågade 

en mamma oss: “Gäller inte Barnkonventionen spädbarn?” 

Hur ofta kränker de olika metoderna barnen? 

Vanliga frågor är: 

Hur påverkas barnets tillit till en förälder som överger 

det när det känner sig som mest ledset och övergivet? 

Hur påverkas anknytningen och det ömsesidiga samspelet 

när föräldern instrueras att negligera barnets 

skrik? 

Hur påverkas barnets känsla av värdighet och värde liksom 

barnets självbild? 

Hur påverkas förälderns egen självbild och fortsatta 

föräldraförmåga av att undertrycka den naturliga 

impulsen att ta upp och trösta ett förtvivlat barn? 

Vi menar att metoder av detta slag bör undvikas. Det saknas 

tillräckligt med studier som visar att ovanstående 

farhågor är ogrundade. Metoderna är direkt kontraindicerade 

vid en rad olika tillstånd, t ex mörkrädsla. Vi 

hyser dessutom allvarliga etiska betänkligheter mot att 

överge skrikande barn och ifrågasätter om detta verkligen 

är förenligt med principen om barnets bästa. 

Det finns andra väl utprövade metoder som inte innebär 

att föräldern lämnar barnet ensamt skrikande och som vid 

flera studier visat sig ge lika god effekt (2,3). 

Referenser 

1. Gustafsson LH. Växa – inte lyda. Norstedts, Stockholm 2010. 

2. Mindell JA, Kuhn B, Lewin DS, Meltzer LJ, Sadeh A and the 

American Academy of Sleep Medicine. Behavioral treatment of bedtime 

problems and night wakings in infants and young children. 

Sleep, 2006, 29: 1263-1281. 

3. Taylor BJ, Roane BM. Treatment of insomnia in adults and children: 

a practice-friendly review of research. J Clin Psychol. 2010 

Nov;66(11):1137-47. 

Lars H Gustafsson barnläkare, docent i socialmedicin, Lund 

E-mail: lars.h.gustafsson@telia.com 

Tor Lindberg, (gästredaktör) professor em, barnläkare 

E-mail: tor.lindberg@kaprifolium.se 



SVAR DIREKT 

I vilka situationer är det motiverat att 

skriva ut läkemedel till barn (under 1 år) 

som har svårt att sova? 

Björn Wettergren, barnläkare, Göteborg: 

– Jag tycker inte man skall 

skriva ut sömnmedicin till barn. 

Risken är stor att man maskerar 

en omsorgssvikt där andra stödåtgärder 

behövs. 

Maja Berndes, barnläkare, Lerum: 

– Nej, till spädbarn ger jag inte 

“sömnmedicin”. Där försöker vi 

med kloka råd och stöd till föräldrarna. 

Någon gång har jag, med 

gott resultat, givit “sömnmedicin” 

som Theralen för korttidskur 

till lite äldre småbarn som 

vänt på dygnet. 

Olof Rask, barnläkare/barnneurolog, Lund: 

– Insomningsproblem hos små 

barn riskerar att bli bestående 

under flera år, och kan påverka 

både hälsa och livskvalitet negativt. 

Det är därför viktigt att 

hjälpa barnet och familjen i tid, 

men läkemedel bör endast ges 

som adjuvans i undantagsfall. 

Rådgivning och olika interventionella 

strategier (nattningsrutiner 

etc) har god effekt, medan vi 

fortfarande vet mycket lite om effekt, tolerans och säkerhet 

vid behandling med sömnmedicin. 


Tobias Axelsson, nybliven specialistläkare, barnmedicin, 

Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus, Göteborg: 

– Jag har faktiskt aldrig skrivit 

ut medicin på den indikationen, 

men jag har övervägt det några 

gånger. Tycker att det är en svår 

fråga att skriva ut sömnmedicin 

på föräldrarnas indikation, men 

någon gång kan jag tänka mig att 

det kan vara motiverat. 

Hans Edenwall, barnhälsovårdsöverläkare, landstinget 

Blekinge: 

– Sömnrubbningar hos mindre 

barn är oftast lindriga och orsakas 

sällan av någon sjukdom. För det 

mesta räcker information och 

stödjande samtal av BHV-sköterska 

eller BHV-läkare. Enstaka 

gånger kan BHV-psykolog behöva 

kopplas in. De tillfällen när 

medicin behövs är ytterst få. Det 

kan övervägas, tillsammans med 

andra åtgärder, när föräldrarna är 

på bristningsgränsen och tröttheten och frustrationen kan 

riskera att gå ut över barnet. Behandlingstiden rör sig då 

om några nätter, max en vecka.


DEBATT 

Bo Rothstein: 

Låt föräldrarna rösta åt barnen 

Att nytänkande och radikala grepp lyser med sin frånvaro 

i den politiska debatten är inte bra för demokratins vitalitet 

trovärdighet. Det skapar intrycket av att vi alla är offer 

för okontrollerbara ekonomiska och sociala processer. Ett 

perspektiv som saknas helt i debatten är behovet av en 

radikal uppväxtpolitik, med utgångspunkt i hur Sverige 

ska bli ett verkligt bra land för barn och ungdomar att växa 

upp i. 

En stor andel barn och ungdomar tvingas i dag växa 

upp under oacceptabla villkor. Andelen barn och 

ungdomar som lever i fattigdom är överraskande stor, 

liksom andelen elever som inte klarar grundskolans 

krav. Även antalet barn och ungdomar som drabbas av 

olika former av psykosociala problem är alarmerande 

och ökande. En ensidig satsning på tillväxtpolitik är 

ingen lösning. Vi har nämligen som land aldrig varit 

materiellt rikare än nu, men har enligt tillgänglig statistik 

heller aldrig haft så stor andel barn och ungdomar 

med psykosociala problem. 

Att inrikta politiken på barn och ungdomars villkor med 

generella åtgärder har flera fördelar. De som är i behov av 

stöd behöver inte pekas ut och därmed stigmatiseras. 

Generell politik kan också bedrivas utan stora administrativa 

system. 

Många av de barn och ungdomar som far illa har invandrarbakgrund 

och en politik som kraftigt ökar deras 

chanser i samhället är positivt för integrationen. En kraftfull 

satsning på uppväxtpolitik är förmodligen också den 

bästa garantin för långsiktig ekonomisk tillväxt. 

För att få politiken att fokusera på uppväxtfrågor krävs 

en radikal förändring av vallagen som skulle innebära att 

alla vårdnadshavare får rätt att rösta också för sina barns 

räkning. 

Föräldrar har ju skyldighet att tillvarata sina barns 

intressen i alla sammanhang, men märkligt nog gäller inte 

detta i politiken. Om föräldrar fick rätt att bruka sina barns 

rösträtt skulle i ett slag våra politiska partier ha ytterligare 

nästan två miljoner röster att konkurrera om och dessa 

röster skulle då kontrolleras av landets föräldrar. Det skulle 

i ett slag dels göra Sverige världskänt som det land som 

först införde verklig allmän och lika rösträtt, i stället för, 

som i den senaste valrörelsen, en snedvridning där andra 

gruppers behov, främst pensionärernas, kommer i fokus. 

Vad skulle en sådan radikal reform kunna tänkas 

innebära? Man kan gissningsvis tänkas sig följande. 

Barnbidragens storlek kopplas till den ekonomiska tillväxten 

på samma sätt som pensionerna. Rätt till förskoleplats, 

även i verkligheten. Mer tid för föräldrar och barn att vara 

tillsammans, t ex en allmän barnmånad. Varje förälder 

skulle via försäkringskassan få möjlighet att ta ut ytterligare 

en månads ledighet om året. Barn har ju tio veckors 

sommarlov, föräldrar i nuläget fem veckors semester. 

Tidsekvationen för alltför många barnfamiljer går inte 

ihop. Förmodligen skulle vi också se ett kraftfullt resurslyft 

för förskolan och skolan, något som förefaller synnerligen 

angeläget. 

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, 

Göteborgs universitet E-mail: bo.rothstein@telia.com 



NYHETER 

Två barnläkare delar på fyra miljoner i 

karriärbidrag 

Anneli Ivarsson och Christina West belönas för sina lovande 

insatser inom pediatrisk forskning. 

I mitten av februari stod det klart vilka som tilldelats Umeå 

universitets karriärbidrag till unga lovande forskare Young 

Deltagarrekord på årets Barnvecka 

I Uppsala, april 2009 nådde Barnveckan det största deltagarantalet 

någonsin med drygt 700 anmälda. Barnveckan i 

Umeå överträffade i år därmed denna siffra med överraskande 

880 deltagare. Arrangören Magnus Domellöf, 

enhetschef vid avdelningen för pediatrik, institutionen för 

Klinisk Vetenskap på Umeå Universitet: 

- Det blev fem mycket innehållsrika dagar, och det känns 

som att Barnveckan blev till just den livliga och berikande 

mötesplats som vi önskar att den ska vara. Som “mötesgeneral” 

är jag förstås mycket nöjd och vill tacka alla som 

har hjälpt till med arrangemangen, säger han. 


Researcher Award. 37 forskare fick två miljoner kronor 

vardera. Bland mottagarna fanns barnläkarna Christina 

West och Anneli Ivarsson. 

Karriärbidraget har kunnat sökas av dem som är unga 

i sin akademiska karriär – de som tog doktorsexamen 

för två till tio år sedan – och som är anställda vid 

Umeå universitet. Forskarna har valts ut efter en extern 

sakkunnigbedömning. Söktrycket var stort – hela 255 

ansökningar. 

Christina West är anställd vid Institutionen för klinisk 

vetenskap och undersöker vilken roll kosten tidigt i livet 

har för senare allergiutveckling. Dagen innan hon reser 

utomlands att fortsätta sitt forskningsuppdrag i 

Australien, pratar hon med Barnläkaren. 

– Det är förstås enormt roligt att få denna möjlighet, 

säger hon. 

Barnläkaren Anneli Ivarsson, vid samma institution, 

belönas för sina insatser inom området Celiaki hos barn. 

Framstående forskning om vaskulit belönades med Stora Barnmedicinpriset 

Stora Barnmedicinpriset tilldelas Robin Kahn för hans nydanande forskning, som kan leda till bättre 

läkemedel mot vaskulit. Vaskulit, en inflammatorisk sjukdom i kroppens blodkärl, leder idag till 

stort lidande och för tidig död hos både barn och vuxna. Robin Kahn har genom sin forskning ökat 

kunskapen om orsaken bakom sjukdomen, främst genom påvisandet av höga halter kininer i blodet 

samt skadad vävnad. Forskningsresultaten är av stor vikt för möjligheten att utveckla nya och bättre 

läkemedel mot vaskulit. Priset delades ut i Umeå den 7 april i anslutning till Barnläkarföreningens 

årsmöte (Barnveckan). För att utse pristagaren har Ronald McDonald Barnfond hjälp av en medicinsk 

jury som består av professor Mar Tulinius, professor Lena Hellström-Westas, barnläkare 

Bengt Lindberg samt docent Stellan Håkansson.


AVHANDLINGEN 

Fiskolja under graviditet och amning kan 

motverka att barnet utvecklar allergi 

Allergiutveckling hos barn kan dämpas av omega-3 fettsyratillskott under graviditet och amning. Det visar en studie 

på 145 kvinnor och deras barn, som nyligen publicerats i Acta Paediatrica. 

Fiskolja – förebyggande tillskott mot allergier? 


I takt med att sammansättningen av fettsyror i kosten 

förändrats har också allergifrekvensen ökat i västvärlden. 

Vi äter mindre fisk och mer vegetabiliska oljor idag än 

för 50–100 år sedan. Immunförsvaret programmeras tidigt 

i livet och det finns epidemiologiska studier som talar 

för att ökat fiskintag tidigt i livet kan förebygga allergi hos 

barnet (1) 

Avhandlingens syfte var att ta reda på om tillskott av 

fiskolja (-3 fettsyror) under graviditet och amning kan 

påverka några av de immunologiska markörer hos mor 

och barn som har betydelse för allergisjukdom, samt 

förekomsten av allergiska symtom och sensibilisering hos 

barnen upp till två års ålder. 145 blivande mödrar i 

Jönköping och Linköping med allergisjukdom själva eller 

i närmaste familjen, rekryterades via mödravårdscentraler 

och slumpfördelades till att äta 2,7 g fiskolja dagligen eller 

icke aktiva kapslar från graviditetsvecka 25 till och med 

3,5 månaders amning. 

Färre “positiv pricktest” fram till två års ålder 

Andelen fiskolja i blodets fosfolipider ökade i den -3behandlade 

gruppen hos både mödrar och barn och var 

högre än i placebogruppen upp till ett år efter barnets 

födelse. Barnen undersöktes upprepade gånger och 

genomgick pricktest för ägg, mjölk, vete, katt, timotej och 

björk. Även cirkulerande IgE-antikroppar mot dessa 

ämnen mättes. Under sina första två levnadsår hade de 

barn vars mammor fått fiskoljetillskott mindre ofta positiv 

pricktest mot födoämnen, speciellt ägg. Däremot var det 

ingen skillnad mellan grupperna med avseende på 

förekomst av allergiska symtom, såsom eksem, astma, 

födoämnesallergi eller hösnuva. De barn som hade både 

allergiska symtom och sensibilisering (positiv pricktest/ 

detekterbara IgE-antikroppar i blod), s k IgE- associerad 

allergisk sjukdom var dock vanligare i placebogruppen än 

i den -3-behandlade gruppen (30 procent mot 13 procent, 

p = 0.01 (2, 3). Det visade sig också att högre andel 

omega-3-fettsyror både i mammans och i barnets blod gav 

lägre sannolikhet för barnet att utveckla IgE-associerad 

allergisk sjukdom under sina första två år. Dessutom hade 

barn med mer än ett allergiskt symtom, d v s en allvarligare 

form av allergisk sjukdom, lägre nivåer av omega-3-fettsyror 

i blodet än barn utan allergiska symtom (3). 

Effekten tydligast i den grupp där mammorna själva 

inte hade allergisjukdom 

Mammor som fått -3-fettsyror visade mindre produktion 

av prostaglandin E2 (PGE2) i stimulerade cellkulturer, en 

faktor som anses ha betydelse för allergisk sensibilisering 

(4). Produktionen av cytokiner hos mödrarna samt 

kemokiner hos barnen skiljde sig inte mellan -3-gruppen 

och placebogruppen (4, 5). 

Effekten av fiskoljetillskottet var tydligast i den grupp 

där mammorna själva inte hade allergisjukdom, både gällande 

PGE2 hos mamman och IgE-associerad allergisk 

sjukdom samt positiv allergitest hos barnet. Hos barn till 

icke allergiska mammor fanns dessutom lägre nivåer av 

kemokiner aktiva i allergisk inflammation i -3-gruppen 

jämfört med kontrollgruppen (p


AVHANDLINGEN 

viktiga samspelet mellan gener och kostfaktorer då 

effekten var olika tydlig beroende på om barnets mamma 

var allergisk eller inte. För att detta skall kunna utmynna i 

kostråd i framtiden behövs större studier där man också 

tittar närmare på mammornas genotyper och kanske 

provar olika doser av fiskolja. 

Referenser 

1. Kull I, Bergstrom A, Lilja G, Pershagen G, Wickman M. Fish consumption 

during the first year of life and development of allergic 

diseases during childhood. Allergy 2006;61:1009-15. 

2. Furuhjelm C, Warstedt K, Larsson J, Fredriksson M, Böttcher 

MF, Fälth-Magnusson K, et al. Fish oil supplementation in pregnancy 

and lactation may decrease the risk of infant allergy. Acta 

Paediatr 2009;98:1461-7. 

3. Furuhjelm C, Warstedt K, Fagerås Böttcher, M. Fälth- 

Magnusson,K. Larsson, J. Fredriksson, M. Duchén, K. Allergic 

disease in infants up to two years of age in relation to plasma 

omega-3 fatty acids and maternal fish oil supplementation in 

pregnancy and lactation. Pediatric Allergy and Immunology, in 

press 2011. 


4. Warstedt K, Furuhjelm C, Duchén K, Fälth-Magnusson K, 

Fagerås M. The effects of omega-3 fatty acid supplementation in 

pregnancy on maternal eicosanoid, cytokine, and chemokine secretion. 

Pediatr Res 2009;66:212-7. 

5. Furuhjelm C, Jenmalm MC, Falth-Magnusson K, Duchen K. Th1 

and Th2 Chemokines, Vaccine-Induced Immunity, and Allergic 

Disease in Infants After Maternal omega-3 Fatty Acid 

Supplementation During Pregnancy and Lactation. Pediatr 

Res 2011;69:259-64. 

Catrin Furuhjelm, med dr, barnläkare, 

Universitetssjukhuset, 

Linköping 

E-mail: 

catrin.furuhjelm@telia.com 

Avhandlingen i detta nummer: 

Catrin Furuhjelm disputerade den 7 december vid Hälsouniversitetet i Linköping på avhandlingen “Can fish oil in 

pregnancy and lactation alter maternal and infant immunological responses and prevent allergy in the 

offspring?”. Opponent var docent Catarina Almqvist Malmros. 

Avhandlingar inom Barnmedicin 

Disputera? Glöm inte att anmäla detta till Barnläkaren (info@barnlakaren.se) 

Lena Asker-Árnason, Lunds Universitet disputerade den 8 april 

Titel: Narration and reading comprehension in Swedish children with hearing impairment 

Opponent: docent Tomas Ljus, Göteborg 

Béatrice Skiöld, Karolinska Institutet disputerade den 29 april 

Titel: Brain imaging and outcome in extremely preterm infants. 

Opponent: Luca Ramenghi (Universityof Milan, Italy)




KULTUR 

Redaktör: Carl Lindgren 

Investera i barns hälsa 

Investera i barns hälsa av Bremberg S och Eriksson L (red.) Paperback, 217 sidor. Statens Folkhälsoinstitut och 

Gothia förlag AB, Stockholm 2010. ISBN 978-91-7205-653-4 

Statens folkhälsoinstitut 

har bland annat till 

uppgift att sammanställa 

kunskap om vetenskapligt 

baserade åtgärder som 

kan främja barns hälsa. 

Som titeln antyder belyses 

olika investeringar, framför 

allt ekonomiska, 

sociala, och pedagogiska 

som har en nyttoeffekt, 

respektive vilka som till 

och med kan ha motsatt 

verkan. 

Imponerande faktaunderlag 

I Sverige satsar stat, kommun och landsting omkring två 

miljoner kronor i varje barn, vilket totalt motsvarar en 

summa om cirka tio procent av bruttonationalprodukten. 

Det är en ansenlig summa, och till denna ska läggas 

de investeringar som familjen i övrigt gör. 

I 14 kapitel presenteras ett imponerande faktaunderlag 

som sannerligen täcker alla aspekter av hälsoinvesteringar 

i olika former. Med sitt pedagogiska upplägg och sina 

kunniga författare förmedlar boken en synnerlig tydlig 

bild av vilka av dessa som har betydelse för hälsa och 

upplevelse av ett gott liv. Barn och unga har sällan 

livshotande sjukdomar, men bevisligen inte en alltigenom 

god hälsa. Själva anger de vid undersökningar att det som 

har största betydelsen för detta är de relationer de knyter 

med andra människor. Det viktigaste anger de är att ha 

föräldrar som har tid, bryr sig om och lyssnar. 

Ekonomi påverkar sjuklighet/dödlighet 

Vad som jag framför allt inser under läsningen är hur marginell 

sjukvårdens roll egentligen är för hälsan, som 

naturligtvis är ett betydligt vidare begrepp än sjukdom. Vi 

är duktiga på att ta hand om sjukdomar, men hälsan 

bestäms till största delen av faktorer som ligger utanför 

sjukvårdens domän. Några nedanstående exempel kan 

illustrera detta. 


Den ekonomiska situationen, det sociala nätverket och 

utbildningens kvalitet förs fram som de avgörande 

katalysatorerna för en god hälsoupplevelse. Men 

ekonomin påverkar inte bara hälsan utan även sjuklighet 

och dödlighet. Den kanadensiska ekonomen Safaei har 

t ex visat att den enskilda faktorn som internationellt 

har störst betydelse för dödlighet före fem års ålder är 

hur stor del av bruttonationalprodukten som satsats på 

utbildning. Ojämnt fördelade inkomster i samhället, mätt 

med den så kallade GINI-koefficienten, ökar på 

motsvarande sätt dödligheten. Privat sjukvård anges ha en 

negativ effekt på hälsan internationellt, vilket kan förefalla 

som en paradox. Orsaken anses vara att i ett samhälle med 

stor del privatfinansierad vård har de svagare grupperna 

mindre möjlighet att få sina behov tillgodosedda. Sverige 

har internationellt sett en blygsam andel privat sjukvård, 

men de ekonomiska ramarna för landstingen och individuella 

prioriteringar kan leda till förändringar av denna 

situation. 

Borde vara ett obligatorium 

Förekomsten av psykiska problem bland ungdomar har 

mer än fördubblats de senaste 20 åren, en utveckling som 

är unik för Sverige. Förklaringen anges vara brister i hur 

skolan förbereder ungdomar för arbetslivet. Sverige har 

också en relativt hög ungdomsarbetslöshet i förhållande till 

den totala arbetslösheten för vuxna. Det poängteras också 

hur viktigt det är att förebyggande insatser kommer socialt 

utsatta grupper till del i samma omfattning som till mer 

gynnade. Pedagogiska insatser är särskilt problematiska i 

detta hänseende. Erbjudanden som är generella har en tendens 

att locka föräldrar med längre utbildningstid i högre 

omfattning än de med kortare. På så sätt kan generella 

insatser paradoxalt öka skillnaden mellan grupperna. 

Boken borde vara ett obligatorium att läsa inte bara för 

barnläkare utan för alla som arbetar med barn inom t ex 

förskola, skola och socialtjänst, och kanske framför allt för 

politiska beslutsfattare. 

Carl Lindgren 

carl.lindgren@actapaediatrica.se


KULTUR 

Barnets blick för det lilla i det stora 

Sågverksungen av Vibeke Olsson. Paperback, 372 sidor. Libris förlag, Stockholm 2009. 

ISBN 9173870307 

Vibeke Olsson skildrar i 

“Sågverksungen” (Libris 

förlag, 2009) stora 

händelser ur den lilla 

människans perspektiv. 

Elvaåriga Bricken delar 

sina föräldrars stolthet 

över sitt arbete när hon 

som ströflicka får tjänst 

vid Svartviks sågverk 

utanför Sundsvall vid 

tiden för uppblossande 

strejkanda 1879. 

Flickans inre liv växer 

fram 

Bricken lever i arbetets puls. Synintryck blandas med lukten 

av sågspån och den rytmiska sången från sågen, en 

sång som när den tystnar skapar oro för en elvaåring som 

tidigare förlorat sin lillbror i svältens sviter. Där finns 

också genomträngande lukter från sillhuvuden, kaffe, urin 

och svett. Kylan kryper fram ur vrårna, det knarrar i föräldrarnas 

säng, grannpojken trängs med Bricken som 

motvilligt får dela med sig av föräldrarnas omsorg när 

pojkens pappa slår hans mamma sönder och samman. 

Brickens inre liv växer fram i dess olika skiftningar allt 

eftersom hon själv växer och gör nya erfarenheter. Bokens 

yttre händelser är omvälvande och som ett nav framstår 

föräldrarna som en trygghetsgaranti. Dock utgör det ingen 

garanti mot svåra erfarenheter av mobbing, djur som far 

illa eller “bara” omsorgssvikt. 

Styrkan ligger i skildrandet av barnets betraktelser 

Förvisso är tiden för den stora sågverksstrejken politiskt 

intressant då exempelvis världsmarknadspriset på trävirke 

innebar sänkta löner för arbetarna medan sågverkspatronerna 

njöt av dåtidens bonusar. Men Vibeke Olssons 

styrka ligger inte i en nyanserad händelseanalys, och det 

var kanske inte heller hennes syfte med boken. Den läsare 

som söker en fullfjädrad historisk återgivning av ett 

mångfacetterat tidevarv kommer att bli besviken, därvidlag 

är Sågverksungen relativt begränsad. Nej, styrkan ligger 

i författarens finstämda och sensibla förmåga att skildra 

hur Bricken på en elvaårings troskyldiga sätt tar in yttre 

skeenden. Lager läggs till lager av erfarenheter i utvecklingen 

från “tisseungens” totala beroende mot den unga människans 

ökade ansvarstagande i familjen och i relation till andra 

människor. 

Miljöer och människor levandegörs med ett associationsrikt, 

kolorerat, musikaliskt och mustigt språk som ömsom 

doftar ömsom stinker. Känsloupplevelser och människomöten 

vecklar både in sig och ut sig på ett sätt som 

gör det svårt att lägga boken ifrån sig. Läs Sågverksungen 

och flytta in i en elvaårings inre liv under en historiskt 

omvälvande tid! 

Nina Nelson 

E-mail: nina.nelson@lio.se 



KULTUR 

Liljevalchs vårsalong 2011 

Tankeväckande allvarslek lyfts av kontraster 

“Boys”, Olja på duk, diptyk 2011 

(28/1-27/3) Niklas Asker, “Boys” 

Bara att molntäcket skymmer sikten skapar mystik. Det 

surrealistiska i att pojkarna befinner sig i det, förhöjer 

gåtfullheten. I målningen “Boys” betraktar vi världen från 

ovan molnen. 

Det fanns ingen utstakad plan i förberedelserna runt 

konstnärens arbete med denna målning. Inga skisser – inga 

visioner. De två pojkarna i slagsmål växte spontant fram på 

duken ur konstnären Niklas Askers undermedvetna. 

Efter att själv ha betraktat verket på en av sina tidigare 

utställningar “Blood is thicker than rope”, insåg han målningens 

koppling till barndom. Utställningen behandlade den 

ljusa och mörka sidan av att, genom släktband, ha en påtvingad 

stark “bindning” till andra människor under hela livet. 

Ytterligare tankar som väcktes hos Asker i samband med 

arbetet runt utställningen var funderingar om genus och 

vilka faktorer som påverkar vår utveckling. Vad är det som 

gör oss till de individer vi är? Pojkarna brottas inte bara 


med varandra i ett sedvanligt kraftprov, utan också med 

sina roller som pojkar, bröder och vetskapen om det 

ofrånkomliga – att de ska utvecklas till vuxna män. 

Den röda tråden, som först kan tolkas som något lekfullt, 

symboliserar hur de två barnen är insnärjda i relationen 

till varandra och fast i de roller de tilldelats. Repet 

i rött löpte som en röd tråd genom flera av Niklas Askers 

verk på utställningen “Blood is thicker than rope”. 

I “Boys” krockar kontraster lika starka som en scen ur 

80-talsfilmen “Stand by me” och en klassisk ovädershimmel 

av John Constable. Att leka med kontraster i konsten 

är inte sensationellt i sig. Men för att ur detta frammana en 

tilldragande mystik, krävs Niklas Askers förmåga att få 

kalla känsloladdade sanningar att samspela med ett 

sofistikerat poetiskt scenario. 


E-mail: info@barnlakaren.se 

Niklas Asker 

Utställningar: Nyligen två soloutställningar, måleri (Galleri Silfverberg, Silfverberg & Silverberg, Malmö samt 

Galleri Carina Björck, Stockholm. 

Kommande: Under augusti, utställning Galleri Eklund, Stockholm. 

Hemsida: www.niklasasker.se


KULTUR 



KALENDARIUM 

OBS! Under kalendariet i tidningen Barnläkaren publiceras enbart kalendariepunkter som registrerats på BLF:s hemsida. 

Registrera därför din kurs/fortbildning på www.blf.net. 

MAJ 

18-19/5 APLS (Advanced Paediatric Life Support), Linköping 

Info: www.vgregion.se/pkmc 

18-20/5 SK-kurs i ungdomsmedicin, Båstad Trollarehögen 

Info: www.trollarehogen.se/Trollarehogen/ 

Ungdomsmedicin.html www 

25/5 I samband med Svensk förening för Sömnforskning 

och Sömnmedicin (SFSS) årskongress i Örebro ordnas 

en utbildningsdag med temat andningsrelaterade sömnstörningar 

hos barn. 

Info: www.swedishsleepresearch.com/kongresser 

25-27/5 SK-kurs (IPULS-nr:201000454) “Tourettes 

syndrom i teori och praktik”, Uppsala 

Info: http://edu.ipuls.se 

JUNI 

2-5/6 Evidence-based Neonatology – today and tomorrow, 

Djurönäset, Stockholm 

www.ebneo.org 

20-21/6 IAAH 16th European Annual Meeting on 

Adolescent Medicine, Köpenhamn (anmälan före 20/5). 

Info: www.iaah2011.com/index.html 

23-26/6 The 5th Europaediatrics 2011 Congress, Wien 

Info: www.europaediatrics2011.org/content/ 

general-information-1 

AUGUSTI 

24-26/8 4:e nationella barnhjärtmötet, Kristianstad 

Info: www.einbjudan.se/conf/barn/ 

SEPTEMBER 

8-10/9 24th Annual Meeting of the European Society 

of Head and Neck Radiology, Bruges, Belgien 

Info: www.eshnr2011.be 

Nästa nummer… 

Nästa nummer har temat Akutpediatrik och utkommer den 28 juli. 

Det kommer dock att finnas tillgängligt på Barnläkarens hemsida tidigare. 

Varmt välkomna att medverka i tidningen. Glöm inte att skicka med 

ett högupplöst foto av er själva och att skriva under med namn, titel 

och arbetsplats och e-mail (Anders Andersson, barnläkare, barnkliniken, 

Malmö lasarett, anders.andersson@hotmail.com) 

Tipsa gärna om nyheter: info@barnlakaren.se 


12-13/9 6 :e Nationella konferensen om Patientsäkerhet, 

Älvsjömässan, Stockholm 

Info: www.blf.net 

14-16/9 Barn så in i Norden, nordisk konferens för dem 

som möter barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården. 

Info : www.nobab.se 

21-22/9 APLS (Advanced Paediatric Life Support), Lund 


22-23/9 Kurs i rättsmedicin för Barnläkare, Norra Latin, 

Stockholm 

Info:www.rmv.se/?id=224 

24/9 Eximination i pediatrisk respiratorisk medicin, ERS 

Annual Congress, Amsterdam 

Info: www.erscongress2011.org/ 

OKTOBER 

14-17/10 The 52nd Annual meeting of the European 

Society for Paediatric Research (ESPR), Newcastle, UK 

Info: www2.kenes.com/espr2011/Pages/Home.aspx 

28/10 Årets specialistskrivning kl 9.00-14.00 (anmälan 

till jeanette.martinell@vgregion.se senast 14 oktober) 

Info: www.blf.net 

NOVEMBER 

9-10/11 APLS (Advanced Paediatric Life Support), 

Göteborg 


16-20/11 7th The World Congress of the World Society 

for Pediatric Infectious Diseases (WSPID), Melbourne 

Info: www2.kenes.com/wspid/pages/home.aspx 

30/11-2/12 Riksstämman 2011 

Info: www.exponytt.se

SOS BARNBAR-182x250mm_v2.qxd:Layout 1 5/16/11 12:03 PM Page 1

Extra-MinStoraDAG.qxd:Layout 1 5/16/11 12:01 PM Page 1

Extra-RADDA.tif.qxd:Layout 1 5/16/11 12:02 PM Page 1

lank.qxd:Layout 1 5/16/11 4:51 PM Page 1

OBC_C280179_Prevenar13_Annons_A4.qxd:Layout 1 5/16/11 12:02 PM Page 1

Nr 3 Sömn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?