Vargbröder - Länsbiblioteket Västernorrland

Vargbröder
Vargbröder
Människa Människa idag idag-igår idag igår
Sammanfattning av inspirationsdagen 13/11 2012
Länsbiblioteket hälsade välkommen och projektet presenterades av Eva Nordlinder,
barnbibliotekskonsulent och Sibylle Menzel Kühne, projektledare, Länsbiblioteket
Västernorrland
Projektuppläggning
Så här är det tänkt att vi börjar:
Högläsning av Vargbröder (här kan det bli många diskussioner om bl a innehåll och språk)
Boksamtal (biblioteket kan vara resurs)
Handledning på den egna skolan av projektledaren
Besök av museipedagog för ”fornsök” i den närliggande miljön för att se vad som kan finnas där!
Besök med guidning av museipedagog i basutställningen på Murberget i Härnösand (pengar söks
just nu för bussar)
Bearbetning på valfritt sätt – OBS man gör det man hinner och vill och vad som passar den egna
klassens arbete. Projektet ska inte innebära att man gör mer, utan att man gör saker lite
annorlunda!
Idéer till olika arbetssätt, boksamtal, anknytning till skolämnen, vad projektet erbjuder…
se vidare bilaga.
Önskar man så kan man få:
Ett tillfälle med extern pedagog t ex film, dans, drama
Ett tillfälle i klassen med musik (Sibylle Menzel Kühne)
Klanmöte hoppas vi på, vid Nämforsen (med visning av hällristningarna) senare delen av våren
2013, då vi också delger vårt arbete som vi gjort.
Dokumentation:
Loggbok – skrivs kort om vad man gör, t ex efter varje högläsning/besök/bearbetning en
kommentar, här får både elever och lärare skriva. Böcker delades ut.
Blogg – ett forum för kontakt mellan alla som deltar, där man gärna kan gå in och kommentera ,
skriva vad man gör, eller ge idéer, eller fråga om idéer,
Skriv wordpressvargbroder i googlerutan gå in under fliken vargbröder lasratt
Eller direkt till http://lasratt.wordpress.com/ . Den här sidan kan man också tipsa föräldrar om!
Kom ihåg att många är nya och ovana att kommentera i en blogg, vi kommer att titta gemensamt
på hur man gör när jag (Sibylle) kommer på besök.
Här kan också eleverna gärna skriva, dom är ofta mer vana!

Grundläggande arkeologisk historik
Maria Nordlund, Murberget Länsmuseet Västernorrland
Maria berättar om arkeologi och skapandet av basutställningen vid museet: Vad och hur ska vi
berätta om stenåldern där folk ska få egna tankar i en utställning?
Arkeologer idag gör en massa tekniska rapporter efter utgrävningar i samband med t ex
byggen. Men rapporterna säger inte så mycket om själva livet i forntiden. Det är viktigt att inte
tappa den andra biten som fascinerar i t ex böcker där man funderar över människor förr, var de
suttit, bott osv, uppleva och se landskap runt omkring, hitta fornlämningar. Forntiden ligger ju
strax under våra fötter!
Landskapet här har genomgått stora förändringar från Istiden och framåt. Landhöjningen och
klimatförändringar har påverkat mycket. Det har levt människor här i över 8 000 år. I Näsåker
har vi gjort en spännande resa då vi tillsammans med skolan gick till Snickerstensmon och
hittade spår av stenåldersplats från 6400 f Kr. Snickerstensmon betyder tillsnickrade stenar och
platsen ligger idag 210 möh . De som levde där för 8 000 år sedan bodde ganska nära havet som
sträckte sig som en havsvik upp i nuvarande Ångermanälven. De var samlare, jägare, en grupp
människor som höll ihop och rörde sig i landskapet med årscykler. I vår förhistoria var större
delen samlare och jägare, precis som i Vargbröder. Idag hittar vi spår efter dem i form av
föremål som stenyxor, pilspetsar mm. Deras boplatser är sällan synliga ovan jord men strax
under gräset kan man hitta kol, brända ben och skärvsten som är rester efter deras matlagning.
Fångstgropar är vanliga fornlämningar som kan vara från stenåldern och använda in på 1800talet.
Stenåldersgravar väldigt få. En grav är de levandes handling
Skolornas forntida närmiljö
Via Fornsök får man fram digitala kartor på alla kända fornlämningar.
http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/
Hembygdsgårdarna kan ofta ha fornsaker från närområdet i sina samlingar.
På Länsmuseet i Härnösand finns utställning och föremål från länets hela forntid.
Med Maria Nordlund som handledare kan man fornsöka i sin egen närmiljö. Från Murbergets
sida kan vi hjälpa till med att introducera både pedagoger och elever till att se forntiden i det
nutida landskapet.
Mytens betydelse i människans liv
Björnola Lind, konstnär
Björnola arbetar med förhistoria genom konst, film och musik.
Har samarbetat med Bernt-Ove Viklund (arkeolog) som i slutet av 90-talet hittade många
hällristningar/målningar i Västernorrland.
Avbildad färg och djur
Rödockra hittas i många gravar och finns i samtliga kulturer ända ner till neandertalare.
Varför rött?

Varför älg?
Björnola har intervjuat bl a samer som pratar om den kosmiska älgen som är en gigantisk
stjärnbild. Alla andra stjärnbilder är förknippade med jakten på den kosmiska älgen. Den dagen
älgen fälls, faller också universum och sen börjar det om på nytt igen.
Det finns både ett förbund och en skarp linje mellan björnen och den mänskliga världen.
Det röda är livskraft, livet färg, blodets färg, när blodet går ur kroppen går livet ur kroppen. Alla
magiska ting inklusive den samiska trumman är målad med albark som ger den röda färgen.
Björnfest
Björnfesten är en urgammal myt som man finner bland sibiriska folk, samer och
nordamerikanska indianer. En ung kvinna bodde med tre bröder varav två inte respekterade
henne. Kvinnan rymde och tog skydd i en grotta. En man kom in mitt i natten, han var snäll –
han stannade hos kvinnan, men varje gång han gick ut ur grottan förvandlades han till en björn.
De fick barn tillsammans, vilket sägs vara ursprunget till det samiska folket. Bröderna till
kvinnan kommer för att fälla ”björnen”/mannen. Han väljer att frivilligt offra sig, men säger till
sin kvinna att det måste vara brodern som behandlat henne väl som får döda honom. Detta
skapar en pakt mellan djuret/villebrådet och människan.
Myten lär människan hur hon ska förhålla sig både till varandra och till villebråden för att
upprätthålla respekten mellan varandra. Man fick bl a inte nämna björnen vid dess riktiga namn.
I Finland finns 380 olika namn för björn!
Den samiska kulturen är en animistisk kultur, där man ser allt som besjälat, och den som
Lyssnar kan lära sig allt levandes språk
Bland samerna har det funnits en trumma i varje kåta. Den har använts i ritualer för att spå
väder och bota sjukdomar, i vilka alla har deltagit tillsammans. Därtill har det funnits speciellt
kunniga människor, nåjder, som haft lättare att kommunicera med det osynliga och som man
gått till när det varit svårare problem. Samernas sajvoande är en spegelvärld som följer ens
fotspår och så länge vi lyssnar följer anden oss.
I jojken sjunger man inte om bäcken - man sjunger bäcken. Det är också något man gjort
tillsammans. Det viktiga var att få ihop gruppen i trans, skapa kontakt med intuition, förfäder,
drömmar och resten av naturen.
Nåjd/shaman är en person som haft lättare att komma in i trans, lämna sin kropp och se vad
andra inte kunde se för att sedan komma tillbaka med budskap till gruppen.
Mytologi
Mytos: Berättelser om den inre världen, t ex hur världen skapas, värdegrunder, inre psykologi.
Logos: Berättelse om den yttre världen, den praktiskt rationella världen.
Första århundradena efter Jesu födelse benämnde man guds röst som logos. Senare ersattes
logos med ”sonen”.
Myten har en annan tidsordning och återberättar hur något har skapats och då är man där. Den
mytiska världen är lika mycket den inre som den yttre världen. Myten har stor betydelse idag
för att uppgradera de inre värdena i en tillvaro av defragmentering och individualism. I
västvärlden har vi separerat mytos och logos. Det finns ett behov av hur vi ska förhålla oss och
ett sug efter hjältemyter, t ex X-men, Harry Potter, Sagan om ringen.
Det finns en kraft i myten som vi inte förstår idag: Negativ kraft/positiv kraft, ju mer medvetna
vi är desto mer slipper vi undan manipulation. T ex använde både Hitler och Bush mytspråk och
symboler, exempelvis när Bush talade om ”korståg mot muslimer” under Irakkriget.

Aborginer
Björnola berättade om sin resa och kunskap om aboriginer. Myten hos aboriginer grundas på
ljud/sånglinjer – den som lyssnar hör dessa sånglinjer. De kan vara rena kartor - om man lyssnar
och följer dem, hittar man mat, vatten mm. De berättar också om hur världen skapats.
Stenåldersmusik/ljud
Sibylle Menzel Kühne Projektledare/musikhandledare
En kort introduktion med Sibylle om hur man kan jobba med rytmer och ljud.
Alla står i ring blundar, lyssnar efter ljud från stenåldern, vatten, stenar, vind, eld, oväder, ljud
från skogen… djur… vi tar en gemensam puls ledaren visar fyra fingrar i puls (ett i taget), alla
bestämmer sig för ett ljud och ett finger, nu har vi en takt på fyra pulsslag, ledaren börjar med en
person som lägger sitt ljud när det finger som han/hon har bestämt sig för visas. Så går ledaren
vidare till nästa person som lägger till sitt ljud och finger osv tills alla i hela ringen är med.
Man kan också välja att lägga sitt ljud mellan två fingrar. Alla fortsätter med sina ljud hela tiden
på samma ställe i takten. Ledaren kan ”höja” volymen och ”sänka”, stänga av en del i gruppen
och slå på igen (visa med kroppen) som deltagare lyssnar man bättre när man är tyst en kort
stund. Det här kan man sedan arrangera då man bestämmer ett mönster som kan spelas in och
användas som en rytmmatta till en presentation av en text eller ord ur vargbröder.
Utveckla ljudillustrationer:
Man kan använda sig av riktigt vatten i hinkar, små och stora stenar, stora tjocka pappersark
som skakas blir häftigt ovädersljud, här kan alla vara kreativa och fundera på hur man kan göra
de olika ljuden. Nästa steg kan vara att man på musiklektion kan ha en möjlighet att testa ljuden
på olika instrument och göra en ”rapp” utifrån text i boken.
Förståelse av tankevärldar. Drama som fördjupningsverktyg
Ylva Steen, dramapedagog
Vi började med en lek tre o tre. Två bildar ett vindskydd och den tredje är Torak som står i
vindskyddet. Ledaren säger t.ex. ”vindskydd” (alla vindskydd byter plats), ”Torak” (alla Torak
byter plats), ”fara” (handen i golvet, rollerna upplöses, alla söker nya kompisar att bilda
”vindskydd och Torak” med. Det spelar ingen roll vilken funktion man haft innan, bara man
snabbt blir 3X3 igen) ”fågelsång” (tre och tre lutar sig med ryggarna mot varandra och slappnar
av). Efter ett tag kan ledaren gå in i leken och säga t.ex. ”Torak” och själv springa in i ett
vindskydd. En annan person blir nu utan vindskydd och blir ny ledare.
Drama – Teater
Drama och teater går ofta in i varandra. Det som skiljer dem åt, är framförallt vilket fokus man
väljer.
Teatern har som mål att visa upp en föreställning och publiken är viktig. Man måste öva att tala
högt, stå och röra sig så publiken ser och förstår, repetera så det man vill förmedla blir tydligt.

I drama ligger fokus på deltagarnas upplevelse och utveckling. Själva processen är viktigare än
vad en eventuell publik upplever.
Processdrama är en riktning inom drama där man varvar olika typer av gestaltningar med
reflektion. Utmärkande är att man som ledare går in och tar en roll tillsammans med barnen och
skapar en ”här och nu” situation. Utifrån gemensamma upplevelser kan man sedan diskutera
och dra slutsatser. (Dorothy Heathcote, engelsk dramapedagog var pionjär inom detta område)
Det finns många sätt att komma in i ett drama. Man kan använda en berättelse, en ritual eller att
tillsammans bygga upp en miljö och göra vissa överenskommelser
Rum - att skapa en gemensam bild.
Ylva markerade ett avgränsat rum på golvet, ställde fram en resväska, visade var det fanns en
dörr, ett fönster, en säng och frågade sedan gruppen vad som fanns mer i rummet? Hur såg
lampan ut? Hur såg väggarna ut? Vad såg vi utanför fönstret?
Ylva gick i roll, kom in i rummet, spelade upp en kort scen utan tal, bröt fiktionen och ställde
frågor till gruppen: Vem var i rummet? Hur verkade hon? Var hon på väg någonstans och i så
fall vart? Korta spontana svar från gruppen.
Samma markerade yta, men nu var det ett annat rum flera tusen år tillbaka – ett vindskydd. På
sängens plats fanns ett skinn, resväskan var utbytt mot en ryggsäck. Hur såg vindskyddet ut?
Vad var det gjort av? Vem bodde där? Kanske Torak som sökt skydd? Vad hade personerna i de
olika ”rummen” gemensamt? Vad skilde dem åt?
Med hjälp av en väska utbytt till ryggsäck plus vår fantasi blev det ett nytt rum, en ny tid, en ny
person, en ny innerbörd.
Så här kan man bygga uppe en bild eller en scen ur Vargbröder, som utgångspunkt för frågor,
forskning och dramatisering.
Ylva berättade om och gav exempel från ett projekt i åk 4 tillsammans med arkeolog Margareta
Bergvall där eleverna under en temadag, med hjälp av drama fick leva sig in i hur livet kan ha
gestaltat sig under Västernorrlands forntid.
Experter
Alla satt i ring. Vi fick rollen som experter på överlevnad i skog och mark och vi befann oss på
konferens för att undersöka hur människor på stenåldern kan ha levt och klarat sig utan alla
moderna hjälpmedel. Ylva handhälsade entusiastiskt på alla och hälsade oss välkomna till den
stora konferensen för specialister från hela världen: Välkommen hit! Vad kul att just du kunde
komma! Hur gick det med resan? Osv.
Ylva berättade om 4:e klassarna som (i roll) fick berätta vad man behöver för att överleva och
vad man kan leva på i naturen idag och sedan ställa upp hypoteser som skulle testas under
resten av dagen.
Ritualen med handhälsningen gav eleverna en positiv känsla av att vara viktiga och ta det hela
på allvar - de var ju faktiskt experter! Under inventeringen efteråt kom frågor upp, som blev en
bra grund för forskning och diskussioner.
fokus och spänning
Att som vuxen ta en roll som är i motsatsförhållande till eleverna kan vara ett sätt att skapa
fokus och spänning.
Ylva ledde den tänkta gruppen med stenåldersmänniskor som vandrade mot vinterboplatsen.
Väl framme träffade vi på en främmande kvinna (Maria med en sjal omkring sig)
- Titta! Det är redan någon här - i vårt vindskydd!
Kvinnan gjorde en gest att vi skulle komma in.

- Vad vill hon? Varför är hon här?
Eleverna fick hjälpa till att tolka. Bland 4:e klassarna blev det ibland upprörda känslor och
man diskuterade vad man skulle göra med den främmande kvinnan. Efteråt kan man diskutera
hur man tror att det var i verkligheten.
(det finns inget som tyder på att människorna på stenåldern var främlingsfientliga, snarare
tvärtom, man behövde varandra för överlevnadens skull).
Näsåkers lärare berättar kring arbetet med Vargbröder
Eva Hautakoski, Ulrika Nolsjö, Eva Nilsson, Agnetha Engström
Det är bra att börja med att själv läsa boken.
Vi fortsatte sedan med högläsning av vargbröder i åk 3-6, varvade högläsningen med prat om
allt som var svårt att förstå, otäckt och svåra ord.
Boken har varit ständigt i vår närhet, den har ingått i vår ordinarie undervisning och blivit en del
av många ämnen så som bl a svenska, historia, SO, NO, estetiska ämnen som bild och
drama/teater mm. I bilduppgiften valde lärare ut 4 scener som man jobbade lite olika med i
olika grupper
Alt.1: fyra grupper fick sitt stycke uppläst, fick sedan använda valfri teknik och göra en bild
som de sedan satte upp och övriga fick gissa vilken scen det var.
Alt.2: valfritt enskilt arbete ur en scen.
Elevens val erbjöd de som ville att arbeta med teater och vargbröder. Fyra grupper och fyra
scener valdes ut: *Torak kommer till korparnas läger *Fa dör *Torak träffar Ulv *Torak
dyker ner i vattnet! Alla scener spelades upp med enkel rekvisita på Markusgården för alla
andra grupper.
Nu i höst (2012) läser vi bok två och vi har tre grupper. På elevens val finns det möjlighet att
fördjupa arbetet med Vargbröder: svenska, bild och teater. 18 elever arbetar med en
dramatisering med vår teaterpedagog som finns på skolan och kommer att spelas upp för
föräldrar den 19 dec.
Vi tackar alla som deltagit denna inspirationsdag för Vargbröder människa idag – igår
Kontaktuppgifter:
Sibylle Menzel Kühne/Eva Nordlinder Länsbiblioteket
Länsbiblioteket
Sibylle Menzel Kühne 0611 – 865 53, 070-242 92 38
sibylle.menzel-kuhne@ylb.se
Eva Nordlinder 0611 – 865 57, 070-581 08 37
eva.nordlinder@ylb.se
Murberget Länsmuseet Västernorrland
Margareta Bergvall 070 – 324 52 96, 0611 886 61
margareta.bergvall@murberget.se
Maria Nordlund 070-592 62 39, 0611-886 55
maria.nordlund@murberget.se