LÖRDAGJonas Grahn och hans fyrverkerier ... - Smålandsposten

FOTO: FILIP SJÖFORS 

CARINA TUFVESSON 

ÄLSKAR SINA TOMTAR 

LÖR LÖRDAG 

DAG Jonas 

FREDAG 24 DECEMBER 

Olika sätt att 

fi ra jul på 

Grahn och 

hans fyrverkerier 

Peter Jihde 

ser framåt 

Nyårsmat 

i sista stund 

REPORTAGET 4–7 ❋ PORTRÄTTET 8 OCH 12 ❋ MODE 10 ❋ NYÅRSMAT 11 ❋ KROPP & SJÄL 14 ❋ UPP TILL TOLV 15 ❋ HJÄRNGYMPA 16, 17 

4–7 

8 

12 

11

oo 

SMÅLANDSPOSTEN • FREDAG 24 DECEMBER 2010 REDIGERAT AV PERNILLA BJÖRKQVIST 

2 LÖRDAG 

GOD MORGON 

KÄRA LÄSARE 

God jul och trevlig helg får 

man börja med att säga. 

I snart ett år har vi haft 

den här nya Lördagsbilagan. 

Sedan i februari i 

år är vi en redaktion som 

jobbar med att försöka 

förgylla era dagar, eller 

främst lördagar i alla fall. 

Själv ska jag börja med 

en alldeles ny tradition 

denna julafton, nämligen 

besöka en simhall. Sedan 

tar det vanliga julfirandet 

över igen. Men jag tänker 

att en simtur i en stilla 

simhall är ett bra sätt att 

dra i gång julen på. Jag 

tycker det är lite roligt att 

försöka göra något nytt 

när jag firar jul. Julen är 

ungefär som frukosten, 

varför äter man samma 

frukost varje dag, varför 

firar man jul på samma 

sätt? Sagt och gjort, julafton 

i år får inledas med 

en rejäl tvagning. 

I övrigt har Kristina Bingström 

träffat Peter Jihde. 

Han talar om sitt kontrollbehov, 

hur svårt det 

är att förlora, men hur 

mycket bättre han 

har blivit på det 

och om framtiden 

för sitt liv som tvprofil. 

Janna Li Holmberg 

har gett sig ut 

på stan för att fråga 

människor 

hur de hittar 

frid i dessa 

juletider. 

När jag 

INGÅNG 

TUVA KLINTHÄLL 

Tuva Klinthäll är featurereporter och redaktör för Lördag. 

Träna på julafton? För 

vissa en omöjlig tanke, 

för andra ett sätt att 

umgås på. Men överlag är 

det lugnt med gymmandet 

under julveckan. 

MILJÖMÄRKT 

Smålandsposten, Växjö, 2010. 3 4 1 2 0 8 

Många träningsanläggningar 

håller öppet under 

julhelgen, och även på julafton. 

Men julschemat är 

något glesare än under 

resten av året. Och antalet 

som tränar är färre. 

– Det är klart att julveckan 

är lite annorlunda 

jämfört med andra veckor, 

tänker på frid tänker jag 

alltid på den fina boken 

Låt isbjörnarna dansa av 

Ulf Stark. I denna mycket 

tragiska men fina barnbok 

önskar sig pappan 

i boken Frid i julklapp. 

Sonen i boken köper ett 

par kalsonger som han 

skriver Frid på med tuschpenna. 

Mycket fint tycker 

jag och har försökt önska 

mig samma sak varje jul. 

Det är dock ingen som 

responderat. 

”Själv ska jag börja 

med en alldeles 

ny tradition 

denna julafton, 

nämligen besöka 

en simhall. Sedan 

tar det vanliga 

julfirandet 

över igen.” 

I år har vi två bilagor kvar 

innan det är dags för nya 

tag och nya krafter. Vi 

vill som alltid ha 

era idéer och bästa 

tips inför nästa 

år. Vad vill ni 

läsa om i bilagan 

under 2011? 

Mejla till oss 

på lordag@smp. 

se 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Magnus Karlsson, 0470-77 06 42 

E-post: lordag@smp.se 

säger Josefin Kejder som 

är platschef på Växjö Simhall. 

Men jag tycker ändå 

att många verkar rätt så 

flitiga med träningen. 

Hon tror att det är allt 

extra fix med julklappar 

och julbestyr som gör att 

träningen prioriteras bort 

i december. 

– Men det är tråkigt att 

man inte tar sig den tiden, 

tycker jag. Det är ju nu 

man verkligen behöver 

egentid och träning. 

Även på Friskis och Svettis 

håller många ut med 

INNEHÅLL 

VECKAN SOM GICK MED JOSEFIN KEJDER OCH KERSTIN ANDERSSON 

”Det är nu man behöver träning” 

träningen trots julstressen, 

även om det också där 

är lite lugnare nu än under 

resten av året. 

– Veckan innan jul är det 

av naturliga skäl något färre 

som tränar, konstaterar 

verksamhetsansvariga 

Kerstin Andersson. Men 

det kommer mycket folk 

under själva julhelgen då 

vi har gratis träning. 

Kerstin berättar att 

många återkommer år 

efter år för att träna på 

helgdagarna. Vissa har 

gjort det till en tradition 

att träffas och träna tillsammans. 

– Man pausar med ett 

träningspass innan julmaten 

ska avnjutas där 

hemma med släkt och 

vänner. 

LINA MATTEBO 

lina.mattebo@smp.se 

0470-77 05 00 

8 

JONAS ÄR PROFFS 

PÅ FYRVERKERIER 

Jonas Grahn jobbar med fyrverkerier 

och har hela världen som arbetsfält. Kia 

Roman och Per-Erik Sandebäck har träffat 

honom. FOTO: PER-ERIK SANDEBÄCK 

11 

FESTLIGT OCH 

GOTT TILL NYÅR 

En vecka kvar till nyår. För den som inte 

har tänkt på nyårsmaten, vilket förhoppningsvis 

är ganska många, så kommer här 

enkla och lättlagade recept. 

12 

PETER JIHDE 

OM FRAMTID 

OCH KARRIÄR 

Peter Jihde är tv-profilen som hela sitt 

liv hatat att förlora. Något bättre har det 

blivit och vi har träffat honom och pratat 

om framtid och karriär. 

Medarbetare i veckans Lördag: Marie Fransson, Kristina Bingström, Katarina Sootalu, Katarina Blixt Lindell, Susanne Karlsson, 

Kenneth Gehrman, Göran Andersson, Bertil Johansson, Filip Sjöfors, Per-Erik Sandebäck, Kia Roman, Inger Löfgrén, Kerstin Alriksson, 

Lisbeth Wikström, Janna Li Holmberg, Tuva Klinthäll och Lina Mattebo. 

Lite träning under jul blir 

det. 

FOTO: ALEXANDER MAHMOUD 

FOTO: SCANPIX 

FOTO: SCANPIX

SMÅLANDSPOSTEN • FREDAG 24 DECEMBER 2010 

LÖRDAG 3 

NILSSON NILS 

Kundnr: 12345 

Giltigt t o m: 2010-12-31 

mediamax-kortet erbjuder 

Smålandsposten 

erbjuder 100 biljetter 

Du som är prenumerant och har mediamaxkortet 

har möjlighet att vinna en hockeykväll 

för en person till någon av dessa två matcher. 

Söndag 9 jan kl 17 -Oskarshamn 

Onsdag 19 jan kl 19 -Sundsvall 

Träffa Smålandspostens sportreporter Daniel Enestubbe och 

sportchef Dan Magnusson samt VLH:s tränare Janne Karlsson 

och VD Lars Håkansson 

Hockeykvällen innehåller buf é före matchen och en sittplatsbiljett. 

Smålandspostens sportreportrar intervjuar Lakers tränare Janne Karlsson innan 

nedsläpp. I första pausen berättar Lakers VD Lars Håkansson och marknadsförare 

Fredrik Göthberg om den nya arenan och Lakers framtid. 

Fråga: Vilket år bildades Växjö Lakers? 

Ja, jag vill delta på Smålandspostens hockeykväll! 

Kryssa för ett av alternativen! 

■ VLH-OIK 2011-01-09 

■ VLH-IFS 2011-01-19 

Svar: __________________________________________________ 

Namn: __________________________________________________ 

Adress: _________________________________________________ 

Postnr: _________________________________________________ 

Tel nr: ___________________________________________________ 

mediamax-kort nr _____________________________________ 

✁ 

Vinn en 

allsvensk 

hocky kväll! 

Gör så här: 

Kan du svaret på frågan så skicka ditt svar till mediamaxkortet@smp.se eller fyll i kupongen nedan och skicka till Smålandsposten, 

351 70 Växjö, märkt ”Hockeykväll”. Vi vill ha ditt svar senast 29/12. Bland de inskickade kupongerna drar vi 50 st prenumeranter till varje 

match. Den 31/12 presenteras i Smålandsposten de 100 prenumeranter som får delta på Smålandspostens hockeykvällar. 

Thomas Nyman 

Marknadschef

oo 

SMÅLANDSPOSTEN • FREDAG 24 DECEMBER 2010 REDIGERAT AV KATARINA BLIXT LINDELL 

4 LÖRDAG OLIKA JULAR 

OLIKA. Julen är här. Vi firar jul på många sätt och 

vi firar också inte jul på många sätt. Lördag har 

träffat olika personer och talat om olika jular. 

Kaiser säljer pizza på julafton. 

FOTO: ALEXANDER MAHMOUD 

JUL PÅ OLIKA SÄTT 

Den här julen är inget undantag. Han 

brukar inte fira jul och Kaiser ska 

inte fira speciellt mycket. Han ska 

sälja pizza, precis som vanligt. 

Sedan några månader tillbaka har 

han en liten pizzavagn på Dalbo i 

Växjö. Där säljer han pizza till förbipasserande 

kunder. 

Och den här julen ska han spen- 

”Jag ska 

inte fira 

jul. Jag 

ska sälja 

pizza.” 

Jultraditioner i andra länder: 

I de länder som firar jul går jul- är det fler personer som firar jul ■ Tjeckien: I Tjeckien är inte julskinfirandet 

ändå till på lite olika sätt. och de kristna grupperna har gjort kan obligatorisk på julbordet. I stäl- 

Vi listar en del tillvägagångssätt. 24 december och 25 december till let är det fisken karp som gäller. På 

helgdagar i hela Indien. 

julafton ska man tillreda fisken, 

■ Polen: Enligt gammal tradition 

antingen i en kokt eller panerad 

dera julaftonen där. 

Kaiser Alegeli 

ska man börja äta när den första ■ Syrien: Fastan bryts på juldagen, variant. Kakorna är också ett viktigt 

– Nej, jag ska inte fira jul. Jag ska 

stjärnan tänds på himlen. De flesta här firar man juldagen i stället för jul- inslag på julbordet. 

sälja pizza, säger Kaiser Alegeli. 

människor jobbar halva dagen, och afton. Man fastar i 25 dagar och fastan 

Men det är inget han tycker är 

Sankt Nicolaus kommer med klap- bryts vi lunchtid på juldagen, under ■ Holland: I Holland firar man jul- 

speciellt tråkigt. Han bor själv i Sveparna 

före middagen. Enligt tradi- kvällen firas detta med stor fest. afton två gånger. Den femte decemrige 

och har ingen familj här. Han 

tionen ska en tom plats lämnas vid 

ber kommer den holländska tomten 

har lovat sin familj att ta hand om 

bordet för den som är hungrig och ■ Frankrike: I Frankrike är julfiran- Sinterklaas. Och den 24 december 

sig och kommer därför att jobba 

inte har någon mat. Man bryter ockdet något mer glamoröst. Här firar firar man julafton. 

under julen. 

så nattvardsbröd och önskar var- man julen med en enda lång måltid. 

– Ja, jag bor själv här och mina 

andra något. 

Gärna med en god champagne till, 

kompisar jobbar. Men det går bra. 

■ Grekland: Här delar man ut jul- 

för dem som dricker detta. 

Blir det mycket kunder under julen? 

klapparna främst på nyårsafton, ■ Italien: I Italien är midnattsmäs- 

– Ja, det tror jag. Det kommer nog 

som är den stora högtiden. Enligt san en stor tradition. Man samlas 

att gå bra. 

tradition ska man tända en eld som i kyrkan och firar mässa. Efteråt 


brinner hela natten. 

är det klapputdelning. Dagen firar 

tuva.klinthall@smp.se 

man med stor middag, en tradition 

0470-77 06 30 

■ Indien: I norra delarna av landet är är att alla tar med sig mat från sin 

det ovanligt med julfirande. I söder egen region.

SMÅLANDSPOSTEN • FREDAG 24 DECEMBER 2010 REDIGERAT AV LISBETH WIKSTRÖM 

5 

JEHOVAS VITTNEN. Förra julen reste Jonas Wiltok på skidsemester 

till Åre med kompisarna medan hans fru Elin ordnade 

en tjejmiddag hemma. Båda är Jehovas vittnen vilket innebär 

att de inte firar någon annan högtid än Jesu död. 

INGA KRYSTADE 

PRESENTER 

Jonas och Elin Wiltok är 

Jehovas vittnen och fi rar 

inte jul. – Vi får presenter 

vid andra tillfällen, inte 

någon krystad gåva vid 

jul, säger de. 

FOTO: FILIP SJÖFORS 

Julafton som en vanlig dag 

för Jonas och Elin Wiltok 

Julen är en påtaglig högtid i Sverige. 

Det stressas, handlas, pyntas och 

lagas mat. För Elin och Jonas Wiltok 

är julen som vilken dag som helst 

på året. Ett Jehovas vittne firar inga 

högtider, men när övriga svenskar 

firar jul ser de ändå en möjlighet att 

träffa släktingar, vänner och bekanta 

eftersom de också är lediga. 

– De som inte är muslimer gör ju inget 

på ramadan, så vi som vittnen gör 

inget speciellt på julen, säger Jonas. 

Jonas och Elin flyttade från Piteå till 

Växjö för ungefär ett år sedan. De bor 

i en lägenhet på Öster som snart byts 

mot en annan lite mindre på Norr 

i Växjö. Jonas driver egen firma inom 

grafisk formgivning och Elin arbetar 

som florist. 

– Det var när Jonas var färdig med 

sin utbildning som vi kände att vi 

ville röra lite på oss och hela Sverige 

var möjligt. Vi hade kollat upp Växjö, 

som vi tyckte var lagom stort, och så 

kontaktade vi församlingen så klart. 

Vi har trivts från första stund, säger 

Elin. 

– Ja, vi kände att Växjö var en enkel 

stad att komma in i, säger Jonas. 

Båda tror att de har en fördel av att 

tillhöra en församling som nya i stan. 

Bara där finns 90 nya människor att 

lära känna. 

– Det fanns också någon att ringa 

för att få tips om bra bostadsområde, 

säger Jonas. 

– När flyttlasset anlände kom 

genast tre personer och hjälpte till, 

säger Elin. 

Båda är födda in i församlingen. 

Jonas lät döpa sig som 18-åring och 

Elin valde att göra samma sak när 

hon var 17 år. Båda är också heltidsförkunnare. 

Det innebär att de arbetar 

mellan 70 och 80 timmar i månaden 

med att sprida vittnenas lära. 

– Vi knackar på hos folk och pratar. 

Jag kombinerar det med mitt halvtidsjobb 

och det är så roligt, säger 

Elin. 

– Jag har ett socialt intresse och vill 

sprida Bibelns budskap. Du blir inte 

vittne över en natt, säger Jonas. 

– För mig är tron den säkra förvän- 

ELIN 

OCH JONAS 

WILTOK 

Förkunnare 

■ Ålder: 26 och 

24 år. 

■ Bor: På Öster 

i Växjö. 

■ Gör: Elin är 

florist. Jonas är sin 

egen inom grafisk 

formgivning. Båda 

är också heltidsförkunnare 

inom 

Jehovas vittnen. 

tan. Att ha en tro är inte alltid så lätt, 

men också en form av trygghet, säger 

Elin. 

Enligt deras tro föddes Jesus troligen 

i september eller oktober och förmodligen 

firade han inte sin födelsedag 

alls. Jonas ställer sig också frågan 

om tomtens roll i julens kristna budskap. 

– Mina föräldrar var duktiga på att förklara 

varför vi inte firade jul och de 

såg till att jag inte kände mig utanför 

som barn. När det var luciatåg i skolan 

ordnade de fika i klassrummet 

i stället. Jag vill visa respekt för dem 

som firar jul och känner att jag fått 

respekt tillbaka, säger Elin. 

– Om jag bara umgåtts med dem 

som firar jul när jag var barn hade 

jag säkert känt mig utanför. Nu har 

jag fått en uppfostran som tagit ett 

beslut om att inte fira jul, men annars 

kanske det är lätt att bara hänga med 

i det andra gör, säger Jonas. 

När julen slår alla rekord år efter år 

och många ojar sig över allt jobb reflekterar 

Elin över att julen också är dyr. 

– Hur har folk råd, tänker jag, säger 

hon. 

Jonas ser på den jul han inte firar 

som traditionellt mysig, men nämner 

också att den har en avigsida i de 

familjer där julen blivit våldsam med 

tragedier som följd. 

Men vad gör de själva den 24 december? 

Förra året reste Jonas till Åre med 

kompisarna för att åka skidor. Elin 

stannade hemma och hade tjejmiddag 

för några yngre medlemmar 

i församlingen. Eftersom många är 

lediga de här dagarna hinner också 

vittnen med att träffa släkt, vänner 

och bekanta. 

– Vi har inget i stället för, utan är 

hemma som en vanlig helg och äter 

gärna lite god mat, säger Jonas. 

I dag kan det vara så att Elin och 

Jonas befinner sig i Piteå. I skrivande 

stund var det lite oklart om hur lång 

ledighet årets jul bjöd herr och fru 

Wiltok på … 

MARIE FRANSSON 

marie.fransson@smp.se 

0470-77 04 79

oo 


6 LÖRDAG OLIKA JULAR 

RÖDKLÄDDA GUBBAR 

Carina Tufvesson i Älmhult har över 800 tomtar. I år har hon dock ”bara” tagit fram 360. 

FOTO: KERSTIN ALRIKSSON 

Tomtar invaderar hemmet 

När barnen var små tog Carina 

Tufvesson semester en hel vecka 

varje år för att hinna plocka fram 

och sätta upp alla sina 800 tomtar. 

– Men nu behövs inte det, i år har 

jag bara tagit fram 360. 

Att Carina Tufvesson i Älmhult gillar 

julen råder det ingen tvekan om. 

Även om hon numera bara tar fram 

de tomtar hon själv tycker är speciella 

så handlar det ändå om 360 

rödklädda gubbar som invaderar 

hemmet från första advent och en 

dryg månad framåt. 

För att alla ska få plats har kryddorna 

på hyllan över spisen fått 

maka på sig, liksom de prydnadssaker 

som i vanliga fall är placerade 

i vardagsrummet. Visst har hon 

ibland funderat på att låta tomtarna 

ligga kvar i sina lådor, även 

över julen, men då finns det andra 

i familjen som har protesterat. 

– Förra året satte jag faktiskt inte 

upp några tomtar för jag tänkte att 

barnen inte skulle bry sig, de är ju 

vuxna nu. Men då tyckte de att det 

inte var någon riktig jul utan tomtar. 

De är ju vana vid det, förklarar 

Carina och ser inte alltför ledsen ut 

över det faktum att tomtarna ändå 

fick komma till heders. 

För det här med jul och julfirande är 

nämligen något som Carina har älskat 

sedan hon var liten. 

– När jag växte upp firade vi alltid 

jul hos min farfar som bodde granne 

med oss. Dit kom sedan alla mina 

kusiner från Skåne. Vi kunde vara 

jättemånga, och det var en sådan 

gemenskap och stämning att man 

längtade efter julen hela året. 

I vuxen ålder har Carina natur- 

” Vi kunde 

vara jättemånga, 

och det var 

en sådan 

gemenskap 

och 

stämning 

att man 

längtade 

efter julen 

hela året.” 

Carina Tufvesson, 

Älmhult 

Carina Tufvesson var bara 18 år när hon fick denna tomte av sin mamma. 

I dag är det hennes favorit. 

Hemma hos Carina Tufvesson 

vaktar inte bara hunden, på altanen 

återfinner man också denne rödklädde 

man. 

ligtvis upptäckt att julen också kan 

innehålla en hel del stress, men 

ändå tycker hon att julglädjen överskuggar 

allt annat. 

– Visst blir det en del jobb när man 

som jag gärna vill hålla på traditionerna 

och göra egen leverpastej 

och julkorv, men samtidigt känns 

det som om julen är en välbehövlig 

färgklick i allt mörker den här tiden 

på året. 

Vad det gäller de över 800 tomtar 

i olika former, storlekar och material 

som Carina numera har i sin 

ägo började det hela, som så mycket 

annat, i ytterst blygsam skala. 

– Den första tomten fick jag av 

min mamma när jag var 18 år. I dag 

är det min absoluta favorittomte. 

Men även om Carina blev väldigt 

glad över den fina tomten hon 

fick av sin mamma, var det inte den 

De enda nakna tomtarna i Carina 

Tufvessons hem. Dessa ska hon 

dock ge bort i julklapp. 

som var startskottet för samlandet. 

Inte förrän hon av sina svärföräldrar 

fick tomte nummer två i julklapp 

ett par år senare tog samlandet fart 

på allvar. 

– Det var 1982 och sedan dess har 

jag flera gånger sagt till mig själv att 

jag inte ska köpa fler tomtar, huset 

är ju inte så stort. Ja, men så slutar 

det ändå med att jag hittar någon 

som jag vill ha, skrattar Carina som 

är van vid att även andra har åsikter 

om hennes samlande. 

– De flesta tycker nog att det är 

rätt så roligt, men ibland får man ju 

höra ”Carina du är ju inte klok – hur 

orkar du?”. Även om jag dragit ner 

en del är det fortfarande rätt mycket 

jobb både med att plocka fram och 

plocka undan alla tomtar. 

KERSTIN ALRIKSSON 

kerstin.alriksson@smp.se 

0470-77 04 56


7 

RIA. – Vi vill att det som möter människor när de kommer in 

ska vara värme och gemenskap. Det säger Harald Thuresson, 

föreståndare för Ria som håller öppet även i juletid. 

FOTO: LARS-GÖRAN RYDQVIST 

Som ett öppet vardagsrum 

Det är onsdag eftermiddag och personalmöte 

på Ria i Växjö. Runt ett 

stort ovalt bord sitter åtta engagerade 

anställda redo att dryfta stort 

och smått inom verksamheten. En 

verksamhet som har vuxit betydligt 

på senare år. 

– Det handlar om en tredubbel 

ökning, säger Harald Thuresson. Vi 

har lyckats hitta och få kontakt med 

många personer. Mycket handlar 

det om att vi har ett så fint arbetslag, 

både anställda och volontärer, som 

många har fått förtroende för. 

Rias verksamhet har en kristen 

grund och riktar sig till människor 

som drabbats av missbruk, ensamhet 

och utsatthet. 

– Många har drabbats av en personlig 

tragedi som har lett till missbruk. 

På grund av missbruket kan man 

sedan inte betala hyran och mister 

sin bostad. Det är lättare att hamna 

där än man tror, menar Harald 

Thures son. 

I dag känner man till ungefär 200 

personer i Växjö som man har mer 

eller mindre kontakt med. 

– Av dem är det en del som kommer 

hit regelbundet och äter och umgås. 

Faktiskt har vår verksamhet vuxit så 

mycket att vi nu är på jakt efter större 

lokaler. 

Att man behöver större lokaler 

beror dock inte enbart på att antalet 

gäster blivit fler och fler. Nej, Ria hanterar 

dessutom stora mängder kläder, 

berättar Christer Olofsson som är 

kläd ansvarig. 

– Det är många som skänker kläder 

till våra gäster, och nu inför vintern 

är behovet naturligtvis stort, förklarar 

han. 

Det stora behovet är något som de 

märker även i sin uppsökande verksamhet. 

Många av dem som de har 

kontakt med möter de ute på stan. 

– Vi går helt enkelt ut på stan och 

bjuder på smörgåsar och en kopp 

kaffe, berättar Camilla Strandqvist 

som är ansvarig för fältarbetet. 

I sin strävan att nå utsatta männi skor 

har Ria också hjälp av det faktum att 

man inte är någon myndighet. 

– Många är misstänksamma mot 

myndigheter och då är det lättare att 

vända sig till oss. 

Men det händer också att den som 

vänder sig till Ria redan har kontakt 

med kommunen, och att de är de som 

tipsat om Rias verksamhet. 

– Dessutom har vi ju ekonomiskt 

stöd av kommunen. 

Det Ria vill uppnå med sin verksamhet 

är empowerment, som Harald 

Thuresson väljer att uttrycka det. 

– Det är en sociologisk term som 

handlar om att ha makt i sitt eget 

liv, att kunna resa sig och klara saker 

själv. Det är det vi vill att våra gäster 

ska uppnå. Strävan efter detta är också 

något som vi har med oss hela livet, 

från den treåriga lilla flickan som förklarar 

att hon ”kan sälv” till när jag 

själv häromdagen lyckades byta olja 

på bilen. 

Men som sagt. I första hand vill man 

vara ett stort öppet vardagsrum, fullt 

av värme och gemenskap. Något som 

gäller inte minst i juletid. 

– Vi vill få gästerna som kommer 

hit att känna sig speciella, att de faktiskt 

är bjudna på ett riktigt julbord, 

förklarar kocken Thorbjörn Virkus. 

Till den stora julfesten, som i år 

äger rum den 23 december, har man 

Varje år bjuder Ria 

in till julfirande. 

Varje jul firande 

med självaktning 

har givetvis en 

julgran. 

Rias verksamhet 

har en kristen 

grund. 

JULÖPPET 

Som ett öppet vardagsrum. Så vill 

föreståndaren för Ria i Växjö, Harald 

Thuresson, att deras verksamhet ska 

uppfattas. 

tidigare lagat maten själv. I år har 

man dock fått löfte om att få all julmat 

som catering. 

– Det är fyra företag som har gått 

ihop om det här. Det känns helt fantastiskt! 

Att man inte valt att lägga festen 

på själva julafton beror framför allt 

på att det då finns andra julfiranden 

som man skulle krocka med. 

– Vi vill ju att våra gäster ska kunna 

gå på så många som möjligt, till 

exempel har ju även Öppna dörren 

ett firande. 

För just i juletid är det kanske extra 

viktigt att ingå i en gemenskap. Att 

känna sig sedd och att omges av människor 

som bryr sig om. Det är alla 

överens om. 

– Julen är en högtid då många grips 

ännu mer av ensamhet och livsfrågorna 

blir ännu viktigare, förklarar 

Harald Thuresson. Man frågar sig 

Liksom alla anställda på Ria stortrivs 

Hanna van Wassenaar med sitt 

arbete. – En del tror att man bara ger 

och ger, men vi får dubbelt så mycket 

tillbaka. 

Thorbjörn Virkus är kock och 

Camilla Strandqvist är ansvarig 

för fältarbetet på Ria i Växjö. 

Personalgruppen på Ria är ett sammansvetsat gäng som trivs bra, både med 

varandra och med sina gäster. Från vänster: Hans Karlsson, Hanna van 

Wassenaar, Thorbjörn Virkus, Camilla Strandqvist, Åsa Latorre (skymd), 

Niklas Persson och Christer Olofsson. 

varför det har blivit som det har blivit 

i ens eget liv. 

Dessutom, menar Hanna van 

Wassenaar, kanske gästerna har dåliga 

minnen och erfarenheter från tidigare 

jular, och nu får de i stället chansen 

att skapa nya, positiva minnen. 

Under mellandagarna har sedan Ria 

öppet som vanligt. Och att tillbringa 

en del av sitt julfirande med gästerna 

känns inte det minsta som en uppoffring, 

det är alla anställda överens 

om. 

– En del tror att man bara ger och 

ger, men vi får dubbelt så mycket tillbaka. 

Det här är ju våra vänner och 

vi möts av så oerhört mycket värme, 

säger Hanna van Wassenaar. 

KERSTIN ALRIKSSON 

kerstin.alriksson@smp.se 

0470-77 04 56

oo 


8 LÖRDAG PORTRÄT ET 

MELODIFESTIVALSREGN 

Silverfontänen brukar gå åt i massor et er Jonas 

Grahn demonstrationer i Braås. I år när det är 

20-årsjubileum utlovar han extra allt, bland annat 

ett stort musikfyrverkeri till säckpipetoner. 

FOTO: PER-ERIK SANDEBÄCK

SMÅLANDSPOSTEN • FREDAG 24 DECEMBER 2010 REDIGERAT AV KATAIRNA BLIXT LINDELL 

9 

JUBILEUM. Dagarna mellan jul och nyår är 

det full rulle på Smålands Krutbruk i Braås. 

I år är det 20 år sedan Jonas Grahn startade 

världstrenden med fyrverkeridemonstration 

för allmänheten. Jubileet firas med bland 

annat musikfyrverkeri till säckpipetoner. 

Fyrverkeriernas 

okrönte mästare 

Fyrverkeridemot i mellandagarna i 

Braås brukar dra bortåt 5 000 personer 

oberoende av om det regnar 

småspik eller är 20 minusgrader. 

Jonas Grahn, vd för krutbruket 

och explosionsvaruföreståndare, är 

förstås nöjd med intresset. Det är 

mycket som ska klaffa med scen för 

uppskjutning, platser och parkering 

för alla besökare och så förstås korv- 

och fyrverkeriförsäljning. 

Riktigt så välorganiserat var det 

inte vid den allra första demonstrationen 

för 20 år sedan. Idén fick 

Jonas Grahn när han gjorde sin militärtjänst 

i Eksjö och blev utbussad i 

mörkret för att se hur militära specialeffekter 

fungerade. 

– Det var väldigt effektfullt att 

få se en så fin och välorganiserad 

demonstration av spårljusgranater. 

Redan då slog det mig att man borde 

kunna göra detsamma med fyrverkerier. 

Men idén låg och grodde i sju år 

innan han kom till skott. 

– Så vitt jag vet var jag först i världen 

med att ordna öppna demonstrationer. 

Till den första demonstrationen 1990 

räknade Jonas Grahn med att locka 

kanske hundra personer. 

– Jag hade lagt ut inbjudningar i 

brevlådorna i Braås och blev totalt 

tagen på sängen när det kom över 

tusen personer. Någon högtalare 

hade jag inte och scenen bestod av 

tre lastpallar men alla var nöjda 

utom de som inte kom fram till försäljningen 

innan allt var slutsålt, 

berättar Jonas Grahn mycket förtjust 

över att ha kommit på en idé 

som sedan kopierats av alla andra i 

branschen. 

Numera finns det både bänkar, en 

riktig scen och en skärm som visar 

bilder på pjäserna som avfyras för 

att underlätta för kunderna att välja 

rätt i försäljningshallen efteråt. 

– Jag kör fortfarande med diabilder, 

det har sin tjusning. Storbildsskärm 

är inget jag i dagsläget ens 

funderat över. 

Marknadsföringen har också 

utvecklats liksom hemsidan. Här 

finns också hela historien om gossen 

Jonas utveckling från raketintresserad 

sjuåring till pyrotekniskt 

proffs. En av hans första kunder var 

High Chaparral som köpte specialeffekter 

till sina westernshower. 

– Jag var glad över att få sälja så 

mycket till dem och förstod inte att 

de valde mig för att jag var billigast. 

Numera är jag dyrast i Skandinavien 

och har egentligen inga konkurrenter. 

Hur skulle det gå att konkurrera 

med en smålänning som säljer 

pyrotekniska specialeffekter i Rolls 

Royce-klass, undrar Jonas Grahn 

och skrockar förtjust. 

En tredjedel av årsomsättningen på 

cirka tre miljoner kronor kommer 

från försäljningen kring nyår och 

valborg. 

Fram till mitten av 1990-talet hade 

Smålands krutbruk fem anställda 

och tillverkade det mesta inom 

fyrverkeri själva men efter en tragisk 

olycka, där en av Jonas Grahns 

medarbetare brännskadades svårt 

och Jonas själv brände händerna, 

bestämde han sig för att dra ner på 

tillverkningen. Numera köper han 

allt fyrverkeri i Kina. 

Utöver fyrverkerier säljer Jonas 

Grahn specialeffekter. Dessa tillverkar 

han själv i fabriken i Braås. 

Effekterna används vid filminspelningar, 

på teatrar och vid andra tillfällen 

när det behövs lite festliga 

stjärnregn. Andra kunder är räddningstjänsten, 

polisen, nationella 

insatsstyrkan och livvakten som 

köper så kallade distraktionspjäser 

till övningar 

En av storkunderna är försvarsalliansen 

Nato. 

– Jag har precis fått besked om en 

fin order till dem, faktiskt min enskilt 

största på minst tio år. De har beställt 

så kallade lysbengaler som används 

vid militära träningar, säger Jonas 

Grahn och skyndar sig att tillägga 

att produkterna inte är klassade som 

krigsmateriel, det har han papper på 

från Inspektionen för strategiska produkter 

som är kontrollmyndighet. 

I perioder har fyrverkerier ifrågasatts 

av miljövänner. För att vara beredd 

ifall frågan dök upp från Europas 

grönaste stad, satte sig Jonas Grahn 

ner och räknade ut miljöbelastningen 

han förorsakar med det årliga 

valborgsfyrverkeriet vid Växjösjön. 

– Jag kom fram till att det motsvarar 

svavelutsläppet från en enda 

oljepanna under en månads tid. 

I svartkrut finns svavel men resten 

av kemikalierna är klassade som 

kosttillskott. 

Förutom miljövänner är det alltid 

några hundägare som vill stoppa 

hans fyrverkeri. Men även om Jonas 

Grahn har förståelse för att det finns 

hundar som är rädda så tycker han 

att det handlar om ett par timmar 

och så många fler som får sig en 

skönhetsupplevelse. 

Riktigt orolig blev han däremot för 

några år sedan när EU flaggade för 

nya säkerhetskrav för hela fyrverkeribranschen. 

Kravet var att varje 

typ av smällare skulle testas till en 

kostnad av cirka 50 000 kronor, en 

oproportionerligt stor summa för 

en liten verksamhet som Smålands 

Krutbruk. Då gällde det att snabbt 

hitta nya ben att stå på. 

– I samband med mina inköpsresor 

till Kina hade jag passat på att 

besöka bland annat Bali och Lombok 

och imponerats av det fina hantverk 

som finns där. Det blir ett bra 

alternativ för damerna när herrarna 

handlar fyrverkerier, tänkte jag 

och startade företaget Teakkungen i 

samma byggnad som krutbruket. 

Nu visade det sig att säkerhetskraven 

visserligen ändras men övergångstiden 

är tio år och innan dess 

räknar Jonas Grahn med att vara 

pensionär och vara i full gång med att 

förverkliga sin dröm om ekoturism. 

Men nu väntar årets pyrotekniska 

jubileumsuppvisning. I mitten av 

januari drar Jonas Grahn som vanligt 

i väg ett par månader till Sydostasien 

för att koppla av med dykning, 

djungelpromenader och fågelskådning. 

KIA ROMAN 

JONAS GRAHN 

■ Bor: i Braås 

■ Familj: singel 

■ Utbildning: skogsbruksgymnasium 

■ Favoritresmål: Sydostasien 

■ Dröm: att alltid få vara frisk 

■ Idealväder för fyrverkeri: ett par 

minusgrader, vindstilla och lite snö 

■ Kuriosa: Har varit statist vid övning 

med Försvarsmakten, utklädd till taliban 

DAGS FÖR EN VIT JUL 

– ELLER KANSKE TVÅ? 

Vilken julsång är din favorit? 

Stilla natt? Gläns över 

sjö och strand? Kalle och 

hans vänner med Lars 

Vegas Trio? 

De julrader som på ett 

närmast tragikomiskt 

sätt väcker min fascination 

är dessa: 

Då fi ck tomten mammas 

kram och kyss, 

sedan sa hon: ”Åh, vad du 

är bra! Ingen ser att det är 

du” 

Men jag såg att det var 

tomten mamma kysste i går 

kväll 

Anledningen till att 

jag gillar just den sången 

är att den sätter barnet i 

fokus. Med både humor 

och allvar blottar texten 

ett barns känslighet och 

oro inför det främmande. 

Vad barnet upplever är 

sällan – för att inte säga 

aldrig – detsamma som 

det vi vuxna upplever. 

Vad barnet egentligen 

upplever i sången är faktiskt 

en otrohet. Barnet 

ser sin egen mamma 

hångla upp självaste jultomten 

– han som är så 

snäll och delar ut paket 

till andra som varit snälla. 

Och den chockerande 

otroheten sker dessutom 

bakom pappas rygg. Pappa, 

som förmodligen är 

världens snällaste 

och som kanske 

precis tvingats 

bege sig i väg och 

köpa en kvällstidning. 

Kan det kännas 

mycket 

värre än så 

om man är 

liten? 

Ja, det kan 

det. 

På väg hem 

från jobbet 

förra veckan 

lyssnade jag 

på Gert Fylkingsnattradioprogram 

på Rix FM. 

Fylking – en man 

jag placerar i ett 

fack någonstans 

mitt emellan verbala 

genier och 

snuskiga galningar 

– uttryckte sig så här 

i ett inför-julen-samtal 

med en lyssnare: 

– Det fi nns 364 andra 

dagar om året då du kan 

supa. Men gör 

det inte på julafton. 

Julafton 

LÖRDAGSKRÖNIKAN 

DANIEL ENESTUBBE 

är barnens dag. Låt barnen 

vara i centrum då. 

Ett typiskt drastiskt 

Fylking-citat, men visst 

är det klockrent? Visst har 

han helt rätt? 

Inte övertygad? Då 

tycker jag att du, innan 

du går in i brännvinsdimman 

i kväll, ska se filmen 

Tomten är far till alla barnen 

och därefter ställa dig frågan 

om det är okej att tokdricka 

den 24 december. 

”Det som får 

barnen att känna 

oro är inte 

att tomten ska 

ge fel julklappar 

’utan att han 

vinglar så konstigt’.” 

Julat on borde till 100 procent 

vara barnens dag, 

en dag då vi visar de små 

den största respekt. Att 

undersökningar visat att 

vart tionde barn känner 

oro inför julen kanske är 

omöjligt för vissa av oss att 

förstå. Likväl är det sant. 

Det som får barnen att 

känna oro är inte att tomten 

ska ge fel julklappar 

”utan att han vinglar så 

konstigt”, för att citera den 

utmärkta sajten vitjul.se, 

som uppmanar oss vuxna 

att, genom att tänka på 

alkoholintaget, sätta barnen 

i ett positivt centrum 

denna magiska dag på 

året. 

Sajten vitjul.se 

är så bra att jag 

fortsätter att 

citera från den: 

Runt 385 000 

barn växer upp i 

Sverige med föräldrar 

som har 

ett riskfyllt drickande. 

Ännu fl er barn 

känner obehag under 

julen. Barn till normaldrickandeföräldrar. 

För när mammas 

kramar plöstligt känns 

annorlunda, när fasters 

skämt blir omöjliga 

att förstå eller när 

morfar luktar så konstigt, 

då står inte längre 

julen för en trygg 

gemenskap. 

Tänk på att njuta, 

ha kul och vara glad 

i kväll. 

Men tänk på att 

låta barnen vara 

ännu gladare. 

Daniel Enestubbe är sportjournalist och bloggare. 

Han tror på Gud, ödet och slumpen och gillar långskott, 

dragskott och hugskott.

oo 

SMÅLANDSPOSTEN • FREDAG 24 DECEMBER 2010 REDIGERAT AV KATARINA SOOTALU 

10 LÖRDAG MODE 

DJUPDYK. Hur kommer det sig egentligen att tomten har röda 

kläder, varför har Lucia ljus i håret och vad är egentligen orsaken 

till att stjärngossarna bär strutar på huvudet? Stil gör i dag 

ett djupdyk ner bland tomteluvor och stjärnor för att finna 

orsaken till färgerna och kläderna under julen. 

Strålande, stilfulla jul 

VARJE JUL kläs Lucian i vit skrud 

med ett rött band i midjan och ljus 

i håret. Efter henne i tåget går pojkar 

i lustiga strutformade hattar. På 

julafton klampar tomten in, oftast 

som en tjock och glad gubbe med 

vitt skägg och röd klädnad. Kyrkans 

färg är under julen vit men färgen 

som oftast symboliseras med julen 

är röd. Hur kommer det sig? För att 

hitta anledningarna till dessa olika 

klädval har vi kollat upp bakgrunden 

till de olika figurerna. 

LUCIA. Sankta Lucia var ett helgon 

som levde på Sicilien under slutet av 

200-talet. 

Lucia var 

kristen 

och redan 

som barn 

hade hon 

avlagt ett 

kyskhetslöfte 

till 

sig själv. 

När hon 

blev äldre 

lovade 

hennes mor bort henne till en man 

men Lucia gjorde allt hon kunde för 

att fördröja giftermålet. Enligt sägnen 

lyckades modern bli frisk från 

en svår sjukdom på grund av Lu cias 

tro och modern lovade då att inte 

gifta bort sin dotter. Fästmannen 

blev då förbannad och angav Lucia 

till en kejsare som jagade de kristna. 

Lucia sattes i en vagn för att som 

straff få åka till en bordell, men vagnen 

var omöjlig att rubba. I stället 

hälldes kokande olja över Lucia och 

trots att flammorna slickade hennes 

kropp blev hon inte skadad. En 

man stack då ett svärd igenom hennes 

hals men inte heller då dog hon. 

Lucia sägs ha överlevt på grund 

av sin tro på Gud. Detta gjorde att 

fler människor vågade stå för sin 

kristna tro och Lucia var som 

ett ljus i mörkret för den kristna 

tron. Vilket även är betydelsen 

för namnet Lucia. 

Dagens Lucia kläs i vit klänning 

och ljus i håret för att 

ljusa upp i mörkret. Det röda 

bandet sägs vara en påminnelse 

om blodet som spilldes 

för alla de som fick dö för 

sin tro. 

FOTO: SCANPIX 

STJÄRNGOSSE. Stjärngossarna är 

avbilder av de tre vise männen som 

med hjälp av stjärnorna letade upp 

Jesusbarnet och kom till honom 

med gåvor. De tre vise männen 

var från Medien och folkstammen 

Mager där man ofta bar draperade 

lakan och trekantiga pappershattar 

på huvudet. De tre vise männen 

var stjärntydare och inspekterade 

himlen för att hitta Jesusbarnets 

födelseplats. Stjärngossarna i dag 

bär en vit lång klädnad och en strut 

på huvudet, stjärngossen kan även 

bära en stjärna i ena handen. Förklaringen 

till detta är att de är avbilder 

av de tre visa männen från Medien, 

var man alltså brukade bära stora 

lakan och spetsiga hattar. 

JULTOMTEN. Den svenska tomten 

var fram till 1800-talet en liten tjurig 

gårdstomte som levde i trädgården 

hos folk. Under samma tid var 

det i Amerika en annan sorts tomte, 

den givmilda, tjocka och glada Santa 

Claus. Santa Claus är en översättning 

av namnet Saint Nicholas vilken var 

ett helgon som var känd för att vara 

väldigt givmild. I dikten ”The Night 

Before Christmas” beskrivs Santa 

Claus som en överviktig man med 

vitt skägg. Grunden för tomtens 

utseende sägs komma ifrån denna 

dikt. Något om en röd klädnad finns 

dock inte beskrivet i dikten. Från 

1930-talet använde Coca Cola Santa 

Claus som sin frontfigur och han 

kläddes då i röda kläder. Det finns 

en teori om att det var läskföretaget 

som skapade tomtens röda klädnad. 

Om det är sant eller inte vet man 

inte, dock kan det fastslås att det var 

Coca Cola som standardiserade denna 

klädsel vilken kom att sprida sig 

även till Sverige. 

KYRKAN. Kyrkans färg under julen 

är vit som står för glädje och är alltid 

den färg som används under Kristus 

fester. Även den 1:a advent är vit 

men dagarna mellan 1:a advent och 

jul är lila vilket står för bot. Denna 

tid är en fastetid då man kan göra 

bot, rätta till sina fel. Annandag jul 

är röd även i kyrkan. Anledningen 

är att den dagen firas till minne av 

Stefanos som var den första kristna 

personen som mördades för sin tro. 

I kyrkan kännetecknar nämligen 

färgen röd blodet, elden och kärleken. 


tuva.klinthall@smp.se 

0470-77 06 30 

Vad funkar under julen? 

Är det dött med rött? Vi 

har tagit ett snack med 

redaktören Nina Johansson 

från Sofis mode för 

att ta reda på vad hon 

tycker om klädseln 

under julen. 

Julen börjar närma sig, vad ska man 

bära för färger under högtiden? 

– Det är ju rätt vanligt att man väljer 

en röd klänning eller en röd tröja 

under julen men jag kan tycka det 

blir lite mycket och näst intill larvigt 

att klä sig tomtigt. Det är ju så mycket 

rött som det är. Hellre matcha julpyntet 

än att själv vara pyntet skulle 

jag säga. Om man tvunget vill ha 

Hellre 

matcha 

julpyntet 

än att själv 

vara pyntet 

skulle 

jag säga. 

nått rött så kan man ju köra något 

mer subtilt, typ röd slips eller ett 

rött hårband. 

Vad funkar absolut inte? 

– Det finns väl inget som inte 

direkt funkar men på julafton tycker 

jag mer att man ska satsa på lugna 

färger och material och lämna 

paljetterna, silvret och det skrikiga 

till nyår. Jul är mer mys än sprak! 

Vad tycker du personligen man ska bära 

för färg, och varför? 

– Personligen kommer jag nog 

köra på grått eller svart på julafton. 

Det blir snyggt med lite dova toner 

till allt det röda och färgsprakande. 

Vill man ändå bära färg så är grönt 

och blått i alla toner fantastiskt 

snyggt just nu. ELIN KAJANDER 

elin.kajander@smp.se 

0470-770500 

FOTO: SCANPIX 

Nina Johansson. 

FOTO: AFTONBLADET

SMÅLANDSPOSTEN • FREDAG 24 DECEMBER 2010 REDIGERAT AV KATARINA SOOTALU 

LÖRDAG MAT & DRYCK 11 

Festligt och gott till nyår 

MENY. Härliga 

smaker med lagom 

mycket jobb får du 

i vår nyårsmeny, 

där mycket går 

bra att förbereda. 

Och vi tipsar förstås 

också om bästa 

bubblet till festen. 

Tilltugg: 

Löjromskräm i krustader 

Om du bjuder mousserande vin som aperitif 

är urvalet av tilltugg oändligt. Allt 

funkar, från enklaste jordnötsringar till 

anklever med tryffelpynt. Men i min mun 

slår inget vår svenska superkaviar löjrom. 

Om du inte helt enkelt väljer att servera 

en klassisk löjromstoast så är det här en 

supergod variant som dessutom kan förberedas. 

Till 24 små krustader (lagom till fyra 

personer) blandar du 1 dl creme fraiche 

med 100 g philadelhpiaost och en halv 

liten rödlök, fint hackad. Blandningen kan 

stå klar i kylen i förväg. Inför serveringen 

klickar du den i krustaderna eller spritsar 

om det ska vara elegant, mycket enklare 

än du tror med engångspåse och tyll. Fördela 

100 g löjrom ovanpå och pynta med 

lite gräslök. 

BÄSTA 

BUBBLET 

För nyåret rekommenderar jag 

att ta det bästa bubblet tidigt på 

kvällen, medan smaklökar och 

omdöme är på topp. Och drick gärna 

bubbel även till maten, till fisk 

och skaldjur är det utmärkt. Vid 

tolvslaget, i fyrverkerirök och med 

blåfrusna läppar, kan något lite 

enklare duga gott bara det bubblar. 

Gott Nytt Sprudlande År! 

Förrätt: Skaldjur 

Förrätt på nyårsafton är världens 

enklaste. Satsa på goda 

skaldjur efter egen smak 

och kassa: fina räkor, 

havskräfta, krabbar 

eller hummer. 

Servera med rostat 

bröd och en god sås 

– som aiolin du får 

recept på här. Lättlagat 

och supergott. 

Aioli: 

2 äggulor 

1 tsk dijonsenap 

1–2 msk pressad citronsat 

1 1/2 dl rapsolja 

1 dl olivolja 

1–2 vitlöksklyt or, skalade och fi nhackade 

salt, vitpeppar 

Det är bra om alla ingredienser har samma 

temperatur. Vispa äggulorna med senap 

och citronsaft. Vispa i oljorna först droppvis, 

sedan i en fin stråle, vispa rejält så det 

inte skär sig. Tillsätt vitlök, smaka av och 

ställ svalt att mogna några timmar. 

Varmrätt: 

Lammfilé med chèvrepotatis 

och klassisk Butlersås 

Mycket kan förberedas. Potatisen kan 

stå klar och ljummas i ugn, såsen och det 

gröna kan förberedas och värmas på. Köttet 

bör vara nylagat. 

4 personer: 

600 g lammfi lé eller annat fi nt kött som 

rådjur 

1 tsk salt, 1 krm nymalen svartpeppar 

smör till stekning 

Chèvrepotatis: 

600 g potatis, tunt skivad i matberedare 

4–5 msk smält smör 

1/2 tsk salt 

1 krm peppar 

200 g chèvre (fransk getost), smulad 

Butlersås: 

3 hg champinjoner 

1 msk smör 

1 dl vitt vin 

2 vitlöksklyt or, pressade 

1 msk fransk senap 

3 dl vispgrädde 

några varv på svartpepparkvarnen 

2 tsk kalvfond 

Mousserande: 

7649 Chapel Hill Sparkling Chardonnay, 

59 kr – konsekvent bästa budgetbubblet. 

7738 Freixenet Cordon Negro Brut, 74 kr 

– trevlig, stram och matvänlig cava. 

7688 Louis Bouillot Crémant de Bourgogne 

Brut, 99 kr – friskt och gott aperitifbubbel, 

klart champagneinspirerat. 

7404 Langlois Crémant de Loire Brut, 

119 kr mustigt, rikt och komplext, bäst till 

mat. 

6505 2006 Graham Beck Blanc de 

Blancs Brut, 149 kr – mogen och prydig 

sydafrikan. 

Servering: 

150 g sockerbönor eller sockerärter, delade 

200 g rödkål, strimlad 

2–3 msk smör 

ev 2 tsk balsamvinäger 

salt, peppar 

1. Potatiskaka: Sätt ugnen på 175°. Vänd 

potatisskivorna i smöret, krydda. Varva 

dem med osten i smord ugnsfast form eller 

portionsformar eller i höga metallringar, 

s k utstickare. Grädda färdigt ca 50–60 min. 

2. Butlersås: Skölj och skiva champinjonerna, 

fräs dem hastigt i smöret i medelvarm 

stekpanna. Häll på vinet och skölj 

runt. Tillsätt vitlök och senap och låt koka 

ihop några minuter. Häll på grädden och 

koka ytterligare ett par minuter till lagom 

såskonsistens. Smaka av med svartpeppar 

och lite kalvfond. 

3. Krydda köttet, bryn det i smör och stek 

vidare så rosa du vill ha det. Låt vila under 

folie. 

4. Fräs sockerbönor och rädkål i smör tills 

det mjukar men ännu har spänst. Tillsätt 

ev balsamvinäger och vänd runt, smaka av 

med salt och peppar. 

5. Dela köttet på snedden och lägg upp 

som på bilden med potatiskaka, sås och 

grönt. 

Efterrätt: 

Pepparkaksparfait 

med valnötsflarn 

En härlig dessert med juliga smaker, som 

kan stå helt klar i väntan på servering – 

perfekt för värdparet. Satsen är generös. 

4–6 personer: 

Champagne: 

7865 Massé Brut, 199 kr – förträl ig liten 

lunchchampagne till lågpris. 

7553 2004 Palmer Blanc de Blancs, 284 

kr – frisk, ren och mycket vänligt prissatt, 

utmärkt aperitif. 

7872 De Venoge Brut Blanc de Noirs, 

319 kr – krat full och rik, riktigt prydlig till 

fi na fi skrätter. 

7549 Pol Roger Brut Réserve, 348 kr – 

min egen huschampagne, pålitlig och konsekvent 

bra aperitif. 

7871 2004 Taittinger Brut Millésimé, 

449 kr – ytterligt elegant och superfräsch 

före maten, kan också lagras några år. 

7548 1999 Cuvée Sir Winston Churchill, 

1 028 kr – storslagen prestigechampagne, 

Parfait: 

4 dl vispgrädde 

4 äggulor 

1 dl farinsocker 

1 tsk malen kanel 

1/2 tsk malen kardemumma 

1 krm malen ingefära 

Valnötsfl arn, 12 st: 

50 g smör 

50 g valnötskärnor 

3/4 dl socker 

2 msk vetemjöl 

1 msk mjölk 

Servering: 

färska eller frysta tinade bär 

1. Parfait: Vispa grädden. Vispa samman 

äggulor, farinsocker och kryddor. Blanda 

ner äggsmeten i grädden. Låt stå i frysen 

minst fem timmar. 

2. Valnötsfl arn: Smält smöret och hacka 

valnötterna. Rör samman alla ingredienser 

till en smet. Klicka ut 12 klickar glest på 

bakplåtspapper på 2 plåtar. 

3. Grädda i 175 grader ugn 7–8 minuter. 

Lossa kakorna och böj dem över en brödkavel 

eller flaska medan de fortfarande är 

varma. 

4. Låt parfaiten stå framme en stund i 

rumstemperatur inför servering. Skeda 

upp i portionsskålar och lägg bär och valnötsflarn 

bredvid. 

HÅKAN LARSSON 

kan drickas nu men mår bra av lagring. 

Rosé: 

7701 2006 Rotari Rosé, 99 kr – rikt och 

friskt med fi n ton av grapefrukt. 

7559 Cuvée Jean de la Fontaine Brut 

Rosé, 224 kr – välgjord, mjuk och rikfruktig 

matchampagne. 

7405 Gosset Grand Rosé Brut, 459 kr 

–riktigt elegant roséskumpa, inte billig 

men värd varenda krona. 

Finns vinet i din butik? Kolla på www.systembolaget.se 

Samtliga viner i ordinarie 

sortiment kan beställas i alla butiker och 

levereras oftast inom ett dygn. 

Förrätt 

Att dricka till: 

Mousserande eller 

välj ett friskt vitvin 

som 5588 2009 

Petit Chablis 

Domaine Sainte 

Claire, 99 kr, eller 

5882 2009 A 

Christmann Riesling, 

119 kr. 

Huvudrätt 

Gumfi elds 

Pinot Noir 

Den här smakrika 

men rätt klassiska 

rätten trivs med ett 

vin som har bärig 

frukt och fina syror. 

6407 2009 Gumfi 

elds Pinot Noir, 

129 kr, från Nya 

Zeeland är perfekt. 

Alternativ: 2659 

2004 Coto de 

Imaz Reserva, 

105 kr. 

Efterrätt 

I jul- och nyårstid 

passar Madeira 

extra bra, med 

sina toner av nötter 

och knäck. Och till 

parfaiten blir det 

perfekt! Välj 7883 

Vintrys Madeira 

Malvoisie, 124 kr, 

eller ännu hellre 

7833 2001 Blandys 

Colheita Malmsey, 

129 kr/50 cl. 

Håkan Larsson 

har varit chefredaktör 

för Allt om Mat 

och skrivit böcker 

om mat och vin.

oo 


12 LÖRDAG PORTRÄT ET 

PAPPA. Han är pedantisk som få och avskyr att förlora. Peter Jihde är Moheda-sonen 

som blivit en av TV4:s stora profiler. Efter en intensiv höst med såväl sport som Idolprogram 

och politik trappar han ned på arbetet i vår för att bli pappa för tredje gången. 

PETER JIHDE 

– ständigt aktuell 

Vi träffas på ett gym vid Odenplan i 

Stockholm, bara några hundra meter 

från hemmet. Peter Jihde sitter och 

bläddrar i en kvällstidning när jag 

kommer in och ser till att jag ställer 

av mig skorna ordentligt innan han 

hälsar. Han undrar om ljuden från 

träningsmaskinerna stör för mycket 

och nickar till höger och vänster när 

besökare och personal går förbi. En 

avsliten hälsena förra våren och ryggproblem 

fick honom att börja styrketräna 

och nu är han här var och varannan 

dag. Ett hårt pass väntar så fort 

vår timme är slut. Att fåfänga eller 

begynnande 40-årskris (Peter Jihde 

fyller 40 till sommaren) skulle spela 

in förnekar han, däremot vaknar tävlingsmänniskan 

till liv i gymmet. 

– Jag undrar hur bra jag kan bli, 

hur tungt jag kan lyfta. Här tävlar 

jag ju bara mot mig själv, men det 

gör det kul att gå till träningen. 

Tävlingsinstinkten har alltid funnits 

där, liksom den dåliga förloraren. 

Golfklubbor och tennisracket 

har slagits sönder när matcher inte 

slutat på rätt sätt. Men han har bättrat 

sig med åren säger han och kan 

till och med ta en förlust ibland. 

– Det beror på vem jag tävlar mot. 

Om det är någon jag tycker att jag 

borde slå så är jag en dålig förlorare, 

inte annars. Men jag har blivit lite 

lugnare nu när jag är medelålders. 

Nu låter jag ofta bli att tävla. Och jag 

kan till och med förlora mot mina 

bröder på golfbanan och säga grattis 

– utan att vara ironisk. 

Idrottsfamiljen Jihde är stor. Peter var 

sex år när de flyttade från Malmö till 

Moheda. Här växte han och hans tre 

bröder upp med landhockey på gatan 

och med föräldrar som sporrade och 

uppmuntrade, som lät barnen testa 

sig fram, på sin egen nivå och som lät 

dem göra sina egna val. Och karriären 

har handlat mycket om sport för dem 

alla, på olika sätt. Ligger måhända 

något i den gamla klyschan att sportjournalister 

är misslyckade idrottare? 

Peter Jihde nickar. 

– Ja, att jobba med sport är ju ett 

sätt att fortfarande vara en del av den 

värld man älskar. Och i stället för att 

tävla själv kan man få vara den som 

ställer första frågan efteråt. 

Med tiden har det blivit mer än 

bara sportjournalistik för honom. 

Sedan tiden på lokalradion i Växjö 

och de första tv-jobben har Peter 

Jihde vuxit till en av svensk tv:s 

stora profiler. Hans övergång från 

TV4 till SVT och några år senare till- 

baka till TV4 igen gav stora rubriker. 

I dag kan han i stor utsträckning 

själv välja vad han vill jobba med. 

– Det är därför jag har en fast 

anställning. Det är skönt att kunna 

säga nej, annars blir man som Alex 

Schulman och får leda Paradise 

Hotel. Jag kan alltid se mig i spegeln 

och veta att jag har gått den 

långa vägen. Jag behöver inte be om 

ursäkt för att jag är där jag är. 

Under hösten var han, förutom sportsändningarna, 

Fotbollsgalan och Idol, 

en viktig kugge i TV4:s val bevakning. 

Visst håller han med om att det finns 

en risk att det blir för mycket Jihde i 

rutan, men säger att det blir mindre 

jobb till våren. Han och hustrun Karin 

väntar sitt andra barn i januari. Alice 

och Mollie (Peters dotter i äktenskapet 

med Sara Grapenfelt) ska få ett 

syskon. Jihde får svara på sin egen 

paradfråga. Hur känns det? 

– Avslappnat. Vi har ju gjort det tidigare 

så det känns bra. Det ska bli kul 

för Alice att inte vara minst längre. 

Om det nya barnet blir en pojke 

eller flicka vet de inte och inte spelar 

det någon roll heller, säger Peter 

kort. Han pratar inte gärna om sitt 

privatliv och sina barn. 

Då beskriver han hellre den familjära 

känslan i ett program som Idol, 

och hur jobbigt det är att ta farväl av 

en deltagare varje vecka. 

– Min roll är ju att stötta deltagarna. 

Men jag tycker avsked är rätt jobbigt 

så jag är inte med när de åker. 

Jag är sån. Jag bara går hem på fester 

också, utom på bröllop, då brukar 

jag säga hej då först. 

Du är inte rädd att uppfattas som fi n i 

kanten? 

– Nej, de som känner mig vet att 

jag gör så och varför jag gör det. 

Då är stämningen i arenan roligare 

att hantera, framför allt i direktsändning. 

– Det är spännande, pulserande, viktigt. 

Ansvarsfullt och lustfyllt. Tänk att 

stå inför 600 personer i publiken som 

alla är här för att de älskar det, det är 

inga som hatar någon, till skillnad från 

sportevenemang där man antingen 

älskar eller hatar de som spelar. Syftet 

är ju att vaska fram talanger som kan 

hålla sig kvar i musikbranschen, men 

ärligt talat struntar jag i det. Min uppgift 

som programledare är att göra ett 

så bra program som möjligt. 

Hur landar du med allt adrenalin som 

måste fi nnas i kroppen? 

PETER JIHDE 

■ Ålder: 39 

■ Familj: Hustrun 

Karin, döttrarna 

Alice och Mollie. 

Blir pappa igen i 

januari. 

■ Bakgrund: Född 

i Malmö, uppväxt 

i Moheda, bosatt 

i Stockholm. Har 

bland annat varit 

programledare för 

Idol i fyra säsonger, 

haft egna pratshowen 

Hos Jihde 

och lotsat publiken 

genom allt från 

fotbolls-VM till 

OS. Blev utsedd till 

Årets sportjournalist 

2006. 

■ Aktuell: Ständigt 

aktuell i 

tv-rutan. 

Det är 

spännande, 

pulserande, 

viktigt. 

Ansvarsfullt 

och 

lustfyllt. 

Tänk att stå 

inför 600 

personer 

i publiken 

som alla är 

här för att 

de älskar 

det, det är 

inga som 

hatar 

någon. 

– En vecka åkte jag hem och lagade 

köttfärs. Jag pratar lite med min 

familj eller tar det lugnt i logen. 

Du har aldrig känt en dragning till 

krogen? 

– Nej, jag har ju inte jobbat med nöje 

så länge. Som sportjournalist är man 

mest ute på vardagskvällar och då är 

det inte så roligt i Hylte eller Karlskoga 

eller någonstans. Det är så hård konkurrens 

i dag så det går inte att hänga 

på krogen. Det är inte så att vi dricker 

mjölk efter varje sändning, men det är 

inte riktigt lika kul att gå ut längre. 

Pedanten Peter Jihde – ordning och 

reda och allting på sin plats är viktigt 

för honom och nåde den som 

ställer en odiskad kaffekopp på hans 

skrivbord – gillar sin programledarroll 

för att den ger full kontroll. 

– I början var det en kick att så 

många tittade, men nu är det helheten 

som attraherar. Att vara en del 

i en stor orkester. 

Vi kommer in på framtiden. Peter 

Jihde pratar beundrande om profiler 

som Ingvar Oldsberg och Arne Weise, 

men säger samtidigt att han har 

svårt att se sig själv som tv-ankare 

i framtiden. Programledaryrket är 

en färskvara säger han. Helst av allt 

skulle han vilja varva det med ett 

mentorskap framöver och har redan 

dragit i gång ett projekt. 

– Jag är mentor i dag för fem adepter 

på TV4. Ta namn som Peppe Eng eller 

Kattis Ahlström, de har en glimt i ögat 

som man kanske inte kan lära sig, men 

man kan komma en bit på vägen. 

Du själv då, du har ju gjort det mesta 

inom tv-branschen. Har du några drömjobb 

kvar? 

– Jag har fått en enorm smak för 

samhällsdebatten den här hösten. 

Så Nyhetsmorgon kanske. Att få leda 

ett program med den bredden. 

Är du morgonpigg? 

– Nej, det är ju det som är problemet. 

Men om jag kunde få cheferna 

att flytta fram starten till klockan 

tolv i stället så kanske, säger Peter 

Jihde och tittar just på klockan. 

En timme har gått, Peter Jihde tar 

farväl med ett fast handslag, ett par 

lycka till och många hälsningar till 

gudbarn och vänner i Kronoberg. 

Träningspasset väntar och sedan 

bär det av till tv-studion igen. 

KRISTINA BINGSTRÖM 

kristina.bingstrom@smp.se 

0470-77 06 20

SMÅLANDSPOSTEN • FREDAG 24 DECEMBER 2010 REDIGERAT AV KATARINA BLIXT LINDELL 

13 

SÖTT & SALT 

■ Varje lördag ger vi er det hetaste från 

Kronoberg. Vi har koll på vad de akademiska 

lejonen gör och vad som händer just 

på din gata. Och så är vi så klart envåldshärskare 

och säger vad som är bra och 

dåligt just nu. 

FOTO: LINUS HALLSÉNIUS/TV4 

Få julklappar till Börje 

När det är 

jultider 

ska man 

vara snäll. 

Något 

som den 

store skådespelaren 

Börje 

Ahlstedt 

verkar ha 

missat. Hans nyligen släppta 

biografi har rört upp känslorna 

på nationalscenen eftersom 

han attackerar en rad kollegor 

på boksidorna. Börje gillar inte 

Mikael Persbrandt och kallar 

Peter Stormare, Ernst-Hugo 

Järegård och Thommy Berggren 

för posörer. Kortklippta 

kvinnor tycker han inte heller 

om … Som sagt, få klappar till 

Börje som inte alls påminner 

om den snälla rollkaraktären 

Mattis i Rövarskogen. 

Hemligheten avslöjad! 

Da Vincikoden 

har 

nyligen 

fått en ny 

betydelse. 

Äntligen 

är Mona 

Lisas hemlighet 

avslöjad! 

Åtminstone 

om 

FOTO: SCANPIX 

FOTO: SCANPIX 

man får tro den brittiska tidningen 

The Guardian. Forskaren 

Silvano Vinceti har hittat 

hemliga koder i Mona Lisas 

ögon. I det högra LV, alltså 

målarens initialer. I det vänstra 

BS eller CE, troligen modellens 

initialer. Nu vill vi på sött- och 

saltredaktionen uppmana alla 

krogbesökare i jul att använda 

kontaktlinser. Gärna sådana 

där man kan se bokstäver … 

Gran till jul? 

För någraveckor 

sedan 

överhörde 

vi ett telefonsamtal 

som en av 

våra kommunpolitiker 

förde. 

Kommunpolitikern 

FOTO: SCANPIX 

var på 

granjakt och ville hemskt gärna 

ha en bred gran, och en gran 

som var lite sned. ”För det är så 

mycket mer känsla i en sådan.”

oo 


14 LÖRDAG KROPP OCH SJÄL 

Sikta på en fridfull jul 

För tusen år sedan skapades julfriden genom 

förhöjd böter för dråp och mord i juletid. 

I dag behöver vi tack och lov inte ta till lika 

drastiska metoder. 

Tända ljus och doften av apelsiner med 

nejlikor fungerar precis lika bra visade det 

sig när vi frågade Växjöborna om bästa sättet 

att få julfrid. 

När julbordet avnjutits, barnen är nöjda 

och stearinljusen fladdrar i skummet. 

Anita Petersson, 

69 år, Växjö: 

Julfrid är ett 

vackert ord som 

används för 

sällan, tycker 

Anita Petersson. 

Vi önskar varandra 

God Jul, 

när vi egentligen 

borde önska varandra 

Fridfull jul. 

Anita Petersson är ute och jagar julklappar och medger att hon känner 

sig ganska stressad över julen. På julafton kommer hela tjocka släkten 

och Anita Petersson lagar hela julbordet. 

– Jag har så många måsten som jag lägger på mig själv. De gör att jag kan 

ha svårt att känna julfrid. 

För att finna frid i julstöket har hon några knep som hon gärna delar med 

sig av. 

– Gå i kyrkan, flera gånger under julhelgen. Där får man stillhet och 

vacker musik. Sedan brukar jag unna mig avkopplande långpromenader 

också. 

Då, om inte förr, brukar den sällsamma 

känslan av frid infinna sig. 

Man känner sig förnöjsam och livet 

känns snällt och gott. 

Julefriden lägger sig som ett varmt täcke 

och ännu mysigare känns det när man 

tänker på medeltiden. 

Enligt den medeltida östgötalagens 

kristendomsbalk beskrivs julfrid som en 

förhöjning av bötesbeloppet för dråp och 

Göran Rundberg, 


Göran Rundberg 

känner julfrid 

under hela 

december. 

Faktum är att han 

tycker att december 

är den lugnaste 

månaden på 

hela året. 

– Barn och barnbarn kommer, vi blir tio personer sammanlagt som firar 

traditionsenligt med julbord och klappar under granen. Och tomte så klart 

Men blir det inte ens lite stressigt om du ska laga mat och ordna jul 

till hela familjen? 

– Nä, det sköter ju min fru. Hon är så bra på att laga mat. 

Simone Lindberg, 


Två G:n är viktiga 

för julfriden 

under Simone 

Lindbergs jul. 

Det handlar 

om gröten och 

gemenskapen. 

– Jag älskar tomtegröt! Och så blir det en sådan speciell gemenskap 

under julen. Alla skärper till sig och är snälla mot varandra. 

Den höga mysfaktorn bidrar också till julfriden. 

– Alla lyktor, stjärnor och tomtar skapar en varm stämning som lugnar. 

Simone Lindbergs julfrid brukar infinna sig på julaftons morgon. 

Då är alla förberedelser klara och tre långa dagar av mys väntar. 

Av gröt och gemenskap. 

mord under 20 dagar med start på julafton. 

Hela 3 mark mer kostade det att dräpa 

sin fiende under jul, påsk och pingst. Jämfört 

med 26,7 marker vanliga dagar. 

Lagen skulle göra människan snäll. Eller 

i alla fall snällare. 

I dag har vi ingen sådan snäll-lag, men 

väl en önskan om att skapa gott på julen. 

Och frid. JANNA LI HOLMBERG 

Fanny Brentel, 


Fanny Brentel ser 

lite förvånad ut 

när hon får frågan 

om vad som ger 

henne julefrid. 

Hon menar att 

julefrid och julefröjd 

är samma 

sak för henne. 

–Jag blir både glad och lugn av att umgås med mina nära och kära och 

göra allt det som traditionen bjuder. Det ger en känsla av trygghet, och 

trygghet ger lugn inombords. 

Zarah Christiansen, 


Så länge man inte 

har familj är julen 

nästan bara fridfull. 

Det menar 

Zarah Christiansen 

som i år fi rar 

jul med sin sambo 

i deras hem 

i Växjö. 

– Det räcker med att bara komma hem till vårt mysiga hus så blir jag 

lugn i själen. Vi har pyntat en del, men julgran väntar vi med tills vi får 

barn. Då blir det nog lite mer stök. 

För Zarah handlar julfriden mycket om dofterna. Apelsiner med nejlikor 

i är ett måste för att skapa stämning liksom doften av skinkan, senapen, 

korven och köttbullarna. 

Edin Dzajic, 42 år, 

Växjö: 

Edin Dzajic och 

hans familj är 

muslimer och 

fi rar inte jul. 

Julefrid kan han 

däremot känna 

i alla fall. 

– När jag tänker på alla som inte har tak över huvudet eller mat på 

bordet, då fylls jag av enorm tacksamhet över att jag har det så bra. 

Det ger en känsla av frid, av att vara nöjd. 

Ett annat knep är att gilla läget. Då får man frid. 

Vad gör du på julat on? 

– Vi har många nära vänner som firar en kristen jul. Vi brukar åka hem till 

dem och äta. 

Köper ni julklappar? 

– Ja, till våra vänner gör vi det. Och om de vill ge oss julklappar tar vi emot 

dem. Men vi ger inte varandra julklappar. 

SEX & SÅNT 

Gnistan är borta 

■ Hej Inger! 

Har du några tips till oss? Vi har varit 

tillsammans i flera år, trivs bra ihop 

men gnistan är borta. All energi går 

åt till barn och barnbarn. Jag skulle 

vilja hitta tillbaks till den känslan vi 

hade som nyförälskade. 

ALICE 

Svar: Hej Alice! 

Det är nog många som känner igen 

sig när de läser ditt mail . Det går lätt 

slentrian i ett förhållande. 

Man skapar ett gemensamt hem 

med barn och vänner. Det känns 

tryggt och kärleken till varandra 

blir ofta djupare med åren men 

spänningen försvinner. Sex är viktigt 

i ett förhållande och hör ihop 

med kärlek men det är ändå en stor 

skillnad mellan kärlek och lust. 

I en relation behövs balans av 

båda sidor, och om man låter vardagen 

ta över kan detta kväva lusten 

att ha sex. Bristen på sex kan göra 

att förhållandet känns tråkigt och 

vad gör man då? 

Att hitta tillbaks till lusten igen 

kan vara svårt men det går. Börja 

med att planera in lite gemensamhetstid 

utan barn och barnbarn. 

Kanske ni behöver tid att bara vara 

i nuet? Sätt er ner och skriv en önskelista 

om vad ni skulle vilja uppleva. 

Tänk tillbaks på den tiden då ni 

träffades. Vilka egenskaper har ni 

som gjorde att ni blev förälskade? 

När gjorde ni er fina för varandra 

senast? I många förhållanden tar 

man varandra för givet och glömmer 

bort det där lilla extra. Bekräfta 

varandra, fråga hur dagen har varit 

när ni kommer hem från jobbet. 

Bryt mönster; Gör något oförutsägbart 

som att stanna kvar i sängen 

lite längre, eller duka lite extra 

fint en vardag. Överaska varandra 

med sms eller små meddelanden. 

Känner ni att ni vill ha mer 

inspiration så rekommenderar jag 

Relationsboxen, Lovelab. Den innehåller 

flera kort med olika förslag på 

samtalsämnen och närhetsövningar. 

Lycka till! 

Boktips: Må bra tillsammans, Niklas 

Daver ( Finns att köpa på Pistill). 

Men vi knullar ju ändå inte, Ann Söderlund. 

Konsten att hålla 

ihop, Malou von 

Sivers, LennartLindgren. 

SEXUALRÅDGIVARE 

INGER LÖFGRÉN 

Inger Löfgrén är barnmorska, sexualrådgivare 

och föreläser om sex och 

samlevnad på skolor och företag. 

Nästa vecka: Göran Wasserman svarar 

om familjeliv och relationer. 

■ Varannan lördag svarar Inger Löfgrén 

på frågor om kärlek och sex. 

Frågor till: sexualradgivaren@smp.se. 

Eller på www.smp.se eller brev: 

Sexualrådgivaren, Smålandsposten, 

351 70 Växjö


LÖRDAG UPP TILL TOLV 15 

TECKNINGAR 

Linnéa Agdén har gjort ett litet tomtetåg. 

Martina Rosén Niklasson är 6 år och önskar tomten god jul. Kristoffer Saxmo är åtta år och bor i Växjö. 

■ Skicka din teckning till oss så kan du få den publicerad 

här och så får du en liten present som tack. 

Skicka teckningen till: 

BARNKRYSS 338 HALLÅ! 

✁ 

Barnkryss 338 

När Du löst krysset så skicka lösningen till Smålandsposten, 

351 70 Växjö. Märk kuvertet ”Barnkryss 338”. 

Vi vill ha lösningen senast 1/1 2011. De fyra först öppnade 

rätta lösningarna belönas med en biocheck. 

Namn 

Adress 

Postadress 

Upp till tolv, Smålandsposten, 351 70, Växjö. Kom ihåg att 

skriva ditt namn, din adress och hur gammal du är på teckningens 

baksida. 

Barnkryss 336 vanns av Hilda Karlsson, 

Lövsångarevägen 9, Växjö, Sofi e Waldestål, 

Barrvägen 17, Moheda, Johannes 

Andersen, Ulriksbergspromenaden 88 C, 

Växjö, Moa Magnusson, Lingonvägen 11, 

Moheda. 

■ För länge sedan trodde man att kometer 

var tecken på kommande katastrofer 

som till exempel pest. 

■ Vissa asteroider är så stora så att de 

har en egen måne. 

■ Månen är det enda icke-jordliga objekt 

som människan har gått på . 

■ En supernovaexplosion är så stor att 

den kan förstöra en stjärna. 

■ Himlen är blå för att när solljus kolliderar 

med vår atmosfär så framstår färger med 

kortast våglängd. Alltså violett och blått. 

■ Antal hjärnceller hos en människa 

överstiger det totala antal stjärnor i vårt 

solsystem. 

■ En ny stjärna föds i vår galax var 18:e 

dag. 

■ Månen är en miljon gånger torrare än 

Gobiöknen. 

■ Vår planets måne har samma volym 

som Stilla havet. 

■ Bara 55 procent av amerikane rna vet 

att solen är en stjärna. 

VAD TYCKER DU? 

Barnen på Högstorpskolans fritis 

i Växjö. 

Varför har tomten 

röda kläder? 

Hugo Ericsson, 

7 år: 

Ida Hjerpe, 7 år: 

Erik Bergman, 

7 år: 

Lithea Wallette, 

7 år: 

Ludvig Dahlbom, 

7 år: 

Julia Fransson, 

7 år: 

– För att det 

passar till julen. 

– Rött passar 

med julen. 

– För att han 

inte ska synas 

så bra i mörkret. 

Men jag vet att 

han inte finns, 

för vår förra 

Tomte hade lösskägg. 

– Rött passar 

till jul, men det 

hade kunnat 

vara en annan 

färg. 

– För att han 

gillar rött. 

– Det passar bra 

till vitt. 

FOTO: LARS-GÖRAN RYDQVIST

oo 


16 LÖRDAG KORSORD 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tävlingsnummer 

Ring 0944-100 00 40 senast tisdag 28/12 24.00. 

Du måste ringa från en knapptelefon. Samtalet kostar 10 kr. 

1 

2 

3 

 

 

 

 

Lös korsordet och 

fyll i bokstäverna 

i de numrerade 

färgade rutorna: 

Fyll i motsvarande 

siffra enligt siffernyckeln 

här intill. 

Ring och knappa 

in tävlingsnumret, 

följt av fyrkant, 

lösningskoden 

och fyrkant. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 2 3 4 5 6 

0944 100 00 40 6781 #XXXXXX# 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Du kan också skicka ett sms till 727 90. Knappa 

in TTS (mellanslag) tävlingsnumret (mellanslag) 

samt den sexsiffriga lösningskoden. Sms kostar 

10 kr plus mobiloperatörens trafikavgift. 

 

 

 

 

6781 

Siffernyckel 

Bokstav 

Å-Ä-Ö 

A-B-C 

D-E-F 

G-H-I 

J-K-L 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Siffra Bokstav Siffra 

1 

2 

3 

4 

5 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M-N-O 

P-Q-R-S 

T-U-V 

W-X-Y-Z 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 

 

 

 

Exempel 

6 A eller B eller C 

ger siffran 2. 

När du översatt 

bokstäverna i de 

blå rutorna till 

siffror i de vita 

har du fått 

lösningskoden. 

6 

7 

8 

9 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 

 

 

 

 

1:a pris 

(25 Trisslotter) 

2:a pris 


3:e–15:e pris 


1 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förra 

veckans 

lösningskod: 

717567 

 

 

6 

 

 

 

 

 

 

 

Anna Johansson 

Vilhelmina 

Ulla Näslund 

Vindeln 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stig Franzén, Öjebyn. Britta 

Andersson, Öckerö. Inger 

Jonsson, Falkenberg. L-E 

Dahl, Borlänge. Tore Lundquist, 

Åkers styckebruk. Gerd 

Kristiansson, Hönö. I Fagerlund, 

Öjersjö. Juhani Vesistö, 

Gällö. Kurt Nordström, Åhus. 

Lisbeth Andersson, Göteborg. 

Kerstin Hjalmarsson, Mattmar. 

Nils Nilsson, Kungshamn. Bo 

Jarl, Vetlanda. 

Frågor eller synpunkter? Mejla oss på 

sverigekrysset@wordex.se 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 

2 

3 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 

FOTO: SCANPIX 

Passa på att presentera ditt företag eller 

organisation när du söker medarbetare. 

Boka din platsannons på 0470-770 477 eller 

platsannons@sydostpress.se


LÖRDAG HJÄRNGYMPA 17 

SUDOKU LÄTT 

SUDOKU MEDEL 

SUDOKU SVÅR 

KLURIGA KRYSSET AV BERTIL JOHANSSON 

ERTIL 

BLUES 

MÅNGEN 

I REV 

TILL- 

HÖRANDE 

DJUR- 

RIKET 

KORUM 

HAN HAR 

SNART 

NAMNS- 

DAG 

ILLA 

TÅLDA 

LÄNGRE 

(ÄN) 

PERIOD 

PARADIS 

KAN ÄVEN 

EN VARM 

TJEJ 

HETA 

BRUSAR 

DEN 

BÖRJAR 

EFTER 

HAND 

PIAF 

SJÖNG 

MER 

ÄN EN 

GÅR EJ 

ATT FÅ 

TAG PÅ 

OS I OSLO 

DAGER- 

MANS 

DEBUTBOK 

BAS- 

MATEN 

I OST 

KNÄDEL 

RÄTTE- 

SNÖRE 

OMSORG 

FÖR- 

MIDDAG 

SLÅ 

DEN 

TUNNA 

PLATTAN 

0470–77 05 39 

NUTIDSORIENTERING AV GÖRAN ANDERSSON goran.andersson@gotamedia.se 

1 X 2 

LOKALA 

FRÅGOR 

NATIONELLA 

FRÅGOR 

INTERNA- 

TIONELLA 

FRÅGOR 

LÅG- 

BENTA 

HUNDAR 

KAN 

MYCKET 

OM 

RECEPT 

TÅGET 

I 

SANDEN 

BLIR 

TILLSATS 

MED TRE 

SIFFROR 

GJORDE 

SEMES- 

TERSABO- 

TÖREN 

EN 

METOD- 

FRÅGA 

DRACULA 

ALLTID 

EFTER 

JUL 

DE HÄR 

GÅR ÅT 

I RÖKERI 

GÅR EJ 

ALLT 

1. Jul spelar en viss roll i veckans Nutid: Det var konsert i domkyrkan och orkester och sångare gav Juloratoriet av . . . 

1. Mozart X. Bach 2. Hayden 

2. Ett skyddat boende i Småland för invandrarflickor hotade av hedersvåld läggs ner. Vad kallas boendet? 

1. Isfahan X. Amman 2. Mohtaram 

3. Bidrag från Svenska filminstitutet räddar kvar bion i Folkets hus i . . . 

1. Älmhult X. Tingsryd 2. Ingelstad 

4. The Ark ger två konserter i Växjö under sin avskedsturné. Var ges konserterna? 

1. Konserthuset X. Palladium 2. Teleborgshallen 

5. Sveriges handbollsdamer gladde nationen under nästan två veckors EM-spel. I finalen blev det dock förlust mot . . . 

1. Danmark X. Rumänien 2. Norge 

6. Julshoppingen går på högvarv. Hur många kronor väntas varje svensk i snitt lägga ut på julklappar i år? 

1. 3 900 kr X. 6 900 kr 2. 9 900 kr 

7. Årets längsta natt inföll mellan den 21:e och 22:e. Vad brukar natten kallas? 

1. Tomasnatten X. St Hansnatten 2. Månnatten 

8. I tisdags var det månförmörkelse. Vilken planet skuggar månen och hindrar solljuset att belysa månytan? 

1. Jorden X. Jupiter 2. Mars 

9. I helgen som gick var det val i landet som kallats Europas sista diktatur. Vilket är landet? 

1. Vitryssland X. Moldavien 2. Bulgarien 

10. Snöfall och kyla drabbar flyget. I helgen som gick stängdes bland annat Europas största flygplats, som heter . . . 

1. Schiphol X. Heathrow 2. Gatwick 

11. Julen firas till minne av Jesu födelse. I vilken stad föddes Jesus enligt Bibeln? 

1. Nasaret X. Jerusalem 2. Betlehem 

12. Julia Tymosjenko åtalas för maktmissbruk under sin tid som landets premiärminister. Vilket är landet? 

1. Vitryssland X. Ukraina 2. Kazakstan 

VAR EN 

VARUHUS- 

KEDJA 

ÄR 

ÖVERJÄST 

ÖÖRE 

FLAGGAR 

MED RÖTT 

OCH VITT 

BB-KOPPLAS 

SÅNG 

UNDER 

BALKONG 

PAISLEY 

ÄR 

ATOMER 

BLEKINGE 

LÄN 

UTSETT 

SATT 

FART PÅ 

VISSNA 

(OM- 

STUVAT) 

RAKA 

USEL 

DEN TAR 

AGENTEN 

STRÖM- 

VIRVEL 

lordag@smp.se SIFFERSCHIFFER 

ÄR SLÄT- 

TER SOM 

FUKTAS 

AV PO 

HON FÅR 

DUN- 

UNGAR 

GENLJUD 

FICK 

PRIS -94 

KRAFT- 

ORD 

CAMPBELL 

I 

SCREAM- 

FILMER 

FRAMFÖR 

EN 

ÄR INGA 

MYROR? 

ÄR 

LÄTTARE 

ÄN FURU 

FYLLS 

TOLKAS 

PÅ SCEN 

TAR 

BAKÅT- 

STRÄVARE 

TAG I 

KURORT 

MED BAD 

LADE TILL 

OXID 

VAR KRIS 

FÖR 

BERGMAN 

BEFRIA 

FRÅN 

SKADLIGA 

ÄMNEN 

JUNIPER 

ÄR VÄL 

SKRED- 

DRABBAD? 

FRÖ OCH 

ULL 

LÄSES 

ETT A 

SAKNAR 

NÄT- 

VERK? 

LÅTER 

SOM GOLV 

AV- 

SLUTAR 

AV- 

SLUTAR 

LUKA 

I SYD 

GUDINNA 

PÅ 

SPORT- 

SIDORNA 

GÖR TU 

I EN 

PAS DE 

DEUX 

A-J motsvarar siffrorna 1–9. Alla siffrorna fi nns 

med – ingen är dubblerad. Tre siffror är redan 

ifyllda. Med ledning av varje rads totalsumma 

räknar man ut vilka siffror som motsvarar bokstäverna 

och vilken bokstav som saknas. 

HJÄRNKOLL 1 

HJÄRNKOLL 2 

LÖSNINGAR TILL HJÄRNGYMPAN 

Kluriga krysset vecka 49 

ERTIL 

BLUES 

LEDA 

SYSSLA 

SOM 

BESVÄR 

GJORDE 

NÅGOT 

BE- 

STÅENDE 

KAN 

RIKTAS 

TILL 

BRUD 

STJÄRNA 

I 

ÖRNEN 

FÖRE 

RON 

HUBBARD 

VILL 

INGEN 

ÅKA 

ARA 

GJORDE 

DEN PÅ 

HÄST- 

RYGGEN? 

MED 

LÖSAN I 

LIKNELSE 

BLOD- 

SUGARE 

SAKNAS 

SÄLLAN 

I PAM- 

FLETT 

DÄR ETT 

MÖTE ÄR 

MÖJLIGT 

HJÄLPER 

MOT 

SKVAL 

EN BIT 

AV 

LYCKAN 

MÅ MAN 

AFFÄRS- 

BREV 

EN ÄR 

BACKEN 

I LAGET 

BÖR EJ 

SMS- 

LÅNEN 

FÖRBLI 

O 

B 

E 

T 

A 

L 

D 

SOM 

DÖDLIG 

L 

E 

T 

A 

L 

INLEDER 

FARTYGS- 

NAMN 

I VÄST 

U 

S 

S 

VERKAR 

GRIPANDE 

BIL OCH 

BERG 

SES MED 

LJUS 

S 

T 

A 

K 

A 

Sudoku lätt 

T 

Y 

D 

L 

I 

G 

A 

H 

A 

K 

TÖMMER 

LAGER 

MEN EJ 

ALE 

R 

E 

O 

Vilka par? 

Säkerhetspoliser 

a) MI5 

T 

GÖR 

DE 

EN AV 

TYSK- 

BRUKAR 

KAN MAN 

FÖR- 

PYTON 

ELAKA 

FYRA 

FRANSK 

SOTARE 

AKTIER 

SLITEN 

ILLA? 

PÅ- 

R HOS FÄ 

FLOD 

SOT 

KUBÄMNE L HITTEN 

BILIK 

STUNDOM A R 

HAR HAFT 

SINA 

UTBROTT 

VÄNLIGT V E S U V I U S 

ÄR OFTA 

KRYDDOR 

STRAFFAT I T OLAGLIGT R O M A T I S K A 

A B R A 

KÖRS 

PÅ MAN 

JUNIDAM 

MÅNGAS A M I A N 

HEM T T 

GÖR MAN 

GETT 

VISSA 

MÅL OCH 

HÅL L A G 

LINDRING 

UT- R REDNING T R Ö S T A T 

VÄRDERAT 

KAN 

BEFARAS S A I POLEN A 

GILLIAM 

I MONTY 

PYTHON T A T EN STIG T E R R Y 

GÖR MAT 

HAR 

TILL BARN 

INTE SÅ 

HAMN SOM 

MÅNGA 

K N O T T SKRÄMS N E S T L E BRUDAR G 

SÄMRE 

SORT 

U D D HON 

ÄR ÄKTA 

A V A R T BOHR M A K E 

DE KAN 

ILLA HA 

BLI EN 

I VILLA 

PALISSAD 

EN BAR 

M SJÖNAMN E K P Å L A R N A FRODO R N 

SPIEL- 

X2 MED 

BERGFILM 

FARTYG 

KONCERN 

DEL 

P A R A P L Y MED STAT A I AV NÖT 

GES TILL 

HÖGER R O 

ÅTGÄRD I 

KRISTID 

A R GRUNDLAG R A N S O N E R I N G 

ERIC I 

MONTY 

PYTHON D A T E R A I NÄT 

VATTNAS 

ÖKEN- I D L E ÖKEN I O A 

FÅR 

FELANDE 

E L F T E D E L STÅ TILL S V A R S 

Den röda tråden? 

Nosabyviken 

Döda Havet Death Valley 

Lac Assal Turpansänkan 

b) PET 2) Tyskland 

c) SUPO 

Zuidplaspolder 

1) Danmark 

3) Finland 

d) BfV 4) Storbrittanien 

Nutidsorientering 

Lokala frågor: X, 2, 1, X 

Nationella frågor: 2, X, 1, 1 

Internationella frågor: 

1, X, 2, X 

Hjärnkoll 1 

Platser under havsytans 

nivå 

Hjärnkoll 2 

a-4,b-1,c-3,d-2 

Sifferschiffer 

F 

Sudoku medel Sudoku svår

oo 

Har du basen pasta, mjöl, 

mjölk, salt, socker och diverse 

kryddor hemma behöver 

du komplettera med: 

Bakpotatis 

Ananasskivor 

Västerbottenost 

Spenat 

Schalottenlökar 

Dinkelkorn 

Broccoli 

Ädelost 

Grahamsmjöl 

Tomater 

Veckans 

inköpslista 

GRAFIK: KENNETH GEHRMAN 

der. Dela längderna i åtta 

lika stora bitar. Forma till 

släta bullar. Lägg dem på en 

smord plåt och låt jäsa cirka 

20–30 minuter. Grädda mitt i 

ugnen sju till tio minuter. 

mjölet. Arbeta in lite mera 

mjöl om degen verkar för 

lös. Låt jäsa 15–30 minuter. 

Ta upp degen på lätt mjölat 

bakbord och rulla den till två 

30 centimeter långa läng- 

 

”Snöskottning som sker på tomten ger rätt till skattereduktion för husarbete. 

Skattereduktion medges även för skottning av hus-, garagetak, balkong och altan samt borttagning 

av istappar. Skattereduktion medges inte för snöskottning eller andra arbeten som 

utförs på samfälligheter exempelvis snöröjning av garagelänga.” 

Skatteverket 

 

 

Om du har en glipa 

i kläderna kyls musklerna 

ner. Det ökar risken för 

ryggbesvär. 

FOTO: SCANPIX 

 

 

 

 

 

 

Sätt ugnen på 250 grader. 

Smula sönder jästen i en 

bunke. Smält matfettet i en 

kastrull på svag värme. Tillsätt 

mjölken och låt blandningen 

bli fingervarm och 

häll över jästen. Tillsätt salt, 

socker, grahamsmjöl och 

cirka sex deciliter av vete- 

1 pkt jäst 

4 msk margarin 

4 dl mjölk 

2 tsk salt 

4 tsk socker 

2 dl grahamsmjöl 

8 dl vetemjöl 

Veckans bröd: Grahamsbullar 

Köp en snöslunga om du har 

problem med ryggen eller måste 

vara försiktig med hjärtat. En enkel 

elektrisk slunga går att köpa för 

cirka 1 500 kronor. 

Den billigaste bensinmotordrivna 

slungan 

kostar några 

tusen mer. 

 

 

Och ett varmt bad 

hjälper till att mjuka upp musklerna. 

Stressa inte. Ta god tid på dig! 

Gå upp tidigare om du skottar på morgonen. 

Det är lårmusklerna och armarna som ska arbeta, inte 

ryggen. Behåll svanken, håll ryggen rak. Undvik att böja och vrida ryggen 

samtidigt. 

Se skottningen som ett motionspass 

och starta försiktigt. Detta är särskilt viktigt om det är kallt 

ute och om du är otränad eller har fysiska åkommor. 

Värm upp musklerna och varva upp hjärtat långsamt. 

 

SÅ FUNKAR DET VECKA 51 

NYÅRSAFTON 

31 december 

I dag är det lokalval i Niger. 

Republiken är en stad i 

Västafrikas inland. Landet 

gränsar till Algeriet, 

Benin, Burkina Faso och 

Libyen. Landet har sitt 

namn efter floden Niger 

som flyter genom landet. 

Landet var tidigare en 

fransk koloni och blev 

självständigt 1960. Landet 

hade tidigare i år en kris 

där den sittande presidenten 

Mamadou Tandja (bilden) 

blev avsatt i en militärkupp. 

Lokalval i Niger 

FOTO: SCANPIX 

VÄRLDEN 

ANNANDAGEN 

26 december 

Denna dag kommer Wahlströms 

till Växjö och spelar. 

Wahlströms spelar 

dansband och har gjort 

det i 24 år nu. Sedan 1986 

har Wahlströms spelat 

runtom i landet. I Växjö 

spelar de på Folkets park. 

FOTO: SCANPIX 

Wahlströms 

till Växjö 

DANSBAND 

Här får du själv beräkna 

hur mycket som går åt till 

varje person. Bottna en 

form med nykokt broccoli 

eller överbliven grönkål. 

Skiva julskinka och lägg 

över det gröna. Skiva tomat 

och lägg på skinkan. Smula 

över ädelost. Gratinera i 

225 grader i cirka tio minuter 

och servera med ris. 

Julskinka med ädelost 

Broccoli eller grönkål 

Julskinka 

Tomat 

TORSDAG 

pan koka upp under lock 

en kort stund. Sänk värmen 

och låt sjuda i tio minuter. 

Tillsätt grädden i soppan 

och låt koka ytterligare 

fyra, fem minuter. Krydda 

med salt, peppar och muskotnöt. 

Mixa sedan soppan 

slät. Skala äggen och dela 

dem i halvor. Servera soppan 

med ägghalvorna och 

hela dinkelkorn. 

3 

 

Ädelost 

Ris 

på Jesus. Tidigare kallades 

dagen menlösa barns 

dag, vilket den fortfarande 

heter i Finland. Ordet hade 

fått en negativ klang, tidigare 

hade det betydelsen 

att vara helt oskyldig utan 

skada eller fel. 

FOTO: SCANPIX 

ta och går över till euro. 

I högtidligheterna deltar 

EU-kommissionären Olli 

Rehn och premiärministrarna 

från Estland, Lettland 

och Litauen. 

TISDAG 

28 december 

Denna dag är det värn lösa 

barns dag. Barnlösa dag 

firas sedan 400-talet för 

att minnas de barn som 

Herodes enligt Matteusevangeliet 

lät döda i sin jakt 

Inte alla barn får leka 

VÄRNLÖSA BARNS DAG 

JULAFTON 

24 december 

I dag är det julspel i domkyrkan i Växjö. Domkyrkans 

barnkörer Prima Visa och Prima Vox uppträder med julsånger. 

Domkyrkans barnkörer uppträder 

FOTO: SCANPIX 

VÄXJÖ 

NYÅRSAFTON 

31 december 

Denna dag är det stora 

högtidligheter i Estlands 

huvudstad Tallin. Vid årsskiftet 

byter Estland valu- 

Estland går över till euro 

VÄRLDEN

Lägg dinkelkornen i en 

kastrull med vatten och 

koka tills de är mjuka. Tina 

spenaten. Skala och hacka 

löken och vitlöken fint. Fräs 

lök och vitlök mjuka i rapsoljan. 

Häll på buljongen, tillsätt 

spenaten och låt sop- 

2 schalottenlökar 

2 vitlöksklyt or 

1 msk rapsolja 

1 l grönsaksbuljong 

1/2 dl matlagningsgrädde 

Salt 

Peppar 

1 krm riven muskotnöt 

4 hårdkokta ägg 

1 dl kokta dinkelkorn 

3. Klart att det är. Allt är ju farligt 

om man vill att det ska vara farligt. 

Badar man där hajar befinner 

det sig så kan ju faktiskt en haj 

dyka upp. 

2. Det är ju svårt att tycka något 

smart om sånt här då jag inte är 

drabbad av vargens framfart om 

han nu har någon framfart. Men 

om det nu handlar om 20 vargar 

kanske man kan låta vargen leva. 

1. Jag tror Svenska kyrkan har fel. 

Igen. Sur? Inte ens jag är speciellt 

sur även om jag avskyr när halva 

året består av snö och kyla. Sen 

kan julen ge ångest för många 

men det är väl inte att beteckna 

som surhet. 

JOAKIM GRANLUND. 

Bibliotekarie. 

Spenatsoppa, 

4 portioner 

1 paket djupfryst spenat 

ONSDAG 

tunt och fräs den i smör. Vispa 

ihop mjölken, äggulorna 

och grädden och tillsätt salt, 

peppar och eventuellt muskot. 

Förgrädda pajskalet i 15 

minuter. Ta ut pajskalet och 

höj ugnstemperaturen till 

200 grader. Sprid ut löken i 

botten och strö sedan över 

den rivna osten. Häll över 

äggstanningen och grädda 

till sist pajen i 35 minuter. 

Servera med en sallad. 

3. Nja, rapporteringen är i sig riktig, 

men visst har man sett tendenser 

till skräckpropaganda. Det är ju 

det som säljer lösnummer och tittare, 

antar jag. 

2. Ja, licensjakt är riktig som princip. 

Men utan att veta, tror jag att 

stammen ändå är för liten för att 

börja med licensjakt. Det måste 

naturligtvis vara en balansgång 

mellan jakt, viltvård, friluftsliv och 

boskapsskötsel. Hoppas att man 

har hittat rätt. 

1. Nej,inte alls. Visserligen en 

stressig tid men rolig, så det känner 

jag inte igen. 

KRISTINA KOLLIND. 

Butiksägare. 

FOTO: ADAM IHSE/SCANPIX 

I KVÄLL JULDAGEN 

25 december 

Denna dag har Änglagård – tredje gången gillt premiär. En film 

som väcker starka känslor. Vissa älskar Änglagård-trilogin medan 

andra känner precis tvärtom. Den första filmen kom 1992, den 

andra filmen Änglagård–andra sommaren kom 1994 och nu är det 

alltså dags för film nummer tre. 

I denna film fick Rickard Wolff sitt stora publika genombrott och 

även Helena Bergström tog det slutliga steget in i det svenska folkhemmet. 

Änglagård är en herrgårdsbyggnad som ligger i en liten 

isolerad by i Västergötland. Gården ägs av en äldre man som plötsligt 

dör. En annan boende i byn räknar kallt med att ta över allti hop men 

plötsligt dyker den äldre mannens barnbarn upp. Tada, alltså Helena 

Bergströms karaktär tillsammans med sin vän Rickard Wolff. 

I den nya filmen återvänder Helena och hennes familj efter en 

lång tids bortavaro. 

Dags för tredje Änglagård-filmen 

Sätt ugnen på 175 grader. 

Tärna fettet och fördela 

med mjölet. Häll i vattnet 

och ättikan och knåda hastigt 

till en smidig deg. Kavla 

ut den i en pajform och ställ 

kallt ett tag. Skiva löken 

1 msk vatten 

1 tsk ättika 

1 gul lök 

1 msk smör att fräsa i 

200 g riven västerbottenost 

4 äggulor 

2 dl mjölk 

2 dl grädde 

Salt 

Peppar 

Muskot 

Västerbottenpaj, 

4 portioner 

140 g smör eller margarin 

2 dl mjöl 

TISDAG 

mindre bitar, 

grovriv äpplet 

eller skär 

det i små tärningar.Blanda 

crème 

fraichen, majonnäs, senap 

och peppar. Vänd ner den 

strimlade skinkan, ananas 

och äpplet. Servera potatishalvorna 

med skinkröran 

och grönsaker efter smak. 

3. Om jag hade varit i Egypten på 

semester skulle jag nog velat veta 

om det fanns hajar i havet. Så jag 

tar hellre lite extra skräckpropaganda 

än inga nyheter alls. 

2. Jag har så svårt att ha en åsikt 

i den här frågan eftersom vargar 

inte direkt finns bakom husknuten 

hos mig. Men rent generellt tycker 

jag att vargar bör finnas i Sverige. 

1. Nej det tycker jag inte. December 

är väl ingen månad att vara 

sur i, värre kan det vara i oktober, 

november när det regnar spik och 

blåser anser jag. Eller i januari när 

man har handlat upp sina pengar 

på julklappar och fin nyårsmat! 

ANNA PALMGREN. 

Arbetsförmedlare. 

Borsta potatisen och halvera 

dem. Lägg dem i en form 

och pensla med olja. Strö 

över grillkrydda och toppa 

med lite riven ost. Sätt in 

i 200 grader varm ugn cirka 

20-30 min. Strimla julskinkan, 

skär ananasen i 

300 gram julskinka eller rökt 

skinka 

1 burk crème fraiche med 

paprika- och chilismak 

1 burk crème fraiche, naturell 

1 dl majonnäs 

1 burk ananasskivor 

1–2 äpplen 

2 tsk osötad senap 

Vitpeppar 

Julskinkröra, 

4 portioner 

1 bakpotatis per person 

2 msk olja 

Grillkrydda 

Riven ost 

MÅNDAG 

Matakuten är en liten 

hjälp i din vardag. Snabb, 

lätt mat när det är bråttom 

och hungern sätter 

in. Att du vet hur man 

svänger ihop en deg 

underlättar brödbaket. 

Just den här veckan 

publicerar vi två recept 

på julskinkrester. 

MATAKUTEN – DEN LÄTTA VARDAGSMATEN 

3. Nej det tycker jag inte men man 

måste ha respekt för vilda djur. 

Det är människan som är ”inkräktare” 

på djurens hemmaplan inte 

tvärt om. 

2. Jag tror att det är rätt att hålla 

nivån nere på antalet vilda vargar. 

Blir de för många tar de mer tamboskap 

och även hundar. 

1. Absolut inte. Det enda jag känner 

mig är lite tröttare och det har 

med mörkret att göra. Att vissa 

känner sig sura kanske är att de är 

stressade. 

FREDRICK SEHLBERG. 

Säljare. 

Det har varit mycket 

snack om hajattacker. 

Är det för mycket skräckpropaganda? 

3 

I veckan bestämdes 

att 20 vargar får fällas 

under vinterns vargjakt. 

Är det rätt med licensjakt 

på varg? 

2 

Enligt en undersökning 

som Svenska 

kyrkan gjort känner sig 

var fjärde svensk sur 

under december. Är det 

något ni känner igen? 

1 

PANELEN 

฀Varje vecka ställer vi tre frågor 

om veckan som gått och veckan som 

kommer till våra panelmedlemmar. 

Högt och lågt, stort och smått. 

Vad ska vi fråga nästa vecka? Mejla 

oss på: lordag@smp.se 

VI TIPSAR OM SAKER SOM HÄNDER I VECKAN 

PREMIÄR 

2 SÖNDAG

oo 

Den 25 december 

1991 

avgår Michail 

Gorbatjov som 

president för 

Sovjetunionen. 

SÖNDAG VISSTE NI? 

0470-77 04 79 

marie.fransson@smp.se 

vad som är så härligt med 

dem svarar han: 

– Det är en helhetsupplevelse 

att få komma ut i 

fina spår. Det är härligt att 

ta sig fram av egen kraft. 

Många som åker har också 

långlopp eller semester 

med skidåkning varje dag 

som mål. Det gäller att ta 

vara på de fina vintrarna 

vilket inte minst märks på 

de ungdomar som till och 

med ställer undan innebandyklubban 

när det är 

bra före. 

MARIE FRANSSON 

Så funkar det 

Händer i veckan 

Matakuten 

2Svea 

FREDAG D 

LÖRDAG 

1 

Nyårsdagen 

Skidåkning en helhetsupplevelse 

ARKIVFOTO: LENA GUNNARSSON 

BÄSTA FÖRET 

Klart väder och några 

minusgrader, då har man 

det bästa föret, tycker 

Per Sundberg, ordförande 

i Växjö AIS skidsektion. 

Per föredrar de smala 

skidorna och på frågan 

mindre gratis. Den senaste 

tiden har det på många 

håll i landet diskuterats 

om inte det vore skäligt 

med en mindre avgift för 

att finansiera spårläggningen. 

– Jag tycker att det skulle 

vara trevligt om det 

kunde få fortsätta att vara 

gratis att åka skidor eftersom 

så många jobbar ideellt 

med att sköta spåren. 

Men visst, i Hanaslöv i 

Alvesta tar man en avgift 

både för att åka utför och 

på längden. 

Sylvester 

31 

FREDAG 

Nyårsaton 

30 

TORSDAG 

Abel 

Set 

SÖNDAG 

29 

Benjamin 

Natalia 

Natalie 

ONSDAG 

SÖNDAG GUIDAR ER I VECKAN SOM KOMMER 

Bästa skidåkarvädret är 

alltså klart väder med några 

minusgrader. Kryper 

kvicksilvret neråt minus 

20 grader är det inte heller 

roligt att spåra. 

– Det är kultur- och fritidsförvaltningen 

som håller 

i det, men vi hjälper till 

ideellt från för eningens 

sida med att spåra elljusspåret, 

tre stuguspåret och spår 

längs Glasrikets golfbana. 

Att åka skidor på längden 

är en av få sporter som 

går att utföra mer eller 

lättare att valla om det är 

klart väder och minusgrader. 

I mellandagarna kommer 

Per Sundberg att ta 

på sig skidorna för en tur 

i något av de många spår 

som finns runt Vaistorpet 

i Växjö. Per är ordförande i 

Växjö AIS skidsektion och 

att lägga spår när det snöar 

nästan varje dag är en 

utmaning. 

– Det är lite svårt med 

nysnön. Dessutom är det 

Snö, snö och ännu mera 

snö. Till förtret för en del 

men mest till glädje för 

skidentusiasterna. Bästa 

föret har Per Sundberg 

när det är klart väder och 

några minusgrader. 

VECKAN SOM KOMMER MED PER SUNDBERG 

28 

TISDAG 

Kristina Bingström är featurechef på Smålandsposten. 

är det jul igen. 

3 Nu 

ett ljus och låt 

det brinna. 

2 Tänd 

tomtegubbar slå i 

glasen och låt oss lustiga 

vara. 

1 Hej, 

I dag förstår jag värmen 

i hans ögon när han 

betraktade oss barn och 

barnbarn. Han fokuserade 

helt på givandet och brydde 

sig inte om att ta emot 

förrän han sett glädjen 

hos oss andra. 

Och jag blir alltmer som 

han. När klapparna i kväll 

öppnas i vårt hem är det 

jag som samlar på hög och 

koncentrerar mig på barnen 

och deras paket. Jag 

vill se alla paket öppnas, 

jag vill se allas reaktion. 

Sen kan jag öppna mitt. 

Det är saligare att giva 

än att taga. 

har han öppnat tillsammans 

med oss andra. 

Inte en enda har vi andra 

kvar. Och medan vi barn 

brinner av otålighet att 

springa i väg och leka 

sitter farfar och öppnar 

långsamt, långsamt ett 

paket i taget inför oss 

andra. Samma sak varje år. 

Då tyckte jag nog att det 

där var lite elakt att spara 

på det roliga tills ingen 

annan hade något roligt 

kvar. 

Johannes 

Johan 

27 

MÅNDAG 

ALLTID PÅ EN SÖNDAG 

KRISTINA BINGSTRÖM 

Och när alla julklappar är 

öppnade, pappret undanplockat 

och timmen är 

slagen – då sitter farfar 

med pipan i 

munnen och 

skrockar. 

Och bredvid 

honom i soffan 

ligger en 

hel trave med 

julklappar. 

Inte 

en enda 

Julaton hos farmor och 

farmor. Det överdådiga 

julbordet är äntligen 

avdukat. Kakfaten dignar, 

knäcken och twistskålen 

tar aldrig slut. I plastgranen 

hänger flaggor i stället 

för glitter och under 

granen ligger julklapparna 

i drivor. 

När det bankar på dörren 

tittar alla vuxna på 

varandra. Förvånat. Ingen 

saknas. Och nu kommer 

tomten. Vem är tomten? 

Ingen vet. Bara farfar vet. 

Tomten kommer in och 

går igen, säcken är tom 

och kramar utdelade. Nu 

flyger julklappspappret 

över salongen och vi kusiner 

tävlar om att få flest 

klappar och öppna dem 

fortast. De vuxna gör sitt 

bästa för att hålla reda på 

ljusen, vem som får vad 

av vem och hinna med 

att sörpla på glöggen och 

samtidigt dela ut paketen 

till varandra. 

SALIGARE ATT GIVA

LÖRDAGJonas Grahn och hans fyrverkerier ... - Smålandsposten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?