Erfarenhetskonferens dokumentation.pdf - Bräcke kommun

Erfarenhetskonferens
om fenomenet
utländska bärplockare
En rapport från konferensen om fenomenet utländska bärplockare
som hölls den 24-25 november 2010 på hotell Jämtkrogen i Bräcke.
Konferensen arrangerades av Bräcke kommun.
Rapporten är sammanställd av
Bräcke kommuns landsbygdsutvecklare Liv Markström
samt moderator Annika Svensson.

Inledning
Den 1 september 2010 ringer den person som
figurerat i media som ansvarig för 190
bärplockare från Bangladesh till kommun
styrelsens ordförande och säger: ”Nu orkar jag
inte längre. Nu får kommunen ta hand om det
här. I morgon ska de vara ute ur husen!”
Även om bärplockarnas närvaro varit känd blir
detta nu en brytpunkt då den kommunala
agendan nu kommer att se helt annorlunda ut
för en tid framöver. Inför hotet att en mängd
människor skulle stå utan tak över huvudet och
mat för dagen aktiverades delar av
kommunens krisledningsorganisation.
Vi vet att vi inte var den enda kommunen som
råkade ut för detta utan att liknande händelser
skett runt om i Sverige.
Med denna konferens vill vi dels samla
erfarenheter av krisarbetet och dels undersöka
vad vi kan göra för att minska risken för att
problemet skall uppstå igen.
Så lyder inbjudan till konferensen som hölls på
hotell Jämtskogen i Bräcke 24-25 november
2010.
Av de 30 deltagarna på konferensen var:
2 Kommunalråd
5 Kommunchefer
9 Kommunala förvaltningschefer
3 Bäruppköpare/förädlare
3 Fackliga företrädare för Kommunal
4 Kommunpolitiker
1 Brandinspektör
1 Expert från Migrationsverket
1 Departementssekreterare på
Arbetsmarkandsdepartementet
1 Privatperson
Formen var en arbetande konferens med
aktiva deltagare som varvade föreläsningar
och diskussioner under två halvdagar.
Föreläsningarna väckte frågor som deltagarna
utvecklade vidare i följande gruppsamtal.
Resultaten redovisades sedan för hela gruppen
och diskuterades.
Konferensens övergripande syfte var att dela
erfarenheter och att förhindra en upprepning
av bärplockarproblematiken. De konkreta
målen var dels att skapa en erfarenhetsbank,
dels att identifiera grundproblemen och ge
förslag till lösningar.

Onsdag den 24/11
Kommunstyrelsens ordförande Sven-Åke
Draxten hälsade välkommen och kommunchef
Bengt Flykt berättade kort om Bräcke
kommun.
Moderator Annika Svensson inledde en
presentationsrunda där deltagarna fick berätta
vilka förväntningar de hade på konferensen.
Förväntningarna gällde såväl att höra hur
andra hanterat situationen, att få en dialog
och samverkan, som att skicka ett budskap
vidare.
Programmet fortsatte därefter med fem
kommuners berättelser om sin
bärplockarproblematik.
Bräcke
Kommunchef Bengt Flykt delade med sig av
erfarenheter från Bräcke kommun. Till Bräcke
kom ca 190 bangladeshiska medborgare som
anställts av ett bemanningsföretag registrerat i
Bangladesh och bjudits in av ett svenskt
företag i bärbranschen. Efter ett telefonsamtal
från den som ansvarade för bärverksamheten
lokalt fanns inte längre någon person eller
organisation som ville ansvara för
bärplockarna och de avtalade lönerna syntes
inte till. Boendet för bärplockarna dömdes ut
av både miljö- och hälsoskydds och
brandsäkerhetsskäl och fastighetsägarna gavs
tre veckor att åtgärda bristerna. Under tiden
bodde bärplockarna kvar. Bräcke kommun var
tydlig med att kommunal hjälp till
bärplockarna skulle vara av humanitär karaktär
Magnus Haglund, kommunchef i Nordmaling berättar
och bygga på att de inte längre arbetade åt
bärföretaget. Kommunen skulle inte gå in och
ta över ansvar. I Bräcke skapades ett
samarbete mellan kommun, Svenska Kyrkan
och Röda Korset där olika stöd kanaliserades.
Efter tre veckor hade de sista bärplockarna
påbörjat sin hemresa med tågbiljetter som
kommunen köpt och ett ekonomiskt bidrag
som frivilliga samlat in.
Nordmaling
Magnus Haglund som är kommunchef i
Nordmaling berättade om det korta scenario
som utspelades där mellan den 9-10 augusti. I
Nordmaling fanns omkring 70 bärplockare från
Vietnam som ett lokalt företag bjudit in via ett
vietnamesiskt bemanningsföretag. En morgon
i augusti kom ett samtal från den lokala
bäruppköparen. Bärplockarna var missnöjda
med sina anställningsförhållanden och
marscherade mot kommunhuset. Nordmalings
kommun konstaterade att bärplockarna hade
både kost och logi via bäruppköparen och att
kommunen inte behövde ingripa med någon
humanitär insats. Man erbjöd däremot
bärplockarna hjälp att förhandla med
arbetsgivaren, men många valde att fortsätta
sin protest hela natten. Nästa dag var trycket
stort både från media och från medborgare
som undrade vad kommunen gjorde för att

lösa situationen. Nordmalings kommun var
tydlig med att man inte skulle ta på sig ett
ansvar som inte var deras och samarbetade
nära med både bäruppköpare och
bemanningsföretag för att arbetsmarknadens
parter skulle lösa konflikten. De kostnader som
uppstod delades av bäruppköparen och
bemanningsföretaget.
Storuman
Ralph Johansson från Storuman berättade
historien om hur ett lokalt företag köpte en
skola, i den inkvarterades omkring 200
kinesiska medborgare som rekryterats av
bemanningsföretag och affärsförmedlare för
att plocka bär. Socialchefen som under
semestertiden var tillförordnad kommunchef
fick en dag veta att bärplockarna marscherade
från sin förläggning mot kommunhuset. Efter
ett snabbt beslut om en humanitär insats över
helgen ordnades boende i en gymnastikhall.
Samtidigt kontaktades ambassaden som
skickade personal till Storuman där de
utarbetade en överenskommelse med
bärplockarna om ekonomisk ersättning och
tidigarelagd hemresa. Kommunen drabbades
också av kostnader, dels för att härbärgera
bärplockarna, dels för att de transporterade
grupper till flyget. Denna kostnad har
fakturerats bärföretaget, men inte betalats.
Åsele
Hans Nyman är kommunchef i Åsele där en
svensk bäruppköpare direktanställde 162
thailändska medborgare för att plocka bär.
Bärplockarna som uppfattat att de hade
garantilön strejkade när lönen inte utbetalades
och dagen därpå fick kommunen veta att
bäruppköparen försvunnit med alla pengar.
Åsele kommun beslutade att detta inte är ett
kommunalt ansvar eftersom bärplockarna
hade mat och logi, men kommunen bistod
med att begära det svenska bärföretaget i
konkurs för att lösa ut den statliga
lönegarantin. Fackförbundet Kommunal har
drivit bärplockarnas sak och privatpersoner
har samlat in mat och pengar till bärplockarna.
Huvuddelen av gruppen har rest hem men 38
personer är fortfarande kvar och vägrar åka
utan sina pengar.
Älvdalen
I Älvdalen är Stefan Linde kommunchef. Han
berättade hur Älvdalens kommun blev
inblandad i bärplockarfrågan efter att
medborgare hört av sig till kommunen om att
utländska bärplockare tiggde runt om i
kommunen. Bärplockarna var anställda av ett
vietnamesiskt bemanningsföretag med
representanter i Sverige. Socialtjänsten såg till
att det fanns mat och boendet inspekterades
av räddningstjänsten som satte in
brandvarnare. Företagsledningen
frihetsberövades av bärplockare, vilket blev
polissak. I väntan på utredning placerades
företagsledningen på annan ort. Tillsammans
med ambassaden beslutades om en
gemensam handlingsplan för att hjälpa
bärplockarna hem. Under den pågående
krisen hölls en daglig briefing för
ledningsgruppen där också räddningstjänsten
fanns med, och man stängde del efter del av
boendet i takt med att bärplockarna slussades
vidare mot hemfärd. Mediaintresset var stort
och kommunens hemsida användes som
kommunikationskanal med regelbundna
uppdateringar.
Engagerat samtal

Arbete i grupp
Efter dessa berättelser följde fördjupande
gruppsamtal. För att få största möjliga
erfarenhetsutbyte delades grupperna in i fem
grupper där, förutom en grupp som bestod av
enbart kommunchefer, de olika
yrkesgrupperna blandades.
Som underlag för samtalen fanns två uppgifter,
den första var att bidra till en erfarenhetsbank.
De tre områden som skulle diskuteras var
krisarbete, media och ekonomi; vad har
fungerat bra, vad har inte fungerat bra, tips till
andra kommuner att göra eller att undvika.
Den andra uppgiften var att identifiera själva
grundproblemet/grundproblemen i varje
kommun. Varför blev det som det blev, vilken
är orsaken till problemet?
Grupper i arbete
Redovisning och diskussion
Det fördes intensiva och engagerade samtal i
grupperna, ett engagemang som sedan
fortsatte in den avslutande redovisningen och
diskussionen i helgrupp. Erfarenhetsbanken
bifogas som bil.1. De identifierade
grundproblemen arbetades vidare med under
nästa dag, torsdag.
Den första konferensdagen avslutades med
gemensam middag.

Torsdag 25/11
Bärförädlare
Dag två inleddes med att Kamala och Bertil
Karlsson från bärförädlarföretaget Kamrose
berättade om sina upplevelser, en fortsättning
på Magnus Haglunds historia från Nordmaling.
Inför säsongen 2010 rekryterade Kamrose
bärplockare med hjälp av ett statligt
rekryteringsbolag i Vietnam. Kamrose
hanterade inga kontanter utan betalade till
bemanningsföretaget baserat på bärrapporter.
Bemanningsföretaget skulle sedan betala ut
månadslön enligt kollektivavtal. Kamrose
fakturerade också bemanningsföretaget för
boende och andra omkostnader.
Rekryteringsbolaget skickade oerfarna och
dåligt förberedda plockare som inte hade
grepp om anställningsavtalet. För Kamrose
bestod problemen av att plockarna hade för
dålig information och att de blev missnöjda i
och med att de saknade kontanter.
Bäruppköpare
Jan-Erik Gustafsson från Marja Bothnia Berries
Oy berättade kort om hur det finska systemet
för att ta emot utländska bärplockare skiljer
sig från det svenska. I Finland agerar inga
utländska bemanningsföretag och
bärplockning anses inte som yrke. Det innebär
att man inte kan få ut någon garantilön utan
säljer sina bär till en bäruppköpare som gör en
utbetalning till ett bankkonto i
ursprungslandet. Antalet inresetillstånd är
begränsat och biljetterna för returresan ska
vara ombokningsbara.
Gunilla Wikström
Migrationsverket
Konferensens avslutande talare, Gunilla
Wikström från Migrationsverket berättade hur
det svenska regelverket fungerar idag.
Det finns inget särskilt regelverk för
bärplockare, de är likställda med annan
arbetskraftsinvandring. År 2008 reformerades
regelverket vilket öppnade för ökad
arbetskraftsinvandring. För nuvarande
regelverk se bil. 2.
Tidigare skedde en myndighetsbaserad
arbetsmarknadsprövning via
Arbetsförmedlingen, den togs bort 2008.
Numera avgörs behovet av arbetsgivaren vilket
innebär att det inte går att sätta en numerär
gräns för antalet tillstånd från myndigheten.
Löner och övriga villkor för utländsk
arbetskraft ska vara i nivå med svenska
kollektivavtal. Det är den svenske
uppdragsgivaren som fyller i ansökan, men
den som garanterar villkoren är den utländska
arbetsgivaren. Fylls villkoren ska
arbetstillstånd beviljas.
Migrationsverket är medvetet om att det varje
år uppstår problem kring bärplockare och har

därför hållit ett uppföljningsmöte med olika
berörda aktörer. Där visade det sig att det har
gått åt mycket resurser från både
myndighetsnivå, kommuner och ambassader.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det
fungerar bra på många håll. Vissa
bäruppköpare har lyckats genom att ställa
större krav på bemanningsföretagen, ta emot
mindre grupper med plockare och guida dem
bättre till bärmarker och plockteknik. En
uppköpare berättade att en framgångsfaktor
varit ett avsättningsavtal med en EU-grossist
och att de plockare som inte kom upp i den
mängd bär som krävdes ändå fått sin lön täckt
av uppköparen och grossisten.
Vad vill vi veta, har vi lösningar?
Efter att migrationsverkets Gunilla Wikström
berättat om nuvarande regelverk förbereddes
en frågestund. För att den skulle bli så effektiv
som möjligt fick deltagarna arbeta i
smågrupper och välja ut de viktigaste
grundproblemen. Vilka frågor ville grupperna
ställa till panelen för att bättre förstå
problemen? Hittade man lösningar på
problemen? De lösningarna kunde då prövas
på panelen som fanns till förfogande. I
panelen fanns förutom experterna Gunilla
Wikström från Migrationsverket och Karin
Söderberg från
Arbetsmarknadsdepartementet ombudsman
Pia Svedestedt plus regionala skyddsombudet
Ernst Åslund från Kommunal Z samt Leif
Nordin från Jämtlands Räddningsförbund.
Frågestund
Gruppernas arbete bildade basen för den
avslutande frågestunden och under
återsamlingen tog en engagerad och öppen
diskussion vid. Frågeställningarna utvidgades
och problematiserades utifrån deltagarnas
egna erfarenheter.
Några frågor som ställdes:
Angående arbetstidslagen; får
bärplockare plocka bär på sin fritid?
Är bärplockning ett yrke? Varför
anvisar inte arbetsförmedlingen då dit
arbetssökanden?
Gäller allemansrätten också vid
yrkesmässig plockning?
Karin Söderberg från Arbetsmarknadsdepartementet
påpekade att flera av de frågor
som diskuterades inte har självklara enkla svar
utan måste prövas rättsligt för att få klarhet i.
Vad blev resultatet?
Grundproblemen utkristalliserades, se bil.3,
och flera ingångar till lösningar diskuterades.
Detta kommer att vidarebefordras till berörda
statsråd.
Gunilla Wikström från Migrationsverket
kommer att ta med sig intrycken från
konferensen till migrationsverkets utvärdering
och lyfta det till generaldirektören. Hon
påpekar att det är upp till olika aktörer runt
bärplockarna att fundera på vilka förändringar
som behövs inom respektive område och hur
man kan samarbeta med varandra.
Karin Söderberg

Karin Söderberg från Arbetsmarknadsdepartementet
tyckte att konferensen hade
nått upp till förväntningarna och meddelade
att frågan kommer att arbetas vidare med
inom arbetsdepartementet. Hon kommer att
informera sin stabschef och statssekreteraren
om konferensens resultat.
Kommunchef Bengt Flykt konstaterade att
konferensen nått målen att skapa en
erfarenhetsbank och identifiera
grundproblemen. Målet att ge färdiga förslag
till lösningar har inte nåtts men man har
skissat på ingångar till lösningar. Enskilda
kommuner kan inte lösa dessa problem därför
kommer bärplockarproblematiken att lyftas till
en nationell nivå.
Konferensen avslutades med att
kommunalrådet Sven-Åke Draxten tackade
talarna med boken ”Smakfulla avkrokar i
Jämtland och Härjedalen” och moderator
Annika Svensson tackade för visat
engagemang.
Bengt Flykt
Tack för ert arbete under konferensen,
Sven-Åke Draxten Bengt Flykt

Erfarenhetsbank
Bilaga 1
Krisarbetet
Tydliga strukturer internt.
Tydlighet mot berörda aktörer.
Tydlighet med att lösningen är att åka hem.
Tydlig med att det inte är en kommunal fråga innan humanitär insats krävs.
Bra om räddningstjänsten informeras tidigt.
Bra med en krisledningsgrupp som har tvärprofessionell kompetens
Bra att kommunen samordnar samarbetet med andra organisationer.
Gränsdragning tidigt, vem ansvarar för vad.
Viktigt att känna till de spelregler och lagar som respektive medverkande organisationer har
att följa. Vem kan göra vad.
Kommunen bör utveckla rutiner för kontakt med räddningstjänsten.
Regelbunden avstämning så att alla parter har samma bild.
Viktigt att kommunen inte släpper ansvaret vid kommungränsen utan har mottagare dit
bärplockarna reser.
Hemsidan bör användas aktivt.
Språkförbistringar försvårar arbetet. Viktigt med tolk och att försöka nå alla med information.
Media
Det ska vara en person som är ansvarig och för talan, en kanal.
En person ansvarig för det politiska budskapet.
Vi hade ett budskap: det är ingen kommunal fråga.
Vårda goda relationer med mediavärlden.
Använd kommunens hemsida för att ge löpande information, det minskar trycket och ger en
öppenhet som är bra ur medborgarperspektiv.
”Vilken information ska vi ge nu” kan vara en stående punkt på krisledningsgruppens
dagordning.
Använd Google translate på kommunens hemsida, många av bärplockarna och/eller deras
släktingar i hemlandet surfar på nätet.
De kommuner som inte har ”informatör” som tjänsteman missar att använda kommunens
hemsida.
Bärförädlarbransch och kommun kan drabbas om ensidig/felaktig information går ut.
Integritet? Vad är journalistens roll, vem skyddar den enskilde bärplockarens intresse?
Mer mediaträning!
Bevaka nyhetsflödet bättre, även sociala medier. Vad pratar man om, vilka facebookgrupper
skapas. Vad är det vi behöver bemöta?
Ekonomi
Fokus på humanitära insatser.
Bra med samlad kostnadsbild, ett konto.
Särredovisa tid och kostnader.
En fungerande bärnäring är bra för samhället.
Bra att det är klart och tydligt att kommunen måste ge stöd och hjälp, enligt socialtjänstlagen.
Alla frivilliga som ger stöd är ett stort plus. Ett tips är att någon får ansvara för att samordna
det stödet.
Det går inte för kommunen att återsöka pengar från staten.
Kommunen drabbas av kostnader, det är mycket dyrt att tex ta över kostnader för boende.
Slutnota för de fem kommunerna (hittills, Åsele ej slutsumma): 1.100.000 idag, 650 arbetstimmar.

hämtat från Bilaga 2
http://www.migrationsverket.se/info/2106.html
För dig som vill anlita utländska
bärplockare
Villkoren för att få ett arbetstillstånd i Sverige för att plocka vilda bär är numera de
samma som för övriga arbetstagare som är medborgare i ett land utanför EU/EES.
Bärplockaren måste erbjudas lön och övriga anställningsvillkor som är i nivå med
svenska kollektivavtal. Arbetstillståndet ska vara beviljat innan plockaren reser in i
Sverige.
För att bärplockaren ska få arbetstillstånd
För att plockaren ska få arbetstillstånd krävs att
bärplockaren har ett giltigt pass
bärplockaren kan försörja sig på arbetet
arbetsgivaren har annonserat tjänsten i Sverige och EU under minst tio dagar (vid
nyrekrytering)
arbetsgivaren erbjuder anställningsvillkor som är i nivå med svenska kollektivavtal eller vad
som är brukligt inom yrket eller branschen. Arbetet måste vara i en sådan omfattning att
arbetstagaren tjänar minst 13 000 kronor i månaden
arbetsgivaren eller uppdragsgivaren ger berörda fackliga organisationer tillfälle att yttra sig
över anställningsvillkoren i anställningserbjudandet
Olika anställningsformer
Om du har ett svenskt företag och vill anställa utländska bärplockare måste du börja med att
annonsera ut de lediga tjänsterna i Sverige och inom EU i minst tio dagar. Därefter ska du
fylla i blanketten 232011 Anställningserbjudande där du ska intyga den lön och de
anställningsvillkor som bärplockarna erbjuds.
I de fall där plockaren är anställd av ett utländskt företag och företaget har en filial registrerad
i Sverige, är det filialen som ska garantera vilka anställningsvillkor som gäller.
Ett svenskt företag som vill köpa tjänsten bärplockning av ett utländskt bolag utan
representation i Sverige betraktas som uppdragsgivare. Uppdragsgivaren måste begära att få
detaljerna om lön och övriga anställningsvillkor som gäller för plockarna i hemlandet från den
faktiska arbetsgivaren. Uppdragsgivaren ska i Anställningserbjudandet intyga vilka

anställningsvillkor som gäller, men behöver inte annonsera ut tjänsterna innan.
Facket ska ges tillfälle att yttra sig
Ett krav vid prövningen av en ansökan om arbetstillstånd är att den berörda fackliga
organisationen har fått tillfälle att yttra sig över anställningsvillkoren.
När du har fyllt i blanketten Anställningserbjudande vill Migrationsverket att du som
arbetsgivare eller uppdragsgivare ger Svenska Kommunalarbetarförbundet tillfälle att yttra sig
över de erbjudna anställningsvillkoren. Att yttrandet finns med i ansökan förkortar
handläggningstiden. Verket vill att du gör detta oavsett om du har tecknat ett kollektivavtal
eller inte. Adressen till Svenska kommunalarbetarförbundet är Box 19039, 104 32 Stockholm
Komplett ansökan går fortare
Ansökan om arbetstillstånd ska lämnas in till svenska ambassaden i hemlandet eller i det land
utanför Sverige där arbetstagaren är bosatt. Bärplockaren ska bifoga blanketten
Anställningserbjudande med den fackliga organisationens yttrande i sin ansökan om
arbetstillstånd. En komplett ansökan går snabbare att handlägga.
Fakta om avtalen
LO har beslutat att Svenska Kommunalarbetarförbundet ska ha organisations- och avtalsrätten
för plockare av vilda bär. Det innebär att det också är Svenska Kommunalarbetarförbundet
som ska få tillfälle att yttra sig över de erbjudna anställningsvillkoren.
Enligt LO är det är ramavtalet med Skogs- och lantarbetsgivarförbundet som är kollektivavtal
för plockare anställda av företag med verksamhet i Sverige. Avtalad minimilön i detta avtal är
16 372 kronor per månad (gäller perioden 1 juni 2009–31 maj 2010).
I de fall plockaren är anställd av ett utländskt bemanningsföretag som inte har verksamhet i
Sverige är det Bemanningsavtalet som ska tillämpas. Minimilönenivån är i detta avtal 17 730
kronor per månad. Detta gäller oavsett om det utländska bemanningsföretaget har tecknat
kollektivavtal eller inte.
Sidan senast uppdaterad: 2010-05-27

Identifierade grundproblem
Bilaga 3
1. Ansvarskedjan är oklar. Utländska bemanningsföretag är en produkt av regelverket och har
kommit till för att slippa betala sociala avgifter samt att plockarna slipper betala skatt.
Konsekvensen är många aktörer och oklara förhållanden.
2. Konstruktionen med en fast grundlön och arbetstidsregler enligt svensk gällande rätt är i
grunden inte tillämplig för att plocka vilda bär i skogen med tillfällig arbetskraft under mycket
kort tid. Systemet medger många led, oklara affärsidéer och uppmuntrar till dolda avtal och
fusk.
3. Det finns en kriminellt organiserad bärplockning från andra EU länder. I spåren av detta finns
annan kriminalitet, bärplockarläger med nedskräpningsproblem samt hot mot anhöriga.
4. Branschen är inte homogen, SBIF representerar inte hela branschen. Många oseriösa företag
finns som svärtar ned de företag som är seriösa.
5. Hur långt sträcker sig allemansrätten? Är yrkesmässig plockning på någon annans mark
förenligt med allemansrätten?
6. Många utländska plockare har fått en felaktig och orealistisk bild. Vissa tror att de får lön
utan att arbeta och har ingen aning om hur hårt arbetet är.
7. Kommunen har ett lagreglerat ansvar för dem som befinner sig inom dess geografiska
område men det finns inget system för att de skall veta när utländska plockare kommer eller
hur boendestandarden ser ut.

Deltagarförteckning konferens 24-25 november, Bräcke
Namn Titel Kommun
Inger Israelsson Nordmaling
Magnus Haglund Kommunchef Nordmaling
Stina Lindholm Utvecklingschef Nordmaling
Ulf Jonasson Krokom
Jan Persson Krokom
Anna-Märta Johansson Ragunda
Ralph Johansson Kanslichef Storuman
Eva Pettersson Miljö/byggnadschef Strömsund
Harald Eriksson Strömsund
Gunnar Mellqvist Förvaltningschef kultur/samhällsutv Söderhamn
Lars Stål Teknisk chef Söderhamn
Bert-Rune Dahlberg Kommunalråd Åsele
Christer Hedman V.ordförande kommunstyrelsen Åsele
Hans Nyman Kommunchef Åsele
Anneli Grahn Kommunal Åsele
Monika Jernberg Socialchef Älvdalen
Stefan Linde Kommunchef Älvdalen
Bengt Flykt Kommunchef Bräcke
Camilla Samuelsson Stabschef Bräcke
Jörgen Persson 1:e v ordf kommunstyrelsen Bräcke
Lars Liljedahl Social/utbildningschef Bräcke
Sven-Åke Draxten Kommunalråd Bräcke
Yngve Hamberg Oppositionsråd Bräcke
Leif Nordin Brandinspektör Jämtlands Räddningsförb
Kamala o Bertil Karlsson Bärförädlare KamRose, Nordmaling
Jan-Erik Gustafsson Bäruppköpare Marja Bothnia Berries Oy
Gunilla Wikström Expert Migrationsverket
Karin Söderberg Departementssekreterare Arbetsmarknadsdep.
Ernst Åslund Kommunal Z Jämtlands län
Pi a Svedestedt -”-
Annika Svensson Moderator
Liv Markström Dokumentatör
Ingrid Kjelsson Konferensvärd