Underbilaga 10 PM Anslutning Stärnö - Blekinge Offshore

a04s 2010-12-15 

PM 

Blekinge Offshore 

Anslutning Stärnö - Nytt lokaliseringsförslag för ställverk samt kabeldragning 

gällande etapp 1. 

Uppdragsnummer 1260117000 

Kristianstad 2011-10-28 

Sweco Environment AB 

Vatten & Miljösystem Kristianstad 

Sweco 

Spannmålsgatan 7 

Box 587, 291 26 Kristianstad 

Telefon 044-785 22 00 

Telefax 044-12 92 60 

Sweco Environment AB 

Org.nr 556346-0327 

säte Stockholm 

Ingår i Sweco-koncernen 

Uppdrag www.sweco.se 1260117000; ANRR p:\1230\1260146\000_blekinge_offshore\18 

granskning\swecodokument\slutversion\underbilaga_10_pm_anslutning_stärnö.docx 

Annelie Rossander 

Miljökonsult 

Telefon direkt 044-785 22 11 

annelie.rossander@sweco.se



Innehållsförteckning 

1 Inledning 3 

1.1 Bakgrund 3 

1.2 Syfte 3 

2 Alternativa tekniska lösningar 4 

3 Områdesbeskrivning 4 

4 Lokalisering 5 

4.1 Sökta alternativa lokaliseringar av ställverk och landkabelanslutning 5 

4.2 Yttrande 6 

4.3 Nytt lokaliseringsalternativ – D 7 

5 Landanslutningskablar 10 

5.1 Från förespråkad ställverkslokalisering D till väg (ca 200 + 850 m.) 12 

5.2 Längs väg (ca 400 m.) 15 

5.3 Vid nedlagd bergtäkt, Stolta slätt (ca 300 m.) 15 

5.4 Från bergtäkt till hav (ca 550 m.) 17 

5.5 Sammantaget avverkningsbehov 17 

6 Konsekvenser 18 

6.1 Ställverkslokalisering, alternativ D 18 

6.2 Kabeldragning – etapp 1 18 

2 01 1 - 10- 28 

AN S L UT N ING ST ÄR NÖ - N YT T 

L O K AL ISERIN G SF ÖR S L AG FÖ R 

ST ÄLL V E R K S AMT K AB E L D R AG N IN G 

G ÄL L AN D E ET AP P 1. 

Uppdrag 1260117000; ANRR p:\1230\1260146\000_blekinge_offshore\18 


2 (19)

1 Inledning 

ra04s 2010-12-15 

1.1 Bakgrund 

Förutsättningarna för projektet är att Blekinge Offshore AB planerar att uppföra en 

havsbaserad vindkraftspark, Blekinge Offshore, med maximalt 700 vindkraftverk i 

Hanöbukten inom Sölvesborgs och Karlshamns kommuner i Blekinge län. 

Vindkraftsparken omfattar ett område om cirka 200 km 2 beläget cirka fem kilometer öster 

och sydost om Hanö. I fråga om vindenergitillgång är området en av de bästa platserna i 

Sverige. Blekinge Offshore kommer, fullt utbyggd, att kunna producera cirka 8 TWh per 

år. Det motsvarar drygt 5 % av Sveriges totala elanvändning år 2009. 

För denna etablering kommer ett behov föreligga att upprätta en kraftförbindelse mellan 

vindkraftsanläggningen och befintligt elnät. På Stärnö i Karlshamns kommun kan stora 

volymer ny elkraft anslutas till det befintliga elnätet. Ett nytt ställverk kommer att behöva 

byggas i närområdet för anslutningspunkten till befintligt elnät. 

Målet för projektet är att vid full utbyggnad kunna ansluta 2 500 MW. Utbyggnaden 

kommer dock ske i två alternativt tre etapper. Bolaget kommer även att framställa ett 

andrahandsyrkande, där istället för etappvis konstruktion till 2 500 MW, en park om 1 000 

MW anläggs. 

Föreliggande handling avser att redovisa ett kompletterande förslag på 

lokaliseringsalternativ för erforderligt ställverk på Stärnö, där möjlighet att ansluta 

producerad elkraft från Blekinge Offshore vindkraftspark till det befintliga elnätet finns 

samt landkabeldragning för etapp 1 alt. 1 000 MW från landanslutningspunkt till 

ställverket. 

Denna handling avser endast att beskriva kabeldragning för etapp 1 och alternativet 

1 000 MW. För övriga etapper kommer en vidare utredning göras med avseende på 

kabelsträckningsalternativ. Ställverket kommer att anpassas för att möjliggöra anslutning 

av övriga etapper utifrån vad som slutligen krävs. 

1.2 Syfte 

Kabeldragningen kommer att dras genom Natura 2000-områden. Det är enligt 7 kap. 28 § 

miljöbalken förbjudet att utan tillstånd bedriva någon typ av verksamhet eller vidta 

åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-områdes 

bevarandevärde. 

Syftet med föreliggande handling är att bättre beskriva konsekvenserna av den ansökan 

om tillstånd enligt miljöbalken som gjorts i Blekinge Offshore ansökan att förlägga kabel 

genom utpekat Natura 2000-område utifrån behovet i etapp 1 samt alternativet med 

1 000 MW (2 st. kablar). Som kommer att framgå är konsekvenserna förhållandevis små 

beträffande dragning av ledningarna genom Natura 2000-området och att tillstånd kan 

ges. Kabelanslutningen kommer att förläggas parallellt med befintlig likströmsförbindelse 

mellan Sverige (Karlshamn) och Polen, SwePol Link (”Polenkabeln”). Dessutom syftar 

handlingen till att redovisa ny föreslagen lokalisering för ställverk, på gränsen till Natura 

2000-området. 

3 (19) 

Uppdrag 1260117000; ANRR 

p:\1230\1260146\000_blekinge_offshore\18 

granskning\swecodokument\slutversion\underbilaga_10_pm_anslutning_stärnö.docx

2 Alternativa tekniska lösningar 

ra04s 2010-12-15 


För den tekniska lösningen av spänningsfördelningen i de anslutande kablarna har tre alternativ tagits 

fram av leverantören. 

Tabell 1. Kabelalternativ för etapp 1. Ställverksytan är anpassad för hela projektet (etapp 1, 2 och 3) 

Alternativ 1. 2. 3. 

Spänning ( / kabel) 420 kV 245 kV 150 kV 

Erfordrat avstånd mellan kablar 5 m 2,4 m 1,5 m 

Antal kablar 2 st 3 st 5 st 

Total bredd för kabelområdet inkl. SwePol Link. 10-12 m 12-14 m 12,5-14,5 m 

Erfordrad ställverks yta (totalt 2 500 MW) 65 m * 75 m 65 m * 160 m 65 m * 160 m 

Riskavståndet till SwePol Link kabeln är ett av företaget angivet riktvärde på 5-7 meter (detta är 

emellertid inte fullt fastställt i dagsläget). 

Utav ovan angivna alternativ är det alternativ 1 som förespråkas främst beroende av att detta förslag 

kräver minst ingrepp i naturmiljön både vad gäller kabeldragning och ställverksetablering. 

3 Områdesbeskrivning 

Området intill och söder om Karlshamnsverket på Stärnö utgör Natura 2000-område, 

vilket är med anledning av gemensamhetsintresse enligt habitatdirektivet. Naturvärdena i 

området utgörs enligt tidigare inlämnad tillståndsansökan av i huvudsak naturtyperna 

klippvegetation på silikatrika bergsluttningar, bokskog av fryle-typ, ek-avenbokskog av 

buskstjärnblomma typ och vegetationsklädda havsklippor. De varierade skogsbestånden, 

av bok, ek och tall har en hög grad av mognad vilket har gett goda förutsättningar för en 

rik flora och fauna. Området hyser flera rödlistade arter av bl.a. vedinsekter, svampar och 

lavar. Bland vedinsekter kan nämnas enbandad brunbagge (Hypulus bifasciatus), bland 

svampar har oxtungssvamp (Fistulina hepatica) och tårticka (Inonotus dryadeus) 

påträffats. Lavfloran är rik med arter som gammelekslav (Lecanographa amylacea), grå 

skärelav (Schismatomma decolorans), matt pricklav (Arthonia pruinata) och ädellav 

(Megalaria grossa). 

Större vattensalamander förekommer i området. I Sverige anses populationen vara 

livskraftig (LC), d.v.s. inte längre klassad som hotad. Arten tas dock upp i 

Bernkonventionen och i EU:s art- och habitatdirektiv, vilket ger den ett högt skyddsvärde. 

2 01 1 - 10- 28 







4 (19)



Vid den specifika inventeringen som genomfördes i området, klassades de naturområden 

som berörs av anläggningsarbetena som ”regionalt naturvärde (klass 1)”. Naturområdena 

utgörs av blandskog med stort inslag av tall, ek och bok. Utan att det kunde 

dokumenteras vid inventeringarna kan dessa miljöer förmodas hysa en värdefull 

insektsfauna och kryptogamflora. I inventeringarna föreslås, för att minimera påverkan på 

naturmiljön, att såväl ställverket som kabelsträckningen förläggs så nära befintlig 

elinfrastruktur som möjligt. 

På Stärnö finns utöver höga naturvärden även andra områden av riksintresse. Varav ett 

område med en betydande diabasgång som utpekats som riksintresse för värdefulla 

ämnen och material. Utöver detta finns ett mindre område vilket används för militär 

verksamhet och är utpekat som riksintresse för totalförsvaret samt ett par mindre 

områden av riksintresse för kulturmiljövården. Dessa riksintresseområden påverkas inte 

av den planerade verksamheten. 

På Stärnö förekommer ett antal kända fasta fornlämningar. Närmast ligger Höga rör belägen strax 

söder om deponin samt två stensättningar belägna strax öster om landanslutningen vid Östra Hålvik. 

Dessa berörs ej utav föreslagna etableringsåtgärder. 

På Sternö nära befintligt ställverk finns även en deponi för främst avbanings-, schakt- och 

muddermassor. 

4 Lokalisering 

Lokaliseringen av kraftkabel med tillhörande installationer är ytterst beroende av 

lokaliseringen av vindkraftsparken samt möjlighet att ansluta till befintligt nationellt nät. 

En lokaliseringsutredning för den planerade vindkraftsanläggningen 1 gjordes i ett 

inledande skede. I samband med lokaliseringsutredningen gjordes en bedömning av 

konsekvenserna för naturmiljön utav kabeldragningen på land. Bland annat gjordes en 

naturinventering av den norra delen av Stärnö 2 . 

4.1 Sökta alternativa lokaliseringar av ställverk och landkabelanslutning 

I den inlämnade tillståndsansökan inkl. MKB för Blekinge Offshore redovisas landkabeldragningen i 

sin helhet löpa parallellt med befintlig SwePol Link. 

På Stärnö föreslås ett ställverk för inkoppling på befintligt elnät att uppföras. Tre alternativa platser, A, 

B och C, se bild 1, har studerats i anslutning till föreslagen kabelsträckning. Samtliga placeringar ligger 

inom ett område utpekat som riksintresse för energiproduktion. Alternativ A förespråkas i ansökan, 

1 Miljökonsekvensbeskrivning för den planerade vindkraftsanläggningen Blekinge Offshore, MKB - Bilaga 1, 

Sweco Environment AB, 2010-09-27 

2 Andersson, H. 2009. Allmänekologisk inventering, Stärnö, Karlshamn 2009. Calluna AB 

2 01 1 - 10- 28 







5 (19)



vilket är i direkt anslutning till befintlig ställverksyta, tillhörande Karlshamnsverket. Det befintliga 

ställverket ägs och drivs av Eon och Fortum. Dessa har emellertid vid fortsatta kontakter motsatt sig 

lokaliseringen. 

Bild 1. Karta som visar alternativa placeringar, A-C, av ställverk samt kabelsträckning, röd linje, på 

Stärnö i Karlshamns kommun. På kartan visas också en stadsplan (detaljplan), riksintressen och 

bostadshus. 

4.2 Yttrande 

Länsstyrelsen i Blekinge län anser i sitt yttrande till tillståndsprövningen för Blekinge 

Offshore att dragningen av kablar på land genom Natura 2000- området samt 

uppförandet av ett ställverk inom samma Natura 2000-område innebär skada på 

livsmiljöerna Näringsfattig bokskog (9130) och Västlig taiga (9010). Tillstånd anses 

därmed inte kunna lämnas i enlighet med 7 kap. 28§ Miljöbalken. 

Länsstyrelsen anser att ställverk inte får placeras inom Natura 2000-området (alternativ 

B) eftersom det finns likvärdiga alternativ som inte innebär intrång i Natura 2000området. 

Under förutsättning att uppförande av ställverket kan ske utan att påverka spridning av föroreningar 

från deponin och att deponeringsförordningens krav på genomsläpplighet går att uppfylla anser 

Länsstyrelsen att alternativ C är att föredra framför alternativ A. Detta eftersom alternativ A innehåller 

en naturtyp liknande den som skall skyddas i Natura 2000-området. 

Alternativ A är dock, vilket tidigare nämnts ej ett tillgängligt alternativ p.g.a. E.on och Fortums 

ställningstagande. 

Vid ett samordningsmöte på Stärnö den 10 maj 2011 studerades de alternativa 

lokaliseringarna mer ingående. 

2 01 1 - 10- 28 







6 (19)



4.3 Nytt lokaliseringsalternativ – D 

Av länsstyrelsen förespråkat alternativ C ligger på en höjd nordöst om Karlshamnsverket. 

Höjden utgörs av en deponi för främst avbanings-, schakt- och muddermassor. 

Föreslagen lokalisering har inga egentliga naturvärden. För landskapsbilden medför dock 

denna lokalisering ett negativt inslag då ställverksbyggnaden kommer att vara synlig 

inom ett större område. Dessutom medför anläggande av byggnader på deponier alltid 

en risk för sättningar rent byggnadstekniskt. 

Bild 2. Deponins norra del. Foto: Annelie Rossander. 

Under arbetets gång har det framkommit att boende öster om deponin har klagat på 

bullerstörning från det intilliggande ställverket tillhörande Swe Pol Link. Att anlägga ett 

nytt ställverk i direkt anslutning uppe på deponin skulle sannolikt kunna medföra en 

förstärkt bullerstörning för boende. 

Utifrån dessa faktorer har Blekinge Offshore valt att ta fram ett nytt lokaliseringsförslag, vilket 

presenteras nedan. 

I arbetet att ta fram nytt lokaliseringsalternativ för ställverk har av E.on ägd mark och direkt 

angränsande markområde undantagits. 

Ny förespråkad lokalisering (D), se bild 3, ligger i området mellan tidigare alternativ B och C, i kanten 

på deponin. Lokaliseringen är antagen med ett skyddsavstånd om ca 10 m. till angränsande våtmark 

av karaktären sumpskog med stående vattenspegel. Våtmarken är troligen resultatet efter tidigare 

dagbrottsverksamhet. 

2 01 1- 10- 28 







7 (19)



Bild 3. Karta som visar placering, D, av ställverk, kabelsträckning, röd linje samt anslutningspunkt 

till och befintligt 400 kV ställverk på Stärnö i Karlshamns kommun. På kartan visas också en 

stadsplan (detaljplan), riksintressen och bostadshus. 

Anslutning mellan ställverk D och befintligt 400 kV ställverk kommer att ske via luftledning. 

Luftledningens fundament kommer att placeras utanför våtmark och deponi, varpå denna ledning inte 

påverkar dessa intressen. Exakt placering av denna anslutningsledning är inte fastlagd men 

placeringen sker i ett område som redan idag domineras av deponin och befintligt ställverk, varpå 

ledningen inte kommer att medföra någon påverkan på landskapsbild, närboende eller friluftsliv, 

oavsett slutlig placering mellan ställverken. 

Tilläggas kan också att det finns viss marginal att justera såväl ställverkets slutliga placering 

(nord/sydlig riktning) som fundament till ovan nämnd luftledning, om tillsynsmyndigheten önskar ha 

denna möjlighet. 

Våtmarksområdet omfattas inte av Natura 2000-område och är heller inte upptagen i 

våtmarksinventering. För bibehållen hydrologisk och ekologisk status lämnas en skyddszon om cirka 

10 m vid kanten av våtmarken. Skyddszonen utgörs av snårig blandskog med dominans av lövträd. 

2 01 1 - 10- 28 







8 (19)



Bild 4. Trädridå i anslutning till våtmark. Foto: Annelie Rossander. 

Avståndet mellan våtmarken och deponin är cirka 65 meter vilket medför att man, i syftet att spara en 

skyddszon vid våtmarken om cirka 10 meter, behöver göra ett ingrepp i deponin på motsvarande 

sträcka för att erhålla en tillräcklig anläggningsyta om ca 65×75 meter, vilket utgör erforderlig 

ställverksyta. 

Deponin har en sträckning av cirka 120 meter i nordsydlig riktning och cirka 180 meter i öst västlig 

riktning och en totalvolym på cirka 200 000 m 3 . Hela deponin bedöms dock ligga i en nivå ovan 

grundvattenytan. På platsen har deponering av avbanings-, schakt- och muddermassor samt mindre 

mängder bark troligen pågått sedan 1970-tal. Deponin har inte varit öppen för allmänheten. För 

deponin finns en upprättad avslutningsplan vilken är delvis genomförd. Hela deponin är sluttäckt med 

växtetableringsjord och planterad med tall. Dock har etableringsgraden av tall på ytan varit dålig. 

Endast i ett mindre område i södra delen av deponin har tall etablerats. Ett kontrollprogram för 

provtagning och analys av grundvatten uppströms respektive nedströms deponin finns. Berggrundens 

spricksystem bedöms huvudsakligen vara orienterat i nord-sydligriktning. Deponins eventuella 

innehåll av miljöstörande ämnen är inte helt fastställt. I av Sweco Environment genomförd historisk 

(MIFO fas -1) inventering har deponin klassificerats som riskklass 2, ‟ hög risk” främst med avseende 

på osäkerheten om vilken typ av massor som deponerats. 

Den norra delen av deponin är som högst cirka 8 meter ovan omgivande marknivå, med en tydlig 

gradient lutning mot söder. Cirka 20 meter i sydlig riktning planar deponin ut på en nivå av cirka 5 

meter över omgivande mark med en svag lutning i sydlig riktning. För att undanta den högsta delen av 

deponin kommer anläggningsytan iordningsställas från den södra spetsen av deponin och cirka 80 

meter i nordlig riktning och cirka 10 meter in i deponin. Schaktområdet kommer att släntas av. Detta 

medför att varje meter in i deponin medför att 250 m 3 byggnadsavfall och jord schaktas bort. Totalt för 

2 01 1 - 10- 28 


L O K AL ISERIN G SF ÖR S L AG FÖR 





9 (19)



hela ställverksytan skulle detta medföra att cirka 2 500 m 3 behöver schaktas ur, vilket motsvarar drygt 

1 % av deponins totala volym. Synligt material i deponins ytterkanter består i huvudsak av stenblock. 

Vid schaktarbetet kommer materialet sorteras upp i lämpliga fraktioner. Inerta fraktioner såsom t.ex. 

rena stenmaterial, block och sprängstensfraktioner kan användas som fyllnadsmaterial i projektet 

alternativt i befintlig sänka på deponins hjässa . Vid påträffande av material som inte kan klassas som 

inert kommer detta att transporteras bort för ett miljöriktigt omhändertagande. 

Inför åtgärd kommer eventuellt ytterligare grundvattenrör installeras för att möjliggöra provtagning, i 

samband med samt efter åtgärd i syftet att kontrollera så ingen spridning av förorenande ämnen sker 

från deponin till följd av ändrade hydrologiska förutsättningar vid schaktåtgärder i deponin. 

Ställverkslokaliseringen tangerar områdesgränsen till Natura 2000-området. 

Bild 5. Exempel på blockrikt parti i deponislänten. Foto: Annelie Rossander. 

5 Landanslutningskablar 

Antalet anslutningskablar i etapp 1 kommer att vara två stycken och förslås att dras 

parallellt med den befintliga SwePol Link med ett risk avstånd till denna av 5-7 meter 

och med ett inbördes riskavstånd på cirka 5 meter. 

Sprängning ska inte komma i fråga på land. En anledning till att sprängning undviks är att 

området har höga naturvärden samt att det finns oljeförråd under mark i området. 

2 01 1 - 10- 28 







10 (19)



Verksamhetsutövaren har också en önskan om att avveckling av verksamheten så 

småningom ska kunna ske utan att några betydande spår lämnas. Anläggandet av 

markförlagd kabel, kommer att ske i olika miljöer vilka kräver varierande insatser och 

medför olika risker och miljökonsekvenser. Nedan under punkt 5.1 - 5.4 beskrivs fyra 

olika delsträckor översiktligt. Inom varje delsträcka råder dock varierade förutsättningar, 

vilket medför att ställningstagande får göras bit för bit i samband med åtgärden. 

Huvudalternativen för kabel nedläggningen kommer att vara; 

1. Kabelschakt till maximalt 1- 1,5 meters djup med en schaktbredd av cirka 1 meter i 

förekommande material. I partier med naturligt jordskikt, fyllnadsmaterial 

(befintligt kabelschakt, väg o.s.v.) eller sprängstenshögar kommer kabeln 

förläggas i schakt till maximalt djup. Fyllnadsmaterialet i kabelschakten kommer 

att utgöras av tillfört sandigt material. 

2. Förläggning i kabelrör eller övertäckning. Vid allt för grunda schaktmöjligheter 

(tunt jordlagerskikt ovan berg) kommer kabeln förläggas i rör eller täckas över 

med s.k. madrass, som injiceras med betong. Vid behov övertäcks ledningarna 

ovan mark under en vall av fyllnadsmassor om behov anses föreligga för 

övertäckning och tillräckligt schaktdjup ej kan erhållas. 

3. Kabeldragning ovan hällmark. I partier med hällmark kommer kabeln att förläggas 

ovan på, förlagd i rör alternativt täckas över med s.k. madrass, som injiceras med 

betong. 

Respektive kabel kommer att förläggas utifrån de naturliga förutsättningarna i vardera 

delsträcka samt med godkänt kabelskydd för att möjliggöra anslutning till kraftnätet. 

Markytan kommer där schaktning genomförts att återställas i nivå med omgivningen och där så är 

möjligt täckas med sparad svål från schaktåtgärd. Återställning med befintligt material i markytan 

bidrar till att återetablering av naturlig vegetation påskyndas. Vid nivåskillnader av betydelse kan 

släntutfyllnad krävas för att möjliggöra övergången. 

Kabeltrummorna kommer att ställas upp på befintlig hårdgjord yta vid anslutningspunkt till 

föreskriven sträckning i befintlig väg. Härifrån kommer kabeln nedläggas till anslutning vid 

ställverk respektive anslutningspunkt till sjökabel i motsatta riktningen. Den aktuella ytan 

har tidigare använts för samma ändamål i samband med att SwePol Link anlades. 

2 01 1 - 10- 28 







11 (19)



Bild 6. Exempel på nivåskillnad där mindre utfyllnad kan krävas. 

Foto: Annelie Rossander. 

5.1 Från förespråkad ställverkslokalisering D till väg (ca 200 + 850 m.) 

Första biten från ställverkslokalisering enligt alternativ – D kommer att vara genom 

Natura 2000-området. Sträckningen avser förbindelse mellan ställverk och ledningsgatan 

för SwePol Link. Alternativsträckning är att förlägga kablarna i våtmarken vilket bedöms 

medföra ett mer betydande ingrepp. Föreslagen sträckning kommer att ske genom 

sprängstensansamlingar, vilka är ett dominant inslag i markskiktet i området. Kablarna 

kommer att förläggas i rör som schaktas ner i sprängstenen. I partier med nivåskillnader 

kommer nivån planas av vid nedläggningen av kablarna. Med detta förfarande anses inte 

det för Natura 2000-området angivna habitatet beröras. En före detta skogsväg löper från 

SwePol links ställverksområde fram till ytan, därefter kan körning med arbetsfordon ske 

på sprängstensytan i samband med arbetet. 

Åtgärden medför enligt ovan förfarande ett minimalt ingrepp i naturmiljön. Maximalt kan 

två mindre träd behöva avverkas. 

2 01 1 - 10- 28 







12 (19)



Bild 7. Exempel på sprängstensutfyllnad i vilken kablarna kommer att förläggas mellan 

ställverksyta D och ledningsgata SwePol Link. Foto: Annelie Rossander. 

Vegetationen i området utmed ledningsgatan för SwePol Link utgörs av gles delvis äldre 

tallskog med inslag av ek i olika successioner. Jordmånen utgörs av ett relativt tunt skikt 

humusmaterial, med inslag av sprängsten från tidigare verksamheter samt naturliga block 

och stenpartier. I samtliga höjdpartier går berget i dagen och hällarna är täckta av lavar. 

Markant för området är den cirka femton meter breda ledningsgatan för SwePol Link. 

Ledningsgatan utgörs av en delvis upphöjd vall bestående av fyllnadsmaterial. 

Den befintliga ledningsgatan för SwePol Link kommer att nyttjas som transportväg och 

uppställningsyta i samband med åtgärd. Befintligt buskage kommer i samband härmed 

att delvis behöva avverkas. Från ledningsgatan kommer avstick göras med arbetsfordon 

vid lämpliga och behövliga platser för att möjliggöra nedläggning av kabel 2. För dessa 

avstickare kommer vid behov körmattor användas alternativt temporära utfyllnader på 

geotextil anläggas i syftet att möjliggöra transporter med arbetsfordon samtidigt som 

markskiktet skyddas mot påverkan i form av körskador. 

2 01 1 - 10- 28 







13 (19)



Bild 8. Befintlig ledningsgata för SwePol Link. Foto: Annelie Rossander. 

Första kabeln kommer att förläggas med ett fast säkerhetsavstånd på 5-7 meter till 

befintlig kabel, vilket i princip motsvarar den västra kanten av befintlig ledningsgata. 

Kabeln kommer att förläggas i ledningsschakt i den befintliga ledningsgatan. 

Nästkommande kabel kommer att förläggas ca 5 meter väster därom. 

Kabeldragningen för kabel 2 kommer att följa den naturliga topografin i möjligaste mån. Utförandet 

kommer att ske enligt ovan typexempel, ledningsschakt, förläggning i rör, övertäckning med madrass 

av injicerad betong eller övertäckt med fyllnadsmaterial. Kabeldragningarna behöver inte löpa helt rakt 

utan kan anpassas i mjuka böjar runt hinder i terrängen såsom befintliga träd, gärdsgårdar och större 

stenblock. Därmed kan behovet av att avverka träd minskas. I möjligaste mån kommer grövre och 

solitära träd att sparas. För partier i huvudsak bestående av tall kommer förekomster av ek prioriteras. 

Effekten av avverkningen blir att likna vid en gallring. 

Vid branta nivåskillnader, typ hällbranter kommer viss utfyllnad med tillfört stenmaterial alternativt 

befintligt material behövas för att skapa en slänt. 

2 01 1 - 10- 28 







14 (19)



Bild 9. Omgivnings exempel. Foto: Annelie Rossander. 

5.2 Längs väg (ca 400 m.) 

I anslutning till väg, vilken leder fram till tidigare bergtäkt kommer kablarna korsa den befintliga 

SwePol link (ca 90°, med minst 0,5 meters nivåskillnad) för att därefter löpa (sydost) öster därom. De 

båda kablarna kommer att förläggas i vägkant respektive i befintlig väg fram till dagbrottet. Kablarna 

kommer att förläggas i kabelschakt, cirka 1-1,5 meters djup. Ingen avverkning eller övrigt intrång i 

naturmiljön kommer att krävas. Vägområdet kommer att kunna nyttjas som arbetsområde. 

5.3 Vid nedlagd bergtäkt, Stolta slätt (ca 300 m.) 

Kabeldragningen kommer att löpa i den västra kanten av den nedlagda täkten Stolta 

Slätt. Täkten är efterbehandlad och fylls på med vatten allt eftersom. 

De båda kablarna kommer att markförläggas i kabelschakt, i slänt mellan väg på hjässan och väg som 

leder ner till botten av täkten. Ingen betydande avverkning av befintlig vegetation kommer att krävas 

för åtgärden. Befintlig vegetationssvål kommer att användas vid återställning vilket medför att 

vegetationen kommer att återetableras relativt omgående i arbetsområdet. 

2 01 1 - 10- 28 







15 (19)



Bild 10. Väg till bergtäkt. Till höger i bild är den slänt i vilken 

kablarna kommer att markförläggas. Foto: Annelie Rossander. 

Där slänten övergår i bergvägg kommer kablarna klamras fast i denna allt eftersom (cirka 50 -100 m). 

När kablarna inte är förlagda i mark gäller inte tidigare redovisat säkerhets avstånd dem emellan utan 

de kan klamras fast i bergväggen (intill) endast någon decimeter ifrån varandra. 

Bild 11. Vy mot bergtäkt, Stolta slätt, längs vilken kabelstråket kommer att löpa. 


2 01 1 - 10- 28 







16 (19)



5.4 Från bergtäkt till hav (ca 550 m.) 

Vegetationen längs den slutliga delen av landkabeln, på den södra udden utgörs av gles lövskog, i 

huvudsak hedbokskog. Området är utöver Natura 2000-område även biotopskyddat. Kablarna 

kommer i huvudsak förläggas i kabelschakt, i befintlig ledningsgata samt cirka 5 meter öster därom. 

Befintlig ledningsgata samt intilliggande mindre skogsbilväg kommer att nyttjas som arbetsyta och för 

transporter med arbetsfordon. Det huvudsakliga avverkningsbehovet utgörs av återetablerade ungträd 

i och i anslutning till ledningsgatan. Nedläggning av kablarna kommer att utföras på samma sätt och 

enligt samma metod som angivits under punkt 5.1. 

Kablarna kommer åter korsa befintlig kabel (SwePol Link) strax innan de löper ut i havet vid Östra 

Hålavik och övergår i sjökabel (strax väster därom). 

Bild 12. Äldre skogsväg, vilken delvis kan användas som transportväg och arbetsyta. 


5.5 Sammantaget avverkningsbehov 

I samband med utredningsarbetet för vindkraftsanläggningen gjordes en inventering inkl. bedömning 

av antalet träd som skulle behöva avverkas i samband med nedläggning av kraftförsörjning. Denna 

trädräkning är inte längre relevant eftersom nya förutsättningar, med större transformatorer har 

utvecklats och presenterats av anlitad kabelleverantör. Med anledning härav har ny trädräkning 

genomförts i mars 2011, längs de planerade kabelstråken utifrån de nya förutsättningarna, vilket 

redovisas nedan i tabell 2. 

2 01 1 - 10- 28 







17 (19)



Tabell 2. Beräknat avverkningsbehov längs kabelsträckningen. 

Total effekt 500 MW (1 kabel) 1000 MW (2 kablar) 

Grovlek i cm 15-30 30-40 15-30 30-40 

Trädslag / antal 

Tall 6 5 38 20 

Död tall 6 2 

Ek 2 2 15 4 

Bok 2 4 2 

Al 5 6 

Sälj 5 17 

Björk 2 

Totalt antal 20 7 88 28 

Utifrån den senaste trädräkningen görs bedömningen att drygt 100 träd med en stamdiameter över 

15 cm kommer att behöva avverkas. Utöver detta kommer ungträd, sly och mindre buskage behöva 

avverkas. Andelen dödved kommer att bibehållas inom området. Döda träd som avverkas kommer att 

kvarlämnas på plats. Större friliggande block kan i enstaka fall behöva flyttas något i syftet att 

möjliggöra kabelnedläggningen. 

6 Konsekvenser 

6.1 Ställverkslokalisering, alternativ D 

Ställverkets lokalisering kommer inte att påverka ett habitat som utgör skyddsvärdet i Natura 2000området. 

Ställverket kommer inte heller påverka de bevarandevärden som finns knutna till den 

intilliggande våtmarken. 

Genom att ställverksytan delvis utgörs av urschaktning i den befintliga deponin kommer ställverket inte 

medföra en negativ påverkan på landskapsbilden. Deponin kommer dessutom utgöra en 

bullerdämpande åtgärd för ställverket. 

I samband med anläggningsarbetet kommer kontroll utföras på det bortschaktade materialet och 

material som inte med säkerhet kan klassificeras som inert material kommer att transporteras bort för 

ett miljöriktigt omhändertagande. Konstaterat inert material kommer att användas som fyllnadsmaterial 

vid anläggandet av ställverk och kabelschakt alternativt som utfyllnad i sänkor på deponins hjässa. 

Arbetet kommer att ge information om deponins innehåll inför att densamma avslutas. Stora delar av 

det bortschaktade materialet bedöms kunna användas som fyllnadsmaterial inom projektet vilket 

bidrar till ett miljöfrämjande resursutnyttjande. 

6.2 Kabeldragning – etapp 1 

Åtgärderna med att förlägga 2 kablar delvis inom Natura 2000-område bedöms inte medföra 

betydande miljöpåverkan i området. De för Natura 2000-området angivna naturtyper Näringsfattig 

2 01 1 - 10- 28 


L O K AL ISERIN G SF ÖR S L AG F Ö R 





18 (19)



bokskog (9130) och Västlig taiga (9010) kommer endast att beröras i mindre omfattning. Den 

avverkning som kommer att behöva utföras blir av karaktären gallring varmed den egentliga 

naturtypen inte berörs i sin helhet. Äldre och solitära träd med riklig kryptogam förekomst kommer att 

undantas från avverkning. 

Sammantaget bedöms konsekvenserna för Natura 2000-området begränsas till temporära skador i 

samband med arbetet. Åtgärder kommer att vidtas i samband med körning i terrängen för att minimera 

körskador i fältskiktet. Dock kommer ett antal träd behöva avverkas. Avverkningen kommer inte att 

medföra att en egentlig ledningsgata uppstår utan avverkningen kommer vara av karaktären gallring i 

anslutning till den befintliga ledningsgatan. I dagsläget sker redan gallring/rensning i av SwePol Links 

ledningsgata, vilket görs för att inte ledningsgatan ska växa igen. 

2 01 1 - 10- 28 



STÄLL V E R K S AMT K AB E L D R AG N IN G 




19 (19)

Underbilaga 10 PM Anslutning Stärnö - Blekinge Offshore

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?