Övergödningen i Östersjön - Skogochfisk

Recommendations

Info

Figur 4. Årsvolymer i flottningen i Sverige (miljoner kubikmeter; Nilsson et al 2005) och utbredningen av laminerade bottnar i Egentliga <strong>Östersjön</strong> (tusen kvadratkilometer) Figur 5 och 6 visar lignininnehållet i tre borrkärnor från Egentliga <strong>Östersjön</strong>, en från Gdanskbukten och två från Gotlandsbassängen. Före analysen har proven fått reagera med kopparoxid. Ligninet bryts då ner till enkla aromatiska föreningar som går lätt att analysera. V+S+C i Figur 6 står för summan av föreningarna vanillin, vanilinsyra, syringaaldehyd, syringasyra, p-coumarsyra och ferulasyra. Ligninoxidationsprodukterna i Figur 5 är i princip samma sak. I borrkärnan från Gdanskbassängen är ligninhalten förhöjd i området 5-20 cm. Det stämmer med att ligninhalten ökade under senare halvan av 1 800-talet då flottningen tog fart, och minskade efter 1 960 då den avvecklades. För sedimentkärnorna från Gotlandsbassängen (Figur 6) hade det varit bra om de översta 50 cm presenterats mer i detalj, särskilt för multicore-kärnan som har bäst kvalitet i det sedimentskiktet. Nu blir det hela hoptryckt och svåröverskådligt. Det ser ändå ut som att mönstret är samma som i Gdanskbassängen. Oxidationsprodukterna från lövträd och barrträd överensstämmer inte helt. Lignin från lövträd ger efter kopparoxidbehandling både syringyl- och vanillylprodukter medan barrträd bara ger de senare. På så sätt ger kvoten syringyl/vanillyl information om hur mycket av ligninet som kommer från lövträd respektive från barrträd. Ökar kvoten betyder det att inslaget av barrträd har minskat, och minskar den så har barrträdsandelen ökat. Kvotkurvorna i Figur 7, från tre borrkärnor från östra Gotlandsbassängen, stämmer väl med att lignin från tall och gran ökar från mitten av 1 800-talet då flottningen expanderar, och minskar efter 1 960 när den trappas ner. Tydligast i grafen längst till höger. 5
Figur 5. Lignin oxidation products in successive layers of the core I5/A00. Sedimentkärna från Gdanskbassängen; 54°42.94′N/1 9°1 5.06′E; vattendjup 1 00 m. (Från Staniszewski et al 2001 ) Figur 6. Lignin oxidation product yields (μg g-1 sediment) for the kastencore (open symbols) and multicore (solid symbols) samples plotted versus depth in core 20048-1 and 20007-1 . Sedimentkärnor från Östra Gotlandsbassängen 57°23.1 4′N/20°1 5.51 ′E; vattendjup 241 m. (Från Miltner et al 2005) 6
Page 2 and 3: Övergödningen i Egentliga Östers
Page 4 and 5: Märkligt nog har den frågan aldri
Page 8 and 9: Figur 7. Sediment profiles of terre
Page 10 and 11: I ärlighetens namn ska sägas att
Page 12: Nilsson C et al (1 0 medförfattare

Övergödningen i Östersjön - Skogochfisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?