Övergödningen i Östersjön - Skogochfisk

Figur 7. Sediment profiles of terrestrial plant biomarkers (lignin, syringin/vanillin ratio) in three
different cores from the eastern Gotland Basin. The right-hand side of each column indicates the
dominance of broadleaved woodland, the left-hand side the dominance of coniferous woodland in
the composition of the ligneous material. (Från: Lepie et al 2008. Tidsskalan till höger har bestämts
för core 280 290)
Att ligninhalten minskade när flottningen avvecklades kan ha haft stor betydelse för övergödningen. Man
har länge känt till att rötad råghalm har tillväxthämmande effekt på planktonalger, något som också används
som en billig och miljövänlig metod för bekämpning av störande algblomning i övergödda dammar,
kanaler och grunda sjöar (Geiger et al 2005; Ó hUallacháin & Fenton 201 0). Behandlingen stoppar nybildning
av alger, men slår inte ut de alger som redan finns. Råghalmsmetoden har testats i en lång rad
laboratorie- och fältförsök, och även om resultaten skiftar är det tydligt att ett brett spektrum av alger
berörs, som grönalger, kiselalger, dinoflagellater och cyanobakterier, och att hämningseffekten är
selektiv – vissa alger hämmas kraftigt, andra svagt eller inte alls, och några gynnas. Verkningsmekanismen
är omdiskuterad, men mycket tyder på att ligninet i halmen har en nyckelroll (Ó hUallacháin &
Fenton 201 0). Det stöds bl.a. av försök där råghalm ersatts med ved som behandlats med brunröte-, respektive
vitrötesvamp (Pillinger et al 1 995). Algtillväxten hämmades på samma sätt som tidigare, men
brunrötad ved med hög ligninhalt, gav betydligt bättre hämning än vitrötad ved där ligninhalten var låg.
(Nativt lignin går inte att isolera/renframställa och kunde därför inte användas).
7