Maria Sandberg, Hobborn, arbetade som volontär i Kambodja - S-info

More documents

Recommendations

Info

”Skolplan – en plan för lärande Styrningen av skolan Mål- och resultatstyrningen av skolan omfattar tre nivåer, en statlig, en kommunal och en på skolnivå. Dessa tre nivåer regleras med ett flertal olika styrdokument. Riksdag och regering beslutar om - Skollag - Läroplaner - Kursplaner Kommunfullmäktige beslutar om - Budget med prioriterade mål - Skolplan - Övriga planer, program och riktlinjer Rektor beslutar om - Lokala arbetsplaner Förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning betecknas i denna skolplan som skola. Skolplan – ett viktigt styrdokument Utgångspunkt för skolplanen är det som regleras nationellt i t.ex. skollag och läroplaner. "I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas…" (Skollagen 2 kap. 8 §) Skolplanen är Falu Kommuns viktigaste kommunala politiska styrdokument för den pedagogiska verksamheten, från förskola t o m vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, särvux och svenska för invandrare). Vid sidan av detta görs i Falun, med stöd av FN:s barnkonvention och Falu Kommuns barn- och ungdomsplan samt andra av fullmäktige antagna program, förtydliganden och tillägg till skolans uppdrag. Skola för kommunens utveckling En hög kvalitet i skolan är av avgörande betydelse för kommunens tillväxt. Därför är det viktigt att skolan når målet att alla 18 SUNDBORNS NYTT NR 1 APRIL 2008 Publicerar här nedan första delen av Skolplan för Falu kommun, för åren 2008-2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2007-11-08. (Andra delen kommer i nästa nummer av SundbornsNytt) Det är många, även utanför skolans värld, som är intresserade av vad som står i skolplanen. Där finns många fina ord och mål att uppfylla. De årliga avstämningarna är naturligtvis av stort intresse. Det finns all anledning att tänka på vad som står i skolplanen och följa arbetet och vara med och påverka. Jag som skolpolitiker har alltid hävdat att man ska satsa resurser så tidigt som möjligt. Redan inom barnomsorgen/ förskolan ser man om ett barn behöver extra hjälp och stöd. Att som diskussionerna är idag om ett extra utvecklingsår, antingen som ett tionde år på grundskolan eller gymnasieskolan, anser jag inte skall behövas. Barn som har svårigheter skall inte dessutom behöva ha ett eventuellt extra år att tänka på. Lägg kostnaderna för detta extra år på den verksamhet som finns redan idag. Till exempel på elever ska lämna grundskola och gymnasieskola med fullständiga betyg. Ett grundläggande mål för Falu Kommun är en hållbar utveckling, vilket fullmäktige fastställt i kommunens folkhälsoprogram, tillväxtprogram och miljöprogram. Ett aktivt arbete för hållbar utveckling ska finnas i hela Falu Kommuns skolverksamhet. Skola som främjar kunskapsutveckling Skolans främsta uppgift är att stimulera till kunskaps- och färdighetsutveckling, samt förbereda barn och ungdomar för ett livslångt lärande. Skolan i Falun ska vara en plats där varje elev får möjlighet att växa med kunskap utifrån vars och ens förutsättningar. Förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning ska ses som delar av det livslånga lärandet. Övergångar mellan de olika skolformerna ska genom att vara smidiga och flexibla spegla denna syn. Skola på lika villkor En skola på lika villkor betyder också en skola för alla, där alla ska bli sedda och väl bemötta, där allas erfarenheter får utrymme och alla får en möjlighet att utvecklas. I en skola på lika villkor och för alla, möts individer med olika bakgrund, förutsättningar och erfarenheter och atmosfären ska präglas av socialt samspel och jämställdhet där alla former av diskriminering och kränkande behandling ska motverkas. Skolan ska vara en plats där grundläggande demokratiska värden ständigt ska hållas levande och där ömsesidig respekt ska råda. Skolan är till för alla barn och ungdomar. Kön, kulturell eller social bakgrund får inte ha någon betydelse för barns och ungdomars trivsel och framgång. Att prata om värderingar ger en samhörighet som motverkar utanförskap. I Falu Kommuns skolverksamhet ska finnas ett extra stödpersonal och kompetensutveckling. Även att skaffa sig kunskap om hur betydelsefullt tidiga insatser är. Med den röda tråden för barnen från barnomsorg/förskola, grundskola till gymnasieskola har man (borde man ha) alla möjligheter att upptäcka dessa barn. Allt detta är Skolnämndens ansvarsområde. Carin Gustafsson (s) Ledamot i Skolnämnden aktivt arbete med värdegrunds- och livsåskådningsfrågor. Barn och ungdomar som behöver mycket stöd i sitt lärande och sin utveckling ska få det genom ett väl fungerande elevstöd. Skola som främjar hälsa God hälsa och förmågan att lära hänger samman. Därför ska våra skolor arbeta hälsofrämjande för att stimulera en positiv hälsoutveckling i barns och ungdomars uppväxtvillkor. I denna del är näringsriktig och god kost i skolan samt en stimulerande måltidsmiljö viktig. En av de mest grundläggande förutsättningarna för hälsa är att känna delaktighet. Genom att utveckla inflytandet och genom att öka jämställdheten, förbättrar vi våra barns och ungdomars hälsa och stimulerar deras kunskapsutveckling. Verksamheten ska bedrivas i en trygg studiemiljö, något som är en förutsättning för goda resultat. Vågar man misslyckas tar man också steget mot att lyckas. Skola i samverkan med omvärlden Skolan i Falun ska öka samarbetet med arbets- och föreningslivet. När skolan öppnar sig mot det omgivande samhället blir företag, offentliga arbetsgivare och andra organisationer naturliga samarbetspartners. Skolan ska kommunicera med närsamhället och vara en aktiv del av det. Vidare ska skolan stimulera till entreprenörskap och företagande. Skola med engagerade vårdnadshavare Vårdnadshavares engagemang, delaktighet och ansvar har stor betydelse för barns och ungdomars utveckling. Vårdnadshavare utgör en viktig resurs i arbetet från förskolan och upp i gymnasieskolan. Skolan ska arbeta aktivt för att upprätta en dialog mellan vårdnadshavare och skola.
År l972 återvände jag till min barndoms bygd, Sundborn. Sedan dess har jag med spänning följt Sundbornsbornas och kommunens planer och funderingar. Nu senast har kommunfullmäktige 13 sept 2007 beslutat om ny detaljplan för Sundbornsbyns äldre delar Tack vare yttrande från bl a s-föreningen i Sundborn har man tagit bort planerna på byggnation i det område som vi känner som ”pulkabacken”. Kommunen kan fastställa planer, men hur vi vill ha det måste vi själva försöka enas om och ge uttryck för. Den senast tiden har olika grupper bildats. Jag upplever att önskemålen ”spretar”. Jag saknar HELHETSYNEN. Jag talar om Sundbornsbyns centrum. I Karlsbyheden har man ett naturligt centrum med Folkets Hus, isbanor, vävstuga och keramikverkstad. En stor parkeringsplats gör att många kan samlas. Allt detta har tillkommit genom gemensamma ansträngningar och personliga insatser. Men hur ser det ut i Sundbornsbyn? Vi har mycket att glädja oss åt, men vi har också problem. Vår by är känd i hela Sverige och även längre. Min mormor och morfar, Karin och Carl Larsson, kom en gång hit för att byn var så vacker och folket så vänliga. Bofasta i byn blev familjen först vid sekelskiftet år l900. Man flyttade hit från Stockholm med 7 barn i åldrarna 1 till 18 år. Det lilla huset som paret fått i gåva av Karins far Adolf Bergöö, född på Krokfors gård i Sundborn, byggdes om 7 gånger och Carl berättar att byborna tyckte huset var gräsligt fult. Med grannarna Linderdahls barn lekte Larssons barn och fruarna bytte husmorserfarenheter. Idag förvaltas Larssons gård Lilla Hyttnäs av Carl och Karins ättlingar, några få bosatta i Sundborn och Falun. Övriga är spridda över landet. Stora Hyttnäs förvaltas av Linderdahlska Stiftelsen. Några eldsjälar har sedan starten åt l984 arbetat oförtrutet och utan minsta ersättning för att hålla huset i drift. Nu oroar man sig för bägge gårdarnas framtid eftersom besökssiffrorna minskar. Man strävar nu tillsammans för att besökarna skall få bästa möjliga SUNDBORNS NYTT NR 1 APRIL 2008 DEBATT Sundborns Framtid – Hur vill vi ha den? upplevelse av Sundborn, Släktföreningen har köpt den l00 år gamla kvarnen och vill gärna ha sundbornsbornas hjälp att fylla huset med innehåll. Vår vackra kyrka är, förutom en samlingsplats för oss sundbornsbor i sorg och glädje, också ett besöksmål för turister. Nu frågar jag mig. Tycker sundbornsborna att turisterna är ett problem eller har vi glädje av våra besökare? Var står vi idag? Vi hade en grupp som arbetade med turistfrågor och som skapade en fin broschyr som en del sundbornsbor inte vet om. CL-gårdens intendent Marianne Nilsson beklagar detta och hälsar att alla sundbornsbor som vill ha broschyren kan hämta en på CL-gården. För denna grupp fanns också önskemål om att kommunen skulle förvärva grönområdet mellan Skuggarvsvägen, Åsenvägen och Ramsnäsvägen för att skapa ett centrum för Sundbornsbyn. Bra parkeringsplatser för besökare stod högt på önskelistan. Jag tänker mig att platsen inte bara skulle användas som parkering utan också utformas som en vacker park. Plats för ungdomarna kan också rymmas. Vi måste fråga våra unga vad dom önskar. Jag känner en kläddesigner som jag skulle vilja få hit. Vi behöver allt vi kan få som lockar besökare in i centrum. Har ni sett dokumentären från Hällefors? Där har kommunledningen bestämt att trots alla nedläggningar ta fram allt positivt. Vi kan väl åka till Hällefors för att få inspiration? I senaste SundbornsNytt pläderades för en bättre utformad parkering vid dansbanan. Ingen kan tycka att där ser bra ut idag. En grupp jobbar för den saken och det är ju jätteviktigt. Men enligt mitt sätt att se behövs ett både och. Marit Frieberg på Spadarvet Nästa nummer av tidningen kommer till midsommar Välkommen att annonsera! Hembygdsföreningens årsbok Hembygdsföreningens årsbok för 2006–2008 är nu klar. Huvudtemat är märkliga kvinnor som leva och verkat i Sundborn. När Marianne Hedenström så hastigt gick bort kände vi att det fanns stor anledning att uppmärksamma allt hon skrivit om Sundborn. Det finns nu samlat i fem stora pärmar och de är donerade till Hembygdsföreningen och finns på Bondes Gård. Den dokumentation som Marianne gjort över Sundborn är ovärderlig och vi har anledning att känna stor tacksamhet till Marianne Hedenström. Andra märkliga och intressanta kvinnor är Henrik och Stina Linderdahl. Henrika, som flyttad in på Stora Hyttnäs med sin nyblivne make Pontus 1881, och var en strålande värdinna, maka och mor i sitt vackra hem. Stina utbildade sig till träslöjdslärare, reste runt i hela Europa, arbetade som veterinärassistent under brinnande krig i Finland, hade Sundborns första bil och red en häst som hette Barbro. Vem kan undgå att gripas av Blinda Britas öde. Tänk att kunna cykla runt på en tandemcykel, med maken vid styret, och sjunga och spela ihop till en hel fastighet utanför Stockholm. Ett vackert hem ditt andra synskadade var välkomna. Och det är klart att Karin Larsson måste vara med i boken. Om Karin finns redan mycket skrivet men hennes historia är ej färdigberättad. Nutiden finns också med i Hembygdsföreningen stora satsning 2007 ”Konstkalaset” för att vinna nya, unga medlemmar och stärka intresset för Hembygdsföreningen. Konstkalaset presenteras i en stor bildsvit och talar förr sig självt. Hembygdsföreningen Ann Christine Wiborgh 19
Page 1 and 2: Lokalområdestidning utgiven av Soc
Page 3 and 4: SUNDBORNS NYTT NR 1 APRIL 2008 Väl
Page 5 and 6: SKRIVELSE Till Kommunstyrelsen 0803
Page 7 and 8: på 1100-talet hade storslagna beva
Page 9 and 10: Var det skidtävling i Karlsbyn, ja
Page 11 and 12: SUNDBORNS NYTT NR 1 APRIL 2008 Det
Page 13 and 14: en högtidlighet med: ” gemensam
Page 15 and 16: SUNDBORNS NYTT NR 1 APRIL 2008 Dala
Page 17: Bandy-VM Damer I februari var Svens

Maria Sandberg, Hobborn, arbetade som volontär i Kambodja - S-info

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?