Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor - Autism

Handlingsplan för att
bekämpa mäns våld mot
kvinnor
Antagen av
Individ- och familjenämnden
Nämnden för funktionshindrade
Aldrenämnden
september 2010
VÄSTERÅS STAD

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor II
Innehåll
Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor 1
Handlingsplan 2010-2011 3
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. 3
Syfte 3
B~~ 3
Mäns våld mot kvinnor - en normaliseringsprocess 4
Hedersrelaterat våld 5
Barn och unga som bevittnat våld 5
Särskilda gruppers utsatthet 5
Kvinnor med missbruksproblem som utsätts för våld 5
Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld 6
Äldre kvinnor som utsätts för våld 6
Hur få män att upphöra med våldet? 6
Gemensamt ansvar 6
Regional och lokal samverkansgrupp 7
Kommunens ansvar 7
Polisens ansvar 7
Åklagarmyndighetens ansvar 7
Skatteverkets ansvar 8
Sjukvårdens ansvar 8
Ideella organisationernas roll och åtagande 8
Mål: Ingen kvinna/flicka ska utsättas för mäns våld i nära relation 9
Mål: Alla kvinnor i Västerås ska veta vart de kan vända sig för att få hjälp om de utsätts för våld i nära
relationer 9
Mål: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation ska få ett gott bemötande av kompetent personal och erbjudas
ett samlat stöd och skydd utifrån sina behov 10
Mål: Barn i familjer där våld förekommer ska särskilt uppmärksammas och erbjudas stöd och hjälp 11
Mål: Män som misshandlar kvinnor ska få hjälp att upphöra med detta 11
Mål: Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn ska följas upp 11

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
Handlingsplan 2010-2011
Handlingsplanen är antagen av individ- och familjenämnden, nämnden för
funktionshindrade och äldrenämnden, september 2010.
"Jag vågade inte säga något för han sa att han skulle fixa mig. Han skulle leja
några kompisar och dom skulle döda mig. Han skulle bryta min nacke och det var
någon som skulle skära mitt ansikte med rakblad på gatan. Han skulle göra allt om
jagförstörde hans liv. Om jag gick skulle han aldrigförlåta mig. Jagfick hela tiden
höra vad han skulle göra med mig omjag lämnade honom ". (Citat ur FoU
Västmanlands studie, hösten 2004).
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
(FN: s allmänna förklaring till de mänskliga rättigheterna från 1948)
En grundläggande värdering i arbetet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och
hedersrelaterat våld är att alla människor är födda fria och lika i värde och
rättigheter. Alla former av våld mot kvinnor är ett hinder för kvinnors åtnjutande av
mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, det är en form av könsrelaterad
diskriminering. Våld mot kvinnor i nära relationer handlar om makt och kontroll
och är i grunden ett jämställdhetsproblem.
Syfte
Handlingsplanen är en del i individ- och familjenämnden, nämndens för
funktionshindrade och äldrenämndens verksamhetsplanering för att höja
kompetensen, utveckla och samordna arbetet för att bekämpa mäns våld mot
kvinnor liksom hedersrelaterat våld. Handlingsplanen föreslår insatser för att ge
stöd och hjälp, för att förhindra upprepning av våldet och för att förebygga
misshandel av kvinnan. Insatserna i handlingsplanen vänder sig till kvinnan, barnen
och den våldsutövande mannen.
Bakgrund
Ar 1993 antog FN:s generalförsamling Deklarationen om avskaffande av våld mot
kvinnor. Dokumentet ger uttryck för mäns våld mot kvinnor där man tydligt kopplar
samman våldet med mäns överordning och kvinnors underordning i hela samhället.
Deklarationen omfattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Deklarationen innebär att
våld mot kvinnor inte längre defInieras som en privat angelägenhet. Våld mot
kvinnor är enligt deklarationens första artikel; "... varje könsbetingad våldshandling
som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk
skada eller lidande för kvinnor, hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt
frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat."
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot
mot kvinnors och barns hälsa, välbefInnande och liv. Det betraktas som ett
samhällsproblem och inte som tidigare en privat angelägenhet. Våld mot kvinnor
leder ofta till sociala problem och hälsoproblem, social isolering, missbruk och
sjukskrivning. Forskning och utveckling (FoU) i Västmanland har i en studie 2004
gjort en beräkning av omfattningen av antalet våldsutsatta kvinnor i Västmanland.
FoU beräknar att mellan 3556 till 11 028 kvinnor utsätts för våld i nära relation.
Under 2009 fIck polisen i Västmanland in 628 anmälningar (Västerås 347
3

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
anmälningar) rörande misshandel av kvinna, kvinnofridskränkning och våldtäkt
eller försök till våldtäkt. Samtliga anmälningar rör brott i nära relation. Den
polisanmälda andelen är en liten del av den faktiska misshandeln. Mörkertalet är
stort. Man kan av detta dra slutsatsen att ett stort antal kvinnor i länet blir utsatta för
våld, drygt 50 % av befolkningen bor i Västerås.
I de flesta fall sker misshandel av kvinnor inomhus och offret är nära bekant med
mannen som slår. Våldet drabbar kvinnor i alla åldrar och alla samhällsklasser,
såväl etniskt svenska som kvinnor med utländsk bakgrund. Aktuell forskning (SOU
2006:65) "Våld mot kvinnor - Våld mot barn" visar att barnen till hälften av
kvinnorna har utsatts för fysiska eller sexuella övergrepp. I utredningen "Slagen
dam" från 2001 uppger mer än var femte kvinna som utsatts för våld av tidigare
make eller sambo att även hennes barn utsatts för fysiskt våld av mannen.
En nationell undersökning visar att det finns flickor och unga kvinnor i hela landet
som utsätts för hedersrelaterat våld. Sammantaget redovisas av länsstyrelserna att
det finns närmare 2 000 kända fall av hedersrelaterat våld hos myndigheter och
organisationer i Sverige. (Redovisningen är hämtad från" Samverkan för skyddat
boende". Nationell rapport år 2004 från länsstyrelserna om skyddat boende med
mera för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld,
Länsstyrelsen i Stockholms län, i Västra Götalands län och i Skåne län). Av dessa
beräknas 10-15 procent vara i behov av skyddat boende. Mörkertalet tros även här
vara mycket stort, bland annat på grund av problemets art. Om flickor med
hedersproblematik offentliggör sin historia genom ett besök hos till exempel
socialtjänsten kan det innebära ytterligare sanktioner och hot. Många unga flickor
väljer därför att söka andra vägar för att få hjälp. Skolan är den organisation som
haft mest kontakt med de utsatta flickorna. Utöver skolan är det
ungdomsmottagningar och socialtjänst som oftast möter de utsatta flickorna.
Mäns våld mot kvinnor - en normaliseringsprocess
Mäns våld mot kvinnor kan se olika ut. Det kan vara fysiskt våld, hot om våld,
sexuellt våld, känslomässiga övergrepp, psykiskt våld, materiellt våld, ekonomisk
kontroll och kan inte förklaras på samma sätt som annan våldsbrottslighet. Våld mot
kvinnor äger ofta rum i hemmet och det fysiska och psykiska våldet antar djupare
dimensioner just därför att de inblandade har en nära relation till varandra.
Mannens våld mot kvinnan växer ofta fram gradvis tills det blir en normal del av
vardagen. Hur detta går till brukar beskrivas som en normaliseringsprocess. I början
av relationen är mannen liksom i alla förhållanden kärleksfull och uppvaktande.
Efter en tid börjar hans omsorg om och uppvaktning av kvinnan gradvis gå över till
kontroll. Mannen kan vara svartsjuk och vill inte längre att hon ska umgås med
vänner eller familj, eller ha egna fritidsintressen. Detta kan leda till att kvinnan blir
allt mer isolerad. Det kan hända att mannen börjar kritisera henne och allt hon gör,
vilket gör att hon bryts ned psykiskt och får dåligt självförtroende. Det första slaget
kommer ofta i detta skede. Övergreppen normaliseras så småningom genom
upprepat våld i förening med isolering och växling mellan våld och värme. Allt
detta i kombination med den nära relationen mellan offer och gärningsman gör att
kvinnan successivt flyttar sina gränser för vad som kan accepteras i ett förhållande.
Om eller när kvinnan berättar om övergreppen har de ofta pågått under lång tid.
4

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor D
Hedersrelaterat våld
Hedersrelaterat våld kan definieras som en form av våld som utövas främst av män
och oftast mot kvinnor. Våldet sker i familjer och grupper där kollektivet står i
centrum, individen är underordnad gruppen som äger och tar det yttersta ansvaret
för hedern och skammen. Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt de
kvinnliga medlemmarnas faktiska och påstådda sexuella beteende och relationer.
Våldet kan ses som en kollektiv handling sanktionerad av gruppen. Familjens rykte
står på spel vilket bidrar till en stram kontroll. Både pappan och mamman kan vara
aktiva i utövandet av våldet mot den unga kvinnan. Pappan eftersom hans heder är
knuten till den unga kvinnans oskuld och mamman för att hon ansvarar för barnens
uppfostran och blir ytterst ansvarig om dottern bryter mot normerna.
Söner kan bli utsatta för hedersrelaterat våld vid val av partner om denne inte anses
lämplig av familjen eller om det är en homosexuell relation. Sönerna kan också få
uppdraget att kontrollera eller bestraffa sina systrar om de utsätter familjen för
skam.
Barn och unga som bevittnat våld
Alla barn som far illa har en lagstadgad rätt att erhålla samhällets skydd och stöd.
Samhället har en uppgift att uppmärksamma barn som lever under svåra
omständigheter eller riskerar att fara illa. Barnens situation får inte glömmas när de
bevittnat våld. Att bevittna våld kan vara så mycket mer än att bara se, det kan vara
att höra eller att förstå att våld förekommer. Barnens behov av skydd och stöd bör
bedömas för att de ska kunna erbjudas hjälp både i den akuta situationen och på
längre sikt. Barn som bevittnat våld ska ses som brottsoffer enligt Socialtjänstlagen
5 kap ll§.
Särskilda gruppers utsatthet
lndivid- och familjenämnden, äldrenämnden och nämnden för funktionshindrade
vill i handlingsplanen särskilt uppmärksamma våldsutsatta kvinnor med
missbruksproblem, äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning samt kvinnor
och flickor med utländsk bakgrund. Det finns inget som tyder på att dessa grupper
skulle vara utsatta i högre grad än andra kvinnor, men kvinnornas speciella situation
kan göra att de är mer sårbara. Att uppmärksamma särskilda grupper är ett sätt att
synliggöra våldet mot kvinnor, det är också ett sätt att visa att de kan ha särskilda
behov.
Kvinnor med missbruksproblem som utsätts för våld
Kvinnor med annan etnisk/kulturell bakgrund som utsätts för misshandel av sina
män, kan vara mer sårbara och isolerade än andra kvinnor. De kan ha svårt att bryta
upp från ett äktenskap då de riskerar att bli isolerade eller utstötta ur en gemenskap.
Många kommunala kvinnojourer uppger att merparten av kvinnorna i deras
skyddade boenden har utländsk bakgrund. Orsaken till detta kan vara ett resultat av
att dessa kvinnor inte har samma nätverk som kvinnor med svensk bakgrund.
Kvinnorna kan vara isolerade på grund av språksvårigheter, isolering i samhället,
osäkerhet om sina rättigheter och osäkerhet om vilken service samhället kan
erbjuda.
5

Handlingsplan tör att bekämpa mäns våld mot kvinnor II
Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld
Kvinnor med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp om man ser till
nedsättningen. Nedsättningarna kan vara kan vara fysiska, psykiska eller
intellektuella och orsakade av sjukdomar, medfödda skador eller olycksfall. En eller
flera funktionsnedsättningar påverkar kvinnan på många sätt, till exempel
möjligheter till arbete och utbildning vilket leder till ekonomiska svårigheter och
isolering.
Kvinnor med funktionsnedsättning kan vara mer beroende av andra. Beroendet är
en betydelsefull faktor vid våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Beroendet
och utsattheten ökar med omfattningen av den nedsättning som kvinnan har.
Beroendesituationen kan handla om vård och service i olika former utförda av
anhöriga eller personliga assistenter. Beroendet kan vara skiftande, exempelvis
känslomässigt, kommunikativt eller ekonomiskt. I värsta fall är det den som begår
övergreppet som hon är beroende av.
Äldre kvinnor som utsätts för våld
Våld i nära relation förekommer som tidigare sagts i alla samhällsgrupper och i alla
åldrar, även bland äldre kvinnor. När beroendet av hjälp ökar så ökar också
utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella
övergrepp kan äldre utsättas för försummelse. Försummelse kan vara vanvård, att
äldre inte får hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering, att sakna
tillgång till telefon. Annat kan vara att inte få hjälp med myndighets- och
sjukvårdkontakter och hot om försämringar vad gäller omsorgen. Våld mot äldre är
ofta ett dolt problem som kan vara svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att
kvinnan är mer isolerade och med stigande ålder kan svårigheten att ta del av
information öka.
Hur få män att upphöra med våldet?
En viktig uppgift i arbetet med våldsutövande män är att få dem att ta ansvar för
sina handlingar. Att få dem att inse att ansvaret för våldshandlingen ligger hos
mannen, att mannen ser konsekvenserna av våldet och att han upphör med att
skrämma sin familj och skada sin fru, sambo eller flickvän. Det är ett förebyggande
arbete att förhindra att mannen utövar våld i nära relationer.
Gemensamt ansvar
Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en av regeringen högt prioriterad fråga.
Regeringen har gett polisen, åklagaren, brottsoffermyndigheter, kriminalvården,
socialvården och sjuk-vården samt länsstyrelsen särskilt ansvar att bekämpa mäns
våld mot kvinnor. Andra aktörer som har en viktig roll är ideella organisationer som
bidrar med personligt stöd kring våldsutsatta kvinnor, som till sin natur är aven
annan karaktär än de insatser som samverkande myndigheter ger. Brister i
samverkan får allvarliga konsekvenser eftersom vård, stöd och skydd för de utsatta
kvinnorna och barnen förutsätter att alla intressenter är delaktiga.
6

Handlingsplan tör att bekämpa mäns våld mot kvinnor •
Regional och lokal samverkansgrupp
Länsstyrelsen leder en regional samverkansgrupp som består av representanter från
socialtjänsten i länet, landstinget, polisen samt Västmanlands kommuner och
landsting (VKL). Samverkansgruppen arbetar med länsfrågor som har till syfte att
förebygga mäns våld mot kvinnor samt att motverka hedersrelaterat våld och
förtryck. Målet är att i länet kunna säkra ett gott och rätts säkert stöd för dessa
grupper. Tillsammans har man utarbetat en länsstrategi "Kvinnofrid i Västmanlands
län 2009-2010".
I Västerås lokala samverkansgrupp benämnd "Kvinnofrid" möts myndigheter och
ideella organisationer för att samarbeta kring information, bemötandet och
mottagandet av misshandlade kvinnor. Deltagarna får därigenom en ökad kunskap
om varandras arbetsmetoder och kompetens. I gruppen finns socialtjänst, sjukvård,
psykiatri, polis, kriminalvård, skola och ideella organisationer representerade. Den
lokala samverkans gruppen har utarbetat en handlingsplan för arbetet åren 2008­
2010.
Kommunens ansvar
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen
får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunens ansvar omfattar även människor
som är eller har varit utsatta för brott. I Socialtjänstlagen står det:
"Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och
dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att
kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående
kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden
skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller
mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp."
Lag (2007:225,5 kap 11§)
Socialtjänsten har ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för våld samt
att arbeta förebyggande. I både det individuella och det förebyggande arbetet ska
socialtjänsten söka samverkan och samarbeta med andra myndigheter och ideella
organisationer.
Polisens ansvar
Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Polisanmälan kan göras av den
misshandlade eller den hotade kvinnan själv, men även av andra, som polis,
grannar, anhöriga eller vänner. När ett misshandelsbrott anmäls görs en
polisutredning, en så kallad förundersökning. Polisen gör en hot- och
riskbedömning när de möter kvinnor som utsätts för mäns våld i nära relation.
Polisen ansvarar för uppföljning av de kvinnor som omfattas av besöksförbud och
trygghetslarm. I Västerås finns en särskild polisenhet för brottsofferstöd.
Åklagarmyndighetens ansvar
Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal. Åklagaren är den som ansvarar för
förundersökningen och beslutar om det finns skäl att anhålla mannen. Senast tre
dagar efter anhållandet måste åklagaren göra en framställan till tingsrätten vilka
sedan har att hålla häktningsförhandling inom fyra dagar från anhållandet.
7

Handlingsplan tör att bekämpa mäns våld mot kvinnor II
Skatteverkets ansvar
Personer som behöver skydda sin adress på grund av hot och trakasserier kan
ansöka om sekretessmarkering. Ett annat sätt att skydda sig är en så kallad
kvarskrivning. Det innebär att personen är folkbokförd på den gamla adressen trots
att man flyttat. Ansökan om spärrmarkering och om kvarskrivning görs hos chefen
för det lokala skattekontoret.
Sjukvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdens ansvar är att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor. Att
känna igen och också förstå våldet och vara lyhörd, samt erbjuda kvinnan stöd och
behandling är all vårdpersonals ansvar. Målet för hälso- och sjukvården är att
medverka till en god hälsa och ge vård på lika villkor för hela befolkningen.
Sjukvården har också ett ansvar att verka för att förebygga sjukdom eller skada.
Hela sjukvården kan komma i kontakt med kvinnor som utsatts för våld, exempelvis
akutvården, kvinnokliniken, psykiatrin, mödravården och
familj eläkarmottagningarna.
Ideella organisationernas roll och åtagande
Kvinno- och tj ejjouren i Västerås är en ideell verksamhet som ger hjälp och stöd till
misshandlade och utsatta kvinnor och flickor. Kvinnojouren erbjuder kvinnor och
deras barn ett skyddat boende. I boendet har kvinnorna daglig kontakt med
personal. Kvinnojouren erbjuder stödjande och rådgivande samtal, samt stöd i
kontakten med exempelvis polis, sjukvård, socialtjänst.
Brottsofferjouren i Västerås är en ideell organisation som ger information och stöd
till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Brottsofferjouren ger stöd inför rättegång
och svarar på frågor om skadestånd. Jouren har stödpersons- och
vittnesstödsverksamhet.
Arosdöttrarnas tjej- och kvinnobeskydd vänder sig till kvinnor och flickor som
känner sig hotade, är utsatta för fysiskt eller psykiskt våld och hedersrelaterat våld.
De erbjuder stödjande och rådgivande samtal på arabiska, persiska och kurdiska.
Kriscentrum för män i Västmanland är ansluten till Riksorganisationen för manliga
kriscentra. De erbjuder stöd och vägledning till män i hela länet för bättre
kommunikation och samarbete i nära relationer. Verksamheten har
telefonmottagning, individuella samtal och gruppverksamhet.
8

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
Mål: Ingen kvinna/flicka ska utsättas för mäns våld i nära relation
Aktivitet aktiviteter Opinionsbildande
Genom Verksamhetschefi'enhetschef
utser Kvinnocentrum
med förebyggande Kvinnocentrum AnsvarigNär Verksamhetschef Enhetschef, samhällsinformation
ansvarig integrationsenheten myndigheter representanter Kontinuerligt
4att 1-2 chef gånger för utser iper samverkan fritid och per ansvarig / årideella
årorganisationer
rI
och den IFN/NF/ÄN från ska arbetar ungdom, samverkansgruppen
hedersrelaterat för skola enheter representanter
förebyggas lokala alla och med nämnderna socialtj fritid gruppen som barn delta. våld änst, och Samverka i regional
Sammankalla den
Det ska finnas nätverk
Informera om
Mål: Alla kvinnor i Västerås ska veta vart de kan vända sig för att få hjälp om de utsätts för våld i
nära relationer
Aktivitet
Västerås
Informationen språken på offentliga tillgänglig Information Genom deKvinnocentrum samverksansgruppen
lokala tillsammans Ansvarig Kvinnocentrum
När Uppdateras gång Uppdateras vanligaste attplatser.
på per ska ska årfmnas
finnas med 1 den kontinuerligt
9

Handlingsplan tör att bekämpa mäns våld mot kvinnor •
Mål: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation ska få ett gott bemötande av kompetent personal
och erbjudas ett samlat stöd och skydd utifrån sina behov
Aktivitet Hösten nyanställd Kontinuerligt
vid Kontinuerligt När hos regelbunden Erbjuda Krav Erbjuda bildning inom om utförarna in samtalsstöd, personal kompetensutveckling
individuellt Kvinnocentrums
ÄN) Genom stab myndighetskontor
Enhetschefer
Kvinnocentrum
Ansvarig Sociala (samtliga stöd Enhetschef Sociala stab iintroduktion våld avtal samtliga familj på området 2010 att nämndernas
kvalificerat kompetens grundut- mot till ska med personal IFN, råd och personal utförare ha kvinnor samt skrivs NF, och av i
åden atta heter sns
ska kvinnor grupp. erbjudas och behov erbjudas skyddat långsiktigt. ska Stödet boende både tillfälligt ska akut Vid Personal vid socialomoch
våld skamot ha och våld kvinnor hedersrelaterat rutiner mot HRV inomhedersrelaterat kvinnor (HRV) området för ochattoch
agera våld
örare ng ens tillinom
10

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
Mål: Barn i familjer där våld förekommer ska särskilt uppmärksammas och erbjudas stöd och
hjälp
Aktivitet Kontinuerligt
Förhandsbedömning/utredning
Kvinnocentrums informerar Genom När 2Kontinuerligt Viva ska - 4göras -gånger barngruppsverksamhet
attAnsvarig och Kvinnocentrum
Råd Socialkontor omper ungdom och möjligheten år personal stöd Barn familj att
Barn samhet få stödsamtal och unga ska
Mål: Män som misshandlar kvinnor ska få hjälp att upphöra med detta
Aktivitet
män i Västmanland
Ansvari.g familj män När Tillhandahålla
lndivid- 2010 (beställning), stödverksamhet Genomoch enämnden att och 2011 till Kriscentrum för
Mål: Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn ska följas upp
Aktivitet
Årligen När Kontinuerligt
Brukarenkät Västerås Ta Genom Ansvarig anmälningar myndighetskontor
Enhetschefer
ansökningar socialkontor,
omnibus Sociala stab Sociala Registrera med nämndernas
att frågorna enkät stadsoch
i
kontakt Kvinnocentrum med
Uppföljning av
stab alla (IFN, treNF, nämnderna ÄN)
Uppföljning av handlingsplanen
Handlingsplanen är antagen av de sociala nämnderna för år 2010 och 2011. Inför år 2012 ska
handlingsplanen följas upp och revideras. Ansvarig: Sociala nämndernas stab.
11