KLASSIFICERINGAR OCH DEFINITIONER - Tilastokeskus

VIRATI Daterad 

MYNDIGHETSSAMARBETSGRUPPEN Ersätter 

(Finansinspektionen/Finlands Bank/Statistikcentralen) Träder i kraft 

Klassificeringar 

1.0.0. 

KLASSIFICERINGAR OCH DEFINITIONER 

Allmänt 

1.1.0. Förteckning över klassificeringar 

1.2.0. Klassificeringar och definitioner 

1.3.0. Kompletterande anvisningar 

1.1.2005 

1.7.2003 r 

1.1.2003 - 

TK/RM/RV40K/Klassificeringsdatabasen;2000 1.7.2003

Klassificeringar; allmänt 





Allmänt 


1.0.0. 

Klassificeringsdokumentet innehåller separata klassificeringar som används vid en närmare specificering 

av myndigheternas datainsamling (Virati). I klassificeringarna kan ingå kriterier som preciserar användningen 

av klassificeringen. En del av klassificeringarna är officiella, separat fastställda klassificeringar som 

med tanke på myndighetssamarbetsgruppens datainsamling har kompletterats med bl.a. särskilda gruppklassificeringar. 

Sådana officiella klassificeringar är bl.a. F (sektorindelning) och G (näringsgrenar). 

Klassificeringsdokumentet är inte en separat datainsamlingsmodul utan ett verktyg för specificering 

av datainsamlingen. Alla klassificeringar i dokumentet kan inte ännu hänföras till någon särskild 

datainsamling. I flera klassificeringar har en ökning av antalet undergrupper behövts för att möjliggöra 

en så entydig datainsamling som möjligt. 

"Kompletterande anvisningar" har tillkommit som ett separat avsnitt i slutet av klassificeringsdokumentet. 

De kompletterande anvisningarna är datainsamlingsanvisningar, ine klassificeringsanvisningar utan 

snarare tolkningsanvisningar. 

För att ange innehållet i gruppklassificeringarna har bl.a. följande symboler använts: 

- anger enskilda klasser som skall avräknas 

+ anger enskilda klasser som skall summeras 

... t.ex. A01...A09; varje klass rapporteras separat 

..+.. t.ex. A01..+..A09; till A01 räknas alla klasser mellan A01 och A09 

samt A09 

..-.. t.ex. A01..-..A09; från A01 avräknas alla klasser mellan A01 och A09 

samt A09 

1.7.2003 r 

1.1.2003 r 

1.1.2003 -ä 

2/90 1.7.2003

Förteckning över klassificeringar 




FÖRTECKNING ÖVER KLASSIFICERINGAR 

A RÄNTEKLASSER 

B VALUTOR 

C MATURITETER 

D REGION/LAND/LÄN/STOROMRÅDE/LANDSKAP 

D1 Länder och stater 

D2 Finland; län 

D3 Finland; landskap 

S SEKTORINDELNING 

G NÄRINGSGRENAR 

H SÄKERHETER 

I ANVÄNDNINGSSYFTE 

J TILLGÅNGAR (Aktiva i balansräkningen) 

K SKULDER (Passiva i balansräkningen) 

L AVTALSPARTER I INTRESSEGEMENSKAP 

M PROBLEMFORDRINGAR 

N PRISFAKTORER 

O FÖRÄNDRINGAR I BALANSRÄKNINGSVÄRDEN 

O 01 Förändringar av fordringar och skulder 

O 02 Förändringar av fordringsbevis och aktier och andelar 

O 03 Förändringar av materiella och immateriella tillgångar 

O 04 Nya avtal 

O 09 Värderingsgrunder 

P KLASSIFICERING AV VÄRDEPAPPER OCH DERIVAT 

Q KLASSIFICERING AV FASTIGHETER OCH FASTIGHETSSAMMANSLUTNINGAR 

R EGEN NÄRINGSGREN 

U ÅTAGANDEN UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN 

KOMPLETTERANDE ANVISNINGAR 

3/90 

1.1.2005 r 

1.1.2003 r 

1.1.2005- 


1.1.0. 

1.1.1999 - 

1.1.2008- 

1.1.2008 - 

1.1.2008- 

1.1.1999 - 

1.1.1999 - 

1.1.2005 

1.1.2003 - 

1.1.1999 - 

1.1.2008 - 

1.1.2005 

1.1.2005 

1.12.2003- 

1.1.2005 

1.1.1999 - 

1.1.2005 

1.1.2005 

1.1.1999 - 

1.1.2005 

1.1.1999 - 

1.1.1999 - 

1.1.1999 - 

1.1.1999 - 

1.1.2005 

1.1.2005 

1.1.2005

A-klassificeringen 




K L A S S I F I C E R I N G A R O C H D E F I N I T I O N E R 

A RÄNTEKLASSER 

A 01 Euriborräntor 

A 01 01 1 mån. euribor 












A 02 Heliborräntor 

A 02 01 1 mån. helibor 






A 03 Grundräntan 

A 05 Långa marknadsräntor 

A 06 Bankernas egna referensräntor 

A 06 01 Primräntor 

A 06 09 Bankernas övriga egna referensräntor 

A 06 19 

A 06 29 

A 06 39 

A 07 

A 09 Fasta räntor 

A 99 Övriga 

För grupper av A-klasser används dessutom följande gruppkoder: 

Gruppkoderna i versionen 1.12.1996 har strukits 

Definitioner av klasser: 

Första stycket har strukits. 

18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

Eventuella korgräntor bildade av olika räntebindningar skall lösas upp enligt förhållandet mellan de använda 

räntorna. På samma sätt skall räntebindningar som avtalats för olika tidsperioder uppges enligt den gällande 

bidningen vid rapporteringstidpunkten. 

1.1.1999 - 


1.2.0.A 

4/90 18.12.1998

A-klassificeringen 





A 01 Euriborräntor 

A 02 Heliborräntor 

Här uppges de poster vilkas ränta bestäms enligt de heliborräntor som beräknas av Bankföreningen i 

Finland. Heliborräntorna noteras för maturiteterna 1 mån., 2 mån., 3 mån., 6 mån., 9 mån. och 12 mån. 

och posterna fördelas på de olika maturiteterna enligt sin räntebindning. 

A 03 Grundräntan 

Här uppges de poster vilkas ränta bestäms på basis av den grundränta som fastställs av Finansministeriet. 

A 05 Långa marknadsräntor 

Här uppges de poster som är bundna till de långa marknadsräntorna. 

A 06 01 Primräntor 

Här uppges poster bundna till bankens/bankgruppens egen primränta. Klassen inkluderar poster bundna till 

enbart primräntan och till primräntan plus/minus bankens marginal. 

A 06 09 Bankernas övriga egna referensräntor 

18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

Här uppges poster bundna till andra av bankens/bankgruppens egna referensräntor än primräntan. Bankerna 

skall vara beredda att specificera och namnge dessa referensräntor räntevis. 

(A 07 Administrativa räntor har strukits som separat klass; räntorna ingår i klass A99 "Övriga") 

A 09 Fasta räntor 

En post har fast ränta om man kommit överens om att räntan är fast under hela avtalsperioden. Posten 

klassificeras som en post med fast ränta trots att man då räntan bestämdes använde någon annan räntebindning 

som grund för räntan (t.ex. grundräntan). Också de poster vilkas avtalsenliga ränta är noll under 

hela avtalsperioden inkluderas i denna post. Hit hänförs inte poster som på grund av räntearrangemang 

för en viss tid löper med nollränta. 

A 99 Övriga 

Här uppges alla poster som inte hör till någon av ovannämnda räntebindningsklasser. Här uppges också 

de poster som tidigare (enligt Klassificeringsdokumentet 1.12.1996) räknades till klass A07 "Administrativa 

räntor". 

1.1.1999 - 


1.2.0.A 

5/90 18.12.1998





B VALUTOR 


1.2.0.B 

Valutaklassificeringens (1.12.1996) tekniska koder har ersatts med valutaspecifika koder enligt gällande ISO-standard. 

Valutakoderna på tre bokstäver baserar sig på standarden ISO 4217, där kodens två första bokstäver överensstämmer 

med den tvåställiga koden för motsvarande stat eller land enligt standarden ISO 3166. 

EU MU Kriterier: 

9.1.2008 r 

1.1.2007 

1.1.2008- 

B AED UAE dirham Kr01 Finlands Banks medelkurs 

B AFN afghani vid rapporteringstillfället/Den kurs 

B ALL albansk lek som ECBS noterat 

B AMD armenisk dram Kr02 Omräkningskurs för valutan 

B ANG Antillergulden mot euron 

B AOA ny angolansk kwanza 

B ARS argentinsk peso Kr03 Finlands Banks medelkurs 

B AUD 

australisk dollar vid transaktionstillfället / Den 

kurs som ECBS noterat 

B AWG arubagulden 

B AZN azerbajdzjansk manat Kr04 I respektive valuta 

B BAM konvertibel bosnisk-hercegovinisk mark 

B BBD barbadisk dollar Kr05 Valutaspecificering av den 

B BDT bangladeshisk taka viktigaste delen av verksamheten 

B BGN EU bulgarisk lev 

B BHD bahrainsk dinar 

B BIF burundisk franc 

B BMD bermudisk dollar EU = EU-valuta 

B BND bruneidollar MU = Euro eller eurons 

B BOB boliviano nationella denomineringar 

B BOV boliviansk MVDOL 

B BRL brasiliansk real 

B BSD bahamansk dollar 

B BTN bhutanesisk ngultrum 

B BWP botswansk pula 

B BYR vitrysk rubel 

B BZD belizisk dollar 

B CAD kanadensisk dollar 

B CDF kongolesisk franc 

B CHF schweizisk franc (Liechtenstein, Schweiz) 

B CLF chilensk unidades de formento 

B CLP chilensk peso 

B CNY yuan renminbi (Kina) 

B COP colombiansk peso 

B COU Unidad de valor real (Colombia) 

B CRC costarikansk colón 

B CUP kubansk peso 

B CVE kapverdisk escudo 

B CZK EU tjeckisk koruna 

B DJF djiboutisk franc 

B DKK EU dansk krona (Danmark, Färöarna, Grönland) 

B DOP dominikansk peso 

B DZD algerisk dinar 

6/90 

10.6.2000





B EEK EU estnisk krona 

B EGP egyptiskt pund 

B ERN Eritrea; nakfa 

B ETB etiopisk birr 

B EUR EU MU euro 

B FJD fijiansk dollar 

B FKP Falklandspund 

B GBP EU pund sterling 

B GEL georgisk lari 

B GHC ghanansk cedi 

B GIP gibraltiskt pund 

B GMD gambisk dalasi 

B GNF guineafranc 

B GTQ guatemalansk quetzal 

B GWP peso (Guinea-Bissau) 

B XOF CFA-farnc BCEAD (Guinea-Bissau) 

B GYD guyansk dollar 

B HKD Hongkongdollar 

B HNL honduransk lempira 

B HRK kroatisk kuna 

B HTG haitisk gourde 

B HUF EU ungersk forint 

B IDR indonesisk rupiah (Indonesien, Östtimor) 

B ILS ny shekel (Israel) 

B INR indisk rupie (Indien, Bhutan) 

B IQD irakisk dinar 

B IRR iransk rial 

B ISK isländsk krona 

B JMD jamaikansk dollar 

B JOD jordansk dinar 

B JPY japansk yen 

B KES kenyansk shilling 

B KGS kirgizisk som 

B KHR kambodjansk riel 

B KMF komorisk franc 

B KPW nordkoreansk won 

B KRW syd koreansk won 

B KWD kuwaitisk dinar 

B KYD kaymansk dollar 

B KZT kazakisk tenge 

B LAK laotisk kip 

B LBP libanesiskt pund 

B LKR sri lankesisk rupie 

B LRD liberiansk dollar 

B LSL lesothisk loti 

B LTL EU litauisk litas 

B LVL EU lettisk lats 

B LYD libysk dinar 

B MAD marockansk dirham (Marocko, Västsahara) 

B MDL moldavisk leu 

B MGA madagaskisk ariary 

B MKD makedonsk denar 

B MMK myanmar kyat 

7/90 

9.1.2008 r 

1.1.2007 

1.1.2008- 


1.2.0.B 

10.6.2000





9.1.2008 r 

1.1.2007 

1.1.2008- 


1.2.0.B 

B MNT mongolisk tugrik 

B MOP macao pataca 

B MRO mauretansk ouguiya 

B MUR mauritisk rupie 

B MVR maldivisk rufiyaa 

B MWK malawisk kwacha 

B MXN mexikansk peso 

B MXV mexikansk unidade de inversion 

B MYR malaysisk ringgit 

B MZM moçambikisk metical 

B NAD namibisk dollar 

B NGN nigeriansk naira 

B NIO nicaraguansk córdoba 

B NOK norsk krona (Bouvetön, Norge, Svalbard och Jan Mayen) 

B NPR nepalesisk rupie 

B NZD nyzeeländsk dollar (Cooköarna, Niue, Nya Zeeland, Pitcairn, Tokelau ) 

B OMR omansk rial 

B PAB panamansk balboa 

B PEN peruansk ny sol 

B PGK papuansk kina (Papua Nya Guinea) 

B PHP filippinsk peso 

B PKR pakistansk rupie 

B PLN EU polsk zloty 

B PYG paraguayansk guarani 

B QAR qatarisk rial 

B RON EU rumänsk leu 

B RUB rysk rubel 

B RWF rwandisk franc 

B SAR saudiarabisk riyal 

B SBD Salomondollar 

B SCR seychellisk rupie 

B SDD sudanesisk dinar 

B SEK EU svensk krona 

B SGD singaporiansk dollar 

B SHP Saint Helena-pund 

B SKK EU slovakisk koruna 

B SLL sierralensk leone 

B SOS somalisk shilling 

B SRD surinamesisk dollar 

B STD Saõ Tomé och Príncipe dobra 

B SVC el salvadoransk colón 

B SYP syriskt pund 

B SZL swaziländsk lilangeni 

B THB thailändsk baht 

B TJS tadzjikisk somoni 

B TMM turkmensk manat 

B TND tunisisk dinar 

B TOP tongansk pa'anga 

B TPE timorescudo 

B TRY turkisk lira 

B TTD Trinidad och Tobagodollar 

B TWD ny taiwanesisk dollar 

B TZS tanzanisk shilling 

B UAH ukrainsk hryvnia 

8/90 

10.6.2000





B UGX ugandisk shilling 

B USD 

US-dollar 

9.1.2008 r 

1.1.2007 

1.1.2008- 


1.2.0.B 

B UYU uruguyansk peso 

B UZS uzbekisk sum 

B VEB venezuelansk bolivar 

B VND vietnamesisk dong 

B VUV vanuatisk vatu 

B WST samoansk tala 

B XAF 

CFA-franc BEAC (Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Kongo, 

Tchad) 

B XCD 

östkaribisk dollar (Anguilla, Antigua och Barbuda, Dominica, Grenada, Montserrat, Saint Kitts och 

Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna) 

CFA-franc BCEAO (Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Guinea Bissau, Mali, Niger, Senegal, 

B XOF 

Togo) 

B XPF CFP-franc (Franska Polynesien, Nya Kaledonien, Wallis och Futuna) 

B YER jemenitisk rial 

B CSD serbisk dinar 

B ZAR sydafrikansk rand (Sydafrika, Lesotho, Namibia) 

B ZMK zambisk kwacha 

B ZWD zimbabwisk dollar 

* CFA = Communauté Financiere Africaine 

B UUU okända valutor 

B XXX övriga valutor exkl. euro och eurons nationella denomineringar 

B XXE övriga valutor inkl. euro och eurons nationella denomineringar 

B XXA övriga valutor vars nettoposition är kort 

B XXB övriga valutor vars nettoposition är lång 

B ZZZ valutor totalt exkl. euro och eurons nationella denomineringar 

B ZZE valutor totalt inkl. euro och eurons nationella denomineringar 

För grupper av B-klasser används dessutom följande gruppkoder: 

B-grupp 1= B001 Andra än EU-valutor 

B-grupp 2= B002 EU-valutor (BATS+BBEF+BDEM+BDKK+BEUR+BESP+BFIM 

+BFRF+BGBP+BGRD+BIEP+BITL+BLUF+BNLG+BPTE+BSEK) 

B-grupp 3= B003 Andra valutor än euro 

B-grupp 4= B004 Andra EU-valutor än euro (BDKK+BGBP+BSEK) 

Definitioner av kriterier: 

Kr05 Valutaspecificering av den viktigaste delen av verksamheten 

De utländska valutor som svarar för 90% av den totala verksamheten specificeras i rapporten. Resten av de utländska 

valutorna uppges som en klumpsumma i klass B XXX Övriga. 

Om ingen valutakod har fastställts för den valuta som avses här uppges ifrågavarande valuta i klass B XXX Övriga. 

Med total verksamhet avses summan av balansomslutningen och de poster utanför balansräkningen som påverkar 

9/90 

10.6.2000





ränterisken. 


9.1.2008 r 

1.1.2007 

1.1.2008- 


1.2.0.B 

Ovannämnda klasser används då poster specificeras enligt valuta, ett motvärde i rapporteringsvalutan beräknas för ett 

avtal som är bundet till en utländsk valutakurs eller då en post rapporteras i en utländsk valuta. 

Andra stycket har strukits. 

B XXX Övriga valutor exkl. euro och eurons nationella denomineringar 

Här ingår alla valutor som inte klassificerats separat. 

Innehållet i posten kan variera beroende på rapporten. 

B XXE Övriga valutor inkl. euro och eurons nationella denomineringar 

Här ingår alla valutor som inte klassificerats separat. 

Innehållet i posten kan variera beroende på rapporten. 

B ZZZ Valutor totalt exkl. euro och eurons nationella denomineringar 

Här redovisas summan av alla valutaposter exklusive poster i euro och eurons nationella 

denomineringar. 

B ZZE Valutor totalt inkl. euro och eurons nationella denomineringar 

Här redovisas summan av alla valutaposter inklusive poster i euro och eurons nationella 

denomineringar. 

10/90 

10.6.2000

C-klassificeringen 





C MATURITETER 

Kriterier: 


1.2.0.C 

C 00 => -3 mån. -3 mån. -1 mån.






C 06 > 5 år 

C 07 > 2 år 

C 08 > 1 år 

C 09 > 10 år 

C 15 > 5 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år över 15 år 

C 17 01 > 15 år 20 år 

C 18 

C 19 

C 20 "Evig"/fortlöpande 

C 99 Annan 


Kr01 Ursprunglig löptid (i datainsamlingen för ECB) 

9.1.2008 r 

1.1.1999 r 

1.1.2008 - 


1.2.0.C 

Ursprunglig löptid syftar på en fastställd termin för det finansiella instrumentet, varefter instrumentet inlöses 

(emitterade värdepapper) eller tidsbundna depositioner frigörs. I fråga om lån anger den ursprungliga maturiteten 

den löptid som ursprungligen avtalats i lånekontraktet. 

Depositioner som har en viss förfallodag och som samtidigt har en uppsägningstid klassificeras i datainsamlingen 

som tidsbundna depositioner enligt sin maturitet. Roll-overdepositioners ursprungliga maturitet är lika med den avtalade 

minimitiden för depositionen. Om t.ex. räntan på depositionen fastställs enligt depositionsperioden och perioden 

är 1 månad medan minimidepositionstiden har avtalats till två depositionsperioder är depositionens ursprungliga 

maturitet 2 månader. 

Maturiteten för lån som lyfts i flera delar (t.ex. lån för egnahemsbygge som lyfts i den takt som byggprojektet 

avancerar) bestäms enligt det första uttaget och förfallodagen. Maturiteten för lån som återbetalas i fasta månatliga 

poster (där en höjning av räntan förlänger löptiden) är den löptid som gäller då lånet lyfts. Checkkrediter 

redovisas alltid i klassen för de kortaste maturiteterna. 

En växels ursprungliga maturitet är växelns löptid. 

Kr02 Återstående löptid 

Kriteriet avser den återstående löptid enligt kontraktet som gäller vid rapporteringstillfället. Med återstående löptid 

beskrivs den förändring av depositions- eller lånekapitalet som grundar sig på amorteringsplaner eller 

depositionsavtal. 

Obs! Den periodiska justeringen av räntan i avtal som är bundna till t.ex. helibor påverkar inte den återstående 

12/90 1.1.2005






löptiden. 

9.1.2008 r 

1.1.1999 r 

1.1.2008 - 


1.2.0.C 

Tidsbundna krediter och depositioner klassificeras på basis av den återstående löptiden så att avtalade amorteringar 

på lån och uttag av depositioner rapporteras i respektive maturitetsklasser. 

Beroende på vilken typ av uppgifter som samlas in rapporteras krediter och depositioner som skall betalas på 

anfordran i den kortaste maturitetsklassen eller i den kortaste maturitetsklassens underklass C010102. Bl.a. förfallna, 

ännu icke uttagna tidsbundna depositioner hänförs till underklass C010102. På motsvarande sätt rapporteras i 

maturitetsklass C010101 de poster där den avtalade återstående löptiden är högst 1 dag. 

Fordringar och skulder med uppsägningsvillkor rapporteras i den maturitetsklass som motsvarar uppsägningstiden 

eller i en maturitetsklass före den som motsvarar den återstående löptiden. 

Den återstående löptiden i fråga om åtaganden utanför balansräkningen avser den återstående löptiden för det 

underliggande instrumentet, dvs. för det instrument som avtalet gäller, eller avtalets slutdag i framtiden 

(forward/forward-depositioner) sett från rapporteringstidpunkten, dock med beaktande av Kr05. 

Eviga lån på passiva sidan i balansräkningen hänförs i M- och R-rapporterna till kortare maturitetskategorier än 

över 5 år, om en välgrundad plan har gjorts upp för återbetalningen av lånet. 

Kr03 Närmaste räntejusteringstidpunkt 

För poster med fast ränta avses här samma sak som i Kr02, dvs. den återstående löptiden enligt kontraktet. 

Fordringar och skulder med rörlig ränta rapporteras i maturitetsklasser enligt den närmaste räntejusteringstidpunkten. 

Amorteringarna beaktas i lånebeloppet fram till räntejusteringstidpunkten. De avtalade månatliga 

amorteringarna av en kredit bunden exempelvis till 6 månaders helibor ingår enligt amorteringsplanen fram till 

den närmaste räntejusteringstidpunkten. I den maturitet som motsvarar den närmaste räntejusteringstidpunkten 

rapporteras det kapital som återstår vid den aktuella tidpunkten. Efter den första räntejusteringstidpunkten 

maturitetsklassificeras krediten inte längre enligt Kr03. 

Fordringar och skulder som skall betalas på anfordran rapporteras på samma sätt som i kriterium Kr02. Fordringar 

och skulder med uppsägningsvillkor uppges i den maturitetsklass som motsvarar uppsägningstiden eller närmast 

föregående räntejusteringstidpunkt. 

Kr04 Sannolik uppskattad löptid 

Posterna rapporteras enligt detta kriterium, om maturiteten avviker från den avtalsenliga maturiteten. 

Depositioner från allmänheten som skall betalas på anfordran rapporteras i den maturitetsklass som motsvarar 

den sannolika uppskattade löptiden. De uppskattade tidpunkterna för uttag uppges på basis av tidigare dokumenterat 

beteende. 

Aktier och andelar rapporteras enligt detta kriterium i den maturitetsklass som motsvarar den planerade 

placeringstiden. 

13/90 1.1.2005






Kr05 Kontraktets avvecklingsdag, dvs. kontraktets 

framtida valuteringsdag 

9.1.2008 r 

1.1.1999 r 

1.1.2008 - 


1.2.0.C 

Poster som redovisas enligt kontraktets framtida valuteringsdag rapporteras i den maturitetsklass som motsvarar 

tiden räknat från rapporteringstidpunkten fram till kontraktets valuteringsdag. 

Då poster rapporteras enligt detta kriterium beaktas begynnelsetidpunkten för kontraktet (t.ex. forward/forwarddepositioner) 

eller stängningsdagen för sådana kontrakt utanför balansräkningen där värdet av det underliggande 

instrumentet fastställs i framtiden. De poster utanför balansräkningen för vilka värdet på det underliggande 

instrumentet fastställs i framtiden (t.ex. ränteterminer) rapporteras enligt nedanstående schema: 

Det underliggande instrumentets löptid 

Begynnelsedag Förfallodag 

................................................................................................................................................................... 

Kontraktsdag Stängningsdag 

Kontraktets giltighetstid 

................................................................................................................................................................... Kr02 

........................................................................... Kr05 

Kontrakt utanför balansräkningen av denna typ rapporteras under kontraktets giltighetstid, inte längre efter 

kontraktets stängnings- eller förfallodag. 

Kr06 Kontraktets sannolika uppskattade framtida avvecklingsdag 

Detta kriterium avser den uppskattade avvecklingsdagen för amerikanska optioner. 

Kr07 Stockprincipen 

Detta kriterium gäller rapportering enligt stockprincipen. I detta fall rapporteras varje post över hela giltighetstiden. 

T.ex. ett 5 års lån uppges i gruppen 5 år och i alla kortare maturitetsklasser. Fordringar och skulder 

med rörlig ränta hänförs till den maturitetsklass som motsvarar den närmaste räntejusteringstidpunkten och 

till alla kortare maturitetsklasser. 

14/90 1.1.2005






Definitioner av klasser (gäller inte Kr01): 

C00 Förfallna; tiden från rapporteringstidpunkten bakåt 

9.1.2008 r 

1.1.1999 r 

Obetalda fordringar som förfallit till betalning rapporteras separat i en maturitetsklass som motsvarar den tid 

som förflutit sedan förfallodagen, så att poster som överskridit förfallodagen med mindre än 1 månad uppges 

som en separat grupp och poster som överskridit förfallodagen med minst en månad men högst tre månader 

som en separat grupp. Förfallna fordringar rapporteras i de negativa maturitetsklasserna. 

Som förfallna rapporteras endast de fordringsposter vilkas återbetalning är försenad med minst 

den tidsperiod som motsvarar den angivna maturitetsklassen. Hela kapitalet uppges inte som förfallet. 

Förfallna poster får inte rapporteras i maturitetsklasser enligt den återstående löptiden (Kr02) eller den 

närmaste räntejusteringstidpunkten (Kr03) om inget nytt avtal om betalning av posterna ingåtts, varvid 

posterna inte längre upptas som förfallna. 

Förfallna poster som överskridit förfallodagen med mer än 3 månader skall inte längre rapporteras som 

förfallna, utan hela krediten redovisas som oreglerad fordran. 

C 20 “Evig"/fortlöpande 

I den här klassen rapporteras fordrings- och skuldposter med evig löptid eller en löptid på mer än 50 år. 

C 99 Annan 

Klassen omfattar bl.a. poster som inte ger upphov till något kassaflöde i framtiden eller som uppskattas vara 

bestående. Till denna klass hänförs också oklara maturiteter. 

1.1.2008 - 


1.2.0.C 

15/90 1.1.2005






D1 Länder och stater 

Kriterier: 

I monetär Kr01 Kontraktspartens eller 

D1 - Numerisk Bokstavs- och finansi- garantiobjektets 

klasser kod koder ell statistik hemland 

2 3 EU MU Kr02 Långivarens hemland 

D 1 004 AF AFG Afghanistan Kr03 Borgensmannens hemland 

D 1 008 AL ALB Albanien Kr04 Huvudkontorets hemland 

D 1 010 AQ ATA Antarktis Kr05 Moderbankens hemland 

D 1 012 DZ DZA Algeriet Kr06 Filialens hemland 

D 1 016 AS ASM Amerikanska Samoa 

D 1 020 AD AND Andorra Kr07 Dotterbankens hemland 

D 1 024 AO AGO Angola 

D 1 028 AG ATG Antigua och Barbuda 

D 1 031 AZ AZE Azerbajdzjan Kr08 Kriteriet används för 

D 1 032 AR ARG Argentina icke landfördelade 

D 1 036 AU AUS Australien poster (används vid behov 

D 1 040 AT AUT EU MU Österrike som närmare definition av 

D 1 044 BS BHS Bahamas klass D1900XX) 

D 1 048 BH BHR Bahrain 

D 1 050 BD BGD Bangladesh 

D 1 051 AM ARM Armenien 

D 1 052 BB BRB Barbados 

D 1 056 BE BEL EU MU Belgien EU = räknas till EU-området 

D 1 060 BM BMU Bermuda MU= räknas till EMU-området 

D 1 064 BT BTN Bhutan 

D 1 068 BO BOL Bolivia 

D 1 070 BA BIH Bosnien-Hercegovina 

D 1 072 BW BWA Botswana 

D 1 074 BV BVT Bouvetön 

D 1 076 BR BRA Brasilien 

D 1 084 BZ BLZ Belize 

D 1 086 IO IOT Brittiska Indiska Oceanöarna 

D 1 090 SB SLB Salomonöarna 

D 1 092 VG VGB Brittiska Jungfruöarna 

D 1 096 BN BRN Brunei 

D 1 100 BG BGR EU Bulgarien 

D 1 104 MM MMR Burma/Myanmar 

D 1 108 BI BDI Burundi 

D 1 112 BY BLR Vitryssland 

D 1 116 KH KHM Kambodja 

D 1 120 CM CMR Kamerun 

D 1 124 CA CAN Kanada 

D 1 132 CV CPV Kap Verde 

D 1 136 KY CYM Kaymanöarna 

D 1 140 CF CAF Centralafrikanska Republiken 

D 1 144 LK LKA Sri Lanka 

D 1 148 TD TCD Tchad 

D 1 152 CL CHL Chile 

D 1 156 CN CHN Kina 

D 1 158 TW TWN Taiwan 

D 1 162 CX CXR Julön 

D 1 166 CC CCK Kokosöarna 

D 1 170 CO COL Colombia 

16/90 

9.1.2008 r 

1.4.2007 r 

1.1.2008- 


1.2.0.D 

D1 

1.1.2005





D 1 174 KM COM Komorerna 

D 1 175 YT MYT EU MU Mayotte 

D 1 178 CG COG Kongo 

D 1 180 CD COD Demokratiska Republiken Kongo 

D 1 184 CK COK Cooköarna 

D 1 188 CR CRI Costa Rica 

D 1 191 HR HRV Kroatien 

D 1 192 CU CUB Kuba 

D 1 196 CY CYP EU MU Cypern 

D 1 203 CZ CZE EU Tjeckien 

D 1 204 BJ BEN Benin 

D 1 208 DK DNK EU Danmark 

D 1 212 DM DMA Dominica 

D 1 214 DO DOM Dominikanska Republiken 

D 1 218 EC ECU Ecuador 

D 1 222 SV SLV El Salvador 

D 1 226 GQ GNQ Ekvatorialguinea 

D 1 231 ET ETH Etiopien 

D 1 232 ER ERI Eritrea 

D 1 233 EE EST EU Estland 

D 1 234 FO FRO Färöarna 

D 1 238 FK FLK Falklandsöarna 

D 1 239 GS SGS Sydgeorgia och Södra Sandwichöarna 

D 1 242 FJ FJI Fiji 

D 1 246 FI FIN EU MU Finland 

D 1 248 AX ALA EU MU Åland 

D 1 250 FR FRA EU MU Frankrike 

D 1 254 GF GUF EU MU Franska Guyana 

D 1 258 PF PYF Franska Polynesien 

D 1 260 TF ATF De franska territorierna i södra Indiska Oceanen 

D 1 262 DJ DJI Djiboti 

D 1 266 GA GAB Gabon 

D 1 268 GE GEO Georgien 

D 1 270 GM GMB Gambia 

D 1 275 PS PSE De palestinska områdena 

D 1 280 DE DEU EU MU Tyskland 

D 1 288 GH GHA Ghana 

D 1 292 GI GIB Gibraltar 

D 1 296 KI KIR Kiribati 

D 1 300 GR GRC EU MU Grekland 

D 1 304 GL GRL Grönland 

D 1 308 GD GRD Grenada 

D 1 312 GP GLP EU MU Guadelope 

D 1 316 GU GUM Guam 

D 1 320 GT GTM Guatemala 

D 1 324 GN GIN Guinea 

D 1 328 GY GUY Guyana 

D 1 332 HT HTI Haiti 

D 1 334 HM HMD Heardön och McDonaldön 

D 1 336 VA VAT Vatikanstaten 

D 1 340 HN HND Honduras 

D 1 344 HK HKG Hongkong 

D 1 348 HU HUN EU Ungern 

D 1 352 IS ISL Island 

D 1 356 IN IND Indien 

D 1 360 ID IDN Indonesien 

D 1 364 IR IRN Iran 

17/90 

9.1.2008 r 

1.4.2007 r 

1.1.2008- 


1.2.0.D 

D1 

1.1.2005





D 1 368 IQ IRQ Irak 

D 1 372 IE IRL EU MU Irland 

D 1 376 IL ISR Israel 

D 1 380 IT ITA EU MU Italien 

D 1 384 CI CIV Elfenbenskusten 

D 1 388 JM JAM Jamaica 

D 1 392 JP JPN Japan 

D 1 398 KZ KAZ Kazakstan 

D 1 400 JO JOR Jordanien 

D 1 404 KE KEN Kenya 

D 1 408 KP PRK Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea) 

D 1 410 KR KOR Frepubliken Korea (Sydkorea) 

D 1 414 KW KWT Kuwait 

D 1 417 KG KGZ Kirgizistan 

D 1 418 LA LAO Laos 

D 1 422 LB LBN Libanon 

D 1 426 LS LSO Lesotho 

D 1 428 LV LVA EU Lettland 

D 1 430 LR LBR Liberia 

D 1 434 LY LBY Libyen 

D 1 438 LI LIE Liechtenstein 

D 1 440 LT LTU EU Litauen 

D 1 442 LU LUX EU MU Luxemburg 

D 1 446 MO MAC Macao 

D 1 450 MG MDG Madagaskar 

D 1 454 MW MWI Malawi 

D 1 458 MY MYS Malaysien 

D 1 462 MV MDV Maldiverna 

D 1 466 ML MLI Mali 

D 1 470 MT MLT EU MU Malta 

D 1 474 MQ MTQ EU MU Martinique 

D 1 478 MR MRT Mauretanien 

D 1 480 MU MUS Mauritius 

D 1 484 MX MEX Mexiko 

D 1 492 MC MCO EU MU Monaco 

D 1 496 MN MNG Mongoliet 

D 1 498 MD MDA Moldavien 

D 1 499 ME MNE Montenegro 

D 1 500 MS MSR Montserrat 

D 1 504 MA MAR Marocko 

D 1 508 MZ MOZ Mocambique 

D 1 512 OM OMN Oman 

D 1 516 NA NAM Namibia 

D 1 520 NR NRU Nauru 

D 1 524 NP NPL Nepal 

D 1 528 NL NLD EU MU Nederländerna 

D 1 530 AN ANT Nederländska Västindien 

D 1 533 AW ABW Aruba 

D 1 540 NC NCL Nya Kaledonien 

D 1 548 VU VUT Vanuatu 

D 1 554 NZ NZL Nya Zeeland 

D 1 558 NI NIC Nicaragua 

D 1 562 NE NER Niger 

D 1 566 NG NGA Nigeria 

D 1 570 NU NIU Niue 

D 1 574 NF NFK Norfolkön 

D 1 578 NO NOR Norge 

18/90 

9.1.2008 r 

1.4.2007 r 

1.1.2008- 


1.2.0.D 

D1 

1.1.2005





D 1 580 MP MNP Norra Marianaöarna 

D 1 581 UM UMI Mindre Amerikanska Utliggande Öar 

D 1 583 FM FSM Mikronesien 

D 1 584 MH MHL Marshallöarna 

D 1 585 PW PLW Palau 

D 1 586 PK PAK Pakistan 

D 1 591 PA PAN Panama 

D 1 598 PG PNG Papua Nya Guinea 

D 1 600 PY PRY Paraguay 

D 1 604 PE PER Peru 

D 1 608 PH PHL Filippinerna 

D 1 612 PN PCN Pitcairn 

D 1 616 PL POL EU Polen 

D 1 620 PT PRT EU MU Portugal 

D 1 624 GW GNB Guinea-Bissau 

D 1 626 TL TLS Östra Timor 

D 1 630 PR PRI Puerto Rico 

D 1 634 QA QAT Qatar 

D 1 638 RE REU EU MU Reunion 

D 1 642 RO ROU EU Rumänien 

D 1 643 RU RUS Ryssland 

D 1 646 RW RWA Rwanda 

D 1 654 SH SHN St Helena 

D 1 659 KN KNA St Kitts och Nevis 

D 1 660 AI AIA Anguilla 

D 1 662 LC LCA St Lucia 

D 1 666 PM SPM EU MU St Pierre och Miquelon 

D 1 670 VC VCT St Vincent och Grenadinerna 

D 1 674 SM SMR San Marino 

D 1 678 ST STP Sao Tome och Principe 

D 1 682 SA SAU Saudiarabien 

D 1 686 SN SEN Senegal 

D 1 688 RS SRB Serbien 

D 1 690 SC SYC Seychellerna 

D 1 694 SL SLE Sierra Leone 

D 1 702 SG SGP Singapore 

D 1 703 SK SVK EU Slovakien 

D 1 704 VN VNM Vietnam 

D 1 705 SI SVN EU MU Slovenien 

D 1 706 SO SOM Somalien 

D 1 710 ZA ZAF Sydafrika 

D 1 716 ZW ZWE Zimbabwe 

D 1 724 ES ESP EU MU Spanien 

D 1 732 EH ESH Västsahara 

D 1 736 SD SDN Sudan 

D 1 740 SR SUR Surinam 

D 1 744 SJ SJM Svalbard och Jan Mayen 

D 1 748 SZ SWZ Swaziland 

D 1 752 SE SWE EU Sverige 

D 1 756 CH CHE Schweiz 

D 1 760 SY SYR Syrien 

D 1 762 TJ TJK Tadzjikistan 

D 1 764 TH THA Thailand 

D 1 768 TG TGO Togo 

D 1 772 TK TKL Tokelau 

D 1 776 TO TON Tonga 

D 1 780 TT TTO Trinidad och Tobago 

19/90 

9.1.2008 r 

1.4.2007 r 

1.1.2008- 


1.2.0.D 

D1 

1.1.2005





D 1 784 AE ARE Förenade Arabemiraten 

D 1 788 TN TUN Tunisien 

D 1 792 TR TUR Turkiet 

D 1 795 TM TKM Turkmenistan 

D 1 796 TC TCA Turks- och Caicosöarna 

D 1 798 TV TUV Tuvalu 

D 1 800 UG UGA Uganda 

D 1 804 UA UKR Ukraina 

D 1 807 MK MKD Makedonien 

D 1 818 EG EGY Egypten 

D 1 826 GB GBR EU Storbritannien (inkl. D1000/U1+GG+JE+IM) 

D 1 831 GG GGY Guernsey 

D 1 832 JE JEY Jersey 

D 1 833 IM IMN Isle of Man 

D 1 834 TZ TZA Tanzania 

D 1 840 US USA USA 

D 1 850 VI VIR Jungfruöarna 

D 1 854 BF BFA Burkina Faso 

D 1 858 UY URY Uruguay 

D 1 860 UZ UZB Uzbekistan 

D 1 862 VE VEN Venezuela 

D 1 876 WF WLF Wallis och Futunaöarna 

D 1 882 WS WSM Samoa 

D 1 887 YE Jem Yemen 

D 1 894 ZM ZMB Zambia 

D 1 999 UW UWW Okända länder 

D 1 900 XX XXX Icke landfördelade poster 

För grupper av D-klasser används dessutom följande gruppkoder: 

9.1.2008 r 

1.4.2007 r 

1.1.2008- 


1.2.0.D 

D1 

D-grupp 1= D001 EU-länder = (D1040AT+D1056BE+D1196CY+D1208DK+D1246FI+ 

D1248AX+D1250FR+D1280DE+D1300GR+D1372IE+D1380IT+D1442LU+ 

D1470MT+D1528NL+D1620PT+D1724ES+D1752SE+D1826GB+ 

D1100BG+D1642RO) 

D-grupp 2= D002 Andra än EU-länder (Andra än D001) 

D-grupp 3= D003 EMU-länder = (D1040AT+D1056BE+D1196CY+D1246FI+D1248AX+ 

D1250FR+D1280DE+D1300GR+D1372IE+D1380IT+D1442LU+ 

D1470MT+D1528NL+D1620PT+D1724ES+D1705SI) 

D-grupp 4= D004 EU-länder utanför EMU = 

(D1208DK+D1752SE+D1826GB+D1100BG+D1642RO) 

D-grupp 5= D005* Andra EMU-länder än Finland = (D003-D1246FI) 

D-grupp 6= D006 Andra än EMU-länder = (Andra än D003) 

D-grupp 7= D007 Samtliga länder totalt (exkl. Finland) 

D-grupp 8= D008 Samtliga länder totalt (inkl. Finland) 

20/90 

1.1.2005





Preciseringar av den länderklassificering som tillämpas i ECBS monetära och finansiella statistik: 

* Till gruppen "Andra EMU-länder än Finland" (D005) räknas i ECBS monetära och finansiella statistik 

inte bara de övriga EMU-länderna utan också Europeiska centralbanken (ECB). 

Till Frankrike (D1250FR) räknas i ECBs monetära och finansiella statistik inte bara moderlandet Frankrike 

utan också dess fyra transoceana departement (Guadalope, Martinique, Franska Guyana, Reunion), dess 

två lokalt förvaltade specialområden (Mayotte, St Pierre och Miquelon) och Monaco. 

Frankrikes transoceana territorier (Franska Polynesien, Nya Kaledonien, Franska Sydterritorierna, 

Wallis och Futunaöarna) inräknas däremot inte i Frankrikes monetära och finansiella statistik. 


Länder/stater: 

Ett land eller en stat identifieras på basis a v antingen en två- eller treställig bokstavskod (som i de flesta 

fall grundar sig på landets/statens engelskspråkiga namn) eller på en tresiffrig kod som FNs statistikbyrå 

tilldelat landet. Den tresiffriga koden baserar sig på den internationella standarden ISO 3166 (International 

Standard ISO 3166. Codes for the representation of names of countries.) 

21/90 

9.1.2008 r 

1.4.2007 r 

1.1.2008- 


1.2.0.D 

D1 

1.1.2005





Dessutom: 

Till Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) sänds ett sammandrag av de uppgifter om samtliga 

bankers länderrisker som meddelats Finlands Bank. Av nedanstående tabell framgår de landkoder som 

används av BIS för de länder och områden som saknas i landsklassificeringen. 

D 1 900 1Z 1ZZ West Indies UK 

D 1 900 1W 1WW British Overseas Territories 

D 1 900 PU PUU US Pacific Islands 

D 1 000 ES CANARY ISLANDS 

D 1 000 ES CEUTA 

D 1 000 ES MELILLA 

d 1 000 U1 UNITED KINGDOM (exkl. GG, JE, IM) 

D 1 000 US WAKE ISLANDS 

D 1 000 AN BONAIRE 

D 1 000 AN CURACAO 

D 1 000 AN SABA 

D 1 000 AN ST.EUSTATIUS 

D 1 000 AN ST.MAARTEN (SOUTH) 

D 1 000 PA PANAMA CANAL ZONE 

D 1 000 AU TERRITORY OF ASHMORE 

D 1 000 AU CARTIER ISLANDS 

D 1 000 AU TERRITORY OF CORAL SEA ISLANDS 

D 1 000 CY REPUBLIC OF CYPRUS 

D 1 000 CY TURKISH REPUBLIC OF NORTHERN CYPRUS 

D 1 000 NZ MINOR ISLANDS 

D 1 000 NZ ROSS DEPENDENCY 

D 1 000 PT MADEIRA 

D 1 000 SH ASCENSION 

D 1 000 SH TRISTAN DA CUNHA 

D 1 000 1W BRITISH ANTARCTIC TERRITORY 

D 1 000 1W CHAGOS 

D 1 000 PF CLIPPERTON 

D 1 000 PF GAMBIER 

D 1 000 PF MASQUESAS 

D 1 000 PF SOCIETY 

D 1 000 PF TUAMOTU ARCHIPELAGO 

D 1 000 PF TUBUAI 

D 1 000 IN SIKKIM 

D 1 000 IN GOA 

D 1 000 PU CAROLINES 

D 1 000 PU HOWLAND AND BAKER 

D 1 000 PU KINGMAN REEF 

D 1 000 PU MIDWAY ISLANDS 

22/90 

9.1.2008 r 

1.4.2007 r 

1.1.2008- 


1.2.0.D 

D1 

1.1.2005

D2- och D3-klassificeringen 







D3 Finland; landskap 



1.2.0.D 

D2, D3 

D 2 Finland, länen totalt Kriterier: 

D 2 01 Södra Finlands län Kr21 Objektets hemort 

D 2 02 Västra Finlands län Kr22 Kreditinstitutets 

D 2 03 Östra Finlands län hemort 

D 2 04 Uleåborgs län 

D 2 05 Lapplands län 

D 2 06 Åland 

D 2 99 Icke länsfördelade poster 

Ingen datainsamling enligt länsklassificeringen försiggår tillsvidare. 

D3 Finland; storområden och landskap (D3) 

1.1.2005 r 

1.1.1999 - 

D3-klasserna NUTS2 NUTS3 

D 3 Finland, storområdena (NUTS2) och landskapen (NUTS3), totalt 

D 3 01 Nyland 

D 3 01 01 Nyland 

D 3 01 20 Östnyland Kriterier: 

D 3 02 Södra Finland 

D 3 02 02 Egentliga Finland Kr21 Objektets hemort 

D 3 02 04 Satakunta Kr22 Kreditinstitutets hemort 

D 3 02 05 Egentliga Tavastland (namnändring enligt statsrådets beslut av den 1 mars 1998) 

D 3 02 06 Birkaland 

D 3 02 07 Päijänne-Tavastland 

D 3 02 08 Kymmenedalen 

D 3 02 09 Södra Karelen 

D 3 03 Östra Finland 

D 3 03 10 Södra Savolax 

D 3 03 11 Norra Savolax 

D 3 03 12 Norra Karelen 

D 3 03 18 Kajanaland 

D 3 04 Mellanfinland 

D 3 04 13 Mellersta Finland 

D 3 04 14 Södra Österbotten 

D 3 04 15 Österbotten (namnändring enligt statsrådets belslut av den 1 mars 1998) 

D 3 04 16 Mellersta Österbotten 

D 3 05 Norra Finland 

D 3 05 17 Norra Österbotten 

D 3 05 19 Lappland 

D 3 06 Åland 

D 3 06 21 Åland 

D 3 99 Icke storområdesfördelade poster 

D 3 99 99 Icke landskapsfördelade poster 

23/90 18.12.1998

D2- och D3-klassificeringen 






Län/landskap: 

1.1.2005 r 

1.1.1999 - 


1.2.0.D 

D2, D3 

Enligt statsrådets beslut minskades antalet län till sex den 1 september 1997. Enligt ett principbeslut som 

fattats av statsrådet har indelningen i landskapsförbund valts som utgångspunkt för regionindelningen av 

regionförvaltningsmyndigheterna. 

Regionklassificeringen NUTS är Europeiska gemenskapens officiella klassificering, enligt vilken all gemensam 

regionstatistik inom EU utarbetas. Beslutet om landskapsindelningen trädde i kraft den 1 september 1997 och 

ett kompletterande beslut den 1 mars 1998. 

Från Statistikcentralen kan separat beställas en kommunguide enligt storområde, landskap och kommun. 

Klasserna D299, D399 och D39999 får endast användas i undantagsfall enligt i förväg träffad överenskommelse. 


Kr21 Objektets hemort 

Objektets hemort avser i regel det län/landskap där objektet för en fordran eller skuld har sin hemort. Om 

objektets hemort och egentliga verksamhetsområde finns i skilda län/landskap, används koden för det län/landskap 

där den egentliga verksamheten bedrivs. Hushållen placeras alltid enligt hushållets hemort och inte t.ex. vid 

kreditgivning enligt det län/landskap där den köpta egendomen finns. 

Om objektet har egentlig verksamhet i flera län/landskap, skall området väljas på basis av vart den aktuella fordran 

eller skulden hör. Om inte fordran eller skulden klart hänför sig till något område, hänförs den till institutionens 

största verksamhetsområde. 

Om objektets verksamhetsområde eller hemort ändras skall fordran eller skulden i regel omklassificeras. 

Studielånen statistikförs enligt mantalsskrivningsorten och ändring av den behöver inte uppges under studieperioden. 

Kr22 Kreditinstitutets hemort 

Ett kreditinstituts intäkter, kostnader, fordringar, skulder och vissa andra uppgifter om verksamheten specificeras 

länsvis/landskapsvis enligt hemorterna för kreditinstitutets verksamhetsenheter. Med verksamhetsenhet avses här 

kontor/filial. 

24/90 18.12.1998





S SEKTORINDELNING 

Sektorindelningen är en grundläggande klassificering i Europeiska unionens nationalräkenskapssystem ENS 1995. Bestämmelserna 

om det harmoniserade räkenskapssystemet och detaljerna för dess införande ingår i en EG-förordning som är bindande för 

medlemsländerna (Rådets förordning (EG) nr 2223/96 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen). 

Den här sektorindelningen är en nationell implementering av ENS. Indelningen följer så konsekvent som möjligt den grundläggande 

strukturen och kodsystemet i ENS. De modifikationer som föranleds av nationella statistikbehov, inhemska ekonomiska särdrag och 

euroområdet har alla anpassats till den övergripande ENS-hierarkin. 

Den officiella sektorindelningen är indelad i två huvudgrupper - Finlands ekonomiska territorium och utlandet. Finlands ekonomiska 

territorium fördelas på undersektorer (S1). Utlandet omfattar utländska staters ekonomiska territorier, övernationella och internationella 

organisationer (S2). Utlandssektorn kan ytterligare indelas i huvudsektorer enligt S1 kompletterade med institutioner inom Europeiska 

unionen (S212) och internationella organisationer (S221). 

S1 Nationell sektorindelning 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

S 1 1 Icke-finansiella företag och bostadssamfund 

S 1 1 1 Icke-finansiella företag 

S 1 1 1 1 Offentligt ägda icke-finansiella företag 

S 1 1 1 1 1 Statliga företag 

S 1 1 1 1 2 Kommunala företag 

S 1 1 1 2 Privata icke-finansiella företag 

S 1 1 1 2 1 Nationella privata icke-finansiella företag 

S 1 1 1 2 1 1 Nationellt kontrollerade privata icke-finansiella företag 

S 1 1 1 2 1 2 Privata icke-finansiella företag med utländsk minoritet 

S 1 1 1 2 2 Utlandskontrollerade privata icke-finansiella företag 

S 1 1 2 Bostadssamfund 

S 1 1 2 1 Bostadsaktiebolag * 

S 1 1 2 2 Bostadsfastighetsbolag * 

S 1 1 2 9 

S 1 2 Finansiella företag och försäkringsföretag 

S 1 2 A Monetära finansinstitut (S121+S122) 

S 1 2 1 Centralbank (Finlands Bank) 

S 1 2 2 Övriga monetära finansinstitut 

S 1 2 2 A Kreditinstitut (S1221+S12231) * 

S 1 2 2 1 Depositionsbanker 

S 1 2 2 1 1 Nationella depositionsbanker * 

S 1 2 2 1 2 Utländska kreditinstituts filialer, som idkar 

depositionsbankverksamhet i Finland * 

S 1 2 2 2 Penningmarknadsfonder 

S 1 2 2 3 Övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering 

S 1 2 2 3 1 Övriga kreditinstitut som förmedlar finansiering * 

S 1 2 2 3 9 Övriga finansinstitut som förmedlar finansiering 

utom kreditinstitut * 

(S12239 klassen tom tills vidare) 

S 1 2 3 Övriga finansinstitut 

S 1 2 3 1 Placeringsfonder * 

S 1 2 3 3 Kapitalfonder * 

S 1 2 3 9 Övriga * 

S 1 2 4 Institut för finansierings- och försäkringsverksamhet 

S 1 2 5 Försäkringsföretag 

25/90 

1.1.2003





1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

S 1 3 Offentlig sektor 

S 1 3 1 1 Staten 

S 1 3 1 2 Delstatsförvaltning (inte i bruk i Finland) 

S 1 3 1 3 Lokalförvaltning 

S 1 3 1 3 1 Kommuner 

S 1 3 1 3 2 Samkommuner 

S 1 3 1 3 3 Ålands landskapsstyrelse 

S 1 3 1 4 Socialskyddsfonder 

S 1 3 1 4 1 Arbetspensionsanstalter 

S 1 3 1 4 9 Övriga socialskyddsfonder 

S 1 4 Hushåll 

S 1 4 1 Arbetsgivar- och andra näringsidkarhushåll 

S 1 4 1 1 Gårdsbrukarhushåll 

S 1 4 1 9 Övriga näringsidkarhushåll 

S 1 4 3 Anställda 

S 1 4 B Övriga hushåll (S1419+S144+S14C)* 

S 1 4 C Övriga hushåll (S144+S145)* 

S 1 4 4 Mottagare av kapitalinkomster och transfereringsinkomster 

S 1 4 5 Anstaltshushåll 

S 1 5 Hushållens icke-vinstsyftande organisatione 

S 1 5 1 Statskyrkor 

S 1 5 2 Övriga icke-vinstsyftande organisationer 

S 1 0 0 Alla inhemska sektorer totalt * 

S 1 1 X Icke finansiella företag och bostadssamfund utom de som identifierats i urvalet * 

S 1 X Inhemska sektorer utom de som identifierats i urvalet * 

* Denna gruppering ingår inte i den officiella sektorindelningen. 

S2 Utlandssektorn (och områdena) 

S 2 0 0 Utlandet 

S 2 1 Europeiska unionen 

S 2 1 1 Medlemsländerna i Europeiska unionen 

S 2 1 1 1 Medlemsländerna i EMU 

S 2 1 1 2 Övriga medlemsländer i Europeiska unionen 

S 2 1 2 Institutionerna inom Europeiska unionen 

S 2 2 Övriga länder och internationella organisationer 

S 2 2 1 Övriga länder 

S 2 2 2 Internationella organisationer 

S 2 X Utlandssektorn S2 utom de sektorer som identifierats i urvalet* 

* Denna gruppering ingår inte i den officiella sektorindelningen. 

S3 Utlandssektorn och undersektorerna 

S 3 0 0 Utlandet totalt (=S2) 

S 3 1 Icke-finansiella företag och bostadssamfund 

S 3 2 Finansiella företag och försäkringsföretag 

S 3 2 A Monetära finansinstitut (S321+S322) 

S 3 2 1 Centralbank 

S 3 2 1 1 ECB 

S 3 2 1 9 Övriga centralbanker 

S 3 2 2 Övriga monetära institut 

S 3 2 2 A Kreditinstitut (S3221+S3223(1)) 

S 3 2 2 1 Depositionsbanker 

S 3 2 2 2 Penningmarknadsfonder 

S 3 2 2 3 Övriga finansinstitut som förmedlar finansiering 

S 3 2 2 3 1 Övriga kreditinstitut som förmedlar finansiering 

S 3 2 2 3 9 Övriga finansinstitut som förmedlar finansiering 

utom kreditinstitut 

S 3 2 3 Övriga finansinstitut 

S 3 2 3 1 Placeringsfonder * 

S 3 2 3 3 Kapitalfonder * 

S 3 2 3 9 Övriga * 

26/90 

1.1.2003





S 3 2 4 Institut för finansierings- och försäkringsverksamhet 

S 3 2 5 Försäkringsföretag 

S 3 3 Offentlig sektor 

S 3 3 1 1 Staten 

S 3 3 1 2 Deltstatsförvaltning 

S 3 3 1 3 Lokalförvaltning 

S 3 3 1 4 Socialskyddsfonder 

S 3 4 Hushåll 

S 3 5 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

S 3 6 Institutionerna inom Europeiska unionen och internationlella 

organisationer 

S 3 6 1 Institutionerna inom Europeiska unionen (S212) 

S 3 6 2 Internationella organisationer (S222) 

S 3 6 2 1 Internationella banker (utvecklingsbanker o.d.) 

S 3 6 2 1 1 Nordiska Investeringsbanken (NIB) 

S 3 6 2 1 9 Övriga internationella banker 

S 3 6 2 9 Övriga internationella organisationer 

S 3 X Utlandssektorn S3 utom de sektorer som identifierats i urvalet * 

S 0 0 0 Alla sektorer totalt (S100+S2)* 

S 0 X Alla sektorer exkl. De som identifierats vid uttagningen * 

Kriterier: 

Kr01. Kreditinstitut som lyder under kassakravssystemet inom eurosystemet 

Kr02. Kreditinstitut som är befriat från vähimmäisvarantojärjestelmä inom eurosystemet 

Kr03. För andra än EU-länder bara centralbanker och kreditinstitut 

Kr04. "Home country definition". Institutionen skall i sitt hemland vara 

officiellt klassificerad i kategorin i fråga. 

Andra sektorer än de som identifierades i urvalet 

S0X Av alla sektorer (S1+S2) 

S1X Av de inhemska sektorerna (S1) 

S11X Av icke-finansiella företag och bostadssamfund (S11) 

S2X Av de utländska sektorerna (S2) 

S3X Av sektorn Utlandet (S3) 

Dessa klasser används i det fallet att man för granskningen kräver de mest typiska sektorerna bland de 

egentliga sektorerna, men ändå vill uppnå samma täckning som i sektorindelningen. 

För S-klassificeringsgrupperna används ytterligare följande gruppsignum 

(- tecknet avser att en enskild post skall dras av;) 

S-grupp 1= S001 = (S11+S1222+S12239+S123+S124+S125+S14+S15) 

S-grupp 2 S002= (S1313+S1314) 

S-grupp 3 = S003 = (S13+S15) 

S- grupp 4 = S004 = (S000 - S121- S1221 - S1311 - S13149 - S2) begreppet allmänheten i vid bemärkelse) 

S-grupp 7 = S010 = (S001 (S-grupp 1) +S002 (S-grupp2) 

S-grupp 8 = S020 = (S000-S12-S1311-S1314-S2) begreppet allmänheten i inskränkt bemärkelse 

S-grupp 9 = S030 = (S001 (S-grupp 1) + S002 (S-grupp 2) + S1223(1) 

27/90 

1.1.2003





S-grupp 10 = S201 = (S1221+S12231) 

S-grupp 11 = S202 = (S1222+S12239+S123+S124+S125) 

S-grupp 12 = S301 = (S13131+S13132) 

S-grupp 13 = S302 = (S13133+S13149) 

S-grupp 16= S006= (S11+S123+S124+S125+S14+S15) 

S-grupp 19= S009= (S11+S14+S15) 

S-grupp 20= S011= (S100 - S12A) 

S-grupp 22= S012= (S3312+S3313+S3314) 


S-grupp 24= S014= (S31+S34+S35) 

S-grupp 25= S015= (S300 - S32A) 

S-grupp 26= S016= (S1222 + S12239 + S122A,Kr02) 

S-grupp 27= S017= (S3222 + S32239 + S322A,Kr02) 

S-grupp 28= S018= (S3219 + S322A,Kr01) 

S-grupp 29= S019= (S123 + S124) 

S-grupp 30= S021= (S323 + S324) 

S-grupp 31= S022= (S14 + S15) 

S-grupp 32= S023= (S34 + S35) 

S-grupp 33= S024= (S33 + S36) 

S-grupp 34= S025= (S300 - S32A,Kr03 - S33 - S36) 

S-grupp 35= S026= (S300 - S32A,Kr03) 

S-grupp 36= S031= (S321 + S322A) 

S-grupp 37= S032= (S33+S361) 


S-grupp 39= S034= (S3222+S3231) 

S-grupp 40= S035= (S1221+S3221) 

S-grupp 41= S036= (S1311+S3311) 

S-grupp 42= S037= (S12-S1221)+(S32-S3221) 

S-grupp 43= S038= (S13-S1311)+(S33-S3311) 

S-grupp 44= S039= (S14+S34) 

28/90 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

1.1.2003





Definitioner: 

Indelningens karaktär 

Sektorindelningen är en grundläggande klassificering som tillämpas i ekonomi- och samhällsstatistik. 

Den används för att dela in beslutsfattande enheter i klasser med liknande verksamhet, finansieringssätt, 

ägartyp och juridisk form. De sektorer som bildas genom sektorindelningen är tillräckligt likartade i sitt 

ekonomiska beteende för att möjliggöra uppföljning och analys av samhällsekonomin. 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

Sektornivån utgör en viktig summanivå mellan de ekonomiska enheterna och den totala ekonomin vid 

beskrivningen av företagens, den offentliga sektorns och hushållens produktion, inkomstfördelning och 

kapitalbildning samt deras finansiella struktur och utveckling. Stabilitets- och tillväxtpakten rörande övervakningen 

av den ekonomiska och monetära unionen föreskriver också en noggrann tillämpning av sektorindelningen. 

En institutionell enhet är en grundläggande enhet för ekonomiskt beslutsfattande som har självständighet 

i beslutsfattandet i fråga om sina huvudsakliga funktioner och fullständig bokföring. Alternativt skulle det vara 

möjligt och meningsfullt för enheten att sammanställa en fullständig bokföring om så erfordrades (ENS 2.12.). 

En institutionell enhet har självständighet i beslutsfattandet om den i eget namn har: 

* rätt att äga varor och byta äganderätt genom transaktioner med andra enheter 

* förmåga att fatta ekonomiska beslut och bedriva ekonomisk verksamhet för vilken den är direkt 

ansvarig och redovisningsskyldig 

* möjlighet att ådra sig skulder, att åta sig andra förpliktelser eller att ingå avtal 

S 11 Icke-finansiella företag och bostadssamfund 

S 111 Icke-finansiella företag 

Företagssektorn omfattar inhemska ekonomiska enheter som är marknadsproducenter och som främst 

ägnar sig åt produktion av varor och icke-finansiella tjänster. 

Företag är juridiskt självständiga sammanslutningar eller liknande enheter vars verksamhet kan särskiljas 

från ägarnas ekonomi, t.ex. utländska företags filialer och andra konstruerade inhemska enheter. 

Till klassen hör självständiga affärs- och näringsidkare med relativt omfattande och företagsliknande 

verksamhet. 

Ett företag eller en företagsliknande enhet tillämpar dubbel bokföring. Kriteriet på företagsmässighet 

tillämpas i praktiken så att en affärs- eller näringsidkare, oberoende av bokföringssätt och med undantag 

för gårdsbrukare, som utöver företagaren i genomsnitt sysselsätter minst två personer, räknas till klassen 

privata icke-finansiella företag. Också ovannämnda affärsidkares dödsbon förs till privata icke-finansiella 

företag. 

29/90 

1.1.2003





1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

Icke-vinstsyftande organisationer och intresseorganisationer som betjänar företag och hushållens företagsverksamhet 

och vars verksamhet huvudsakligen finansieras och kontrolleras av organisationerna i fråga förs till sektor S1112. 

Organisationer av den här typen är bl.a. arbetsgivarorganisationer, försäljningsfrämjande föreningar osv. 

Offentligt ägda icke-finansiella företag (S1111) är företag (exkl. finansinstitut) och kvasibolag som kontrolleras 

av offentliga sektorns enheter. I offentligt kontrollerade icke-finansiella företag ägs minst 50 procent av aktieeller 

andelskapitalet endera direkt eller indirekt av offentliga enheter och dessa har rätt att bestämma den 

allmänna inriktningen för företagen och att utse deras ledning. Offentliga kvasibolag är sådana kvasibolag, 

t.ex. offentliga affärsverk, som ägs direkt av offentliga enheter. 

S 112 Bostadssamfund 

Denna sektor inkluderar alla enheter för boende av sammanslutningstyp: bostadsaktiebolag, bostadsandelslag, 

bostadsfastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och övriga bostadsammanslutningar. 

S 12 Finansiella företag och försäkringsföretag 

Inhemska ekonomiska enheter som främst ägnar sig åt finansieringsförmedling och/eller åt finansiell serviceverksamhet. 

Enheter som primärt bedriver försäkringsrörelse hänförs till denna klass, frånsett arbetspensionsanstalterna, som räknas 

till den offentliga sektorn. 

Sektorn omfattar också holdingbolag som endast kontrollerar och leder en grupp dotterföretag som främst ägnar sig 

åt finansieringsförmedling och/eller finansiell serviceverksamhet (S123). 

Till sektor 12 hör också intresseorganisationer som betraktas som enheter med oberoende laglig status och som 

betjänar finansiella företag och försäkringsföretag, men som inte förmedlar finansiering (S124). 

Sektorn inkluderar inte investeringsbolag som ägnar sig åt att äga och förmedla fastigheter. De räknas till klassen 

S111 Icke-finansiella företag. 

S 12A Monetära finansinstitut 

Denna sektor omfattar de monetära finansinstitut som definierats av Europeiska Centralbanken (S121, S122). 

S 121 Finlands Bank 

S 122 Övriga monetära finansinstitut 

Denna undersektor består av alla finansiella företag och kvasibolag (utom centralbanken), som främst ägnar sig åt 

finansförmedling och vars verksamhet är att ta emot inlåning och/eller nära substitut till inlåning och att i egen 

räkning ställa ut lån och/eller investera i värdepappar. 

S 1221 Depositionsbanker 

Till denna undersektor räknas alla depositionsbanker som verkar i Finland, inklusive utländska kreditinstituts filialer 

som bedriver bankverksamhet i Finland. 

S 1222 Penningmarknadsfonder 

Finansmarknadsfonder är placeringsfonder som investerar sina medel i kortfristiga instrument, i regel sådana som går 

att sälja på andrahandsmarknader och som har en återstående löptid på högst ett år. Ofta är placeringen inte 

tidsbunden utan kan vid behov helt eller delvis omplaceras i kontanter. 

S 1223 Övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering 

Till denna klass hör övriga finansiella företag som är underkastade finansiell inspektion och som av Europeiska 

Centralbanken definierats som monetära finansinstitut utom banker (S1221) och finansmarknadsfonder (S1222). 

De monetära finansinstituten i denna klass är sådana som bedriver bl.a. finansbolagsverksamhet, 

hypoteksbanksverksamhet och kreditkortsbolagsverksamhet. Hit räknas även utländska kreditinstituts filialer 

som bedriver motsvarande verksamhet i Finland. 

S 12231 Övriga monetära kreditinstitut som förmedlar finansiering 

Övriga kreditinstitut som lyder under kreditinstitutslagen än banker. 

30/90 

1.1.2003





S 12239 Övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering utom kreditinstitu 

Övriga institutioner som Europeiska Centralbanken definierat som monetära finansinstitut utom S121, S1221, 

S1222 och S12231. 

S 123 Övriga finansinstitut 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

Klassen består av finansiella företag som i regel förmedlar finansiering genom skuldsättning på annat sätt än genom att ta 

emot inlåning och/eller nära substitut till inlåning. Enheter som hör till denna klass kan ägna sig åt samma slag av 

finansieringsförmedling som enheter i klassen S1223. 

Hit hör ägen holdingbolag som inte själva är finansiella företag, men som kontrollerar och/eller leder en grupp av dotterbolag som 

producerar tjänster för finansieringsförmedling. 

Sektorn omfattar också placeringsfonder (utom de som hör till sektor S1222), personalfonder, pantlåneinrättningar m.m. 

S 124 Institut för finansierings- och försäkringsverksamhet 

Denna sektor består av alla finansiella företag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell serviceverksamhet, dvs. aktiviteter 

som nära ansluter sig till finansieringsförmedling utan att i sig själva vara finansieringsförmedling. Företagen skuldsätter sig inte 

i egen räkning för att skaffa sig finansieringsmedel för förmedling. 

Till sådana företag räknas bl.a. värdepappersmäklare, marknadsplatser för värdepapper (t.ex. aktiebörser, företag som bedömer 

kredituppgifter och kreditvärdighet, företag som handhar derivat samt försäkringsmäklare. Klassen omfattar ävan bl.a. fondbolag 

samt organisationer som betjänar finans- och försäkringsförmedling. 

S 125 Försäkringsföretag 

Till denna klass hör företag som främst ägnar sig åt finansförmedling i anslutning till spridning av risker: person- och skadeförsäkringsbolag, 

försäkringsföreningar och bolag erbjuder frivillig individuell pensionsförsäkring. 

Till denna klass hör inte pensionsförsäkringsbolag som handhar lagstadgat eller därmed likställt pensionsskydd (APL), 

pensionsstiftelser, pensionskassor och offentliga inrättningar. Dessa hör till klassen S1314. 

S 13 Offentlig sektor 

Klassen omfattar alla ekonomiska enheter som producerar offentlig förvaltning i Finland: statlig och kommunal förvaltning, 

samkommunal förvaltning, Ålands landskapsstyrelse och socialskyddsfonderna. 

Även sådana ideella organisationer och intresseorganisationer som betjänar den offentliga sektorn hör till denna klass. 

Hit hör inte sådana enheter (t.ex. affärsverk) osm producerar varor och tjänster på marknadsmässig villkor, vare sig de är 

enheter utanför det offentligas budget eller omfattas av den offentliga budgetekonomin. 

S 1311 Staten 

Ekonomiska enheter som omfattas av statens budgetekonomi: ministerierna samt statens ämbetsverk och inrättningar. 

Hit hör även andra fonder utanför statsbudgeten är de som främst bedriver affärsverksamhet. 

Enheter som omfattas av statens budgetekonomi eller enheter utanför statsbudgeten som främst bedriver affärsverksamhet 

och statens affärsverk hör till klassen S11111. 

31/90 

1.1.2003





S 1313 Lokalförvaltning 

S 13131 Kommuner 

Ekonomiska enheter som omfattas av kommunernas budgetekonomi: kommunala ämbetsverk och inrättningar. 

Hit hör inte enheter som omfattas av budgetekonomin och som färmst bedriver affärsverksamhet och inte heller 

kommunala affärsverk. De hör till klassen S11112. 

S 13132 Samkommuner 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

Ekonomiska enheter som omfattas av samkommunernas budgetekonomi. I klassen samkommuner klassificeras även 

sådana kommunala sammanslutningar som är ideella organisationer och intresseorganisationer som betjänar 

flera kommuner, såsom kommunernas centralorganisationer och huvudstadsregionens samarbetsdelegation (SAD). 

Affärsverkssamkommuner hör till klassen S11112. 

S 13133 Ålands landskapsstyrelse 

Ekonomiska enheter som omfattas av landskapet Ålands budgetekonomi: landskapets ämbetsverk och inrättningar. 

Hit hör inte affärsverk, även om de omfattas av landskapets budgetekonomi. De klassificeras i klassen S11112. 

S 1314 Socialskyddsfonder 

Enheter som förverkligar den sociala trygghet som huvudsakligen regleras av det offentliga. 

S 13141 Arbetspensionsanstalter 

Denna klass inkluderar sådana pensionsförsäkringsbolag, pensionsstiftelser och pensionskassor samt offentliga 

inrättningar (t.ex. Kommunernas pensionsförsäkring) som handhar lagstadgad arbetspensionsförsäkring och 

kompletterande tilläggspensionssystem. 

S 13149 Övriga socialskyddsfonder 

Övriga enheter som förverkligar den sociala trygghet som hör till det offentligas uppgifter, t.ex. Folkpensionsanstalten 

och enheter som handhar arbetslöshetspensionssystemet. 

Klassen omfattar också sjuk-, begravnings- och avgångsbidragskassor. 

S 14 Hushåll 

Alla inhemska hushåll och hushållens företagsverksamhet om den inte kan särskiljas från hushållets verksamhet och 

föras till företagssektorn. 

Hushåll klassificeras i undersektorer efter hela hushållets största inkomstslag. 

I brist på sådan uppgift kan man som klassificeringskriterium använda referenspersonens inkomster eller den persons 

inkomster som har definierats som referensperson. 

S 141 Arbetsgivar- och andra näringsidkarhushål 

Denna sektor består av näringsidkar-, yrkesutövar och gårdsbrukarhushåll, för vilka inkomsterna av produktionen av 

marknadsvaror och tjänster är den viktigaste inkomstkällan. 

Alla näringsidkarhushåll tillämpar enkel bokföring. 

När ett hushålls företagsverksamhet är betydande till sin omfattning och kan avskiljas till en självständig enhet, 

klassificeras den i företagassektorn. I sådan verksamhet används vanligen dubbel bokföring. Man har emellertid 

kommit överens om att, oberoende av bokföringssätt, i praktiken tillämpa kriteriet att en affärsidkare eller yrkesutövare 

som i genomsnitt sysselsätter mindre än två personer (företagaren inbegripen) räknas till hushållssektorn. 

S 1411 Gårdsbrukarhushåll 

Hit räknas alla gårdsbruk, oberoende av antalet anställda, där gårdsbruksidkaren är en fysisk person och inte 

en sammanslutning. 

S 1419 Övriga näringsidkarhushåll 

32/90 

1.1.2003





1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

Denna klass omfattar hushåll med näringsidkare som bedriver annan verksamhet än gårdsbruk och som inte 

räknas som företag, på grund av att de inte uppfyller kriterierna för verksamhetens omfattning eller företagsmässighet. 

S 143 Anställda 

I denna undersektor klassificeras hushåll vars mest betydande inkomstkälla utgörs av löneinkomster. 

S 14C Övriga hushåll 

S 15 Hushållens icke-vinstsyftande organisatione 

Organisationer med oberoende laglig status, som främst tillhandahåller hushåll tjänster till priser som understiger 

produktionskostnaderna. Vanligen kontrollerar hushållen organisationernas verksamhet och finansierar den genom 

medlemsavgifter och understöd. 

Till denna klass hör också privata inrättningar utan vinstsyfte, som delvis eller helt finansieras av staten 

(t.ex. privata läroanstalter och socialvårdsinrättningar). 

Hit hör inte icke-vinstsyftande organisationer och intresseorganisationer som betjänar icke-finansiella företag, 

finansiella företag eller offentlig sektor. De räknas till huvudsektorerna S11, S12 eller S13 beroende på vilken sektors 

enheter de betjänar. Icke-vinstsyftande organisationer och intresseorganisationer som betjänar hushållens företagsverksamhet 

(t.ex. organisationer för främjande av jordbruket) hör emellertid till företagssektorn. 

S 151 Statskyrkor 

Evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet. Andra religiösa samfund hör till klassen S152. 

S 152 Övriga icke-vinstsyftande 

Hit hör t.ex. föreningar, stiftelser, fonder, partier, arbetstagarorganisationer och andra religiösa samfund, som 

tillhandahåller hälso-, utbildnings- eller socialtjänster. 

S 2 Utlandet 

Utlandet omfattar alla institutionella enheter som räknas till ett utländskt ekonomiskt territorium och som har 

transaktioner, fordringar, skulder eller ägande i eller med sektorer inom Finlands ekonomiska territorium. 

Till utländska enheter hör också inhemska icke-finansiella företags dotterbolag och filialer i utlandet samt 

övriga konstruerade utländska enheter med anknytning till byggande eller ägande av mark eller fastigheter. 

Till utländska ekonomiska enheter som är belägna i Finland hör utländska ambassader och konsulat samt 

internationella organisationers enheter. 

Verksamhetsenheter i Finland som direkt ägs av utländska ekonomiska enheter behandlas i likhet med 

inhemska enheter som icke-finansiella företag, finansiella företag osv. 

På sektorn Utlandet tillämpas inte bara den presenterade indelningen i S2-undersektorerna utan vid behov 

också en indelning i S3-sektorer. 

33/90 

1.1.2003





Tolknings- och tillämpningsanvisningar för gränsdragning mellan 

Finland/Utlandet i sektorindelningen 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

Finland/Utlandet i sektorindelningen och valutainlänning/valutautlänning i rapporten om finansinstitutets fordringar och 

skulder för betalningsbalansen (FFS) baserar sig på samma grundläggande tankegång. Utgångspunkten är den 

ifrågavarande enhetens placering. Ur vilken synvinkel placeringen skall ses tycks ha vållat problem. Nedan några 

exempel: 

Institutioner 

* Kreditinstitutets moderbolag finns i Finland och dess utländska filial har fordringar på moderbolaget: 

Moderbolaget har då utländska skulder och den utländska filialen har finländska fordringar. 

* Moderbolaget finns i Finland och dess två utländska filialer har fordringar sinsemellan: 

Den ena filialen har utländska fordringar och den andra utländska skulder. 

* Utgångspunkten är två finländska banker vars moderbolag finns i Finland. Bankernas utländska filialer har 

inbördes affärsverksamhet/fordringar och skulder: 

Också här är det fråga om utländska fordringar och utländska skulder. 

Detta trots att 

de båda finländska bankerna som institutioner (inkl. sina utländska filialer) givetvis anses vara belägna i Finland. 

Placeringen fastställs emellertid enligt den aktuella ekonomiska verksamheten och i relation till moderbolaget 

äger verksamheten rum i utlandet. 

* En finländsk banks kontor i utlandet har fordringar på en utländsk dotterbank: 

Även här är det fråga om en utländsk transaktion. 

* En finländsk bank har fordringar på en utländsk banks filial i Finland: 

Placeringen är avgörande och transaktionerna är därför finländska. 

Kunder 

* Ett kontor i Finland har fordringar på ett utländskt eller finländskt företag (en filial) i utlandet: 

Fordran är utländsk. 

* En finländsk banks kontor i utlandet har fordringar på ett (finländskt eller utländskt) företag i utlande 

Fordran är utländsk. 

* Ett kontor i Finland har fordringar på ett utländskt företags filial i Finland: 

Fordran är finländsk. 

* En finländsk banks filial i utlandet beviljar ett finländskt företag i Finland kredit (t.ex. i samband med en 

export-/importaffär): 

Fordran är bankens finländska fordran (och företagets utländska skuld). Företaget har inte något 

verksamhetsställe i utlandet som används för ekonomisk verksamhet. 

Tillgångar/skulder 

* I regel kan fordringar och skulder klassificeras enligt ovannämnda exempel. Dock kan t.ex. ett masskuldebrev 

som emitterats av ett kreditinstitut inte klassificeras som finländskt eller utländskt beroende på i vems portfölj 

skuldebrevet för tillfället finns. I detta fall används därför emitteringsorten som utgångspunkt. Detta är emellertid 

inte heller helt entydigt, eftersom ett lån kan ha flera emitteringsorter eller emissionen kan ges i uppdrag till en 

annan part. 

* På motsvarande sätt kan intäkts- och kostnadsposter mm. betraktas som finländska eller utländska beroende på 

hur kapitalet klassificerats. 

34/90 

1.1.2003





Beskickningar, internationella organisationer etc 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0. S (F) 

* Beskickningar som är “belägna” i Finland är utländska enheter. På motsvarande sätt är finländska beskickningar 

utomlands inhemska enheter. Beskickningens område betraktas ju som ifrågavarande lands “territorium”, där 

bl.a. det aktuella landets lagstiftning råder. 

* Internationella organisationer klassificeras som utländska i alla länder. Sådana är t.ex. IMF, Nordiska 

Investeringsbanken och Widerinstitutet i Finland. 

Anvisningar om sektorindelningen ingår också i handbok nr 5, "Sektorindelning 2000", som fastställts av 

Statistikcentralen och samt i "Indelningar och anvisningar för kreditstatistiken". 

35/90 

1.1.2003

G-klassificeringen 

VIRATI Ändring 




G NÄRINGSGRENAR 

1.1.2003 r 

18.12.1998 

1.1.2003 


1.2.0.G 

G 1 10 A Jordbruk, jakt och skogsbruk 

G 1 30 B Fiske 

G 2 00 C Gruvdrift och utvinning av mineral (Utvinning av mineral) 

G 2 01 10 Utvinning av energimineral 

G 2 02 11 Utvinning av råpetroleum och naturgas samt service i anslutning härtill 

G 2 03 12 Utvinning av uran- och toriummalm 

G 2 05 13 Utvinning av metallmalmer 

G 2 06 14 Annan mineralutvinning 

G 3 00 D Tillverkning 

G 3 10 15-16 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning 

G 3 11 15 Livsmedels- och dryckesvaruframställning 

G 3 12 16 Tobaksvarutillverkning 

G 3 20 17-19 Textilvarutillverkning, tillverkning av kläder, läderberedning, tillverkning av lädervaror 

G 3 30 20 Sågvirkes- och trävarutillverkning (Trävarutillverkning) 

G 3 40 21 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning 

G 3 41 22 Förlagsverksamhet; grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 

G 3 50 23-25 Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter, kärnbränsle 

kemikalier, kemiska produkter, konstfiber, gummi- och plastvaror 

G 3 51 23 Tillverkning av koks, oljeprodukter och kärnbränsle 

G 3 52 24 Tillverkning av kemikalier, kemiska produkter och konstfiber 

G 3 53 25 Tillverkning av gummi- och plastvaror 

G 3 60 26 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter 

G 3 70 27-28 Metallframställning och metallvarutillverkning (utom maskiner och apparater) 

G 3 71 27 Metallframställning 

G 3 72 28 Tillverkning av metallvaror exklusive maskiner och apparater 

G 3 80 29-35 Tillverkning av maskiner och utrustning, el- och optikprodukter, 

teleprodukter, medicinska och optiska instrument och ur samt 

transportmedel 

G 3 81 29 Tillverkning av maskiner och utrustning 

G 3 82 30 Tillverkning av elektronik och elprodukter 

G 3 83 31 Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar 

G 3 84 32 Tillverkning av teleprodukter 

G 3 85 33 Tillverkning av precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur 

G 3 86 34 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 

G 3 87 35 Tillverkning av andra transportmedel 

G 3 90 36-37 Övrig tillverkning, återvinning 

G 4 00 E El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 

G 4 01 40 El-, gas- och värmeförsörjning 

G 4 02 41 Vattenförsörjning 

G 5 00 F Byggverksamhet 

G 6 00 G Partihandel och detaljhandel; reparation av motorfordon, hushållsartiklar 

och personliga artiklar 

G 6 30 H Hotell- och restaurangverksamhet 

G 7 00 I Transport, magasinering och kommunikation 

G 7 01 60 Landtransport; transport i rörsystem 

G 7 02 61 Sjötransport 

G 7 03 62 Lufttransport 

G 7 04 63 Stödtjänster till transport; resebyråverksamhet 

G 7 05 641 Postbefordran 

G 7 06 642 Telekommunikation 

36/90 1.1.2003






1.1.2003 r 

18.12.1998 

1.1.2003 


1.2.0.G 

G 19 65 J Finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet Z) 

G 8 00 K Fastighets-, uthyrnings- och forskningsverksamhet, företagstjänster 

G 8 01 701 Fastighetsverksamhet 

G 8 02 702 Uthyrning och förvaltning av egna bostäder och fastigheter 

G 8 15 72 Databehandlingstjänster 

G 8 99 Övrigt i klass K 

G 19 75 L Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Z) 

G 9 30 M Utbildning 

G 9 31 N Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 

G 9 00 O Andra samhälleliga och personliga tjänster 

G 9 01 921 Film- och videoverksamhet 

G 9 02 922 Radio- och TV-programverksamhet 

G 9 03 924 Nyhetsservice 

G 9 99 Övrigt i klass O 

G 19 95 P Förvärvsarbete i hushåll Z) 

G 19 97 Q Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar Z) 

G 0 01 X Näringsgrenen okänd 

G 0 00 Närings- och företagsverksamhetens näringsgrenar totalt ; * 

de klasser som utmärkts med Z) ingår ej 

G X 00 Andra näringsgrenar inom närings- och företagsverksamheten än de 

som identifierats i samplingen * 

G 0 99 Alla näringsgrenar totalt (inkl. G19) * 

G X 99 Andra näringsgrenar än de som identifierats i samplingen * 

* Obs! Den officiella näringsgrensindelningen känner inte till denna klassificering 

För grupper av G-klasser används dessutom följande gruppkoder: 

G-grupp 1= G699 = G600+G630 

G-grupp 2= G20A= G201+G202 

G-grupp 3= G30X = G300-G340-G311-G38A-G37A 

G-grupp 4= G37A= G370+G381 

G-grupp 5= G38A= G386+G387 

G-grupp 6= G38B= G382+G384 

G-grupp 7= G70X = G700-G701-G702-G703 

G-grupp 8= G80A= G801+G802 

G-grupp 9= G80B= G386+G387 

G-grupp 10= G80C= G370+G381 

G-grupp 11= G90A= G901+G902+G903 

G-grupp 12= G99A= G201+G202+G351+G401 

G-grupp 13= G99B= G341+G901+G902+G903 

37/90 1.1.2003







1.1.2003 r 

18.12.1998 

1.1.2003 


1.2.0.G 

Med hjälp av näringsgrensindelningen klassificeras aktiviteter av liknande slag i grupper. Finlands nationella näringsgrensindelning 

är baserad på EG:s standard för näringsgrensindelning (NACE Rev. 1). Varje enhet förs till någon näringsgren 

på basis av sin huvudsakliga verksamhet. Om enheten idkar verksamhet av flera olika slag måste verksamheternas inbördes 

förhållande vägas med hjälp av förädlingsvärdet. Ofta måste man tillgripa indikatorer om man inte känner till förädlingsvärdet. 

Sådana är lönerna, antalet anställda, produktionens bruttovärde, omsättningen osv. I mån av möjlighet skall man använda 

flera indikatorer som kompletterar varandra. 

Näringsgrensindelningen klassificerar uttryckligen produktionsverksamhet och aktiviteter i Finland. Näringsgrensindelningen 

är därför inte lika täckande som sektorindelningen. I sektorindelningens klass S2/S3 Utlandet ingår alla utländska beslutsfattande 

enheter som de ekonomiska aktiviteterna berör. Av sektorn Utlandet täcker näringsgrensindelningen endast 

internationella organisationer och beskickningar i Finland samt utlandsägda företag och finansiella institut i Finland som 

klassificerats enligt sin verksamhet. 

Anvisningar om näringsgrensindelningen ingår dessutom i TOL2002 som fastställts av Statistikcentralen och i Statistik- 

centralens "Indelningar och anvisningar för kreditstatistiken". 

G 001 Näringsgren okänd 

Klassen omfattar enheter för vilka man inte kunnat fastställa näringsgrenen t.ex. på grund av att enheten är ett mångbransch- 

företag. Också enheter med en så nyregistrerad verksamhet att näringsgrenen ännu inte exakt identifierats inordnas i denna 

klass. Även “ospecificerade” hänförs till denna klass. Se definitionen för G000. 

G 000 Närings- och företagsverksamhetens näringsgrenar totalt 

Denna klass för summan av näringsgrenarna motsvarar huvudsakligen innehållet i sektorindelningskoderna S1111, S1112, 

S1411 och S1419 (företag och näringsidkares hushåll). Om summan av ovannämnda sektorklasser är större än summan av 

näringsgrenarna som definierats höra till klass G000 är skillnaden “ospecificerad” och uppges i klass G001. Det kan vara 

fråga om t.ex. Institutioner som ingår i sektorn Företag, men som idkar finansieringsverksamhet eller tillhandahåller tjänster 

för sådan. Skillnaden skall emellertid förklaras. 

G X00 Andra näringsgrenar inom närings- och företagsverksamheten än de som identifierats 

i samplingen 

Klassen används ifall man separat väljer de mest typiska av de egentliga näringsgrenarna inom närings- och företagsverksamheten, 

men trots det vill att granskningen skall täcka HELA företagsverksamheten. 

G X99 Andra näringsgrenar än de som identifierats i samplingen 

Klassen används ifall man väljer de mest typiska av de egentliga näringsgrenarna för granskning, men trots det vill att 

granskningen skall täcka HELA näringsgrensindelningen. 

38/90 1.1.2003

H-klassificeringen 





H SÄKERHETER 

H 01 Garanti 

H 01 01 Garanti från offentligt samfund 

H 01 02 Bankgaranti 

H 01 03 Personborgen 

H 01 09 Annan garanti 

H 02 Inteckning 

H 02 01 Fastighetsinteckning 

H 02 02 Företagsinteckning 

H 02 03 Bil- eller fartygsinteckning 

H 02 09 

H 03 Depositionsbevis 

H 04 Bostadsaktier och bostadsandelar 

H 05 Övriga värdepapper 

H 06 Kreditförsäkring 

H 07 Annan pant 

H 08 Annan säkerhet 

H 09 Utan säkerhet 

H 09 01 Säkerhetsunderskott 

H 09 02 Utan säkerhet 

H 19 Ospecificerade säkerheter 

H 99 Odefinierade fordringar 


I klasserna H01..H08 anges den del av det totala beloppet fordringar på en och samma kund som till fullo 

täcks av värdet på ifrågavarande säkerhet. Om en kund har ställt flera säkerheter, skall det rapporterande 

kreditinstitutet hänföra säkerheterna till det totala beloppet av kundens fordringar i den ordning 

kreditinstitutet vid behov kommer att realisera säkerheterna. 

Som en säkerhets värde betraktas det belopp som man uppskattar få för säkerheten om den realiserades 

vid rapporteringsögonblicket, oberoende av hur säkerheten har värderats vid tillämpningen av de principer 

om bokföring av kreditförluster som ingår i Finansinspektionens föreskrifter om kreditinstitutens bokslut. 

Uppdatering av säkerhetsvärden 


1.2.0.H 

Värdet på säkerheterna skall uppdateras regelbundet så länge kreditförhållandena är i kraft och mellanrummet 

mellan uppdateringarna skall inte vara längre än tre år. Säkerheter som gäller sådana kunder som avses nedan i 

klass M0102 i klassificeringshelhet M.01 Problemfordringar skall dock uppdateras minst en gång i året. 

H 01 Garanti 

18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

1.1.1999 - 

Garantier omfattar egentliga garantier och andra poster i den post utanför balansräkningen som benämns 

Åtaganden för kunders räkning till förmån för tredje part. 

39/90 18.12.1998






18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

Garantier av offentliga samfund är garantier som ställts av av finska staten, finländska kommuner, landskapet 

Åland samt av finländska församlingar som har beskattningsrätt och av med dessa jämförbara utländska 

offentliga samfund. 

Bankgarantier är garantier som ställts av kreditinstitut som avses i kreditinstitutslagen och av med dem 

jämförbara utländska kreditinstitut som står under offentlig tillsyn. 

H 02 Inteckning 

En inteckning skall vara antecknad i ett myndighetsregister som säkerhet för en fordran. 

En fastighetsinteckning är en inteckning som avses i förordningen om inteckning i fast egendom. 

En företagsinteckning är en inteckning som avses i företagsinteckningslagen. 

Bil- eller fartygsinteckningar är inteckningar som avses i lagen om inteckning i bil, lagen om fartygsregister 

och lagen om inteckning i luftfartyg. 

H 03 Depositionsbevis 

Ett depositionsbevis är ett överlåtbart fordringsbevis över en deposition i ett kreditinstitut. 

H 04 Bostadsaktier och bostadsandelar 

Bostadsaktier och bostadsandelar är aktier och andelar i bostadsoch fastighetsaktiebolag och bostadsoch 

fastighetsandelslag, vilka berättigar till besittning av en bostadslägenhet i en fastighet som ägs av 

aktiebolaget eller andelslaget. 

H 05 Övriga värdepapper 

Med övriga värdepapper avses andra värdepapper än inteckningsskuldebrev, depositionsbevis och 

bostadsaktier eller bostadsandelar. 

H 06 Kreditförsäkring 

En kreditförsäkring är en försäkring som tecknats för kreditförluster. 

H 07 Annan pant 

Med annan pant avses en handpant av lösegendom och en pantsatt fordran, med undantag av pantsatta 

värdepapper. 

H 08 Annan säkerhet 

Med annan säkerhet avses en annan än ovannämnda säkerheter, men en säkerhet som kreditinstitutet 

kan indriva eller realisera, om gäldenären är insolvent. 

1.1.1999 - 


1.2.0.H 

40/90 18.12.1998






H 09 01 Säkerhetsunderskott 

Här uppges den del av beloppet av fordringar med säkerhet som inte täcks av säkerheternas värde. 

H 09 02 Utan säkerhet 

Här uppges de fordringar för vilka säkerheter inte ställts. 

H 19 Ospecificerade säkerheter 

Här uppges komplexa säkerheter, som innehåller många olika säkerhetstyper. I huvudsak skall tillämpas 

vad som ovan nämnts om realiseringsordningen. Endast många små olika säkerheter kan kombineras i 

denna klass. 

H 99 Odefinierade fordringar 

Här avses fordringar vars eventuella säkerheter inte behöver definieras. Som sådana får uppges fordringar 

på kunder för vilka kundrisken enligt kreditinstitutslagen är mindre än 100 000 mark. 

18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

1.1.1999 - 


1.2.0.H 

41/90 18.12.1998

I-klassificeringen 





I ANVÄNDNINGSSYFTE 

I 01 Bostäder 

I 01 01 Bostadsbyggnader 

I 01 02 Aktier och andelar 

I 04 Fritidsbostäder 

I 05 Studier 

I 06 Konsumtion 

I 09 Övrig användningssyfte 

DEFINITIONER: 


1.2.0.I 

Bostäder (I01) 

Bostadsbyggnader (I0101): 

Lån som beviljats för anskaffning eller byggande av bostadsbyggnader. Lån som beviljats för renovering av 

bostadsbyggnader (också lån som beviljats för mindre renoveringar än grundläggande renovering). 

Aktier och andelar (I0102) 

Lån som beviljats för anskaffning av aktier eller andelar i bostadsaktiebolag, -andelsslag eller bostadsfastighetsbolag. 

Därutöver lån som beviljats för renovering av bostadsaktiebolag, -andelsslag eller 

bostadsfastighetsbolag (också lån som beviljats för mindre renoveringar än grundläggande renovering). 

Fritidsbostäder (I04) 

Lån som beviljats för inköp eller renovering av nya eller gamla fritidsbostäder (också lån som beviljats för mindre renoveringar 

än grundläggande renovering). 

Studier (I05) 

Lån som beviljats privatpersoner för finansiering av studier, studieresor e.dyl. 

12.11.2007 r 

1.1.1999 r 

1.1.2008 - 

Konsumtion (I06) 

Krediter som beviljats hushåll för anskaffning av konsumtionsvaror och tjänster för eget bruk. Bl.a.: 

* alla konto- och kreditkortskrediter (också checkkonton med kredit) 

* krediter beviljade för resor (andra än studie- och arbetsresor) 

* övriga krediter som beviljats hushållen för konsumtion (t.ex. krediter beviljade för anskaffning av bil, hushållsmaskiner 

osv.). 

Övrig användningssyfte (I09) 

Lån som beviljats t.ex. för affärsverksamhet (produktionssyfte), skuldsanering och andra motsvarande ändamål som 

inte hör till ovan nämnda grupper. T.ex. kredit som beviljats jordbrukare för utsäde eller köp av traktor är inte konsumtionskredit, 

utan hör till klassen övrig användningssyfte, medan jordbrukarens lån för inköp av en personbil räknas till 

konsumtionskrediterna. 

42/90 1.1.2005

J-klassificeringen 





J TILLGÅNGAR (Aktiva i balansräkningen) Kriterier: 


1.2.0.J 

J 01 Investeringar på penningmarknaden 

J 02 Skuldebrev på penningmarknaden (icke omsättningsbara) 

J 03 Utlåning I 

J 03 01 Checkkrediter (kontokrediter) 

J 03 02 Växlar 

J 03 03 Skuldebrevslån 

J 03 03 01 Räntestödslån 

J 03 03 02 Lån förmedlade av statsmedel Kr04 Kassakravsskyldiga 

J 03 03 09 Övriga skuldebrevslån kreditinstituts poster 

J 03 03 00 99 Därav: BSP-lån 

J 04 Utlåning II Kr07 Godtagbara värdepapper 

J 04 01 Avbetalningsavtalsfordringar i grupp ett 

J 04 02 Finansiering av fakturafordringar (factoring) Kr08 Godtagbara värdepapper 

J 04 03 Finansiering av inköpsfakturor (confirming) i grupp två 

J 04 04 Kreditkortsfordringar Kr09 Värdepapper utanför grupp 

J 04 09 Övrig kreditgivning ett och grupp två 

J 05 Omvända repor 

J 06 Penningmarknadsinstrument (omsättningsbara) 

J 06 01 Statsskuldförbindelser 

J 06 02 Kommuncertifikat Kr10 Exkl. oreglerade 

J 06 03 Bankcertifikat och garantifordringar 

J 06 04 Företagscertifikat Kr11 Värdepapper som ställts 

J 06 05 Egendomsförvaltningsbolags skuldförbindelser som säkerhet 

J 06 06 Skuldebrev på penningmarknaden Kr12 Utlånade värdepapper 

J 06 09 Övriga penningmarknadsinstrument 

J 07 Kapitalmarknadsinstrument (exkl. aktier) 

J 07 01 Masskuldebrevslån Kr13 

J 07 01 01 Benchmarklån 

J 07 01 02 Debenturer 

J 07 01 03 Optionslån 

J 07 01 04 Konverteringslån 

J 07 01 09 Övriga masskuldebrevslån 

J 07 04 Eviga lån 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 

Enbart direktinvesteringar, dvs. 

investeringar i företag i utlandet i 

vilka det finländska företaget äger 

minst 10 % av kapitalet eller 

rösterna. 

J 07 09 Övriga kapitalmarknadsinstrument (exkl. aktier) Kr14 Konsortielån är lån till en 

låntagare från ett eller 

J 08 Finansiell leasing flera finansinstitut. 

J 10 Aktier och andelar Kr15 Resultatpost 

J 10 01 Aktier och andelar exkl. fondandelar 

J 10 02 Andelar i penningmarknadsfonder Kr16 Noterade värdepapper 

J 10 02 01 Andelar i penningmarknadsfonder 

J 10 02 09 Övriga placeringsfondsandelar Kr17 Onoterade värdepapper 

J 10 09 Övriga fondandelar 

J 11 Räntor Kr18 Exkl. oreglerade lån 

J 11 01 Upplupna räntor 

43/90 

1.1.2005






1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.J 

J 12 Dividender Kr20 Beviljade outnyttjade 

J 12 01 Upplupna dividender 

J 12 02 Utbetalda dividender 

J 99 Kapitalbevis 

För grupper av J-klasser används dessutom följande gruppkoder: 

(minustecknet (-) anger en enskild post som skall avräknas: 

.. + .. anger en gruppintervall som skall summeras) 

J-grupp 1 = J0001 = (J03 + J04 + J05) 

J-grupp 2 = J0002 = (J03 + J04 + J05 + J08) 

J-grupp 3 = J0003 = (J03 + J04 + J05 + B03;90 05 05 Garantier och panter 

av åtagandena utanför balansräkningen) 

J-grupp 4 = J0004 = (J03 + J04 + J05 + B03;90 05 Åtaganden för kunders räkning till förmån för tredje part 

av åtagandena utanför balansräkningen 

J-grupp 9 = J0009 = (J03 + J04 + J05 + B03;90 Summa åtaganden utanför balansräkningen) 

J-grupp 10 = J0600 = (J0601..+ 05) 

J-grupp 11 = J030000 = (J03 Utlåning I - J030302 Lån förmedlade av statsmedel) 

J-grupp 12 = J030300 = (J0303 Skuldebrevslån - J030302 Lån förmedlade av statsmedel) 

J-grupp 13= J0005= J01 + J02 + J03 + J04 + J05 + J08 

I praktiken balansräkningsposterna B11;01 10 + B03;03 + B03;05 + B03 07 

(Utlåning i ECB-rapporteringen) 

J-grupp 15= J0007= J06 + J07 = I praktiken balansräkningsposterna B03; 02 + B03;09 

(Fordringsbevis i ECB-rapporteringen) 

J-grupp 16= J030010= (J03 Utlåning I - J030302 Lån förmedlade av statsmedel - 

J0301 Checkkrediter (kontokrediter)) 

J-grupp 17= J0008= J03 + J04 

J-grupp 18= J00010 J1001 + J100209 + J1009) 

(Aktier och andelar i ECB-rapporteringen) 

J-grupp 19= J00011= J0301 + J0404 

(Konto- och kortkrediter i ränterapporteringen till ECB) 

Övriga sektorer utom de som identifierats i urvalet 

J1X = Av klasserna J06 och J07 

44/90 

1.1.2005







Kr07, Kr08, Kr09 

ECB och de nationella centralbankerna får bedriva handel på finansmarknaden, dvs. köpa och 

sälja värdepapper direkt eller genom repoavtal. Alla ECBS krediter skall vara baserade på 

tillräckliga säkerheter. 

De godtagbara värdepapperen för ECBS penningpolitiska operationer har indelats i två kategorier, 

grupp ett och grupp två. 

Grupp ett består av omsättningsbara skuldförbindelser som uppfyller ECBs urvalskriterier. 

Grupp två består av andra omsättningsbara eller icke omsättningsbara värdepapper (skuldförbindelser 

eller aktier), vars urvalskriterier fastställs av de nationella centralbankerna. Dessa urvalskriterier 

skall godkännas av ECB. 

ECB för en lista över godtagbara värdepapper och lägger ut den på sin webbplats. 

Kr10 Exkl. Oreglerade och garantifordringar 

Försett med huvudklasskod J avser kriteriet balansräkningsposter (J; Kr10). 

Kr11 Värdepapper som ställts som säkerhet 

Kriteriet avser värdepapper som banken har ställt som säkerhet för lån eller annan verksamhet. 

Kr12 Utlånade värdepapper 

Kriteriet avser värdepapper som banken har lånat ut på ett sådant sätt att värdepapperen kvarstår 

i bankens balansräkning (t.ex. värdepapperslån, repor). 

Kr18 Exkl. oreglerade lån 

Kriteriet används i rapporteringen för ECB:s räntestatistik där utlåningsräntorna beräknas på 

belopp exklusive oreglerade lån och lån för omstrukturering av lånefordringar till räntor som 

understiger marknadsvillkoren. I praktiken motsvarar denna post oreglerade och andra 

räntenedsatta fordringar. 


J 01 Investeringar på penningmarknaden 

Till klassen räknas investeringar på den s.k. grossistmarknaden för pengar. 

J 02 Skuldebrev på penningmarknaden (icke omsättningsbara) 

Till klassen hör skuldebrevsbaserade, icke omsättningsbara fordringar på penningmarknaden. 

J 03 01 Checkkrediter (kontokrediter) 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.J 

Klassen omfattar den utnyttjade delen av kreditlimiten för alla inlåningskonton med kredit. Här ingår inte otillåtna 

45/90 

1.1.2005






överskridningar av avtalade kreditlimiter och inte heller överskridningar på inlåningskonton utan kredit. 

J 03 02 Växlar 

En formbunden betalningsanvisning av utställaren, dvs. i praktiken närmast en skuldförbindelse given av 

acceptanten. 

46/90 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.J 

1.1.2005






J 03 03 01 Räntestödslån 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.J 

Lån för vilka staten betalar kreditinstitutet en räntegottgörelse som motsvarar skillnaden mellan gängse ränta och 

den ränta som kunden erlägger. 

J 03 03 02 Lån förmedlade av statsmedel 

Till denna klass hör lån som kreditinstitutet beviljar kunden av medel som anslagits av staten. Sådana 

lån är jordanskaffningslån, jorddispositionslån, gårdsbrukslån, landsbygdsnäringslån osv. 

J 03 03 09 Övriga skuldebrevslån 

Till denna klass hör andra skuldebrevsposter inom den egentliga utlåningsverksamheten än de ovan separat nämnda 

klasserna J030301 Räntestödslån, J030302 Lån förmedlade av statsmedel. 

I klassen ingår också krediter beviljade av medel från inrättningar underställda Pensionsskyddscentralen. Sådana 

inrättningar är arbetspensionskassorna, från vilka sammanslutningar och företag som betalt försäkringsavgifter till 

kassorna kan få lån. 

J 03 03 00 99 Därav: BSP-lån (bostadssparpremielån) 

Bostadssparpremielånen baserar sig på BSP-lagen och BSP-räntestödslagen. Grunden för ett BSP-lån är en BSPdeposition 

och lånet beviljas för den första ägarbostaden. 

J 04 01 Avbetalningsavtalsfordringar 

Klassen omfattar fordringar på grund av avbetalningsavtal, finansiering av avbetalningshandel, 

försäljningsfinansiering, samt leveransfinansiering och annan finansiering som baserar sig på avbetalningsavtal eller 

liknande kontrakt. 

J 04 02 Finansiering av fakturafordringar (factoring) 

Factoring betyder att säljföretagets fakturafordringar omvandlas till pengar. Företaget överlåter fakturafordringarna 

till ett kreditinstitut/finansbolag och får rörelsekapital i utbyte. Till klassen hänförs kapital som överlåtits till företaget 

för finansiering av rörelsekapitalet. Köparen betalar fakturafordran direkt till finansbolaget. Avtalet om den överförda 

fordran utgör säkerhet för fordran. 

47/90 

1.1.2005






I klassen rapporteras både inhemsk factoring och exportfactoring. 

J 04 03 Finansiering av inköpsfakturor (confirming) 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.J 

Finansiering av inköpsfakturor som uppkommit vid anskaffning av omsättnings- och anläggningstillgångar och som 

grundar sig på ett finansieringsavtal mellan ett företag och ett kreditinstitut. En bankgaranti utgör oftast säkerhet för 

finansieringen av inköpsfakturor. 

J 04 04 Kreditkortsfordringar 

Kreditinstitutets kontokreditfordringar på kunder som ingått kreditkortsavtal. 

J 04 09 Övrig kreditgivning 

Till denna klass hör andra än ovannämnda kreditgivningsposter inom Utlåning II. Hit hör bl.a. sådan 

avtalsfinansiering för vilken inget avbetalningsavtal ingåtts och lagerfinansiering i samband med finansiering av 

rörelsekapitalet. Också kombinationer av olika finansieringsformer, såsom betalningstids- och kreditfinansiering, 

hör till denna klass om de inte klart kan hänföras till någon annan klass. 

J 05 Omvända repor 

Här uppges omvända repor som ingår i balansräkningen och som baserar sig på en förpliktande 

återförsäljningsförbindelse. De omvända reporna uppges till anskaffningspris och de utgör kreditgivning från 

kreditinstitutets sida. Kreditinstitutet fungerar som köpare (placerare) och förvärvar kundernas värdepapper mot en 

återförsäljningsförbindelse. Repo-optioner baserade på repor hör däremot till posterna utanför balansräkningen. 

J 06 01 Statsskuldförbindelser 

Statsskuldförbindelser är omsättningsbara innehavarpapper med nollränta som emitterats av en stat (också andra 

stater än finska staten). 

J 06 02 Kommuncertifikat 

Kommuncertifikat är omsättningsbara innehavarpapper som har emitterats av kommuner. 

J 06 03 Bankcertifikat 

Ett bankcertifikat är ett omsättningsbart innehavarpapper med nollränta som emitterats av Finlands Bank eller en 

depositionsbank. Utomlands emitterade "certificates of deposits"-innehavarpapper räknas till bankcertifikaten. 

J 06 04 Företagscertifikat 

Ett företagscertifikat är ett omsättningsbart innehavarpapper med nollränta som emitterats av ett företag eller 

kreditinstitut. Utomlands emitterade "commercial papers" och "euronotes" räknas till företagscertifikaten. 

Till företagscertifikaten räknas också andelsbankscertifikaten, dvs. andelsbanksgruppens i regel kortfristiga 

innehavarpapper. 

J 06 05 Egendomsförvaltningsbolags skuldförbindelser 

48/90 

1.1.2005






Här uppges innehavarpapper med nollränta som emitterats av egendomsförvaltningsbolag. 

J 06 06 Skuldebrev på penningmarknaden 

Klassen omfattar omsättningsbara skuldebrev på penningmarknaden, som huvudsakligen är kortfristiga 

investeringar till marknadspris. 

J 07 01 01 Benchmarklån 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.J 

Med benchmarklån avses statens serie- eller bostadsobligationslån på stora belopp, som primary dealerna fortlöpande 

noterar på andrahandsmarknaden och vars avkastning markerar den riskfria räntan på marknaden. 

Med primary dealer avses en bank eller en värdepappersförmedlare som genom ett avtal med Statskontoret förbundit 

sig att delta i benchmarklåneauktionerna och att upprätthålla andrahandsmarknaden för lånen. 

Genom ett avtal med Finlands Bank har primary dealerna förbundit sig att följa de förhållningsregler som tillämpas 

på andrahandsmarknaden. 

J 07 01 02 Debenturer 

En debentur är ett masskuldebrevslån med sämre rätt än emittentens övriga förbindelser. 

J 07 01 03 Optionslån 

Ett optionslån är ett masskuldebrevslån till vilket hör optionsbevis. På primärmarknaden säljs de tillsammans, men 

på sekundärmarknaden kan de omsättas åtskilda. Ett optionslån är ett teckningsrättslån, där tecknaren 

utöver räntan och återbetalningen av lånekapitalet får rätt att teckna emittentens aktier till ett visst pris under en viss 

tid. Om ett kreditinstitut innehar separata optionsbevis jämställs de med aktier och andelar. De skall inte 

uppges i denna klass. 

J 07 01 04 Konverteringslån 

Konverteringslån är masskuldebrevslån som medför rätt att inom en viss tid konvertera skuldebrevet till ett på 

förhand bestämt antal aktier i emittentföretaget. Konverteringslånen avviker från optionslånen genom att 

optionsrätten inte kan avskiljas från lånedelen. Efter att optionsrätten utnyttjats konverteras den till konverteringslånet 

bundna låneposten i emittentföretagets bokföring till aktiekapital. 

J 07 01 09 Övriga masskuldebrevslån 

49/90 

1.1.2005






1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.J 

Andra masskuldebrevslån än debenturer och statens benchmarklån. Hit hör bl.a. “medium term notes”-masskuldebrev. 

J 07 04 Eviga lån 

I klassen uppges s.k. perpetuella eller eviga fordringsbevis. Kännetecknande för perpetualerna är att gäldenären 

förbinder sig att betala en viss ränta, som i regel är bunden till penningmarknadsräntorna, utan att någonsin betala 

tillbaka det nominella kapitalet. Ett evigt lån är alltså ett masslån som inte amorteras och som inte har någon 

förfallodag, men på vilket räntan betalas regelbundet. 

J 07 09 Övriga kapitalmarknadsinstrument exkl. aktier 

Hit hör bl.a. medelfristiga värdepapper av typen “medium term notes” -innehavarpapper. 

J 10 Aktier och andelar 

J 10 01 Aktier och andelar exkl. fondandelar 

Till klassen hör aktiebolags aktier och motsvarande ägarandelar av kapitalet vid andra bolagsformer 

exkl. andelar i fonder. I klassen ingår t.ex. aktiebolags, fastighetssammanslutningars och bostadsaktiebolags 

aktier. 

J 11 01 Upplupna räntor 

Med upplupna räntor avses ränteinkomster som periodiserats enligt prestationsprincipen. 

(Inrapportering av statistik för betalningsbalansen) 

J 12 01 Upplupna dividender 

Upplupna dividender är periodiserade dividendinkomster. Vid direktinvesteringar innebär det dividendinkomster 

som enligt prestationsprincipen intäktsförts i resultaträkningen för den period under vilken de intjänats. 

Dividenderna omfattar dividend och vinstmedel hemtagna från filialer. 


Definitioner av grupper av J-klasser: 

J0005 (J-grupp 13) Utlåning (ECB) 

(ECB) 

Utlåningen omfattar i datainsamlingen för ECB samma poster som i myndighetsbalansräkningen enligt 

nuvarande bestämmelser betecknas B11;01 10 “På anfordran betalbara tillgodohavanden hos centralbanker", 

B03;03 "Fordringar på kreditinstitut”, B03;05 “Fordringar på allmänheten och offentliga samfund" 

och B03;07"Leasingobjekt". Av tillgångsklasserna ingår utom utlåningsposterna också bl.a. investeringar på den 

s.k. grossistmarknaden för pengar, skuldebrevsbaserade fordringar på penningmarknaden och finansiell leasing. 

J00011(J-grupp 19) Konto- och kortkrediter i ränterapporteringen till ECB 

Gruppen tillämpas enbart på nya avtal i ränterapporteringen till ECB och den omfattar checkkrediter (kontokrediter) (J0301) 

och kreditkortsfordringar (J0404). Som utestående belopp för nya avtal i den här gruppen rapporteras ställningen vid slutet 

av rapportperioden. 

50/90 

1.1.2005






51/90 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.J 

1.1.2005





K SKULDER (Passiva i balansräkningen) Kritierier: 


1.2.0.K 

Kr01 Skulder med uppsägningstid 

K 01 Depositioner på penningmarknaden 

K 01 01 Depositioner över natten 

K 01 02 Övriga Kr07 Inlåning utan avtalad fast löptid 

som vid återbetalning på anfordran 

K 02 Inlåning medför betydande uttagskostnader 

K 02 01 Dagligkonton (inkl. checkkonton) för deponenten 

K 02 02 Tidsbundna konton betalbara på anfordran. 

K 02 09 Övriga 

K 02 00 09 Därav: BSP-konton Kr08 Investerings- och avkastningskonton 

med hög av- 

K 03 Elektroniska pengar kastning, som inte är dagligkonton 

eller tidsbundna 

K 04 Skuldebrevslån (icke omsättningsbara) konton och som ofta medger 

K 04 01 Skuldebrev på penningmarknaden endast begränsade uttag 


K 05 Repor Kr09 På anfordran betalbara 

depositioner 

K 06 Penningmarknadsinstrument (omsättningsbara) 

K 06 03 Bankcertifikat 

K 06 04 Företagscertifikat 

K 06 05 Egendo Kr10 

K 06 06 Skuldebrev på penningmarknaden 

K 06 09 Övriga penningmarknadsinstrument 

K 07 Kapitalmarknadsinstrument (exkl. aktier) 

K 07 01 Masskuldebrevslån 

K 07 01 02 Debenturer 

K 07 01 03 Optionslån 

K 07 01 04 Konverteringslån Kr11 Resultatpost 

K 07 01 09 Övriga masskuldebrevslån 

K 07 04 Eviga lån Kr12 Värdepapper 

K 07 09 Övriga kapitalmarknadsinstrument 

Kr13 Icke-värdepapper 

K 10 Andelar i penningmarknadsfonder 

Kr15 Skulder med ett inbäddat derivat 

K 11 Eget kapital som enligt IAS 39 avskiljs från 

K 11 01 Riktade emissioner värdkontraktet 

K 12 Räntor 

K 12 01 Upplupna räntor 

K 13 Dividender 

K 13 01 Upplupna dividender 

K 99 Kapitalbevis 

För grupper av K-klasser används dessutom följande gruppkoder (insamlingen för ECB): 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 

Enbart direktinvesteringar, 

dvs. utländska företags 

investeringar i det finländska 

företaget där det utländska 

företaget äger minst 10 % av 

kapitalet eller rösterna. 

K-grupp 1= K001= (K01+K02+K03+K04+K05) = ~ i praktiken balansposterna (B03) 43 2 + 

(B03) 44 3 + (B03) 56 8, Kr13 + K03 (elektroniska pengar) 

Inlåning 

K-grupp 2= K002 (K001, Kr09) 

Depositioner över natten 

K-grupp 3= K003 (K020104+K020202+K020302+K0102+K04, andra än C0101) 

Tidsbundna depositioner 

K-grupp 4= K004 Depositioner med uppsägningstid 

52/90 

1.1.2005





1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.K 

K-grupp 5= 


K005 (K06+K07) = ~ i praktiken balansposterna (B03) 46 5 + (B03) 56 8 

Räntebärande värdepapper, Kr12 

Kr01 Skulder med uppsägningstid 

Kriteriet avser ett skuldförhållande som upplöses efter en avtalad uppsägningstid. I regel består skuldförhållandet av 

ett depositionskonto. 

Kr09 På anfordran betalbara depositioner 

På anfordran betalbara depositioner är depositioner som kan lyftas omedelbart eller efter 

högst en bankdag utan kännbara begränsningar eller uttagskostnader. Kontona kan användas 

till exempel som konton för kundens betalningsrörelse. 

Uttagsbegränsningen uppfattas inte som kännbar om största delen av saldona på kontona underskrider 

uttagsgränsen eller kontot i praktiken kan sägas upp med en bankdags varsel. 


K 01 Depositioner på penningmarknaden 

Här avses depositioner på den s.k. grossistmarknaden för pengar (inte bland de traditionella depositionerna från 

allmänheten). 

K 01 01 Depositioner över natten 

Till posten räknas depositioner som gjorts över natten (overnight). 


Posten avser sådana depositioner på den s.k. grossistmarknaden för pengar som inte är depositioner över natten. 

K 02 Inlåning 

K 02 01 Dagligkonton (inkl. checkkonton) 

K 02 02 Tidsbundna konton 


K 02 01 Dagligkonton 

Som dagligkonton upptas konton som är i dagligt bruk och som används för kundens betalningsrörelse. 

Tidsbundna konton och övriga depositionskonton 

Till kontoslaget Tidsbundna konton räknas endast tidsbundna konton. Till klassen Övriga (depositionskonton) 

hänförs däremot bl.a. fortlöpande avkastnings- och placeringskonton, där räntan t.ex. fastställs enligt 

depositionstidens längd samtidigt som depositionstiden inte är bestämd på förhand. 

K 03 Elektroniska pengar 

Belopp på laddbara kontantkort utgivna i monetära finansinstituts namn och andra skulder till följd av utgivningen av 

elektroniska pengar. 

K 04 Skuldebrevslån 

53/90 

1.1.2005





1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.K 

På skuldebrev baserade medelsanskaffningsavtal, där kunden är långivare och kreditinstitutet låntagare. Här 

redovisas också icke omsättningsbara skuldebrev på penningmarknaden som en separat post. 

K 05 Repor 

Repor är värdepappersaffärer som är förenade med en förpliktande återköpsförbindelse. Återköpspriset är 

vanligtvis fast, men om värdepapperet under placeringstiden genererar annan avkastning (t.ex. ränta) är det 

säljaren och inte placeraren som får den. 

Repor betraktas som kreditinstitutets medelsanskaffning. 

K 06-07 Se benämningarna i huvudklass J 

K 11 01 Riktade emissioner 

Eget kapital anskaffat från utlandet genom riktad emission. I posten redovisas endast flödesuppgifter, 

dvs. förändringar under rapportperioden. Vid direktinvesteringar ingår också s.k. branch capital och täckta 

filialförluster. (Inrapportering av statistik för betalningsbalansen) 

K 12 01 Upplupna räntor 

Med upplupna räntor avses ränteutgifter som periodiserats enligt prestationsprincipen. 


K 13 01 Upplupna dividender 


Definitioner av grupper av K-klasser: 

K001 (K-grupp 1) Inlåning (ECB) 

Inlåning (vid) i datainsamlingen för ECB avser alla sådana skuldposter gentemot långivarna som inte är 

värdepappersbaserade (“amounts owed to creditors other than those arising from issuing securities"). 

Detta är alltså ett vidare begrepp än det allmänt använda uttrycket “inlåning från allmänheten”, 

eftersom det täcker alla sektorer och inte bara egentlig inlåning och repor utan också övriga skulder till 

kreditinstitut, allmänheten och offentliga samfund. Av posterna i myndighetsbalansräkningen inräknas i praktiken 

(B03) 43 2 "Skulder till kreditinstitut", (B03) 44 3 "Skulder till allmänheten och ofdentliga samfund" och av 

(B03) 56 8 "Efterställda skulder" sådana skulder som inte har formen av vädepapper. 

Inlåning (vid) omfattar sålunda vad sektorerna för allmänheten beträffar traditionell inlåning från allmänheten, repor 

(och med dem jämställbar övrig medelsanskaffning med återköpsavtal, t.ex. sell and buy back-avtal), 

icke omsättningsbara skuldebrev på penningmarknaden och övriga skuldebrevslån (inkl. efterställda skulder som 

inte har formen av värdepapper. Vidare ingår egentliga depositioner på penningmarknaden samt statens depositioner. 

Inlåning (vid) omfattar även belopp på laddbara kontantkort utgivna i monetära finansinstituts namn och andra 

skulder till följd av utgivningen av elektroniska pengar, även om de inräknas i andra balansposter 

i myndighetsbalansräkningen. 

Närmare klassificeringar tillämpas på posten Inlåning beroende på motsektorn. 

54/90 

1.1.2005





K002 (K-grupp 2) Depositioner över natten (ECB) 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.K 

Av depositionerna på penningmarknaden omfattar inlåning över natten just de depositioner som 

betecknas som inlåning över natten, av inlåning från allmänheten samtliga dagkonton på anfordran 

återbetalbar inlåning som kan tas ut utan större kostnader eller begränsningar, och av skuldebrevslånen de lån 

som ingåtts på overnightbasis. Inlåning över natten omfattar också belopp på kontantkort utgivna i monetära 

finansinstituts namn och andra skulder till följd av utgivningen av elektroniska pengar. 

K003 (K-grupp 3) Tidsbundna depositioner (ECB) 

Av grupp K001 (Inlåning) klassificeras inlåning med en avtalad fast löptid som tidsbunden. 

Gruppen omfattar också penningmarknadsdepositioner och skuldebrevslån med en längre löptid än över natten. 

(Se också redogörelsen för tillämpningen av Usprunglig löptid i avsnittet "C Maturiteter"). 

K004 (K-grupp 4) "Depositioner med uppsägningstid" (ECB) 

Inlåning med uppsägningstid är en restpost. Posten omfattar inlåning som varken kan klassificeras som 

inlåning över natten, tidsbundna konton eller repor. Till inlåning med en uppsägningstid 

upp till 3 månader räknas sådan inlåning utan avtalad fast löptid som vid återbetalning på anfordran 

medför betydande uttagskostnader för deponenten. 

K005 (K-grupp 5) Räntebärande värdepapper (ECB) 

Räntebärande värdepapper omfattar myndighetsbalansräkningens post (B03) 46 5 “Skuldebrev som satts i 

omlopp bland allmänheten" och post (B03) 56 8 4 "Efterställda skulder" till den del skulderna har värdepappersform. 

Definierade enligt klassificeringspaketet omfattar de räntebärande värdepapperen omsättningsbara penningmarknadsinstrument 

(K06) och kapitalmarknadsinstrument (exkl. aktier) (K07). 

55/90 

1.1.2005

L-klassificeringen 





L AVTALSPARTER I INTRESSEGEMENSKAP 


1.2.0.L 

L 01 Koncernföretag och/eller företag som hör till konsolideringsgruppen 

L 01 01 Depositionsbanker 

L 01 02 Övriga kreditinstitut och finansiella institut 

L 01 02 01 Försäkringsanstalter som hör till koncernen 

L 01 02 09 Övriga kreditinstitut och finansiella institut som hör till koncernen och/eller konsolideringsgruppen 

L 01 09 Övriga företag 

L 02 Intresseföretag I 

L 03 Intresseföretag II 

L 03 01 Försäkringsanstalter 

L 03 09 Övriga intresseföretag II 

L 04 Kreditinstitut exkl. utländska filialer 

L 05 Utländska filialer 

L 06 Pensionsanstalter 

L 07 Medlemmar av tillsynsorgan 

L 08 Medlemmar av förvaltningsorgan 

L 09 Revisorer 

L 10 Ägare 

L 10 01 Utländska investerares ägarandel och/eller rösträtt => 0 < 10 % 

L 10 09 Övriga ägare 

L 11 Lokalbankers centrala finansiella institut 

L 12 Övriga avtalsparter i intressegemenskap med kreditinstitutet 

L 12 01 Närstående företag 

L 12 09 Övriga 

L 20 Ägarandel och/eller rösträtt => 10 =< 20 % 


Posterna i resultaträkningen och balansräkningen samt åtaganden utanför balansräkningen uppges 

specificerade enligt denna klassificering utgående från motparten för den post som skall klassificeras. 

För värdepapperens del utförs klassificeringen enligt emittent. 

L 01 Koncernföretag och/eller företag som hör till konsolideringsgruppen 

Med ett koncernföretag avses ett moderföretag eller dotterföretag i koncernen enligt definitionen i bokföringslagen. 

Med ett företag som hör till konsolideringsgruppen avses ett företag enligt 5 § kreditinstitutslagen som enligt den 

allmänna anvisningen om gruppbaserad tillsyn av kreditinstitut har tagits med i samma konsolideringsgrupp 

som kreditinstitutet. 

L 02 Intresseföretag I 

1.7.2003 r 

18.12.1998 r 

1.12.2003 - 

Till klassen hör de kreditinstitut, försäkringsanstalter och finansiella institut som kännetecknas av att de inte hör 

till konsolideringsgruppen, att de avräknas från kreditinstitutets kapitalbas och att de inte räknas till de intresseföretag 

56/90 18.12.1998






som avses i grupp L03. 

L 03 Intresseföretag II 

Till klassen hör de intresseföretag som avses i bokföringslagen. 

L 04 Kreditinstitut exkl. utländska filialer 

Kreditinstitut exkl. utländska filialer avser samma helhet som uppgiftslämnarna “Depositionsbanker/ 

övriga kreditinstitut exkl. utländska filialer", som fastställts i förteckningen “Insamling av data om 

kreditinstituten; informationslämnare”. 

De utländska filialer som hör till kreditinstitutet uppger enligt denna klassificeringsfaktor de poster 

som gäller den del av kreditinstitutet till vilken utländska filialer inte har räknats. 

L 05 Utländska filialer 

Utländska filialer avser samma helhet som uppgiftslämnarna “Depositionsbankernas/övriga kreditinstituts 

utländska filialer", som fastställts i förteckningen “Insamling av data om kreditinstituten; 

informationslämnare”. 

De utländska filialer som hör till kreditinstitutet uppger enligt denna klassificeringsfaktor de poster 

som gäller kreditinstitutets övriga utländska filialer. På motsvarande sätt uppger kreditinstitutet 

exkl. utländska filialer enligt denna klassificeringsfaktor de poster som gäller kreditinstitutets 

samtliga utländska filialer totalt. 

L 06 Pensionsanstalter 

Till klassen hör en pensionsstiftelse eller pensionskassa vars huvudsakliga verksamhet består i 

att sörja för pensionsskyddet för de anställda i kreditinstitutet och i de företag som hör till samma 

koncern eller konsolideringsgrupp. 

L 07 Medlemmar av tillsynsorgan 

Här avses medlemmar och suppleanter i förvaltningsrådet för kreditinstitutet och dess moderföretag 

samt principaler och fullmäktige och dessas suppleanter i sparbanker. 

L 08 Medlemmar av förvaltningsorgan 

Här avses styrelsemedlemmar och deras suppleanter, verkställande direktören och vice verkställande 

direktören för kreditinstitutet och dess moderföretag. 

L 09 Revisorer 

Här avses ordinarie revisorer och deras suppleanter som utsetts av bolagsstämman eller ett jämförbart 

högsta beslutsorgan för kreditinstitutet och dess moderföretag samt de revisionssammanslutningar 

i vilkas tjänst revisorerna och deras suppleanter är. 

De uppgifter som avses i denna klass uppges inte av andra än kreditinstitut, koncerner och 

1.7.2003 r 

18.12.1998 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.L 

57/90 18.12.1998






konsolideringsgrupper samt lokalbanksgrupper. 

L 10 Ägare 

Här avses personer och sammanslutningar som äger minst fem procent av alla aktier och andelar 

i det rapporterande kreditinstitutet eller finansiella institutet eller i moderbolaget för dess koncern 

eller konsolideringsgrupp. 

Som ägare betraktas också personer och sammanslutningar i ekonomisk intressegemenskap som 

tillsammans äger minst fem procent av ovannämnda aktier eller andelar. 

När det gäller konsolideringsgrupper eller koncerner räknas till denna klass ovannämnda ägare 

av moderföretaget. 

Här uppges inte ägare som samtidigt är moderföretag enligt punkt L01. 

En rapporterande filial eller annan osjälvständig del av ett kreditinstitut meddelar här de poster 

som gäller ägarna av det kreditinstitut till vilket den rapporterande enheten hör, eller om kreditinstitutet 

hör till ett annat företags koncern eller konsolideringsgrupp, ägarna av moderföretaget 

för den koncern eller konsolideringsgrupp till vilken den rapporterande enheten hör. 

L 10 01 Utländska investerares ägarandel och/eller rösträtt => 0 < 10 % 


L 10 09 Övriga ägare 


L 11 Lokalbankers centrala finansiella institut 

Enligt klassificeringsfaktorn uppger en lokalbank de poster som gäller lokalbankens 

centrala finansiella institut. På motsvarande sätt uppger det centrala finansiella institutet enligt 

denna klassificeringsfaktor posterna sammanlagt för de lokalbanker för vilka det utgör centralt 

finansiellt institut. 

L 12 Övriga avtalsparter i intressegemenskap med kreditinstitutet 

Här uppges företag och personer som står i betydande ekonomisk intressegemenskap med 

kreditinstitutet eller med ett företag som hör till dess koncern eller konsolideringsgrupp, och som 

inte hör till ovannämnda klasser. Sådana företag är bl.a. företag som kreditinstitutet eller dess 

konsolideringsgrupp har bestämmanderätt över, och som med Finansinspektionens tillstånd 

har lämnats utanför koncernen eller konsolideringsgruppen. Till klassen räknas inte företag 

som på grund av sin ringa betydelse har fått lämnas utanför koncernen och/eller konsolideringsgruppen. 

L 20 Ägarandel och/eller rösträtt => 10 =< 20 % 


1.7.2003 r 

18.12.1998 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.L 

58/90 18.12.1998






1.7.2003 r 

18.12.1998 r 

1.12.2003 - 


1.2.0.L 

59/90 18.12.1998





Klassificeringen motsvarar Finansinspektionens föreskrift 105.8. 

M PROBLEMFORDRINGAR 

Klassificeringen motsvarar Finansinspektionens föreskrift 105.8. 

M.01. PROBLEMFORDRINGAR 

M 01 01 Räntenedsatta fordringar 

M 01 01 01 På kund som hör till koncernen och/eller konsolideringsgruppen 

M 01 01 02 På kund som inte hör till koncernen och/eller konsolideringsgruppen 

M 01 02 Oreglerade fordringar 

M 01 02 01 Oreglerade fordringar minst 90 dagar men inte mera än 180 dagar 

M 01 02 02 Oreglerade fordringar minst 180 dagar 

M 01 02 09 Oreglerade fordringar i konkursvarande företag 

M 01 03 Garantifordringar 

M 01 05 Nollräntefordringar 

M 01 05 01 På kund som hör till koncernen och/eller konsolideringsgruppen 

M 01 05 02 På kund som inte hör till koncernen och/eller konsolideringsgruppen 

Kriterier och definitioner av kriterier: 

Kr05 Problemkundernas samtliga ansvarsförbindelser 

Enligt Kr05 uppges alla fordringar på samma kund eller kundhelhet, också sådana fordringar som 

inte överensstämmer med definitionen för den aktuella problemfordringskategorin. 

Med kundhelhet avses kunder som står i koncernförhållande eller annars i väsentlig ekonomisk 

intressegemenskap med kunden. 

Till exponeringar (som i tabellerna kallats "ansvarsförbindelser" och fordringar) räknas generellt 

alla poster på aktivsidan i balansräkningen (inkl. samtliga balansposter 03, 05, 07, 09 osv.) och 

utanför balansräkningen som är förknippade med motpartsrisk (dvs. att kundens insolvens kan 

förorsaka nedskrivnings- och kreditförluster). Om det således på en kund finns oreglerade fordringar eller 

nollräntefordringar rapporteras i exponeringarna mot kundhelheter samtliga exponeringar mot 

nollräntefordringar rapporteras i exponeringarna mot kundhelheter samtliga exponeringar mot 

för kundens räkning, limiter osv.). 

För grupper av M-klasser används dessutom följande gruppkoder: 

M-grupp 1 = M0002 = (M0102+M0103+M010502)-((O 01 11 01+O 01 11 02) till de 

delar de redan ingår i posterna M0102, M0103 och M010502) 

60/90 

1.1.2005 r 

10.6.2000 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.M 

1.1.2005





Fordringar 

Med fordran avses det belopp som upptagits som fordran i den balanspost som är föremål för 

rapportering oberoende av det underliggande instrumentet. Vad som nedan sägs om fordringar och 

räntor tillämpas på motsvarande sätt på anskaffningsutgiften och leasinghyror minskade med 

avskrivningarna på leasingobjektet. Fordringarna uppges till bokföringsvärdet (dvs. minskade 

med eventuella riktade nedskrivningsförluster). 

Finansiering av avbetalningsavtal 

Vid finansiering av kreditbaserade avbetalningsavtal skall det belopp som överstiger den avtalade 

limiten upptas som problemfordran i de nedan definierade klasserna med beaktande av vad som 

nedan sägs om försummelse att betala ränta och kapital som förfallit till betalning. Då limitöverskridningen 

beräknas skall avtalet avskrivas senast då köparens avbetalningspost varit förfallen 

och obetald i 90 dagar 

Vid finansiering av diskonteringsbaserade avbetalningsavtal skall en enskild avbetalningsfordran 

upptas som problemfordran i de nedan definierade klasserna med beaktande av vad som nedan 

fastställs om försummelse att betala ränta och kapital som förfallit till betalning. 

Factoringfinansiering 

Det belopp som överstiger den avtalade limiten i ett finansieringsavtal vid factoringfinansiering 

upptas som problemfordran i de nedan definierade klasserna med beaktande av vad som nedan 

sägs om försummelse att betala ränta och kapital som förfallit till betalning. Då limitöverskridningen 

beräknas skall fakturafordran avskrivas från avtalsstocken senast då den varit förfallen och obetald 

i tre 90 dagar 

Skuldsanerings- eller företagssaneringsförfarande för kunder 

Att ett skuldsanerings- eller företagssaneringsförfarande för en kund inleds inverkar inte på de 

definitioner som presenteras nedan, utan fordran upptas fortfarande i den post som den enligt 

definitionen hör till. Det har heller ingen betydelse av vilken orsak kunden låtit bli att betala räntan 

eller amorteringen av kapitalet. 

Typen av kund eller garanti har heller ingen betydelse då definitionerna tillämpas. 

Domstolsbeslut 

En fordran upptas inte som problemfordran efter det att domstolen genom sitt beslut har fastställt 

ett saneringsprogram eller skuldsanering för kunden och beslutet har vunnit laga kraft. Fordran 

upptas inte heller bland problemfordringar då det fastställda saneringsprogrammet trots ändringssökande 

skall följas eller då gäldenärens betalningsskyldighet har nedsatts med ackordsförfarande 

e. dyl. Om kunden inte följer det avtalade eller av domstolen fastställda betalningsprogrammet, 

skall fordran på nytt tas upp i den aktuella klassen. 

61/90 

1.1.2005 r 

10.6.2000 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.M 

1.1.2005






M 01 01 Räntenedsatta fordringar 

Här uppges fordringar vars ränta är över 0.01 % och vars marginal är noll eller negativ. 

Krediter som prissätts utgående från en motsvarande deposition (=depositionsbaserade) elimineras. 

M 01 02 Oreglerade fordringar 

I klassen uppges fordringar vars förfallna ränta eller kapital helt eller delvis varit obetalda 

i minst 90 dagar. 

M 01 03 Garantifordringar 

I klassen uppges i balansräkningen upptagna garantifordringar som baserar sig på betalningar 

som det rapporterande kreditinstitutet eller finansiella institutet erlagt enligt ett åtagande 

som ingåtts för kunders räkning till förmån för tredje part. 

M 01 05 Nollräntefordringar 

Med en nollräntefordran avses en fordran som inte ger avkastning i någon form. En 

oreglerad fordran grundar sig på ett avtalsbrott, medan övriga nollräntefordringar 

grundar sig på avtal. 

Om det i ett program som fastställts av domstol har bestämts att en fordran i sih helhet skall 

löpa med nollränta, skall fordran uppges bland nollräntefordringar. 

Om det i det fastställda programmet har bestämts att fordrans kapital skall betalas först och 

därefter upplupen ränta, är det inte fråga om en nollräntefordran. 

M 01 10 Kreditförlustprognos 

Avlägsnats 

M.02. FÖRÄNDRINGAR I OREGLERADE FORDRINGAR OCH NOLLRÄNTEFORDRINGAR 

1.1.2005 r 

10.6.2000 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.M 

M 02 01 Nya oreglerade fordringar och garantifordringar 

M 02 02 Regleringar av oreglerade fordringar och garantifordringar 

M 02 03 Överlåtelser av oreglerade fordringar och garantifordringar 

M 02 04 Bokförda nedskrivnings- och ikreditförluster av oreglerade fordringar och garantifordringar 

M 02 05 Nya nollräntefordringar 

M 02 06 Regleringar av nollräntefordringar 

M 02 07 Överlåtelser av nollräntefordringar 

M 02 08 Bokförda nedskrivnings- och kreditförluster av nollräntefordringar 

62/90 

1.1.2005






M 02 01 Nya oreglerade fordringar och garantifordringar 

M 02 05 Nya nollräntefordringar 

I klassen uppges bruttoökningen av fordringarna under rapporteringsperiod. 

M 02 02 Regleringar av oreglerade fordringar och garantifordringar 

M 02 06 Regleringar av nollräntefordringar 

I klassen uppges bruttominskningen av fordringarna till den del den grundar sig på betalning av 

försummade amorteringar eller räntor, omreglering av fordringar eller annan motsvarande reglering 

av fordringarna under rapporteringsperiod. 

M 02 03 Överlåtelser av oreglerade fordringar och garantifordringar 

M 02 07 Överlåtelser av nollräntefordringar 

I klassen uppges försäljningar och annan överlåtelse av fordringar under rapporteringsperiod. 

M 02 04 Bokförda nedskrivnings- och kreditförluster av oreglerade fordringar 

och garantifordringar 

M 02 08 Bokförda nedskrivnings- och kreditförluster av nollräntefordringar 

I klassen uppges bokförda nedskrivnings- och kreditförluster av oreglerade fordringar och nollräntefordringar 

under rapporteringsperioden. 

63/90 

1.1.2005 r 

10.6.2000 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.M 

1.1.2005

N-klassificeringen 





N PRISFAKTORER 

N 01 Räntefördelning/ränteintervaller vid periodens slut 

N 01 00 01 0 

N 01 00 02 0> -0,499 

N 01 00 03 0,50-0,999 

N 01 01 01 1,00-1,499 

N 01 01 02 1,50-1,999 

N 01 02 01 2,00-2,499 

N 01 02 02 2,50-2,999 

N 01 03 01 3,00-3,499 

N 01 03 02 3,50-3,999 

N 01 04 01 4,00-4,499 

N 01 04 02 4,50-4,999 

N 01 05 01 5,00-5,499 

N 01 05 02 5,50-5,999 

N 01 06 01 6,00-6,499 

N 01 06 02 6,50-6,999 

N 01 07 01 7,00-7,499 

N 01 07 02 7,50-7,999 

N 01 08 01 8,00-8,499 

N 01 08 02 8,50-8,999 

N 01 09 01 9,00-9,499 

N 01 09 02 9,50-9,999 

N 01 10 01 10,00-10,499 

N 01 10 02 10,50-10,999 

N 01 11 01 11,00-11,499 

N 01 11 02 11,50-11,999 

N 01 12 01 12,00-12,499 

N 01 12 02 12,50-12,999 

N 01 13 01 13,00-13,499 

N 01 13 02 13,50-13,999 

N 01 14 01 14,00-14,499 

N 01 14 02 14,50-14,999 

N 01 15 01 15,00-15,499 

N 01 15 02 15,50-15,999 

N 01 16 01 16,00-16,499 

N 01 16 02 16,50-16,999 

N 01 17 01 17,00-17,499 

N 01 17 02 17,50-17,999 

N 01 18 01 18,00-18,499 

* 01 18 02 18,50-18,999 

N 01 19 01 19,00-19,499 

N 01 19 02 19,50-19,999 

N 01 20 01 20,00-20,499 

N 01 20 02 20,50-20,999 

N 01 21 01 21,00-21,499 

N 01 21 02 21,50-21,999 

N 01 22 01 22,00-22,499 

N 01 22 02 22,50-22,999 

N 01 23 01 23,00-23,499 

N 01 23 02 23,50-23,999 

18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

1.1.1999 - 


1.2.0.N 

64/90 18.12.1998

N-klassificeringen 





N 01 24 01 24,00-24,499 

N 01 24 02 24,50-24,999 

N 01 25 01 25,00-25,499 

N 01 25 02 25,50-25,999 

N 01 26 01 26,00-26,499 

N 01 26 02 26,50-26,999 

N 01 27 01 27,00-27,499 

N 01 27 02 27,50-27,999 

N 01 28 01 28,00-28,499 

N 01 28 02 28,50-28,999 

N 01 29 01 29,00-29,499 

N 01 29 02 29,50-29,999 

N 01 30 01 30,00=> 

N 02 Nominell vägd medelränta vid periodens slut 

N 03 Nominell vägd medelränta under perioden 

N 05 Marknadsränta 

N 02 och N 03 Nominell ränta innehåller inte kreditreserveringsprovision, regleringsarvoden 

och straffränta till följd av dröjsmål. 

Om inget annat anges skall uppgifterna ges med två decimaler. 

18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

1.1.1999 - 


1.2.0.N 

65/90 18.12.1998

O-klassificeringen 


18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 

MYNDIGHETSSAMARBETSGRUPPEN 

(Finansinspektionen/Finlands Bank/Statistikcentralen) 

Ersätter 18.12.1998 

Träder i kraft 1.1.2005 


O FÖRÄNDRINGAR I BALANSRÄKNINGSVÄRDEN 

O 01 FÖRÄNDRINGAR AV FORDRINGAR OCH SKULDER 

O 01 01 Bokföringsvärde vid periodens början (+) 

O 01 02 Omsättningar av fordringar och skulder under perioden (+) 

O 01 03 Lyfta nya krediter och nya skulder (+) 

O 01 04 Övriga ökningar av anskaffningsutgiften under perioden (+) 

O 01 05 Överlåtelser under perioden (-) 

O 01 06 Amorteringar under perioden (-) 

O 01 07 Nedskrivningar och kreditförluster under perioden (netto) 

O 01 07 01 Under perioden konstaterade nedskrivningar och kreditförluster (brutto) (-) 

O 01 07 02 Avlägsnat 

O 01 07 03 Influtet på tidigare perioders konstaterade kreditförluster (+) 

O 01 07 04 Försäkringsersättningar (+) 

O 01 10 Nedskrivningar av enskilt bedömda tillgångar (netto) 

O 01 10 01 Nedskrivningar under perioden av enskilt bedömda tillgångar (-) 

O 01 10 02 Återförda nedskrivningar under perioden av enskilt bedömda tillgångar (+) 

O 01 11 Nedskrivningar av kollektivt bedömda tillgångar (netto) 

O 01 11 01 Nedskrivningar av kollektivt bedömda tillgångar (resultaträkning) (-) 

O 01 11 02 Nedskrivningar av kollektivt bedömda tillgångar (balansräkning) (+/-) 

O 01 12 Valutakursförändringar under rapportperioden (+/-) 

O 01 13 Den del av skillnaden mellan nominellt värde och bokföringsvärde 

som periodiserats på rapportperioden (+/-) 

O 01 14 Försäljningsförlust på temporärt förvärvad egendom 

O 01 15 Försäljningsvinst på temporärt förvärvad egendom 

O 01 16 Influtet från säkerhet (uppskattning) 


I klassen uppges bokföringsvärdet vid början av perioden. 

O 01 02 Omsättningar av fordringar och skulder under perioden (+) 

I klassen uppges beloppet omsatta fordringar och skulder under rapportperioden. 

I posten ingår sådana omsättningar där inte t.ex. kredithelhetens belopp väsentligt ökar. 

Sådana ändringar/omsättningar är bl.a. ändring endast av räntevillkoren så att t.ex. räntebindningen 

ändras. En fordran eller skuld som förfallit till betalning ersätts med en motsvarande ny fordran 

eller skuld så att beloppet av den nya fordran eller skulden inte överstiger beloppet av den gamla. 

O 01 03 Lyfta nya krediter och nya skulder (+) 

Till klassen räknas nya krediter/fordringar som lyfts under rapportperioden och nya skulder 

som tagits upp under rapportperioden. 

Begreppet "nya krediter" omfattar lyfta nya krediter bokförda enligt den tidpunkt då de lyfts 

samt omsättningar då kreditvillkoren väsentligt ändrats. Som väsentlig ändring betraktas 

inte en ändring enbart av räntebindningen, om villkoren i övrigt förblir oförändrade. En 

omsättning som leder till att beloppet av den omsatta kredithelheten överstiger beloppet 

66/90 


1.2.0.O 

1.1.2005



18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 






av den kredit som varit föremål för omsättningen ingår i denna klass. 

I denna klass ingår inte räntejusteringar av krediter med referensränta, eftersom dessa inte räknas 

som nya krediter och inte heller som omsättningar enligt denna klass. 

O 01 04 Övriga ökningar av anskaffningsutgiften under perioden (+) 

I klassen uppges den ursprungliga anskaffningsutgiften för köpta fordringar under rapportperioden 

med undantag av omsättningar enligt punkt O0102. 

I klassen uppges inte förändringar av bokföringsvärdet på grund av värderingar av fordringar eller 

skulder, återföringar av kreditförluster eller periodisering av räntor. 


I klassen uppges minskningar av bokföringsvärdet under rapportperioden på grund av överlåtelser 

av tillgångar. 

O 01 06 Amorteringar under perioden (-) 

I klassen uppges minskningar av fordringarnas och skuldernas bokföringsvärde på grund av amortering 

av fordringarnas och skuldernas kapital under rapportperioden. 


I klassen uppges konstaterade nedskrivningar och kreditförluster under perioden. 


I klassen uppges det influtna beloppet av konstaterade kreditförluster under tidigare perioder. 

O 01 07 04 Försäkringsersättningar (+) 


1.2.0.O 

I klassen uppges försäkringsersättningar som tagits emot under tidigare perioder för konstaterade nedskrivningar 

och kreditförluster. 


I klassen uppges nedskrivningar av enskilt bedömda tillgångar som bokförts som kostnad under perioden i 

enlighet med Finansinspektionens standard 3.1 om bokslut och verksamhetsberättelse. 


I klassen uppges återförda nedskrivningar av enskilt bedömda tillgångar som bokförts som kostnad i enlighet med 

Finansinspektionens standard 3.1 om bokslut och verksamhetsberättelse. 

67/90 

1.1.2005



18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 






O 01 11 01 Nedskrivningar av kollektivt bedömda tillgångar (resultaträkning) (-) 

I klassen uppges nedskrivningar av kollektivt bedömda tillgångar under perioden som redovisats i resultaträkningen 

i enlighet med Finansinspektionens standard 3.1 om bokslut och verksamhetsberättelse. 

O 01 11 02 Nedskrivningar av kollektivt bedömda tillgångar (balansräkning) (+/-) 


1.2.0.O 

I klassen uppges nedskrivningar av kollektivt bedömda tillgångar som redovisats i balansräkningen i enlighet med 



I klassen uppges det sammanlagda beloppet av de förändringar i tillgångarnas och skuldernas 

bokföringsvärden som förorsakats av valutakursförändringar. 



I klassen uppges för fordringar och skulder som anskaffats till ett högre eller lägre värde än 

det nominella värdet den del av skillnaden mellan det nominella värdet och bokföringsvärdet 

som periodiserats på rapportperioden som en ökning eller minskning av bokföringsvärdet. 

O 01 14 Försäljningsförlust på temporärt förvärvad egendom 

I klassen uppges försäljningsförlust på temporärt förvärvad egendom. 

O 01 15 Försäljningsvinst på temporärt förvärvad egendom 

I klassen uppges försäljningsvinst på temporärt förvärvad egendom. 

O 01 16 Influtet från säkerhet (uppskattning) 

Här redovisas medel som beräknas inflyta från säkerheter, skuldsanering, företagssanering 

och utdelning från konkursbo. 

O 02 FÖRÄNDRINGAR AV FORDRINGSBEVIS OCH AKTIER OCH ANDELAR 


O 02 02 Ökningar av anskaffningsutgiften under perioden (+) 


O 02 07 Nedskrivningar och kreditförluster under perioden (netto) 


O 02 07 02 Avlägsnat 


O 02 10 Nedskrivningar av enskilt bedömda tilgångar (netto) 



O 02 11 

O 02 11 01 

O 02 11 02 


68/90 

1.1.2005



18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 








O 02 14 Minskningar av bokföringsvärdena under perioden på grund av 

nedgång i de verkliga värdena eller nedskrivningar (-) 

O 02 15 Ökningar av bokföringsvärdena under perioden på grund av 

uppgång i de verkliga värdena (+) 

69/90 


1.2.0.O 

1.1.2005



18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 








I klassen uppges bokföringsvärdet vid början av perioden. 


I klassen uppges den ursprungliga anskaffningsutgiften för tillgångar som anskaffats under rapportperioden. 


I klassen uppges minskningar av bokföringsvärdet under rapportperioden på grund av överlåtelser eller 

återbetalning av tillgångar. 


I klassen uppges konstaterade nedskrivningar och kreditförluster under perioden. Med konstaterad förlust 

avses en sådan avskrivning av en fordran från bokföringssystemet som baserar sig på 

1. en uppgjord slutredovisning vid en företagskunds konkurs eller konkursförvaltningens intyg 

över utdelning; 

2. en avskrivning av en fordran på en privatkund efter realisering av säkerheterna och minst 

ett resultatlöst utmätningsförsök; 

3. ett ackord med en företags- eller privatkund eller annat avtal eller domstolsbeslut, genom vilket 

kreditinstitutet slutgiltigt avstår från eller åläggs att helt eller delvis avstå från att driva in det kapital 

fordran gäller; 

4. kreditinstitutets beslut att upphöra med indrivningen eller kreditinstitutets förlust av rätten 

att driva in fordran. 

O 02 07 02 .. 02 10 02 Av fordringsbevis avsedda att stadigvarande innehas i rörelsen uppges 

i dessa klasser nedskrivningar bokförda på grund av emittentens insolvens. 


I klassen uppges det återvunna beloppet av konstaterade kreditförluster under tidigare perioder. 


I klassen uppges nedskrivningar av enskilt bedömda tillgångar som bokförts som kostnad under perioden 

i enlighet med Finansinspektionens standard 3.1 om bokslut och verkasamhetsberättelse. 

70/90 


1.2.0.O 

1.1.2005



18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 







I klassen uppges återförda nedskrivningar av enskilt bedömda tillgångar som bokförts som kostnad under 

tidigare perioder i enlighet med Finansinspektonens standard 3.1 om bokslut och verksamhetsberättelse. 


I klassen uppges det sammanlagda beloppet av de förändringar i tillgångarnas bokföringsvärden 

som förorsakats av valutakursförändringar. 



I klassen uppges för fordringar och skulder som anskaffats till ett högre eller lägre värde än 

det nominella värdet den del av skillnaden mellan det nominella värdet och bokföringsvärdet 

som periodiserats på rapportperioden som en ökning eller minskning av bokföringsvärdet enligt 


O 02 14 Minskningar av bokföringsvärdena under perioden på grund av 

nedgång i de verkliga värdena och nedskrivningar (-) 


1.2.0.O 

I klassen uppges den sammanräknade skillnaden mellan bokföringsvärden för fordringsbevis, aktier och andelar 

som innehas för försäljning och lägre verkliga värden vid rapporteringstidpunkten redovisade som en minskning 

av fonden för verkligt värde. Dessutom uppges nedskrivningar som resultatförts från fonden för verkligt värde. 

O 02 15 Ökningar av bokföringsvärdena under perioden på grund av 

uppgång i de verkliga värdena (+) 

I klassen uppges den sammanräknade skillnaden mellan bokföringsvärden för fordringsbevis, aktier och andelar 

som innehas för försäljning och högre verkliga värden vid rapporteringstidpunkten redovisade som en 

ökning av fonden för verkligt värde. 

O 03 FÖRÄNDRINGAR AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 

O 03 01 Ursprunglig anskaffningsutgift (+) 

O 03 02 Avskrivningar och nedskrivningar under tidigare perioder (-) 

O 03 03 Uppskrivningar under tidigare perioder (+) 



O 03 06 Avskrivningar enligt plan under perioden (-) 

O 03 07 Nedskrivningar under perioden (-) 

O 03 08 Uppskrivningar under rapportperioden (+) 

O 03 09 Återförda uppskrivningar under rapportperioden (-) 


O 03 01 Ursprunglig anskaffningsutgift (+) 

I klassen uppges den ursprungliga anskaffningsutgiften för de tillgångar som återstår vid 

rapportperiodens slut. 

71/90 

1.1.2005



18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 






O 03 02 Avskrivningar och nedskrivningar under tidigare perioder (-) 

I klassen uppges de avskrivningar och nedskrivningar som avses nedan i punkterna O0306 och O0307 och 

som gjorts under tidigare räkenskapsperioder på de tillgångar som återstår vid rapportperiodens slut. 

O 03 03 Uppskrivningar under tidigare perioder (+) 

I klassen uppges de uppskrivningar och deras återföringar vilka har upptagits i bokföringen under 

rapportperioder före den aktuella rapportperioden och vilka hänför sig till tillgångar som återstår 

vid rapportperiodens slut. Beloppet anges netto. 


I klassen uppges den ursprungliga anskaffningsutgiften för tillgångar som anskaffats under rapportperioden. 


I klassen uppges minskningar av bokföringsvärdet som förorsakats av överlåtelser av tillgångar 

under rapportperioden. 

O 03 06 Avskrivningar enligt plan under perioden (-) 

I klassen uppges den del som hänför sig till rapportperioden av de avskrivningar enligt plan 

som enligt bokslutsföreskrifterna skall göras för räkenskapsperioden. 

O 03 07 Nedskrivningar under perioden (-) 

I klassen uppges nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar under rapportperioden. 

O 03 08 Uppskrivningar under rapportperioden (+) 

I klassen uppges det sammanlagda beloppet (brutto) av uppskrivningar under räkenskapsperioden. 

O 03 09 Återförda uppskrivningar under rapportperioden (-) 

I klassen uppges återförda uppskrivningar för räkenskapsperioden. 

O 04 NYA AVTAL 

O 04 01 Nya avtal 


72/90 


1.2.0.O 

1.1.2005



18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 






O 04 01 Nya avtal 

Begreppet nya avtal tillämpas på uppgifter som samlas in för ECB:s räntestatistik och som ingår i 

K-rapporteringen till Finlands Bank. Med nya avtal avses alla nya avtal mellan kund och monetärt finansinstitut. 

Sådana är alla finansiella avtal och villkor som för första gången specificerar räntan på in- eller 

utlåningen och alla avtal som kommer till genom nya förhandlingar om existerande in- och utlåning. 

Förlängningar av existerande avtal som sker automatiskt och som inte kräver några omförhandlingar 

av avtalsvillkoren betraktas emellertid inte som nya avtal. 

Ett undantag från detta utgör konto- och kortkrediter, där stockuppgifterna (utestående belopp) vid 

rapporteringstidpunkten uppges som beloppet nya avtal. Nya avtal om s.k. engångskrediter uppges 

däremot enligt verkliga nya avtal och inte enligt stockuppgifterna vid månadens slut. 

En automatisk justering av referensräntan i avtal med rörlig ränta innebär inte ett nytt avtal. En justering 

av marginalen som gäller tillsammans med referensräntan genom förhandlingar mellan kunden och det 

monetära finansinstitutet är däremot alltid ett nytt avtal. Byte av räntebindningen under avtalets 

löptid enligt de villkor parterna enades om då avtalet träffades är inte ett nytt avtal. Däremot betraktas 

byte av räntebindningen på basis av nya förhandlingar som ett nytt avtal. 

Ett tilläggslån till ett existerande lån utgör ett nytt avtal till den del det är resultatet av nya förhandlingar. 

Om vid ett lån på 5000 euro som utökas med 2000 euro avtalas om nya villkor endast för tilläggslånet 

på 2000 euro utgör endast beloppet på 2000 euro ett nytt avtal. Om villkoren däremot omförhandlas 

för hela lånebeloppet på 7000 euro gäller det nya avtalet beloppet 7000 euro. 

I statistiken över monetära finansinstituts räntor omfattar begreppet nya avtal de avtal som slutits, inte 

utbetalade lån. Som nytt avtal rapporteras således hela beloppet och räntan enligt det avtal som sluts 

mellan kunden och institutet vid avtalsteckningen även i de fall att lånet utbetalas i omgångar. Ett typiskt 

exempel på detta är huslån som betalas ut i delposter allteftersom byggnadsarbetet fortskrider. 

Ett undantag utgör konto- och kortkrediter, för vilka endast utestående belopp vid månadens slut rapporteras, 

och kreditlimiter baserade på paraplyavtal (umbrella contracts), som tillåter kunden att låna på olika typer 

av lånekonton upp till ett viss högsta belopp som beräknas för alla lånekonton tillsammans. När ett 

sådant paraplyavtal ingås är inte typen av lån, utbetalningstiden eller räntan angivna, utan avtal kan 

slutas om en rad olika möjligheter. Sådana paraplyavtal skall inte ingå i räntestatistiken. Men så snart 

ett lån enligt ett paraplyavtal tas ut räknas det som ett nytt avtal. 

Kreditlöften till kunderna tas inte med i räntestatistiken även om lånevillkoren i regel förhandlas fram i 

samband med kreditlöftet. Ett nytt lån redovisas först då det egentliga bindande avtalet mellan kunden 

och institutet tecknas. 

När det gäller inlåning skall nya avtal rapporteras endast avseende tidsbundna konton. Förlängning av 

tidsbunden inlåning betraktas som nytt avtal edast om förlängningen är en följd av omförhandlingar. En 

automatisk förlängning betraktas däremot inte som ett nytt avtal. För tidsbunden inlåning med en ursprunglig 

löptid på 1 dag samlas uppgifter inte in, eftersom sådana konton klassificeras som inlåning över natten. 

O 09 VÄRDERINGSGRUNDER 

O 09 01 Bokföringsvärde 

O 09 02 Verkligt värde 

73/90 


1.2.0.O 

1.1.2005



18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 






O 09 03 Nominellt värde 

O 09 04 Det underliggande instrumentets nominella värde 

O 09 05 Det underliggande instrumentets verkliga värde 

O 09 06 Kontraktsvärde 

O 09 07 Värde korrigerat enligt deltakoefficienten 

O 09 08 Kreditmotvärde 

O 09 09 Positivt återanskaffningsvärde 


Klassificeringsfaktorerna som klassificerare av poster utanför balansräkningen: 

O 09 02 Verkligt värde 

Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan 

kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs 

(IAS 32.11). 

O 09 04 Det underliggande instrumentets nominella värde 

Med det underliggande instrumentets nominella värde avses det nominella värdet på ett värdepapper, 

en aktiekorg eller en fiktiv tillgångspost som ligger till grund för kontraktet. 

O 09 05 Det underliggande instrumentets verkliga värde 

Det verkliga värdet har definierats i punkt O 09 02 Verkligt värde. 

O 09 06 Kontraktsvärde 

Kontraktsvärdet är i fråga om garantier, kreditutfästelser och andra motsvarande poster det belopp som man 

enligt kontraktet kan bli tvungen att betala 

Med kontraktsvärde avses vid valutaderivatkontrakt beloppet av den köpta/sålda valutan vid 

rapporteringstidpunkten omräknat till rapporteringsvalutan enligt Finlands Banks/ECBS medelkurs, 

om inte rapportering av posterna har begärts i den aktuella valutan enligt klassificeringsfaktor 

B/Valutor. 

O 09 07 Värde korrigerat enligt deltakoefficienten 


1.2.0.O 

Värdet av ett kontrakt korrigerat enligt deltakoefficienten är det värde som används för beräkning av riskpositionen 

i optionskontrakt, som beräknas enligt deltakoefficientmetoden så att varje optionskontrakt upptas i positionen enligt 

sitt deltakorrigerade värde. 

O 09 08 Kreditmotvärde 

Kreditmotvärdet beräknas enligt Finansinspektionens föreskrift om rapportering av kapitaltäckningen och den 

gruppbaserade kapitaltäckningen i kreditinstitut. Posterna utanför balansräkningen omvandlas vid beräkningen 

av kapitaltäckningen till kreditmotvärden enligt en koefficient som bestäms enligt kontraktstypen. 

O 09 09 Positivt återanskaffningsvärde 

Med positivt återanskaffningsvärde avses kontraktets positiva verkliga värde. 

74/90 

1.1.2005



18.10.2004/28.10.2004/23.11. 

2004/02.12.2004/11.10.2005 






75/90 


1.2.0.O 

1.1.2005

P-klassificeringen 





P KLASSIFICERING AV VÄRDEPAPPER OCH DERIVAT 

P 01 Offentligt noterade värdepapper 

P 01 01 Värdepapper noterade på Helsingfors Fondbörs 

P 01 02 Värdepapper noterade på OTC-listan 

P 01 03 Värdepapper noterade på mäklarlistan 

P 01 04 Värdepapper noterade utomlands 

P 02 Fondandelar i placeringsfonder som placerar i Finland 

P 03 Fondandelar i placeringsfonder som placerar utomlands 

P 04 Icke noterade värdepapper 

P 10 Derivatkontrakt 

P 10 01 Icke-standardiserade derivatkontrakt som clearas på en derivatbörs eller hos 

en clearingorganisation 

P 10 02 Andra icke-standardiserade derivatkontrakt 

P 10 03 Standardiserade derivatkontrakt 

För grupper av P-klasser används dessutom följande gruppkoder: 

P-grupp 1 = P0010 = ( P1001+P1003) 


P 01 Offentligt noterade värdepapper 

Med offentligt noterade värdepapper avses aktier och med aktier jämförbara värdepapper som noteras 

på Helsingors Fondbörs eller på en jämförbar börs i utlandet eller som är marknadsvärdepapper enligt 

1 kap. 3§ värdepappersmarknadslagen (exkl. fondandelarna i P02 och P03). 

P 10 01 Icke-standardiserade derivatkontrakt som clearas på en derivatbörs 

eller hos en clearingorganisation 

Här avses derivatkontrakt som inte är standardiserade, men som clearas på en derivatbörs eller 

hos en clearingorganisation. 

P 10 02 Andra icke-standardiserade derivatkontrakt 

Här avses derivatkontrakt som inte är standardiserade och som inte heller clearas på en derivatbörs 

eller hos en clearingorganisation. 

P 10 03 Standardiserade derivatkontrakt 

Här avses derivatkontrakt vars villkor finns fastställda i stadgarna för en sådan derivatbörs där dagliga 

säkerheter krävs för derivatkontrakt. Villkoren gäller inte optionspremier och priser på terminers 

underliggande instrument eller motsvarande nyckeltal. 

18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

1.1.1999 - 


1.2.0.P 

76/90 18.12.1998

Q-klasificeringen 





Q KLASSIFICERING AV FASTIGHETER OCH FASTIGHETSSAMMANSLUTNINGAR 


1.2.0.Q 

Q 01 Bostäder och bostadsfastigheter Kriteerit: 

Q 02 Affärs- och kontorsfastigheter 

Q 02 01 Kontor Kr01 Vakansgrad, % 

Q 02 09 Övriga affärsfastigheter Kr02 Nettoavkastning, % 

Q 03 Industrifastigheter Kr03 Area 

Q 04 Jord-, vatten- och skogsområden (obebyggda) Kr04 Uppbundet kapital 

Q 04 01 Jord- och skogsbruksområden 

Q 04 09 Övriga jord- och vattenområden 

Q 05 Halvfärdiga byggnader 

Q 05 01 Bostadsbyggnader 

Q 05 09 Övriga byggnader 

Q 06 Fastigheter under finansiell leasing 

Q 09 Övriga fastigheter i Finland 

Q 13 Fastigheter i utlandet 

Om samma fastighet har flera användningssyften får fastigheten uppges enligt det huvudsakliga 

syftet. 


18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

1.1.1999 - 

Klassificeringen och kriterierna motsvarar huvudsakligen Finansinspektionens föreskrift 106.1, bilaga 1, punkt 24 b 

i avsnittet Noternas innehåll. 

77/90 18.12.1998

R-klassificeringen 





R EGEN NÄRINGSGREN 

R 01 Bankverksamhet 

R 02 Finansbolagsverksamhet 

R 03 Värdepappersförmedling 

R 04 Hypoteksbanksverksamhet 

R 05 Kreditkortsverksamhet 

R 06 Fastighetsinvesteringsverksamhet 

R 07 Värdepappershandel 

R 08 Placeringsfondsverksamhet 

R 09 Värdepappersföretagsverksamhet 

R 19 Övriga 


R 01 Bankverksamhet 

Hit räknas företag och på marknaden självständigt agerande resultatenheter som hör till kreditinstitutets 

koncern och konsolideringsgrupp och vilkas intäkter i huvudsak kommer från kreditgivning. 

R 02 Finansbolagsverksamhet 


koncern och konsolideringsgrupp och vilkas intäkter i huvudsak kommer från finansiell leasing, factoring 

och confirming och finansiering av avbetalningshandel. 

R 03 Värdepappersförmedling 


koncern och konsolideringsgrupp och vilkas intäkter i huvudsak kommer från värdepappersförmedling, 

förmögenhetsförvaltning och andra dylika placeringstjänster. 

R 04 Hypoteksbanksverksamhet 


koncern och konsolideringsgrupp och vilkas intäkter i huvudsak kommer från beviljande av inteckningslån 

och som i huvudsak finansierar sin verksamhet med långfristiga masskuldebrevslån, som har betryggande 

säkerhet. 

R 05 Kreditkortsverksamhet 


koncern och konsolideringsgrupp och vilkas intäkter i huvudsak kommer från kreditkortsverksamhet. 

18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

1.1.1999 - 


1.2.0.R 

78/90 18.12.1998

R-klassificeringen 





R 06 Fastighetsinvesteringsverksamhet 

Hit räknas företag och andra separata resultatenheter som hör till kreditinstitutets koncern och vilkas 

intäkter i huvudsak kommer från fastighetsinvesteringsverksamhet. 

R 07 Värdepappershandel 


intäkter i huvudsak kommer från handel med aktier och andra värdepapper. 

R 08 Placeringsfondsverksamhet 

Hit räknas fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder och som ingår i kreditinstitutets koncern. 

R 09 Värdepappersföretagsverksamhet 


intäkter i huvudsak kommer från sådan affärsverksamhet som enligt lagen är tillåten för värdepappersföretag. 

R 19 Övriga 

Hit räknas företag och på marknaden självständigt agerande resultatenheter som ingår i kreditinstitutets 

koncern och konsolideringsgrupp och vilkas intäkter i huvudsak kommer från andra funktioner än de 

ovannämnda. 

18.12.1998 r 

10.6.1998 r 

1.1.1999 - 


1.2.0.R 

79/90 18.12.1998





U ÅTAGANDEN UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN 

1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

U 01 Åtaganden för kunders räkning till förmån för tredje part 

U 01 01 Garantier 

U 01 01 01 Notariatförmedling 

U 01 01 02 Masskuldebrev 

U 01 01 03 Företagscertifikatprogram 

U 01 01 09 Övriga 

U 01 02 Växelansvar 

U 01 03 Garantiförbindelser 

U 01 04 Ansvarsförbindelser som gäller överlåtna tillgångar 

U 01 05 Panter och inteckningar 

U 01 06 Förbindelser som gäller kortfristiga transaktioner 

U 01 06 01 Remburser 

U 01 06 09 Övriga 

U 01 09 Övriga 

U 02 Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kunder 

U 02 01 Teckningsförbindelser 

U 02 01 01 NIF- och RUF-kontrakt 

U 02 01 02 Företagscertifikatprogram 

U 02 01 03 Kommuncertifikatprogram 

U 02 01 04 Masskuldebrev 

U 02 01 09 Övriga 

U 02 02 Köp av tillgångar genom terminskontrakt 

U 02 03 Sålda värdepapper som omfattar utfärdad återförsäljningsoption 

U 02 04 Forward/forward-depositioner där kreditinstitutet förbundit sig 

att göra depositionen 

U 02 05 Delbetalda kreditvärdepapper 

U 02 06 Outnyttjade kreditarrangemang 

U 02 06 01 Revolverande krediter 

U 02 06 02 Outnyttjade bostadskrediter 

U 02 06 09 Övriga outnyttjade kreditmöjligheter 

U 02 09 Övriga potentiella fordringar 

U 03 Återkalleliga åtaganden till förmån för kunder 

U 03 01 Revolverande krediter 


U 04 Oåterkalleliga åtaganden till förmån för det rapporterande 

kreditinstitutet 


U 04 02 Försäljningar av tillgångar genom terminskontrakt 

U 04 03 Forward/forward-depositioner 

U 04 04 Tillbudsstående kreditarrangemang 

U 04 09 Övriga potentiella skulder 

U 05 Återkalleliga åtaganden till fömån för det rapporterande 

kreditinstitutet 

U 05 01 Kredit- och checkkontolimiter 


U 06 Termins- och futurkontrakt 

U 06 01 Valutaterminer 

U 06 01 01 Valutaköp 

U 06 01 03 Valutaförsäljningar 

U 06 02 Valutafuturer 

U 06 02 01 Valutaköp 

U 06 02 03 Valutaförsäljningar 

U 06 04 Ränteterminer och räntefuturer 

U 06 04 01 Ränteterminer, köp (FRA) 

U 06 04 02 Räntefuturer, köp (underliggande egendom under ett år) 

80/90 

10.6.2000





1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

U 06 04 03 Räntefuturer, köp (underliggande egendom över ett år) 

U 06 04 04 Ränteterminer, försäljningar FRA) 

U 06 04 05 Räntefuturer, försäljningar (underliggande egendom under ett år) 

U 06 04 06 Räntefuturer, försäljningar (underliggande egendom över ett år) 

U 06 07 Aktieterminer och aktiefuturer 

U 06 07 01 Köp 

U 06 07 03 Försäljningar 

U 06 09 Aktieindexterminer och aktieindexfuturer 

U 06 09 01 Köp 


U 06 19 Övriga terminer och futurer 

U 06 19 01 Köp 


U 07 Swappar 

U 07 01 Ränteswappar 

U 07 01 01 Kapitalfordran 

U 07 01 02 Kapitalskuld 

U 07 02 Ränte- och valutaswappar 



U 07 09 Övriga swappar 



U 08 Optioner 

U 08 01 Valutaoptioner (call) 

U 08 01 01 Köpta 

U 08 01 01 01 Valutaköp 

U 08 01 01 03 Valutaförsäljningar 

U 08 01 02 Utfärdade 



U 08 02 Valutaoptioner (put) 

U 08 02 01 Köpta 






81/90 

10.6.2000





U 08 05 Ränteoptioner (call) och räntecaps 

U 08 05 01 Köpta 


U 08 07 Ränteoptioner (put) och räntefloors 

U 08 07 01 Köpta 


U 08 11 Aktieoptioner (call) 

U 08 11 01 Köpta 


U 08 17 Aktieoptioner (put) 

U 08 17 01 Köpta 


U 08 19 Aktieindexoptioner (call) 

U 08 19 01 Köpta 


U 08 21 Aktieindexoptioner (put) 

U 08 21 01 Köpta 


U 08 23 Exotiska optioner (call) 

U 08 23 01 Köpta 


U 08 25 Exotiska optioner (put) 

U 08 25 01 Köpta 


U 08 29 Övriga optioner (call) 

U 08 29 01 Köpta 


U 08 39 Övriga optioner (put) 

U 08 39 01 Köpta 


U 09 Rådgivning och förvaltning 

U 09 01 Arrangemang och agentfunktioner 

U 09 02 Krediter förmedlade utanför balansräkningen 

U 09 03 Letters of comfort 


U 13 Kreditderivat 

U 13 01 Kreditswappar 

U 13 01 01 Kontrakt med vilka den egna kreditrisken höjs 

U 13 01 02 Kontrakt med vilka den egna kreditrisken sänks 

U 13 01 03 Kontrakt med vilka kreditriskens struktur ändras 

U 13 02 Credit linked notes 




U 13 03 Total return swaps 




U 13 09 Övriga kreditderivat 




82/90 

1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

10.6.2000





För grupper av U-klasser används dessutom följande gruppkoder: 

U-grupp 1= U0000 = Alla åtaganden totalt (U01..+..U09) 

U-grupp 2 = U0001 = (U01+U02) 

U-grupp 3 = U0002 = (U01+U02+U03) 

U-grupp 6= U0006 = Valutaderivat 

(U0601+U0602+U0702+U0801+U0802) 

U-grupp 7= U0007 = Räntederivat 

(U0604+U0605+U0701+U0805+U0807) 

U-grupp 8= U0008 = Aktie- och indexderivat 

(U0607+U0609+U0811+U0817+U0819+U0821) 

U-grupp 9= U0009= Övriga derivat 

(U0619+U0709+U0829+U0839) 

U-grupp 10= U0010= Valutaterminer och valutafuturer, valutaköp 

(U060101+U060102+U060201+U060202) 

U-grupp 11= U0011= Valutaterminer och valutafuturer, valutaförsäljningar 

(U060103+U060104+U060203+U060204) 

U-grupp 13= U0013= Swappar, kapitalfordran 

(U070101+U070201+U070901) 

U-grupp 14= U0014= Swappar, kapitalskuld 

(U070102+U070202+U070902) 

U-grupp 15= U0015= Optioner och övriga derivat 

(U0805+U0807+U0829+U0839) 

Kritierier och definitioner av kriterier: 

Kr01 Garderingsposter utanför balansräkningen 

Kriteriet gäller poster utanför balansräkningen som tillkommit i garderingssyfte på det sätt som 

avses i Finansinspektionens föreskrift 106.1. 

Kr02 Poster utanför balansräkningen som inte tillkommit i garderingssyfte 

Kriteriet avser andra poster utanför balansräkningen än de som tillkommit i garderingssyfte i enlighet 

med vad som avses i Finansinspektionens föreskrift 106.1. 

Kr03 Garderingar mot risker vid räntenedgång 

Kr04 Garderingar mot risker vid ränteuppgång 

Kr05 I handelslagret inräknade åtaganden utanför balansräkningen 

Kriteriet avser sådana åtaganden utanför balansräkningen som räknas till handelslagret enligt 

principer som godkänts och undertecknats av kreditinstitutets ledning. 

Kr06 Andra än i handelslagret inräknade åtaganden utanför balansräkningen 

Kriteriet avser sådana åtaganden utanför balansräkningen som inte räknas till handelslagret. 

83/90 

1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

10.6.2000






U 01 01 Garantier 

Här uppges garantier som kreditinstitutet ställt för annans räkning. A beviljar B en kredit, och 

kreditinstitutet förbinder sig genom en garantiförbindelse att betala krediten till A för B:s räkning 

om B blir insolvent. Garantier vid notariatförmedling, masskuldebrevsemissioner och företagscertifikatprogram 

uppges separat. Som garantier vid sådana program uppges garantier som beviljats för 

emittentens räkning till förmån för tecknaren, dock inte egentliga teckningsförbindelser. Här uppges 

också rembursansvar av garantityp. 

Som utländsk garanti betraktas en garanti som ställts för en utländsk 

parts räkning till förmån för en utländsk eller inhemsk part. Det riskobjekt för vars 

räkning garantin ställts avgör om det är fråga om en utländsk garanti. 

Exempel: A beviljar B kredit. Banken garanterar krediten för B:s räkning till förmån för A, 

dvs. B utgör en risk för banken. Garantin är då utländsk endast om B är utländsk (B är riskobjektet). 

Att A är utländsk har ingen betydelse. Vid B:s konkurs måste banken betala lånet 

till A, vilket dock inte resulterar i en utländsk fordran för banken även om A skulle vara utländsk, 

eftersom banken kan driva in sin fordran endast av B. 

U 01 02 Växelansvar 

Här uppges ansvar till följd av endossering av växlar och checker. Bland växelansvar uppges 

också växelgarantier (aval). 

U 01 03 Garantiförbindelser 

Här uppges garantiförbindelser och andra förbindelser som gäller enskilda affärstransaktioner. 

Till klassen räknas entreprenad-, export- och leveransgarantier som kreditinstitutet har ställt 

för kunder till förmån för tredje part för fullgörande av kundens enskilda affärsförpliktelse, 

offentligrättsliga förpliktelse eller ersättningsförpliktelse. Här uppges också övriga motsvarande 

förbindelser som gäller enskilda affärstransaktioner. 

U 01 04 Ansvarsförbindelser som gäller överlåtna tillgångar 

I klassen uppges fordringar överlåtna till tredje part och övriga sådana tillgångar av vilka för 

kreditinstitutet kontraktsenligt kvarstår en kreditförlustrisk eller en annan dylik risk till följd av 

nedgång i tillgångarnas värde efter överlåtelsen. Överlåtna tillgångar räknas inte till klassen 

endast av den anledningen att överlåtelsen omfattar ett ränte- eller valutaswapkontrakt, ett 

options- eller terminskontrakt, en bindande kreditutfästelse eller en annan dylik förbindelse 

för att gardera överlåtaren mot ränte-, valuta-, aktiekurs- eller likviditetsrisker. 

U 01 05 Panter och inteckningar 

Här uppges panter som lämnats och inteckningar som gjorts som säkerhet för en annans skuld. 

U 01 06 01 Rembuser 

Här uppges t.ex. rembuser vars säkerhet utgörs av skeppningsdokument. Här uppges endast 

sådana rembursansvar som inte ingår i balansräkningen. 


Klassen gäller teckningsförbindelser som ingås vid emission av värdepapper och masskuldebrevsoch 

företagscertifikatprogram o.d., där kreditinstitutet förbinder sig att ansvara för teckning av 

värdepapper som kommer att emitteras i framtiden. I klassen uppges Note Issuance Facilities/Revolving 

Underwriting Facilities separat, dvs. program där banken förbinder sig att teckna bankcertifikat som 

inte blivit sålda på marknaden. 

84/90 

1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

10.6.2000





U 02 02 Köp av tillgångar genom terminskontrakt 

Här avses kontrakt om köp av aktier, skuldebrev eller andra förmögenhetsobjekt vid en bestämd 

tidpunkt i framtiden utan återförsäljningsförpliktelse. I klassen uppges inte egentliga valuta-, ränteoch 

aktiederivat, vilka uppges i klasserna 06, 07 och 08. 

U 02 03 Sålda värdepapper som omfattar utfärdad 

återförsäljningsoption 

Här uppges sålda värdepapper som omfattar en till köparen riktad option som utfärdats av kreditinstitutet 

och som berättigar köparen att sälja tillbaka värdepapperen till kreditinstitutet. 

U 02 04 Forward/forward-depositioner där kreditinstitutet har 

förbundit sig att göra depositionen 

Här avses kontrakt där kreditinstitutet har förbundit sig att göra en deposition vid en bestämd tidpunkt 

i framtiden. I klassen uppges inte “depokontrakt” vars valuteringsdag är 1-2 dagar från kontraktsdagen. 

U 02 05 Delbetalda värdepapper 

Värdepapper som förvärvats av kreditinstitutet och av vars köpesumma kreditinstitutet har 

betalat endast en del och där rätten kvarstår för säljaren att kräva slutlikvid i framtiden. I klassen 

uppges endast sådana kontrakt som inte upptagits i balansräkningen. Som en post utanför 

balansräkningen uppges den del av värdepapperens pris som är obetald och som kan krävas 

på anfordran. 

U 02 06 Ej disponerade kreditfaciliteter 

Här uppges andra än ovannämnda oåterkalleliga krediter som beviljats kunder. Av kreditfaciliteterna 

uppges den ej disponerade delen. 

"Outnyttjade kreditarrangemang" omfattar poster där kassaflödena till volym och/eller valuteringsdag 

beror på låntagaren. Posten används bl.a. till beräkning av kassaflödena i fråga om finansieringsrisken. 

Rapporterade data skall beskriva de kassaflöden som beräknas uppstå enligt försiktighetsprincipen. 

Ej disponerade checkkontolimiter och beviljade, ej disponerade krediter är de största poster som ingår 

i posten "outnyttjade kreditarrangemang". 

1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

Ej disponerade checkkontolimiter rapporteras i kategorin för kortaste löptid (såsom på anfordran betalbar inlåning), 

utan hänsyn till sannolikt användningssyfte. Vid analysen kan postens eventuella kassaflödeseffekter beräknas 

genom viktning. 

Beviljade, ej disponerade krediter rapporteras enligt planerade uttag eller i en löptidskategori enligt tidigaste 

uttagsdag. 

Övriga poster redovisas på motsvarande sätt enligt kontraktets volym och valuteringsdag eller, såsom ovan, enligt 

tidigaste uttagsdag. 

U 02 06 01 Revolverande krediter 

Av outnyttjade kreditmöjligheter särredovisas här produkter med limit av typen checkkontokrediter, 

kortkrediter, standbykrediter och andra revolverande krediter. Av kreditmöjligheterna redovisas den 

delen. 

U 02 06 02 Outnyttjade bostadskrediter 

85/90 

10.6.2000





Outnyttjade kreditmöjligheter för posten I 01 "Bostäder" enligt kategorin användningssyfte i rapporteringen 

till myndighterna avtalade med inhemska eller utländska hushåll (S14, S134) enligt sektorindelningen. 

U 02 09 Övriga potentiella fordringar 

Här avses övriga oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen, som då de realiseras 

förvandlas till tillgångar i balansräkningen. 

U 03 Återkalleliga åtaganden till förmån för 

kunder 

Återkalleliga åtaganden är åtaganden som kreditinstitutet villkorslöst kan säga upp med 

omedelbar verkan. Återkalleliga åtaganden kännetecknas av att de skall betalas på anfordran 

och att inga uppsägningsvillkor gäller för åtagandena. 

U 03 01 Revolverande krediter 

Här avses den outnyttjade delen av återkalleliga kredit- och checkkontolimiter. 


Övriga åtaganden är t.ex. från kreditinstitutets sida återkalleliga avtal om framtida garantier 

eller placeringar. 


Här avses teckningsförbindelser till kreditinstitutets förmån i samband med emission av värdepapper 

och kreditinstitutets masskuldebrevsoch företagscertifikatprogram o.d., för vilka teckningsförbindelser 

har ingåtts. 

U 04 02 Försäljningar av tillgångar genom terminskontrakt 

Klassen avser kontrakt om försäljningar av aktier, skuldebrev eller andra förmögenhetsobjekt 

vid en bestämd tidpunkt i framtiden utan återköpsförpliktelse. 

U 04 03 Forward/forward-depositioner där kreditinstitutet har 

förbundit sig att ta emot depositionen 

Här avses kontrakt där motparten har förbundit sig att göra och kreditinstitutet har förbundit sig 

att ta emot en framtida deposition. Här uppges inte “depokontrakt” vars valuteringsdagar är 1-2 dagar 

från kontraktsdagen. 

U 04 04 Disponibla kreditfaciliteter 

Här uppges andra disponibla oåterkalleliga kreditfaciliteter för kreditinstitutet än de ovan nämnda. 

Av kreditfaciliteterna uppges den ej disponerade delen. 

86/90 

1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

10.6.2000





U 04 09 Övriga potentiella skulder 

Övriga finansiella arrangemang utanför balansräkningen som då de realiseras förvandlas 

till skulder för kreditinstitutet. Garantier som getts för kreditinstitutets räkning och andra 

kreditmotsvarigheter eller panter behöver emellertid inte uppges här. 

U 05 01 Kredit- och checkkontolimiter 

Här uppges kreditinstitutets outnyttjade återkalleliga kredit- och checkkontolimiter. 


Övriga återkalleliga åtaganden utanför balansräkningen som då de realiseras förvandlas 

till skulder för kreditinstitutet. 

U 06 Terminer och futurer 

När det gäller terminer och futurer specificeras köp och försäljningar. 

I terminer och futurer ingår också sådana kontrakt vars ursprungliga maturitet är 14 dagar eller 

kortare. Spotaffärer vars valuteringsdag räknat från kontraktsdagen är andra bankdagen eller 

tidigare behöver emellertid inte uppges. 

Terminer och futurer uppges till sina bruttobelopp så att kontrakt som ingåtts med 

samma kontraktspart inte har nettats. Av kontrakt som ingåtts med börsen uppges 

de öppna kontrakt som inte har stängts med identiska motkontrakt med börsen. 

Vid valutaterminskontrakt uppges också terminsdelen av de valutamarknadsswappar 

(foreign exchange swap) som gjorts för att täcka ingångna terminskontrakt. 

Ränteterminer är FRA kontrakt som har gjorts såsom OTC. Räntefuturer är kontrakt som har 

gjorts genom börsen. En underliggande egendom över ett år är typiskt ett masskuldebrev eller 

ett fiktivt masskuldebrev. 

U 07 Swappar 

Här uppges ränteswapkontrakt i en viss valuta där parterna förbundit sig att för 

en viss tid betala ränta till varandra på det underliggande kapitalet. I regel betalar 

den ena parten fast ränta och den andra parten rörlig ränta. Ränteswapparna 

omfattar inte utbyte av kapital. 

I ränte- och valutaswapparna uppges ränteswappar mellan två valutor. 

Andra swappar är t.ex. ädelmetall- och andra varuswappar. 

U 08 Optioner 

I gruppen uppges valutaoptioner, ränteoptioner, aktie- och indexoptioner och övriga 

optioner. Kreditinstitutets utfärdade och köpta optioner uppges separat. Av optionskontrakten 

skiljer man på de kontrakt där det underliggande instrumentet överlåts och de kontrakt 

där endast nettovärdet redovisas och dessa grupper uppges separat. 

Optionskontrakten uppges till sina bruttobelopp så att kontrakt som ingåtts med 

samma kontraktspart inte har nettats. Av kontrakt som ingåtts med börsen uppges 

de öppna kontrakt som inte har stängts med identiska motkontrakt med börsen. 

I klassen uppges också räntebundna cap-, collar- och floorkontrakt. 

Exotiska optioner definieras som optioner som betydligt avviker från normala europeiska 

eller amerikanska optioner. 

87/90 

1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

10.6.2000





I övriga optioner uppges bl.a. varuoptioner. 

U 09 Rådgivning och förvaltning 

I klassen uppges bl.a. arrangemang och agentfunktioner i samband med låneemissioner. 

Det som skall uppges är den andel som kvarstår hos kreditinstitutet av den emission 

som arrangerats. Dessutom uppges kundtillgångar som förmedlats förbi balansräkningen 

som krediter till andra kunder. Om garanti har ställts för förmedlingen och den har uppgetts 

som garanti i klassen U010101, behöver uppgift inte lämnas om garantin under rådgivning 

och förvaltning. Här uppges också kreditinstitutets letter of comfort, letter of support och 

letter of intent. 

U 13 Kreditderivat 

Beteckningen kreditderivat används för kontrakt med vilka den egna kreditrisken kan höjas, 

sänkas eller ändras. 

Värdet av den kredit, kreditportfölj, det värdepapper eller den överförda risk av annat slag som 

kontraktet gäller uppges som de underliggande tillgångarnas nominella värde. 

U 13 01 Credit Default Swap 

Kreditoptionerna och kreditswapparna redovisas som en helhet redan av den anledningen att 

det definitionsmässigt kan vara mycket besvärligt att göra skillnad på dem. 


Här redovisas de kontrakt med vilka utfärdaren av garderingen själv tar på sig kreditrisken. 


Här redovisas de kontrakt som erbjuder skydd mot kreditrisker till följd av betalningsstörningar 

eller prisrisker till följd av en försämrad kreditvärdighet. 


Här redovisas kontrakt med vilka den egna kreditrisken kan påverkas. T.ex. kreditportföljswapparna 

ger möjlighet att sprida ut kreditportföljen på olika industribranscher, eftersom 

kreditinstituten kan komma överens om utbyte av kreditportföljernas kassaflöden. 

U 13 02 Credit Linked Note) 

Krediderivat där kreditrisken överförs med värdepapperret. 

U 13 03 Total Return Swap 

Kreditderivat där både marknadsrisken och kreditrisken översförs. 

U 13 09 Övriga kreditderivat 

88/90 

1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

10.6.2000





89/90 

1.1.2005 r 

1.10.2003 r 

1.1.2001 - 


1.2.0.U 

10.6.2000




KOMPLETTERANDE ANVISNINGAR för VIRATI-rapporteringen 

M -blanketterna och R -blanketterna 

Ränterisker R03 och R08 

Ränterisker R05 

Ränterisker R06 

Aktier och andelar samt materialla och immaterialla tillgångar 

Aktier och andelar rapporteras i kategorin för längsta löptid (över 5 år). Materialla och immaterialla 

till-gångar rapporteras utan avseende på avskrivningsplan i kategorin för längsta löptid (över 5 år). 

1.3.0 

Som en del av rapporteringen av ränterisker krävs information om värdeförändringen på fordringsbevis 

i handelslagret (Trading book) och fordringsbevis i låneportföljen (Banking book) och derivat som räknas 

til dessa poster då räntorna stiger med 1 procentenhet. Förtecknet skall ange ritkningen på värdeförändringen. 

Då räntorna stiger med 1 procentenhet innebär ett negativts förtecken med andra ord en 

förlust. 

Värdeförändringen utgörs av skillnaden mellan värdet av instrumentet värdeart till aktuellt ränta och 

värdet av samma instrument värdeart till en ränta som är 1 procentenhet högre. Finansinspektionen har 

inspektionen har inte fastställt hurdana prissättningsmodeller kreditinstitutet skall använda för värdeinte 

fastställt hurdana prissättningsmodeller kreditinstituten skall använda för värderingen. Vissa fordringsbevis 

kan till exempel ha specialvillkor (optionsegenskaper etc.) som gör att allmänt eccepterade prissättningsmodeller 

kan vara svåra att bestämma. Utgångspunkten är emellertid att kassaflöden diskonteras 

till aktuell ränta och till en ränta som är 1 procentenhet högre, dvs. Räntekurvan antas förflytta sig 

linjärt uppåt. 

Primräntebundna poster vars (återstående) avtalsenliga löptid är längre än en månad rapporteras i 

kategorin för nästkortaste löptider, dvs. 1-3 månader. 

Avsättningar under övriga skulder och ackumulerade bokslutsdispositioner rapporteras i kategorin 

för längsta löptider (över 5 år) 

Övriga "övriga skulder" rapporteras enligt avtalsenlig löptid. 

Oreglerade fordringar, garantifordringar samt fordringar som förfallit till betalning 

1.1.2005 r 

1.7.2003 r 

1.1.2005 


Kompletterande 

anvisningar 

I rapporteringen av finansieringsrisker och ränterisker uppges oreglerade fordringar och garantifordringar 

i en separat kolumn i tabellerna M01 och R05. Uppgifterna i de övriga maturitetskolumnerna rapporteras 

exkl. oreglerade fordringar och garantifordringar. På motsvarande sätt rapporteras fordringar som förfallit 

till betalning i en separat kolumn och uppgifterna i de övriga maturitetskolumnerna exkl. de förfallna 

fordringarna. 

Fordringar redovisas efter avdrag för nedskrivningar och kreditförluster i fråga om enskilda tillgångar. 

Gruppvisa nedskrivningar skall avräknas från oreglerade fordringar oberoende av om de gäller 

oreglerade fordringar eller uppgifterna i de övriga maturitetskolumnerna. 

90/90 

1.1.2005

KLASSIFICERINGAR OCH DEFINITIONER - Tilastokeskus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?