Grenar och toppar - nya möjligheter för skogsägare - Norra ...

GRenar Och Toppar
Nya möjligheter för skogsägare
Europeiska Unionen

2
Innehåll
Lämpliga marker för uttag av GROT ___________________________ sid 3
Avverkningsplanering _________________________________________4
GROT-anpassad avverkning ____________________________________5
Lagring av GROT ____________________________________________8
Uttag av GROT – möjligheter och risker __________________________9
Bränslekvalitet ______________________________________________ 10
Terminologi ________________________________________________ 11
Sortomvandlingar ___________________________________________ 12
Text: Foto:
Magnus Pettersson, biobränslesakkunnig Calle Bredberg och Magnus Pettersson
Illustrationer: Gunilla Guldbrand
Tall, andel Gran, andel
Stam 69 % 59 %
Grenar och toppar 16 % 27 %
Stubbar och rötter 15 % 14 %
Hela trädet 100 % 100 %
Uppskattad andel av biomassan för tall respektive gran.

Lämpliga marker
för uttag av GROT
• Frisk och fuktig mark av blåbärstyp eller bördigare.
• Grandominerande slutavverkningar – gran har dubbelt så mycket grenar
per fastkubik som tall.
• Marker med dålig bärighet bör åtgärdas vintertid – större risk för
körskador vid grotuttag.
• Marker med försvårande ytstruktur eller blockighet lämpar sig ej för
g rot ut t a g.
• Medelstora till stora objekt med korta och medellånga terrängtransportavstånd.
• Små objekt aktuella där samordning kan ske.
En ökad efterfrågan kan möjliggöra uttag av GROT på marker som idag
inte är lönsamma.
3

4
Avverkningsplanering
➀ ❏✓
➁ ❏✓
➂ ❏✓
➃ ❏ ✓
➄ ❏✓
➅ ❏✓
➆ ❏✓
➇ ❏✓
➈ ❏✓
➉ ❏✓
Informera skogstyrelse att uttag av GROT ska ske.
Detta görs i samband med avverkningsanmälan.
Informera markägare, skördarlag samt andra
berörda att uttag av GROT ska ske.
Planera vilka områden som ska undantas från
GROT­uttag.
Planera för tillräckligt med utrymme för välta
(15–20 m/ha) och nödvändiga fordon för GROThantering
Planera för avläggsplats för flis på ventilerat
underlag (minst 10 x 7 m).*
Besvärande underväxt är ett hinder för rationellt
grotuttag och bör röjas bort.
Planera för när i tiden skotning, flisning samt
vägtransport ska ske.
Vem/vilka är slutkund?
Dokumentera att GROT-uttag har skett för
framtida skogsskötselåtgärder.
GROT­uttag medger att markberedning är möjlig
redan sommaren efter GROT:en skotats ut.
* Avläggsplats för skotad GROT eller färdig flis får ej ske i närhet till luftledning.

GROT-anpassad avverkning
betyder att skördarföraren fäller träden vid sidan av körstråket vilket ger
separata högar av timmer, massaved och GROT.
Kvaliteten på GROT­anpassningen har stor betydelse för prestationen i hela
hanteringskedjan från skog till värmeverk.
• Ordning och reda i högarna med toppar riktade åt samma håll
• Inga grova lövtoppar i högarna.
• Lägg ej högar på underväxt där det finns risk för att underväxten (småträd)
följer med när GROT­högen lyfts av skotaren.
• Högarna bör ej lämnas för länge eftersom det då är svårt att ta reda på
utan att föroreningar följer med.
5

6
Grotskotning från hygge till välta. Viktigt med en erfaren och skicklig förare
för god prestation och kvalitet.
Flisning av GROT från välta. Viktigt att vältan byggs så att flisning underlättas.
Spretiga vältor gör att flisaren får svårigheter att greppa materialet.

Flisbil med självlastande skopa, gör att lastning kan ske oberoende av andra
fordon i hanteringskedjan.
Invägning och tippning vid värmeverk. Betalning av GROT grundar sig på
invägd mängd samt provtagning av fukthalt, utifrån detta kan levererad volym
beräknas.
7

8
Lagring av GROT
Obalans mellan produktion och förbrukning skapar ett logistiskt problem
som gör att stora volymer skogsbränslen måste lagras på olika ställen i försörjningskedjan;
1. För att uppnå torkning och avbarrning lämnas ofta GROT i
grotan passade högar på hygget över sommaren.
2. För att minska återfuktning och för att göra bränslet åtkomligt för
vinterns efterfrågan skotas ofta groten ut i vältor vid avlägg eller
hygges kant och täcks med papp.
3. Efter sönderdelning lagras bränsleflis temporärt i stackar i skogen,
vid terminal eller hos slutförbrukare.
Lagring bör ske på väldränerat underlag med bruten markkontakt. Platsen
ska vara väl sol­ och vindexponerad med långsidan på vältan orienterad mot
den dominerande vindriktningen. Täckning av välta ger ett torrare bränsle
och minskar risken för tjälbildning i vältan.
När grenarna och topparna har skotats ihop i en välta, läggs en skyddande papp över alltihop.
Pappen har en mycket viktig funktion för att hålla regn, snö och tjäle borta. Med täckpapp på GROTvältan
kan torr halten öka med tio procent under en sommar. Täckpappen är cirka 4 meter bred och
tillverkad av biologiskt nedbrytbart material. Täckpappen flisas och följer med till förbränning.

Möjligheter
Uttag av GROT
möjligheter och risker?
• Markberedning kan utföras
tidigare, med mindre radikala
åtgärder med ett bättre resultat.
• Tidigarelagd plantering ger
mindre problem med konkurrerande
vegetation.
• Enklare att få ett jämt och bra
planteringsresultat.
• Återväxten blir snabbare och
bättre.
Möjliga risker
• Näringsämnen bortförs
Möjliga tillväxtförluster.
(Vid betydligt större uttag än vad
som sker i praktiken har tillväxtförluster
på 2–3 % uppmätts).
• Markens syrabuffrande förmåga
minskar.
• GROT skyddar mot temperaturextremer
och uttorkning.
• Ökad risk för körskador och
markkompaktering.
9

10
Bränslekvalitet
Skogsbränslens kvalitet varierar med ursprung och på vilket sätt det har hanterats,
sönderdelats och lagrats. Hög bränslekvalitet höjer verkningsgraden
och ekonomin vid förbränningen. Vad som är hög bränslekvalitet definieras
av slutförbrukarens krav och varierar från panna till panna. Vanligtvis är
större pannor mer toleranta eftersom de använder fluidiserande bäddar. Med
hög bränslekvalitet menas vanligen;
• Låg fukthalt = högt värmevärde.
• Låg askhalt.
• Låg barrhalt (spec. gröna barr).
• Låg halt av vissa ämnen
(ex. klor, kalium och svavel).
• Jämn partikelstorlek.
• Låg halt av finfraktion.
• Hög Homogenitet.
• Är du självverksam skogsägare
och vill leverera GROT. Tag kontakt
med din köpare för att få
veta mera om kvalitetskraven.
• Hantera GROT så att det inte förorenas
av sten, grus metall etc.
eller återfuktas av regn och snö.
Torr och ren GROT ➔ Högre värmevärde ➔ Bättre betalt

Terminologi
Fukthalt – Skogsbränslets innehåll av vatten. Anges i %.
Torrhalt – Skogsbränslet torra andel. Torrhalt ≈ 100 ­ fukthalt (%).
Värmevärde – Den energi som kan utvinnas ur skogsbränsle – Olika trädslag
har liknande värmevärden men barr och bark har högre värmevärden än stamved.
Viktigast för ett högt värmevärde är att bränslet är så torrt som möjligt.
Askhalt – Skogsbränslet innehåll av icke brännbar substans. Mineraler tas
upp från jord och distribueras främst till de delar av ett träd där essentiella
livsprocesser äger rum – barr, småkvistar och bark. Skogsbränsle som har hög
andel barr och bark har också hög askhalt. Till detta kommer aska på grund av
föroreningar som jord och sten.
Torr GROT Färsk GROT
Fukthalt (%) 30–45 % 45–55 %
Torrhalt (%) 55–70 % 45–55 %
Värmevärde (MWh/råton) 3,6–2,7 2,7–2,9
Askhalt (%) ≈ 1–3 % ≈ 1–3 %
11

Sortomvandlingar
Terminologi och sortomvandlingar i biobränslesammanhang upplevs som
krångliga och är ofta en källa till missförstånd. Sortomvandlingar är sällan
precisa och variationer förekommer. De mängder GROT som tas tillvara
varierar beroende på skogliga variabler och omständigheter. Som ett riktvärde
kan följande nyckeltal användas
Energi (kWh/ton)
4 300
3 800
3 300
2 800
2 300
Mängd GROT per inmätt m 3 fub rundvirke
Tall – cirka 0,09 råton/m 3 fub Gran –cirka 0,19 råton/m 3 fub
GROT mäts ofta i volym – m 3 s (löskubikmeter)
1 m 3 f ≈ 2.5 m 3 s
Vid transport mäts GROT oftast I råton
1 m 3 f (färsk grot) ≈ 0.8 ton
Betalning av GROT kan grunda sig på MWh
beräknad efter invägd vikt och uppmätt fukthalt
1 m 3 f (färsk grot) ≈ 2 MWh = 2000 kWh
Betalning av GROT kan även grunda sig på volym i m 3 f
beräknat efter vikt och fukthalt.
Torrhalten påverkar påverkar energivärdet!
Färskt, fuktigt bränsle Täckt sommartorkat bränsle
1 800
45 50 55 60 65 70 75 80
Torrhalt (%)
För varje %­enhet som torrhalten ökar så ökar energi­innehållet med det dubbla.
Guldbrand & Guldbrand. Foto: Calle Bredberg, Mangus Pettersson. Tryck: Nya Tryckeri City i Umeå AB, 2007.