Renemo och Sjögetorp - Ödeshögs hembygdsbok

Holavedsprojektet - Renemo och Sjögetorp
berättade vidare, att stugan hade vant utsatt för brand . När man satte upp den höjdes dess
övervåning nästan en halv meter med två nya stockvarv .
Några månader efter det vi hört Eda Borgs berättelse, bytte vi ytterpanel . Då kunde vi konstatera
att de nedersta stockvarven var byggda av bilat rödfärgat timmer, sen låg där två varv sågade
stockar, och på gavlarna fortsatte de bilade, rödlätta stockarna . Stockarna intill och över det södra
fönstret i rummet bar tydliga spår av brand!
Albin Seth dog 1923 . Hans barn, som ärvde lägenheten, bjöd ut denna på auktion 1924 . Denna
ropades då in av Johan och Augusta Andersson, som hade varit brukare av Renemo 2 :3, men när
sonen Arvid gifte sig med Ester 1918, lämnat över gården till den nybildade familjen .
Augusta och Johan flyttade då till mangårdsbyggnaden på Renemo 2 :15 . Denna gård hade
Herman Andersson just förvärvat . De hyrde huset och bodde där tills Herman behövde den 1923 .
Då hyrde de stugan på Renemolund som de sedan köpte 1924 . År 1929 testamenterade Johan och
Augusta Renemolund till sina barnbarn Arne och Doris Arvidsson . Farföräldrarna bodde dock
kvar ytterligare i många år .
Albin Seth lät också bygga en ladugårdsbyggnad . Den gamla soldatlagården hade legat i närheten
av den plats, där nuvarande garaget står . Den "nya" lagården var också uppförd av begagnat
virke . Den hade plats för ko, ett par kalvar, gris och höns . Astrid Pettersson har berättat om "mor
Augusta", och om hennes odlingar och djur . Det fanns ko, två får, gris och några höns på torpet .
Det gamla paret odlade de åkrar som fanns . Bl a odlades också lin. I ekhagen, som tillhörde 2 :4
under en epok, finns en grop som med all sannolikhet tillkommit för linberedningen .
"Johans Augusta" var en mycket flitig bär- och svampplockerska. Hon började med murklor och
fortsatte sedan med många olika sorters bär och svamp : t ex smultron, blåbär, nypon, lingon och
tranbär, kantareller, champinjoner, Karl-Johan eller smörsopp . Hon plockade allt hon kunde
omsätta till kontanter . Ibland kom hon på någon skadskjuten skogsfågel som kurade nere i riset .
Ibland försvarade fåglarna sig, så hon kunde bli hackad av tjäder eller orre . Som regel lyckades
hon dock fånga de skadade fågeln och kunde ta med den hem . Hon sålde till hotellet i Ödeshög
eller till andra privatpersoner . Grannen Johansson sa att Augusta jagade samtidigt med
bärplockningen .
Augusta och Johan var mycket måna om sin ende son, Arvid. De ställde upp på honom och
hjälpte honom på många vis . Arvid var en stilig karl, och han ville gärna vara proper . En gång
hade han köpt sig en vit väst . Det var ett dyrbart lyxplagg, i synnerhet med tanke på den
ekonomiska belägenheten . Men mor Augusta ryckte in och konstaterade : "En ska klä sig fint, för
då tror folk att en är riker!"
Eljest använde Augusta mycket av sin "plockningspengar" till sin vävning och andra
handarbeten . Augusta kunde åstadkomma mycket med sina händer .
Inte sällan fick Ester och Arvid de fångade skogsfåglarna . Ester (sonhustrun) var en duktig
matmor och kunde anrätta fågeln på delikat sätt . En gång tog Arvid tjädern med sig på cykeln för
att köra ner och sälja den till "klockarn" . I Renemo mötte han sonen Arne och dennes skolkamrat
Astrid. Då hade Arvid hängt tjädern över sina egna axlar! Framme i Åbygatan mötte han
17