Röks gamla kyrka.

Röks gamla kyrka .På den plats, där Röks kyrka är byggd, stod en gången gammal, vördnadsvärd helgedom . En vacker teckningöver denna kyrka finnes bevarad i sakristian . Detär med en känsl4 av gripenhet och vördnad, man betraktardenna helgedom . Därinne under de helgade valvenha Röks församlings invånare samlats till gudstjänstunder sex sekel . Där ha de bedit och lovsjungit och därha de lyssnat till evangeliet om Jesus Kristus . I ondasåväl som i goda tider hade de sin lust i Herrens ord .Där satt herrefolk och torpare med samma behov ochsamma längtan . I ofärdstider, då en del av socknens mänkallades under fanorna, följde kyrkomenigheten de sinai förbön inför Gud . I medgångens dagar ljöd lovpsalmenmäktig under tempelvalven . De ha alla slutat sin kyrkogånghär på jorden . De sova sin sista sömn därute påkyrkogården efter en hård och strävsam arbetsdag i väntanpå uppståndelsens morgon .Röks gamla kyrka uppfördes troligen på 1200-talet .Den var byggd i romansk stil med långskepp, kor ochabsid . Byggnadsmaterialet var kalksten . Vilken möda ochvilket arbete hade det inte kostat våra förfäder att upp-

Röks gamla kyrka .Foto : Winberg .föra denna kyrka!Varv fogadesintill varv medden noggrannhetoch den omsorgsfullhet,som varkännetecknandeför våra fäder .Valven restes därinnei kyrkan .Ett torn byggdesstilfullt och prydligt.Högst uppe0,,på tornspiran satttuppen, vaksamhetenssymbol .Kyrkan mätte39 alnar i längdoch 121/4 alnar ibredd .Inredningen i gamla kyrkan synes ha varit enkel enligtvad C . F . Brocman berättar i sin »Beskrivning överÖstergötland» . Någon altartavla fanns icke . Ett krucifixomgivet av de fyra evangelisternas bilder utgjorde altarprydnaden. Under altaret hade släkten Snoilsky sin familjegrav.På väggen vid altaret voro uppsatta nio vapensköldarför släkterna Snoilsky, Leijonsten, Rosensvärd,von Gissler och Rauchman . Här fanns även en minnesstenöver kyrkoherde j . Berzelius och hans släkt . Dennaminnestavla är nu upphängd på järnstaketet, som uppförtskring Kinmansonska graven å kyrkogården . Pre-Altaruppsättningen i Röks gamla kyrka .Foto : Wasen .dikstolen var ett vanligt snickeriarbete, »mycket gammalmodigoch icke särdeles prydlig». Tvenne dopfuntarfanns . Den ena troligen från kyrkans första tid . Ettorgelverk hade år 1751 inköpts för 1400 Riksdaler kopparmyntav herr Wistenius, Linköping . Det var placeratpå läktaren längst nere i kyrkan . Utmed väggarna ilångskeppet fanns ytterligare tvenne läktare . På det sättethade bänkrummen i kyrkan ökats, allteftersom folkmängdeni socknen tillväxte . Det var trångt därinne ikyrkan. På sockenstämman klagade man ofta över densvåra trängseln i kyrkan .År 1840 var folkmängden i Rök 1,157 personer, år1845 1,235 personer och år 1850 1,250 personer . Församlingensnuvarande folkmängd är 731 personer . Man4 5

hade fog för sitt påstående , att den gamla kyrkan varför liten . Den gudstjänstfirande menigheten var så stor,att den knappast kunde inrymmas i kyrkan . Tankenpå att utvidga kyrkan hade framförts vid åtskilliga sockenstämmordock utan resultat . Beslut hade fattats, menej verkställts . Församlingsborna värnade i det längsta omsin gamla helgedom . Om det var av sparsamhetsskäl ellerpietet är svårt att avgöra . Troligen var det bådadera .En tillbyggnad kunde man gå med på, ehuru ganska motvilligt.Tanken på att bygga en ny kyrka var dem främmande. Men då saken behandlats det ena årtiondet efterdet andra , lyckades till sist sockenstämmans ordförandefå fram ett beslut om, att den gamla kyrkan skulle rivasoch en ny uppföras i stället . Det allmänna beslutet omnybyggnad fattades vid sockenstämma den 25 nov . 1827 .Det blev inte verkställt förrän 1843 , då den gamla kyrkanrevs . I början av maj samma år började man uppföraden nya kyrkan . Den var färdig till invigning den17 aug. 1845 .Varför revs den gamla kyrkan ? Ovan har nämnts, attutrymmet var för litet . Vidare kände man sig besväradav det halvdunkel, som rådde inne i kyrkan . De fåfönster, som fanns, släppte in ett mycket sparsamt ljus .Man pekade också på bristfälligheter i torn, väggar ochvalv . De skulle kanske med god vilja ha kunnat repareras .Att kyrkan var gediget byggd, blev man varse, när denrevs . Det tog en rundlig tid och krävde ett oerhört ochmödosamt arbete innan torn, murar och valv voro nedtagna. Teknikens alla hjälpmedel måste anlitas för att fåfall på tornet . En annan anledning till kyrkobygget måockså anföras . I Rök såväl som i många andra socknarhade den allmänna inställningenvunnit insteg,att nya , rymligaoch ljusa kyrkor skullebyggas . Det är intressantatt följa diskussionenom kyrkobyggetvid sockenstämmorna .Efter vad jag kunnatfinna, började den redanpå 1760-talet ochfortsatte till 1840-talet, Predikstolen i gamla kyrkan .då det definitiva beslutetom nybyggnad fat-Foto : Was€n .tades . Vi skola i fortsättningen låta sockenstämmoprotokollen själva berätta om kyrkobyggnadsfrågan .Hur tanken på en ny kyrka arbetade sig fram .I ett sockenstämmoprotokoll av år 1767 d . 24/5 heterdet : »Behagade högvälborne översten och RiddarenReutersverd proponera angående kyrkans otillräcklighetför församlingens myckna invånare och föreställande, omhon ej skulle ökas och större göras . Församlingens tyckteväl härom, men kunde inte göra något visst beslut förrände först fingo veta, huru denna tillökningen skulle skesartit vad den kunde kosta . Varuppå herr översten lovademed församlingens kostnad anskaffa en sådan man, somallt detta kunde tydeligen tillkännagiva, varefter sedanförfattningar kunde tagas .» (Kyrkoherde j . Berzelius .)6 7

Översten Lor . Pet. Reutersvärd, som var ägare tillSätra, hann aldrig fullfölja sitt uppslag om utökning avkyrkan . Han dog år 1768 .1783 d . 4/5 . »Sedan pastor enligt befallning vidbiskopsvisitation anskaffat av herr byggmästare Beurling2 :ne projekterade ritningar till kyrkans utvidgande, uppvistesde nu till utväljande av någon, som sedan på högreort borde inlämnas till granskning och stadfästelse ; menvid detta tillfälle vågade man sig intetdera att utvälja,förklarande sig de närvarande, att längre tid fordras tillsamråd i en så viktig ting, som syftar även på nyttan iframtiden, innan något visst utväljes ; havandes man därtillännu så mycket mera tid, som kyrkans kassa än ickeäger nog styrka att företaga en så kostsam byggnad, utanvilja de i kärlek hjälpa sig med bänkrum så gott dekunna . Varuppå pastor föreställde nödvändigheten attårligen öka kyrkans fond genom sammanskott, vartillförsamlingen fant vara ganska billigt, att icke kostnadenblir på en gång alltför dryg, då arbetet skall företagas,men i anseende till tidens svårighet, som jämväl nu visaren bedrövligare utsikt igenom befarad missväxt, kunde deicke uthärda med något vidare sammanskott utan måttehärmed uppskjutas tills vidare .» (Prosten L . Kinman .)Som förklaring till detta protokoll må anföras, attbiskopsvisitation hölls av biskop Uno von Troil i Rökd . 30/1 1783 . 1 visitationsprotokollet § 9 heter det : »Ochvad Rök angår, att församlingen omöjeligen kunde undgåatt sin kyrka ombygga eller ansenligen utvidga . - - -Emellertid och som kyrkans tillgångar nödvändigt böraökas, för att denna reparation kunna verkställa, tillstyrkteherr Biskopen, att den så kallade byggningsmarken borde förhöjas ;varom församlingen nästasockenstämma bordeöverenskomma .»1805 d. 17/5 . »Klagomålanfördes över densvåra trängseln i kyrkanoch det helst på kvinnsidan,där rummet oftastär så otillräckligt, attman nödgas sitta i varandrasknä . Församlingenönskade väl att kunnaavhjälpa denna svårighet,men såg sig där-Anna selbdritt .Foto : Wasen .till ur stånd innan ny kyrkobyggnad kan ske, dock somträngseln hittills varit mest överklagad av kvinnokönet,som äger minsta antalet av bänkrum, men dock är till betydligdel talrikare än mankönet ; så föreslogs och enhälligtbeslöts, att den lilla läktaren, som hittills varit nyttjadav drängar, hädanefter utryms åt kvinnokönet, helst åttjänstepigor, vilka icke mera äga rättighet att trängas medhustrurna nere i kyrkan, utan få begiva sig åt lilla läktarenatt där taga sin plats, så långt rummet räcker, kommandesså drängarna att på stora läktaren söka sig rum,varföre hädanefter trappan till vänster och lilla läktarenalltid tillhöra kvinnorna och trappan till höger och långaläktaren manskönet. Sedan Fredrik Andersson i Mark,som blivit anmodad att på lilla läktaren göra ett tjänligtskrank, fått detta arbete färdigt, skulle dag utsättas, dådenna ändring kommer att taga sin början . För övrigt8 9

töverenskom församlingen ånyo att iakttaga vad ett förutgjort sockenstämmobeslut innehåller, nämligen att sålänge kyrkan befinnes sådan hon nu är och trängseln ejkan fullkomligt avhjälpas i sämja och enighet tillåtavarandra rum, där rum finnes utan särdeles anspråk pånågon indelad bänk och erbjöd därför herr löjtnant vonKothen ädelmodigt att dess bänk nere i kyrkan får avvem som helst begagnas, då den finnes tom .» (ProstenL. Kinman .)Sockenstämman hade tidigare beslutat om bänkindelningi kyrkan . Varje hemman, torp och lägenhet hade sittbänkrum i kyrkan. Man höll orubbligt fast vid dennaordning, helst som det var förenat med risk för vite, omman intog en annans bänkrum .1819 d . 5/5 . »Pastor gjorde församlingen uppmärksampå tvenne betydliga bristfälligheter å kyrkans torn, vilkaenligt herr direktör Beurlings intygande voro vådlige.Församlingen ansåg dessa bristfälligheter mindre farligeoch trodde att kyrkan dem oaktat en längre tid kan ägabestånd . » (Kyrkoherde j . Wadsberg .)1825 d . 27 / 10 . »Pastor framställde enligt kungörelsentill denna socknestämma kyrkans stora och synbara bristfällighetertill församlingens allvarliga övervägande . Sedandenna viktiga sak på sex allmänna socknestämmorfrån 1764 till 1807 varit omtald och beslutad - så tyckesatt man visserligen varit omtänkt att reparera Röks kyrkasstora bristfälligheter, men aldrig velat verkställa sockenstämmobesluten. Jag får därföre till min reservationför en kommande framtid, eller någon oförmodad timadhändelse i anseende till kyrkans synbara förfall - förfrågaförsamlingen , huru länge denna viktiga sak skalluppskjutas, och om församlingen icke ville efterfråga,antingen någon säker och kunnig man göre skrivelse tillH . Domkapitlet, som besiktigade kyrkan, eller ock efterfrågade tvenne 1783 på allmän sockenstämma projekteraderitningar till kyrkans utvidgande, som då av avl .prosten Kinman uppvistes, sedan de blivit av byggmästarenBeurling anskaffade . Och sedan detta är verkställt,uti utlyst allmän sockenstämma fatta de beslut, varigenomförsamlingen genom Guds hjälp kunde verkställa dennaså många år önskade reparation, och sålunda undvikaden i alla avseenden så kostsamma och betungande nybyggnaden. Härpå svarade ; att församlingen visserligenansåg behovet av kyrkans reparation till tak, rappninginvändigt och utvändigt, fönster m . m ., men önskadegenom pastor att själva få anskaffa en pålitlig och kunnigman, som först besiktigade kyrkan, och sedan uppgjordeett kostnadsförslag på alla de kyrkans delar, som fordradefullständig reparation, och sedan denna vore verkställd,ville församlingen genom beslut å utlyst sockenstämmabemöda sig dem verkställa . Så fort sig göra låterskall denna besiktning verkställas .» (Prosten j . Björlingsson.)1827 d . 9/9 . »Byggmästaren vid Harstad och Väderstadherr A . L. Thunström uppgav på begäran tvennegrundritningar : 1 :sta till en ny kyrka och 2 :dra till dengamla tillökt och förbättrad, med det tillägg att endast200 Riksdaler banco uti omkostnaden till en ny kyrkaemot den gamla tillökt och renoverad vore skillnaden .Så får jag i anledning härav göra den frågan vilket avdessa förslag Röks hedervärde hemmansägare behagadevälja . Församlingen svarade, att den varken åstundade10 11

Prosten Björlingsons gravsten åRöks kyrkogård .Foto : Wasen .reparation efter denuppgivna grundritningen,ännu mindrevilja de hava någon nykyrka utan endast önskadeatt kyrkan kundeså repareras, att fönster,väggar och tak utochinvändigt blevoöppnade, förnyade ochrappade, att man medsäkerhet för dropp ochfult ljus (halvskymning)kunde uppträda iHerrens hus och beslutadeförsamlingen, attbyggmäst. Thunströmskulle vidtalas att medgörligaste första besiktigakyrkan och uppgivaskriftligt kostnadsförslag uti församlingens ledamötersnärvaro .» (Prosten j . Björlingsson .)1827 d . 25/11 . »Sedan pastor uppläst H . v . Consistoriiprotokoll så framställde ordföranden följande till församlingensbestämmande och avgörande . Vad beslut behagadeförsamlingen taga om den nära 60 år påtänktaförbättringen av Röks kyrka? Något beslut är nödvändigtatt taga - skola vi utvidga och reparera kyrkanförsvarligen, så fruktar jag att vår kommande eftervärldskall få anledningen att illa bedöma istället att med aktningskåda våra företag till deras väl, om dessa sattes uti12nödvändighet att utan kassa och kyrkomedel till sin obeskrivligakostnad uppresa ett nytt Herrans tempel . Skolavi bygga en ny kyrka? Så hoppas jag att med anropandeom Guds hjälp med enighet och förtroende socknebornaemellan, vi sannerligen handla klokare för våra barn ochefterkommande, då alla de materialier, som fordras tillkyrkans utvidgning även måste vara till den nya kyrkanoch medel finnas nu till en början och Herren Gud, sombefordrar all god gärning, kan ännu väcka många godamänniskors hjärtan att bidraga till kyrkobyggnadensgång och de som med hälsa, kraft och medel bidragit tilldetta tempels uppresning kunna glädja sig vid förvandlingsstundenatt hava verkat till Guds ära, fäderneslandetsbästa och efterkommande släkters nytta och gagn .Efter socknemännens vidlyftiga talande i saken, som avpastor blivit framställd rörande Röks kyrka, fattades nudet allmänna beslut, att en ny kyrka efter 12 år fråndenna dato skall med Guds hjälp uppdragas och underdenna väntotid skall år 1828 grundvalen läggas till dennya kyrkan och 6 Riksdaler banco efter förmedlat hemmantalfrån februari 1828, då första betalningen börjar,till den tid kyrkobyggnaden börjar, av varje hemman ochproportionellt av de mindre betalas och denna summautlånas för årligt 6 °/o emot samma säkerhet som kyrkanskassamedel .» (Prosten j . Björlingsson.)Beslut om byggandet av ny kyrka var fattat . ProstenBjörlingsson hade använt hela sin övertalnings- och motiveringskonstför att få fram detta beslut . Det var välheller inte så lätt för sockenborna att göra motstånd infören sådan glänsande vältalighet, som prosten utvecklade .Nybyggnaden skulle dock inte ske genast . Först om 12 år13

skulle beslutet verkställas . Prosten Björlingsson försöktevid en senare sockenstämma att påskynda det hela, dockutan resultat . Det heter i protokoll från år 1828 d . 29/10 :»Ordf . föreslog att kostnadsförslag till blivande nya kyrkanskulle upprättas för att sedan till intendentsämbetetsprövning underställas, för att grunden sedermera skullekunna läggas ; församlingen önskade med avseende påflera skäl, att detta tills >idare bleve uppskjutet .»Förberedelser till byggandet av den nya kyrkan .När de 12 åren gått till ända, hade man inte vidtagitnågra andra åtgärder för nybyggnaden än det årligasammanskottet av 6 Riksdaler banco från varje helt förmedlathemman . Den 1 maj 1838 utgjorde nybyggnadskassansbehållning 8,669 Rdr 4 sk . 5 runst.1838 d . 23/9 . »Som enligt detta protokoll församlingensledamöter beslutat att tolv (12) år fr . d. 25/11 1827räknat, en ny kyrka skulle med Guds hjälp uppdragasoch dessa 12 år snart tilländalupit utan några andra åtgärderför nybyggnaden än ett årligt sammanskott avsex Rdr. banco utav varje helt förmedlat hemman, vilketutgått från d . 1 febr . 1828 till närvarande tid, så föreslogordf . församlingens resp . ledamöter nödvändighetenav tidens förlängning för kyrkans nybyggnad, helst kassornaännu äro långt ifrån tillräckliga för uppbyggandetav en ny kyrka, som både i rymlighet och soliditet kundemotsvara sitt ändamål .I anledning härav tillfrågades församlingens resp . ledamöter,hur lång tid de ansågo ännu ytterligare erfordrasför att bereda sig till ifrågavarande nybyggnad? Varvidförsamlingens ledamöter yttrade, att de ansågo tio (10)års tid, fr . d . 1 maj 1838 räknat, vara erforderlig för ensamlandetav en tillräcklig penningsumma och förskaffandetav nödiga materialler till kyrkans nybyggnad eftervilken tids förlopp grunden till kyrkan och kyrkans uppförandegenast borde företagas . Och skulle detta församlingensbeslut underkastas Konungens Befallningshavandesoch Högvörd . Domkapitlets prövning, enär det förraav d . 25/11 1827 härigenom till en del eller i anseendetill tiden blivit förändrat .» (Prosten C . Hedmark .)Vid samma stämma väcktes förslag om att Rök ochHeda församlingar borde bygga en gemensam kyrka .Kyrkobyggnadsfrågan var nämligen aktuell också i Heda .I Röks sockenstämmoprotokoll d . 23/9 1838 § 4 heterdet : »Beslöts att erbjuda Heda annexförsamlings resp .ledamöter, att på något tjänligt ställe emellan Rök ochHeda, och efter ömsesidigt uppgjorda villkor inom nämndatids förlopp (hänsyftar på 10-års perioden), i föreningmed Röks församling bygga ett gemensamt tempel förbägge församlingarna .» (Prosten C . Hedmark .) SedanHeda församling yttrat sig om förslaget behandlades fråganpå nytt i Rök . 1839 d . 1712 . »Tillfrågade ordförandenförsamlingens ledamöter om de voro villiga att vidblivande nybyggnad av kyrka förena sig med Hedaannexförsamling i uppbyggandet av ett gemensamt tempelför bägge församlingarna på den så kallade Hedakyrkobacke ; varvid församlingens ledamöter tillkännagåvo,att de av flera skäl önskade denna sammanbyggnad,dock med villkor, att den för bägge församlingarnagemensamma kyrkan kommer att bliva belägen på någottjänligt ställe emellan Hillingstad by i Rök och Kohlstad14 15

y i Heda socken . Att på längre avstånd från Rökskyrkas närvarande läge deltaga i sammanbyggnaden förklaradeförsamlingens ledamöter sig icke vilja ingå på .»(Prosten Hedmark .)Heda församling avvisade detta förslag . I Heda ansågman att den gemensamma kyrkan lämpligen borde uppföraså Heda kyrkobacke . Ett nytt förslag framkom, attHeda, Rök och V . Tollstad skulle bygga gemensamkyrka . Den skulle i så fall uppföras i Heda . Rök ville,att den skulle byggas vid Hillingstad . Heda och V . Tollstadmotsatte sig detta . Och därmed avfördes projektenom sammanbyggnad från dagordningen .1839 d . 25/11 . »Beslöto församlingens ledamöter, attgenom pastor anmoda herr direktör A . B . Nyström attmed görligaste första uppgöra förslag till nybyggnad avRöks kyrka, och att icke hos Konungens Befallningshavandeoch Högv . Domkapitlet någon underställning skulleavgivas om fördröjande av kyrkans nybyggnad till tioår härefter .» (Prosten Hedmark .)1840 d . 16/2 . »Sedan enl . 5 9 av protokollet, hållet vidordin . sockenstämma med Röks församling d . 25/11 1839,herr direktör A . B . Nyström blivit genom pastorsämbetetanmodad, att med möjligaste första uppgöra förslag tillnybyggnad av Röks kyrka och herr direktören i anledninghärav d . 2 innevarande februari infunnit sig i Rökoch vid detta tillfälle meddelat församlingen tvenne ritningar,varav den ena uppgavs såsom förslag till nybyggnadav en gemensam kyrka för Rök och Heda, ochden andra såsom förslag till nybyggnad av Röks kyrkaenskilt; sammanträdde nu Röks församlings ledamöter,efter förut från predikstolen skedd laga pålysning tilliiie . o . sockenstämma, för att närmare överse och överläggaom ifrågavarande ritningar, ävensom för att bestämtavgöra, huruvida församlingen önskade att bibehållaendera av dem såsom grundritning för Röks nyakyrkobyggnad, och att herr direktör Nyström, mot billigavillkor, ville åtaga sig verkställandet av denna kyrkobyggnad. Vid överläggningen härom beslöto församlingensledamöter att genom pastorsämbetet anhålla hos herrdirektör Nyström, det han, mot billiga villkor, ville åtagasig kyrkobyggnaden i Rök och att han för detta ändamålmåtte uppgöra en detaljerad ritning för densammasamt kostnadsförslag för dess uppförande, vilka sedermerakomma att genom Konungens Befallningshavandesförsorg underställas Kungl . Maj :ts Overhovintendentsämbetesgranskning till vinnande av Kungl . Maj :ts nådigabifall och stadfästelse . Därjämte yttrade församlingenden önskan, att herr direktören vid den detaljerade ritningensuppgörande måtte till alla delar följa dess ovannämndaavgivna projekt för Röks kyrkobyggnad, medundantag "av tornet, vilket församlingens ledamöter, ihändelse det låter sig verkställas vid det gamla tornetsförändring, om vars bibehållande fråga är, önskade attdet måtte i proportion efter kyrkans storlek, erhålla likhetmed det, som herr direktören använt vid ovannämndaprojekterade sammanbyggnad, ävensom att herr direktörenmåtte omkring dörren på södra sidan anbringanågra enkla passande prydnader .» (Prosten Hedmark .)1840 .d . 8/3 . »Sedan Röks församlings beslut vid sisthållna sockenstämma d . 16 febr. 1840, varigenom församlingenvelat åt herr direktören A . B . Nyström anförtronybyggnaden av dess kyrka, blivit herr direktören16 .17

meddelat, och han i anledning härav närmare undersöktdet gamla kyrktornets beskaffenhet och lokalen ikringkyrkan, fann han sig föranlåten att föreslå en förändringav sitt förra förslag till Röks kyrkobyggnad, varigenomlängden av kyrkan komme att minskas, men ersättes medelstkyrkans förändring till korskyrka. Härigenomskulle, i förening med kyrkans prydliga utseende, denfördelen vinnas , att inom de valv, som formeras i tornettill dess stärkande , rum för sakristia erhålles och att i anseendetill predikstolens blivande läge över altaret, kostnadav altartavla kunde undvikas, ävensom i anseende tillminskningen av kyrkans längd, utvidgandet av kyrkogårdenå ena sidan icke vore av nöden . I anledning häravframställde pastor till församlingens prövning, huruvidaden ville antaga detta förslag vilket herr direktören ansågför plikt att avgiva , innan han företager den detaljeraderitningen av den tillförrene föreslagna och antagnakyrkobyggnaden . Församlingens ledamöter yttrade härvid,att som de befarade en större kostnad vid uppbyggandetav korskyrka och dessutom en större svårighet attdensamma underhålla, så vidblevo de det förra förslaget.»(Prosten Hedmark .)1840 d . 3/5 . »Företedde pastor en av herr ekonomiedirektörenA . B. Nyström, i enlighet med församlingensbeslut vid allmän sockenstämma d . 16/2 1840, projekteradritning för nybyggnad av Röks kyrka . Församlingens ledamöterförklarade enhälligt därvid att de till alla delarfunno sig med densamma nöjda , och tillkännagåvo sinönskan, det pastor , i anseende till den i sommar tilltänktekyrkans grundläggning , måtte med det skyndsammastehos Kungl . Befallningshavande anmäla ifrågavarandeSockenstämmoprotokoll från år 1841 med prosten Hedmarksunderskrift .Foto : WasFn .18 19

projektritning och anhålla om dess benägna förord hosKungl. Maj :ts Överhovintendentsämbete, att den efterdess granskning måtte vinna Kungl . Maj :ts nådiga bifalloch stadfästelse .» (Prosten Hedmark .)Ritningen blev stadfäst och gillad av Kungl . överhovintendentsämbetetd . 11 febr . 1842 och godkänd ochgillad av konung Carl XIV Johan d . 9 mars 1842 .En kyrkobyggnadskommitte tillsattes bestående avprosten Carl Hedmark, ordf ., fanjunkare j . Wadsberg,Göijeryd, sekr . Sam . Lundborg, Ingvaldstorp, riksdagsmannenJ . P. Andersson, Eveboda, nämndemannen CarlJonsson, Runnestad, och rusthållaren Carl Peter Andersson,Millingstorp . »Denna kommitte äger att å församlingensvägnar enligt förut på allmän sockenstämma bestämdagrunder sätta församlingens beslut i avseende påkyrkans nybyggnad i verkställighet .»Församlingen hade, innan ritningar och förslag godkäntsav myndigheterna, vidtagit en del förberedande åtgärderför kyrkobygget . Ett kyrkobygge var ett vidlyftigtoch invecklat företag . En dagsverkslista skulle uppgöras- varje hemman, torp och lägenhet hade skyldighet attfullgöra vissa dagsverken 'vid av sockenstämman beslutadebyggen i församlingen . Sten, kalk, murtegel, sand ochvirke skulle anskaffas . Dagsverkslistan, som uppgjordesav en kommitte och sedan godkändes å sockenstämman,upptager några sidor i protokollsboken . Alla skulle varamed t . o . m . fattighjon och backstugusittare . De storagårdarna ålades en mängd kördagsverken . Vissa lass stenoch grus skulle framforslas till kyrkan . Grannsocknarnablevo också anmodade att hjälpa till med dagsverken .Sålunda fullgjorde St . Aby församling under juni månad1843 228 frivilliga karldagsverken och Heda församlingunder augusti månad samma år 278 frivilliga dagsverken .Beträffande Heda församling heter det i ett protokoll d .27/12 1840 : »Hemmansägarna i den del av Högbolyckan,som ligger inom Heda socken åtogo sig att utföra dagsverkentill kyrkans nybyggnad i likhet med första klassenstorpare för den rättighet dem blivit beviljad att nyttjasina salighetsmedel i Rök .» Torpen voro i dagsverkslistanuppdelade i fyra klasser alltefter storlek .Beträffande St . Aby står antecknat i ett protokolld . 12/2 1843 : »Hade Röks församling till grannarna iSt . Åby gjort en lika vänlig som broderlig framställningom något biträde med karldagsverken vid sin kyrkobyggnadunder instundande sommar . Behjärtande dennaanhållan, fattade St . Äby församling det beslut, att varoch en som brukar hemman eller hemmandel skall underjuni månad detta år, på kallelse från Aby predikstolgenom vederbörligt ombud utgöra vid Röks kyrkobyggnadett karldagsverke på egen kost . Och fattades dettabeslut med desto större endräkt och nöje, som församlingendärigenom kom i tillfälle, om just ej att på ettyngre släkte återgälda gammal skuld till dess fäder, dockatt verksamt ådagalägga, huru omsorgsfullt man vårdatoch fortplantat minnet av gamla förbindelser .»Socknen beviljades utsyning av virke till kyrkobyggeti Lysings häradsallmänning . Varje hemman var dessutomskyldigt att lämna en viss kvantitet bräder och bjälkartill bygget . Murtegel tillverkades i tvenne tegelugnar vidGimmerstad och Hagen . Först uppgjordes kontrakt omlertag för tillverkning av 95,000 tegel vid ödelyckanöster om Gimmerstad . Torparen Carl Andersson, Finke-20 21

torp, Hogstad, åtog sig att utföra arbetet . Ved behövdestill tegel - och kalkugnarna. Därför inköpte församlingenför kyrkans räkning skogsparken Sjökullen och en skogsparki Bovikehagen tillhörande nämndeman Nils Olssoni Trehörna herrgård .Kalkugnar byggdes . Råmaterial till kalken erhöll manfrån den gamla kyrkan, som var uppförd i kalksten .Hela den gamla kyrkan brändes till kalk . En stor del avkalken åtgick till byggandet av nya kyrkan . En del såldestill Svanshals församling, som då var i färd med att ombyggasin kyrka . Återstoden utdelades till socknens hemmansägare.Beträffande anskaffande av sand » anmodades pastoratt hos Heda församling göra ansökan om sandtag förRöks kyrkas behov» .Under tiden som kyrkobygget pågick i Rök, höllosgudstjänsterna tillsammans med Heda församling i Hedakyrka . Sockenstämman beslutar härom följande d . 28/111842 : »Som Röks kyrka tidigt på våren kommer att nedrivas,så anmodade församlingens ledamöter pastor, atthos Heda församling anhålla, det dem under pågåendekyrkobyggnad beviljades tillstånd, att med nämnda församlinghålla gemensam gudstjänst i dess kyrka .» Dennaanhållan beviljades av Heda .Så återstod att riva den gamla kyrkan . Detta påbörjadesvåren 1843 . HäromO är antecknat på en ritning ågamla kyrkan : »I detta Röks församlings åldrige tempelhölls sista gudstjänsten d . 26 mars 1843 Midfastosöndagen; den 27 : de därpå följande gjordes början med dessnedrivning , d . 28 nedtogs tornets övre del med vindspel,d . 4 :de därpå följ . april föll den betydliga kolossala delendärav, som utgjordes av kalksten , efter att vid sinbas hava blivit försvagad genom uthuggningar och dekvarstående pelarna nedstötta med tvenne murbräckor,applicerade en å vardera av de tvenne yttre hörnen .D . 5 maj blev kyrkan fullkomligen nedtagen , så att d . 6maj början gjordes med uppmurningen av nya kyrkanssydhörn . » (Prosten C . Hedmark .)Den nya kyrkan bygges .Så hade det länge omdiskuterade kyrkobygget börjat .Vemodigt måste det ha varit, när den gamla kyrkan revs .Men man tröstade sig med, att nu skulle man få en ljusoch rymlig kyrka . Det blev också en stor och rymligkyrka . Den har enlängd av 29 m .och en bredd av11,5 m . Den gamlakyrkan skullekunnat placeras innei den nya .Man arbetade påden nya kyrkan inågot över två år,innan den blev färdigtill invigning .Allt utfördes noggrantoch gediget .Detta gäller såvälmurnings- somAltarpartiet i Röks kyrka .Foto : Wasen .22 23

Läktarpartiet i Röks kyrka .Foto : Wasen.snickeriarbeten .Många ha lagthand vid dessa arbeten.Under endugande arkitektsoch arbetschefsledning framskapadesett monumentaltkyrkorum,där ljus och rymdbidraga till attskapa en säregenstämning . Väggaroch valv vitkalkades . Fönster, dörrar , bänkar, predikstoloch altarparti målades i ljusa färger med inslag av guld åpredikstol och altare . Nere i kyrkan och på läktaren inreddessittplatser för 800 personer. Kyrkobyggnadskommittenfick i uppdrag att anskaffa en altartavla . MålarenC . F . Lindh blev anmodad att utföra arbetet . Tavlan föreställerJesu lidandeskamp i Getsemane . Orgeln från dengamla kyrkan placerades på läktaren i nya kyrkan . Manhade nog tänkt inköpa en ny orgel . Men medlen hade interäckt till . Man fick nöja sig med en ö versyn och renoveringav gamla orgeln . ],) en utfördes av kantor Jonsson,Källstad, som för sitt arbete erhöll 266 Rdr 32 skillingbanco. Det dröjde ända till år 1871, innan medel hunnitinsamlas till ny orgel . Den nya orgeln , som omfattar 18stämmor, byggdes av P . L. Åkerman . Den kostade 9,500Riksdaler .Samtidigt med att den gamla kyrkan revs , nedtogs ocksåen gammal tiondeb&d , som var uppförd strax intillsödra kyrkogårdsmuren . I tiondebodensöstra vägg var enrunsten inmurad, som sedermerablev en av runforskningensallra mest intressanta objekt. Det var Rök-stenen . I engammal beskrivning beträffandeRök stå följande rader :»Av gamla minnesmärken äruti kyrkobodsmuren en runsteninsatt, som är alldelesobegriplig och oläslig » . Då bodenrevs och runstenen blottades,fann man att den varfulltecknad med runor på allasidor . Stenen intogs i vapen-Rökstenen .Foto : Lindblad .huset och inmurades i södra väggen på den nya kyrkan.Där satt den till 1862, då den frigjordes ochplacerades vid kyrkogårdsmuren i väster . Genom Akademiensförsorg flyttades den sedan till den plats, den nuintar utanför kyrkogården vid södra kyrkogårdsmuren .Var Rök-stenen stod, innan den inmurades i tiondeboden,är obekant . Den restes en gång på 800-talet av Varm översonen Vämod, som stupat i strid .Som tidigare nämnts var kyrkan färdig till invigningden 17 augusti 1845 . Det var en stor högtidsdag i församlingenshistoria . Ute på kyrkbacken voro salutkanoner utplacerade. Skottsalvorna dånade . Därinne i helgedomentonade fullödigt och mäktigt lovpsalmen»Nu tacker Gudallt folk med hjärtans fröjd och gamman» . Invigningen24 25

Röks brudkrona .Foto : Tydenförrättades av H . H .Biskop Joc . Hedrenoch högmässopredikanhölls av prosten CarlHedmark .Med anledning av100-års jubileet ha endel reparationsarbetenutförts i Röks kyrka .Kyrkan har vitkalkatsut- och invändigt .Tak, fönster, dörraroch luckor ha oljemålats . Kyrkan har helt elektrifierats .Nere i kyrkan har inretts ett sanctuarium, där inventarierfrån gamla kyrkan placerats . Där finnes ett altaremed altarprydnad från den gamla kyrkan . En gammaldopfunt av kalksten har också fått sin plats här. Enpredikstol från år 1759 och en kyrkklocka från år 1745höra ockå med till sanctuariets sevärdheter . J hörnet haruppsatts en mycket vacker gruppbild, föreställande S :tAnna, jungfru Maria och Jesusbarnet - Anna Selbdritt .Många frikostiga gåvor ha med anledning av 100-årsjubileet överlämnats till Röks kyrka av församlingsbor .Kyrkan har fått en ny brudkrona, utförd hos hovjuvelerareSam . Pettersson, Linköping . Den är komponeradav gravören hos firman herr Arvid Pettersson . Kronan ärav förgyllt silver med å pannbandet och spetsarna infattadestenar .Till predikstolen har skänkts ett predikstolskläde komponeratoch broderat av Libraria, Stockholm . Lampetterna,som pryda väggarna i långskeppet, och lyktan i vapenhusetmed blyinfattatantikglas äro ocksågåvor av församlingsbor .Stora bidrag ha lämnatsför restaurering avkyrkans nio vapensköldar.Konserveringen harutförts av konservatorOscar Svensson, Stockholm.Härnedan återgivesinskriptionerna å deolika vapensköldarna :»Kungl . Maj :ts, Vårallernådigste KonungsochHerres trotjänareVapensköldtillhörande Johan ErnstSnoilsky .Foto : Wasen .och hovjunkare, den välborne herren herr Johan ErnstSnoilsky är född till världen år 1652 d . 14 decemberoch i Herranom avsomnat anno 1706 d . 5 september .Gud förläne honom en fröjdefull uppståndelse .»»Kungl . Majas Konung Karl XI troman och kammarherreden välborne herren herr Gustaf von Snoilsky tillSätra och Pefkala är född i Stockholm den 31, mars anno1646 och avsomnat d . 30 mars anno 1695 därsammanstädes.»»Hans Kungl. Majas troman och hovkansler denfordom högädle och välborne herren herr Georg FredrikSnoilsky född år 1674 d . 20 sept . och avsomnat den 1mars 1705 .»»Hans Kungl. Maj :ts vår allernådigste konungs trotjänareoch regementskvartermästare under Helsinge regementetill fot, den ädle och välborne herren herr26 27

kVilhelm Snoilsky född anno 1657 d . 31 maj avsomnadei Herranom i Sallerups kyrkoby vid Lunden i Skåne d .28 nov . 1676 .»»Kungl . Maj :t fordom troman och överstelöjtnant vidkavalleriregementet den välborne herr Petter Gissler ärfödd till denna världen anno 1637 d . 25 jan . och i Herranodavsomnat d . 21 juli anno 1701 .»»Den ädle och manhaftige löjtnanten av Ostgöta kavalleriPetter Rauchman till Walla och Ingevalstorp föddesanno 1647 d. 14 sept . och i Herranom avsomnaded. 10 juli anno 1681 .»»Hans kungl . Maj :ts troman och välmeriterade iverstelöjtnantentill häst den välädle herr Erik PedarsonRauchman till Ingevalstorp och Walla i Herranom avsomnatpå det blodiga slaget vid Lunden i november1676 .»»Hans Kungl . Maj :ts vår allernådigste Konungs ochriksens troman och överste välborne herr Carl Ludol jLejonsteen är född 1650 d . 4 dec . i staden Mecklenburg iSachsen och i Herranom avsomnad 1740 uti östergötland .Gud förläne honom på den stora domens dag en fröjdefulluppståndelse för Kristi skull .»»Generaladjutanten av kavalleri, den ädle och välborneherr Magnus Rosenschwerd till Millingstorp och Såeby,vilken i Herranom saligen avsomnade på sin gård Millingstorpden 16 juni 1677 sedan han her i werldenberömligen levat hade 64 år och blev begraven den 20november samma år 1677 .»Så står vår jubilerande kyrka vacker och inbjudande Vi ha tagit emot henne som ett dyrbart arv från fäderna .Det arvet förpliktar . Det manar oss till fortsatt uppslutning omkring Guds ord och sakramenten . Här var livskällanför generationer, som gått, och här är livskällanför oss och generationer, som komma . Gud välsigne vårkära kyrka ! Gud välsigne vår kära församling!11Tryckt i Motala 1945 hos Bröderna Borgströms AB28