Separationsångest och rädsla Problembeteenden hos hund ... - iFokus
Separationsångest och rädsla Problembeteenden hos hund ... - iFokus
Separationsångest och rädsla Problembeteenden hos hund ... - iFokus
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Separationsångest</strong> <strong>och</strong> <strong>rädsla</strong><br />
<strong>Problembeteenden</strong> <strong>hos</strong> <strong>hund</strong> kan vara <strong>rädsla</strong>, ångest <strong>och</strong> fobier, vilka kan visa sig i flera olika<br />
former men den vanligaste anses vara separationsångest (Turner, 1997).<br />
<strong>Separationsångest</strong> kan för många ägare vara förödande, då det i många fall visar sig genom att<br />
<strong>hund</strong>en är både högljudd <strong>och</strong> fysisk på objekt i hemmet, vilket kan leda till stor förstörelse<br />
<strong>och</strong> irriterade grannar (Turner, 1997). Oftast sker förstörelsen kring föremål där ägaren sist<br />
sågs, såsom ytterdörren eller fönster men det kan även ske på föremål som har ägarens<br />
distinkta lukt, exempelvis tv-kontrollen, skor eller sängkläder (Appleby, et al. 2003). Andra<br />
oönskade beteenden som kan framträda vid separationsångest är hyperventilation, urinering<br />
eller annan nedsölning, i vissa extrema fall kan till <strong>och</strong> med självstympning vara en av<br />
utvägarna <strong>hund</strong>en tar när den blir lämnad ensam (Lund, et al., 1999; Bradshaw, et al., 2002;<br />
Appleby, et al., 2003; McGreevy, et al., 2008). Detta tros tyda på att <strong>hund</strong>en är överdrivet fäst<br />
vid sin ägare <strong>och</strong> kan ses genom att <strong>hund</strong>en håller sig nära ägaren när denne är hemma<br />
(Parthasarathy, 2006).<br />
De <strong>hund</strong>ar som har en större chans att utveckla separationsångest är <strong>hund</strong>ar som blivit<br />
övergivna <strong>och</strong> hamnat på ett <strong>hund</strong>stall för att sedan därifrån åter få en ny ägare (McGreevy, et<br />
al.2008). Men enligt samma artikel kan separationsångest även uppstå om ett hushåll erhållit<br />
en ny medlem eller om en medlem i familjen börjat jobba efter en tid av arbetslöshet. För att<br />
veta varför ett tillstånd som separationsångest uppstår när <strong>hund</strong>en blir lämnad ensam krävs det<br />
att man studerar vilka faktorer som lett till att tillståndet har uppkommit (Miklósi, et al.,<br />
2003). Man behöver gå tillbaka <strong>och</strong> studera skillnaden<br />
mellan den domesticerade <strong>hund</strong>en <strong>och</strong> dess vilda motsvarighet vargen (Miklósi, et al., 2003).<br />
<strong>Separationsångest</strong> kan enligt Parthasarathy (2006) vara en komponent till att leva i en<br />
socialgrupp eftersom att man då måste samarbeta på en helt annan nivå än om man lever<br />
solitärt samt se till att gruppens medlemmar håller ihop. Men det behöver inte enbart vara<br />
inom en socialgrupp som dessa faktorer visar sig, utan även mellan mamma <strong>och</strong> avkomma är<br />
det viktigt med sociala band (Parthasarathy 2006). Hos många arter är det livsviktigt för<br />
ungen att ha modern som skydd <strong>och</strong> näringskälla (Parthasarathy, 2006). Att avkomman<br />
gnäller <strong>och</strong> skriker efter sin mamma kan ses som en slags separationsångest (Parthasarathy,<br />
2006). Dock verkar det vara stor skillnad mellan en vargs behov av mänsklig närhet <strong>och</strong> en<br />
<strong>hund</strong>s (Topál, et al., 2005). Detta påvisas i en studie gjord av Topál, et al. (2005) där både<br />
varg <strong>och</strong> <strong>hund</strong>valpar handmatats av skötare. I studien visades det att vargarna var mer<br />
intresserade av omgivningen <strong>och</strong> uppvisade inte lika mycket passiva beteenden, så som att stå<br />
vid dörren när skötaren var borta vilket <strong>hund</strong>valparna gjorde. Detta kan tyda på att <strong>hund</strong>valpar<br />
genom domesticeringen har en större dragning att fästa sig vid en människa än vad dess vilda<br />
motsvarighet har (Topál, et al., 2005). Vargvalparna verkade inte heller skilja på en skötare<br />
den hade träffat förut <strong>och</strong> en främling vilket kan tyda på att vargar fäster sig till flocken mer<br />
än en speciell individ (Topál, et al., 2005).<br />
Boissy (1995) skriver att <strong>rädsla</strong> <strong>och</strong> ångest ofta ses som en typ av motivation för att överleva<br />
<strong>och</strong> kan definieras som olika typer av känslotillstånd, <strong>rädsla</strong> som uppstår om något är farligt<br />
eller ångest som uppstår om något potentiellt kan vara farligt. Författaren anser att dessa<br />
tillstånd är väldigt viktiga för djur i det vilda. Boissy (1995) menar att de som undviker en<br />
fara har en mycket större chans att överleva än de som inte undviker den. Om en <strong>hund</strong> känner<br />
ångest eller <strong>rädsla</strong> när den blir lämnad ensam utmärker detta sig först <strong>och</strong> främst med ökad<br />
hjärtfrekvens (Palestrini, et al., 2005). McGreevy, et al. (2008) menar att <strong>hund</strong>ar som har en<br />
hög frekvens av <strong>rädsla</strong> eller ångest har en ökad chans att drabbas av separationsångest <strong>och</strong> att<br />
separationsångesten då inte enbart är påverkat av bandet mellan <strong>hund</strong>en <strong>och</strong> ägaren.
Om en <strong>hund</strong> agerar med <strong>rädsla</strong>, där aggression är utesluten, kan detta visas genom att <strong>hund</strong>en<br />
inte har förmågan att socialisera sig med andra <strong>hund</strong>ar, urinering på olämpliga platser <strong>och</strong> att<br />
de kan vara väldigt svårhanterliga <strong>och</strong> svårtränade, vilket ses av många som beteendeproblem<br />
(King, et al., 2003). Författaren antyder att man kan kategorisera stimuli som lockar fram<br />
<strong>rädsla</strong> i fem kolumner. Dessa är nya/ovanliga stimuli, intensiva stimuli, stimuli som kan<br />
kopplas till evolutionärfara, stimuli som uppkommer under interaktion mellan två eller fler<br />
individer <strong>och</strong> betingade stimuli (King, et al., 2003).<br />
En <strong>hund</strong> som ofta uppvisar ångest, <strong>rädsla</strong> eller på annat sätt är stressad får inte bara negativa<br />
effekter i beteenderepertoaren utan även kroppsligt såsom en avtagande livslängd (Derschel,<br />
2010). Detta är på grund av att stress har en tendens att öka cellers åldrande, så även om man<br />
inte kan se det med ögat så sker det en förändring som kan vara dödlig för <strong>hund</strong>en (Derschel,<br />
2010).<br />
Referenser:<br />
Appleby, A. & Pluijmakers, J. 2003. Separation anxiety in dogs, The funktion of homeostasis<br />
in its develoment and treatment. Vet. Clin. Small. Anim. 33, 321-344.<br />
Boissy, A. 1995. Fear and Fearfulness in Animals. Q. Rev. Biol. 70, 165-191.<br />
Bradshaw, J.W.S., McPherson J.A., Casey, R.A. & Larter, I.S. 2002. Aetiology of separationrelated<br />
behaviour in domestic dogs. Veterinary Record 151, 43-46.<br />
Derschel, N.A. 2010. The effects of fear and anxiety on health and lifespan in pet dogs. Appl.<br />
Anim. Behav. Sci. 125, 157-162.<br />
Gershman K.A., Sacks J.J., Wright JC,. 1994. Which Dogs Bite? A Case-Control Study of<br />
Risk Factors. Pediatrics. 93, 6.<br />
Hallgren, A. 2006. Problem<strong>hund</strong> <strong>och</strong> <strong>hund</strong>problem. Västerås, ICA förlaget AB.<br />
Handelman, B. 2008. Hundens beteende. En fotoillustrerad handbok. Tiller, Canis förlag.<br />
Jensen. P. 2011. Hundens språk <strong>och</strong> tankar. Stockholm, Natur <strong>och</strong> kultur.<br />
King, T., Hemsworth, P.H. & Coleman, G.J. 2003. Fear of novel startling stimuli in domestic<br />
dogs. Appl. Anim. Behav. Sci. 82, 45-64<br />
Lund J.D. & Jørgensen, M.C. 1999. Behaviour patterns and time course of activity in dogs<br />
with separation problems. Appl. Anim. Behav. Sci. 63, 219–236.<br />
Malm, K. 2001. Problembeteende <strong>hos</strong> <strong>hund</strong>ar – en inventering. Forskningsrapport.<br />
Djursjukhuset i Skara, SLU, Sweden<br />
Miklósi, Á. 2007. Dog Behaviour, Evolution and Cognition. Oxford, University Press Inc<br />
Svartberg, K. 2005. Breed-typical behaviour in dogs—Historical remnants or recent<br />
constructs? Appl. Anim. Behav. Sci. 96, 293-313.<br />
Wright, J.C. & Nesselrote, M.S. 1987. Classification of Behavior Problems in Dogs:<br />
Distributions of Age, Breed, Sex and Reproductive Status. Appl. Anim. Behav. Sci. 19, 169-<br />
178