Energieffektiva Västsverige rapport - GAME

Energieffektiva Västsverige 

Sammanställd av Jonas Norrman & Ida Lindbergh, Nätverket GAME 

Ett Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa

1. Förord 


Under 2011 genomförde Nätverket GAME en Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland – 

2011 vilken kan laddas ner från www.gamenetwork.se. 

Kartläggningen var initierad av regionutvecklingssekretariatet och miljösekretariatet på Västra 

Götalandsregionen för att fungera som underlag för åtgärder som kan stärka miljösektorn i regionen. 

Materialet insamlades tillsammans av en stor grupp representanter för aktörer i Västsverige och 

materialet sammanställdes av Jonas Norrman samt Rebecca Brembeck från Nätverket GAME 

tillsammans med Catarina Hedar från Ramböll. Resultatet presenterades på GAME-dagen den 14 

september 2011. En presentation från detta tillfälle finns också att ladda ner från www.gamenetwork. 

se. 

Baserat på resultaten i kartläggningen valde GAME styrgrupp att under 2012 fokusera 

på Energieffektiva Västsverige. Dels för att det är en miljöutmaning som inte har någon 

samordningsfunktion i Västsverige och dels för att energieffektivitet är ett tydligt fokus under det 

Danska EU Ordförandeskapet första halvan av 2012. 

Energieffektiva Västsverige delas upp i två delar där våren handlar om samverkan och hösten 

om kommunikation. Alla branscher har varit välkomna att delta men primärt kommer vi att 

arbeta tillsammans med representanter från de fem branschkluster vilka utvalts (av Västsvenska 

dialoggruppen) som extra viktiga för Västsverige: Urban Future; The Marine Environment and the 

Maritime sector; Transport solutions; Green Chemistry and Bio Based Products och Life Science. 

Den 12 september 2012 under GAME-dagen presenterades resultatet från vårens workshops. På 

GAMEs hemsida kan du hitta presentationerna från dagen samt övrig dokumentation. I slutet av 

denna rapport finns ett avsnitt om resultatet från GAME-dagen 

Vill du veta mer får du gärna kontaka oss: 

jonas.norrman@gamenetwork.se 

ida.lindbergh@gamenetwork.se. 

Kort om Nätverket GAME 

GAME – Göteborg Action for Management of the Environment - är ett västsvenskt 

samarbets- och nätverksprojekt mellan näringsliv, samhälle och forskning. Nätverket 

GAME bildades 1997 för att öka informationsutbytet mellan dessa sektorer i Västra 

Götaland med förhoppningen om ett ökat samarbete i miljöfrågor och för en hållbar 

utveckling. Nätverket har en gemensam vision om att göra Västsverige till en ledande 

region i Europa för demonstrationsprojekt inom miljöteknik. De långsiktiga effekterna 

av aktiviteterna i projektet är ett starkt proaktivt näringsliv och minskad miljöbelastning 

i Västsverige. 

Nätverkets styrgrupp består av representanter för: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs 

universitet, AB Volvo, Götaverken Miljö, SCA, Schenker, Göteborgs Hamn, Västsvenska 

Handelskammaren, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business 

Region Göteborg, IVL Svenska miljöinstitutet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 

2

English summary - 


Great potential for energy efficiency success in Sweden 

Based on a survey among 110 representatives from 

five of the most important business sectors in 

Western Sweden, there is a strong optimism that 

the target with a 20-percentage decrease in energy 

consumption will be reached in year 2020. 

The survey was one of several activities within 

a project lead by the GAME network evaluating 

technological possibilities to reach targets within 

the new European Directive on Energy Efficiency. 

GAME – Göteborg Action for Management of the 

Environment is a collaborative project in Western 

Sweden bringing partners and stakeholders 

together from research, business sector and regional 

authorities. Sustainable development is the common 

denominator for all activities within the GAME 

network. 

The survey took place between March and September 

in 2012 and the businesses are urban development, 

the maritime sector, the transport sector, chemistry 

and process industries and life Science. Below you 

can find short presentations from each sector. 

Urban development, and especially sustainable urban 

development, is high on the Swedish agenda. It is a 

sector with large energy consumption as energy use 

is high both in building as in the urban transport 

systems. All together more than half of all energy is 

consumed in this sector. Actions taken will see that 

the target is reached and some of the technologies 

used could be of international interest. E.g. Sweden 

is far ahead regarding district heating systems as well 

as on energy efficient building concepts. 

Western Sweden has a long coastline and the 

maritime sector is full with interesting innovations, 

especially related to energy efficiency. New 

technologies and systems are implemented both 

on ships and in harbours. The largest Scandinavian 

port is located in the area and is both a forerunner 

regarding electricity connection to ships as well 

as with effective logistical solutions. The shipping 

industry use ships built with the latest energy 

efficient design and advance GPS systems are 

deployed for optimal route planning. 

Transport is the sector with greatest challenges 

in terms of both large energy consumption and 

the largest dependency on fossil fuels. Most of the 

Swedish transport industry is located in western 

Sweden, many attracted to the world’s largest truck 

manufacturer, Volvo. The vehicles use less and less 

energy but energy efficiency has so far been eaten 

3 

up by the increased amount of transport. However, 

large infrastructural changes will take place until year 

2020 and there is good hope for a energy reduction 

also in absolute numbers. 

Western Sweden has refineries that together 

produce almost the entire country’s consumption of 

production of vehicle fuel. This together with much of 

the significant chemical and materials manufacturing 

makes the region very process industry intense. 

Several of the industries have join together in the 

green chemistry project aiming at using biomass as 

the resource for their production. Energy efficiency 

is another target within the project and on top of 

many optimisation technologies the industries plan 

to establish a join district-heating network to share 

energy between each other. 

Western Sweden also has a large Life Science sector 

with for example one of Astra Zenecas international 

sites. In Life Science little focus have been on energy 

efficiency. However, recently the facility managers 

have started to implement latest technology from 

the Passive House area with hood results. Today, 

one of the new hospitals in Western Sweden have 

buildings that have been classified as a Scandinavian 

forerunner on energy efficient health care clinics. 

All together there is a strong optimism that we 

together can reach the 2020 target on energy 

efficiency. However, it will not happen by itself and 

more funding is needed. The ambition is to expand 

networking to a European scale and try to take part 

in relevant EU funded activities and projects. If 

you would like to get in touch with us, please find 

contact information on the network web site: www. 

gamenetwork.se.

2. Sammanfattning 

Inom EU har man tillsammans beslutat att 

energieffektivisering är av största vikt för att behålla 

konkurrenskraft och skapa tillväxt. I juni 2012 

godkände medlemsländerna ett gemensamt direktiv 

med sikte på en 17 % sänkning fram till år 2020. 

Med ett EU direktiv skapas både skyldigheter för 

medlemsländer och möjligheter för näringsliv och 

akademi. I satsningen Energieffektiva Västsverige 

undersöker Nätverket GAME förutsättningarna för 

att Västsverige kan nå det uppsatta målet på en 17 % 

minskning av energianvändningen fram till år 2020 

och samtidigt skapa stärkt konkurrenskraft. 

Vi har valt att undersöka fem branschkluster: 

Hållbar stadsutveckling, Maritima sektorn och 

den marina miljön, Transportlösningar, Grön 

kemi och biobaserade produkter samt Life science. 

Under våren 2012 har mer än 50 branschexperter 

träffats för att dela med sig av sina erfarenheter och 

ambitioner för energieffektivisering. 

Hållbar stadsutveckling är ett av de viktigare 

områdena för energieffektivisering då 

energianvändningen i byggnader är betydande. 

Tillsammans med all transport som sker i urbana 

områden så förbrukas mer än hälften av all energi 

här. Västsverige har intressanta internationella 

möjligheter inom detta område inte minst på grund 

av att Sverige i helhet ligger långt fram med bl.a. 

energieffektiva byggnader och fjärrvärmesystem. 

Västsverige har en lång kustremsa och en stor 

utvecklingspotential inom verksamheter kopplade 

till havet som resurs. Här finns ett levande båtliv, 

en stor del av Sveriges fiskeindustri, Skandinaviens 

största hamn samt en mångfald av forskningsprojekt 

och övriga aktiviteter inom akademin kopplade 

till den maritima sektorn. Den kommersiella 

sjöfarten är det område inom branschklustret 

som har störst potential att bidra till minskad 

energianvändning. Här är energieffektivisering en 

stor fråga och det finns många initiativ som fokuserar 

på energianvändning, men det är inte självklart att 

insatserna kommer att ha någon betydande effekt 

fram till 2020. 

Transportsektorn är den sektor som har störst 

utmaning vad det gäller energiförbrukning. Det är 

den sektor som har störst andel fossila bränslen och 

där energiförbrukningen ökar när tillväxten ökar. 

Största delen av den svenska transportbranschen är 

lokaliserad i Västsverige. Energieffektivisering pågår 

men har hittills ätits upp av ökad mängd transporter. 

Det är tveksamt till om det kommer bli någon 


4 

minskad energiförbrukning inom denna sektor fram 

till år 2020. 

Västsverige har en processindustri som 

omfattar i stort sett hela landets tillverkning av 

fordonsbränsle samt en stor del av betydande 

kemi- och materialtillverkning. Inom dessa 

traditionellt sett energiintensiva industrier finns 

potential att minska energianvändningen, såväl i 

själva produktionsprocesserna som i hanteringen 

av spillvärme. Frågan kring energianvändning i 

samband med transporter kommer att bli viktigare 

eftersom en central målsättning inom branschen är 

att ställa om resursbasen till att bli helt biobaserad, 

vilket kommer att förändra behovet av transporter. 

Vi blir allt fler invånare och dessutom ökar det 

genomsnittliga vårdbehovet vilket ger ett ökat 

behov av tillgänglig vård såväl som det ställer krav 

på utvecklingen av läkemedel och medicintekniska 

hjälpmedel. Västsverige har många starka områden 

inom Life Science både på forsknings- och 

industrisidan samt en rad framgångsrika samarbeten 

däremellan. Energieffektivisering inom Life Science 

är en sekundär fråga då man prioriterar att leverera 

tjänster som håller en hög kvalitet. Det blir svårt att 

minska energianvändningen inom denna sektor med 

någon betydande del fram till 2020 och behov finns 

att lyfta det faktum att minskad energianvändning 

ofta går att kombinera med en bibehållen, eller till 

och med förhöjd, vårdkvalitet. 

Vi som har gjort denna kartläggning, Energieffektiva 

Västsverige, gör bedömningen att det finns tillräckligt 

intresse bland aktörer av miljöutmaningen för att 

göra en fortsatt satsning intressant. GAME:s roll 

bör vara att stödja utveckla Västsvensk samverkan 

på detta område men också att verka för ökad 

samverkan nationellt och europeiskt. En viktig 

aktivitet för att öka samverkan är att synliggöra 

Västsvenska initiativ och kompetenser, i media, på 

internet och på konferenser. 

Experterna bekräftar att takten på energieffektivisering 

generellt sett är låg i alla branscher och de bedömer 

att det krävs mer samverkan mellan branscher för 

att utnyttja de möjligheter som finns och för att 

komma förbi gemensamma hinder. Energieffektiva 

Västsverige är en satsning för branschöverskridande 

samverkan och den 12 september arrangerades ett 

seminarium för att presentera resultatet av vårens 

möten och för att diskutera gemensamma aktiviteter 

framåt. Även här var det slående att alla branscher 

efterfrågar mer samverkan mellan branscher kring 

energieffektivisering.

Innehållsförteckning 


1. Förord 2 

2. Sammanfattning 4 

3. Energieffektiva Västsverige 6 

4. Hållbar stadsutveckling 8 

5. Den maritima sektorn och den marina miljön 11 

6. Transportlösningar 12 

7. Grön Kemi och biobaserade produkter 14 

8. Life Science 16 

9. Sammanfattning GAME-dagen 12 september 18 

10. Slutsatser och kommentarer 20 

11. Referenser 21 

12. Workshopdeltagare 21 

5

3. Energieffektiva Västsverige 


Inom EU har man tillsammans beslutat att energieffektivisering är av största vikt för att 

behålla konkurrenskraft och skapa tillväxt. I juni 2012 godkände medlemsländerna ett 

gemensamt direktiv med sikte på en 17 % sänkning fram till år 2020. Med ett EU direktiv 

skapas både skyldigheter för medlemsländer och möjligheter för näringsliv och akademi. I 

satsningen Energieffektiva Västsverige undersöker Nätverket GAME förutsättningarna för 

att Västsverige kan nå det uppsatta målet på en 17 % minskning av energianvändningen 

fram till år 2020 och samtidigt skapa stärkt konkurrenskraft. 

Under 2011 genomförde nätverket GAME 

kartläggning av den västsvenska miljötekniksektorn 

som visade att marknadsutvecklingen består 

av flera parallella processer vilket gör det svårt 

att tala om en miljötekniksektor. Utveckling av 

miljöteknik pågår hos alla marknadens aktörer. 

Det kan vara etablerade företag som Volvo som 

utvecklar nya konsumentprodukter (elbilar), 

komponentleverantörer som SKF som erbjuder 

gamla produkter (kullager) på nya marknader 

(vindkraft) eller helt nya näringar som biogas och 

vågkraft, när man uppgraderar gammal teknik 

med nya möjligheter som smarta elnät eller GPSoptimerad 

logistik. 

Diskussionen kring 

kartläggningen mynnade 

också ut i några generella 

kommentarer och slutsatser. 

Viktigast var att satsningar 

i Västsverige bör inriktas 

på miljöprestanda för att 

skapa branschöverskridande 

engagemang och 

synergieffekter mellan 

branscher. Energieffektivitet 

är ett, av flera, sådana mått på 

miljöprestanda. 

FiveClusters 

Five clusters in west sweden with strength and potential For the Future 

För 2012 valde nätverket 

GAME att gå vidare med en fördjupad kartläggning 

om energieffektivitet. Huvudanledningen är att 

energieffektiviserings blir allt mer central i EU:s 

miljö och energipolitik. Kraven på medlemmarna 

förväntas öka markant i och med det nya 

energieffektiviseringsdirektivet samtidigt som 

detta kommer att öka efterfrågan av energieffektiva 

processer och produkter och forskning. Att investera 

i energieffektivitet är också ett viktigt alternativ till 

att investera i energiproduktion. 

Nätverket GAME ser också denna fördjupande 

kartläggning som ett försök till att skapa samverkan 

och kommunikation inom Västsverige såväl som 

på nationell och internationell nivå. Innovationer, 

Urban Future 

The Marine Environment and the Maritime Sector 

Transport Solutions 

Green Chemistry and Bio Based Products 

Life Science 

6 

erfarenheter och ny kunskap skapas inte bara i 

Västsverige och för en framgångsrik omställning är 

det viktigt med ett brett internationellt samarbete. 

Branschöverskridande 

Kartläggningen 2011 gick igenom Västsveriges 

tio mest betydande branscher. Under hösten 

presenterade en annan utredning de fem mest 

betydande branschklustren för Västsverige. 

Nätverket GAME tog fasta på detta och dessa kluster 

har legat till grund för denna fördjupade kartläggning 

om energieffektivitet liksom för vårens öppna 

workshopar. 

De fem klustren är: Hållbar 

stadsutveckling, Maritima sektorn och 

den marina miljön, Transportlösningar, 

Grön kemi och biobaserade produkter 

samt Life science. Dessa samlar inte bara 

näringsliv utan också forskningsresurser 

och myndigheter. 

Deltagande i workshoparna har varierat 

i antal personer men inte i diskussion 

och engagemang. Totalt har ca 50 

personer medverkat i att ta fram det här 

dokumentet. 

Workshoparna har inletts med kortare 

presentationer och därefter en strukturerad 

diskussion. Är du nyfiken på presentationerna så 

finns dessa att ladda ner på vår hemsida: 

www.gamenetwork.se. 

Diskussionerna genomfördes med hjälp att tre 

övergripande frågor: 

1. Vad kommer att ske och vilken effekt får det på 

energianvändningen i Västsverige fram till år 

2020? 

2. Vilka hinder finns det för att minska 

energiförbrukningen ytterligare?

3. Vilka möjligheter finns det för att minska energiförbrukningen? 

Det har varit ett intressant sätt att arbeta på och vi 

har mött många kunniga personer. Det har också 

visat sig att många delar av branschklustren brottas 

med liknande utmaningar vilket vi tycker visar på ett 

tydligt mervärde av att arbeta över branschgränser. 

En ofta diskuterade fråga vid workshopparna 

har varit hur man ska se på energieffektivisering 

då det finns flera perspektiv på detta. Ett 

perspektiv är om man ska se det i relation till 

nytta, t.ex. liter bränsle per km, ett annat om man 

ska fokusera på områden där det är lättast att 

energieffektivisera, t.ex. byggnader före personbilar. 

Detta kan dessvärre skapa viss oklarhet i hur 

energiförbrukningen kommer att förändras om 

man inte vet hur användandet utvecklas (dvs totalt 

sett ökad energianvändning) eller om hur de egna 

möjligheterna till energieffektivisering ser ut jämfört 

med andra områden (vilka man troligen har mindre 

kunskap om). 


7 

Vi valde istället att försöka diskutera möjligheter 

och utmaningar inom varje bransch att minska 

energiförbrukningen med 20 % fram till år 2020. Det 

gjorde att alla branscher lyfte fram sina förslag på 

åtgärder vilket också tydligare visade på möjligheter 

till samverkan kring olika teknikområden. 

En annan fråga var hur man mäter energianvändning 

och förändring över tid. Det finns officiell statistik 

från SCB som visar att man i Västsverige de senaste 

åren ungefär konsumerat 65 miljarder kWh per år. 

Tydligen är det inte helt enkelt att sammanställa 

denna statistik så man ska ta den med en nypa 

salt. Dessutom är det svårt att göra avgränsningen 

region, speciellt för långa transporter. Det är dock 

en bra siffra på ungefär hur stor marknaden för 

energikonsumtion är i Väst och därmed vilken 

efterfrågan det finns för energieffektivisering genom 

alternativa lösningar eller systemförändringar. 

Vi hoppas att ni får en trevlig läsning.

4. Hållbar stadsutveckling 


Hållbar stadsutveckling är ett av de viktigare områdena för energieffektivisering då 

energianvändningen i byggnader är betydande. Tillsammans med all transport som sker i 

urbana områden så förbrukas mer än hälften av all energi här. Västsverige har intressanta 

internationella möjligheter inom detta område inte minst på grund av att Sverige i helhet 

ligger långt fram med bland annat energieffektiva byggnader och fjärrvärmesystem. 

När man diskuterar energieffektivisering i städer 

så blir det ofta ett fokus på energiförbrukningen i 

byggnader. Det Västsvenska klustret inom hållbar 

stadsutveckling har en större bredd än så och har 

också aktörer som arbetar med kommunikationer 

och avfallsfrågor. 

Energiförbrukning i byggnader är inte något enhetligt 

område då det skiljer en del mellan nyproduktion, 

förvaltning och användning. 

Västsverige är Sveriges framsida vad det gäller 

nyproduktion av lågenergibyggnader och har god 

kompetens inom både näringsliv och samhälle. 

Passivhuscentrum i Alingsås kommun erbjuder 

kompetenshöjning för både beställarsida och 

leverantörssida. Det finns många intressant projekt 

att besöka, både centralt i Göteborg och runt omkring 

i regionen. Det finns även Plushus, hus som har ett 

överskott av energi, på flera ställen. För nyproduktion 

finns det en bra potential fram till 2020. 

Åtgärder i befintliga byggnader är ännu viktigare än 

nyproduktion för att få ner energiförbrukning för 

byggnader fram till 2020. Här finns det spännande 

demonstrationsprojekt i Västsverige, från villor 

till miljonprogramsområden. Kanske mest känt är 

Brogården i Alingsås. Tyvärr går det inte så snabbt 

med befintliga byggnader som det skulle kunna 

göra. EU har identifierat detta och kommer att 

skärpa kraven i det nya direktivet men frågan är om 

det räcker. Fram till 2020 blir nog minskningen i 

befintliga fastigheter liten. 

8 

Effektivare citylogistik är ett område som Göteborg 

tillämpat framgångsrikt. Dels för att minska 

energianvändningen men framförallt för att minska 

trängseln i staden. De kommande trängselavgifterna 

kommer att förstärka denna utveckling 

ytterligare när de kommer igång under hösten. 

Trängselavgifterna i Göteborg kommer också att 

påverka den privata pendlingen och man förbereder 

sig för en betydlig större andel pendlare med de 

lokala transporterna. Det kommer troligen ske en 

betydande minskning i energiförbrukningen fram till 

2020 på dessa områden. 

Ett intressant inslag i diskussionen är att man 

från kommunalt håll nu också börjar diskutera 

energieffektivisering i trafiksektorn och inte bara 

övergång till förnybara drivmedel som tidigare. 

Insikten är att en övergång till förnybara drivmedel 

är en lokal lösning men inte en global lösning då den 

globala tillgången på biobränsle inte kommer att 

räcka för dagens konsumtionsnivåer. 

Kretsloppssystem är ett svenskt paradnummer. 

Här har vi en fantastisk kompetens på både 

avfallslösningar och fjärrvärmesystem. 

Kanske börjar det dock naggas något i kanten. 

Fjärrvärmebolagen har svårt att hantera 

lågenergilösningar och investeringen i ett flertal 

avfalls-förbränningsanläggningar gör intresset 

av ett minskat uttag av energi lågt. Det mesta av 

energieffektivisering inom dessa system har skett så 

fram till 2020 kommer dessa system troligen inte att 

bidra med någon minskning.

Workshop 15 maj 

Diskussionerna på workshopen utgick från 

områdena: plan och transportlösningar, kretslopp, 

Näringsliv och byggnader. Vi belyste möjligheterna 

för varje område med tre olika frågeställningar. 

Vad kommer at ske fram till år 2020 och vilken 

effekt kommer det att ha? 

Här var gruppen överens om att störst effekt kommer 

nog från ett förändrat beteende från näringslivet. Hur 

stor minskning det leder till är svårt att avgöra men 

de flesta aktörer är idag medvetna om att ta hänsyn 

till energiförbrukning när de gör investeringar. 

Störst potential finns fortfarande i byggnadssektorn 

och transportsektorn men bedömningen var att 

inte så mycket kommer att hända fram till år 

2020. Renoveringstakten bland det befintliga 

byggnadsbeståndet är för låg och Transporterna 

i stadsmiljön kommer inte att minska nämnvärt. 

(Här hade man dock en annan åsikt vid workshopen 

om transporter där man såg tendenser till ett 

förändrat beteende till minskat bilanvändande). 

Kretsloppssystemet i Västsverige är väl utvecklat för 

att ta vara på t.ex avfall som en resurs. Detta kommer 

inte att förändras på något sätt fram till år 2020. 

Vilka hinder finns det för att genomföra ytterligare 

energieffektivisering? 

Gruppen diskuterade en hel del om lagar som 

styrmedel. Det finns inte lagar som motverkar 

energieffektivisering men det vore på flera 

Källa: Älvstranden utveckling AB 


9 

områden önskvärt med ett regelverk som stödde 

energieffektiva lösningar. Prissignaler måste vara 

tydliga för att påverka beteende. Här finns det 

möjligheter för publika aktörer att medverka till 

framgång för energieffektiva lösningar genom en 

prisstrategi som tydligt gynnar energieffektiva 

alternativ. Gruppen pekar på att många kommunala 

bolag inte gör tillräckligt på detta område, troligen på 

grund av brist på tydliga ägardirektiv. 

Vilka möjligheter finns det för att öka 

energieffektiviteten? 

Den sista frågan berörde systemperspektivet och på 

vilken systemnivå som det finns möjligheter att göra 

framsteg. 

För plan- och transportlösningar så är det 

den övergripande politiska ambitionen som 

är viktigast. Investeringar i järnvägsnät måste 

prioriteras före landsväg. För Kretsloppssystem 

diskuterades systemutveckling på de lägre nivåerna 

vilka kan minska behovet av vägtransporter, 

t.ex. avfallskvarnar i köken eller sopsugssystem 

i bostadsområden. För byggnader finns 

förutsättningarna i det nuvarande systemet och det 

handlar mest om att ändra investeringsbeteende så 

att man faktiskt tar vara på de lösningar som finns.


5. Den maritima sektorn och den marina miljön 

Västsverige har en lång kustremsa och en stor utvecklingspotential inom verksamheter 

kopplade till havet som resurs. Här finns ett levande båtliv, en stor del av Sveriges 

fiskeindustri, Skandinaviens största hamn samt en mångfald av forskningsprojekt och 

övriga aktiviteter inom akademin kopplade till den maritima sektorn. Den kommersiella 

sjöfarten är det område som har störst potential att bidra till minskad energianvänhdning. 

Här är energieffektivisering en stor fråga och det finns många initiativ som fokuserar 

på energianvändning, men det är inte självklart att insatserna kommer att ha någon 

betydande effekt fram till 2020. 

Både nationellt och inom EU lyfter man fram den 

kommersiella sjöfarten som ett särskilt viktigt 

transportslag att satsa på för att avlasta landvägar i 

Europa. De kommande åren händer därför också mycket 

på regleringssidan inom sjöfarten med exempelvis 

sänkta utsläppsgränser och krav på införande av 

energiledningssystem. Branschen i Sverige är oroad 

då den är beroende av globalt harmoniserande regler 

för att behålla konkurrenskraft. 

Energianvändningen inom Kommersiell sjöfart 

påverkas av flera faktorer. Det är faktorer som fartygsdesign, 

fartygsdrift, brukarbeteende och logistik. 

Branschen brukar ha som tumregel att om man vill 

minska energianvändningen 

med hälften inom kommersiell 

sjöfart så når man 20 

% med ny teknik och 30 % 

med operativa förändringar. 

Det finns höga ambitioner 

inom sjöfartsnäringen. 

I början av 2009 antog 

Sveriges Redareförening 

EU:s Maritima 

transportstrategi för 2009- 

2018. Där fastslår man 

en långsiktig nollvision 

för avfall och utsläpp från 

maritim transport. Man vill 

i framtiden driva fartyg helt utan farliga utsläpp. 

Under tiden fram till 2020 är målet att reducera CO2 

utsläppen med 30 procent. Mål-året för nollvisionen 

är 2040. 

Användning av energi ombord är ett område som har 

blivit mer uppmärksammat, inte minst inom passagerartrafik. 

De större färjorna installerar idag lågenergibelysning 

och närvarostyrning samt ser över energiförbrukningen 

för ventilation och liknande system. 

Allt fler fartyg installerar också system som möjliggör 

elanslutning när man ligger vid kaj. En lösning som 

både är energieffektiv samt minska buller och utsläpp 

i stadsmiljön. Här kommer det ske en fortsatt positiv 

utveckling fram till år 2020. Göteborgs hamn är en 

10 

aktör som var tidigt ute med att erbjuda elanslutning 

för fartyg. 

En av de viktigaste åtgärderna man kan göra för att 

minska energiförbrukningen är att minska farten 

på fartygen. Minskar man farten med 10 % minskar 

energiförbrukningen med 20 %. För att kunna göra 

detta krävs dels bättre ruttplaneringssystem som kan 

förutspå angöringstider mer exakt. Idag kör man på 

och ligger hellre och väntar utanför hamnen tills det 

är dags att lossa. Dels behövs det också förändringar 

i internationell lagstiftning då det i vissa farleder är 

krav på att man ska hålla en viss hasighet. Sedan 

finns det åtgärder som t.ex. eco-driving även för 

fartyg. Stena använder sig av detta men det är oklart 

hur många andra som gör det. 

Dessa möjligheter kan medverka 

till betydande energieffektiviseringar 

men det är 

oklart om det hinner hända 

fram till år 2020. 

Fiskeriverksamheten är 

naturligtvis också starkt beroende 

av vad som sker på EUnivå. 

Mest aktuellt är frågan 

kring vilka åtgärder som ska 

kunna stödjas inom den nya 

perioden av den europeiska 

havs-och fiskefonden, EHFF 

som ska löpa mellan 2014- 

2020. Under den tidigare stödperioden har bidrag 

kunnat ges till att modernisera och byta ut motorer, 

vilket är den mest uppenbara energieffektiviseringsåtgärden. 

Eftersom branschen redan brottas med 

en överkapacitet kommer det nya stödprogrammet 

inte att tillåta den typen av bidrag (vilket skulle öka 

kapaciteten). Andra årgärder som kan bli aktuella är 

slopade bränslesubventioner eller utveckling av mer 

effektiva fiskeredskap. 

Off-shore-verksamheten i Västsverige väntas öka 

framöver med utökad energiproduktion utanför 

kusten. Det kräver naturligtvis också löpande underhåll 

men allt talar för att man kommer att ta hänsyn 

till energieffektiva lösningar.

På fritidsbåtsidan finns en del intressanta initiativ för 

energieffektivitet, främst kopplat till lättare material. 

Ett exempel är LIGHter, ett branschöverskridande 

lättviktssamarbete där även fordons- och flygbranschen 

är involverade. Ett annat exempel är Ryds som 

är först ut med att vacuuminjicera hela båten för att 

göra den lättare. På fritidsbåtsidan finns det dock ett 

uppenbart alternativ för minskad energianvändning, 

att segla istället för att köra för motor. 

Workshop 19 juni 

Diskussionen med deltagarna i denna grupp kom 

att kretsa till största del kring den kommersiella 

sjöfarten. Sjöfartsnäringen är den största energianvändaren 

och gruppen var överens om att det är här 

den stora potentialen att göra skillnad finns. 

Det konstaterades under diskussionen att man skulle 

kunna minska energianvändningen med upp till 

20-30 procent genom att bygga fartyg på ”rätt” sätt. 

Tekniken och affärsmodellerna finns. 

Införandet av ny teknik tar tid. Många påpekar att 

det inom sjöfartsnäringen finns tveksamheter mot 

att göra investeringar i ny och mer energieffektiv 

teknik. Dels beroende just på tidsperspektiven. En 

investering i ett nytt fartyg är en investering för 20 

år framöver. På 20 år hinner både tekniken utvecklas 

och regleringar snävas åt än mer. Dels beroende på 

dålig lönsamhet i investeringar. Man behöver tjäna 

10-20 procent mer än sina konkurrenter för att en 

investering i mer energieffektiv teknik ska löna sig. 

Här lyfte workshopdeltagarna fram det faktum att det 

behöver finnas bidrag för att stötta den här typen av 

satsningar. Bidrag måste dessutom vara i ett antal år 

för att de ska ha någon effekt. 

Källa: Göteborgs Hamn 


11 

En viktig aspekt som lyftes fram ett flertal gånger under 

workshopens diskussion var att det finns en brist 

på kunskap och kompetens. Särskilt hos beställarna. 

Fartyg görs på beställning, till skillnad från exempelvis 

vägfordon, och varven tar inget livscykelansvar 

för fartygets funktion. Därför behöver rederier som 

vill vara proaktiva själva utveckla den kompetens och 

förmåga som krävs för att bedriva teknikutveckling 

som beställare. Tyvärr är många rederier små och har 

litet fokus på energi och sällan någon avdelning för 

mer långsiktigt strategiska frågor, därmed har man 

heller ingen kompetens på området. 

Minskad energianvändning inom sjöfarten handlar 

inte bara om fartygsutveckling. Under diskussionen 

pekade man även på mer effektiv logistik och kommunikationen 

med exempelvis hamnar och lastägare 

som viktiga faktorer för att minska bunkeranvändningen 

Brister i kommunikationen kan till exempel 

påverka liggtiden i hamnen som i sin tur kompenseras 

med högre fart och därmed högre utsläpp. 

Man ser också att man skulle kunna spara energi om 

hamnarbetet görs snabbare. Särskilt om man ser över 

gränssnittet mellan lastning, lossning och förtöjning. 

Slutligen så påpekades att feedback på hur mycket 

energi man använder är centralt för att lyckas med 

energieffektivisering, inte enbart inom sjöfartsnäringen. 

Feedbacken får gärna kopplas till någon form 

av visualisering. Som exempel kan man installera en 

mätare som ständigt visar bränsleförbrukningen i ett 

fartyg. Det blir ett pedagogiskt verktyg för att visa hur 

bränsleförbrukningen varierar när man exempelvis 

ökar eller minskar farten

6. Transportlösningar 


Transportsektorn är den sektor som har störst utmaning vad det gäller energiförbrukning. 

Det är den sektor som har störst andel fossila bränslen och där energiförbrukningen 

ökar när tillväxten ökar. Största delen av den svenska transportbranschen är lokaliserad 

i Västsverige. Energieffektivisering pågår men har hittills ätits upp av ökad mängd 

transporter. Det är tveksamt till om det kommer bli någon minskad energiförbrukning 

inom denna sektor fram till år 2020. 

Transportsektorn har olika perspektiv, dels handlar 

det om godstransporter och persontransporter 

och dels handlar det om flera olika transportslag 

med olika regelverk, infrastruktur och 

energiförsörjningsbehov. Transportslagen samverkar 

och konkurrerar på olika sätt vilket gör det till en 

komplicerad samhällsstruktur. 

Flygfart och sjöfart liknar varandra på så sätt att 

flygen och fartygen endast angör Västsverige och 

inte ger upphov till någon större energiförbrukning i 

statistiken. Istället blir energianvändning i hamnarna 

viktiga, samt även landtransporter till och från 

hamnarna. 

Den största Västsvenska flyghamnen Landvetter har 

haft stadigt ökande besök av personbilar vilket har 

gjort att parkeringsavgifterna idag är en betydande 

intäkt. Man har under lång tid försökt få till stånd 

en modern järnvägslinje mellan Göteborg och Borås 

med en anslutning till Landvetter för en tågpendel 

men det är fortfarande oklart när det skulle kunna bli 

av. 

För Göteborgs Hamn 

har utvecklingen 

istället varit positiv. 

Här har man arbetat 

kontinuerligt med 

energieffektivisering. 

Fartyg kan idag 

ansluta sig till 

elnätet i hamn och 

behöver inte ha i 

gång egen maskin 

för att genererar 

kraft. Allt mer gods 

transporteras till 

och från hamnen 

via järnväg vilket 

både är mer 

energieffektivt och 

mer avlastande för 

vägnätet än vägtransporter. 

12 

För vägtransporter ser experterna positiv utveckling 

för både gods och personer. Godstransporter 

utförs idag med alltmer effektiva fordon och man 

kör så kallad eco-driving för att säkerställa att 

fordonen används optimalt. Nya logistiklösningar 

med kollektivtrafik för gods och c/0 adresser 

har gått från lyckade demonstrationsprojekt till 

marknadsanpassade lösningar. 

Järnväg är ett energieffektivt transportalternativ för 

landtransporter vilket ur ett systemperspektiv medför 

att man oftast arbetar med möjligheterna att flytta 

över gods till järnväg. Det pågår också utveckling av 

fordonen för att göra dem mer energieffektiva. Det 

är förändringar som hybridisering och aerodynamisk 

utformning. Utmaningen är att energipriset är lägre 

för järnväg vilket gör det svårare att göra lönsamma 

teknikinvesteringar. 

Persontransporter har fortsatt att öka med 

utvecklingen av ett mer sammankopplat Västsverige. 

Det finns idag indikationer på att denna ökning 

framförallt sker i kollektivtrafiken. Det skulle kunna 

vara ett trendbrott som på allvar kan förändra 

pendlingsvanor i 

Västsverige. Det är 

viktigt att kvaliteten på 

Västtrafiks tjänster är 

höga för att stödja denna 

utveckling. Man förväntar 

sig också att utvecklingen 

med trängselavgifter 

i Göteborg ytterligare 

kommer att påskynda 

ökningen av antalet 

kollektivresor. Ett 

orostecken är dock att 

Västtrafik verksamhet 

är subventionerad med 

skattemedel vilket gör 

att ju fler som reser 

ju dyrare blir det för 

skattebetalarna.

Workshop 22 mars 

Denna grupp diskuterade möjligheterna utifrån 

samma frågor som de andra grupperna. 

På frågan Vad kommer att ske och vilken effekt 

får det på energianvändningen fram till 2020? 

var man tveksam till några större förändringar 

då tempot i teknikutbytet är för långsamt för det. 

På lite längre sikt kan det dock hända en hel del 

i StorGöteborg då effekterna av trängselavgifter, 

utökade pendelmöjligheter och ett utbyggt boende i 

innerstaden kommer på plats. 

Den andra frågan Vilka hinder finns det för att 

genomföra ytterligare energieffektivisering? 

startade fler diskussioner. Inom många områden är 

transporter påverkade av internationella regler och 

dessa är generellt sett inte utformade för att stödja 

energieffektiva alternativ. Flyget är för billigt och 

Sjöfarten för oreglerad. Även på nationell nivå krävs 

politiska initiativ för att utveckla det nuvarande 

regelverket så att det stödjer energieffektiva 

alternativ. Tyvärr är ofta även till synes nationellt 

möjliga förslag beroende av europeisk samordning, 

t.ex. längre fordon för vägtransporter. 

Det behövs också tydligare incitament för 

energieffektiva lösningar, både som drivkraft 

men också som hjälp för kunder att välja rätt. 

Kundernas roll diskuterades också en hel del som ett 


13 

hinder. Långsammare transporter är generellt sett 

energieffektivare. Tyvärr har ofta kunden bråttom 

och hjälper inte logistikföretagen att planera en 

bättre logistiklösning. 

Ett annat hinder är ofta att det är svårt att tänka i 

nya banor. Transporter blir gärna med lastbil för att 

det är det vanligaste. Vattenvägen glöms ofta bort 

då det inte ses som befintlig infrastruktur. Felaktiga 

investeringar som t.ex. motorvägen till Trollhättan 

gör det inte enklare att ställa om. 

Gruppen hade många bra förslag på Vilka möjligheter 

finns det för att öka energieffektiviteten? 

IT stöd är ett effektivt sätt att skapa energieffektiva 

transporter. Det gäller allt ifrån visualisering till ecodriving 

och GPS optimerad logistik. Men också som 

ett substitut till transporter, t.ex. videokonferenser. 

Avancerade material är också ett viktigt 

samarbetsområde. Lättare material och material som 

inte kräver lika mycket energi när de produceras, 

t.ex. genom återvinning. 

Samarbeten som inte har teknikfokus är 

också viktiga. Beteendefrågor står högt på 

listan över viktiga åtgärder för energieffektiva 

transportlösningar, både för persontransporter och 

godstransporter.


7. Grön Kemi och biobaserade produkter 

Västsverige har en processindustri som omfattar i stort sett hela landets tillverkning av 

fordonsbränsle samt en stor del av betydande kemi- och materialtillverkning. Inom dessa 

traditionellt sett energiintensiva industrier finns potential att minska energianvändningen, 

såväl i själva produktionsprocesserna som i hanteringen av spillvärme. Frågan kring 

energianvändning i samband med transporter kommer att bli viktigare eftersom en central 

målsättning inom branschen är att ställa om resursbasen till att bli helt biobaserad, vilket 

kommer att förändra behovet av transporter. 

Det mest framträdande samarbetet inom området 

är Kemiindustriklustret där flera av de stora 

kemiföretagen samt representanter från akademin 

och politiken samverkar kring frågor inom hållbar 

utveckling kopplat till infrastruktur, teknologiutveckling 

och kunskaps-uppbyggnad. 

Kopplat till kemiindustriklustret är visionen 

om en Hållbar Kemi 2030 som kemiföretagen i 

Stenungsund har utvecklat. Visionens målsättning 

är verksamheter där råvarorna såväl som den energi 

som används är förnybar. 

Omställningen till biobaserade råvaror, som till 

största del består av skogsråvara, förändrar behovet 

av transporter. Beroende på hur och var råvarorna 

processas och transporteras kan energianvändningen 

komma att öka. 

Det finns stor potential för energieffektiviseringar 

inom produktionsprocesserna. Ett 

energiintegreringsprojekt 

i samarbete mellan 

Kemiföretagen och 

Chalmers visar 

exempelvis på en 

besparingspotential 

på 0.7 TWh. Inom 

produktionen har 

även investeringar i 

teknologiskiften stor 

besparingspotential. 

Företaget INEOS 

planerar för en 

ny klorfabrik med 

membranteknologi som 

förbrukar 25 % lägre 

elenergi. 

Flertalet av kemiföretagen i Stenungsund 

ingår också i Energimyndighetens program för 

energieffektivisering i energiintensiv industri 

(PFE). Programmet har inneburit möjligheter 

att få skattebefrielse på el som används i 

14 

tillverkningsprocesser. Slutresultatet från den första 

femåriga programperioden visar att 100 svenska 

energiintensiva industriföretag har åstadkommit 

en eleffektivisering på 1,45 TWh per år dels genom 

en rad eleffektiviseringsåtgärder, dels genom 

förbättrade rutiner för energieffektiva inköp och 

projekteringar. Kan programmet fortsätta i någon 

form innebär det ytterligare möjligheter till minskad 

energianvändning framöver. 

Stenungsundsföretagen samverkar även kring 

hanteringen av spillvärme och med att förse 

fjärrvärmenätet. I Stenungsund finns potential 

att ta ut ytterligare 0.5 TWh överskottsvärme 

från kemiindustrin och i från Preem i Lysekil kan 

ytterligare 1 TWh tas ut. Det ställer dock krav 

på fjärrvärmesystemet och där kan bland annat 

regeringens utredning om tredjepartstillträde komma 

att spela roll. 

Blickar man framåt är det intressant att nämna att 

Kemiindustriklustret 

fått en godkänd 

EU-ansökan för ett 

samarbete med andra 

regioner i Europa 

kring resurs- och 

energieffektivisering. 

Samarbetet kallas 

Chemical Regions for 

Resource Efficiency 

(R4R) och löper över 

tre år. Samarbetet 

projektleds av SP 

och kunskapsutbytet 

därinom kan 

förhoppningsvis leda 

till reella minskningar 

av energianvändning så 

småningom, men det är tveksamt om det kommer 

förändra något till år 2020.

Workshop 29 maj 

Diskussionen under workshopen med aktörerna 

inom Grön kemi och biobaserade produkter kretsade 

kring potentialen för och de hinder som finns mot 

ytterligare energieffektivisering inom sektorn. 

Man ser stor potential både vad gäller åtgärder 

inom de industriella processerna och frågan om 

spillvärmehantering. 

När diskussionen ledde in på energieffektivisering 

inom processindustrin kom frågan om 

kompetensförsörjning upp. Processindustrin har 

naturligtvis flera leverantörer, men få av dem finns 

i Västsverige. Teknik köps in och kompetens anlitas 

utifrån. I diskussionen lyftes det fram att även 

finns Västsvensk kompetens. De flesta företagen är 

dock utlandsägda och besluten att ta vara på den 

Västsvenska kompetensen tas i andra länder. 

Man menade i diskussionerna att ett av de största 

hindren mot ytterligare energieffektivisering inom 

processindustrin är användarna själva, vilka mandat 

man har för att genomföra åtgärder och hur de 

prioriteras. Det behöver naturligtvis finnas tillgång 

till investerbart kapital och projekten behöver 

ses som lönsamma för att de ska prioriteras. I 

diskussionen lyftes PFE-programmet fram (Se 

föregående sida) som ett bra styrmedel för att stötta 

energieffektiviseringsåtgärder. 

Det finns dock en osäkerhet både kring PFEprogrammets 

fortsättning och kring styrmedel 

i allmänhet, vilket kan försvåra mer långsiktiga 

strategier gällande energianvändningen. 


15 

Denna osäkerhet påverkar även frågan kring 

hanteringen av spillvärme och försörjning till 

fjärrvärmenätet. De styrmedel som finns gör att det 

har varit mer lönsamt att investera i kraftvärmeverk 

drivna av avfall eller biobränsle än att ta vara 

på spillvärme. I diskussionen lyfte man fram 

regeringens utredning om tredjepartstillträde 

till fjärrvärmenätet (Fjärrvärme i konkurrens 

SOU 2011:44) som föreslår ett lagstadgat 

tredjepartstillträde till fjärrvärmenätet. Även om 

Näringsdepartementet har sagt nej till förslaget 

så har utredningen satt frågan på agendan och 

bidragit till en vidare diskussion. Tillvaratagandet av 

spillvärme handlar dock ofta om tunga investeringar 

och frågan om vem av intressenterna som är beredda 

att stå för notan? 

Under workshopen nämndes att det finns teknik 

som är mogen att införas, är relativt enkel och har 

kort återbetalningstid. Som exempel nämns återigen 

industrierna i Stenungsund som via en hetvattenkrets 

utbyter energi industrierna emellan. 

Även frågan om framtida råvarulogistik lyftes. 

Hur kommer transportbehovet att förändras och 

hur påverkar det i sin tur energianvändningen? 

Workshopdeltagarna bedömer att detta inte kommer 

att påverka energianvändningen nämnvärt fram till 

2020. Den bioråvara som köps in idag är oftast redan 

processad och kan transporteras med båt, precis som 

oljan görs i dagsläget. Det är en framtida fråga om 

var den bioråvaran som ska försörja omställningen 

ska komma ifrån och vad den ska bestå av. 

Källa: Kemiföretagen Stenungsund

8. Life Science 


Vi blir allt fler invånare och dessutom ökar det genomsnittliga vårdbehovet vilket ger ett 

ökat behov av tillgänglig vård såväl som det ställer krav på utvecklingen av läkemedel och 

medicintekniska hjälpmedel. Västsverige har många starka områden inom Life Science 

både på forsknings- och industrisidan samt en rad framgångsrika samarbeten däremellan. 

Energieffektivisering inom Life Science är en sekundär fråga då man prioriterar att 

leverera tjänster som håller en hög kvalitet. Det blir svårt att minska energianvändningen 

inom denna sektor med någon betydande del fram till 2020 och behov finns att lyfta det 

faktum att minskad energianvändning ofta går att kombinera med en bibehållen, eller till 

och med förhöjd, vårdkvalitet. 

Energianvändningen inom Life Science sker 

både inom den dagliga sjukhusdriften med alla 

verksamheter kopplade dit, men också inom 

laboratorieverksamhet, läkemedelsframställning och 

i utvecklingen av medicinteknik. 

Vad gäller sjukhusen i Västsverige har man 

kommit relativt långt om man ser till själva 

sjukhusbyggnaderna. Ett exempel är det så kallade 

Tehuset, en del av Södra Älvsborgs sjukhus i 

Borås. Det stod färdigt 2010 och använder cirka 60 

procent mindre energi än en genomsnittlig svensk 

vårdbyggnad vilket gör Tehuset till en av Sveriges 

mest energieffektiva vårdbyggnader. Västsverige 

ligger långt fram när det gäller energieffektiv 

nybyggnation. Stora utmaningar ligger fortfarande 

i att minska energianvändningen i befintliga 

byggnader. 

Än mer relevant är det att se till driftselen, 

vårdverksamhetens egen elförbrukning. Den 

kan uppgå till mer är 50 procent av den totala 

förbrukningen och det finns stor potential att 

minska förbrukningen. Dels genom att ställa krav på 

tillverkare av avancerad utrustning men också genom 

16 

att effektivisera användningen av utrustningen och se 

över sitt arbetssätt i stort. 

Även inom sjukhusverksamheten är transporter en 

viktig aspekt. Med hjälp av framförallt IT-teknik 

har man möjlighet att minska resandet mellan, till 

och från sjukhusen genom att exempelvis skicka fler 

provresultat och digital, men också genom att satsa 

på så kalla e-hälsa med internetläkare och rådgivning 

över nätet. 

Läkemedelsindustrin är en central aktör inom 

Life Science. Här ställer både verksamheten och 

myndigheter mycket höga krav på laboratorieklimat, 

hygien och skyddsventilation vilket gör att 

energianvändningen står för en betydande del av en 

anläggnings driftskostnad. 

En av de stora aktörerna inom läkemedelsindustrin 

i Västsverige, Astra Zeneca, har som koncernmål 

att reducera sin energianvändning med 30 procent 

från 2010 till 2015. På deras anläggning i Mölndal 

använder systemet för ånga mycket energi. Den 

senaste satsningen som gjorts för att minska 

energianvändningen vid anläggningen i Mölndal är 

kopplat till detta system där man nu återvinniner 

energi ur avspänningsånga från kondensattankar och 

därmed sparar mellan 1 till 1,5GWh per år. 

Inom Life Science finns alltså stor potential att 

minska energianvändningen både inom sjukvården 

och inom läkemedelsindustrin, men det är svårt att se 

att förändringar kommer att hinna ske innan 2020. 

Workshop 7 juni 

Diskussionen kring energianvändningen inom 

Life Science kom till stor del att handla om hur 

prioriteringar sker inom klustret. Man ställer ofta 

energieffektiviseringsåtgärder mot vikten av att 

upprätthålla kvaliteten på den tjänst man levererar.

Astra Zeneca (likaså andra läkemedelsproducenter) 

är en leverantör av specifika inneklimat 

för laboratoriemiljöer och de dras med 

enormt höga driftsäkerhetskrav. Det mesta 

såsom skyddsventilation, temperatur- och 

fuktighetsreglering går dygnet runt. Även om man 

satt mål för minskad energianvändning så får inte 

driftsäkerheten äventyras och det nämns som ett 

hinder mot ytterligare energieffektivisering inom 

branschen som helhet. 

Ser man till sjukhusverksamheten är det, som 

nämndes ovan, mycket som görs och fortsatt kan 

göras på fastighetssidan. Västra Götalandsregionen 

har som mål att halvera energianvändningen i 

sina egna lokaler från 1995 års nivå till 2030. Den 

stora utmaningen man lyfter fram är att minska 

energianvändningen i de befintliga fastigheterna. 

Inom Västsverige finns bred kompetens inom 

energieffektivt byggande som förhoppningsvis kan 

bidra till en positiv utveckling. 

I diskussionen poängteras att det finns en stor 

potential att minska även på själva driftselen om 

man jobbar med förändrade arbetssätt. Exempelvis 

så står mycket av sjukhusens eldrivna utrustning i 

konstant standby-läge där de fortsätter att förbruka 

energi trots att de inte används. Det är komplicera 

att energioptimera användningen av all utrustning 

på sjukhusen och den fattas kunskap om hur man 

går tillväga. Även den utbredda användningen av 

engångsmaterial och nämns som en energikostnad. 


17 

Energieffektivisering inom vårdproduktion är 

dessvärre så gott som en icke-fråga. Även här är 

det själva tjänsten, vården som levereras, som 

naturligtvis är det centrala. Förutom att lyfta 

frågan om arbetssätt bland personalen skulle man 

kunna jobba mycket mer med att ställa krav på 

producenter av utrustning. För att kunna göra det 

krävs kompetens och resurser att jobba med frågan, 

kompetens som idag saknas 

IT-teknik nämndes som en av de möjliggörande 

teknologierna som idag och framöver kommer att 

kunna bidra till minskad energianvändning inom Life 

Science, kanske framförallt inom vårdproduktion. 

Att exempelvis som patient kunna få en första 

bedömning via nätet, skulle kunna minska resandet 

till och från sjukhusområdena i regionen. Man kan 

även göra vissa undersökningar på distans, såsom 

EEG, med ny teknik och tekniken blir mer och mer 

pålitlig vilket gör att kvaliteten på vårdtjänsterna kan 

upprätthållas


9. Sammanfattning GAME-dagen 12 september 2012 

På eftermiddagen den 12 september samlades 60 personer för att ta del av och 

delta i diskussionerna om hur de Västsvenska aktörerna ska kunna bidra till att nå 

energieffektiviseringsmålet. Diskussionerna stärkte bilden av att energieffektivitet är en 

aktuell men svårfångad utmaning i alla branscher. Vid den avslutande paneldiskussionen 

var man övertygad om att Västsverige kommer att minska energiförbrukningen med minst 

17 % procent. Men det bygger på att alla hjälper till. 

Inom de flesta sektorer krävs det utveckling av 

infrastruktur för att möjliggöra för de tekniska 

lösningar som finns. Inom transportsektorn behövs 

det nya järnvägsbanor till hamn och flygplats. 

Utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar är 

också intressant för att möjliggöra en övergång 

till energieffektivare elfordon. Processindustrin 

efterfrågar regionala fjärrvärmesystem och inom 

Sjukvården vore det bra med ett tydligare mål för 

energieffektivisering från politiskt håll. Kanske 

också att få en överenskommelse kring att minska 

energiförbrukningen i absoluta tal. 

Från politiskt håll pågår just nu utveckling av 

handlingsprogram, både på nationell nivå och i 

Västsverige. Regeringen har i uppdrag att ta fram 

plan för implementeringen av det nya europiska 

energieffektiviseringsdirektivet (rapporteras senast 

våren 2013 till EU) och Västra Götalandsregionen 

arbetar med sitt nya Handlingsprogram för miljö och 

energiteknik. Utmaningen i det programmet blir att 

våga välja bort det gamla för det nya och inte minsta 

att öka intresset för energieffektiviseringsfrågor i 

politiken. 

På nationell nivå är det Energimyndigheten 

som ansvarar för utredningen om det nya 

energieffektiviseringsdirektivet. Utmaningen är att 

inte skapa dubbla system med styrmedel vilket leder 

till suboptimering av insatser. Diskussion gäller 

främst s.k. vita certifikat där regeringspartierna inte 

är överens. 

Vita certifikatsystem syftar till genomförande av 

energieffektiviseringsåtgärder. Systemet innebär att 

den som genomför sådana åtgärder blir berättigad till 

vita certifikat i förhållande till åtgärdernas bedömda 

effekt i termer av besparingar. Efterfrågan på vita 

certifikat skapas genom att kvotpliktiga aktörer är 

skyldiga att inneha en mängd vita certifikat som 

motsvarar det beting de ålagts (kvotplikt). Priset 

på certifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan på 

certifikaten. 

18 

Paneldiskussionen lyfte fram visualisering av 

energianvändning som den enskilt viktigaste 

åtgärden. För beteendeförändringar och acceptans 

för systemutveckling krävs en ökad förståelse för 

energianvändning. Detta gäller på alla nivåer, 

från enskilda användare till de olika sektorerna i 

Västsverige. 

Energieffektivisering är en branschöverskridande 

fråga som är rationellare än frågan om 

energiförsörjning. Det är därför konstigt att den inte 

drivs mer av politiker och andra beslutsfattare. 

Vilka var där och vad tyckte de? 

Med hjälp av ett mentometersystem skapades 

en bild av deltagarskaran och deras syn på 

energieffektiviseringsarbetet i sina respektive 

organisationer. Ungefär hälften av deltagarna var 

redan medlemmar i GAME-nätverket. Runt 40 

procent av deltagarna kom från samhälle/offentlig 

sektor, 24 procent var näringslivsaktörer och ungefär 

lika många hade tryckt ”annan”. Några av de som 

hade tryckt ”annan” berättade att de representerar 

ideella organisationer eller motsvarande. 

Projektet har som ni läst i denna rapport haft fokus 

på fem branschkluster. På frågan om vilket av de 

fem branschkluster (presenterade i denna rapport) 

man anser sig tillhöra så var det över 40 procent som 

ansåg att Hållbar Stadsutveckling låg närmast sin 

egen verksamhet. En knapp fjärdedel av deltagarna 

tillhörde det maritima klustret och 21 procent hade 

tryckt ”annan” vilket tyder på branschklustren inte på 

något sätt är heltäckande. 

Majoriteten av deltagarna deltog i dagen 

för att de på ett eller annat sätt jobbar med 

energieffektiviseringsfrågor, vilket gav en indikation 

på att det var en kunnig publik. Många menade också 

att de var där för att nätverka. 

I samband med den avslutande paneldiskussionen 

blev frågorna mer fokuserade på ämnet för 

dagen, energieffektivisering. Övervägande

andelen av deltagarna trodde att det nya 

energieffektiviseringsdirektivet kommer att 

påverka deras egen verksamhet. På frågan hur 

man tycker att den egna verksamheten är på att 

energieffektivisera så svarade hälften av deltagarna 

”sådär” och 39 procent tyckte att deras verksamhet 

var bra på att energieffektivisera. Vad gäller den 

energieffektivisering som skett fram till idag så 

menade deltagarna att lagstiftning har spelat stor 

roll, men även marknadskrafter och beteende ansågs 

viktiga. 


19 

Även om vårens workshops inom respektive kluster 

pekat på en del tveksamhet kring huruvida vi 

kommer att kunna nå energieffektiviseringsmålet så 

vad majoriteten av aktörerna under GAME-dagens 

positivt inställda och menade att vi kommer att 

kunna nå målet, men det kräver att alla branscher ser 

sin del i det hela. 

Diskussionspanelen under GAME-dagen fr.v. Linda Styhre, IVL, Bo Aronsson, Centrala Älvstaden, Marika Hellqvist Greberg, 

VGR, Jacob Lagercrantz, Gröna Bilister, Robert Onsander, Projektledare, Samverkan för Hållbar Kemi och Kajsa Dahlsten, 

Västsvenska Handelskammaren som var moderator för dagen. Foto: Jonas Norrman, Nätverket GAME 

Roger Tiefensee (C), riksdagledamot och Centerpartiets 

miljöpolitiske talesman berättar om regeringens implementering av 

energieffektiviseringsdirektivet. Foto: Jonas Norrman, Nätverket GAME 

Birgitta Losman (Mp), Regionutvecklingsnämndens ordförande 

om miljötekniksatsningar i Västsverige. 

Foto: Jonas Norrman, Nätverket GAME

10. Slutsatser och kommentarer 

Att synliggöra energianvändning och 

effektiviseringsarbete är mycket viktigt för att 

skapa engagemang och utveckling. Idag finns det 

teknik som stödjer energieffektivisering på operativ 

nivå, t.ex. i bilar eller i byggnader. Det finns inga 

visualiseringssystem som visar energianvändningen 

ur ett större systemperspektiv eller där man kan 

jämföra sig mot andra användare. Visualisering av 

energianvändning är en viktig aktivitet för att skapa 

insikt och för beteendeförändring. 

Kartläggningen visar att energieffektivisering är en 

utmaning på flera sätt. Dels för att effektivisering i 

ofta istället leder till ökad aktivitet vilket i slutändan 

ger samma energiförbrukning, t.ex. kör man längre 

med en bil som drar mindre. Ett annat perspektiv är 

att vi är så många beslutsfattare, alla som använder 

energi kan göra skillnad men vanor är svårt att ändra 

på. Sist men inte minst saknas det ett bra sätt att 

synliggöra energianvändning på ett sätt som gör att 

varje aktör ändrar sig, både vad det gäller teknikval 

och beteende. 

Diskussionerna under workshoparna visar också 

tydligt på hur viktigt det är att förstå affärsmodellerna 

i varje bransch för at kunna bedöma möjligheterna 

för energieffektivisering. Till exempel, om det går att 

”skicka vidare” kostnaden för energianvändning till 

en slutkund utan att det påverkar den egna vinsten 

så minskar det betydligt intresset för energieffektiva 

lösningar. Det är inte kostnaden som är det 

intressanta utan den egna vinstmarginalen. Dessutom 

är det ibland så att företag avstår från investeringar 

vilka skulle kunna minska energiförbrukning och 

kostnader samt därmed förbättra sina marginaler då 

man har för låg kompetens för att känna sig säker på 

investeringen. 

Inom flera områden har det berättats att det saknas 

kompetens hos beställare och beslutsfattare, delvis 

baserat på brist på insikt. Insikt om det rationella att 

investera i energieffektiva lösningar är gemensamt 

för alla områden medan kompetens kring vad som 

är den bästa lösningen eller bästa teknikval i ett visst 

teknikkluster är en specifik kunskap som det kan 

finnas brist på i Västsverige. 

Det är intressant att få inblick hur olika aktörer 

från olika branscher arbetar med att minska sin 

energianvändning. Det är givetvis beroende på 

vad man har för verksamhet men de flesta arbetar 

med sin egen produktionsprocess, att ställa krav 

på leverantörer och, i förekommande fall, sina 

produkters energianvändning. 


20 

Under diskussionerna är det få som har lyft fram 

några måltal. En av slutsatserna från kartläggningen 

från 2011 var att det är viktigt med en regional 

plattform som bidrar med stöd för uppföljning och 

kommunikation. Med uppföljning menar vi att man 

följer utvecklingen med hjälp av officiell statistik samt 

att man försöker får fram statistik på utvecklingen 

även på regional nivå. Man visar hur det går och gör 

prognoser på utvecklingen, lyfter fram goda exempel 

och redovisar var utvecklingen står och stampar. 

Med kommunikation menar vi en resurs för att 

kommunicera utvecklingen i regionen genom 

utskick, seminarier och workshops. Men också att 

stötta i kommunikationen både på nationell och 

på Europeisk nivå. Med en gemensam kontaktyta 

når man fler och kan hantera fler förfrågningar om 

samarbete. 

Vår bedömning är att det saknas en stöttande 

plattform för energieffektivisering i Västsverige. 

Genom att arbeta för den samlade utvecklingen 

i den fem klustren så blir det tillräckligt många 

aktörer för att skapa ett fungerande nätverk. Det blir 

också tillräckligt många aktörer för att kunna starta 

och driva gemensamma projekt. Det är viktigt att 

nätverkets stöd inte stör aktörernas egna initiativ. 

Ett öppet och dynamisk samarbete mellan aktörer 

minskar risken för att man stör varandra utan istället 

kan skapa synergier och konkurrenskraft. 

Tack för att du tog del av denna rapport från 

Nätverket GAME.

11. Referenser 


Vi refererar till presentationer från de fem workshoparna som finns att ladda ner på 

www.gamenetwork.se 

12. Workshopdeltagare 

Följande personer och organisationer har deltagit i de fem workshoparna och de workshoparna 

som denna rapport baseras på. 

Erik Ahlgren Chalmers 

Per-Olof Arnäs Chalmers 

Maria Bertrand Miljöbron 

Hans Bjernald Dynacell 

Hanna Björk Västtrafik 

Magnus Blinge Chalmers 

Carl Carlsson Sveriges Redareförening 

Laila Einarsson Trafikverket 

Anders Ericsson SKF 

Hans-Erik Eriksson Göteborgs Universitet 

Mats Eriksson Sweboat 

Lennart Folkesson VTI 

Maria Grahn Chalmers 

Ann-Sofie Gullbring SKF 

Arni Halldorsson Chalmers 

Göran Havert Johanneberg Sciencepark 

Tomas Helin Landvetter Flygplats 

Mats Hjortberg CORIOLIS AB 

Kristina Holmgren IVL Svenska Miljöinstitutet 

Fredrik Högberg Kungsbacka Kommun 

Monica Jadsén-Holm DB Schenker 

Martin Johansson Astra Zeneca 

Hannes Johnson Chalmers 

Kristina Jonäng Regionråd (c). Vice ordförande Beredningen för hållbar utveckling 

Roger Karlsson SSPA 

Henry Kenamets 

Henrik Klintenberg SMTF Svenskt Marintekniskt Forum 

Jacob Lagercrantz Gröna Bilister 

Mats-Ola Larsson Trafikkontoret Göteborgs Stad 

Ida Lindbergh Nätverket GAME 

Eiwe Ljungblom Tillväxt i Mänsklighetens Tjänst 

Birgitta Losman Regionråd (Mp) Ordförande regionutvecklingsnämnden VGR 

Maria Nordberg White Arkitekter 

Bo Norrman Innovationskontor Väst 

Jonas Norrman Nätverket GAME 

Bo Olsson ABO 

Robert Onsander Business Region Göteborg 

Pehr-Ola Pahlén Chalmers 

Patrik Persson Havs och Vattenmyndigheten 

Lars Reuterswärd Mistra Urban Futures 

Anders Roth Trafikkontoret Göteborgs Stad 

21


Mats Rydehell KanEnergi 

Johanna Selin Passivhuscentrum 

Åke Sjödin IVL Svenska Miljöinstitutet 

Edith Sorkina Handelshögskolan, Göteborgs Universitet 

Joakim Stoppenbach Green Carrier 

Linda Styhre IVL Svenska Miljöinstituret 

Björn Söhdal Chalmers 

Tyra Von Sydow Passivhuscentrum 

Peter Wennerhag Chalmers Industriteknik 

Maria Åhdal Johanneberg Sciencepark 

22

Ett Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa 

www.gamenetwork.se

Ett Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa

Energieffektiva Västsverige rapport - GAME

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?