J&J 7/8 2009 - Gyttorp

Stocken har gjutna knottriga
ytor i stället för nätskärning.
Brownings nya logotype sitter
diskret ingjuten i pistolgreppet.
Nya T-Bolt har i likhet med storasyskonen A- och X-Bolt
säkringen placerad i kolvhalsen. Handtagskulan är lite till -
plattad – också i stil med storbössorna. Folke Dahlberg skulle
ha älskat den!
På kompositkolvsbössan sitter ett extra magasin i bakkappan.
En lyxig finess som inte finns på träkolvsmodellen.
En enkel bladspärr i kombination med
fjäderbelastat mothåll ger ett magasin som
sitter skrammelfritt och väl fast. Dock går
det att oavsiktligt peta till spärren.
88
Comeback
för finurlig
rakrepeter
Browning T-Bolt introducerades ursprungligen 1965.
Men den finurliga och välbyggda lilla rakrepetern blev
aldrig riktigt populär och tillverkades bara fram till
1975. Kanske var bössan alltför modern för den tilltänkta
kundkretsen? Nu har FN Browning dammat av
den gamla konstruktionen, uppdaterat den lite och
lagt över tillverkningen till Miroku i Japan.
T-Bolten för .22 LR skänker mycket skjutglädje och
väcker definitivt vill ha-känslor.
T-Bolt är alltså en rakrepeter,
avsedd i första
hand för kaliber .22Lr.
den nya versionen tillverkas
även i
kalibrarna
.17HMr och
.22WMr.
I ett urtag i
bakre änden av
slutstyckskroppen
sitter handtaget ledat i en
kraftig kryssbult. Låsningen av
slutstycket sker med två cylindriska
tappar, som griper in i motsvarande
urtag på varsin sida av
lådan.
slutstyckshandtaget fungerar
alltså som en hävarm med vilken
låsningen manuellt stängs eller
öppnas.
slutstycket och låstapparna är
väl inpassade i lådan med minimalt
spel. Allting fungerar mycket
smidigt. dessutom ackompanjeras
repeteringen av mycket
betryggande klick-klack-ljud.
systemet innebär också att bössan
är hart när omöjlig att ladda
om helt tyst.
nyheterna på nya t-Bolt är säkringen
som, liksom på storasyskonen
A-Bolt och X-Bolt, har
hamnat uppe på kolvhalsen.
en nykonstruerad avtryckare
sitter i en enhet tillsammans med
Browning T-BolT .22 lr
Vapen
Av Petter Andersson
varbygel och säkring. tyvärr är
det mesta, liksom magasin och
magasinshus, gjort i kompositmaterial,
vilket är lite synd. Inte
för att det inte fungerar, utan för
att bössan hade varit snyggare
med ståldetaljer.
Lite hårt trycke
trycket är kort, helt fritt från
släp och har minimalt med eftertryck,
men kunde ha varit lite lättare.
en justerskruv för tryckes -
vikten är åtkomlig från utsidan,
precis framför varbygeln. dock
har den ganska ringa påverkan på
vikten. trycket går inte enbart
med den skruvens hjälp att ställa
ner till mera rimliga nivåer.
Jag är heller inte helt förtjust i
utvändiga justerskruvar. Inte på
jaktvapen i alla fall.
Lyfter man bössan ur kolven
hittar man på avtryckarhuset flera
möjligheter till tryckesjustering,
J&J 7/8 2009

Fina träffbilder blir det lätt. Testvapnet tycker inte helt oväntat
om Eley Tenex. Träffbilderna är skjutna på 50 meter från bänk.
En bra .22:a är användbar till så mycket. Småviltjakt, viltvård,
varierad och billig träning för både gammal och ung, så kallad
”plinking”. Eller varför inte börja skotträningen av en hund med
en snällsmällande .22:a?
men åtkomsten har dolts av en
tejpbit med diverse varningstext i
amerikansk anda. Pillar man bort
tejpbiten så pillar man antagligen
bort garantin också!
Men bössan har som sagt i allt
övrigt ett riktigt bra trycke. det är
bara vikten som stör lite. när
Browning ändå kostar på ett
justerbart trycke borde det vara
någon nytta med finessen också.
Nytt magasin
Magasinet är också en nykonstruktion.
Gamla t-Bolten matades
från ett enkelt radmagasin i
plåt av typisk salongsgevärsmodell.
den nya versionen hämtar
patronerna ur ett mycket fyndigt
J&J 7/8 2009
tioskotts-rullmagasin. Magasinet
har två rullar ovanpå varandra.
dessa rullar är dessutom omkastade
så att patronbanan bildar en
s-form.
Matarrullarna drivs av en torsionsfjäder.
den övre rullen har
ett utstickande tandat hjul, som
skytten använder med tummen
för att rulla ner patronerna i
magasinet vid laddning.
systemet fungerar mycket bra.
Magasinet är trots den stora kapaciteten
lättladdat och matningen
fungerar oklanderligt.
På den här testade kompositkolvsversionen
finns dessutom
Vänd
Kolven är ”monte carlo-light”, men har helt rak kolvrygg och
känns lagom hög för den lilla Leupold-kikaren.
Browning kallar sitt två vånings-rullmagasin för ”Double
Helix”. Det fungerar fint. Laddat magasin kan skramla lite
grann, men knappast så att det stör när magasinet väl sitter
i bössan.
Den enda dekoren
på bössan är guldet
i och utanpå varbygeln.
I övrigt är allt
mycket diskret.
Pipan har en mycket slank och konisk profil.
En rejäl, försänkt
kröning pryder
mynningen.
89

90
Pipan är helt frilagd
från förstocken.
I varbygelns framkant sitter justerskruven för tryckesvikten,
en inte alldeles optimal placering på ett jaktvapen. Skruvens
inverkan på trycket är dessutom ganska begränsad.
Slutstycket har
dubbla utdragare.
De två låstapparna i reglat läge. Längre bak syns
ledbulten som slutstycksarmen rör sig på.
Slutstycket öppet.
På den övre magasinsrullen sitter ett lättrat hjul med
vilket patronförarna vrids undan allt eftersom magasinet
fylls på. Magasinet är mycket lättladdat och dessutom till
synes funktionssäkert.
Browning T-Bolt är lättanvänd, samt både väl- och snabbskjutande.
Den är dessutom, vilket man väl knappt törs erkänna,
mycket rolig att skjuta med.
en extra bonus – ett extra magasin
sitter i ett fjäderbelastat urtag
i bakkappan. tryck in spärren
och ett nytt fullt magasin ploppar
ut i handen. den här finessen
finns alltså bara i kombination
med kompositkolven.
den som köper träkolvsversionen
får klara sig med ett magasin,
men får å andra sidan en snyggare
bössa. synd att man måste
välja.
Lite skrämmande
Magasinet fästs i ett magasinshus
som sitter fäst i bössan
med två små insexskruvar. det är
också dessa två skruvar som håller
ihop hela bössan. detta kan
kanske verka lite skrämmande.
tar man ett fast grepp om pipa
och låda och trycker på kolvryggen
flexar det ganska rejält vid
lådtangen.
några mycket enkla och amatörmässiga
tester visar dock inte
på att detta skulle innebära några
problem, varken för hållfasthet
eller precision.
Lådan är, till skillnad från
många andra 22:or, inte försedd
med de vanliga elva millimeters
laxspåren, utan här är det riktiga
klackar som gäller.
om det är till fördel överlåter
jag till den presumtive köparen
att avgöra. själv har jag aldrig
lyckats bygga upp något fullstän-
digt förtroende för de där ynkliga
små laxspåren.
Pipan är 56 centimeter lång
med slank och konisk profil.
Pipan saknar öppna riktmedel.
Mynningen har en djup försänkt
kröning, som för tankarna mer till
matchgevär än till jaktvapen –
det gillar jag.
Kolven har ganska moderata
mått. Med en vikt på blott drygt
två kilo, en tunn förstock och en
kolvlängd på 34 centimeter borde
bössan kännas ganska liten. Men
tack vare ett väl utformat pistolgrepp
och en rak kolvrygg har
Browning lyckats skapa ett paket
som känns lite större än vad det
är. således bör t-Bolten passa
såväl gammal som ung rimligt
bra.
Knottriga paneler
stocken har istället för nätskärning
fått knottriga paneler på förstock
och pistolgrepp. Knottret
kunde absolut ha varit lite skarpare.
den enda dekoren på bössan
är Brownings nya logotype.
Loggan finns på pistolgreppet
och i förgyllt utförande på varbygeln
samt på den förgyllda
avtryckaren, som sticker ut som
en blodig tumme på den i övrigt
sidenmattsvarta bössan.
t-Bolten är rolig att skjuta med.
riktigt rolig.
den linjära repeteringen kräver
Browning T-Bolt Composite Sporter
Rakrepeter med kolvhalssäkring och tioskotts rullmagasin. Kompositversionen
har ett extra magasin i kolven. Nykonstruerat
direkttrycke med ställbar vikt. Låda borrad och gängad för
kikarklackar. Finns även Sporter med träkolv samt varmintmodell
med tung pipa.
Kaliber: .22LR (Tillverkas även i .17HMR och .22WMR.)
Vikt: cirka 2,2 kilo. Piplängd: 560 millimeter. Kolvlängd: 340 millimeter.
Pris: cirka 8 285 kronor (komposit) cirka 8 585 kronor
(trä). Generalagent: Gyttorp Jakt, telefon: 035-15 45 60.
J&J 7/8 2009

Infällda bilden nedan: Rakrepeteringen kräver viss
tillvänjning för att fungera smidigt. Främst för att slutstycket
erbjuder ett visst motstånd när det låses. Men
efter lite övning av handgreppen fungerar det smidigt.
Öppna med pekfingret, stäng med tummen!
lite tillvänjning för oss som inte
skjuter Blaser till vardags. t-Bolten
har en egenhet i att det uppstår
ett plötsligt skarpt motstånd
när slutstycket stängs. det sker
när låstapparna ska hävas på plats
manuellt. detta vänjer man sig
dock vid ganska fort.
Att öppna bössan är desto
enklare. där räcker det med att
knycka till slutstyckshandtaget
med avtryckarfingret om man så
vill.
en väl fungerande rakrepeteringsmekanism
och tio plus tio
skott snabbt tillgängliga borde
väcka de vanligtvis halvautomateller
bygelrepeterköpande eldhastighetsförespråkarnas
intresse.
Mycket bra funktion
Funktionen är i övrigt mycket
bra. testvapnet har snällt och
enkelt laddat om alla de patroner
som provats. Magasinet har, trots
en viss inledande skepsis från
artikelförfattaren, också betett sig
alldeles utmärkt.
Jag upplever, som tidigare
nämnt, trycket som för tungt för
en .22:a, men i övrigt bra.
Avtryckaren rör sig knappt när
upphaket bryts. det gör att träffbildsskjutningar
ändå går ganska
bra att göra.
tidsschemat för provskjutningen
av t-Bolt har varit lite pressat.
därför har jag inte hunnit prova
olika ammunitionssorter i riktigt
den omfattning jag skulle ha
velat.
Men har man riktigt bråttom att
reda ut precisionen finns ett
beprövat knep. Prova med en ask
vardera av den dyraste matchammunitionen
från de tre ledande
tillverkarna Lapua, rWs och
eley.
om inte bössan skjuter
åtminstone skapligt med någon
av dessa tre finns det all anledning
att misstänka att något är fel.
den som har mer tid till förfo-
gande bör prova så många olika
ammunitionssorter som möjligt.
.22:or är ofta lite speciella när det
gäller ammunition. om bössan är
frisk i övrigt går det ofta att hitta
en ammunition som skjuter lika
bra, eller bättre än ovanstående,
till ett betydligt lägre pris.
när rätt ammunition hittats är
det bara att notera otnumret på
asken och åka till handlaren och
bunkra upp lämplig mängd.
testvapnet fungerar bra med
flera ammunitionssorter, men
verkar inte helt oväntat ha en förkärlek
för eley tenex.
när det gäller träffbilderna som
visas här bör läsaren veta att vädret
under provskjutningsdagen
inte var optimalt. det skulle vara
intressant att se vad en stilla dag
och en bättre skytt kan åstadkomma.
t-Bolt är med andra ord även
en bössa för de precisionsälskande
repetervännerna.
Helt rätt i tiden
Faktum är att Browning med t-
Bolt har en bössa som med sitt
rakrepetersystem ligger helt rätt i
tiden. t-Boltens snabba repetering
och precisionspotential bör
tilltala 22-skyttar ur alla läger.
det är också till synes en
välgjord bössa med vettig puts
och fina toleranser, även om jag
gärna hade sett att man låst in
plastteknikern i källarförrådet.
det enda riktiga frågetecknet är
nog priset, som placerar t-Bolt
på en kanske allt för exklusiv
nivå.
På en .22:a i den här prisklassen
skulle jag personligen vilja se
mer stål och mindre plast. Bortsett
från det tror jag att t-Bolt den
här gången kan ha framtiden för
sig.
det här är ett testvapen som det
blir trist att lämna ifrån sig.
Browning t-Bolt får mig att
lyfta på mungiporna, mycket och
ofta.
…och sedan
trycka in den
lilla slutstycksspärren
i tangen precis
bakom
slutstycket.
Sedan kan
slutstycket
dras bakåt
och ur lådan.
Lådvalvets vänstra sida, med
vänstra låstappen i läge.
Rekylklacken
består av en liten
rund tapp under
pipmuttern.
Lådan är tätt
plastbäddad
i kolven.
För att ta ur
slutstycket ur
bössan får
man först
säkra, sedan
dra i slutstycket
tills det
låser upp…
Tryckeshuset
med lådstjärt,
säkring och varbygel
bildar en
modul. Det finns
flera möjligheter
att justera trycket,
men de har
tejpats över med
varningstext av
en stämningsrädd
tillverkare. Synd, för trycket är i grunden riktigt bra,
men skulle ha mått väl av att vara lite lättare.
Ännu en ”modul”.
Magasin och magasinshus.
De två skruvarna
som håller
huset i bössan håller
även ihop lådan med
kolven. Det är gott om
plast på T-bultens
undersida.
J&J 7/8 2009 91