Calidris 1:2012 - Ölands Ornitologiska Förening

Missa inte vår hemsida. 

Där kommer regelbundna 

uppdateringar med senaste 

nytt. 

www.oof.nu 

Detta är väl ingen fågel?! Läs mer på sidan 22. 

Foto: Markus Forslund 

Calidris 1:2012 

4 

5 

6 

8 

13 

16 

22 

27 

Ledare 

Vårprogram 

Restaurering för 

mångfald 

Om småfåglarna 

Vitvingad trut på öland 

Antalet spelande 

kornknarrar på öland 

Grönfläckig padda 

rapporterad från 

ottenby 

Logiguden 2012 

C 

a 

l 

i 

d 

r 

i 

s 

n 

r 

1 

2 

0 

1 

2 

Årgång 41 

ISSN 0346-9395 

3

4 

Ett spännande år framöver 

När detta skrivs så har våren precis börjat komma 

på allvar och idag så såg jag de första skärfläckorna 

i Kalvhagen, en pytteliten strandängsvik, precis i 

södra delen av Mörbylånga. Just skärfläckorna är 

en stor favorit för mig, som började fågelskåda på 

Getterön i Varberg. Därför är det med stor glädje 

som jag kan följa de få par som häckar i Kalvhagen. 

Trots att viken är så liten, och dessutom är en hästhage 

på sommaren, så häckade här förra året två par 

skärfläcka, ett par strandskata samt några par större 

strandpipare och tofsvipa. Detta visar på den stora 

kvalitet som Ölands strandängar har, med många 

häckande vadare, och för några arter en stor del av 

Sveriges population. 

Samtidigt visar Kalvhagen på ett problem. Vadarna 

har svårt att reproducera sig. Strandskatans häckning 

förstördes, skärfläckorna fick ut några ungar, 

men först efter andra försöket och bara några få 

tofsvipor och större strandpipare fick flygga ungar. 

Och samma gäller på resten av Ölands strandängar. 

Just strandskatan har haft en katastrofal utveckling, 

och många andra av våra vadare har en nedåtgående 

Rödspoven är en av Sveriges mest sällsynta häckfåglar. 

Vi tror att hälften av de svenska rödspovarna 

påträffas på Öland. För att öka kunskapen om den 

öländska populationen planerar vi en riktad inventering 

under 2012. Målet är att totalinventera samtliga 

häckande par och att bedöma häckningsframgången. 

Vi behöver intresserade inventerare som 

kan delta i detta arbete. Du måste inte ha tidigare 

erfarenhet av att inventera rödspov eftersom en kurs 

om hur man inventerar kommer att hållas i april. 

Inventeringarbetet är tänkt att genomföras med 3-4 

besök i andra halvan av april fram till början av juni. 

Varje inventeringstillfälle tar 1-4 timmar beroende 

på hur stort område man vill inventera. Även om du 

bara har möjlighet att göra ett inventeringstillfälle 

är vi intresserade av din medverkan. Kursledare 

kommer vara Richard Ottvall som har många års 

erfarenhet av inventeringar av Ölands sjömarker. 

trend. Insatser görs för att få till en förändring, och 

just du kan vara med i detta arbetet. Läs under 

ledaren om en inventeringsinsats riktad mot strandängarna 

med fokus på våra rödspovar. 

Annat som händer under året är att ÖOF fyller 40 

år. Redan nu har vi börjat titta på en festkväll för 

att fira detta. Troligen blir det i höst där en av våra 

ordinarie pubkvällar får lite extra festglans över sig. 

Vi har också utökat vår närvaro på internet med en 

egen Facebook-sida. Sök efter Ölands Ornitologiska 

Förening så kan du hitta den sidan. För er som är 

medlemmar på Facebook så är denna sidan ett 

smidigt sätt att kommunicera med varandra och 

med oss i styrelsen för föreningen. 

Jag hoppas att innehållet i detta numret ger er 

mycket bra läsning, med alltifrån vinterns invasion 

av vitvingade trutar, vilka småfåglar som passar till 

stek och hur det går för de grönfläckiga paddorna 

nere vid Ottenby. 

Väl mött i de Öländska markerna 

Kristoffer Lager 

Hjälp ÖOF att inventera Ölands rödspovar 

Bilersättning kommer att kunna betalas ut till de 

som deltar i inventeringarna. 

Inventeringen är en del av projektet ”Fler vadare 

i de Öländska sjömarkerna”. Förutom ÖOF så är 

Länsstyrelsen och Mörbylånga jaktvårdskrets aktiva 

i projektet.Jaktvårdskretsen ansvarar för predatorkontroll 

inom ett antal utvalda sjömarker och Länsstyrelsen 

bekostar en uppföljning av det arbetet. 

Är du intresserad av att vara med i detta viktiga 

arbete så kontakta: 

Kristoffer Lager, 

koffelager@hotmail.com, 

eller Richard Ottvall, 

richard.ottvall@biol.lu.se. 

Calidris 1:2012

Ejdersträck i Kalmarsund 

Lördagen den 31 mars 

Varje år sker det, man skulle nästan kunna kalla det 

en tradition. Ejdrarna väller fram i Kalmarsund. En 

annan god tradition är att ÖOF är med och bevakar 

det på lördagarna. 

Med lite tur kan vi få se en förbisträckande praktejder 

eller något annat roligt i flockarna. 

Samling kl 06.00 vid fiskebodarna intill Färjestaden 

dämme, alldeles väster om Ölands Köpstad. 

Fågelskådningens dag och Fågeltornens 

kamp 

Lördagen den 5 maj 

Ska vi lyckas utmana finnarna i år. Varje år är det en 

kamp mellan fågeltornen i Finland. 

Tanken är att, från ett fågeltorn, se så många fågelarter 

som möjligt under morgonen och förmiddagen. 

För andra året i rad har de utmanat Sverige. 

ÖOF kommer att vara stationerade i det nybyggda 

fågeltornet i Södra lunden. 

Men det vore kul om det kunde finnas lag i andra 

fågeltorn på Öland. 

Mer information kommer på hemsidan, men boka 

in denna lördag redan nu. 


ÖOF:s vårprogram 

Vadarvandringar i Beijershamn 

Alla torsdagar i maj 

Som vanligt blir det vadarvandringar i Beijershamn 

under maj. 

Samling vid parkeringen kl 18. 

Exkursion till Ölands norra udde 

Lördagen den 2 juni 

Följ med på en exkursion i de nyrestaurerade områdena 

på Ölands norra udde. De två eldsjälarna, 

Tobias och Göran, från ÖOF kommer visa på de 

fåglar som rastar och häckar. 

Förhoppningsvis kan vi konstatera att höksångare 

kommit tillbaka som häckfågel. Andra lite speciella 

arter, som är möjliga den här tiden på året, är 

ortolansparv, aftonfalk och turturduva. 

Samling vid parkeringen kl 06. 

Mörbylånga blomstrar och ler 

Lördagen den 9 juni 

Detta är en dag när hela Mörbylånga samlas till 

fest och aktiviteter. ÖOF kommer finnas på plats 

med en artlista samt bokbord. 

Senaste nytt hittas alltid på www.oof.nu 

Kallelse till ÖOF:s årsmöte 

Lördagen den 14 april håller ÖOF sitt årsmöte i huvudbyggnaden på Ölands folkhögskola, 

Smedby. Eftersom Station Linné har årsmöte på samma plats ungefär samtidigt så samkör vi 

några punkter, 

Vi börjar med fika kl 14.00. Kl 14.30 så får vi lyssna på ett föredrag av Sven Britton med 

titeln Linneansk medicin. När föredraget är slut så börjar vårt årsmöte. 

Påminnelse om medlemsinbetalning 

Hittills har vi fått in medlemsavgift från ca 80 % av våra medlemmar, alltså ni som får hem 

den här tidningen. Vi är väldigt glada för det, men hoppas såklart att övriga 20 % vill vara kvar 

som medlemmar också. Om du läser detta och är osäker på om du har betalat, så dubbelkolla 

gärna detta. Det är medlemsavgifterna som bekostar det mesta av vår verksamhet, både Calidris 

och våra naturskyddsåtgärder, som du bl.a. kan läsa om i detta nummer. 

Om du inte vill fortsätta att vara medlem får du gärna kontakta vår medlemsansvarige, Urban 

Toresson, så underlättar det vår uppdatering av medlemslistan. 

5

6 

Restaurering för mångfald 

Vid Ölands norra udde har ett arbete pågått med att restaurera de gamla beteshagarna, bland annat med medel 

från ÖOF. På grund av perioder av upphört bete har de mosaikartade markerna, där oxlar utgör ett dominerande 

inslag, tillåtits växa igen alltmer av bland annat slån, en och tall. Detta har resulterat i att livsmiljöerna för 

många växter och djur, till exempel olika bryn- och kantzoner, till stora delar försämrats eller helt försvunnit. 

Vi har i samråd med länsstyrelsen i Kalmar län 

kommit fram till en bra röjningsstrategi för dessa 

marker. Målet med arbetet, som har utförts etappvis 

sedan 2010, är att i kombination med tillräckligt 

betestryck återskapa delar av området och på så sätt 

gynna den biologiska mångfalden. Det kommer 

också att göra det lättare för besökare att vandra runt 

i området och uppleva de säregna naturmiljöerna 

som området innehar, vare sig det är fåglar eller 

annat man har i blickfånget. Ölands norra udde är 

ett av Ölands absolut mest besökta turistmål. 

Första etappens röjningar, som genomförts 

under vårvintern 2010 och avslutades vårvintern 

2011, redovisas nedan med några bilder tagna ur 

samma vy. Detta arbete fokuserade i huvudsak 

på att avlägsna en tät tallridå samt en del en- och 

slånbuskage som kantade de öppna våtängarna in 

mot Grankullavik vid Norra udden. 

Under tidig höst putsades slånskott manuellt och 

nästa etapp, vars syfte var att gradvis öppna upp de 

igenväxande betesmarkerna mellan det nu röjda 

området och själva fyrvägen, påbörjades i oktober 

2011. Första delen av arbetet med att knyta samman 

de små öppna områden som nu är omringade av 

täta en- och slånbuskage till mer sammanhängande 

ytor har nyligen avslutats och vi ser med spänning 

fram emot våren. 

Innevarande år kommer inga ytterligare röjningar 

att genomföras utan istället kommer en första 

utvärdering av arbetet att ske. En viktig aspekt 

är att betestrycket är tillräckligt för att ytor 

som har öppnats upp inte åter ska börja växa 

igen. Vi har dock som ambition att återuppta 

restaureringsarbetet under 2013. 

Vi vill rikta ett särskilt tack till markägaren Berit 

Gelhaar, utan dig och din positiva inställning hade 

inte detta projekt varit möjligt att genomföra med 

sådan framgång. Vi vill vidare tacka inblandade 

entreprenörer, länsstyrelsen och inte minst alla ni, 

som ideellt, avsatt tid till att hjälpa till med röjning, 

eldning och så vidare. 

Tobias Berger och Göran Holm 

För kontakt, maila tobias.berger@lnu.se 

alternativt guranholm@hotmail.com. 

Referens 

Aulén, G. 1976. Förekomsten av höksångare Sylvia 

nisoria vid Ottenby 1971–1975. 

Calidris 5:13–124. 

Passa på att följa med på ÖOFs exkursion där 

vi strosar runt i de nyröjda områdena och njuter 

av försommarens fågelsång. Samling kl 6 vid 

parkeringen den 2 juni. 

December 2009 

Våtängarna kantades av 

täta bestånd av tall och 

en. Bakom denna ”vägg” 

döljer sig beteshagarna som 

delvis vuxit igen på grund 

av perioder av upphört 

bete. På de områden där 

det finns öppen gräsmark är 

det å andra sidan välbetat i 

dagsläget. 


Augusti 2010 

Så gott som samtliga 

tallar och enar har i 

detta område avlägsnats 

och fraktats bort. Kvar 

har t.ex. oxlar, rönnar, 

ekar och hagtorn 

lämnats. De friställda 

träden visar tydliga spår 

av mer intensivt bete. 

Oktober 2011 

På bilderna nedan ser man hur de gamla hagmarkerna åter framträder efter decennier av igenväxning. Förhoppningsvis 

kommer vi som ett svar på insatserna att se hur till exempel höksångaren återkommer som häckfågel. Den har tidigare 

varit en karaktärsfågel och, till exempel, år 1890 häckade hela 17 par på en sträcka av 500 meter i området (Aulén 

1976). Bona var då placerade i måbärsbuskar. Ännu i början av 2000-talet häckade några enstaka par höksångare i 

området, medan arten helt uteblivit, annat än som tillfällig rastare, under de senaste åren (personliga observationer). 


Mars/April 2011 

Eldning av mindre rishögar 

som samlats ihop av det som 

blev kvar efter det maskinella 

ihopsamlandet av fällda träd 

och buskar för flisning. Den 

första etappen kunde därmed 

anses avslutad i och med att 

betet påbörjades på dessa 

marker under våren. 

7

8 

Om småfåglarna 

Den nytta de göra och det skydd de behöva 

År 1861 invigdes en statlig skogsskola i Skäftekärr, beläget i Böda Kronopark på norra Öland. Skolans syfte var att 

utbilda jägmästare och andra yrkesgrupper med anknytning till skogen. I den ettåriga kursen ingick ämnen som 

aritmetikens första grunder, skogsträdens kännedom, skogsbeskyddets första grunder samt rovdjursjakt och fångst. 

Numera finns bara några enstaka böcker och bilder sparade från skolans verksamma år och ett litet tunt häfte 

med ovanstående rubrik, inköpt för 25 öre, fångade mitt intresse. När jag bläddrade bland sidorna, skrivna 

av August Emil Holmgren 1869, med den tidens språk och ordvändningar, blev jag mer och mer fångad av 

innehållet. En hel del känns fortfarande aktuellt men mycket uppfattar vi som exotiskt och främmande nu, 

nästan 150 år senare. Läs, njut och begrunda denna något förkortade återgivning! Och sänd gärna en tanke 

till dessa unga pojkar som skulle tillgodogöra sig dessa högtravande utgjutelser och senare klara av ett strängt 

förhör om ”småfoglarne”. 

Bland alla de sköna njutningar som vistandet i den 

fria naturen erbjuder åt ett friskt och oförvillat 

sinne, torde få kunna jämföras med det nöje, som 

småfåglarna bereda oss. När vintern äntligen slutat 

sin långa tillvaro och dess vita, kalla svepning 

blivit utbytt mot den återvaknande naturens gröna 

dräkt, vad är det väl då, som gör tavlan så full av 

liv och behag, om icke mångfalden av dessa små 

levande väsen, vilka då som bäst fröjda sig över sin 

tillvaro och så väl förstå att dela med sig utav sin 

glädje. Lärkans första drill över fältet, trastens ljuva 

kvällstoner i skogen, den näpna och kvicka ärlans 

första ankomst, de muntra svalornas bosättning för 

året – allt detta är kära och efterlängtade ting för 

varje vän av naturen. 

Så skänka oss småfåglarna nöje genom att sprida 

behag och trevnad omkring sig, men det är också i 

allmänhet den enda yttringen av deras liv, åt vilken 

vi ägna någon uppmärksamhet. Deras övriga goda 

egenskaper, den stora och viktiga betydelse de hava 

i naturens allmänna hushållning och den nytta de 

därigenom göra oss, allt detta är helt säkert ännu 

för den stora allmänheten föga känt, ja kanske är 

det enbart några få som tänkt därpå. 

Skolbyggnaden i Skäftekärr 


Insektsbekämpning 

Varuti består då, skulle någon kunna fråga, den 

stora nytta som småfåglarna göra och som man nu 

för tiden så ofta talar om? Svaret härpå ligger nära 

tillhands; vi behöver nämligen blott kasta en blick 

på deras levnadssätt för att kunna finna det. Vi se då, 

att de flesta icke uteslutande hämtar föda ur växtriket 

utan däremot helt och hållet eller till huvudsaklig 

del livnära sig på bekostnad av just sådana djurarter, 

vilka förstöra växtligheten. Dessa skadedjur tillhöra 

förnämligast insekternas slag. De finnas över allt 

och deras talrikhet och förökningsförmåga gränsa 

snart sagt till det otroliga. Om de ohämmat finge 

föröka sig skulle de utan tvivel ödelägga, icke allenast 

träden och buskarna i våra skogar och planteringar, 

gräset på ängarna och säden på åkrarna utan även, 

och detta mitt för våra ögon, intränga i trädgårdarna 

och förstöra deras alster. Man kan lätt göra sig 

en föreställning om varthän dessa, deras ostörda 

härjningar skulle kunna leda, då man vet att just 


Ladusvalan – en viktig insektsbekämpare 

växtlivet är villkoret och grunden för allt högre liv 

eller, med andra ord, då man vet, att djuren till följd 

därav att de växtätande ibland dem är nödvändiga 

för de andras tillvaro, omöjligen skulle kunna 

finnas till utan växter. Även människans tillvaro 

skulle, såsom man lätt kan tänka sig, under dylika 

förhållanden icke mera vara möjlig. Det må väl då 

kunna kallas en beundransvärd vishet i naturens 

anordningar, att de djur, vilka på nämnda sätt äro 

skadliga för växtvärlden, fått sina fiender, som leva 

på deras bekostnad och sålunda sätta en gräns för 

deras alltför stora förödelse. Härigenom bibehålles 

den allmänna jämnvikten och vart vi än vända våra 

blickar i naturen, få vi se ett strävande i denna 

riktning. Vi se huru oupphörliga strider utkämpas, 

ofta blodiga och förfärliga för den enskilde, men 

till lycka och välsignelse för det allmänna. 

9

Ogräsbekämpning 

Men det är även en annan yttring av småfåglarnas liv, 

som förtjänar att av oss beaktas. De hava nämligen 

inte enbart till uppgift att verksamt bidraga till 

växtlighetens skyddande mot insektshärjningar, utan 

de lämna även åt lantmannen och trädgårdsodlaren 

en kraftig hjälp vid bortskaffandet av en mängd 

ogräs, som ofta hota att förkväva de uppspirande 

plantorna på åkern och i plantsängarna. Många 

eljest insektsätande småfåglar leva under en viss 

tid av året nära nog uteslutande av ogräsfrön och 

då dessa fåglar ofta förekomma i stort antal, så 

kan man tänka sig vilken nytta de därigenom 

åstadkomma. 

Faror som hotar 

Småfåglarna hava många fiender och om vi kunde 

intränga i alla deras livsförhållanden, så skulle vi i 

sanning häpna över den mängd faror och förföljelser 

som ständigt hota dem. De måste alltid vara på sin 

vakt och från människan hava de, trots den nytta 

de göra henne, icke minst att frukta. Från vår 

ungdomstid minnas vi nog lite var, hur fågelfångst 

utgjorde en av våra käraste sysselsättningar och huru 

glada vi lämnade skolan och boken för att i skog 

och mark söka reda på fåglarnas bon och plundra 

dem på ägg och ungar. Vi visste då icke huru orätt 

vi handlade och det var inte heller att undra över då 

mången gång de äldre och våra lärare lät oss opåtalt 

fortsätta våra plundringar. Man har redan trott sig 

10 

Gulsparven 

– en fröätare. 

Kan det vara så att 

ogräsen ökat sen vi 

börjat vintermata 

våra småfåglar? 

märka att småfåglarnas antal i närheten av städerna 

börjar förminskas och detta förnämligast till följd 

därav att okunniga pojkar uppsöka deras bon och 

borttaga äggen med vilka de sedermera sinsemellan 

driva en livlig byteshandel. 

Ofta ser man också i städerna åtskilliga dagdrivare 

vilka hava fågelfångst som sin förnämsta födkrok. 

I nät, snaror och på limspön fånga de en mängd 

småfåglar av alla slag samt instänga dem i trånga 

burar, där de flesta trampa eller skada varandra till 

döds eller omkomma till följd av vanvård och brist 

på tjänlig föda. Enbart några få förbliva vid liv och 

dessa försäljas vanligen för en ringa penning och 

få sedermera inspärrade tillbringa sina återstående 

dagar i något fönster, genom vars dunkla rutor de 

knappast kunna se den himmel under vilken de 

förut så glada uppstämde sina lovsånger. 

Användning till stek 

Vad som även i hög grad bidrager till de nyttiga 

fåglarnas förminskande, är deras användning till 

stek. På torgen i städerna och även mångenstädes 

i landsbygden, får man ofta se hela knippor av 

lärkor, starar, mesar, hackspettar, gulsparvar och 

andra nyttiga fåglar, vilka utbjudas till salu såsom 

kramsfågel och vanligen vinna god avsättning, även 

om de, såsom förhållandet är med hackspettarna, 

hava ett mindre smakligt kött. På källarna och 

värdshusen utgiver man dem ofta, sedan de blivit 


ehörigen tillagade, för beckasiner eller andra fåglar 

som stå i bättre anseende. Vi kunna icke annat 

än uttrycka vår stora ledsnad över att ett sådant 

förfarande opåtalt får fortsätta. 

Andra faror 

Bland de övriga djuren finns det många, vilka förfölja 

och döda småfåglarna, samt icke så sällan leva på 

deras bekostnad. Sålunda är t ex en del falkar och 

hökar, i synnerhet lärkfalken och sparvhöken, för 

dem farliga fiender och detsamma kan även sägas 

om kråkorna och korparna jämte flera andra fåglar 

som ofta plundra deras bon på ägg och ungar. Ja, till 

och med göken, som vi finna så trevlig när han om 

våren låter höra sitt tvåtoniga läte, hava de ganska 

mycket att frukta för. 

Mården, illern, hermelinen och stundom även 

igelkotten, kunna även hänföras till småfåglarnas 

fiender. 

Större hackspetten - smakar visst illa 


Fåglarnas flyttningar 

De flesta av våra småfåglar måste flytta bort under 

den kalla årstiden, emedan de icke kunna uthärda 

vinterkylan, men i synnerhet emedan insekterna, 

av vilka de förnämligast hämtar sin näring, då gått i 

vinterkvarter och icke mera av dem kunna påträffas. 

De måste således för att ej dö av hunger, under en 

tid av året, lämna sitt fädernesland. Under dessa, 

ofta hundratals mil långa resor över stormiga hav 

och ogästvänliga länder, går det icke alltid lyckligt 

för de små fåglarna. Många tusenden finna helt 

visst sin grav i havets vågor och lika många torde 

väl även falla offer för talrika fiender. 

Som sagt är, begiva de sig bort om hösten, när 

födan börjar tryta dem och när deras späda lemmar 

icke längre kunna uthärda de kalla vindarna. Men 

tidigt om våren gripas de av en oemotståndlig 

hemlängtan och styra då sin färd åter mot norden 

för att där ånyo uppsöka sina gamla och kära 

hemvist. Det är dock inte alltid sagt att de vid sin 

återkomst finna dessa sådana, som då de lämnade 

dem. Genom människans åtgöranden, genom 

den fortgående odlingen, förändras oupphörligt 

landets utseende; skogar nedhuggas, stenhopar 

bortsprängas, ängar uppodlas, sjöar urtappas och 

häckar omflyttas. Kanske finns icke mera den 

för dem så kära skogsparken, den med doftande 

blommor prunkande ängen eller den omtyckta, 

taggiga buskraden. De äro då husvilla och olyckliga 

dessa små, ty det är icke alltid sagt, att de så snart 

kunna finna en annan omtyckt och passande 

tillflyktsort. Nöden är stor för dem och vi se också 

vid dylika tillfällen huru bekymrade och oroliga 

de flyga omkring för att förgäves söka det, som 

under den långa, vådliga färden levde kvar i deras 

förhoppningar och uppehöll deras mod. 

Snöyra och frost 

Någon gång händer det även hos oss, att sedan 

fåglarna redan anlänt om våren, snöyra och stark 

frost inträffar, så att de antingen omkomma i brist 

på föda eller frysa till döds. Sålunda inträffade t ex 

i Maj månad 1867 ett svårt oväder, varav de små 

återvändande flyttfåglarna i betydlig mån ledo. 

En av vårt lands utmärktaste fågelkännare, herr 

W Mewes, skriver därom bland annat följande: 

Ett ganska sorgligt utseende erbjödo småfåglarna, 

längs utmed iskanten av Hjelstaviken såg man 

11

ödstjärten, lövsångaren, stenskvättan, sädesärlan 

och trädpiplärkan i ett bedrövligt tillstånd vada 

omkring uti issörjan för att söka sig föda. På 

somliga av dessa stackars fåglar voro fötterna helt 

och hållet betäckta av is. En del, t ex flugsnapparen 

och rotgeln (rödhaken) sökte sin räddning i 

ladugårdarna, där katten snart gjorde slut på dem. 

Detta oväder sträckte sig över hela södra Sverige 

och om de menliga verkningarna av detta, erhöll 

jag senare åtskilliga upplysningar under mitt besök 

i denna del av riket, samt underrättelser om det 

stora nederlag, som väderleken under dessa dagar 

anställt bland småfåglarna. Så t ex hittade man kring 

Christianstad, Carlshamn, Malmö, Lund och flera 

andra ställen en mängd omkomna svalor av alla 

slag, samt flugsnappare, rödstjärtar, näktergalar, 

lövsångare, trädpiplärkor med flera. Någon gång 

hade man sett flygande svalor nedstörta, liksom 

träffade av ett skott. Även på täta granträd fann 

man genom hunger och köld omkomna fåglar. 

Viporna hade, vid Ottenby (på Öland) i större antal 

inkommit på gårdarna för att söka föda och även 

12 

emottagit sådan, som utmatades åt dem. Senare 

fann man, över hela Öland, hundradetals av dessa 

fåglar döda. Att under sådana förhållanden, de 

tidigare och i synnerhet på marken värpta äggen 

till största delen förstördes, är lätt att inse. Likaså 

gjorde detta oerhörda nederlag, särskilt av småfåglar, 

sig märkbart på hela min resa, ty de eljest allmänna 

arterna hade blivit ganska sällsynta. 

Ehuru vi nu endast i möjligaste korthet omnämnt 

den nytta, som småfåglarna göra oss och de faror, 

för vilka de snart sagt ständigt äro utsatta, framgår 

det tydligen därutav, att de både förtjäna och behöva 

vårt skydd. Vi äro också övertygade om, att varje 

förståndig lantman och trädgårdsodlare, sedan han 

blivit uppmärksamgjord härpå, skall på allt sätt 

bemöda sig om att freda dessa små älskliga väsenden. 

Han skall då även, såsom vi tro och hoppas, snart 

nog få inse och glädja sig över att han är i åtnjutande 

av den verkliga lycka och trevnad, som de städse i 

så rikt mått föra med sig. 

Foto och bearbetning: Kerstin Svensson 


Vitvingad trut Larus glaucoides på Öland 

Under vintern 2011–2012 skedde en formlig invasion, i ordets rätta bemärkelse, av vitvingade trutar i 

Nordvästeuropa. Det bör ha rört sig om många hundra individer, kanske upp mot tusentalet. Bara på Färöarna 

har det setts mer än 650 fram till mitten av februari och ”they keep on coming”. Måsarna nådde vårt land 

också, där de första två sågs i december i Halland och Bohuslän. Under januari gick proppen ur också hos oss och 

fram till mitten av februari har upp mot 20 individer setts, de allra flesta på Västkusten. Östersjön fick också sin 

beskärda del med observationer i Ronneby 11 januari, Simrishamn 19–20 januari och Kalmar 7–14 februari. 

Men det var en observation av en vitvingad trut i 

Visby på Gotland den 14 januari som väckte oss 

ölänningar. Samma kväll satt Pav Johnsson och 

undertecknad och arbetade med den kommande 

boken om Ölands fåglar när BMS-larmet från 

Gotland nådde oss. Pav skickade ut en anmodan 

per mail till en stor skara Ölandsornitologer 

om att vi skulle leta efter arten också på Öland. 

Följande dag då jag och Liselotte Wetterstrand 

Waldenström befann oss på norra Öland lyckades 

vi hitta en adult vitvingad trut i Byrums hamn 

på norra Öland. Upptäckten finns beskriven på 

ÖOF:s hemsida. När vi ringde Pav om upptäckten 

trodde han naturligtvis att vi drev med honom, 

men efter att ha försäkrat att så heliga ting som 

sällsynta fåglar luras man aldrig med, lyckades vi 


övertyga honom och han larmade ut fågeln. I 

euforisk glädje, upphetsning, nervositet, med 

iskalla fingrar och dålig mobiltäckning hade 

jag själv nämligen misslyckats med att larma; 

telefonen tvärdog och gick inte att få liv i 

igen förrän senare på kvällen i husvärmen. Ett 

par bilder, med en liten digitalkamera genom 

tuben, lyckades jag dock med och en av dem 

lades senare på kvällen in på Svalan. Fågeln 

bestämdes till adult vitvingad trut i vinterdräkt. 

Dagen därpå var ett stort gäng Ölandsskådare 

på plats och truten återupptäcktes också till allas 

stora glädje. Den var sedan kvar till 22 januari. 

Eftersom arten inte setts på ön sedan 1995 var vi 

många som fick ett Ölandskryss av denna fågel. 

Första fotot av den vitvingade trut som bröt en 17 år lång väntetid. Foto: Anders Waldenström 

13

Men det skulle komma att bli en fortsättning på 

denna spännande följetong. Två dagar senare, 

24 januari, upptäckte Björn och Eva Klevemark 

en ny vitvingad trut i området Bläsinge hamn 

– Gårdby hamn. Den stannade bara denna 

dag och sågs av åtminstone tre personer till. 

Inga bilder finns på denna fågel, men den var 

inte helt utfärgad och får betecknas som 4K+. 

En ny vitvingad trut, denna gång en 3K, 

hittades av Ragnar och Brita Gustafsson i 

Böda hamn 26 januari. På en vecka hade 

Öland nu besökts av tre olika vitvingade trutar. 

Nu var det dags för södra Öland att komma med i 

leken. En 4K+ fågel hittades av Erik Nordberg 27 

januari vid Ottenby och den var kvar i området till 

dagen därpå. Fågeln var antingen 4K+ eller adult 

(tolkades olika av observatörerna) men skiljde sig 

från såväl den i Byrum som den i Böda. Däremot 

är det troligt att det var samma fågel som den i 

Gårdby tre dagar tidigare. Men det tog inte slut än, i 

Grönhögens hamn hittade Håkan Nilsson 29 januari 

ytterligare en vitvingad trut, en 4K i vinterdräkt 

och som senare sågs i Ottenby. Denna fågel var en 

annan individ än den på samma plats dagen innan. 

Hänger ni med? Sammanfattningsvis besöktes 

alltså Öland av fyra olika vitvingade trutar 

15–29 januari. En adult vid Byrum, en 4K+ 

vid Gårdby och senare vid Ottenby, en 3K i 

Böda samt en 4K vid Grönhögen och Ottenby. 

Som tidigare nämnts hittades ytterligare en annan 

vitvingad trut, denna gång en 3K+ i Kalmar 

9–14 februari, men det är en helt annan historia. 

14 

Historik 

Vitvingade truten är innan 2012 anträffad vid sju 

tillfällen på Öland. Samtliga dessa fynd är granskade 

och godkända av svenska Raritetskommittén, Rk. 

Ölands första vitvingade trut, en fågel troligen i 

3:e vinterdräkt (=3K) hittades i Sandvik, Ottenby 

2 november 1980 (SOF 1981). Upptäckten finns 

beskriven i Calidris (Löwbeer 1981). Nästa fågel, 

lite obestämt ”1 ex” sågs vid Ottenby 24 april 

1981 (SOF 1983) och var en av sex fynd det året i 

Sverige. Nästa igen, en 2K-fågel hittades 14 mars 

1982 vid Gräsgård (SOF 1983) och möjligen 

sågs samma individ vid Ottenby 18 maj samma 

år. Under 1982 sågs sammanlagt tre individer i 

riket. Under 1984 gjordes fynd nummer fem, ett 

exemplar i 3:e vinterdräkt (=3-4K) 8 februari 1984, 

också då vid Ottenby. Nummer sex blev en adult 

vitvingad trut vid Kapelludden, Bredsättra 30 mars 

1985. I Vår Fågelvärld finns kommentaren: ”Adulta 

fåglar är sällsynta hos oss”. Slutligen uppträdde en 

2K fågel i Sandvik, Ottenby 11 maj 1995. Den 

kommenterades i Fågelåret (1995) med orden: 

”Sammanföll med en mycket hög årssumma (10 ex), 

dessutom med övervägande andel vårfynd, vilket är 

mindre vanligt”. 

Bland dessa sju observationer är det svårt att hitta 

någon röd tråd. Fynden på 1980-talet kom efter 

Stellan Hedgrens och Lars Larssons utmärkta 

artikel i Vår Fågelvärld (1973) om fältbestämning 

av vita trutar och den hjälpte nog till att upptäcka 

vitvingade trutar i ”bruset” av vittrutar, som på 

denna tid sågs med flera exemplar varje vinter på 

Öland. Men det är också troligt att den vitvingade 

Den sista observerade vitvingade truten på Öland denna vinter. Här vid Ölands södra udde. Foto: Bosse Carlsson 


faktiskt var vanligare då under dessa år, eftersom 

de sågs på Öland varje år 1980–1985, utom 1983, 

med sammanlagt sex exemplar. Det dröjde sedan 

tio år till nästa fynd och ytterligare då 16 år till årets 

fynd. Kunskapen om hur man bestämmer vitvingade 

trutar har väl inte minskat, ej heller den ornitologiska 

bevakningen av Öland, och många har vi varit som 

gått igenom trutflockarna på ön varje år. Tidsmässigt 

har en individ setts i februari, två individer i mars, en 

i april, två i maj samt en i november. Åldersmässigt 

har spannet varit från 2K till adult. Som nämnts ovan 

är det ytterst sällsynt med adulta vitvingade trutar 

i Sverige och de flesta observationerna har gjorts av 

kringströvande ungfåglar vid Västkusten vintertid. 

Årets uppträdande 

Att fyra vitvingade trutar ses ett och samma 

år på Öland och detta dessutom efter 16 års 

bortovaro, är spännande och anmärkningsvärt. Som 

nämndes i ingressen sker detta samtidigt som arten 

uppträder invasionsartat i hela Nordvästeuropa. 

De svenska fynden denna vinter är huvudsakligen 

av nominatrasen som häckar, i stort sett, bara 

på Grönland och i den nordöstligaste delen av 

Kanada. Några få fynd på Västkusten avser rasen 

kumlieni som tar vid längre västerut i Kanada. 

Varför då denna explosion av vitvingade trutar som 

till och med för enstaka individer in i Östersjön? 

Inget är klarlagt, men födobrist är den troliga 

orsaken. Arten övervintrar normalt i packisranden 

långt norrut och flockas i hundratal vid döda sälar, 

valar och andra kadaver. 

Truten vid Byrum uppträdde en vecka på platsen, 

medan de andra fåglarna bara sågs en eller två dagar, 

vilket tyder på att Öland tydligen inte erbjuder 

optimala förhållanden. På Västkusten, och då särskilt 

i Göteborg, är trutarna långstannare. 

Slutligen vill jag bara ge en personlig reflektion. 

Aldrig hade jag och Liselotte, då vi beskådade fågeln 

i Byrums hamn, kunnat ana att en adult vitvingad 

trut skulle vara så stilfullt vacker. Proportionen, 

den helvita dräkten, den gulgröna näbben med 

klart lysande röd näbbfläck samt inte minst de 

scharlakansröda benen formade en ytterst behaglig 

enhet. För visst kan fåglar vara vackra! Och detta 

i skymningen med Blå Jungfrun i bakgrunden. 

Tack Tobias Berger för hjälpen att reda ut de olika 

vitvingade individerna. 


Anders Waldenström 

Anders.waldenstrom@telia.com 

Fågeln vid Böda hamn. Foto: Ragnar Gustafsson 

Litteratur: 

Hedgren, S & Larsson, L. 1973. Vittrut, 

vitvingad trut eller missfärgad annan trut - 

svårigheter vid fältbestämning av ljusvingade 

trutar. Vår fågelvärld 32:173–198. 

Löwbeer, C. 1981. Vitvingad trut Larus glaucoides 

anträffad på Öland. Calidris 10:262–263. 

Sveriges Ornitologiska Förening 1983. Sällsynta 

fåglar i Sverige 1982.Vår Fågelvärld 42:395–406 


fåglar i Sverige 1983. Vår Fågelvärld 43:535–550. 





Sveriges Ornitologiska Förening 1996. Fågelåret 

1995. Vår Fågelvärld. Supplement 25:67–136. 

15

16 

Antalet spelande kornknarrar på Öland 

Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 

På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län har Svensk Naturförvaltning AB inventerat kornknarr på Öland 

under juni månad 2008, 2009 och 2011. I denna rapport redovisas resultaten från alla inventeringarna. 

ÖOF tackar Länstyrelsen i Kalmar län och författarna för att vi får lov att återge rapporten. Tack också till Lars 

Peterson, www.larsfoto.se, för att vi får använda hans bilder. Artikeln är något modifierad från ursprungsrapporten. 

Sammanfattning 

Rapporten redovisar resultat från inventering av 

spelande kornknarr på Öland. Inventeringen har 

genomförts i juni månad under 2008, 2009 och 

2011. Som metod för att beräkna antalet spelande 

hanar användes avståndsinventering (Distance 

sampling). Kornknarrarnas position bestämdes 

genom ”triangulering”. Inventeringen genomfördes 

på provpunkter som valts ut genom stratifierad 

stickprovtagning. 

Antalet spelande kornknarrar tenderar att minska 

på Öland under inventeringsperioden. Antalet 

spelande kornknarrar under 2008 skattades till 

325. Året efter, 2009, hade antalet minskat till 

252. Ingen inventering genomfördes 2010, men 

vid senaste inventeringen 2011, hade antalet 

minskat ytterligare och skattades till 201 stycken. 

Detta innebär en genomsnittlig minskningstakt 

på 14% per år. Skulle denna minskningstakt bestå 

under kommande år, kommer kornknarren att 

vara borta från Öland om ca 35 år. 

Avståndsinventeringen har den fördelen att 

allteftersom mer data samlats in ökas precisionen 

och tidigare skattningar av antalet spelande 

kornknarrar förbättras. Det medför att resultaten 

från de två första åren förändrats jämfört med 

tidigare redovisningar. 

Kornknarren finns spridd över hela Öland, men 

förekommer tätast på mellersta och östra Öland. 

En jämförelse mellan rapporteringssystemet Svalan 

och skattning genom stickprovstagning visar 

på relativt stora skillnader i antal och geografisk 

fördelning av spelande kornknarrar. 

Foto: Lars Petersson, www.larsfoto.se 


Metodik 

Metodiken beskrivs utförligt i redovisningen 

från inventeringen 2008 (Länsstyrelsens 

meddelandeserie 2008:19). För att få ett komplett 

stickprovsunderlag delades Öland in i 1428 rutor 

med en storlek på en kvadratkilometer (figur 1). 

Rutor med mindre än 25% landyta uteslöts. Ett 

stratifierat urval av rutor genomfördes årligen (figur 

1). Två typer av rutor (stratum) användes: 

1. Kornknarr har tidigare hörts spela i rutan eller 

2. rutan innehåller minst tio hektar lämplig 

naturtyp. Med lämplig naturtyp menas här 

ängs- och åkermark. 

Vid inventeringen 2008 fördelades 280 

provpunkter, som besöktes vid två tillfällen. Till 

inventeringarna 2009 och 2011 fördelades 450 

provpunkter, som besöktes vid ett tillfälle (tabell 1). 

Som metod för att beräkna antalet spelande 

kornknarrar på Öland användes avståndsinventering 


från utvalda provpunkter i varje ruta (se t.ex. 

Buckland m.fl. 2001, 2005). Kortfattat innebär 

metoden att punkterna besöks av inventeraren 

som lyssnar efter kornknarr. När man hör en 

kornknarr tar man bäringen mot fågeln med en 

kompass från två olika positioner (figur 1). Med 

denna ”triangulering” kan man beräkna fågelns 

position och därmed avståndet från observatören. 

Fördelningen av antalet observationer på olika 

avstånd från inventeraren används för att beräkna 

observerbarheten, eller sannolikheten att man skall 

höra en kornknarr inom ett visst avstånd. Genom 

att skatta observerbarheten kan man beräkna 

hur stor andel av kornknarrarna man inte hör 

inom ett visst avstånd. Därmed kan man göra en 

skattning av det faktiska antalet kornknarrar som 

spelar inom ett visst avstånd från provpunkterna, 

vilket är fler än de man lyckats höra. 

Inventeringen utfördes nattetid, huvudsakligen 

under juni månad, förutom nätter med regn eller 

blåst. 

Tabell 1. Basinformation för mätningens urval 

År 

Strata Konknarr 

Habitat areal Antal Antal utvalda 

Strata Habitat 

Habitat areal Antal Antal utvalda 

(km²) rutor rutor (km²) rutor rutor 

2008 487 992 180 120 192 100 

2009 460 944 329 147 242 121 

2011 415 866 289 193 324 161 

Figur 1. Öland med rutindelning och 

utbredningen av kornknarrsmiljöer (vänstra 

figuren), exempel på fördelning av provpunkter 

under ett år (mittenfiguren) och principskiss 

av hur kornknarrarna positioneras med 

triangulering (högra figuren). 

17

Resultat 

Antal spelande kornknarrar 

Antalet provpunkter har varierat något under åren 

och största skillnaden är mellan 2008 och de två 

senare inventeringarna (tabell 2). Under 2008 

valdes 280 punkter som besöktes vid två tillfällen. 

De två senaste inventeringarna utgör ett stickprov 

på 450 provpunkter som endast besöktes vid ett 

tillfälle. Antalet registrerade kornknarrar som 

hörts spela har också varierat under åren, men kan 

delvis förklaras med förändrad ansträngning (antal 

besök per provpunkt). Om man betraktar de 

årsvisa skattningarna har de inte varierat mycket 

utan antalet kornknarrar har legat konstant på 

drygt 200 individer varje år. 

Precisionen i skattningen av antalet kornknarrar 

är beroende av hur många observationer man gör. 

Frekvensfördelningen av antalet kornknarrar som 

hörs på olika avstånd från observationsplatsen 

blir jämnare och bättre ju fler observationer 

man har. Detta innebär att man med större 

säkerhet kan anpassa en modell som beskriver 

avståndsfördelningen (figur 2). Eftersom modellen 

18 

År Inventeringsperiod Antal 

provpunkter 

används för att beräkna observerbarheten blir 

även både precisionen och skattningen av 

antalet kornknarrar bättre med ett ökat antal 

observationer. 

Om man antar att sannolikheten att höra en 

kornknarr varit samma under de tre år som 

inventeringen på Öland utförts, kan man utnyttja 

observationerna från alla åren för att beräkna 

observerbarheten. Att ett sådant antagande är 

rimligt stöds av en jämförelse av observerbarheten 

mellan åren. För varje år som inventeringen utförts 

kan man räkna om resultaten från tidigare år. Det 

leder till att precisionen i det skattade antalet 

kornknarrar från tidigare år blir bättre, men 

samtidigt kan medelvärdet av antalet kornknarrar 

komma att förändras. Detta är precis det som händer 

om man räknar om de tre årens inventeringar 

av kornknarr på Öland. När alla observationer 

används för att räkna om tidigare års inventeringar 

sker en förändring jämfört med tidigare års 

skattningar. Konfidensintervallen krymper och 

medelvärdet för de två första inventeringsåren ökar 

(tabell 3). De nya skattningarna ligger dock inom 

konfidensintervallen för de skattningar som görs 

om man skattar varje år för sig. 

Tabell 2. Antal provpunkter, inventeringsperiod och antal registrerade kornknarrar för respektive år 

Antal besökta 

provpunkter 

2008 27 maj- 4juli 280* 280 93 

2009 3 juni- 30 juni 450 448 54 

2011 31 maj-1 juli 450 450 45 

*Provpunkterna besöktes vid två tillfällen. 

År Skattat antal 

kornknarrar för 

respektive år 

Nedre CI 

(95 % SE) 

Övre CI 

(95 % SE) 

Skattat antal 

baserat på 

totala antalet 

observationer 

Antal registrerade 

spelande 

kornknarrar 

Tabell 3. Skattat antal kornknarrar för respektive år och resultat baserat på observationer från samtliga år. 

Konfidensintervall anges som 95% Standard Error 

Nedre 

CI 

(95 % 

2008 206 91 167 325 82 107 

2009 208 106 219 252 63 84 

2011 201 52 65 201 52 65 

SE) 

Övre CI 

(95 % 

SE) 


25 

20 

15 

10 

5 

0 

Antal fåglar 

50 250 450 

Avstånd (meter) 

650 850 


Figur 2. Fördelning av 150 

kornknarrsobservationer på 

olika avstånd från observatören 

(staplar). Den streckade linjen 

visar den anpassade modellen. 

Observationerna är samlade från 

alla inventeringarna. 

Figur 3. Summan av antalet rapporterade kornknarrar per inventeringsruta till Svalan under juni månad 

2008–2011 (vänstra figuren) och summan av antalet observerade kornknarrar per inventeringsruta från 

inventeringarna 2008, 2009 och 2011 (mittenfiguren). Observera att sifferskalan är olika på respektive figur. 

Figuren längst till höger visar medeltätheten i skattade antalet kornknarrar per inventeringsruta. 

19

Geografisk fördelning 

Kornknarrarnas fördelning över Öland skiljer sig 

åt vid en jämförelse mellan observationerna från 

den aktuella inventeringen och de som registrerats 

i Svalan (Artdatabankens rapportsystem för 

fåglar) under juni månad (figur 3). Svalan visar en 

tätare förekomst på sydöstra Öland men antalet 

observationer på öns norra delar är glesare jämfört 

med den aktuella inventeringen. Mönstret 

från inventeringarnas samlade observationer 

återkommer om man gör en beskrivning av 

medeltätheten per inventeringsruta baserad 

på de tre årens mätresultat (figur 3). Analysen 

som baseras på en objektiv mätning indikerar 

att kornknarren är vanligast på norra halvan av 

Öland medan Svalan indikerar att konknarren 

har sin huvudsakliga utbredning på södra halvan 

av Öland. Båda mätningarna visar dock att 

kornknarren har en östlig utbredning på Öland. 

Tabell 4. Antalet registrerade spelande kornknarrar 

per inventerad ruta 

År Antal registrerade spelande 

kornknarrar per ruta 

2008 0,17 

2009 0,12 

2011 0,10 

20 

Antal fåglar 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

Populationsutveckling 

Baserat på senaste årets beräkningar minskar 

populationen med i genomsnitt 14% per år 

(figur 4). Om detta är en tillfällig nedgång eller 

en pågående process som kommer att fortsätta 

kan endast framtida mätningar visa. Baserat på 

mätningarna 2008–2011 kan man konstatera 

att populationen halveras med ungefär fem års 

intervall och om utvecklingen fortsätter kan 

man höra den sista kornknarren spela i mitten av 

2000-talet. 

Om man beräknar antalet observationer per besökt 

ruta får man ett index på antalet kornknarrar som 

också kan användas för att beskriva utvecklingen. 

Utvecklingen blir då densamma som för 

skattningen av det faktiska antalet kornknarrar på 

Öland (tabell 4). 

För observationerna från Svalan går det inte att 

beräkna ett motsvarande index eftersom det dels 

inte finns någon uppgift på ansträngningen och dels 

att inte finns en objektiv urvalsmetodik. Antalet 

observationer till Svalan under juni har varierat 

under åren men visar, tvärtemot inventeringen, en 

ökning i antalet spelande kornknarrar (figur 5). 

Figur 4. Antalet spelande kornknarrar på Öland (blå 

punkter) samt förväntad framtida utveckling baserad 

på utvecklingen under de år inventeringen genomförts 

(streckad linje). 

0 

2005 2015 2025 

År 

2035 2045 


Antal Kornkarrar (Stickpprov) 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

0 

2008 2009 2010 2011 

År 

Figur 5. Förändringen av kornknarrens förekomst på Öland så som man uppfattar den genom den aktuella 

studien (Stickprov) och genom Svalan (antalet observationer under juni månad) under åren 2008–2011. 

Antalet observationer från Svalan är inte korrigerade av den regionala rapportkommittén. 

Diskussion 

Resultaten belyser några saker som det är viktigt 

att tänka på vid inventering och övervakning av 

populationer. Det kan kräva en ganska stor insats 

för att få bra precision vid enstaka skattningar. Om 

man däremot har för avsikt att bedriva en långsiktig 

övervakning kan man successivt dra mer nytta av 

de enskilda årens mätningar. För populationer 

med stor mellanårsvariation finns det därför starka 

skäl att i stället för att satsa alla resurser på någon 

enstaka mätning, om möjligt fördela mätningarna 

på flera år. 

Rapporteringssystem som Svalan, där det saknas 

mått på var, när och hur mycket man eftersökt 

enskilda arter, kan ge en missvisande bild av 

populationers faktiska utveckling och utbredning. 

Det är bra att observationer registreras, men systemet 

behöver utvecklas för att kunna ge en korrekt och 

användbar beskrivning av populationernas tillstånd 

och utveckling. 


Stickprov 

Svalan 

250 

200 

150 

100 

50 

Antal observationer (Svalan) 

Produktion: Svensk Naturförvaltning AB 

info@naturforvaltning.se 

www.naturforvaltning.se 

Foto: Lars Petersson, www.larsfoto.se 

Referenser 

Buckland, S., D Anderson, K. Burnham, J. Laake, 

D Borchers och L. Thomas (2001). Introduction 

to Distance Sampling – Estimating abundance of 

biological populations. Oxford University Press inc., 

Oxford. 

Buckland, S., D Anderson, K. Burnham, J. Laake, 

D Borchers och L. Thomas (2005). Advanced 

Distance Sampling – Estimating abundance of 

biological populations. Oxford University Press inc., 

Oxford. 

Länsstyrelsen i Kalmar län (2009). Skattning av 

antalet kornknarrar på Öland 2008. Länsstyrelsens 

meddelandeserie 2008:19 

21

22 

Grönfläckig padda rapporterad från Ottenby! 

Den grönfläckiga paddan är väl ingen fågel?! Nej, men den miljö som paddan kräver gynnar många andra 

arter, inte minst vadare som sydlig kärrsnäppa och brushane! 

Från att ha varit en karaktärsart för det öppna, karga och torra landskapet på Öland tog det hundra år för 

arten att helt försvinna från ön. Inom projektet LIFE-BaltCoast arbetar länsstyrelsen i Kalmar län för att åter 

introducera arten i den öländska faunan. Vattensamlingar har skapats och 100-tals små grönfläckiga paddor 

har flyttats till Ölands södra udde från Nordens Ark i Bohuslän. 

Den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) 

En vuxen grönfläckig padda känns normalt lätt 

igen på sin grönmarmorerade ovansida med 

oregelbundna större och mindre fläckar med mörk 

kant mot en ljusare botten. Fläckarnas gröna nyans 

varierar mellan klargrön och mörkt olivfärgad. 

Huden är beströdd med vårtor med mörka, ibland 

röda, porer. Mönstret är individuellt och kan 

därmed användas för identifiering av olika individer. 

På Öland hittar man inte sällan grönaktiga och, 

ibland, fläckiga vanliga paddor (Bufo bufo). Det 

är alltså viktigt att känna till ytterligare karaktärer. 

Den grönfläckiga paddan är mindre och blir 

maximalt 10 cm lång. Ögats gröngulglänsande och/ 

eller guldglänsande iris skiljer den från den vanliga 

paddan, vars iris är rödbrun och/ ellerkopparröd. 

Äggen är i förhållande till den vanliga paddans lite 

mindre och gelehöljet som skyddar äggen är något 

tunnare. Inte heller ynglen är lätta att skilja åt. I 

de senare utvecklingsstadierna, då ynglen är flera 

cm långa, är de ljusare och oftast brokiga i färgen 

med gula prickar. Även svansbrämet är ljusare. Det 

säkraste kännetecknet är att studera mundelarna 

hos ynglen, vilka är artspecifika. 

Leken i Sverige sker huvudsakligen från slutet av 

april till slutet av maj. Hanarna håller små revir 

i strandkanten där de nattetid med sitt drillande 

försöker locka till sig honor. Under parningen 

omfamnar hanen honan och håller sig fast på hennes 

rygg med hjälp av kraftiga underarmar och sträva 

valkar på frambenens tår. Äggsträngen läggs i grunt 

vatten och en normalstor hona (75 mm) lägger ca 

10 000 ägg. Det är fler ägg än för våra andra 

svenska groddjur. Efter sex till åtta veckor sker 

omvandlingen från yngel till padda (metamorfos). 

Dessa småpaddor (10-20 mm långa) har ett 

otydligare mönster, men de har tydliga ljusa vårtor. 

Dagtid gömmer sig paddorna under stenar, brädor, 

i murar eller liknande. Nattetid söker de föda på 

marken eller i växtligheten, och de äter främst 

insekter och andra småkryp, men inte gärna sniglar 

och mask. De övervintrar på land, någonstans 

där det är frostfritt, t.ex. i komposter, källare eller 

stenmurar. 

… i Europa 

Arten kräver enligt EU:s art- och habitatdirektiv 

noggrant skydd. Dess överlevnad är hotad inom hela 

det nordvästra utbredningsområdet (Nordtyskland, 

Danmark, Sverige, Estland, Lettland och Litauen) . 

Utmed Danmarks sydöstra kust, inkl. Bornholm, är 

arten spridd, men inte vanlig. I nord-tyska Holstein 

är den mycket sällsynt (förekommer endast på 

Fehmarn och i Lauenburg), men i östra Tyskland 

och Polen förekommer den utmed Östersjöns 

sydkust. I Litauen finns den grönfläckiga paddan i 

inlandet men den är inte känd från kustområdet. 

I Lettland förekommer arten kring Riga och på 

några lokaler i inlandet. Inte heller från Estland är 

den känd från kustområdet och den är förmodligen 

utdöd från landet. 

Grönfläckig padda väl gömd bland stenar. 

Foto: Susanne Forslund 


… i Sverige 

Den grönfläckiga paddan anses vara det mest hotade 

av alla groddjur i Sverige och är klassad som akut 

hotad enligt den svenska rödlistan. Den är liksom 

alla andra grod- och kräldjur i Sverige fridlyst. Den 

svenska populationen av grönfläckig padda är mycket 

liten och risken är stor att arten dör ut om inte 

kraftfulla åtgärder, som uppfödning och utsättning 

i lämpliga miljöer, genomförs. 

Åtgärdsprogram (ÅGP) för bevarande av den 

grönfläckiga paddan, har funnits sedan år 2000. 

Programmen presenterar Naturvårdsverkets syn 

på vilka åtgärder som behövs för att gynna arten. 

Av den långa lista på faktorer som missgynnar 

den grönfläckiga paddan anses övergödning och 

igenväxning av livsmiljöer vara den mest avgörande 

för de senaste 50 årens omfattande minskning i 

Sverige. Uppfödning och utsättningar av ett stort 

antal ägg, yngel, småpaddor och vuxna grönfläckiga 

paddor i Sverige har pågått sedan 1994. 

Ett nytt Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig 

padda 2011–2016, fastställdes av Naturvårdsverket 

i december 2010. Visionen i programmet är att 

grönfläckig padda ska ha livskraftiga populationer 

inom tio kustområde, varav sydöstra Öland (inkl. 

Ottenby) och norra Öland är två. Även kusten 

söder om Kalmar har pekats ut. Länsstyrelsen i 

Kalmar län arbetar mot denna vision. När det gäller 

Öland sker arbetet bl.a. inom ett internationellt 

naturvårdsprojekt, LIFE-BaltCoast. 

”Ett obekant ljud föll in i symfonien, tämligen svagt men 

genomträngande. Alla de grunda kärren i alvarets sänkor stod fulla av 

vatten efter regnet. Det ovanliga ljudet kom från ett sådant kärr men 

var svårt att lokalisera. Det var ett ringande eller surrande som från 

en liten klocka, det räckte i två sekunder och kom ideligen tillbaka. 

Försiktigt gick vi närmare det lilla kärret, och äntligen såg vi den som 

ringde. 

Det var en padda. Hon satt eller höll sig flytande på grunt vatten med 

huvudet och de stora ögonknölarna ovan ytan. Tydligt kunde vi se hur 

hon pumpade den ljusa strupsäcken full med luft, så att den svällde ut 

som en boll, innan ringningarna kunde ljuda med den rätta klangen. 

Strupsäcken är en resonansbotten lika präktig som luftsäcken i en 

säckpipa.” (Carl Fries, 1964) 


Horn, maj 2009. 

Foto: Magnus Grimheden 

… på Öland 

Ett lårben som anses komma från en grönfläckig 

padda, har daterats till ca 1 000 e.Kr. Det hittades 

vid en utgrävning intill Eketorps fornborg och 

är det äldsta belägget av grönfläckig padda från 

Öland. Ett annat tidigt öländskt fynd av vad som 

anses vara grönfläckig padda, gjordes av Carl von 

Linné, 1741. I skriften ”Översikt av Ölands fåglar 

och amfibier” skriver Carl Agardh Westerlund år 

1855 ”Grönfläckig padda (Bufo variabilis, Merr). 

Denna tycks vara den vanligaste grodarten både 

vid Kalmar och på Öland”. 

I ”Natur på Öland”, 1955, skriver Torsten Gislén 

att den grönfläckiga paddan är känd från nära ett 

tjugotal lokaler. 

Carl Fries har i sin bok ”De stora öarna i Östersjön” 

en målande beskrivning från den 30 maj 1963, 

över sitt möte med den grönfläckiga paddan på 

Lilla Vickleby alvar. Här fanns arten kvar in på 

1970-talet. De hördes spela i stort antal från alvaret 

då Boris Berglund cyklade söderut från Vickleby 

(Berglund muntligen, 2010). 

Ännu för 50 år sedan ansågs paddan vara tämligen 

allmän på Öland, men idag är situation en annan. 

Från att ha varit en karaktärsart med förträffliga 

miljöer på Öland har den grönfläckiga paddan på 

bara några årtionden försvunnit helt. Den sista 

dokumenterade observationen av en spelande hane 

gjordes 1994 av Ingmar Ahlén i kustlagunen Lilla 

hamnen i Högby hamns fågelskyddsområde på 

23

norra Öland. Bengt-Åke Bengtsson uppskattade 

1985, i samband med Naturvårdsverkets och 

Världsnaturfondens (WWF) riksomfattande 

inventering av grod- och kräldjur, att det i detta 

fågelskyddsområde fanns ett 20-tal individer. En 

vuxen grönfläckig padda rapporterades i samband 

med denna inventering också från Ryd på mellersta 

Öland. Våtmarken vid Ryd var 1985 igenväxt, men 

rapportören skriver att det 1976 sågs mängder av 

nymetamorfoserade grönfläckiga paddor på platsen. 

Då fanns ännu vatten i ”mossen”. 

Obekräftade uppgifter säger att det ännu 1984 fanns 

grönfläckiga paddor vid Beijershamn och Mellby ör 

på södra Öland. Under en inventering som initierats 

av Länsstyrelsen besöktes ett 40-tal lokaler i slutet 

av maj och början av juni 1986, utan att någon 

grönfläckig padda observerades. En ”Inventering 

av amfibier och reptiler på norra Öland” gjordes av 

Christian Winklers i juli 1988 och augusti 1989. Då 

eftersöktes bl.a. grönfläckig padda utan resultat, i 

en kustlagun nordost om Böda skola, som angivits 

vara lekvatten för arten. Enda lokalen han bekräftar 

för grönfläckig padda var lagunen Lilla hamnen i 

Högby hamn. 

Grönfläckig padda ansågs i början av 2000-talet 

vara ”lokalt utdöd” från Öland, vilket motsvarar 

IUCN:s rödlistningskategori Regionally Extinct 

(RE). Listan över faktorer som är negativa för den 

grönfläckiga paddan är lång. På Öland är följande 

faktorer troliga: försvinnande livsmiljöer p.g.a. 

igenväxningen och beskuggning av lekvatten, 

övergödning eller annan förorening; predation av 

t.ex. fisk, kräftor, snok och salamandrar; konkurrens 

särskilt från den vanliga paddan som blivit vanligare; 

inavelsproblem i samband med att populationerna 

blivit små och åtskilda. En kombination av faktorer 

kan mycket väl vara orsaken till att arten försvann. 

År 2003–2006 har utsättning av grönfläckig 

padda skett i ett för arten iordningställt stenbrott, 

i anslutning till naturreservatet Horns Kungsgård på 

norra Öland. Detta var den första utsättningslokalen 

i Kalmar län. År 2006 spelade enstaka hanar, och 

ett antal paddor sågs i området. År 2007 spelade 

en hane vid Horn och ytterligare några exemplar 

noterades. Försommaren 2009 spelade två hanar 

i stenbrottet; men inga honor, äggsträngar eller 

yngel observerades. Ingen föryngring har bekräftats 

i Hornsområdet sedan utsättningarna. 

Den grönfläckiga paddan är känd för att kunna 

vandra långa sträckor. Det bekräftar fyndet på 

gårdsplanen till Horns Kungsgård sommaren 

2007, minst 3 km från utsättningsplatsen. 

Från Hälludden, drygt två mil fågelvägen från 

24 

utsättningsplatsen, kom hösten 2009 en rapport om 

vad som misstänktes vara en död grönfläckig padda 

under sommaren. Eftersök gjordes försommaren 

2010, utan resultat. Sedan 2009 har inget fynd av 

arten rapporterats från norra Öland, trots eftersök 

på möjliga lokaler. 

… i Ottenby 

Våren 2009, den 28:e april, tillika den internationella 

groddjursdagen ”Save the Frogs day”, startade 

grävningarna vid Ottenbys södra udde. Målet var 

att skapa småvatten och fördjupa våtmarker som 

håller ett öppet vatten tillräckligt länge för att den 

grönfläckiga paddans yngel ska hinna utvecklas 

till små paddor. Ute i strandängarna fortsatte 

grävarbetet i augusti och september, efter fåglarnas 

häckningsperiod. 

Fördjupning av våtmarken strax söder om Fågel Blå 

våren 2009. Foto: Susanne Forslund 


Mängden predatorer uppskattades som liten i 

Ottenbys öppna sjömarker och dess vattensamlingar. 

Detta är viktigt i ett skede då en ny population ska 

etablera sig. Då är varje enskild individ värdefull, 

men på sikt ska de naturligtvis klara ett normalt 

predationstryck. Ingen fisk finns i småvattnen, 

inte heller kräftor eller större vattensalamander. 

Snok förekommer, liksom råtta, men inte i stora 

populationer. Mycket få andra groddjur, som kan 

konkurrera med grönfläckig padda, finns vid södra 

udden eller på Schäferiängarna. Under senaste 

året har en mindre vattensalamander hittats och 

åkergroda har lekt i Pölen söder om Fågel Blå. Vanlig 

padda finns i Ottenby lund, men den trivs inte i helt 

öppna landskap och inte gärna i salthaltigt vatten. 

Enstaka individer har hittats i fyrbyn. 

Den femte oktober 2009 kom de första 400 

paddorna från Nordens Ark i Bohuslän. Nordens 

Ark är en privat ideell stiftelse som arbetar för att ge 

utrotningshotade djur en framtid. Paddorna har fötts 

upp från ägg hämtade från Limhamns kalkstensbrott 

och Eskilstorps strandängar i Skåne. De flesta var 

drygt ett år gamla och ca 3 cm långa när de sattes 

ut. Åttio stycken var äldre och ett tjugotal var redan 

könsmogna. Samma vecka som paddorna anlände 

blev det höst, kallt och blåsigt. Snart kom vintern, 

vilken blev lång, kall och snörik. Många tankar 

gick till de små krypen som förhoppningsvis låg väl 

isolerade i komposter, stenmurar eller husgrunder. 

Diskussioner var många och långa om hur 

uppföljningen skulle gå till. Under vintern bildades 

en arbetsgrupp med de främsta experterna på 

Utsättning av paddor i oktober 2009. 

Foto: Susanne Forslund 


grönfläckig padda i Sverige. Den träffades 

ett par gånger och var till stor hjälp för det 

fortsatta arbetet med arten på Öland. Ottenby 

fågelstation fick uppdraget att följa resultatet 

av utsättningarna, samtidigt som de skulle följa 

utvecklingen av de småvatten som skapats. 

Gömslen, övervintringsplatser och faror som hotar 

paddorna skulle noteras. 

Våren 2010 var sen och kall, men den kom 

med mycket smältvatten. Alla de fem grävda 

”dammarna” var fyllda till bredden, likt alla 

andra svackor och laguner på Öland. Den första 

inventeringsrundan för att lyssna efter spelande 

hanar skedde den andra maj. Linus Hedh skulle just 

avsluta sin första runda då han hörde något som 

inte var ett fågelläte. Efter en stunds vadande i en 

av de grävda vattnen norr om hjorthägnet såg han 

en stor, grönbrokig och spelande padda! 

Totalt hördes minst tre olika hanar spela under 

maj månad 2010. Inga äggsträngar hittades, 

men i början av augusti sågs ändå resultatet av 

reproduktion på platsen. Totalt hittades tolv 

årsungar under hösten. Några av dem återfanns 

sommaren 2011 och hade vuxit mycket på ett år. 

Under åren 2009 – 2011 har totalt 900 grönfläckiga 

paddor hämtats till Ottenby från Nordens Ark. 

Leken 2010 var mycket oväntad, och den uteblivna 

leken 2011 var inte förvånande. Det tar minst tre 

år för en grönfläckig padda att bli könsmogen. 

Chansen till spel och lek under våren 2012 är 

alltså större. 

Första grönfläckiga paddan 2010. 

Foto: Linus Hedh 

25

Steffe. Denna padda namngavs av eleverna från 

Alunskolan. De var med vid paddsläppet i oktober 

2011. Foto: Linus Hedh 

26 

LIFE-BaltCoast 

Life-projektet BaltCoast (Rehabilitation of the 

Baltic Coastal Lagoon Habitat Complex) startade 

2005 och skall pågå till och med 2012. Det 

behandlar Östersjöns kustområde och framför 

allt bevarande av kustlaguner och Östersjöns 

strandängar samt hotade arter knutna till dessa 

miljöer. I projektet deltar partners från Tyskland, 

Danmark, Sverige, Estland och Litauen. Runt södra 

Östersjöns kuster pågår därmed åtgärder för att 

gynna målarter som sydlig kärrsnäppa, brushane, 

skärfläcka samt grönfläckig padda. Våtmarker 

restaureras, småvatten grävs och diken läggs igen, 

allt för att skapa mer fuktiga gräsmarker och 

temporära småvatten. På Öland berörs tre Natura 

2000-områden av projektet Ottenby, sydöstra 

Ölands sjömarker och Högby hamn. 

Susanne Forslund 

Länsstyrelsen i Kalmar län 

För dig som är intresserad av att höra den grönfläckiga paddans spel är förutsättningarna bäst ljumma, 

vindstilla nätter i maj månad. Från höjden vid den blå byggnaden invid parkeringen i Ottenby hörs 

den ringande, entoniga drillen tydligt om hanen sitter i våtmarken öster om fågelstationen. Spelar 

de i Pölen längst söder ut på udden hörs den bra från gräsplanen utanför restaurang Fågel Blå. 

Tänk på att alla groddjur, inklusive den grönfläckiga paddan, är fridlysta. Rör alltså inte paddorna, 

men rapportera gärna till personalen på naturum Ottenby eller fågelstationen vad ni sett eller hört. 

Skriv gärna i loggboken på naturum om era iakttagelser. Även rykten, gamla observationer eller annan 

kunskap om grönfläckig padda i Kalmar län tar jag gärna del av. 

Susanne Forslund, susanne.forslund@lansstyrelsen.se. 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Save the Frogs Day, firas den 28 april 2012 i Ottenby 

Håll ögon öppna efter programmet som kommer att passa alla åldrar och pågå hela dagen. Bl.a. blir 

det ”lyssning och lysning” i skymningen, se nedan. 

Paddkväll vid Ottenby - med lyssning och lysning! 

Med den grönfläckiga paddan i fokus, lyssnar vi efter spelande hanar vid södra udden. Susanne 

Forslund som är ansvarig för återinförandet av arten på Öland, visar bilder och berättar om den 

grönfläckiga paddan och arbetet som sker inom projektet LIFE-BaltCoast. 

Tid: Lördagen den 28:e april, kl 19.30. 

Plats: Samling vid naturum Ottenby 

Tänk på att klä dig efter väderlek. Stövlar kan vara lämpligt. Ta gärna med ficklampa och naturligtvis 

kvällsfika! Ingen anmälan, ingen deltagaravgift. Vi ser fram emot en fantastisk kväll. Välkomna! 


1. Logi på Södra Öland - Bird-Nest i Näsby 

Näsbys klassiska gamla lanthandel är ombyggd till 

modernt skådarboende - vi kan erbjuda dubbelrum 

med självhushåll och tillgång till bastu och sällskapsrum. 

Boendet ligger så nära som det går att komma 

till ett av de hetaste och rikaste fågelmarkerna i 

Sverige - Ottenbyområdet med Ölands södra udde 

och dess berömda flyttfågelsträck och ringmärkning 

(udden når du på 7 minuter vilket är viktigt 

när landets första rubinnäktergal skall visas upp...). 

Rumsbokning på birdnestnasby@hotmail.se eller 

ring 0705-292311 (lägg in numret i mobilen så finns 

det när du är i behov av logi). 

Varmt välkommen till ditt skådarboende! 

Erik F Nordberg 

Mobil: 0705-29 23 11 

2. Parboäng 

Stugor med självhushåll och rum uthyres. I Gamlegärde 

och Enetri finns även mangårdsbyggnad för 

grupper. 

För mer information ring Ingrid Danielsson 

Tel/fax: 0485-66 10 11 

Mobil: 0733-62 11 12 

www.parboang.com 

3. Lägenhet uthyres i Grönhögen 

Fullt utrustad lägenhet med 4 bäddar, fördelade på 

två rum. Lägenheten uthyres veckovis eller per natt 

till bra pris. 

Från lägenheten så ser man ut över Grönhögens 

hamn och Kalmarsund. Ligger precis vid vattnet, på 

övervåningen av Grönhögens pingstkyrka. 

Mycket välkomna! 

För bokning ring Gun-Britt 

Tel: 0485-66 13 17 


Logiguide 2012 

4. Ida och Jonatan, 2 trevliga boenden i gammal 

miljö - Grönhögen 

Hamnvägen 20, Grönhögen 

Ida har 4 bäddar i ett stort loft och en nedervåning 

med trinett och full utrustning, duschrum med wc, 

öppen spis i rummet. Ca 50 m2 i varje plan. 

Jonatan har 2 bäddar på loft + bäddsoffa. Trinett 

och full utrustning, duschrum med wc, öppen 

spis i rummet. 

Ca 25 m2 + sovloft. 

Läget är mellan hamnen och ICA i Grönhögen. 

Mobil: 0704-91 01 00. 

wikander@telia.com 

5. Lundagården på Södra Öland 

Lundagården ligger på södra Öland, 2 km från 

Grönhögen i ett naturskönt och personligt område. 

Här kommer du i stort sett så nära det öländska 

alvaret som det bara går. 

Lundagården Bed & Breakfast är en idyllisk, nyrenoverad 

gård som slog upp portarna 2009. Några 

av rummen har trinettkök men det finns kök för 

alla. Dusch och toalett finns på alla rum. 

Välkommen till Lundagården! 

Per-Erik och Elizabeth 

Mobil: 0701-75 38 20 eller 0703-20 57 59 

Hemsida: www.lunda-garden.se 

6. Södra Bruket 

I en underbar sekelskiftsmiljö, 1 km söder om Degerhamn 

vid Kalmarsund ligger det industri- och 

kulturhistoriskt värdefulla byggnader som uppfördes 

för mer än tvåhundra år sedan och numera 

används som vandrarhemsrum och lägenheter med 

mer än 200 bäddar. Här finns också bostadsrätter 

att köpa både för permanent- och fritidsboende. 

Närhet till Stora Alvaret, Ottenby och underbara 

fågel- och naturområden gör boendet lämpligt för 

alla naturintresserade. 

Välkomna! 

Tel: 0485-66 05 32 

Hemsida: www.sodrabruket.com 

E-mail: boka@sodrabruket.com 

27

7. Brukshotellet i Degerhamn - ett stenkast från 

Kalmarsund 

Brukshotellet ligger på södra Öland med vackra 

omgivningar och utsikt över Kalmarsund. I vår 

omedelbara närhet har vi Stora Alvaret och endast 

15 km väg till Ottenby. Du är välkommen att bo 

hos oss året runt i moderna hotellrum med bra 

standard eller i vårt vandrarhem med självservice. 

Hotell: 

Vi erbjuder såväl komfortabla dubbelrum med 

dusch och WC som rum med enklare standard - 

samtliga rum har TV och vissa har havsutsikt. 

Vandrarhem: 

4 rum med 1-5 sängar, sammanlagt 10 bäddar. Eget 

linne medtages eller hyres. Samtliga vandrarhemsrum 

ligger i hotellbyggnaden. Stort allrum med 

TV och möjlighet till enklare matlagning. Frukost 

kan köpas till. 

Varmt välkomna till oss! 

Marion och Bill 

Brukshotellet, Degerhamnsvägen 23 

Tel: 0485-66 00 76 

Mobil: 070-4804185 

Hemsida: www.brukshotelletdegerhamn.se 

E-mail: info@brukshotelletdegerhamn.se 

8. Logi på Södra Öland - Degerhamn 

Tvåvånings fritidshus på 55 kvm, samt liten stuga 

på 10 kvm. 6 nya bäddar. Beläget endast 20 min 

från Ottenby. 

Uthyres dygns- och veckovis. 


Hemsida: www.klintaoutdoor.se 

E-mail: info@klintaoutdoor.se 

Mobil: 0702-55 40 52 

9. Logi på Södra Öland - Klinta 

Semesterlägenhet i två etage på sammanlagt 99 

kvm, 5 nya bäddar. Beläget på vacker, traditionell 

öländsk kringbyggd gård. 

Endast 20 min från Ottenby. 


Hemsida: www.klintaoutdoor.se 

E-mail: info@klintaoutdoor.se 

Mobil: 0702-55 40 52 

28 

10. Logi på Södra Öland - Mellby 

Gammal kringbyggd Ölandsgård med hög komfort! 

Mellby Ör Inn är ett bekvämt boende med självhushåll 

på sydöstra Öland. Beläget endast 2,5 mil norr 

om Ottenby, 1 km vacker promenad till populär 

fågellokal Mellby Ör. 

8 vackert inredda rymliga rum alla med eget badrum. 

Tillgång till kök och vardagsrum. Grillplatser 

och vackra trädgårdar. Linne och städning ingår. 

Cyklar finns att låna. 

Varmt Välkomna! 

Chris & Agneta 

132 Mellby 

38664 Degerhamn 

Sweden 

E-mail: info@mellbyinn.com 

Hemsida: www.mellbyinn.com 

11. Bed & Breakfast på sydöstra Öland - Alby 

Mitt emellan havet och alvaret på sydöstra Öland 

finner ni Galleri Blå Portens Bed & Breakfast. I det 

gamla mejeriet i Alby erbjuder vi eget konstgalleri, 

restaurang och café med fullständiga rättigheter. 

Våra gäster kan koppla av i trädgården eller med 

en tidning i biblioteket. Det finns gemensamt tvrum 

och gratis wi-fi samt en balkong med utsikt 

över ängarna. 

Alla rum är nyrenoverade och individuellt inredda 

med ljus, luftig dekor och trägolv. Badrummen 

delas. Linne, städning och frukostbuffé ingår. För 

tidiga morgnar erbjuder vi frukostpaket att ta med. 

Läs mer på www.blaporten.se eller kontakta oss på 

mail info@blaporten.se eller telefon 0485-450 51. 

Välkomna! 

Hemsida: www.blaporten.se 

E-mail: info@blaporten.se 

Tel: 0485-450 51 


12. Stenåsabadets Camping 

Stenåsabadets Camping är en naturskön Camping 

mitt i världsarvet på sydöstra Öland. Vida strandängar 

omger denna lugna oas som även bjuder på 

härlig sandstrand, med långgrunt barnvänligt bad, 

mot Östersjön. 

För barnen finns lekplats med gungor och rutschbana 

samt minigolf för hela familjen. Vi har servicehus 

med toaletter, dusch (utan avgift), kök och 

tvättmaskin. I vår reception kan du även hyra cyklar. 

Campingplatsen är också utrustad med trådlös Internetanslutning. 

Under vår, sommar och höst är Stenåsabadet en av 

Ölands mest besökta fågellokaler, där man bl.a. kan 

skåda från utsiktstornet nere vid stranden. 

För mer information eller bokning: 

Tel: 0485-440 78 

Mobil: 0703-64 01 54 eller 0709-24 51 04 

E-mail: info@stenasa.com 

Hemsida: www.stenasa.com 

13. Lägenhet uthyres i Mörbylånga 

Fullt utrustad lägenhet med 4 bäddar, egen ingång, 

uthyres veckovis eller per natt, från juni och framåt. 

Lägenheten ligger på övervåningen av Mörbylånga 

Pingstkyrka med utsikt mot åkrarna i Mörbylångadalen. 


För bokning ring Fredrik 

Mobil: 0761-05 21 39 

E-mail: fredrik.lilja@morbylanga.se 

14. Bed & Breakfast i Sandby 

Mitt Bed and Breakfast hittar du vid Sandby kyrka 

i Sandby på Öland. Jag erbjuder övernattning med 

enkel frukost från 300 kr per person och natt. I detta 

ingår lakan och handdukar. 

Jag vill erbjuda bra övernattningar till låga priser i 

Världsarvet Södra Öland. Jag har öppet hela året. 

Hemsida: www.gsvensson.se 


29

15. Eksgården - Hotell, B&B och Restaurang 

Eksgården - En mötesplats för alla 

Mycket tilltalande miljö på kringbyggd genuin 

Ölandsgård. Eksgården ligger i Gårdby på Ölands 

vackra östkust ca 15 km från Färjestaden med närhet 

till det mesta som Öland har att erbjuda. Med 

Borgholm, Färjestaden, Kalmar, golfbanor, havsbad 

med vackra stränder, natur och kultur inom en radie 

av några mil kan du själv välja vad du vill uppleva 

och upptäcka. 

Gården är varsamt restaurerad och lätt tillgänglig 

för rörelsehindrade. Förutom hotell och B&B har 

vi Värdshus, Galleri och Hantverksbod. Totalt har 

vi 27 rum och 55 bäddar i olika standard och prislägen. 

Pris enkelrum från 595 kr/natt, dubbelrum 

från 795 kr/natt inkl frukost. 

Välkomna! 

För mera information eller bokning: 

Tel: 0485-334 50 

E-mail: info@eksgarden.nu 

Hemsida: www.eksgarden.nu 

16. Nyrenoverat hus uthyres i Södvik 

Nyrenoverat, fullt modernt hus i sköna SÖDVIK 

uthyres veckovis under hela året. 6 BÄDDAR. Beläget 

på en lugn, insynsskyddad tomt på 2 500 kvadr. 

meter. SÖDVIK ligger 2,5 mil norr om Borgholm. 

Intill ligger berömda Södviks Bageri/pizzeria/liten 

servicehandel. Busshållsplats ligger också utanför. 

2 km till Sandvik med bad, fiskebutik, ICA-affär 

och restauranger m.m. MYCKET POPULÄRT 

OMRÅDE FÖR FÅGELSKÅDARE- 2 km till 

socknens kända fågelområden. 

Även nära till Golf och östra sidans härliga sandstränder. 

I Södvik ligger Kalvhagen som har olika 

evenemang, se www.kalvhagen.se. 

Spjälsäng, skötbord och barnstol finns. Nyrenoverad 

dusch/toa i klinker. Platt-TV med Boxerkanaler. 

Grill, trädgårdsmöbler och partytält. Cyklar finnes. 

HUSDJUR ÄR VÄLKOMNA. Ej rökning 

Britt-Marie Falk 

Mobil: 0705-66 76 36 

30 

17. Pensionat Alvaret, Löttorp 

Beläget i centrala Löttorp och är öppet året runt. 

Från pensionatet är det nära till båda kusterna och 

Sandby naturreservat. Besök gärna vår hemsida för 

mer information. 

Adress: 

Marknadsvägen 6 

387 72 Löttorp 

Tel: 0485-206 56 

Hemsida: www.pensionat-alvaret.se. 

E-mail: info@pensionat-alvaret.se 

18. Sandby Pensionat 

Rum som under sommarsäsong finns i form som 

Halvpension. 

Lägenheter i självhushållsform öppna året om. 

Vi finns beläget med utsikt över Högby hamn på 

Ölands nordöstra kust. 

För större grupper finns möjlighet att ordna Helpension. 

Välkomna! 

Fredde och Jessica Jämtin med familj 

Tel: 0485-201 45 

Hemsida: www.sandbypensionat.se 

19. Hälluddens Vandrarhem & Stugby, Ölands 

Norra Udde 

Hälludden Kursgård är en utmärkt samlingsplats 

även för större grupper av ornitologer. Ölands 

norra udde är en av Ölands bästa men minst besökta 

fågellokaler. I direkt anslutning till stug- och 

kungsgården ligger Böda Ekopark med fina vandringsleder. 

Till havet är det endast 200 meter. Kom 

och bo i stugor och rum med självhushåll, tillgång 

till båt, bastu, boulebana och grill. Fina fest- och 

samlingslokaler och kurslokaler kan hyras från 

55 kronor/person. Öppet året runt. Pris från 195 

kronor per natt. 

Välkomna till sköna Öland! 

Kom och dröm er bort vid havet och solnedgången! 

Med vänliga hälsningar från Hälludden på norra 

Öland! 

Konferens · Stugby · Vandrarhem · Kursgård 

Mobil: 0708-55 06 23 

Tel:0485-241 34 

E-mail: halludden@telia.com 

Hemsida: www.halludden.nu

Calidris 1:2012 - Ölands Ornitologiska Förening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?