Fakta kring turismen i Jämtland Härjedalen 2011 - Bergs kommun

Fakta 2011
Jämtland Härjedalen
Turism
Innehåller fakta om besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. Hopkokat juni 2012.
Ingridienser
2 Vi uppfann turismen
Fakta och definitioner
3 Turismen i Jämtland Härjedalen
– en basnäring
4 Ekonomisk betydelse i
relation till boende
Genomsnittligt dygnsutlägg
5 7,9 miljoner gästnätter
6 Kommersiella gästnätter
7 Resa hit
8 Utlandsmarknaden har stor betydelse
9 Svenska Turistföreningen gör
fjällvärlden tillgänglig
10 Turismen skapar
många arbetstillfällen
11 Många arbetstillfällen
ger stora skatteintäkter
12 Hur hittar besökaren till länet?
Ett gott värdskap ger fler gäster
13 Gästundersökning 2011
17 Bilden av Jämtland Härjedalen
Jämtland Härjedalen
- ett starkt potentiellt resemål
18 Mer vinter än sommar
19 Utmärkande för Jämtland Härjedalen
20 Skidåkning på vintern och vandring
på sommaren
21 Drygt 2,2 miljoner skiddagar
på länets skidanläggningar
22 Evenemang och sevärdheter
24 Fiske
Vandring och cykling
25 Gastronomy Jämtland Härjedalen
Fakta produceras av Jämtland Härjedalen Turism, jamtland.se
Statistisk information Nordanalys AB, nordanalys.se
Utformning Rime design & media, rime.se
Foto Tina Stafrén

Vi uppfann turismen
Turism är en basnäring i Jämtland
Härjedalen och har varit så i långa tider.
De första besökarna var jägare som
besökte länet för ca 8 000 år sedan.
De följdes av pilgrimer, forbönder,
blomsterherrar, luft- och brunnsgäster,
jaktlorder och nationalromantiker m fl.
Här finns idag oändliga möjligheter till
naturbaserade aktiviteter både på sommaren
och vintern, boende i allt från slott till koja,
smidiga kommunikationer med resten av
Sverige och världen och lokalproducerad mat
när hungern sätter in. Besöksnäringen är idag
en basnäring i Jämtland Härjedalen!
Vi vill fortsätta att utveckla besöksnäringen
och vår vision är att Jämtland Härjedalen
år 2020 ska vara Europas främsta region för
naturbaserade upplevelser. Våra mål är att öka
den årliga omsättningen inom besöksnäringen
från 3,9 (2011) till 6,0 mkr år 2020 (TEM).
Antal årsarbeten ska öka från dagens 5 000 till
5 600 och antalet utländska gäster i kommersiella
bäddar ska öka från dagens 565 000 till
850 000, år 2020.
Jämtland Härjedalen Turism, JHT, är en
samverkansplattform som företräder länets
besöksnäring i nationella och internationella
sammanhang samt verkar som projektorganisation.
Tillsammans med besöksnäringen
i Jämtland Härjedalen har Mål, Vision och
Strategier tagits fram som JHT arbetar mot,
t ex vid formulering av projektinriktningar (se
jamtland.se/strategi). Pågående projekt är bl a:
Gastronomy Jämtland Härjedalen Produktutveckling
och marknadsföring av matupplevelser.
Export Jämtland Härjedalen Med målet fler exportmogna
företag och ökat antal utländska
gäster.
Film&Event Fler och bättre möjligheter till stora
evenemang och filminspelningar i Jämtland
Härjedalen.
Social turism Ett internationellt projekt som
syftar till säsongsförlängning tack vare produkter
riktade mot en ny målgrupp.
Hållbar besöksnäring JHT deltar som en organisation
av flera i att skapa ett system för
utveckling och utvärdering av turismföretag
avseende både mjuka och hårda värden,
inklusive hållbarhet.
Storsjön För en hållbar organisation
för turismen kring Storsjön.
Se mer om pågående projekt:
jamtland.se/Inside
Mats Forslund
VD Jämtland
Härjedalen Turism
Mats Forslund
Länsturistchef,
Jämtland Härjedalen
2
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Fakta och definitioner
I den första delen av den här foldern
(sid 3-11) redovisas gästnätter, omsättning
och ekonomiska effekter av
den samlade turismen i Jämtland
Härjedalen för 2011.
Uppgifter om övernattningar är hämtade dels
från Tillväxtverket/SCB inkvarteringsstatistik
(redovisar hotell, vandrarhem, camping
och stugbyar samt förmedlat privatägt
boende), och dels från TDB (Turistdatabasen)
som är en rikstäckande resvaneundersökning
bland Sveriges befolkning. De turistiska
utläggen är också hämtade från TDB.
Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga
effekter av turism är förknip-
pat med metodologiska problem. Här har vi
används den s.k Turistekonomiska modellen
(TEM), vilket är en allmänt vedertagen
modell som används av ett stort antal län och
kommuner. Som vid alla undersökningar som
baseras på stickprovsurval uppstår statistiska
felmarginaler, vilket innebär att resultaten
inte kan tas för absoluta sanningar utan är att
betrakta som ungefärliga resultat.
I den andra delen av foldern (från sida 12)
redovisas några smakprov ur några olika
undersökningar och databaser som handlar
om länets turism samt teman för produktutveckling
inom JHT.
Foto Tina Stafrén

Turismen
– en basnäring i Jämtland Härjedalen
• Den inresande turismen till Jämtland Härjedalen
omsatte under år 2011 drygt 3,9 miljarder kronor.
• Den samlade handeln står för 24% av omsättningen,
logi för 30%, medan restaurangerna får
18% . 10% hamnar på transport, medan aktiviteter
omsätter 18% av den totala omsättningen,
vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med
många andra områden. Den främsta anledningen
är stora intäkter från liftkortsförsäljning. Trots
en minskning med 17 miljoner kr jämfört med
föregående säsong nådde liftkortsomsättningen
upp till 393 miljoner kr.
• Turistkronans fördelning har inte förändrats
mycket under den senaste 5-årsperioden, jämfört
med föregående år kan man notera att andelen
för logi har ökat något, medan motsatsen gäller
för transport.
Visste du att...
Ytterligare ett bevis för att besöksnäringen är en
basnäring i Jämtland Härjedalen: Sveriges Hotell- och
Restaurangföretagare (SHR) och Svensk Handel rankade
Jämtlands län som nr 1, Dalarnas som nr 2 och Stockholms
län som nr 3 bland de län där besöksnäringen har mest
inverkan på den regionala ekonomin i Sverige 2010.
Bland kommunerna återfanns två av Jämtlands läns
kommuner bland topp 5: Åre som nr 2 och Härjedalen
• Det senaste året har inneburit en positiv utveckling
för länet med en total omsättningsökning på
knappt 100 miljoner kr, motsvarande drygt +2%.
• Sett i ett 10-årsperspektiv så uppvisar länet totalt
sett en stadig omsättningsökning. Mellan 2001
och 2011 är ökningen 67%, vilket kan jämföras
med +47% för riket som helhet under samma
period. Jämtland Härjedalens andel av den
samlade inresande turismen i Sverige (export) är
4,5% 2011.
som nr 5. Variablerna var antal gästnätter, andel utländska
gästnätter, antal fritidshus, antal campinggästnätter
och antal båtnätter per invånare. Samt omsättning för
restaurangnäring, hotell- och campingnäring, drivmedel
samt detaljhandel inom län/ kommun (Besöksnäringen i
Sverige, Kommunindex 2010, topp 100 utgiven av Svensk
handel och SHR).
3
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Turistkronans fördelning
av 3,94 miljarder kr
Omsättningsutveckling för perioden 2001-2011
Omsättning
miljarder kronor
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Transport
10%
Restaurang
18%
100
2 356
2001
112
2643
2002
Shopping
11%
137
3 225
2003
Livsmedel
13%
128
3 015
2004
Index (Basår 2000=100)
132
3 111
2005
138
3 255
2006
Aktivitet
18%
118
2 782
2007
Logi
30%
141
3 331
2008
149
3 522
2009
164
3 853
2010
3 943
2011
167
175
150
125
100
75
50
25
0

Ekonomisk betydelse
i relation till boende
70% av de totala turistintäkterna kommer
från besökare som bor kommersiellt,
vilket är en tydlig ökning under de
senaste åren. Det är en högre andel än
för riket som helhet, där andelen är ca
58%.
Hyrd stuga/lägenhet/stugby är den ekonomiskt
viktigaste boendeformen och står totalt
sett för 45% av omsättningen. Vinterturismen
är en viktig förklaring. Den andra stora kommersiella
boendeformen är hotellen med en
Utläggen fördelade
efter boendekategorier
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
41%
Hyrd
stuga/lägenhet
19%
Hotell
12%
Fritidshus
8%
Släkt/vänner
andel på 19%. Hyrd stuga/lägenhet har ökat i
ekonomisk betydelse det senaste året medan
motsatsen gäller eget fritidshus och boende
hos släkt/vänner.
Det icke kommersiella boendet svarar sammantaget
för en fjärdedel av de totala utläggen,
vilket är en tydlig minskning jämfört
med perioden 2006-2010. Jämfört med riket
som helhet så är fritidshusen en betydligt
viktigare boendeform ekonomiskt sett i Jämtland
Härjedalen medan motsatsen gäller för
boende hos släkt/vänner. Den ekonomiska
betydelsen av boende i fritidshus har minskat
de senaste åren.
Dagsbesök står för 6% av de totala utläggen,
vilket är en något minskad andel jämfört med
de senaste åren.
4%
Stugbyar
4%
Camping
4%
Övrig
övernattning
2%
Vandrarhem
6%
Dagbesök
4
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Genomsnittligt dygnsutlägg
efter boendeform
1 200
1 000
800
600
400
200
0
1 082
Hotell
Det genomsnittliga dygnsutlägget ökar, från
412 kr (2010) till 464 kr per person och dygn.
Den viktigaste förklaringen, förutom allmänna
prisökningar, är en förskjutning mot
en allt högre kommersiell boendeandel, vilket
”per automatik” genererar högre utläggstal
räknat per dygn.
Hotellgästerna spenderar mest, 1 082 kr per
person och dygn, en ökning jämfört med 2010,
och drygt 5 gånger så mycket som de som bor
hos släkt och vänner eller i eget fritidshus.
Snittutläggen ökar för samtliga kommersiella
boendeformer, med undantag för campingen
som ligger på i princip oförändrade nivåer.
Visste du att...
686
Stuga/rum
616
Vandrarhem
• Totalt finns ca 60 000 kommersiella bäddar
i Jämtland Härjedalen.
• Det finns 42 017 taxerade småhusenheter i Jämtland
Härjedalen. 40,2% av dessa är fritidshus, jämfört
609
Stugbyar
Genomsnitt 464 kr per
person och dygn
442
Övrig
övernattning
328
Camping
228
Fritidshus
201
Släkt/vänner
För släkt och vän-boende märks en viss
minskning medan fritidshusboendet generar
något högre dygnsutlägg jämfört med 2010.
Dagsbesökaren spenderar 635 kr per person
och dag, shopping är en viktig förklaring.
Ökningen jämfört med 2010 är tydlig.
Utläggen varierar också stort beroende på
besöksmål och årstid. Generellt sett spenderar
vintergästen betydligt mer än sommargästen.
med riksgenomsnittet som är 19,7%. Andelen
fritidshus är högst i Åre kommun (63,7%), näst
högst i Härjedalens kommun (65,1%) och tredje
högst i Bergs kommun (59,3%) (SCB 2011).
635
Dagbesök

7,9 miljoner gästnätter/år
Sammantaget visar olika källor/undersökningar
att det totalt förläggs ca 7,9
miljoner övernattningar i länet. Det
är en minskning med knappt 300 000
(-3,4%) jämfört med 2010.
För de kommersiella boendeformerna som
mäts via producentstatistik är det framförallt
stugbyar och kommersiellt förmedlat boende
som minskar, vilket i hög grad sammanhänger
med den samlade minskningen för
vinterturismen under den senaste vintersäsongen
(2010/2011) – delvis beroende på
Totalt 7,9 miljoner gästnätter -
0,4 miljoner dagturister
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
26%
Fritidshus
21%
Släkt/
vänner
18%
Stuga/lägenhet
(hyrd privat)
12%
Stuga/lägenhet
(kommersiellt förmedlat)
kalendereffekt och allmänt ekonomiskt läge.
Fritidshus, boende hos släkt/vänner och privat
uthyrning mäts med stickprovsundersökningar,
med i vissa fall betydande felmarginaler. Här
kan man notera stora svängningar det senaste
året med tydliga minskningar för släkt och
vän-boende och eget fritidshus, medan privat
uthyrning ökar. Nettoeffekten blir dock en
minskning med drygt 200 000 gästnätter. Bland
de kommersiella boendeformerna som baseras
på producentstatistik kan noteras att stugbyarna
minskade med 20%, campingen tappade 4%,
det kommersiellt förmedlade boendet redovisade
-13% medan hotellen landade på oförändrade
siffror jämfört med 2010. Vandrarhemmen
ökade med hela +62%, motsvarande +42 000
9%
Hotell
6%
Camping
3%
Stugbyar
4%
Övrig
övernattning
2%
Vandrarhem
5
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
gästnätter. Den främsta orsaken är att vissa
hotell har klassificerats om till vandrarhem
i statistiken (några har blivit franchisetagare
inom STF, Svenska Turistföreningen).
Under vintersäsongen sjunker andelen av
det icke kommersiella boendet medan i första
hand stuga/rum och hotell ökar sin andel.
Sommartid ökar campingen.
Antalet dagsturister uppgår till 0,4 miljoner,
en tydlig minskning jämfört med 2010, men
även dagsturismen mäts med osäkra metoder,
vilket ger upphov till stora felmarginaler och
därmed svängningar i siffrorna.
Gästnätter
1 000-tal
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
8 775
2000
8 259
2001
8 159
2002
9 809
2003
8 180
2004
Trenden när det gäller gästnätter är under
den senaste 5-årsperioden svagt positiv efter
en nedgång under första hälften av 2000-
talet. En del av förklaringen till att siffrorna
fluktuerar en hel del (exempelvis 2003) är att
siffrorna för dessa boendeformer beräknas
utifrån stickprovsbaserad konsumentundersökning.
Sammantaget, sett över den senaste 10-årsperioden,
innebär det att omsättningsökningen
inte beror på fler gäster/gästnätter, utan på
att befintliga gäster spenderar mer och mer
pengar, delvis beroende på en förhållandevis
högre andel som bor kommersiellt.
Not. Fr.o.m. 2008 mäts campingstatistiken och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter med en ny och
mer tillförlitlig metod. Det innebär att uppgifter från 2008 och framåt inte är fullt jämförbara med tidigare år.
7 937
2005
8 342
2006
7 311
2007
7 849
2008
7 819
2009
8 208
2010
7 942
2011

Kommersiella gästnätter
Det totala antalet kommersiella gästnätter
(hotell, stugby, vandrarhem,
camping och kommersiellt förmedlade
stugor/lägenheter) uppgick 2011 till
2,45 miljoner.
Den svenska marknaden stod för knappt
1,9 miljoner, Norden för ca 400 000, medan
övriga utlandet stod för ca 164 000 gästnätter.
Antal kommersiella gästnätter 2011
Hotell, stugby, vandrarhem, camping samt kommersiellt förmedlat boende
samt procentuell förändring jämfört med 2010.
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 800 000
1 600 000
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
2 452 018
-6%
Totalt
1 887 404
-8%
Sverige
Jämfört med 2010 så är det en minskning
med drygt 150 000 gästnätter motsvarande
-6%. Hela minskningen är kopplad till den
svenska marknaden och till största delen
under vintern.
400 611
+2%
Övriga Norden
164 003
+1%
Övriga utlandet
6
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Foto Copperhill Mountain Lodge

Resa hit
Den stora möjligheten att öka volymen
resande till Jämtland Härjedalen är
genom export, det vill säga att locka
besökare från utlandet. Jämtland
Härjedalen Turism, JHT, har ambitionen
att vara en samlande kraft för att
underlätta för länets destinationer att
öka sin export bl a genom Exportprojektet
som pågår 2010-2013.
Jämtland Härjedalen kan nås via flyg, tåg,
buss och bil. Det finns två flygplatser – Åre/
Östersund Airport och Sveg Airport. I tillägg
till dessa kan resenärer till regionen nyttja
Röros och Trondheim/Vaernes flygplatser
i Norge. Trondheim/Vaernes flygplats är
Norges tredje största flygplats och ligger 130
km från Åre (ca 2 tim transfer). Direktflyg
finns från 51 destinationer varav 17 inrikes
och 34 utrikes destinationer. Röros ligger
endast 70 km från Funäsdalen och det finns
transfermöjligheter från både flygplatsen och
tågstationen till Funäsfjällen.
Mittnabotåget trafikerar sträckan Sundsvall-
Östersund-Trondheim (Norge) dagligen och
det finns ett flertal avgångar från Stockholm,
Göteborg och Malmö via stambanan.
Inlandsbanan går genom Jämtland Härjedalen
I nord-sydlig riktning med turisttrafik sommartid.
Vägarna E14 mellan Sundsvall och
Trondheim, Norge, tillsammans med E45
mellan Italien (Göteborg) och Karesuando
är de största vägarna som leder till Jämtland
Härjedalen.
Chartertrafik till Jämtland Härjedalen
Jämtland Härjedalen har haft charterturism
i viss mån sedan 1990-talet, men det är under
2000-talet som de större satsningarna gjorts.
Åre är den destination som har störst erfarenhet
av charterturism vintertid. 2001 startade
charter från Ryssland och Finland, 2002 från
England, Danmark från 2005 och Holland
från 2010 till Åre. Jämtland Härjedalen som
helhet deltog i satsningar på att få igång
charter från Schweiz och Tyskland sommartid
2001-2006. Östersund har satsat på att få
gäster vintertid från Holland sedan 2005 via
reguljärflyg och samarbetade med Åre kring
Hollandschartern som pågick vintern 2010
och 2011. 2010 startade chartersatsningar till
Lofsdalen från Köpenhamn via Svegs flygplats
och till Funäsdalen från Stockholm via
Röros flygplats i Norge.
Antalet ryska gäster har ökat från ca 250
passagerare till dagens ca 400 (Swedavia).
Totalt (samtliga färdsätt) kom ca 4000 ryssar
till Åre 2011 (Nordanalys 2011). Många av de
ryska gästerna kommer i egen bil, via bilfärja
till Stockholm.
2005-2007 när det fanns som flest möjligheter
att resa från Finland till Åre/Östersund Airport
reste 1700-2000 finnar per år. (Swedavia)
7
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
2005-2007 när det fanns som flest möjligheter
att resa från Danmark till Åre/Östersund
reste 1300-1900 danskar per år. (Swedavia)
Antalet engelska charterresenärer har ökat
stadigt från 2002 och omfattar idag ca 2000
personer/år som reser via Åre/Östersund
Airport (Swedavia). Totalt reste 377 750
passagerare till/från Åre/Östersund Airport
2011. Totalt gjordes 2 794 landningar vid
flygplatsen varav 137 med utländsk avreseort.
(Swedavia)
Inkommande utrikestrafik
förutom prisvatcharter 2011:
Avreseland Antal avgångar
Amsterdam, Holland 4
Köpenhamn, Danmark 9
London, Storbritannien 19
Manchester, Storbritannien 10
Moskva/St Petersburg, Ryssland 3
Vintern 2011 genomfördes chartertrafik
till Funäsfjällen februari-maj med flyg från
Stockholm till Røros, Norge och vidare med
transfertrafik till Funäsfjällen.
Visste du att...
En trendanalys presenterad av RTS (Rese- och Turistnäringen
i Sverige) i mars 2011, visar att det totala antalet
besökare beräknas öka med över 50% fram till år 2020
och antalet internationella besökare med 80% i volym.
Kritiska faktorer utpekas inom hotellkapacitet och flygförbindelser.
Turistnäringen har gemensamt tagit fram
en Nationell strategi och vision för att kunna ta emot
ökade turismströmmar och samverka för en ökad
omsättning: www.strategi2020.se
Reguljärflyg till Åre/Östersund airport 2011
Avreseort Antal avgångar/dag
Arlanda med SAS 6
Bromma med Next Jet 2
Umeå/Luleå med Direktflyg 3
Samt:
Göteborg med City Airline 2 avg/
vecka under vintersäsongen
Reguljärflyg till Sveg airport 2011
Från Arlanda med Avies 2 avg/dag
med mellanlandning i Mora.
Inlandsbanan 2011
Inlandsbanan hade 4 845 avstigande i
Östersund. Av dessa bodde de allra flesta över
minst en natt. I hela Östersunds kommun
steg 4 951 personer av, Bergs kommun 257,
Härjedalens kommun 286 och i Strömsunds
kommun steg 279 personer av under sommaren
2011 för att besöka sevärdheter och delta
i aktiviteter. Totalt hade Inlandsbanan 17 936
avstigningar längs banan.
* För ett exportberoende land som Sverige har turismen
aldrig tidigare haft en så stor betydelse som nu för
Sveriges ekonomi. Under 2000-2010 ökade turismens
exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige)
med drygt 115%. Det samlade exportvärdet för turismen
var drygt 87 miljarder kronor 2010 och överstiger det
samlade exportvärdet för järn, stål och svenska personbilar
(Tillväxtverket, 2010).

Utlandsmarknaden
har stor betydelse
De utländska gästnätterna (565 000)
utgör 23% av det totala antalet kommersiella
gästnätter (2,45 miljoner)
som redovisas i SCB:s statistik. Det är
en ökning jämfört med 2010 då andelen
var 21%.
Den norska marknaden med 319 000 gästnätter,
står för 56% av de kommersiella utländska
gästnätterna. Den norska marknaden ökade
med 12% mellan 2010 och 2011.
Den näst största enskilda marknaden är
Tyskland med drygt 47 000 gästnätter, en ökning
med hela 34% jämfört med 2010. Därefter
följer Finland med knappt 43 000 gästnätter,
en minskning med 11%. Den danska marknaden
har minskat kraftigt, från knappt 60 000
till 39 000 gästnätter, motsvarande -35%. För
både Finland och Danmark är merparterna av
gästnätterna kopplade till vinterdestinationerna.
I gruppen övriga Europa (-16%) utgör
Ryssland, Estland och Lettland en betydande
Visste du att...
Jämtland kallas ibland för Östtröndelag, beroende på
närheten till Norge och de många kontakterna över kölen.
Med Mittnabotåget tar det mindre än fyra timmar att
resa mellan Östersund och Trondheim. Satsningen kring
Nabotåget startade 2002 och blev senare Mittnabotåget
2007 när Nabotåget slogs ihop med Mittlinjen: Sundsvall-
Östersund-Trondheim.
del, vilka tillsammans med Danmark och
Finland är mycket viktiga framförallt under
vintern. Detta gäller även för Storbritannien,
förkortat GBR i diagrammet, (+16%) där merparten
av gästnätterna är kopplade till länets
vinterdestinationer.
44% av det totala antalet utländska gästnätter
är förlagda till vintern, vilket är en tydlig
minskning jämfört med det senaste året, då
andelen var 50%. På den svenska marknaden
är dock andelen i princip oförändrad, 69%
jämfört med 70% 2010. En viktig förklaring
till utlandets lägre andel är att nästan 70%
av de norska gästnätterna är förlagda till
barmarksperioden. Mot bakgrund av att
det är den norska marknaden som har ökat,
påverkar detta den totala fördelning utländska
gästnätter sett över året. Den tyska och
holländska marknaden har en ännu starkare
koppling till barmarksperioden, särskilt den
tyska där 88% av gästnätterna är förlagda till
barmarksperioden.
I Sverige ägdes 35 045 fritidshus av utländska ägare 2011.
Det är en ökning med 2,9% jämfört med 2010 och 15,3%
jämfört med 2007. I Jämtland Härjedalen är andelen
utlandsägda fritidshus 5% (1 412 stycken av totalt 28 359
fritidshus). Av de utländska ägarna i Jämtland Härjedalen
är de flesta norrmän 1 032 fritidshus (73%), därefter följer:
tyskar 181 st, danskar 49 st, holländare 45 st samt övriga i
fallande skala (SCB 2011).
8
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Övernattningar i 1 000-tal samt marknadsandel utländska gäster
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
Förändring av utländska gästnätter 2010-2011
40%
30%
20%
10%
0
0%
-10%
-20%
-30%
-40%
318 896
56%
Norge
12%
Norge
11%
59 393
Övriga
Europa
-16%
Övriga
Europa
8%
47 154
Tyskland
35%
Danmark
Totalt 565 utländska gästnätter
8%
42 861
Finland
11%
Finland
7%
38 854
Danmark
34%
Tyskland
5%
26169
GBR
16%
GBR
Utlandet totalt +9%
4%
19 891
Holland
-8%
Holland
1%
7 066
Utom
Europa
-3%
Utom
Europa
1%
4 330
Schweiz
6%
Schweiz

STF gör
fjällvärlden tillgänglig
Svenska Turistföreningen (STF) har en
lång tradition i Jämtland Härjedalen
och har haft stor betydelse för utvecklingen
av länets fjällturism. Första
boendet i området var Sylhyddan som
stod klar 1890. STF driver sin verksamhet
både genom eget ägda och drivna
anläggningar och genom franchiseavtal
med boendeanläggningar.
I fjällområdet från Funäsdalen i söder till
Storlien i norr, Helags i väster och norska
gränsen i öster finns över 50 mil skid- och
vandringsleder i till stora delar väglöst land.
I området finns idag 4 Fjällstationer och 7
Fjällstugor som ägs och drivs av STF. STF har
även franchiseavtal med Edsåsdalen Turism
och från och med 2011 Ramundberget (ca 50
000 gästnätter 2010). Under 2012 tillkommer
Kolåsens fjällhotell, Fjällgården i Åkersjön
samt Storliens Fjällgård som ytterligare
franchiseägare. Dessutom finns tre fjällnära
vandrarhem i utkanten av fjällområdet som
fungerar som inkörsportar, de ligger i Storvallen,
Åre och Ljungdalen. Anläggningarna
i fjällen är öppna under vintern från slutet
av februari till månadsskiftet april/maj och
under sommaren från midsommar till slutet
av september.
Jämtlandstriangeln
Jämtlandstriangeln är en klassisk fjälltur som
går mellan 3 fjällstationer:
Storulvån-Sylarna- Blåhammaren (Blåhammaren
är STFs högst belägna Fjällstation,
1 086 m ö h). Storulvån Fjällstation nås med
bil och utgör en av de större inkörsportarna
till den jämtländska fjällvärlden. Sylarna
är det mest högalpina området i den södra
fjällkedjan och erbjuder bl a spännande toppturer.
Som turistmål är Sylmassivet årsbarn
med STF. Den första med säkerhet kända
bestigningen av Storsylen lyckades 1886.
Helags
Vid Helags Fjällstation finns Sveriges sydligaste
glaciär och högsta toppen söder om
polcirkeln, 1 795 m ö h.
STF-gästnätter
Totalt genererar STFs anläggningar i fjällområdet
48 500 gästnätter, vilket är en minskning
från föregående år med 3% (50 100 gästnätter
2010).
Utanför området Jämtlandsfjällen, driver
STF också vandrarhem i Jämtland Härjedalen:
Östersund, Björkvattnet, Hammarstrand,
Persåsen, Åsarna, Messlingen, Sveg, Tänndalen,
Tännäs samt Vemdalen. Dessa drivs
samtliga på franchisebasis. Franchiseanläggningarna
i Jämtland och Härjedalen hade 84
568 gästnätter 2011. Den stora ökningen jämfört
med 2010 (42 150 gästnätter) kan till stor
del förklaras av att Ramundberget tillkommit
som franchisetagare.
9
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Foto Svenska Turistföreningen

Turismen skapar
många arbetstillfällen
Totalt genereras motsvarande 5 000 direkta
helårsarbeten av turismen i länet.
Login skapar i särklass mest sysselsättning
i förhållande till omsättning.
1 200 miljoner i omsättning skapar 2,3
helårsarbeten per omsatt miljon, vilket
kan jämföras med 0,4 inom livsmedel
och 0,3 inom transport. För shopping
är sysselsättningstalet knappt 0,5 för
att i restaurangbranschen och aktiviteter
stiga till 1,2 respektive 1,3.
Utöver detta skapas också ett stort antal
arbetstillfällen indirekt, exempelvis bageriet
som förser butiker och restauranger med
bröd, revisionsbyrån som hjälper turismföretagen
med redovisning och bokslut. Detta ger
knappt 7 700 helårsarbeten baserat på länets
inkomster från turismen.
Med hänsyn till säsongsvariationer och
deltidsarbete är det betydligt fler som arbetar
med turismen. Under högsäsong torde direkt
sysselsättning i turismbranschen stå för minst
10% av länets samlade sysselsättning.
* Att beräkna sysselsättningseffekter är förknippat med metodologiska
problem Här har vi använt den s.k. Turistekonomiska
modellen (TEM), en allmänt vedertagen modell
som används av ett stort antal kommuner och län. Andra
Kurvan över sysselsättningsutveckling följer
i stort de som gäller för omsättningsökningen.
Framförallt under den senaste 5-årsperioden
är utveckling stark. Jämfört med 2007
så är ökningen 54%. Under samma period är
ökningen för riket som helhet 5%.
Detta understryker att turismbranschen är
personalintensiv och inte går att rationalisera
och/eller ”outsourca” på samma sätt som
många andra branscher.
metoder, där man utgår från SCB:s sysselsättningsstatistik
visar på ungefär samma resultat.
10
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Antal
årssysselsatta
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Antal
årssysselsatta
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Årssysselsatta fördelat per bransch.
Totalt 5 015 årssysselsättningar.
2 956
100
2002
2 787
Logi
3 440
116
2003
3 162
107
2004
885
Aktivitet
Index (Basår 2020=100)
3 497
118
2005
817
Restaurang
3 693
125
2006
3 252
110
2007
210
Livsmedel
3 836
130
2008
4 048
137
2009
204
Shopping
4 675
158
2010
5 015
170
2011
112
Transport

Många arbetstillfällen
innebär stora skatteintäkter
Direkta skatter kommer från sysselsättningen
i de företag som direkt påverkas
av besökarnas utlägg. Indirekta
skatter avser de företag som fungerar
som underleverantörer till de företag
som berörs direkt. Nya beräkningsmodeller
medför att jämförelser med
tidigare års siffror inte kan göras.
• Sysselsättningen som genereras av turismen ger
löneskatter till länet på totalt 677 miljoner kr
per år.
• Knappt 70% tillfaller kommunerna medan
landstinget får drygt 30%.
• Skatteintäkterna följer i stort omsättning och
sysselsättning, men kan p g a ändrade beräkningsgrunder
inte rakt av jämföras med tidigare
årsserier. Jämfört med 2010 kan man dock
konstatera en ökning med 12%.
Visste du att...
• Inom besöksnäringen ökar sysselsättningen i
starkare takt än i många andra basnäringar. Sedan
år 2000 och fram till 2010 har turismsektorn i Sverige
bidragit med nästan 31 300 nya heltidsjobb, vilket
motsvarar 24% ökning. Under motsvarande period
ökade den totala sysselsättningen i Sverige med
endast ca 5%. (Tillväxtverket/SCB, 2010)
Foto Tina Stafrén
11
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Skatteintäkternas
fördelning i MSEK
800
700
600
500
400
300
200
100
0
211
250
461
Kommunerna
99
Direkta
Indirekta
Totala
117
216
310
367
Landstinget Totalt
677
Foto SFredrik Broman/humanspectra.com

Hur hittar nya
besökare till länet?
Det finns 4 dominerande informationskällor
när det gäller att aktivt söka
information bland förstagångsbesökarna.
• Internet
• Rekommendationer
• Broschyrer
• Turistbyrå
Just informationssökning är förmodligen
den parameter som uppvisar störst förändring
över tid. Internets framväxt under den senaste
10-15-årsperioden har i stora avseenden
förändrat informations- och bokningsbeteendet.
Betydelsen av Internet forsätter att kontinuerligt
öka och spänner idag över i stort
sett hela marknaden, även om det fortfarande
finns skillnader mellan åldersgenerationer.
Störst är betydelsen vintertid, då även bokning
numera i hög grad sker via Internet.
• Som exempel kan nämnas att av Skistars bokning
i Åre sker idag 65-75% direkt på nätet. År 2000
var motsvarande andel ca 10%.
• Genomförda och pågående undersökningar på länets
vinterdestinationer (Bydalsfjällen, Funäsfjällen,
Lofsdalen, Vemdalen och Åre) understryker
betydelsen av kombinationen rekommendationer
och Internet. På frågan om hur man först fick
kännedom om/idén att besöka destinationen
visar undersökningen från vintern 10/11 att
rekommendationer från tidigare besökare är
viktigast på samtliga 5 destinationer, med en
svarsandel mellan 36% och 53%.
• På frågan om hur man sedan aktivt sökte mer
information om destinationen, visar det sig att
Internet är den absolut viktigaste informationskällan.
Detta gäller för samtliga undersökta
destinationer. Andelen som anger Internet ligger
mellan 73% och 88%.
• Under sommaren har såväl turistbyråer som broschyrer
en större betydelse, även om en gradvis
förskjutning sker mot Internet.
• I Östersund (sommaren 2010) sökte drygt 46% av
förstagångsbesökarna information via Internet,
medan knappt 25% angav broschyr/reseguide.
Jämfört med den senaste undersökningen
från 2007 har Internet ökat i betydelse, medan
broschyr/reseguide ligger kvar på en oförändrad
nivå.
• Samma mönster gäller för länet som helhet,
baserat på den gästundersökning som genomfördes
sommaren 2011 på 4 destinationer i länet,
men med ytterligare något större betydelse för
Internet och något mindre betydelse för broschyr/
resguide.
12
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Ett gott värdskap
ger fler gäster
Ovanstående rubrik är ingen nyhet,
men med den ständigt ökande konkurrensen
är det kanske än mer angeläget
i dag att erbjuda våra gäster en
högkvalitativ upplevelse. Under de
senaste åren har det runt om i länet
genomförts utbildningar i värdskap för
att ytterligare öka konkurrenskraften
när det gäller personalens bemötande,
service och kunskap.
Detta avspeglar sig inte minst i resultat från
den genomförda undersökningen bland
länets större vinterdestinationer där gästerna
överlag ger goda betyg samt uppvisar en hög
återvändarfrekvens och vilja att rekommendera
vänner och bekanta. Man kan konstatera
att resultatet ligger mer samlat vid en jämförelse
mellan destinationerna jämfört med hur
det såg ut för 5-10 år sedan.
På en 6-gradig betygsskala ger gästerna
medelbetyg på mellan 5,0 och 5,3 och 59-80%
svarar att de säkert eller troligen återkommer
nästa vinter. 53-71% svarar att de säkert kommer
att ge rekommendationer till vänner och
bekanta. Det är dessa samband som är mycket
viktiga för att skapa en långsiktigt hållbar
och positiv utveckling när det gäller att locka
gäster att besöka länet. Personalens bemötande
får överlag höga betyg, medan det finns
lite mer att önska när det gäller initiativkraft/
proaktivitet.
Foto Johan Ranbrandt

För att understryka betydelsen av att
tillfredsställa gästerna fullt ut, visar resultat
från undersökningar från länets vinterdestinationer
att sannolikheten är ungefär dubbelt
så hög att den mycket nöjda gästen (betyg 6)
jämfört med en gäst som ”bara” är nöjd (betyg
5) återvänder. Samma mönster gäller också för
att ge rekommendationer.
Från sommarundersökningen i Östersund
2010 framgår att besökarna ger helhetsbetyget
5,1. Drygt 80% svarar att de säkert eller
troligen kommer att återvända inom 3 år och 3
av 4 kommer säkert att ge rekommendationer
till vänner och bekanta. Samtliga resultat
innebär en viss förbättring jämfört med den
senaste undersökningen från 2007.
Från sommarundersökningen 2011 på 4
fjälldestinationer ligger helhetsbetyget inom
spannet 5,2-5,4, medan återvändarbenägenheten
(3 års sikt) ligger inom intervallet 71-80%.
51-65% svarar att de säkert kommer att ge
rekommendationer till vänner och bekanta.
Värdskap I Jämtland Härjedalen
För oss i Jämtland Härjedalen betyder värdskap:
Konsten att få människor att känna sig
välkomna, och det är vi duktiga på. Ovanstående
exempel från några undersökningar
visar att våra besökare uppskattar de insatser
som gjorts. Men vi kan bli ännu bättre. En
nöjd medarbetare, besökare, kund eller gäst
kommer tillbaka till oss i våra företag och
våra butiker, evenemang, attraktioner och boendeanläggningar.
De rekommenderar även
sina vänner och bekanta och en återvändare
kostar betydligt mindre att locka hit än att
kontinuerligt försöka får nya människor att
upptäcka länet.
Inom besöksnäringen i Jämtland Härjedalen
har en strategi tagits fram där Värdskap och
Hållbarhet (ekonomiskt, socialt och fysiskt)
utgör värdegrunder, d v s dess innebörd ska
genomsyra samtliga aktiviteter som görs för
att utveckla turismen i Jämtland Härjedalen.
Se vidare jamtland.se/strategi
Foto Zorbcenter
13
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Gästundersökning 2011
Både vintern och sommaren 2011
genomfördes gästundersökningar
kopplat till JHT:s Exportprojekt. Vinterundersökningen
genomfördes på
5 olika destinationer; Bydalsfjällen,
Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och
Åre. De 4 sistnämnda ingick i sommarundersökningen,
vilket tillsammans
med en separat undersökning som
genomfördes i Östersund sommaren
2010, ger en tämligen god samlad bild
av länets sommarturism. Vinterundersökningen
omfattar totalt nästan 4 000
svar medan sommarundersökningen
handlar om knappt 1500 svar (+ 1 500
svar för Östersund).
Sommarturismen i länet skiljer sig en hel del
åt jämfört med vinterturismen. Vintertid
utgörs en absolut merpart av destinationsspecifikt
resande, men även fjälldestinationerna
har under sommaren en tämligen hög andel
destinationsspecifika besök. Från Östersunds
undersökningen framgår att 60% har haft
Östersund som resans huvudmål, även om
det i den gruppen är en relativt stor andel
som också besöker andra platser/områden
under resan.
Sommar
Reseanledningarna under sommaren skiljer
sig en hel del åt mellan de olika destinationerna,
men man kan konstatera att olika
Foto Tina Stafrén
typer av aktiviteter är ett bärande tema, där
vandring har en dominerande ställning på
samtliga fjälldestinationer. Fisket är också
ett viktigt inslag, framförallt i Vemdalen och
Lofsdalen. I Åre och Funäsdalen är inslagen
av mer ”äventyrliga” aktiviteter tydliga, särskilt
i Åre genom bl a cykling, forsaktiviteter,
klättring och Zipline. Men även olika typer av

esöksmål, allt från Sonfjällets nationalpark,
till Fjällmuseet i Funäsdalen och Tännforsen.
I Östersund är det bl a Jamtli och Frösö Zoo
som är starka dragare bland besöksmålen.
Betydelsen av bad märks främst i Åre och
Östersund, där också andelen barnfamiljer är
väsentligt högre jämfört med övriga destinationer.
Shopping är framförallt viktigt för de
norska gästerna och märks främst i Åre och
0%
Östersund, men också i Funäsdalen. Olika
typer av evenemang är också starka reseanledningar,
allra tydligast i Östersund med
Storsjöcupen och Storsjöyran, men det finns
gott om exempel på andra evenemang som
lockar betydande besöksvolymer, t ex Marknaden
i Funäsdalen, St Olavsloppet, Fäviken
Game Fair, Countryfestivalen i Vemdalen
och Körveckan i Lofsdalen.
Huvudsakligt ressyfte sommarundersökningen 2011 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen, Åre)
Göra/delta i
aktiviteter
Besöka/titta på
sevärdheter
Besöka
släkt/vänner
Delta i
evenemang/tävling
Shopping
Vistelse i eget
fritidshus
Genomfart
Se på
tävling/evenemang
Annat
1%
3%
2%
8%
8%
4%
6%
3%
4%
2% 3%
6%
6%
6%
10%
8%
8%
10% 10%
10%
20%
19%
26%
30%
31%
40%
42%
Övriga utlandet
Norge
Sverige
50%
54%
60%
67%
67%
70%
14
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Totalt ca 30% har aldrig besökt den aktuella
destinationen tidigare på sommaren.
I Östersund är andelen förstagångsbesökare
lägre, ca 20%, medan motsatsen gäller för
Lofsdalen och Vemdalen, där andelen förstagångsbesökare
ligger runt 40%. Drygt 9 av 10
reser med bil, medan tåget spelar en viss roll
för Åre och Östersund och buss för Lofsdalen.
Ca 80% av besökarna (Östersund undantaget)
gjorde någon form av förbokning, där
en absolut merpart handlar om boende. Man
ska dock vara medveten om att urvalsramen
för undersökningen har bestått av kundregister
från kommersiella boendeanläggningar,
Östersund undantaget.
Totalt
Lofsdalen
Åre
Gästerna är totalt sett tämligen nöjda, särskilt
utmärkande är faktorer kopplat till värdskap.
En viktig utmaning ligger i attraktionskraften
för barn och ungdomar där betygen
är låga, Östersund och Åre undantaget. Detta
förklarar också att andelen barnfamiljer totalt
sett är tydligt lägre på sommaren jämfört med
vintern. Totalt handlar det under sommaren
om ca 40%, men det är främst beroende på
Åre och Östersund, med andelar som överstiger
50%.
Andel barnfamiljer sommarundersökningen 2011 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre)
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0
46%
19%
Funäsfjällen
29%
33%
Vemdalen
61%
42%
Sverige
73%
Norge
29%
Övriga
utlandet

Ett annat viktigt område handlar om öppethållande/servicenivå,
där det finns brister
under framförallt senare delen av sommaren.
För de flesta områden ligger dock betygen
på en bra nivå och totalbetyget för besöket
hamnar på medelvärdet 5,3 på en 6-gradig
skala. Det innebär bl a att drygt 40% ger det
1,0
1,5
I genomsnitt spenderar varje besökare 597 kr
per person och dygn på destinationen. Detta
avser de fyra fjälldestinationerna, där urvalsramen
består av kommersiellt boende gäster.
I Östersund, där samtliga typer av besökare
ingår ligger nivån på drygt 400 kr per person
och dygn.
högsta betyget, mycket bra. Två tredjedelar av
besökarna svarar att de säkert eller troligen
kommer att återvända på sommaren inom
3 år och 56% svarar att de säkert kommer
att rekommendera resmålet till vänner och
bekanta.
Kvalitetsutvärdering sommarundersökning 2011 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre)
Medelbetyg på en 6-gradig skala
Intryck/upplevelser av aktiviteter
Intryck/upplevelser av besöksmål
Helhetsintryck av personalens bemötande
Intryck/upplevelse av evenemang
Bemötande från lokalbefolkningen
Helhetsintryck av personalens serviceförmåga
Boendestandard
Tillgång/kvalitet på information på plats i området
Attraktionskraft för barn/ungdomar 8-15 år
Helhetsintryck av personalens initiativkraft/aktivitet
Livsmedelaffärer
Skyltning, vägvisning etc. i området
Mat/restaurangupplevelser
Övrig shopping/uthyrning
Attraktionskraft för barn 0-7 år
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
5,3
5,3
5,2
5,2
5,2
5,2
5,1
5,1
5,0
5,0
4,9
4,9
4,8
4,7
4,7
5,5
6,0
Vinter
Under vintern ökar barnfamiljernas betydelse
och ligger totalt runt ca 50%, med en särskild
tydlig dominans i Lofsdalen och i Bydalsfjällen.
Den verkliga andelen i Vemdalsfjällen är
något högre än vad nedanstående bild visar,
p g a en något skev urvalsram.
15
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Andel barnfamiljer vinterundersökningen 2011
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0
79%
Lofsdalen
70%
Bydalsfjällen
55%
Vemdalen
Funäsfjällen
Skidåkning och då framförallt utförsåkning
är inte oväntat den dominerande besöksanledningen
och man kan konstatera att det
i ungefär 9 av 10 ressällskap är en eller flera
personer som åker liftburen skidåkning,
inklusive snowboard. Samtidigt kan man
notera att längdåkningen under de senaste
5-6 åren påtagligt har ökat i betydelse och nu
ligger på en andel på totalt 35%. Åre undantaget
så ligger andelen på övriga destinationer
runt 50%.
Andelen förstagångsbesökare är drygt 20%,
medan drygt hälften kan betecknas som tro-
47%
47%
Åre
get återkommande besökare. Även vintertid
är bilen det dominerande färdsättet, det är
egentligen bara Åre som kan räkna in högre
andelar via kollektiva färdsätt, i första hand
tåg, följt av flyg.
Vintergästerna ger generellt sett lite lägre
betyg jämfört med sommargästerna, men man
ska vara medveten om att det till stora delar
handlar om andra gästkategorier på vintern
jämfört med sommaren, där vintergästerna
generellt sett kan karaktäriseras som mer
krävande med höga förväntningar.

Man kan konstatera att ”kärnupplevelserna”
får goda betyg där skidåkningen, värdskapet,
boendet och barnvänligheten hamnar högt
upp på listan. Totalbetyget för besöket hamnar
på medelvärdet 5,1 på en 6-gradig skala.
Det innebär bl a att drygt 30% ger det högsta
betyget, mycket bra. Knappt två tredjedelar
av besökarna svarar att de säkert eller troligen
kommer att återvända nästa vinter och 57%
svarar att de säkert kommer att rekommendera
resmålet till vänner och bekanta.
Kvalitetsutvärdering vinterundersökningen 2011
Medelbetyg på en 6-gradig skala
Helhetsintryck av personalens bemötande
Helhetsintryck av personalens serviceförmåga
Upplevelsen av skidsystemet som helhet
Boendestandard
Områdets totala barnvänlighet
Tillgång/kvalitet på information på plats i området
Helhetsintryck av personalens initiativkraft/aktivitet
Kvällsrestauranger
Preparering skidspår (längdåkning)
Pistning/underlag i backar/skidsystem
Skyltning, vägvisning etc. i området
Märkning/skyltning, vägvisning i backar/skidsystem
Övrig shopping/uthyrning
Livsmedelaffärer
Lunch/backrestauranger
Utbud/kvalitet på aktiviteter för barn
Aktivitetsutbud i området utöver skidåkning
1,0
1,5
I genomsnitt spenderar varje besökare
852 kr per person och dygn på destinationen,
d v s drygt 250 kr mer jämfört med sommaren.
Skillnaderna mellan de olika destinationerna
är större på vintern jämfört med sommaren.
Åres gäster hamnar i topp på 1 079 kr per person
och dygn, där den generella utläggsnivån
är högre i och med större utlägg för restaurang/nöjesliv
och shopping.
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,1
5,0
4,9
4,9
4,8
4,8
4,8
4,8
4,7
4,7
4,7
4,7
4,6
4,5
4,4
4,4
4,3
5,0
5,5
6,0
16
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Foto Marin Söderqvist, Funäsfjällen

Bilden av Jämtland Härjedalen
Under november 2009 intervjuades
1 500 slumpmässigt utvalda svenskar
(18-74 år) om vilken bild/uppfattning
de har om Jämtland Härjedalen.
47% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen
på en fritidsresa under sommarhalvåret.
18% anger att det senaste besöket skedde
under den senaste 5-årsperioden.
45% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen
på en fritidsresa under vinterhalvåret.
17% anger att det senaste besöket skedde
under den senaste 5-årsperioden.
Spontana associationer - orter/platser i norra Sverige
Kiruna
Umeå
Luleå
Östersund
Åre
Piteå
Sundsvall
Haparanda
Sälen
Jokkmokk
Dalarna
Boden
Skellefteå
Lappland
Jukkasjärvi
Abisko
Riksgränsen
Gällivare
Stockholm
Ishotellet
0%
5%
10%
15%
Jämtland Härjedalen är totalt sett tämligen
välkänt bland den svenska allmänheten och
hamnar högt på listan över geografiska associationer
(platser/orter) som man förknippar
med norra Sverige. Sammantaget så är
det lika många som nämner platser/orter i
Jämtland Härjedalen som i Västerbottens län.
Det är endast Norrbottens län som får fler
svar, delvis beroende på att det området också
ligger längst norrut. Östersund och Åre är de
orter som hamnar högst på listan över orter
som associeras med Jämtland Härjedalen.
20%
25%
30%
35%
17
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Jämtland Härjedalen
- ett starkt potentiellt resemål
När det handlar om potentiella resmål
i norra Sverige så har Jämtland Härjedalen
en ännu starkare position, både
sommar och vinter, men allra tydligast
på vintern, då Jämtland Härjedalen
toppar listan. Sommartid hamnar Jämtland
Härjedalen på en 2:a plats.
Sommartid toppar Östersund bland enskilda
orter i Jämtland Härjedalen tätt följt av Åre.
Endast Kiruna hamnar högre upp på listan.
Efterfrågade resmål vid en resa
till norra Sverige
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
22%
50%
Jämtland
Härjedalen
50%
25%
Norrbotten
8%
Dalarna
24%
12%
8%
Västerbotten
Vintertid är det omvänt förhållande där Åre
utmärker sig mycket starkt med en tydlig 1:a
plats med en svarsandel på nästan 35%, följt
av Sälen på 15%. Östersund hamnar på sjätte
plats runt 5%. Även Vemdalen och Funäsdalen
finns med på topp 10-listan strax efter
Östersund.
Sommar
Vinter
8%
1%
Västernorrland
2%
1%
Gävleborg
12%
5%
Övriga
8%
12%
Kan inte tänka
mig att resa
5%
4%
Vet ej

Mer vinter än sommar
- Turism, vintersport, friluftsliv och naturen är starka kännetecken
Jämtland Härjedalen har sammantaget
en stark position bland den svenska
allmänheten, men utmärker sig allra
tydligast som ett område som sammankopplas
med vinter. Det gäller
såväl allmänt som när det handlar om
resande.
Bidragande är naturligtvis de många och
starka vinterdestinationerna med Åre i spetsen
och de starka traditionerna till skidsport
i allmänhet och de många lyckade tävlingsarrangemangen
i alpint, längdåkning och
skidskytte.
Utöver vinter och vinterupplevelser märks
att Jämtland Härjedalen i hög grad förknippas
med natur/naturupplevleser, uttryckt både
som konkreta naturtyper, men också i termer
av vacker natur, ren oförstörd miljö etc.
Synen på befolkningen är också positiv, beskriven
både som öppen och gästvänlig, vilket
också märks i olika gästundersökningar, men
också i termer av en sund och aktiv livsstil.
Områden som ytterligare behöver stärkas är
i hög grad kopplade till företagande, arbetsmarknad,
forskning och utbildning.
18
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Spontana fria associationer till Jämtland Härjedalen – kategoriserade svar
Natur/naturtyp övrigt
Skidor/skidåkning/vintersport
Ort/plats övrig/geografisk koppling
Åre
Djur
Fjäll
Östersund
Snö/vinter
Friluftsaktiviteter
Positiva begreppadjektiv
Relationer
Kallt/kyla/väderrelaterat
Bär/blommor växtlighet
Negativa begrepp/adjektiv
Övrigt
Vet ej
0%
5%
10%
15%
Top of mind
Totalt
20%
Foto Johan Ranbrandt
25%

Utmärkande för Jämtland Härjedalen
I undersökningen har de svarande fått
ta ställning till ett antal påståenden
och ange i vilken grad de instämmer
till dem. Ett högre värde på skalan 1-6
innebär högre instämmelsegrad.
Foto Tina Stafrén
19
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
I J/H finns en vacker natur
Jag förknippar J/H med olika typer av vinterevenemang
I J/H finns en ren/oförstörd miljö
I J/H finns mycket som är attraktivt att se, uppleva eller göra
under vinterhalvåret
Befolkningen i J/H är överlag öppen och gästvänlig
När folk i min omgivning pratar om J/H
är det ofta i positiva termer
Jag förknippar J/H med en sund och aktiv livsstil
I J/H finns mycket som är attraktivt att se,
uppleva eller göra under sommarhalvåret
Jag förknippar J/H med småskalighet
I J/H finns många ledande tillverkare
av fritids-friluftsutrustning (outdoor)
I J/H finns en spännande/attraktiv matproduktion
Jag förknippar J/H med drivkraft och framtidstro
Kommunikationsmöjligheterna till J/H är goda
I J/H finns ett positivt företagsklimat
Det finns en stark koppling mellan
J/H och Tröndelag i Norge
Jag förknippar J/H med olika typer av sommarevenemang
Jag förknippar J/H med innovation och nytänkande
I J/H finns en attraktiv utbildnings och forskningsmiljö
Min kännedom/kunskap om J/H är god
I J/H finns en attraktiv arbetsmarknad
J/H är en region/ett område som
jag skulle kunna bosätta mig i
1,0
1,5
2,3
2,0
2,8
2,7
2,5
3,2
3,2
3,1
3,0
3,5
3,4
3,4
3,4
3,7
3,6
3,5
3,9
4,1
4,3
4,3
4,3
4,0
4,7
4,6
4,5
4,5
5,3
5,0
5,5
6,0

Skidåkning på vintern och
vandring på sommaren
På frågan om vad man skulle vilja göra/
se/uppleva under en ev. resa till Jämtland
Härjedalen så är skidåkning och
då allra främst utförsåkning det som
lockar mest.
Göra/se/uppleva vintertid
Utförsåkning
Längdåkning
Åka runt och titta på/
uppleva
Åka skoter
Fiska
Snowboard
Nöjesliv/underhållning
Besöka anläggning
(museum, djurpark, bad)
Hälsa på släkt/vänner
Matupplevelser
Besöka evenemang
(auktioner, konserter, marknader
Annat
0%
5%
Söka lugn & ro/
avkoppling för kropp och själ
4%
Äventyrssport (ex. klättring,
skärmflyg hundspann)
4%
Turåkning 4%
3%
7%
2%
2%
1%
9%
11%
10%
20%
Men även längdåkning uppvisar en stark
(ökande?) efterfrågan. Man kan också se en
tydlig tendens till en framväxt av alternativa
aktiviteter till skidåkning, främst skoter, men
också mer äventyrsrelaterade.
30%
30%
40%
50%
60%
70%
20
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Sommartid dominerar vandring/fjällvandring
bland efterfrågade aktiviteter, följt av
rundtursresa där man ser och upplever olika
typer av saker. Även fiske har en stark position
som dragare under sommarhalvåret.
Göra/se/uppleva sommartid
Fjällvandra
Åka runt och titta på/uppleva
Fiska
Besöka anläggning
(museum, djurpark, bad)
Paddla kanot
Äventyrssporter (ex. forsränning,
klättring, skärmflyg)
Plocka bär, svamp
Matupplevelser 2%
Jaga 2%
1%
Kursverksamhet
1%
(ex fjäll, botanik)
4%
63%
Besöka evenemang
(auktioner, konserter, marknader
Söka lugn & ro/
avkoppling för kropp och själ
Hälsa på släkt/vänner
Mountainbike/cykla
Annat
0%
5%
4%
4%
4%
3%
4%
Rida
3%
6%
6%
7%
10%
20%
20%
Även under sommarhalvåret kan man se en
tendens till ökat intresse för olika typer av
äventyrsinriktade aktiviteter inkl. cykling/
mountainbike.
31%
30%
40%
50%
56%
60%

Drygt 2,2 miljoner skiddagar
på länets skidanläggningar
Skidåkning är den aktivitet som lockar
besökare allra mest till Jämtland Härjedalen
vintertid. Även längdåkning
lockar, liksom andra äventyrsrelaterade
aktiviteter som skoteråkning.
Antal åkdagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen vintern
2010/2011. Källa: SLAO
1 000
800
600
400
200
0
998
Åre
520
Vemdalen
Klövsjö
184
Tänndalen
141
Lofsdalen
130
Bydalsfjällen
110
Ramundsberget
• Det totala antalet skiddagar (1 person som åkt
skidor under 1 dag) på länets skidanläggningar
uppgick vintersäsongen 2010/2011 till drygt 2,2
miljoner, vilket är en minskning om drygt 140 000
skiddagar, jämfört med föregående säsong.
• Åre svarar för 45% (998 000 åkdagar) av dessa,
följt av Vemdalen-Klövsjö med 520 000 skiddagar.
På tredje plats hamnar Funäsfjällen med drygt
350 000 skiddagar.
Åre är Jämtland Härjedalens största alpina
skidort, medan Funäsfjällen dominerar inom
längdåkning. Samtliga skiddestinationer
erbjuder även andra vinteraktiviteter.
58
Funäsdalsberget
29
Storlien
22
Östersund
19
Trillevallen
• Den totala liftkortsförsäljningen uppgick till
drygt 390 miljoner kr, en minskning med 4%
jämfört med säsongen 2009/2010.
• Under 2000-talet har antalet skiddagar utvecklats
i en positiv riktning, från knappt 1,7 miljoner
säsongen 00/01 till drygt 2,2 miljoner säsongen
10/11, vilket motsvarar +32%, även om de senaste
2 säsongerna har utvecklats något negativt.
21
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Antal skiddagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland
Härjedalen - utveckling perioden 00/01 - 10/11 Källa: SLAO
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
1 678
00/01
1 719
01/02
Visste du att...
1 999
02/03
1 945
03/04
1 988
04/05
• Den första liften i Norden uppfördes 1938-39 på baksidan
av Holmenkollen i Norge. Sveriges första riktiga skidlift
fanns vid Lundsgården i Åre och invigdes 1940. Nästa lift
byggdes i Storlien och var en linbana med liftkortspriset
40 öre/dag!
• 1952 invigdes korglinbanor med s k hinkar i Åre och
Riksgränsen och samma år uppfördes liften i Gustafsbergsbacken
på Frösön, Östersund.
• Inför säsongen 2011/2012 fanns sammanlagda planer
på att investera 892 miljoner kronor i svenska skidorter.
En stor del av investeringarna ligger i att förlänga
skidsäsongen. I Jämtland Härjedalen planerade de
största skidanläggningarna; Åre, Vemdalen, Tänndalen,
Lofsdalen, Trillevallen och Bydalsfjällen tillsammans att
satsa 333 miljoner = 37% av den totala summan. (SLAO)
• De största skidanläggningarna i Sverige ligger i Dalarna
2 062
05/06
2 062
06/07
2 263
07/08
* Baserat på Jämtland Härjedalens
SLAO-anslutna anläggningar (topp
50-listan för Sverige).
2 423
08/09
2 354
09/10
och Jämtland Härjedalen. Tillsammans står dessa områden
för 80% av av samtliga skidanläggningar i Sveriges
omsättning. (SLAO)
• Skidsystemet Nordic Ski Center för längd- och turåkning
i Funäsfjällen är ett av världens längsta. 300 km pistade
och välskyltade spår, och 450 km rösade turleder. Spårkort
är obligatoriskt kl 09.00-17.00.
• I Östersunds kommun finns 125 km preparerade längdskidspår.
Varje år sparas ett stort antal kubikmeter snö
för tidig spårläggning inför Östersunds snögaranti från 1
november. Konstsnöspåret kostar årligen ca 1,2 miljoner
kronor att upprätthålla och intäkterna från kortförsäljningen
uppgår till ca 200 000 kr.
(Östersunds kommun)
2 211
10/11

Evenemang och sevärdheter
Sommartid dominerar vandring/fjällvandring
bland efterfrågade aktiviteter
i Jämtland Härjedalen, följt av
rundtursresa där man ser och upplever
olika typer av saker, exempelvis besöker
evenemang och sevärdheter.
Även fiske har en stark position som dragare
under sommarhalvåret liksom olika typer
av äventyrsinriktade aktiviteter inklusive
cykling/mountainbike. På de följande sidorna
finns information kring de största besöksanledningarna
sommartid i Jämtland Härjedalen.
Jämtland Härjedalens största evenemang
Evenemangen är viktiga för Jämtland Härjedalen.
Det är ett sätt att öka kännedomen om
Jämtland Härjedalen samt förstås ett sätt att
generera extra gästnätter och intäkter. Andra
effekter är ökad sammanhållning och ökad
trivsel för både gäster och boende.
Yranveckan lockade 2011 ca 200 000 personer
med kulmen under festivaldagarna torsdag
– lördag med ca 49 300 inlösta personer. Den
veckolånga fotbollsturneringen för ungdomar
med ett stort antal norska deltagare, Storsjöcupen,
hade ca 85 700 deltagare/besök vid
matcherna. Gregoriemarknaden, med rötter i
förkristen historia, lockade ca 50 000 besökare
under tre dagar i mars.
Jämtland Härjedalens största sevärdheter
Bland sevärdheterna lockade Storsjöbadet i
Östersund flest besökare, 252 877 besökare
2011, med flera bassänger inom- och utomhus
samt vattenrutschbanor. Äventyrsbadet på
Holiday Club i Åre är även det ett äventyrsbad
med ca 200 000 besök under året.
Jamtli är besöksdelen av Länsmuseet Jämtland
Härjedalen med 193 589 besökare. 2011
lockade den nybyggda kyrkan med modell
från Håsjö, utställningarna ”Allt om paradiset”
och om den norska konstnären Kjartan.
På Jamtli finns dessutom de året-runt-öppna
basutställningarna, Historieland med aktörer
sommartid och arkivet Minnesbanken för
dem som vill lämna in eller låna minnen från
förr och nu.
22
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Jämtland Härjedalens största evenemang
Evenemang Antal besök 2011
Storsjöyran, Östersund 200 000
varav 49 300 inlösta under festivalkvällarna.
Storsjöcupen, Östersund 85 700
Gregoriemarknaden, Östersund 50 000
Fäviken Game Fair, Åre 28 600
Jamtli julmarknad, Östersund 22 000
Åre höstmarknad 21 000
WC Skidskytte, Östersund 18 000
Expo Norr, Frösön 20 004
Jämtlands stora pris (trav), Östersund 15 597
Alpina WC i Åre 12 000
Freestyle WC Åre 12 000
Motormässa Östersund 8 000
Hotingtravet 7 097
JOI, Jon Olsson Invitational, Åre 6 000
En Midsommarnattsdröm, Döda Fallet 6 000
St Olavsloppet 5 914
Dundermarknaden, Strömsund 5 300
Ovikenveckan 5 142
Hus & Hem-mässan, Vemdalen 3 800
Skutskjutet, Åre 3 150
* Eftersom både attraktioner och evenemang är av skilda karaktärer så kan sättet att
beräkna besöksantal skilja sig åt.

Jämtland Härjedalens största sevärdheter
Besöksmål Antal besök 2011
Storsjöbadet, Östersund 252 877
Holiday Club äventyrsbad, Åre 200 000
Jamtli, Östersund 193 589
Frösö Zoo, Frösön (end sommaröppet) 144 200
Multichallenge äventyrshus, Östersund 59 010
Wikners, Persåsen 57 000
Döda Fallet, Ragunda 55 000
Tännforsen, Åre 50 000
Moose Garden, Orrviken 41 000
Frösö kyrka 40 000
Kullens gårdsmejeri, Klövsjö 35 000
Thailändska paviljongen, Utanede 39 000
Frösötornet 19 100
Byhuset, Rödön 15 000
Hällingsåfallet, Gäddede 14 000
Thailändska paviljongen, Utanede 12 500
Fjällmuseet, Funäsdalen 11 087
Teknikland, Östersund 11 000
Spökprästgården, Borgvattnet 11 000
Fröå Gruva, Åre 10 000
* Eftersom både attraktioner och evenemang är av vitt skilda karaktärer så kan sättet att
beräkna besöksantal skilja sig åt.
23
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Visste du att...
• Frösö Zoo öppnade 1963 och har idag ca 90 arter, totalt
ca 700 djur. Varje år behövs ca 22 ton kött, 270 ton hö,
19 ton kraftfoder, 6,5 ton frukt samt upp till 1,5 miljoner
liter vatten i månaden för alla djuren. Dessutom föder
Frösö Zoo själva upp de insekter som behövs till aporna
i tropikhuset. Under säsong (2 månader) har djurparken
över 60 anställda och under vintern 12. (frosozoo.se)
Foto Tina Stafrén
• 2011 fyllde Storsjöcupen 40 år. 366 lag deltog i den
veckolånga cupen med ca 1 000 matcher. 70% av lagen
kommer från Norge. Ungefär 100 domare behövs. 240 av
Östersunds klassrum används som boende för fotbollslag
under veckan. (Östersundsposten)

Fiske Vandring och cykling
Vattnet är en av länets stora natur-
resurser. Alltsedan engelsmän och
skottar kom till Jämtland Härjedalen
via Norge vid sekelskiftet och till och
med uppförde s k jaktslott i fjällvärlden
har fisketurism varit en viktig reseanledning
och en viktig aktivitet för
många av länets besökare framförallt
på sommaren, men även på vintern.
Öring, röding, harr och sik är naturligt förekommande
i stora delar av länet och utgör
den viktigaste resursbasen för fisketurismen.
På senare år har även gäddan kommit att bli
en allt mer populär sportfisk i Jämtland Härjedalen,
främst bland utländska besökare.
Visste du att...
• I Jämtland Härjedalen finns 17 000 sjöar med en yta
av 4 500 km2 och 280 mil älvar och åar.
• Mer än 200 lokala fiskevårdsorganisationer är
engagerade i fiskevårdsarbete och försäljning av
fiskekort till besökare.
• Funäsfjällen har ett av Sveriges största sammanhängande
fiskekortsområden med fiske i över 200
fjällsjöar och i mer än 30 mil av strömmande vatten
på ett och samma fiskepass.
• Storsjön har en area på 464 kvadratkilometer och är
till ytan Sveriges femte största sjö. Sjön är landets
fjärde största regleringsmagasin med en reglerbar
volym på 1 250 miljoner kubikmeter. Storsjön är den
största sjön inom ett enda län. Storsjön omfattas av
det fria handredskapsfisket som innebär fritt fiske
med handredskap från land och brygga.
• Ett 20-tal länder med fem tävlande i varje lag beräknas
delta då Jämtland arrangerar EM i flugfiske 2014.
Foto Petersjodinfiske.se
24
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Jämtland Härjedalens långa tradition
som vandringsdestination håller i sig
och har på senare år också utvecklats
mot att bli en stark cykeldestination.
Här finns ett stort utbud av dagsturer i
lågland, fjällterräng och upp på toppar med
oslagbara vyer. För cyklisten samsas utmanande
downhill-leder och spännande cross
country-cykling med lugn cykling längs med
vackra landsvägar.
En stor del av Jämtland Härjedalens bästa
leder finns samlade på www.hikebike.se där
det också finns råd, tips och annan nyttig
information som hjälper besökarna att förbereda
sig inför sina vandringar eller cykelturer.
Visste du att...
• Det finns hela 88 naturreservat i Jämtland Härjedalen
och en nationalpark, Sonfjället. (Länsstyrelsen
Jämtlands län)
• Åre Bike Park har 38 leder. Sommaren 2011 hade
liftarna i Åre 21 000 cykeldagar (målet är 50 000
cykeldagar år 2020) och cyklisterna åkte knappt 145
000 åk. Liftåkande gäster utan cykel mellan benen
var 30 000. (Skistar Åre)
• Åre Bike Festival är en vecka fylld av olika cykelaktiviteter
för både våghalsar och motionärer. 2011
samlade eventet ca 600 aktiva.
• Den 214 km långa cykeltävlingen Tour of Jamtland
förenar och knyter samman motionärer och elit,
Jämtland och Tröndelag, fjord och fjäll till en stor
folkfest under en vecka i augusti varje år.
• I Funäsfjällen har 30 Guldturer iordningställts så att
vandrare enkelt hittar ut till de finaste vyerna och
stråken och för cyklister finns 423 kilometer cykelled
i varierande terräng och svårighet.
Foto Johan Ranbrandt

Gastronomy
Jämtland Härjedalen
Mat är en källa till njutning, måltiden
en viktig mötesplats och matvanorna
en del av kulturen. I Jämtland Härjedalen
finns ett stort utbud av lokalproducerad
mat, ett naturens skafferi
som förädlas runt om i landskapet.
Jämtland Härjedalen Turisms projekt
Matresor Jämtland Härjedalen medverkar
på olika sätt till att göra den lokala
matproduktionen mer tillgänglig för
besökare: www.jamtland.se/smak
• I Jämtland Härjedalen finns ca 150 lokala
matproducenter. Många av dem har även
servering.
• Det finns ca 30 gårdsmejerier i Jämtland Härjedalen,
vilket är mer än hälften av alla gårdsmejerier
som finns i hela Sverige.
• Matakademien i Jämtland Härjedalen testar och
kvalitetsmärker restauranger som är särskilt duktiga
på att tillhandahålla och servera lokal mat.
Leta efter skylten ”Mer värd mat” vid ingången
till restaurangen.
• Eldrimner är ett nationellt centrum för mathantverk
som har stor betydelse för utvecklingen av
både den lokala maten i Jämtland Härjedalen
och nationellt. Centrat finns i Ås, strax utanför
Östersund.
• I JH finns ca 45 000 renar och ca 95 företag som
huvudsakligen är sysselsatta med rennäring i 11
samebyar.
• I Jämtland finns ett av Sveriges minsta och mest
prisbelönta bryggerier. Jämtlands bryggeri i
Pilgrimstad har vunnit 122 medaljer genom åren
på Stockholm Beer and Whisky festival, där man
konkurrerat om medaljerna tillsammans med ca
600 andra ölmärken.
• Det finns 1500 registrerade fäbodar i Jämtland
Härjedalen, varav 89 är levande fäbodar. 20 av
dessa 89 har kor, getter och en del av dem har
viss turismverksamhet. Förr kunde en gård ha en
fäbod för försommarbruk och en för högsommarbruk.
Djuren betade fritt och hämtades hem vid
Mickelsmäss i slutet av september. (Länsstyrelsen
Jämtlands län)
• Jämtlands tunnbrödsbageri är en av de större
tunnbrödsproducenterna i länet. Varje dygn
produceras ca 15 000 bröd.
25
Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n 2 0 1 1
Visste du att...
I samband med Matlandshuvudstadsåret Östersund 2011,
lanserade Östersund Turist & Kongress en ny aktivitet för turister
på besök i Östersund. Konceptet är enkelt och innebär
att besökare erbjuds att komma hem till en Östersunds/
Jämtlandsvärd. Förutom att gästen bjuds på en middag
med lokal ankytning så ges tillfälle att umgås och våra
besökare får en inblick i ett jämtländskt vardagsliv.
Läs mer: www.visitostersund.se
Foto Sandra Pettersson