Folk, som ej är självständigt, det är ej folk, människor, som ej är ...

Jasmine Idun Tova Lyman 

Háskóla Ìslands HT 2007 

Folk, som ej är självständigt, det är ej folk, människor, som ej är poeter, de är ej människor 

- om isländsk kultur och mentalitet med anknytning till litteraturen 

Vad definierar ett folks kultur och mentalitet? När jag tänker på islänningarna är det poesin 

och språket som utgör en stor del av detta folks kultur vilken naturligtvis även formats utifrån 

det omgivande landskapet. När den här uppsatsen började ta form i mitt huvud var jag less på 

denne Laxness som dyker upp överallt och funderade på att helt utelämna hans namn i denna 

text. Ganska snart insåg jag att detta ej var möjligt; en uppsats för en kurs i isländsk kultur 

kan ej utelämna mannen som sjöng för hela världen, körde Cadillac i fin kostym och skildrade 

grunden till isländsk kultur och mentalitet, nämligen farmen, självständigheten och 

dubbelmoralen. 

Eftersom jag har fördelen att vara arkeolog, med vissa kunskaper i geologi, kan jag genom ett 

objektivt material finna grunden till det som har format den isländska kulturen, som jag tolkar 

Heymaey. Foto: J.Lyman 

den. Men, jag börjar denna islänningasaga från allra 

första början. 

Island byggdes upp under Kenozoicum och består 

nästan helt av lavaflöden som gradvis växt ihop. De 

äldsta bergarterna på Island har enligt K/Ar- 

bestämningar en ålder av cirka 16 miljoner år. Ön är 

belägen på den mittatlantiska ryggen, vid Reykjanes 

och Kolbeinsey ryggarna, och då den 

Nordamerikanska plattan rör sig västerut och den 

Eurasiska plattan österut längs denna spridningsrygg 

skapas nya fissurer och ny magma fortlöpande vilket 

bildar oceanskorpa på båda sidor. Kontinentalsprickan 

kommer in vid sydväst, Reykjanes och 

Vestmannaeyjar, och går tvärs över Island till nordost. Den mittatlantiska plattgränsens 

position indikeras av Islands vulkaniska och seismologiska mönster. Hekla, vulkanerna under 

Vatnajökull, Surtsey och Vestmannaeyjar ligger längs sprickan och jordskalv uppstår då 

plattorna glider isär och skapar spänningar i jordskorpan. Tektoniska rörelser och vulkanism 

är de vanligaste orsakerna till Islands skalv vilka vanligen är ytliga och förekommer i 

exempelvis Reykjanes, Krýsuvík, Þingvellir och Dalvík. Under Island finns en hot spot som 

bildat Kolbeinsey ryggen och som är en förutsättning för Islands existens. Mängden magma 

som når ytan vid olika utbrott i landet är unikt för Jorden och de geologiska processerna pågår 

ständigt. Vulkanisk aktivitet under havet skapade till exempel Surtsey 1963. För omkring 

1 

Verba volant, littera scripta manet!



10 000 år sedan drog sig isen tillbaka från Búðaröð och klimatet blev milt, såsom idag. I 

postglacial tid har ungefär 150-200 vulkaner varit aktiva varav 30 under det senaste 

årtusendet. Island har många geotermala områden, både lågtemperaturkällor, omkring 250 

områden med 600-700 varma källor, och högtemperaturkällor, mellan 20 och 30 stycken, 

främst fumaroler eller solfatarer. Den geotermala energin står för en stor del av den isländska 

befolkningens energibehov (Einarsson 

1991; Marshak 2005:461). 11,5 procent 

av Island är täckt av jöklar i form av 

platåisar, dalglaciärer, piedmontglaciärer 

och nischglaciärer. Nedanför en jökels 

jämviktslinje råder negativ massbalans 

vilket ger ett avsmältningsområde där 

sjöar och floder kan bildas. Island har tre 

typer av floder; jökulár, dragár och lindár 

samt flera typer av sjöar bildade genom 

exempelvis glacialerosion, lavadämning eller skapade i kratrar (Einarsson 1991:143-181). 

Sedentära och sedimentära jordarter finns representerade och landet påverkas mycket av 

vittring och erosion. Mekanisk vittring i form av frostvittring förekommer vilket är viktigt för 

jordbildning och Island påverkas idag på grund av sitt klimat i obetydlig grad av kemisk 

vittring. Under tertiär var dock temperaturen högre och kemisk vittring av större betydelse för 

vegetationens återuppväxande efter ständigt återkommande lavaflöden. Under holocen rådde 

ett klimatoptimum vid the late birch period för 3 000-4 000 år sedan, och ¾ av Island var 

täckt av vegetation. Idag är mindre än ¼ beväxt delvis beroende på försämrat klimat, 

mänsklig aktivitet och erosion (Einarsson 1991:126,136,189,245). Islands lätteroderade 

bergarter, ringa vegetation och glaciärer bidrar till erosion av olika slag, men samtidigt som 

Island minskar, växer det genom vulkanisk aktivitet. Asklagerkronologi som dateringsmetod 

utvecklades först i Island, 1944 föreslog Sigurdur Thorarinsson tefrokronologi som en 

internationell term (1944:6). Vi kan genom tefrokronologi och andra metoder såsom 

pollenanalys bland annat få kännedom om Islands vulkanhistoria, urskilja de olika utbrottens 

storleksordning, se klimatförändringar och åldersbestämma arkeologiska fynd (Thorarinsson 

1944:117; Einarsson 1991:269f; Lundqvist 2006:39). 

Jökulsárloón. Foto: J.Lyman 

De isländska vulkanernas historia de senaste 1000 åren är också en del av det isländska 

folkets historia. De vulkaniska asklagren äro därför viktiga dokument om den kamp, detta folk 

haft att föra mot naturmakterna (Thorarinsson 1944:122). 

2 




Gad Rausing för i artikeln Iceland – the Island of the Smiths, Ironland en diskussion om 

Islands namn och landnam, Rausing återberättar ett stycke ur 500-talets Navigatio Sancti 

Brendani Abbatis: 

one day the Saint and his crew found themselves being blown towards a stony island, very 

rough, rocky and full of slag, without trees or grass, full of smiths’ forges. As they sailed 

alongside it they heard the sound of bellows blowing like thunder, and the sound of hammers 

on iron and anvil. One of the smiths thre a red-hot lump of iron at the sailors but missed, the 

red-hot projectile making the sea boil where it fell (1980:202). 

Vulkanisk aktivitet anses här vara ett smedens verk och den slungade tefran en järnklump, 

detta stycke säger mycket om hur järnålderns och medeltidens människor kan ha sett på 

Jorden. Jorden var/är i många ickekristna religioner en kvinna och ur denna kvinna föds bland 

annat järnet. Ur Völuspá kan tolkas att jorden födde järnet och att ugnen behandlades som en 

jättinna samt att dvärgarna gav metallen ett eget liv (Gansum 2004:18; Eliade; tex vers 40 i 

Völuspá). 

….Þá komu feðurnir frægu og frjálsræðishetjurnar góðu, austan um hyldýpishaf, hingað í 

sælunnar reit. Reistu sér byggðir og bú í blómguðu dalanna skauti; ukust að íþrótt og frægð, 

undu svo glaðir við sitt. 

Ur Jónas Hallgrímssons Ísland 

Island var länge ett terra incognita, först under 800-talet tycks fragment av olika europeiska 

klaner ha börjat bosätta sig på ön. Det arkeologiska materialet visar att dessa människor 

främst kom från de skandinaviska länderna. Bjarni F. Einarsson (1994) har genom sin 

forskning sett många likheter med norra Norge medan Kristján Eldjárn fann likheter med 

sydvästra. Keltiskt och samiskt inflytande har även föreslagits (se tex Nordal 1990:20-28). 

Miljön skiljde sig inte så mycket från Skandinavien så många var föranpassade till det nya 

området, dock var det en del som skiljde sig och nya problem krävde lösningar. Den isländska 

floran finns till största delen även i Skandinavien men faunan skiljer sig markant. Endast 

rävar, råttor och möss fanns till en början i vilt tillstånd på land, andra däggdjur fick 

implanteras. Dock var och är fågellivet och det marina livet rikt. Fiske blev därmed en viktig 

näring och fågeljakt kan möjligen ha varit vanligare här än i många skandinaviska områden. 

Råmaterial skiljde sig även och det kan tänkas att obsidian ersatte till exempel flinta vilket ej 

förekommer på Island. Timmer och båtar var det ont om, husen byggdes av torv och handeln 

var överlevnadsbaserad istället för vinstbaserad som i de skandinaviska länderna, lyxvaror 

importerades till en början inte (Byock 2001; Einarsson 1994; Friðriksson 1994). Bunden är 

den båtlöse. 

3 


Garðar, pelarbasalt. Foto: J.Lyman 



Anpassning är en process på många plan och det 

finns en mängd teorier angående relationen 

mellan natur och kultur. Jag anser att människan 

formar sin egen miljö men att hon också är 

formad av den. Detta syns tydligt hos 

islänningarna som har vant sig vid att de en dag 

kan vakna upp av en spricka som äter sig in 

genom husgolvet. Skapandet av en isländskhet 

startade samma dag som ön togs i besittning och 

processen fortgår än, naturen likväl som kulturen 

är aldrig statisk. Under stress, såsom kolonisation 

eller förändringar av miljön, är nya idéer lättare 

mottagliga och inkorporerade med existerande 

värden (Einarsson 1994:23). Skandinaver och 

andra möjliga invånare såsom kelter sammanfogades troligen snabbt och utvecklade egna 

sedvänjor och lagar. Arv och identitet blev mycket viktigt i detta isolerade samhälle som var 

egalitärt, baserat på farm och familj. Mot 1000-talet fanns ungefär 4000 självständiga gårdar 

på Island (Lacy 1998:95). Här frodades tankarna om självständigheten och självförsörjningen 

senare skildrad av mången författare. Dock menar Sigurður Nordal att uppfattningen om den 

fria och självständiga förhistorien bottnar i romantiska drömmar sprungna ur 1700-talet 

(1994:115). Han har delvis rätt, då liknande tankar har florerat hos alla folkslag. Jag menar 

emellertid att det hos de flesta människor finns en inneboende strävan efter frihet och 

självständighet och att utrymmet för dessa strävanden var större innan kontrollreligioner som 

Kristendom, Judendom och Islam infördes. 

Förhåller det sig så, att även Kristus omgestaltats till demon? Han är en dödare av 

förståndet, av köttet, av skönheten, glädjen, mänsklighetens renaste tillgivenhetskänslor. En 

dödare av dygder: frimodigheten, tapperheten, äran, kärleken och barmhärtigheten! 

(Strindberg 1962:130). 

Som följd av många års hot från Norge och en eventuellt redan kristen del av bosättarna 

började kristnandeprocessen på Island någon gång under vikingatiden. År 1000 är det 

officiella datumet för konversionen som beskrivs av Ari den lärde. Men religionsskiften är 

långdragna processer och kristnandet är en missionsverksamhet som pågår än i våra dagar. 

Idag har dock en stor del av Jordens befolkning tagit avstånd från dessa system och den 

personliga friheten åter blivit större. Tydligt är att hedniska element lever vidare särskilt på 

4 




Island där jag anser frihetsidealet än lever men under andra mer individuella former. En 

Gallup undersökning från 1990 gällande viktiga värden visade att jämlikhet och individuell 

frihet värderades högst hos islänningarna (Lacy 1998:3). Undersökningen visade även att 

Islänningar är mer stolta över sitt land än andra européer (Lacy 1998:9). Eigi víkja. De 

många isländska kyrkornas roller handlar idag om annat än religion. Dessa, ofta ur 

arkitektonisk synpunkt ovanliga, kyrkor fungerar idag mer som lokaler för konserter, bröllop 

och andra evenemang. 

Isländskhet som en distinkt tanke är ibland sammankopplad med etablerandet av Alltinget år 

930 eller med skapandet the First Grammatical Treatice under 1100-talet. Något som tidigt 

blev utmärkande för islänningarna är just litteraturen, delvis baserad på en muntlig tradition 

och ofta jämförd med keltisk berättartradition. Äldst är Eddadikterna i versmåtten 

fornyrðislag och ljóðaháttr, byggda på alliteration och med kenningar. Skaldedikter, 

historieskrivning och lagtexter såsom Grágás producerades även, främst på modersmålet till 

skillnad från i Danmark och Norge där det skrevs på Latin. Sverige som kristnades sist av de 

nordiska länderna använde främst runskrift. Ursprunget till skaldetraditionen hittas dock före 

bosättningen av Island. Strofer i dróttkvætt finns till exempel representerade på två runstenar i 

Sverige och namn på utländska skalder nämns i isländska texter (Nordal 1990:186f; Lacy 

1998:39). Men det var islänningarna som bevarade denna tradition och den isländska 

litteraturen kan såsom Sven B.F. Jansson påpekat, betecknas som den rikaste i medeltidens 

Europa. Dock får den alltför ofta stort utrymme i vetenskapliga sammanhang vad gäller 

historieforskning även om till exempel Ari den lärdes Landnamabók kan tilldelas ett större 

källvärde än många andra texter (se tex Jesse L. Byock). Detta gäller framför allt Snorra Edda 

vilken i mina ögon är något löjeväckande framför allt vad gäller Snorris kristna förklaring om 

asarnas härkomst från Troja. Swedenborg har sagt, att det icke 

är rätt att övergiva sina förfäders religion, eftersom var 

människa tillhör det andliga landområde där hennes folk är 

fött (Strindberg 1962:96). Islänningarnas intresse för sin 

historia och sitt språk är ett utmärkande drag som bestod även 

efter kristnandet. Latinet fick aldrig överhanden i skrivandet 

och språket som tidigt benämndes dansk tunga men med 

ursprung i norska dialekter har bevarats väl i jämförelse med 

övriga nordiska språk (Rosenblad 1990:24). I folktron finns 

flera hedniska tankar bevarade och liksom i övriga Norden lever de hedniska högtiderna 

vidare, ofta under kristen täckmantel. En smått roande undersökning utförd av Islands 

5 

Verba volant, littera scripta manet! 

Torsfigurin från Eyrarland. Teckning: 

J.Lyman efter utställt föremål på Islands 

Nationalmuseum



universitet 1974 visade att en övervägande del av landets befolkning ansåg det möjligt att 

huldufólk, fylgjur samt álagablettir existerade (Rosenblad 1990:140f; även Lacy 1998:163). 

Varje folk, varje stam och varje ätt är medveten om sitt eget ursprung. I alla tider har 

härkomstmyter och stamsägner överförts från generation till generation – inte som 

underhållning för stunden utan som folkets urgamla historia, kärnan i dess identitet och 

kollektiva självuppfattning (Hedeager 1997:42). 

Efter sagoförfattandet under 1200- och 1300-talen led Island svåra år med fattigdom, 

epidemier, naturkatastrofer och självständighetskamp. Island låg under norskt och danskt 

styre innan landet fick viss autonomi 1904 och 1918, men först den 17 juni 1944 blev Island 

en självständig republik (Lacy 1998:215f). Bragi fortsatte emellertid att inspirera 

islänningarna vars diktning fortfarande präglas av sagorna och aldrig överskuggades av den 

grekiska mytologien som i övriga nordiska länder. Sagorna präglar även teater, film, konst 

och musik, till exempel hos Matthías Jochumsson, Hrafn Gunnlaugsson, Einar Jónsson, Nína 

Tryggvadóttir, Jón Ásgeirsson och Jón Leifs, bara för att nämna några få. Carl Gustav Jung 

påvisade att myter av religiös natur kan tolkas som en sorts mental terapi för människans 

lidelser och oro (1968:68[1961]). Även symbolerna, vilka härstammar i det medvetna och det 

omedvetna, har en terapeutisk verkan (Jung 2001:224[1951]) och bevarandet och upprepandet 

av sagomotiven har en betryggande igenkänningseffekt hos islänningarna. Under 1800-talet 

var självständighetskampen och den tyska romantiken de största inspirationskällorna. Islands 

natur och historia prisades. Vid sekelskiftet var författaren Einar Benediktsson särskilt 

utmärkande, senare Gunnar Gunnarsson. Alla viktiga namn ryms ej inom ramen för denna 

uppsats men jag skall nämna ett par. Början av 1900-talet uppvisade nyromantik och 

nationalism och under 1930-talets depression inträdde arbetardiktare, socialistiska tankar och 

realism till exempel med modernisten Steinn Steinarr. Inom romanförfattandet dominerade 

Halldór Laxness som fick nobelpriset i litteratur 1955, stilen var realism och traditionellt 

berättande. Vid mitten av 1900-talet träder atompoeterna fram, döpta efter en Laxness 

karaktär, vilka blev beskyllda för att förstöra den isländska traditionen. Nämnas kan Einar 

Bragi, Hannes Sigfússon, Stefán Hörður Grímsson och Sigfús Daðason, även senare Vilborg 

Dagbjartsdóttir. Bland naturdiktarna kan nämnas Snorri Hjartarson och Ólafur J. Sigurðsson 

vilka båda har tilldelats Nordiska rådets litteraturpris. Många författare ägnade sig även åt att 

översätta utländska skrifter, utge novellsamlingar och kritisera storindustrin samt de 

amerikanska trupperna i Keflavík. Steinar Sigurjónsson, Thor Vilhjálmsson, Guðbergur 

Bergsson och Svava Jakobsdóttir var nyskapande under senare hälften av århundradet 

6 




(Rosenblad 1990:143-161; kursföreläsningar hösten 2007). Surrealism och metaforer används 

på ett skickligt sätt av Sjón som även tilldelats Nordiska rådets litteraturpris. Popkonst, Erró- 

Kbaren. Foto:J.Lyman 

stil, pastischer, punk och rock är koncept inom de 

moderna konstformerna som främst ses i 

huvudstaden med sina gallerier i vart och vart annat 

hörn. 

Reykjavíks skald par préference, Tómas 

Guðmundsson, beskrev staden i glada ordalag, idag 

står till exempel Einar Már Guðmundsson och 

Hallgrímur Helgason för skildrandet av Reykjavík, 

staden som länge väckt rädsla och hat hos många 

islänningar på landsbygden som än idag vägrar 

sätta sin fot där. Till och med i turistbrochyrerna är 

aktiviteter och hotell separerade under rubrikerna 

Reykjavík och Landsbygden. Uppfattningen jag får är att antingen är man en 101are eller en 

bonde och det råder starka känlor kring dessa dikotomiska sfärer. Personligen inspireras jag 

både av staden och landskapet och behöver båda delarna under mina resor till Island, vilket 

jag förmodligen inte är ensam om. 

Intressant är att författarna på Island är så många och ofta unga vilket gör att de märks 

överallt bland folket, det är inte som hos mig i 

Sverige där alla mina favoriter är döda sedan 

länge. Naturligtvis finns det gott om unga 

svenska författare, jag har bara inte haft intresset 

eller tiden att läsa dem då jag trivs bättre hos 

facklitteraturen eller med de gamla filosoferna. 

Men här på Island existerar knappt filosofin, alla 

är poeter. En bricoleur som jag får således sätta 

sig in i denna genre (som för egen del endast 

bestått av symboliska självmord eller under 

skoltiden representerats av i mina ögon tråkiga poeter som Karin Boye) genom litteraturen 

tillägnad denna kurs i isländsk kultur. Sjóns poesi och Gudmundssons texter med inbyggt 

soundtrack har fått genren att växa i mina ögon. Fotspår på himlen läste jag på bussen på väg 

ut till en utgrävning strax utanför Göteborg och på vägen hem. När mina leriga fingrar satte 

avtryck i boken var jag ganska glad över att ha brutit mot en av mina principer och köpt en 

7 

Verba volant, littera scripta manet! 

Den gamle och gården. Foto: J.Lyman



pocketbok. Jag anser nämligen att pocketböcker förstör mina bokhyllor om de placeras bland 

vackra, gamla bokryggar. Princip är för övrigt ett ord som saknas i det isländska språket 

(Magnússon 1990:15) vilket jag anser mycket målande. Boken var välskriven men lämnade 

inget större intryck just då, men när jag ett par månader senare befann mig i Reykjavík för 

första gången insåg jag vad det var som fattades. I många av böckerna av denna typ finns en 

igenkänningsfaktor, upplevelsen blir en helt annan om jag själv har gått på gatorna i 

Reykjavík eller passerat Kleppur. Samma sak gäller Helgasons 101 Reykjavík som blev ännu 

mer roande när jag själv upplevde atmosfären som finns i boken. 

Jag extrajobbar i ett bibliotek (ett svenskt studielån kommer man inte långt med här på 

Island), alla författare står i bokstavsordning på sitt efternamn, utom de isländska förstås; de 

står placerade efter sitt förnamn. 

Steinunn Sigurðardóttir var inne en dag, hon var mycket yngre och hippare än jag hade 

förväntat mig. Tidstjuven är den enda bok jag läst av Steinunn, jag tycker egentligen ej om 

böcker eller filmer med kärlekstema men Alda är den enda kvinna jag vet som liksom mig har 

planerat att undvika ålderdomshemmet med hjälp av en burk sömntabletter på sängbordet, jag 

fann det amusant att stå öga mot öga med den människa som formulerat mina tankar gällande 

detta ibland förbjudna sätt att gå hädan (se tex Durheims Självmordet). 

Om islänningarna förlorar sitt språk, är det slut med dem. 

-Einar Ólafur Sveinsson 

Språket har påverkats genom kyrkan, danskt styre och massmedia. En vän pekade särskilt ut 

Fréttablaðið som en faktor med mycket dåligt inflytande på språket och menade att dagens 

barn ej talar riktig isländska; teven har tagit över böckernas roll. Om den första USA-teven 

sade kommunisten Júlíus: En hel stormakt angriper denna lilla nations kulturliv 

(Gudmundsson 2004:84). Jag lärde mig tidigt engelska och teven var till god hjälp, men nu är 

det många år sedan jag körde ut teven till fritidshuset, jag hinner knappt med mitt liv som det 

är, hur hade det gått med en tidstjälande teve? Dessutom är det mest skräp som visas. Ändå 

lyckas många islänningar att arbeta på två olika ställen, skaffa barn, följa en mängd 

teveprogram, skriva poesi och måla tavlor. Jag har ofta funderat på hur människor hinner med 

alla dessa bestyr. Under mina besök i isländska hem har jag dock fått en del av förklaringen, 

många islänningar städar aldrig, de bryr sig ej om att installera praktiska saker såsom 

köksfläkt och ventilation eller att täta fönstren och dölja hål i väggen; när teven är inkopplad 

och bilen står på gården är huset färdigt och författandet kan börja. 

8 


Jeepen. Foto: J.Lyman 



Ty först av allt kommer oberoendet (Laxness 1949:35). 

Tankar om självständighet har präglat den isländska 

mentaliteten men hur oberoende är islänningarna 

egentligen? 

TV, minst en bil och lättillgängliga banklån är något som 

de flesta islänningar ej tycks klara sig utan. Jag har 

uppfattat en viss lathet vad gäller att ta sig fram den 

naturliga vägen, det vill säga till fots, och på gymmet i 

centrala Reykjavík hör jag kvinnorna pusta efter fem 

minuter på step-up brädan. 

Det var någon som påstod att bilen hade övertagit Guds 

plats, medan en annan invände att Gud var en bil (Gudmundsson 2004:76). 

Visst innebär bilen frihet, men vad är poängen med att sitta i sin bil och rita cirklar i centrala 

Reykjavík varje helg? 

Modelejon. Foto: J. Lyman 

Vad gäller könsroller finns här många manliga kvinnor och 

kvinnliga män, sett utifrån i väst allmänna uppfattningar om vad 

som är manligt och kvinnligt. Kvinnor jag mött här har en 

inneboende självsäkerhet som av den osäkre kan uppfattas som 

divalater. Vi skandinaviska kvinnor har en del att lära oss på detta 

område. De isländska kvinnorna imponerar med sin stolthet och är 

kända för att oftast klä sig propert och moderiktigt men helt 

opassande vad gäller väderlek. Vad gäller moderiktighet kan jag 

inte hålla med direkt, mina tre besök på denna ö har ej uppvisat 

några större revolutioner, second hand och exhibitionism har varit 

ledsnören. Men kvinnans roll har inte alltid varit angenäm. Efter 

kristnandet separerades könen på gravplatserna och kvinnorna 

förevisades till de sämre delarna. Inom den konstnärliga sfären 

fick kvinnan inget utrymme på många hundra år. Hos äldre 

författarinnor och konstnärinnor skildras kvinnans roll som i första 

hand en god hustru. 

Och nu stod de i varsin kruka på hyllan, hjärnan och hjärtat, men ingen kom för att beskåda 

dem. Ur Svava Jakobsdóttirs En saga för barn 

9 




Som jag ser det har rollerna nu jämnats ut, vissa skillnader finns kvar till exempel gällande 

löner och yrkesroller. Rollen som den goda hustrun har i stort sett i hela Norden bytts ut mot 

rollen som superkvinnan med karriärs klättrande och duktig flicka syndrom. Män och kvinnor 

tycks i stort sett ha samma mål vad gäller framgång. Barn skaffas ofta i ung ålder, 

utomäktenskapligt, och familjestrukturerna uppfattas som mycket ostabila utifrån mitt 

tämligen konservativa synsätt vad gäller familjebildande. Dock tycks detta ej, vad jag har 

märkt, skada barnen i någon större utsträckning. Isländska barn får oerhört mycket frihet i 

jämförelse med många andra länder. Då jag växte upp i Sverige skulle barn sitta stilla och 

vara tysta, här springer barnen fritt inne i bibliotek och klättrar upp på disken i 

Nationalmuseets café utan tillsägelse, särskilda barnbord och leksaker finns uppsatta i caféer, 

bibliotek och universitet. Flickor och pojkar uppfostras även på samma sätt (Lacy 1998:8). 

Barnen tillåts alltid vara i centrum men de får även tidigt lära sig att arbeta för sina 

materialistiska tillgångar. Barnen har fått sjunga, dansa, spela och har blivit sporrade sedan 

vaggan samt tidigt fått ta egna initiativ vilket leder till gott självförtroende, självutveckling 

och individualism men även till viss del egocentrism, ὕβρις och brist på disciplin. Barn som 

tidigt får utlopp för sin konstnärlighet på detta sätt har naturligtvis stora chanser att längre 

fram bli konstnärer av olika slag och jag tror att uppfostran har bidragit till att exempelvis 

musikscenen är såpass omfattande, liveband kan ses nästan varje dag på krogarna här i 

huvudstaden. 

They form the basis of our culture. Even today they serve as our moral code, almost our Book 

of Law. -Helgason 2002 

Helgason talar om Sagorna men att de skulle vara en moralisk kod än stämmer inte riktigt. 

Magnússon beskriver i sin bok om islänningarna, med inledning av Vigdís Finnbogadóttir 

(som för övrigt verkar ha varit fullt sysselsatt med att skriva inledningar av denna typ) att de 

är ansvarslösa, ej tänker på morgondagen och lever i ett korrupt samhälle, både politiskt och 

finansiellt (1990). Jag har uppfattat ett beteende som är mer likt det sydeuropeiska än det 

nordiska. Men det är kanske inte underligt med tanke på den föränderliga miljön. Lätt är den 

börda, som väl bäres, bättre börda bär man ej på vägen än mycket mannavett, sämre börda bär 

man ej än för mycket mjöd. Ja, och så var det det här med alkoholen. Hur skall man tackla 

ungdomsfylla i ett land där man kan köpa en lättöl på apoteket? 

Dryckenskap är något som ofta nämns i samband med unga islänningar, både män och 

kvinnor, och alkoholism har påverkat många familjer (Lacy 1998:8). I samband med denna 

nämns även promiskuösa kvinnor vilket i mina ögon endast handlar om att kvinnor i väst står 

10 




för sina handlingar istället för att som i många andra kulturer utföra sina grundläggande behov 

i dubbelmoralisk doldhet. Dock finns vissa saker som måste förbättras för att bevara 

traditionen och tryggheten. På Island står (enligt en dagstidning jag ej minns namnet på) unga 

kvinnor för den största delen av de HIV-smittade, en sjukdom som i väst växer i takt med 

invandring och förbättrade kommunikationer och som i Norden vanligen har förknippats med 

bögar och knarkare. Under mina första skolår blev eleverna matade med skräckbilder på 

könssjukdomar vilka gjorde att vi funderade på att bli nunnor och munkar allihop. 

Drogundervisningen utgjorde även en stor del. Vart tog denna utbildning vägen? Här på 

Island har jag sett kyssar och glas gå från mun till mun, både kända och okända munnar, utan 

en tanke på herpes, och knark har intagits helt öppet. Droger är dock ett ökande problem 

världen över bland vilsna människor eller personer som helt enkelt inte har insikt nog att roa 

sig på ett vettigare sätt. Allt kan ej skyllas på TV och Internet. I förhållande till övriga världen 

känns dock Island som den tryggaste platsen på jorden, första bankrånet ägde rum 1995 (Lacy 

1998:249). 

Like our long-gone brothers and sisters we are united only in our belief in one thing: good 

literature. -Helgason 2002 

Mindervärdeskomplexen hos islänningarna är ibland tydliga, detta ständiga behov av att 

hävda sig leder dock till mycket konstnärligt skapande, både på gott och ont. Litteraturen är 

det konstslag som bäst fört fram islänningarnas talang. Att miljön i detta land inspirerar till 

skapande märker jag även hos mig själv, inte en enda dag har jag vaknat upp som Gregor 

Samsa. Att de isländska författarna bevarar vår nordiska tradition så väl är glädjande att se, 

särskilt med tanke på att den grekiska mytologin ofta lägger en skugga över den nordiska. 

Tyvärr tar islänningarna ofta sin miljö för givet, allt är förgängligt. 

….Ó þér unglingafjöld og Íslands fullorðnu synir! Svona er feðranna frægð fallin í gleymsku 

og dá! 

Ur Jónas Hallgrímssons Ísland 

11 


Referenser utöver kurslitteraturen 



Bergkvist, Sven & Pálsson, Heimir (Red). 1976. Berättelser från Island. Stockholm: Rabén & 

Sjögren 

Byock, Jesse. 2001. Viking Age Iceland. London: Penguin books 

Eddan. De nordiska guda- och hjältesångerna. 2004. Sjätte upplagan. Översättning från 

isländskan av Erik Brate. Uddevalla: Norstedts Förlag 

Einarsson, Bjarni F. 1994. The settlement of Iceland; A critical approach. Gothenburg 

University 

Eldjárn, Kristján. 2000. Kuml og haugfé. Rvk: Mál og menning 

Eliade, Mircea. 2002 [1969]. Myten om den eviga återkomsten. Arketyper och upprepning. 

Ludvika: Dualis Förlag AB 

Eliade, Mircea. 1978. 2 nd edition. The Forge and the Crucible. The Origins and Structures of 

Alchemy. The University of Chicago Press 

Gansum, Terje. 2004. The Archaeology of Earth. In Current Swedish Archaeology Vol 12 

Gudmundsson, Einar Már. 2004. Beatlesmanifestet. Stockholm: Natur och kultur 

Jónas Hallgrímsson. Ísland. http://www.library.wisc.edu/etext/jonas/Island/Island.html 

28 November 2007 21:44 

Jung, Carl Gustav. 2001 [1951]. Aion. Om självets symbolhistoria. (Ljudbok, inl. Tommy 

Hansson) Lund: BTJ 

Jung, Carl Gustav. 1968 [1961]. Man and his symbols. USA: Dell Publishing 

Helgason, Hallgrímur. On The Icelandic Sagas. Article 2002 (länkad via kursportalen) 

Hedeager, Lotte. 1997. Skuggor ur en annan verklighet. Fornnordiska myter. Övers. Gunnar 

Rydström. Stockholm: Wahlström & Widstrand 

Lacy, Terry G. 1998. Ring of seasons. Iceland – its culture & history. Rvk: The university of 

Iceland press 

Ljungberg, Helge.1943. Fornnordisk livsåskådning. Nordens serie utgiven av Föreningen 

Norden 4. Stockholm 

Magnússon, Sigurdur A. 1990. The Icelanders. Reykjavík: Forskot 

Nordal, Sigurdur. 1990. Icelandic culture. NY: Cornell University 

Rausing, Gad. 1980. Iceland – the Island of the Smiths, Ironland. I Fornvännen årgång 75 

Rosenblad, Esbjörn. 1990. Island i saga och nutid. Stockholm: Norstedts förlag 

12 




Einarsson, Þorleifur. 1991. Översatt till engelska av Georg Douglas 1994. Geology of Iceland. 

Rocks and Landscape. Reykjavík: Mál og menning 

Marshak, Steven. 2005, 2nd edition. Earth. Portrait of a Planet. University of Illinois. New 

York: W.W. Norton & Company, Inc 

Stridberg, August. Inferno. 1962. Stockholm: Aldus/Bonniers 

Thorarinsson, Sigurdur. 1944. Tefrokronologiska studier på Island. Þjórsárdalur och dess 

förödelse. Akademisk avhandling vid Stockholms Högskola 

13

Folk, som ej är självständigt, det är ej folk, människor, som ej är ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?