Varför kan man inte leva på pommes Sammanfattning begrepp

Varför kan man inte leva på
pommes frites?
Syfte/ Centralt innehåll
I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att:
- Undersöka innehållet i mat och drycker och diskutera dess betydelse för hälsan.
- Beskriva kroppens olika celler, organ och hur organen samverkar.
- Beskriva kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
- Beskriva kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer.
- Diskutera hur naturvetenskapliga upptäckter har påverkat våra livsvillkor.
- Diskutera människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad
det innebär för en hållbar utveckling.
- Kritiskt granska information och argument som du möter i olika källor och
samhällsdiskussioner med koppling till biologi och kemi
- formulera frågeställningar, planera, utföra och utvärdera en systematisk undersökning
Långsiktiga mål
- Använda kunskaper i biologi och kemi för att granska information, kommunicera och ta
ställning i frågor som rör kost, hälsa, miljö.
- Genomföra systematiska undersökningar i biologi
- Använda biologins och kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
naturvetenskapliga samband för kroppen, hälsan och samhället.
Undervisning: Genomgångar, laborationer, filmer, diskussioner, eget arbete med debattartikel
Bedömning
Underlag för bedömning är:
-­‐ Hur väl du kan värdera information/ta ställning/argumentera samt motivera dina
ståndpunkter inom arbetsområdet.
-­‐ Hur väl laborationer/undersökningar genomförs (frågeställning, planering, utförande,
utvärdering)
-­‐ Hur väl du kan använda begrepp mm. till att förklara och föreslå samband
Användbara biologiska begrepp: cellandning, energiomvandlingar, kemisk energi,
rörelseenergi, spillvärme, verkningsgrad, matspjälkningsorganen, kolhydrat, monosackarider,
polysackarider, protein, aminosyra, fett, triglycerid, glycerol, fettsyra, enzymer, pH, mättad,
omättad, transfett, vattenlöslig, fettlöslig, vitaminer, ämnesomsättning, mineraler, förbränning,
bantning, livsmedelsverket, GI, LCHF. mm. Se ordlista
Sammanfattning av begrepp
Beskriva kroppens olika celler, organ och hur organen samverkar
Matspjälkningsorganen är : Munnen(med tänder och spottkörtlar)-> matstrupen-> magsäcken->
tolvfingertarmen med lever och bukspottkörtel-> tunntarmen->tjocktarmen och sist ändtarmen.

Matspjälkningsorganen får hjälp av blod och lymfa att transportera ut näringsämnen till kroppens
alla celler.
Blodet tar också med sig eventuella gifter vi fått i oss, som t ex alkohol, till levern som hjälper till
att bryta ned dem. Levern kan också omvandla näringsämnen till många av våra kroppsegna
molekyler.
Beskriva kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning
Kemiska reaktioner i vår kropp sker vid +37 oC. Då behövs hjälp av enzymer som fungerar som
katalysatorer, dvs påskyndar kemiska reaktioner.
Enzymer är molekyler som hjälper till att bryta ned stora molekyler (kolhydrater, proteiner, fett) till
små molekyler (druvsocker, aminosyror, glycerol och fettsyror) så att vi kan ta upp dem.
Enzymer kan också hjälpa till att bygga upp nya stora molekyler av de små.
Del Vad sker? Kolhydrat Protein Fett
Mun+
spottkörtlar
Tuggning
Saliv
pH över 7
Magsäck Nedbrytning med
Tolvfingertarm+
Lever och
Bukspottkörtel
magsaft
pH under 7, surt
Nedbrytning med
bukspott och
galla från levern
pH över 7,
basiskt
Spjälkas med
enzymet amylas i
salivet
- -
- Spjälkas med
Spjälkas med
enzymer i bukspott:
amylas och maltas
enzymet pepsin
och saltsyra
Spjälkas med
enzym i
bukspott:
trypsin
-
Spjälkas med
enzym i bukspott:
lipas som
aktiverats av
gallan (som också

Tunntarm Nedbrytning med
tarmsaft
pH över 7,
basiskt
Tjocktarm Vatten tas upp,
K-vitamin bildas
Lär dig de enzymer som är kursiverade.
Spjälkas med
enzymer i tarmsaft:
maltas, laktas till
druvsocker och
fruktsocker som
tas upp av
tunntarmens
blodkärl
Druvsocker (kolhydrat) Fett Aminosyra
Spjälkas med
enzymer i
tarmsaft:
peptidas till
aminosyror
som tas upp av
tunntarmens
blodkärl
Beskriva kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande
organismer.
finfördelar fettet)
Spjälkas med
enzym i tarmsaft:
lipas till glycerol
och fettsyror
som tas upp av
tunntarmens
blodkärl och
lymfkärl
Vi och alla andra levande organismer består av celler. Cellernas byggmaterial är, förutom vatten,
proteiner, fetter, kolhydrater (samt mineraler, vitaminer och spårämnen). Kolhydrater används
mest som energikälla men ingår också i DNA mm. Nedan ser du bilder av molekyler som visar vilka
atomer som ingår i dem. I fettmolekyler, proteinmolekyler och kolhydratmolekyler finns det mest
kolatomer (svarta), väteatomer (vita) och syreatomer (röda). I proteiner är kväve också med(blå),
svavel(gul) mm.
Som du ser består vi av massor med kol.
(del i protein) Protein (vätet ej utsatt)
Våra näringsämnen som vi bygger upp våra kroppar av får vi från fotosyntesens växter eller av djur
som ätit växter. Glöm inte att all energi i oss och vår mat från början kom från solen som fångades
i växterna vid fotosyntesen (koldioxid+ vatten-> druvsocker+ syre). Ingen fotosyntes, inget liv.
Vår kropp är fantastisk eftersom den kan bygga om näringsämnena i maten till de flesta av våra
egna molekyler. Det är bara några få ämnen vi inte kan bygga själva (av det vi äter) och det är
några aminosyror, några vitaminer och mineraler. Dessa ämnen kallas essentiella. dvs vi måste få i
oss dem från maten.
Diskutera hur naturvetenskapliga upptäckter har påverkat våra livsvillkor.
Fundera över hur uppfinningen att odla kolhydratrika växter (säd, potatis, ris) och att ha djur i
fångenskap för kött har påverkat våra livsvillkor. Fundera också över hur upptäckten att härda
växtoljor till margarin (50-talet) har påverkat våra livsvillkor.
Kommer du på några fler kemiska uppfinningar inom mat?
De flesta uppfinningar tas fram för att lösa problem och ses därför ofta som positiva. Men ibland
blir det negativa effekter för hälsan eller miljön. Tänk efter vad du lärt dig på hemkunskapen mm.
Kan du ge exempel på någon kemisk matuppfinnings negativa effekter?

Diskutera människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt
samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Detta kanske du redan har funderat över i rubriken ovanför. Förslag på exempel från mig är:
• Odling av palmer till palmolja (kakor, godis, margarin, smink mm) på mark som varit
regnskog.
• Uppfödning av köttboskap i t ex Brasilien på mark som varit regnskog.
• Laxodling där laxen utfodras med fiskmjöl från utfiskning av våra hav.
• Kycklinguppfödning på fiskmjöl.
• Frukt och grönsaker från alla jordens hörn året runt.
• GI och LCHF med mest protein och fett i kosten (mer kött, fisk, ägg, nötter, mm.)
Kritiskt granska information och argument som du möter i olika källor och
samhällsdiskussioner med koppling till biologi och kemi
Vi kommer att läsa texter från tidningsartiklar, hemsidor, bloggar mm. som argumenterar för hur
du ska äta.
Förslag på sidor:
Livsmedelsverket, Viktväktarna, LCHF, GI, Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen,
Expressen, Aftonbladet, ICA, Konsum, m fl mataffärer. Gärna också Chalmers-Kemisk
miljövetenskap (transfetter) mm.
Trommers prov: enkla sockerarter (kolhydraterna druvsocker, fruktos) samt också maltsocker
och mjölksocker (laktos) som också kallas snabba kolhydrater (dit räknas också socker men socker
syns inte med detta prov om man inte behandlar med saltsyra först).
Jodprov: kolhydraten stärkelse (långa kedjor av druvsocker) räknas som långsammare
kolhydrater.
Biuret: proteiner (långa kedjor av aminosyror som vi behöver till våra egna proteiner)
Fettfläcksprov: test om livsmedlet innehåller fett.
Instruktioner till dessa labbar finns i ett lab.häfte.
Jag visar också några matspjälkningsdemonstrationer (pepsin, amylas, tunntarmens yta)
Förutom denna sammanfattning vill jag att du läser s.252-261, 264 i biologiboken och s. 186-199
i Kemiboken
Ordlista:
cellandning: när våra celler förbränner kolhydrater eller fett för att få ut energi
Ex. Kolhydrat + syre -> energi + koldioxid + vatten
energiomvandlingar: när solens energi omvandlas till kemisk energi i fotosyntesen
när matens kemiska energi omvandlas till rörelseenergi i våra muskler eller
värme från våra celler.
spillvärme: den värme som är överskott, avges med svett eller bara värmestrålning.

verkningsgrad: hur mycket av energin i maten som blir det vi vill (rörelse, värme, uppbyggnad,
reparation mm). Olika från olika människor. Om man tittar bara på rörelseenergi
har vi en verkningsgrad på 18-26% men om man räknar in att vi håller oss jämnvarma blir det
högre.
matspjälkningsorganen se ovan
kolhydrat: druvsocker, fruktsocker (monosackarider), socker, laktos (disackarider) stärkelse(
polysackarider). Finns mest i pasta, ris, bröd, potatis, rotsaker. Mindre i grönsaker. Mycket
druvsocker och fruktsocker finns i frukt.
Protein: långa kedjor av aminosyror. Finns mest i kött, fisk, ägg, ost, mjölkprodukter, bönor,
ärtor, linser, tofu, quorn.
Fett: kallas triglycerid på kemispråk för att fettmolekylen består av en glycerol som kopplats ihop
med tre fettsyror
Enzymer: ämnen som får kemiska reaktioner att hända
pH: mäter om vätskor är sura, neutrala eller basiska. I munnens saliv är pH runt 7= neutralt, i
magsäcken är pH lågt= surt, i bukspott är pH över 7= basiskt.
Mättat fett: fett som är naturligt hårt i rumstemperatur, smör, djurfett (ister, talg) kokosfett.
Fettet är hårt för att fettsyrorna inte har några dubbelbindningar mellan kolatomerna.
Omättat fett: fett som är naturligt flytande i rumstemperatur, rapsolja, olivolja, andra växtoljor.
Fettet är flytande för att fettsyrorna innehåller dubbelbindningar mellan kolatomerna som gör att
fettsyrorna blir "krokiga"
Transfett: finns naturligt ofarligt i mjölk (5 % av mjölkens fett), finns konstgjort från härdning av
omättat vegetabiliskt fett. Härdningen gör att fettsyrorna inte liknar naturliga fettsyror, de blir
raka trots dubbelbindningar och dubbelbindningarna sitter inte på sina naturliga platser)
Härdade fetter: anses öka risken för plack i blodkärl och passar inte som byggmaterial i
cellernas cellmembran, cellerna "läcker".
Vattenlöslig: ämnen som löser sig lätt i vatten (polära ämnen) t ex druvsocker, fruktsocker,
salter, mineraler, aminosyror, glycerol, B-vitaminer, C-vitamin
Fettlöslig: ämnen som bara löser sig i fettliknande ämnen (opolära) A, D, E, K-vitaminer
Ämnesomsättning: när kroppen bryter ned näringsämnen och sedan transporterar ut dem till
våra celler där de används till arbete (muskler, nervceller mm) uppbyggnad, reparation, värme mm.
Styrs av sköldkörteln.
Mineraler: viktiga grundämnen som ingår i många viktiga molekyler (Kalcium till skelett, muskler
och tänder, Järn till blodet, Jod till sköldkörteln, Fosfor till tänder, cellers DNA
förbränning se cellandning.
GI: kost där kolhydraterna bara får vara långsamma, GI står för glykemiskt index= hur snabbt
matens kolhydrater blir druvsocker. Lågt GI= långsamma kolhydrater
LCHF : kost med Low Carbohydrate High Fat: kost där energin ska komma från mättat fett och
där kolhydrater ska vara så liten del av kosten som möjligt och då långsamma kolhydrater.
Bantning: kortvarig koständring för att minska sin vikt
Livsmedelsverket: statligt verk som utfärdar kostråd till medborgare, skolor, dagis, sjukhus
mm.