Riktlinjer för språket i 1177.se

Riktlinjer för språket i 1177.se 

Revisionshistorik 

Version Författare Kommentar 

In e r a AB ▪ Ho rns g at a n 1 5 ▪ Box 17 7 0 3, 11 8 9 3 Stoc kh o lm 

R IKT LINJER FÖR SPRÅKET I 1177 .SE 

EV A- LEN A NORDQVIST 

SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

1.0 Eva-Lena Nordqvist Bilaga till Redaktörshandboken för 1177.se. Bytt mall. 

Tf n v x 08 -4 5 2 7 1 6 0 ▪ www.1 1 7 7 .se ▪ Org a n isatio nsnr 5 5 65 5 9- 42 3 0 s id 1( 3 6)




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Riktlinjer för språket i 1177.se ....................................................................................................... 6 

Hjälpmedel ................................................................................................................................. 6 

Språkdokument, skrivregler och ordböcker ........................................................................... 6 

Webbplatser och frågelådor ................................................................................................... 7 

Stavning ..................................................................................................................................... 7 

Stavning från A-Ö ................................................................................................................. 7 

Skriva ihop eller isär? ............................................................................................................ 8 

Sammansättningar som mun mot mun-metoden ................................................................... 8 

Förkortningar ......................................................................................................................... 8 

Eponymer............................................................................................................................... 8 

Försvenskad stavning av latinska namn i löpande text .......................................................... 9 

Stor eller liten bokstav?.............................................................................................................. 9 

Sjukdomar .............................................................................................................................. 9 

Förkortningar av sjukdomar och tillstånd .............................................................................. 9 

Förkortningar av behandlingar .............................................................................................. 9 

Bakterier ................................................................................................................................ 9 

Virus .................................................................................................................................... 10 

Bakterier och virus ............................................................................................................... 10 

När namn på bakterier försvenskas ...................................................................................... 10 

Läkemedel ........................................................................................................................... 10 

Val av ord och uttryck .............................................................................................................. 11 

Akut ..................................................................................................................................... 11 

Allmäntillstånd .................................................................................................................... 11 

Anala samlag ....................................................................................................................... 11 

Apotek ................................................................................................................................. 11 

Bebis eller spädbarn ............................................................................................................. 12 

Blödningsbenägenhet ........................................................................................................... 12 

Bota ...................................................................................................................................... 12 

Cellhämmande läkemedel, cytostatika ................................................................................ 13 

Coxhämmare ........................................................................................................................ 13 

Drabba ................................................................................................................................. 13 

Farligt – ofarligt ................................................................................................................... 13 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Fiber eller fibrer ................................................................................................................... 14 

Funktionsnedsättning och funktionshinder .......................................................................... 14 

Förband och bandage ........................................................................................................... 14 

Förskola, dagis eller daghem ............................................................................................... 15 

Gulkroppshormon – progesteron ......................................................................................... 15 

Halt och värden .................................................................................................................... 15 

Hiv och aids ......................................................................................................................... 15 

Intravenöst ........................................................................................................................... 16 

Kalciumflödeshämmare ....................................................................................................... 16 

Kateter – venkateter med flera ............................................................................................. 16 

Kronisk – kronisk sjukdom .................................................................................................. 17 

Könssjukdomar – sexuellt överförbara sjukdomar .............................................................. 17 

Könssjukdomar – namn på mottagningar ............................................................................ 17 

Legitimerad .......................................................................................................................... 18 

Livshotande – dödlig ........................................................................................................... 18 

Läkare på vårdcentral .......................................................................................................... 18 

Läkemedel, medicin eller preparat ...................................................................................... 18 

Mage och buk ...................................................................................................................... 18 

Manodepressiv sjukdom – bipolär sjukdom ........................................................................ 18 

Mens .................................................................................................................................... 18 

Metastaser ............................................................................................................................ 19 

Munsex ................................................................................................................................ 19 

Nedsatt immunförsvar ......................................................................................................... 19 

Normalt ................................................................................................................................ 19 

Nål ....................................................................................................................................... 19 

Partner .................................................................................................................................. 19 

Protein .................................................................................................................................. 20 

Prova eller pröva .................................................................................................................. 20 

Samlag – vaginala och anala................................................................................................ 20 

Sjukdomshistoria ................................................................................................................. 20 

Själv, självt eller själva ........................................................................................................ 20 

Skopier ................................................................................................................................. 20 

Slida – vagina, vaginal -t ..................................................................................................... 21 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Specialister........................................................................................................................... 21 

Spruta ................................................................................................................................... 21 

Stolpiller .............................................................................................................................. 21 

Tjocktarm............................................................................................................................. 21 

Tumör – cancer .................................................................................................................... 22 

Typ 2-diabetes ..................................................................................................................... 22 

Underliv och blygdläppar .................................................................................................... 22 

Vasomotorisk rinit ............................................................................................................... 22 

Venkateter eller nål .............................................................................................................. 22 

Vårdcentral .......................................................................................................................... 23 

Åderförfettning .................................................................................................................... 23 

Ändtarmsöppning ................................................................................................................ 23 

Form ......................................................................................................................................... 24 

Bildspråk .............................................................................................................................. 24 

Organ och kroppsdelar i bestämd form ............................................................................... 24 

Barnet................................................................................................................................... 24 

En person är aldrig sin sjukdom .......................................................................................... 24 

Om det lilla ordet man ......................................................................................................... 24 

Ska och bör .......................................................................................................................... 25 

Välj antingen som eller till exempel .................................................................................... 25 

Undersökningar som har flera namn .................................................................................... 25 

Läkemedelsord ......................................................................................................................... 26 

Procent och siffror .................................................................................................................... 27 

Sifferangivelser och procentsatser ....................................................................................... 27 

Tal och måttenheter ............................................................................................................. 27 

Punktlistor och skiljetecken ..................................................................................................... 28 

Punktlistor ............................................................................................................................ 28 

Snedstreck ............................................................................................................................ 28 

Punkt i bildtexter ................................................................................................................. 29 

Uttrycket ”mellan… och” används hellre än tankstreck. ..................................................... 29 

Inskjutna förklaringar – parenteser eller kommatecken? ..................................................... 29 

Vid uppräkningar: ................................................................................................................ 29 

Titulering.................................................................................................................................. 30 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Manusförfattare/faktagranskare ........................................................................................... 30 

Exempel på titulering ........................................................................................................... 30 

Övrigt om titulering ............................................................................................................. 31 

Hur ska titeln skrivas ut på sajten? ...................................................................................... 31 

Texter från Vårdguiden........................................................................................................ 35 

Texter som är producerade specifikt för fokusområden ...................................................... 35 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Riktlinjer för språket i 1177.se 

Språkriktlinjerna för 1177.se rör framför allt viktiga ordval, avsteg från gängse skrivregler, 

tolkningar och omskrivningar som är viktiga för att texterna ska förstås rätt och vara empatiska, 

respektfulla och enhetliga. 

Det språk som används i texterna på 1177.se är format av ett användarperspektiv. 1177.se 

strävar efter ett begripligt och lättläst språk som liknar tidningssvenskan. Så långt som möjligt 

ska komplicerade termer och stela, byråkratiska eller svårbegripliga ord undvikas. Texten ska 

vara så konkret och tydlig som möjligt. De begrepp som används ska vara vardagliga och 

förklara svåra sammanhang. Tilltalet ska vara respektfullt och texten skrivas utifrån 

allmänhetens perspektiv – ”man” syftar till exempel alltid på patienten eller läsaren, inte läkaren 

eller sjuksköterskan. Användarperspektivet ska även genomsyra valet av innehåll och tonfall i 

texten. 

Hjälpmedel 

Språkdokument, skrivregler och ordböcker 

Generellt sett ska texterna på 1177.se rätta sig efter Svenska språknämndens Svenska skrivregler 

och Svenska akademiens ordlista, SAOL. SAOL, som kommer ut vart tionde år, följer 

språkutvecklingen och visar vilka ordformer som vunnit insteg och som förespråkas. 

Ett typiskt exempel är ordet symtom. SAOL väljer att sätta den formen först, vilket betyder att 

det är den formen som förespråkas: 

symtom [-å´m] el. symptom s.-et; pl.= 

I SAOL framgår också hur olika sammansättningar skrivs, till exempel om det heter 

blindtarminflammation eller blindtarmsinflammation med s. 

I Svenska skrivregler finns detaljerad information om skrivningar av ord och uttryck, 

skiljetecken och andra skrivtecken. 

Här följer en lista på riktlinjer och hjälpmedel: 

Svenska skrivregler, Svenska språknämnden, Liber, 2000 

Svenska Akademiens ordlista, SAOL, Svenska Akademien, 13:e upplagan, 2006 

Norstedts svenska synonymordbok, Norstedts, 1999 

Medicinska ord; medicinska språket; begrepp, definitioner, termer, 2005 

Medicinsk terminologi; Bengt I Lindskog, Nordiska bokhandelns förlag 

Nationalencyklopedins ordbok 1–3, Nationalencyklopedin 

Svenskt språkbruk – ordbok över konstruktioner och fraser, Svenska språknämnden, 

Norstedts, 2003 

Språkriktighetsboken, Norstedts akademiska förlag, 2005 


Webbplatser och frågelådor 

Språkrådet: http://www.sprakradet.se 

Språkrådets frågelåda: http://www.spraknamnden.se/sprakladan/search.aspx 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Svenska läkaresällskapets språkkommittés frågelåda: http://www.sls.se/sprakkommitten/ 

TT-språket: http://www.tt.se/ttsprak 

Stavning 

Stavning från A-Ö 

betablockerare – i stället för betablockare 

biverkning – i stället för biverkan (som inte kan böjas i plural) 

centrum – i stället för centra 

diskar – istället för disker 

dopning 

joggning 

knä, -t 

Heimlichs manöver 

hjärt-kärlsjukdomar 

mag-tarmkanalen 

mobbning 

mun mot mun-metoden 

ner, neråt – men hörselnedsättning 

piercning, vb: pierca 

psykiater, pl: psykiatrer 

ska – istället för skall 

sprej 

stretchning 

symtom 

vara sig 

vattkoppor – i stället för vattenkoppor 

öron-näsa-halsklinik, öron-näsa-halsläkare 


Skriva ihop eller isär? 

Tumreglerna och exemplen nedan är tagna ur Svenska skrivregler, paragraf 129-134. 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Skriv ihop om den starkaste betoningen ligger på det första ordet (utom där särskrivning har 

hävd): 

alltför, återigen 

Särskrivning har hävd i bland annat följande fall: 

allt som oftast, före detta, rent ut, så pass 

Skriv isär i övriga fall (utom där sammanskrivning har hävd): 

allt fler, efter hand, framför allt, för all del, för den skull, i dag, i kväll, i morgon, i gång, 

i stället, lika väl, något så när, till godo, till synes, tills vidare, under tiden, över huvud 

taget, över lag 

Sammanskrivning har hävd i bland annat följande fall: 

alltigenom, alltihop, alltmer, alltsedan, dessförinnan, dessvärre, förutom, häromdagen, 

häromsistens, häromåret, ibland, ifall, ihop, ihåg, isär, itu, likväl, någonstans, såväl, 

tillbaka, tvärtom, tvärtemot, varstans, överallt, överens 

Sammansättningar som mun mot mun-metoden 

Enligt Svenska skrivregler ska det vara mun mot mun-metoden, eller mun-mot-mun-metoden, 

eftersom det är fler än två ord i förleden. Ett annat exempel är tio-i-topp-lista, tio i topp-lista 

eller tioitopplista, aldrig tio i topplista. 

När förleden har två ord skrivs oftast alla ord ihop, till exempel: svartabörshaj, Svartahavsflottan 

osv. 

Ovanliga sammansättningar skrivs: new age-relaterad; jämför public service-företag (inte public 

serviceföretag). Bindestrecket sätts ut för att man inte ska läsa ihop agerelaterad respektive 

serviceföretag. 

Om främmande ord står som förled blir det ofta så här: off pist-åkning och sedan när det blir mer 

etablerat offpiståkning. 

Förkortningar 

Skriv ut förkortningar: till exempel, det vill säga, från och med. Titlar på personer (till exempel 

faktagranskare) ska alltid skrivas ut. 

Eponymer 

Eponymer är termer som fått sina benämningar av en persons namn. Skriv eponymer i 

genitivform, som i Heimlichs manöver, Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom (observera 

litet a i kortformen alzheimer och litet p i parkinson). 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Försvenskad stavning av latinska namn i löpande text 

Det förekommer få latinska ord i texterna, men när det förekommer ska en försvenskad stavning 

användas, till exempel hypotalamus, inte hypothalamus. I Medicinska ord kan både den svenska 

och latinska stavningen slås upp. 

Stor eller liten bokstav? 

Sjukdomar 

Sjukdomsnamn skrivs med liten begynnelsebokstav: 

cancer, polio och tuberkulos 

Använd stor begynnelsebokstav när sjukdomar uppkallats efter personer: 

Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom 

Observera att kortformerna får liten bokstav: parkinson, alzheimer 

Den sjukdom hos människan som liknar galna ko-sjukan skrivs Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, 

CJS. Galna ko-sjukan heter BSE efter bovin spongiform encefalopati. 

Förkortningar av sjukdomar och tillstånd 

Sjukdomar och tillstånd vars förkortning kan läsas ut som ord med bokstävernas vanliga 

ljudvärde och inte bokstav för bokstav, skrivs med gemener: 

damp, sars, aids och hiv. 

Följande förkortningar som läses ut bokstav för bokstav skrivs med gemener: 

adhd, tbc, cp 

Följande skrivs med versaler: 

MS, KOL, SLE 

Förkortningar av behandlingar 

PCI ersätter successivt PTCA (förkortningen för ballongvidgning av kranskärl). 

I till exempel texten om ballongvidgning av kranskärl används ballongvidgning genom hela 

texten. Men de båda förkortningarna anges i början av texten när behandlingen introduceras. 

Behöver förkortningen upprepas i texten används PCI framför PTCA. Se texten Ballongvidgning 

av kranskärl: http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=26103. 

Behandlingen tens (transkutan elektrisk nervstimulering) skrivs med gemener. 

Bakterier 

Använd svenska namn på bakterier och liten begynnelsebokstav: 

stafylokocker 

Om vetenskapliga latinska namn någon gång behöver användas börjar släktnamnet med stor 

bokstav och artnamnet med liten: 

Staphylococcus aureus 


Virus 

Skriv hela namnet med små bokstäver när det gäller virus: 

herpes zoster 

Skriv sammansättningar med ordet virus så här: 

herpes zoster-virus (observera bindestrecket), calicivirus, rotavirus och så vidare. 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Bakterier och virus 

Bakterier klassificeras som bekant med genus (släkter) och species (art) precis som växter och 

djur. Släktnamnet skrivs med versal initial, artnamnet med gemen. Men virus har inte detta 

system, här finns inga släkten och arter i samma mening – även om de olika typerna ibland 

kallas "arter" – och namnen är högst varierande, även ifråga om antalet ordled. Alla ord brukar 

skrivas gement. Det virus som ger vattkoppor och bältros kallas till exempel oftast för "herpes 

varicellae zoster". Sammansättningar med flerledade virusbeteckningar skrivs "herpes zostervirus" 

och så vidare. (http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_sprakrad.htm) 

När namn på bakterier försvenskas 

Försvenskade latinska artbeteckningar som används i svenskt allmänspråk skrivs oftast med liten 

bokstav. Det gäller bland annat släktnamn på till exempel bakterier. Man brukar skriva med liten 

bokstav när bara ett led nämns (streptokock, dvs. första ledet, inte båda leden, Streptococcus 

viridans) och det böjs svenskt ("streptokockerna" etc.). Skrivsättet är ett tecken på att uttrycket 

spridit sig till allmänspråket och inte bara förekommer i renodlat fackspråk. När det ursprungliga 

släktnamnet ska betonas, kan stor bokstav användas även när det står ensamt eller ingår i en 

sammansättning: "Anemonearter" men "flera sorters anemoner". 

Läkemedel 

Skriv försäljningsnamn på läkemedel med stor begynnelsebokstav: 

Alvedon, Losec 

Substanser skrivs med liten begynnelsebokstav: 

paracetamol, omeprazol 

Tf n v x 08 -4 5 2 7 1 6 0 ▪ www.1 1 7 7 .se ▪ Org a n isatio nsnr 5 5 65 5 9- 42 3 0 s id 10 ( 36 )




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Val av ord och uttryck 

Det finns ord som används på 1177.se för att de är de gängse och populära benämningarna – 

strävan är att undvika fackspråk. Då och då kan det vara bra att gå bräschen för nya, mer 

adekvata benämningar. Ibland behöver en av flera synonymer väljas för enhetlighetens skull, 

eller så behövs omskrivningar för att det ska bli tydligt. 

Akut 

Enligt uppslagsboken betyder akut skarp, plötslig, hastigt påkommen. Akut kan också betyda 

omedelbart, direkt, genast eller ha en helt annan betydelse som kortvarig i motsats till kronisk, 

långvarig. Ordet akut ska ersättas i så stor utsträckning som möjligt för att det ska bli tydligt vad 

som menas. 

Exempel: 

Exempel: 

Symtomen kan vara huvudvärk som kommer plötsligt, och som snabbt blir mer intensiv 

och ofta pulserande. 

Om man tror att man har fått en blodpropp ska man söka vård direkt på en vårdcentral 

eller akutmottagning. 

Ibland är det svårt att ersätta ordet akut, till exempel i namn på sjukdomar som akut 

bukspottkörtelinflammation och då ska det användas. Orden akutmottagning och akutsjukhus 

används också. 

Allmäntillstånd 

Det kan vara oklart vad som menas med allmäntillstånd. Betydelsen av ordet kan variera 

beroende på sammanhang och diagnos. I följande exempel är första punkten en konkretisering 

av ”påverkat allmäntillstånd”: 

Kontakta sjukvården om barnet 

verkar mycket trött, inte ger samma kontakt som vanligt och är ointresserat av omgivningen 

hostar mycket 

kissar lite. 

Anala samlag 

Använd uttrycket anala samlag i stället för analsex, se även nedan under rubriken Slida – vagina, 

vaginal – t och under rubriken Munsex. 

Apotek 

Hänvisning till apotek i våra texter tas bort om det går. I vissa fall kan det strykas och i vissa fall 

behövs en omformulering. Till exempel räcker det att tala om att något kan köpas receptfritt utan 

att ange var man kan köpa det. 


Om hänvisning till apotek måste finnas med används obestämd form, i första hand 

formuleringen ”ett apotek”, eventuellt bara ”apotek”. Vi hänvisar aldrig till 

”apotekspersonalen”. 

Vi skriver aldrig att man kan få råd/tips/hjälp på apotek, endast att man kan fråga där. 

Exempel på formuleringar: 

Tabletter mot pollenallergi kan man köpa receptfritt. 

Man kan också köpa receptfria läkemedel som ökar tarmens vätskeinnehåll. 

Doseringshjälpmedel finns att köpa på apotek. 

Man kan fråga på ett apotek. 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Bebis eller spädbarn 

Använd ordet spädbarn, barn eller litet barn. Beroende på texten kan även ordet bebis användas, 

men aldrig stavat bäbis eller baby. Bebis är mer använt i Svarsbanken. 

Blödningsbenägenhet 

Uttrycket blödningsbenägenhet ska helst skrivas om. Observera att ordet betyder att man blöder 

både lättare och längre. Det är bra om förklaringen även kan kopplas till blodets förmåga att 

levra sig om det finns utrymme för en längre omskrivning. 

Exempel: 

En del blöder lättare eller under längre tid än vad som är vanligt. Det beror på att blodet 

inte levrar sig som det ska. Orsaken kan vara att man tar vissa läkemedel, har en 

infektion eller en blodsjukdom. Det kan också vara medfött. 

Bota 

Ordet bota kan i vissa skrivningar ge en känsla av läkarperspektiv. I sådana sammanhang kan 

texten skrivas om: 

Exempel 1 (ursprunglig skrivning): 

En klamydiainfektion går alltid att bota och ska alltid behandlas eftersom den är en 

smittsam sjukdom som kan orsaka allvarliga skador, främst hos kvinnor. 

Exempel på alternativ skrivning: 

Exempel 2: 

Man kan alltid bli frisk från en klamydiainfektion. Det är viktigt att infektionen 

behandlas eftersom den är en smittsam sjukdom som kan orsaka allvarliga skador, 

främst hos kvinnor. 

Sjukdomen kan ofta botas med en mindre operation. 

Exempel på alternativ skrivning: 

Man kan ofta bli av med besvären om man genomgår en mindre operation. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Cellhämmande läkemedel, cytostatika 

Använd benämningen cellhämmande läkemedel, så kallade cytostatika, i stället för cellgifter. 

Exempel: 

Om melanomet har spridit sig får man ibland cellhämmande mediciner, så kallade 

cytostatika. 

Coxhämmare 

Använd ordet coxhämmare för läkemedel med antiinflammatorisk och smärtstillande verkan. 

Den äldre beteckningen NSAID kan fortfarande behöva ingå i skrivningen tills coxhämmare har 

etablerats. Vanliga läkemedel som Voltaren och Ipren är exempel på coxhämmare. 

Exempel: 

Man kan använda läkemedel som har både antiinflammatorisk och smärtstillande 

verkan, så kallade coxhämmare eller som de också kallas, NSAID. Ett exempel på 

coxhämmare som ofta används när man har frusen skuldra är diklofenak som finns i till 

exempel Voltaren. En annan coxhämmare som kan användas är ibuprofen, som till 

exempel finns i Ibumetin eller Ipren. 

Drabba 

Undvik helst ordet drabba, till exempel i skrivningar som Blindtarmsinflammation drabbar män 

oftare än kvinnor eller Det är ovanligt att män drabbas av urinvägsinfektioner. Förslag på 

omskrivningar: har en sjukdom eller får en sjukdom. 

Farligt – ofarligt 

Farligt är ett ord som kan användas lite slentrianmässigt. Som redaktör bör man tänka efter en 

extra gång innan man använder det och fundera på om det verkligen är rätt ord i sammanhanget. 

Ofta kan farligt ge fel signaler i sammanhanget, till exempel: 

Det är inte farligt om barnet stödjer på foten, men det brukar göra lite ont. 

PMS är inte farligt 

Som läsare är det lätt att man undrar motsatsen. Varför skulle det vara farligt för ett barn att 

stödja på foten och vem tror att PMS är farligt? Ofta är det bättre att skriva det som man faktiskt 

menar: 

Det gör inget om barnet stödjer sig på foten, men det kan göra lite ont. 

Farligt kan också fungera onödigt skrämmande: 

Om proppen däremot fastnar i ett större kärl, så att en stor del av lungan slutar fungera, 

kan det bli farligt. 

Ett alternativ kan vara att skriva allvarligt i stället. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Fiber eller fibrer 

I plural används ordet fibrer i stället för fiber, men i sammansättningar används fiber-, till 

exempel fibermängd. 

Exempel: 

De näringsämnen som kroppen behöver är vatten, fibrer, mineraler och vitaminer. 

Funktionsnedsättning och funktionshinder 

Orden funktionsnedsättning och funktionshinder ska användas i stället för handikapp. 

Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell 

funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder står för den begränsning som en 

funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. 

I vissa texttyper, bland annat Regler och rättigheter-texter, är det naturligt att använda de här 

orden eftersom texterna är baserade på lagtexter och kräver noggrannhet med definitioner och 

avgränsningar. Men i exempelvis sjukdomstexter ska ledigare skrivningar eftersträvas. Använd 

då hellre konkreta beskrivningar av vad det är man kan få svårigheter med. Se exempel på 

omskrivning längre ner. 

Intellektuell funktionsnedsättning – utvecklingsstörning 

I stället för begåvningshandikapp eller förståndshandikapp är det bättre att skriva intellektuell 

funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. När en person exempelvis får en skada på 

hjärnan vid en olycka eller sjukdom kan han eller hon få en intellektuell funktionsnedsättning 

eller nedsatt intellektuell funktionsförmåga. Ordet utvecklingsstörning används främst då en 

nedsättning av de intellektuella funktionerna har kommit i tidig ålder. Ofta är det ärftligt betingat 

eller orsakat av kromosomrubbningar eller hjärnskador under fosterutvecklingen, förlossningen 

eller första spädbarnstiden. Här går det även att använda uttrycket intellektuell 

funktionsnedsättning som en synonym. 

I många texter är det viktigt att i första hand sträva efter en ledig stil och att vara mer konkret. I 

stället för ett kort konstaterande om till exempel intellektuell funktionsnedsättning är det bättre 

att skriva: 

Eftersom sjukdomen försämrar viktiga funktioner i hjärnan som minne, tolkning av 

sinnesintryck, omdöme och insikt blir den som får alzheimer alltmer beroende av sin 

omgivning. Efter några år är det ofta svårt att klara sig själv och man behöver hjälp med 

olika vardagssysslor och planering av dagen. 

Samma resonemang gäller för fysisk och psykisk funktionsnedsättning. 

Förband och bandage 

Det finns skäl att uppmärksamma orden förband och bandage. I de flesta fall kan ordet förband 

användas. Ordets betydelse enligt Medicinsk terminologi: 

Förband – skyddande eller stödjande betäckning av sår eller skadad kroppsdel. 

Ofta kan ordet förband tolkas som ett övergripande begrepp. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Ordet bandage används framför allt i en mer specifik betydelse. Medicinsk terminologi skriver: 

Bandage – förband för längre tids användning och vanligen avsett att korrigera 

felställningar (benbrott) och stödja 

Exempel då orden bör särskiljas: 

Man får ett förband över operationssåret (här fungerar det sämre med bandage). 

Ibland kan handledsbrott behandlas med träning och stödjande bandage (här fungerar det 

sämre med förband, men observera att det kan användas). 

I sammansättningar av olika slag måste språkbruket få variera. Den sakkunniga läkaren kan 

förorda kompressionsförband eller kompressionsbandage. Här kan orden ses som synonymer. 

Förskola, dagis eller daghem 

Använd förskola framför daghem eller dagis. 

Gulkroppshormon – progesteron 

I första hand ska gulkroppshormon användas men i början av texten bör ordet progesteron ingå i 

förklaringen så att båda begreppen anges. Därefter skrivs gulkroppshormon genomgående i 

texten. 

Halt och värden 

Om det handlar om förhöjda värden och halter av bland annat blodfetter, blodsocker och 

kolesterol ska halt och värde skrivas ut. 

Exempel: 

Att ha höga halter av blodfetter ger i sig inga besvär (skriv inte: Att ha höga blodfetter 

ger i sig inga besvär). 

Då förbättras blodsockervärdena (skriv inte: Då förbättras blodsockret). 

Hiv och aids 

Det måste framgå om fakta gäller hiv eller aids eller båda. Enbart hiv eller enbart aids skrivs där 

det är relevant. Om skrivningar som hiv och aids eller hiv eller aids används är det viktigt att de 

blir korrekta. 

Exempel på användning av ordet hiv: 

Läkaren behöver få veta om man bär på någon blodsmitta, till exempel smittsam gulsot 

eller hiv. 

Att skriva hiv och aids i stället för hiv ovan blir inte korrekt eftersom det är hiv som smittar. 

Aids är en följd av att ha blivit smittad med hiv. 

Exempel på användning av ordet aids: 

Immunförsvaret kan vara försvagat om man har någon reumatisk sjukdom, tarmsjukdom 

eller aids. 

Här är det medicinska fakta som talar för att endast aids ska nämnas. 


Intravenöst 

I stället för intravenöst är det bättre att skriva direkt i blodet. 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Kalciumflödeshämmare 

Kalciumflödeshämmare ersätter kalciumantagonister, kalciumblockare och kalciumhämmare. 

Kateter – venkateter med flera 

Det finns olika slags katetrar. En kateter är en mjuk slang som förs in i till exempel ett blodkärl 

eller urinrör med varierande funktion. 

Venkateter 

En venkateter används bland annat för att få läkemedel eller dropp direkt i blodet, till exempel 

inför vissa undersökningar och behandlingar, eller om man ska få blodtransfusion. Den sätts ofta 

in på ovansidan av handen eller i armvecket. 

Första gången ordet venkateter nämns i en text bör det förklaras och det är bra om ordet nål 

ingår i förklaringen. Fortsättningsvis i texten kan venkateter användas utan förklaring. Det kan 

vara bra att nämna ordet nål i förklaringen eftersom vårdpersonal ofta använder det ordet i 

samspråk med patienter. Orden infart eller kanyl används inte. 

I själva förklaringen används en liten tunn plastslang. 

Exempel: 

En venkateter är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl, vanligtvis i armvecket 

eller på ovansidan av handen, med hjälp av en nål som sedan tas bort. Genom 

venkatetern kan man få läkemedel, vätskedropp eller blod. 

Kateter i urinblåsan 

En kateter kan också användas för att tappa urin från urinblåsan inför till exempel en operation. 

Ordet kateter används och i förklaringen används en tunn slang. 

Exempel: 

Före operationen läggs en kateter in i urinblåsan. En kateter är en tunn slang som förs in 

i urinblåsan genom urinröret. Via slangen leds urinen ut i en påse. Katetern kan man 

behöva ha kvar så länge man inte kan kissa själv. Ofta tas den bort efter något dygn. 

Andra typer av katetrar 

Katetrar kan också användas i andra sammanhang, till exempel kan en slang blåsas upp till en 

ballong inne i kroppen och utvidga olika organ. Det finns också något som heter central 

venkateter och Port-a-cath som används mer långvarigt. 

Slangen kan vara av olika material. Därför är det bra att skriva en tunn slang i olika förklaringar 

förutom när det gäller venkateter som istället skrivs en liten tunn plastslang. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Kronisk – kronisk sjukdom 

Det är viktigt att förklara vad ordet kronisk betyder så att det framgår tydligt. Enligt 

uppslagsboken betyder ordet kronisk långvarig och motsatsen är akut. En kronisk sjukdom kan 

man oftast inte bli frisk från utan behandlingen går ut på att lindra besvären. Men observera att 

ordet har flera betydelsenyanser. Sjukdomen kan vara tidvis återkommande, långvarig eller 

livslång. Försök att reda ut med en sakkunnig faktagranskare vad som gäller. Exempel på 

omskrivningar eller förklarande tillägg: 

Crohns sjukdom: 

Diabetes: 

Man kan inte bli frisk från sjukdomen, men får man behandling kan man leva i stort sett 

som vanligt. 

Diabetes är en sjukdom som man har hela livet. 

Kroniska bensår: 

Om man får sår på underbenen eller fötterna brukar de vanligtvis läka inom sex veckor. 

Gör de inte det kallas de för svårläkta, eller kroniska, bensår. Sådana sår brukar ha läkt 

efter ett år. 

Könssjukdomar – sexuellt överförbara sjukdomar 

På 1177.se används främst ordet könssjukdomar för de sjukdomar som smittar genom sex. Det 

fungerar för det mesta. Det kan vara bra att känna till att termen sexuellt överförbara sjukdomar 

innefattar könssjukdomarna syfilis, gonorré, kondylom och klamydia, men också två sjukdomar 

som inte brukar kallas könssjukdomar – hepatit B, som har sex som en smittväg bland flera, och 

aids. Om det i ett visst sammanhang handlar om sexuellt överförbara sjukdomar ska denna 

stelare formulering helst ersättas med sjukdomar som smittar genom sex. 

Däremot används termen sexuellt överförbara sjukdomar i namnet på en av de mottagningar som 

man vänder sig till för vård: Man kan vända sig till en mottagning för sexuellt överförbara 

sjukdomar. 

Hur aktuella mottagningar när det gäller könssjukdomar ska skrivas, se under rubriken 

Överenskommelser om längre skrivningar och Namn på mottagningar (könssjukdomar). 

Könssjukdomar – namn på mottagningar 

Det finns många olika mottagningar och sjukhusavdelningar att vända sig till om man 

misstänker att man smittats genom sex. Det finns en stor variation på namn beroende på vad som 

slagit igenom lokalt. Här är en skrivning som är väldigt lång, men det är nödvändigt för att täcka 

in alla varianter: 

Om man misstänker att man har smittats med gonorré måste man genomgå en 

undersökning så fort som möjligt. Man kan vända sig till en vårdcentral, eller en hud- 

och könsmottagning, en så kallad venereologmottagning. De har olika namn på olika 

ställen i landet, till exempel könsmottagningen, Sesam, mottagningen för sex- och 

samlevnad, STD eller STI. Man kan också vända sig till en ungdomsmottagning, eller 

till RFSU. 


Legitimerad 

Ordet legitimerad sätts inte ut framför olika yrkestitlar. 

Livshotande – dödlig 

Ibland är livshotande en passande synonym till dödlig eller leder till döden. 

Läkare på vårdcentral 

Skriv läkare på vårdcentral i stället för familjeläkare, husläkare och allmänläkare. 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Läkemedel, medicin eller preparat 

Orden läkemedel eller medicin ska användas i stället för preparat. Observera att i fackspråk 

syftar läkemedel och medicin framför allt på substanser medan preparat syftar på det enskilda 

fabrikatet. På 1177.se används läkemedel och medicin bredare. 

För övrigt är det bättre att skriva att man tar medicin/läkemedel eller använder medicin/ 

läkemedel, aldrig att man äter medicin/läkemedel. 

Mage och buk 

Ordet mage används i så stor utsträckning som möjligt. I detaljerade anatomiska beskrivningar 

används ordet buk om det finns risk för direkt missförstånd, till exempel då organ som sitter i 

närheten av magsäcken beskrivs. Ordet bukhåla ska undvikas. 

Buken är hela partiet där gallblåsan, levern, mjälten, magsäcken och tarmarna finns. För många 

sakkunniga är ordet mage inte tillräckligt exakt och för en del har ordet mage mer betydelsen 

magsäck. Läsaren i sin tur använder ofta mage för hela partiet, men använder säkert också mage 

för magsäcken ibland. 

Manodepressiv sjukdom – bipolär sjukdom 

Under senare år har bipolär sjukdom framträtt som en synonym till manodepressiv sjukdom, 

ibland även i mer populärt skrivna texter. Inom vården finns röster som vill att manodepressiv 

sjukdom helt ersätts av bipolär sjukdom. Idag finns också många patienter som säger att de har 

en bipolär sjukdom i stället för manodepressiv sjukdom. På 1177.se används fortsatt 

manodepressiv sjukdom tills beteckningen bipolär sjukdom blivit mer etablerad. Men observera 

att första gången som manodepressiv sjukdom tas upp i texten ska bipolär sjukdom nämnas som 

synonym. 

Exempel: 

Om man har en manodepressiv sjukdom eller bipolär sjukdom som den också kallas, 

kommer man in i perioder av omväxlande mani och depression. 

Mens 

Det är bättre att skriva mens och menscykel än menstruation och menstruationscykel. 

Pluralformen menser är inte tillräckligt etablerad, i stället kan mensblödningar eller 

menstruationer användas. 



Metastaser 

Skriv i första hand metastaser, men i början av texten bör ordet dottertumörer vara med i 

förklaringen, så att båda begreppen anges. Dottersvulst ska inte användas. 

Munsex 

Skriv ordet munsex i stället för oralsex. 

Nedsatt immunförsvar 

Skriv hellre nedsatt eller försvagat immunförsvar i stället för dåligt immunförsvar. 

Normalt 

Ordet normal bör inte användas om läsaren kan känna sig träffad och indirekt känna sig 

”onormal” när han eller hon läser texten. 

Exempel: 

Ändra till: 



SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Det är normalt att pendla mellan olika känslor, men det kan vara jobbigt att känna att 

man inte riktigt kan styra över sina starka känslor och reaktioner. 

Det är vanligt att man pendlar mellan olika känslor, men det kan vara jobbigt att känna 

att man inte riktigt kan styra över sina starka känslor och reaktioner. 

I labbtexter kan ordet normalt fungera eftersom det där faktiskt kan finnas ett normalt värde. 

Nål 

Det är bara i några få sammanhang som ordet nål används, till exempel vid beskrivningar av 

provtagningar: 

Läkaren sprutar in bedövningsmedel i huden där provet ska tas. Det kan göra lite ont 

men går fort över. Sedan förs en nål in mellan revbenen, och medan man håller andan 

sugs en liten bit vävnad ut. Det gör inte ont, utan känns bara som ett lätt tryck. 

Ordet nål används också tillsammans med venkateter i inledande beskrivningar av venkateter. . 

Se avsnittet Kateter – venkateter med flera. 

När texten handlar om sprutor är det ofta en alltför detaljerad beskrivning att nämna nål och var 

den sticks in. Skriv hellre i linje med nedanstående exempel: 

Om skadad vävnad måste tas bort eller om såret ska sys får man först en spruta med 

bedövningsmedel. Man känner sticket och det kan svida lite när medlet sprutas in. 

Ordet kanyl ska inte användas i ovanstående sammanhang. 

Partner 

Det är viktigt att tänka på hur orden mamma, kvinna, pappa och man används. De bör ersättas av 

ordet partner, där det fungerar. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Protein 

Protein brukar användas i stället för äggvita eller äggviteämne. Men i texter om mödravård 

skrivs protein med förklaringen att det också kallas äggviteämnen när begreppen nämns första 

gången i texten (eftersom barnmorskor på mödravårdscentralen ofta talar om äggvita i urinen). 

Sedan skrivs protein genomgående i texten. 

Prova eller pröva 

Man brukar säga ”prova om ting och pröva om aktiviteter”, men i många fall går båda bra. 

Ting: 

Man kan prova en receptfri kräm. 

Man provar en korsett. 

Aktiviteter (ofta med betydelsenyansen experimenterande): 

Man kan pröva att smörja sig med en receptfri kräm. 

Man kan pröva att använda oparfymerad barnolja i stället för tvål och vatten. 

Samlag – vaginala och anala 

Skriv vaginala samlag och anala samlag. Munsex används istället för oralsex eller orala samlag. 

Exempel: 

Man kan bli smittad genom samlag, vaginala eller anala, och munsex. 

Sjukdomshistoria 

Använd hellre ordet sjukdomshistoria än sjukhistoria, men undvik helst ordet helt. I stället kan 

en omskrivning göras, till exempel: Hos läkaren berättar man först om sina besvär eller Hos 

läkaren får man svara på frågor som… 

Själv, självt eller själva 

Ordet själv böjs sällan i neutrum. Det är bättre att skriva Besvären går över av sig själv än 

Besvären går över av sig själva. Eftersom av sig själv är en så kallad fast fras används den 

oböjliga formen själv. 

Skopier 

Det finns olika typer av skopier, och beskrivningarna av hur de går till brukar skilja sig åt. För 

att förenkla för läsaren som kanske läser flera av texterna är det bra om de olika skopierna kan 

beskrivas på ett snarlikt sätt. 

Undvik skrivningar med kameror, mikrochips och tv-skärmar och välj hellre: ”XXX överför 

bilder av YYY till en bildskärm, där läkaren kan följa arbetet.” Till exempel: 

Gastroskopet överför bilder av luftrören till en bildskärm, där läkaren kan följa arbetet. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Slida – vagina, vaginal -t 

Använd ordet slida i stället för vagina, också i sammansättningar som till exempel slidkräm 

(ersätter ordet vaginalkräm). En omskrivning med slida används i stället för ordet vaginal i till 

exempel vaginal förlossning och vaginal ultraljudsundersökning. Se exempel nedan. 

Observera att ordet vaginala används i vaginala samlag. Se även vagitorier under 

Läkemedelsord. 

Exempel: 

Kejsarsnitt är en operation som görs när man av någon anledning inte kan föda sitt barn 

på vanligt sätt, genom slidan. 

Under tidig graviditet görs undersökningen vanligtvis genom slidan. 

Specialister 

I texter där det hänvisas till läkare som är specialister är det viktigt att vara så tydlig som 

möjligt. När det finns etablerade benämningar skrivs helst: 

Då kan man få en remiss till en gynekolog. 

Andra exempel är kirurg, hudläkare, lungläkare, barnläkare, öron-näsa-halsläkare, hjärtläkare, 

förlossningsläkare. Undvik alltså skrivningar som: 

Då kan man få en remiss till en specialist i gynekologi. 

Då kan man få en remiss till en specialist i kardiologi. 

Finns det inte tydliga och etablerade benämningar så används följande skrivning: 

Undantag 

Då kan man få en remiss till en en läkare som är specialist på sjukdomar i magen och 

tarmen, en gastroenterolog. 

Då kan man få en remiss till en läkare som är specialist på hormonsjukdomar, en 

endokrinolog. 

Internmedicin är det nyare namnet på invärtes medicin, men en benämning som 

internmedicinare ska helst undvikas. Därför görs avsteg från tidigare exempel. Observera hur 

skrivningen blir när även en annan specialist omnämns i samma mening: 

Då kan man få en remiss till en läkare som är specialist i neurologi, nervsystemets 

sjukdomar, eller internmedicin, det vill säga sjukdomar i kroppens inre organ. 

Spruta 

Spruta används i stället för injektion. Se även under nål. 

Stolpiller 

Skriv stolpiller i stället för suppositorier. 

Tjocktarm 

Skriv tjocktarm i stället för grovtarm. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Tumör – cancer 

Tumör och cancer är svåra ord av flera skäl. Svårt för läsaren eftersom det ofta signalerar något 

allvarligt, utan att det behöver vara det. Svårt även för oss som redaktörer eftersom vi kanske 

försöker gömma oss bakom ordet tumör och inte skriva cancer eftersom det är laddat. 

Det är svårt att ge några alternativ som fungerar i alla lägen, men grundregeln är att skriva vad vi 

faktiskt menar. Till exempel: 

Undvik elakartad tumör och skriv i stället cancer eller cancertumör. 

Skriv godartad tumör när det handlar om tumörer som inte är cancertumörer. 

Använda ett annat ordval, till exempel knöl, knuta, utväxt eller förändring, när det är 

relevant. 

Använder man flera olika uttryck i samma text, måste det alltid vara tydligt vad som menas. 

Typ 2-diabetes 

Skriv typ 2-diabetes i stället för diabetes typ 2. Observera att texten om typ 2-diabetes har 

ordföljden Diabetes typ 2 endast i rubriken. Detta därför att man på indexsidan ska hitta texten 

där man naturligt vill hitta den – under D. 

Underliv och blygdläppar 

Könsorgan med intilliggande delar brukar benämnas underliv om inga ingående anatomiska 

beskrivningar behövs. Ordet sköte används inte. Inre och yttre blygdläppar går det bra att skriva. 

Vasomotorisk rinit 

Vasomotorisk rinit är det långa latinska namnet för ett visst besvär från näsan. Det finns inget 

bra svenskt ord för detta tillstånd och därför används det latinska namnet. Tillståndet innebär att 

man får besvär när man till exempel äter, röker eller upplever temperaturväxlingar. Symtomen är 

tunn rinnande snuva, nästäppa, nysningar eller klåda i näsan. Besvären beror inte på allergi eller 

infektion utan orsaken är okänd. 

En kort beskrivning baserad på ovanstående fakta finns i Egenvårdsguiden med diagnosens 

latinska namn nämnt. I läkemedelstexter finns ännu kortare beskrivningar i linje med följande 

skrivning: 

Vasomotorisk rinit – ett tillstånd när man är överkänslig i näsan men inte på grund av 

allergi eller infektion. 

Året runt-rinit och kärlsnuva har dykt upp som alternativ till vasomotorisk rinit men de ska inte 

användas. 

Venkateter eller nål 

Venkateter eller nål skrivs i stället för infart eller kanyl. Endast i ämnet venkateter används 

venkateter genomgående i stället för nål. Ibland kan omskrivningar med tunn plastslang passa i 

texten. Kanyl ska aldrig användas i betydelsen venkateter. Se avsnittet Kateter – venkateter med 

flera respektive Nål. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Vårdcentral 

Använd ordet vårdcentral, i stället för till exempel hälsocentral eller andra benämningar som 

finns runtom i landet. 

Åderförfettning 

I första hand skrivs åderförfettning, men ordet åderförkalkning bör ingå i beskrivningen i början 

av texten så att båda begreppen anges. 

Ändtarmsöppning 

I huvudsak används ordet ändtarmsöppning. Men ordet analöppning kan någon enstaka gång 

behöva användas i detaljerade anatomiska beskrivningar. 


Form 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Bildspråk 

Undvik metaforer och liknelser, till exempel levern är kroppens reningsverk, levern fungerar 

som kroppens reningsverk. 

Organ och kroppsdelar i bestämd form 

Oftast skrivs organ och kroppsdelar i bestämd form, till exempel: …då svullnar slemhinnorna i 

näsan och svalget. 

Barnet 

Det är bra om det går att undvika att skriva om barnet som ”det”. Om ordet dessutom upprepas 

många gånger i en text kan det bidra till att texten blir opersonlig och distanserad. Försök att i 

stället skriva om på annat sätt. Ibland kan det fungera att använda barn i plural. Ibland kan ordet 

hellre upprepas och barn, -et kan skrivas flera gånger. 

En person är aldrig sin sjukdom 

Skriv: Många som har diabetes… inte Många som är diabetiker. 

Om det lilla ordet man 

Ordet ”man” används på 1177.se i större utsträckning än vad som är vanligt. Genom 

konsekvens och genom att alltid låta man syfta på läsaren/ patienten och inte på vårdpersonalen 

ges texten ett användarperspektiv. Ordet gör det också lättare att konkretisera och föra in en 

person i texten, och stilen känns inte så distanserad. Det finns textavsnitt där ordet man fungerar 

särskilt bra, till exempel när olika förberedelser och undersökningar beskrivs. Men det är å andra 

sidan lätt hänt att ordet används för mycket så det gäller att hushålla med ”man”. 

Ursprunglig text: 

Patienten förs in på en brits i datortomografen. Man utför en 

datortomografiundersökning av huvudet på bara någon minut. En undersökning av 

lungor och buk tar mellan 5 och 20 minuter, beroende på vad som ska undersökas och 

hur snabb och modern datortomografen är. 

Exempel på hur perspektivet ändras (”man” syftar i stället på läsaren) och fler detaljer förs in: 

När man ska undersökas får man ligga på en brits som förs in i den runda öppningen på 

datortomografen. Under undersökningen roterar ett röntgenrör runt kroppen samtidigt 

som det hörs ett svagt brummande från apparaten. Under själva bildtagningen är man 

ensam i rummet. Röntgensköterskan sitter vid ett kontrollbord i rummet utanför, men ser 

på genom ett fönster. Via mikrofon och högtalare har man ljudkontakt med varandra. 

I analogi med ovanstående skrivs: 

I stället för: 

Man får flera olika läkemedel. 

Man ger flera olika läkemedel till patienten. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Tilltalet ”du” kan användas vid direkta uppmaningar eller hänvisningar. Begrepp som 

”patienten” eller ”fallet” bör inte användas, då det snarare representerar ett vårdgivarperspektiv 

än ett läsarperspektiv. 

Ska och bör 

Ord som ska, bör och måste används när det är viktigt att läsaren agerar, till exempel genom att 

kontakta vården vid allvarliga symtom. Däremot är det bra att vara restriktiv med att skriva bör, 

ska, eller måste om det inte är mycket viktigt eftersom det lätt blir pekpinneaktigt och 

påträngande. 

Välj antingen som eller till exempel 

Skriv antingen som eller till exempel och undvik följande skrivning: 

Skriv hellre: 

Många har funderingar som till exempel ”Vad betyder det för mig om jag gör aborten?”, 

”Kommer jag att ångra mig?”, ”Kan jag bli med barn igen?”. 

Många har funderingar som ”Vad betyder det för mig om jag gör aborten?”, ”Kommer 

jag att ångra mig?”, ”Kan jag bli med barn igen?”. 

Annat exempel: 

Ändra till: 

Man ska däremot inte kombinera det med andra antibiotika i tablettform, som till 

exempel tetracyklin. 

Man ska däremot inte kombinera det med andra antibiotika i tablettform, till exempel 

tetracyklin. 

Undersökningar som har flera namn 

Det finns undersökningar som ofta förekommer i texterna och som har krångliga och 

svårbegripliga benämningar, till exempel datortomografi. 

Använd endast ordet datortomografi och förklara begreppet med en kort mening, till 

exempel: datortomografi, en röntgenundersökning som ger mer detaljrika bilder än vanlig 

röntgen. 

Rada inte upp alla synonymer, till exempel skiktröntgen och CT. 

Om det är lämpligt, se framför allt till att länka till de texter som beskriver undersökningen. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Läkemedelsord 

Läkemedelsavdelningen på 1177.se innehåller texter om läkemedel som ibland skiljer sig från 

övriga texter språkligt sett. Det beror bland annat på att texten är formaliserad och innehåller 

standardskrivningar. Vissa avsnitt är detaljerade med stora krav på exakthet. Ibland kan det vara 

bra att dra nytta av synonymer och tips på förklaringar som läkemedelsredaktörer har tagit fram, 

även om det inte är så vanligt med detaljerade beskrivningar av till exempel läkemedelsformer i 

sjukdomstexter, se nedanstående lista. 

Applikator – ersätts med införare, ibland doseringsspruta 

Buckaltabletter – Exempel: Medicinen finns som snabbverkande tabletter, så kallade 

buckaltabletter. 

Depåplåster – finns med inledningsvis men man kan sedan skriva enbart plåster 

Depåtabletter – inte depottabletter. Exempel på skrivning: Läkemedlet finns som 

långverkande tabletter, så kallade depåtabletter. (Obs! Speciellt till läkemedelsredaktörerna: 

i löpande text användes sedan depåtabletter.) 

Dosett – ersätts med doseringsask 

Dosgranulat – finns med först i texten och förklaras: ett slags grovkornig pulverblandning 

som rörs ut i vatten. Därefter kan man använda pulverblandning i löpande text. 

Dospulver – oftast skrivs dospulver första gången det nämns och i löpande text endast 

pulver. 

Gel – försök att undvika ordet gel i pluralform: geler. Det går nog oftast att skriva på ett 

annat sätt, till exempel olika former av gel. 

Inhalationspulver – ordet kan användas tillsammans med en förklaring att det är ett pulver 

som man andas in genom en så kallad inhalator. I löpande text kan redaktören sedan 

försöka att undvika ordet inhalationspulver. I stället kan följande omskrivning användas: 

när man andas in medicinen. 

Inhalationssprej – ordet kan användas tillsammans med en förklaring att det är en lösning 

som man andas in genom inhalator. I löpande text kan redaktören sedan försöka att undvika 

ordet inhalationssprej. I stället kan följande omskrivning användas: när man andas in 

medicinen. 

Kutan emulsion – ordet emulsion kan användas tillsammans med en beskrivning av hur 

det används och ett tillägg om att emulsion är ungefär som en vanlig hudlotion. 

Kutan lösning – ordet lösning kan användas tillsammans med en beskrivning av hur det 

används. 

Mikrolavemang – förklaras som flytande medicin som förs in i ändtarmen. 

Oral suspension, oral lösning, orala droppar – oftast skrivs i flytande form eller flytande 

medicin men i undantagsfall oral lösning för att inte riskera att blanda ihop med lösningar 

som baddas på huden. 

Resoribletter – Exempel: Läkemedlet finns som snabbverkande tabletter, så kallade 

resoribletter. (Obs! Speciellt till läkemedelsredaktörerna: i löpande text använder man 

sedan resoribletter.) 


Slidinlägg – i stället för vaginalinlägg 

Slidkräm – i stället för vaginalkräm 

Slidtabletter – i stället för vaginaltabletter 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Smälttabletter – i stället för munsönderfallande tabletter. Det går också bra att skriva 

tabletter som smälter i munnen. 

Suppositorier – ersätts med stolpiller. 

Uretralstift – förklaras att det är ett litet stift som man för in i urinröret. I löpande text kan 

man sedan enbart skriva stiftet. 

Vagitorier – tidigare har slidtabletter använts som synonym men eftersom vagitorier och 

slidtabletter är två olika former av läkemedel som förs in i slidan ska de hållas isär. Ofta är 

det bra med en förklaring, främst när det gäller ordet vagitorier: det vill säga läkemedel som 

man för in i slidan. 

Övriga ord för olika läkemedelsformer: Tabletter, kapslar, brustabletter, tuggtabletter, 

sugtabletter, kräm, salva, puder, gel, nässprej, nasalpulver, ögondroppar, ögonsalva, 

örondroppar. 

Procent och siffror 

Sifferangivelser och procentsatser 

Det är bra att undvika för mycket uppradande av siffror och procentsatser. Därför används i 

stället begrepp som de allra flesta, en liten del, många eller drygt hälften. 

Om procent trots allt används, skrivs ordet ut med bokstäver. Används procent som led i 

sammansättningar eller avledningar skrivs det ut, till exempel hundraprocentig eller 100procentig 

(inte hundra-%-ig eller 100-%-ig). 

Tal och måttenheter 

Tal från noll till och med tolv skrivs ut med bokstäver. Talen 13 och uppåt skrivs med siffror. 

Måttenheter skrivs oftast ut: millimeter, milliliter. 

Observera: 

Om måttenheten skrivs ut med bokstäver skrivs också siffrorna noll till tolv ut med 

bokstäver. Ibland används ändå siffrorna 1-12 för att vara enhetlig i en och samma mening. 

Exempel: Det krävs 10 milligram i stället för 25 milligram. Ofta får sammanhanget avgöra. 

Tal skrivs med siffror där just själva sifferuppgifterna är det väsentliga. 

I doseringanvisningar för läkemedel och läkemedlets styrkor används siffror i större 

utsträckning för att göra anvisningarna så tydliga som möjligt. Exempel: En vanlig 

dosering är 1 tablett 1-2 gånger om dagen. I styrkorna 10 milligram och 100 milligram. 

Om det i något enstaka fall skulle behövas förkortningar för måttenheter ska man alltid 

använda siffror, till exempel 2 mm. 

Se vidare Svenska skrivregler s 122, (uppl år 2000). 


Punktlistor och skiljetecken 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Punktlistor 

Punktuppställningar kan vara ett effektivt och tydligt sätt att redovisa fakta. De led som punktas 

bör vara parallella, det vill säga innehållsligt jämförbara och språkligt likformade. Vart och ett 

av leden kan utgöra antingen en del av en mening eller en hel mening eller flera hela meningar. 

Det bör inte i samma uppställning finnas några punkter som är självständiga meningar och andra 

som endast är delar av meningar. 

När leden i punktuppställningen utgör en direkt fortsättning på satsen som föregår 

uppställningen används inget skiljetecken mellan inledning och punktuppställning. Det sista 

ledet i uppställningen ska då avslutas med en punkt. 

Exempel: 

De vanligaste symtomen är 

trötthet 

feber 

viktminskning. 

När leden är mera självständiga och långa skrivs kolon eller punkt före uppställningen. Varje led 

bildar då en eller flera meningar, med stor begynnelsebokstav och avslutande skiljetecken. 

Exempel 

Man kan lindra besvären på flera sätt: 

Ta upp barnet i famnen. Svullnaden i slemhinnan minskar om barnet sitter upp. 

Försök att trösta och lugna barnet så fort som möjligt. Om barnet skriker och gråter 

blir besvären värre. 

Öppna ett fönster eller gå ut med barnet. Sval luft kan minska svullnaden i 

slemhinnan. 

Undvik att lägga in en punktlista direkt under en mellanrubrik utan någon introduktionsmening. 

Snedstreck 

Utdrag ur Svenska skrivregler: 

Snedstreck anger alternativ i viss sorts text, till exempel i blanketter. Det ersätter då ordet eller, 

exempel: gift/ogift, deltar/deltar inte. 

I löpande text bör snedstreck inte användas i denna funktion, ordet ska hellre skrivas ut, 

alternativt kan en annan formulering göras. Det bör alltså inte stå: Patienten bör få all den 

smärtlindring han/hon begär. 

Uttrycket och/eller bör inte användas i onödan i stället för det enkla eller. Om det måste anges 

att det är fråga om ’a eller b eller båda’, är det oftast säkrast att formulera alternativen utförligt. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Punkt i bildtexter 

I bildtexter avslutas en eller flera meningar med punkt. Men om det bara står något enstaka ord 

eller benämning i bildtexten sätts ingen punkt. 

Uttrycket ”mellan… och” används hellre än tankstreck. 

Uttryck som anger period, omfång sträcka med mera skrivs ut med ord, till exempel Det tar 

mellan två och sex veckor. Samma sak gäller för uttrycket från… till. Skrivsättet med tankstreck 

undviks: Det tar två–sex veckor. 

Inskjutna förklaringar – parenteser eller kommatecken? 

Om redaktören använder inskjutna förklaringar i satsen bör kommatecken användas om det blir 

tillräckligt tydligt. Alternativa skrivsätt är formuleringar med ”så kallad”, parenteser och 

tankstreck. Även om parenteser helst ska undvikas kan det någon gång bli tydligare, till exempel 

i uppräkningar, se nedan. 

Förordat skrivsätt, exempel: 

Alternativ: 

Andelen nybildade röda blodkroppar, retikulocyter, är låg vid järnbristanemi. 

Andelen nybildade röda blodkroppar, så kallade retikulocyter, är låg vid järnbristanemi. 

Parenteser ska helst undvikas, men kan användas ibland: 

Andelen nybildade röda blodkroppar (retikulocyter) är låg vid järnbristanemi. 

Vid uppräkningar: 

Förordat skrivsätt, exempel: 

De finns både som läkemedel som förs in i slidan, så kallade vagitorier, och kräm. 

Alternativ, men mindre bra: 

De finns både som läkemedel som förs in i slidan (vagitorier) och kräm. 

De finns både som läkemedel som förs in i slidan – vagitorier – och kräm. 

Förkastad skrivning: 

De finns både som läkemedel som förs in i slidan, vagitorier, och kräm. 

Vid långa eller komplicerade uppräkningar kan parenteser fungera bäst: 

Knappt hälften består av blodceller, det vill säga röda blodkroppar (erytrocyter), vita 

blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter). 

Förkastad skrivning: 

Knappt hälften består av blodceller, det vill säga röda blodkroppar, erytrocyter, vita 

blodkroppar, leukocyter, och blodplättar, trombocyter. 





SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Titulering 

Manusförfattare och faktagranskare ska tituleras på ungefär samma sätt i 1177.se. Om möjligt 

ska mallen nedan följas. 

Manusförfattare/faktagranskare 

Namn, titel, (eventuellt) akademisk titel, specialisering, arbetsplats, (eventuellt) ort. 

1. Namn 

2. Titel. Till exempel läkare, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast… Då blir det genast 

tydligt för läsaren vilken yrkesgrupp manusförfattaren eller faktagranskaren 

representerar. 

3. Akademisk titel. Den enda titel som redovisas är professor, inte docent och så vidare. 

4. Specialisering, tydliggör varför den här manusförfattaren eller faktagranskaren har 

skrivit/granskat texten. Specialistutbildning gäller. För läkare: specialist i 

neurologi/internmedicin osv. Sjuksköterskor: narkossjuksköterska, 

psykiatrisjuksköterska osv. 

5. Arbetsplats, om möjligt. Om det ger en förståelse för varför just den personen har 

skrivit texten kan klinik/mottagning stå med, annars kan det utelämnas. Avgörs från text 

till text. 

6. Ort, om det inte framgår av sjukhusets namn, till exempel Södertälje sjukhus. 

Exempel på titulering 

Ont i halsen 

Anna Andersson, läkare, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Centrum, Örnsköldsvik. 

Ryggvätskeprov 

Erik Eriksson, läkare, specialist i neurologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna. 

Diabetes typ 1 

Olle Olsson, sjuksköterska, diabetesmottagningen, Sachsska barnsjukhuset, Stockholm. 

Feber 

Lars Larsson, läkare, professor i internmedicin, Universitetssjukhuset i Lund. 

Kroppsideal 

Maria Magnusson, barnmorska, Tyresö ungdomsmottagning. 


Naprapati 

Bengt Bergström, naprapat, Naprapathögskolan i Stockholm. 

Anorexi 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Daniel Danielsson, psykolog, psykoterapeut, Kunskapscentrum för ätstörningar, Karolinska 

universitetssjukhuset Huddinge. 

Övrigt om titulering 

Det ska aldrig stå legitimerad läkare/psykolog/naprapat och så vidare, eftersom man inte 

kan titulera sig det om man inte har legitimation. 

Ibland kan övrig information vara intressant för förståelsen av varför just den personen har 

skrivit texten, och då kan det stå med. 

Jämför hur manusförfattare och faktagranskare till varje text tituleras, så det ser 

samstämmigt ut. Det blir konstigt om manusförfattare benämns som specialist i 

allmänmedicin och faktagranskaren i allmän medicin. 

Hur ska titeln skrivas ut på sajten? 

Basspecialitet Grenspecialitet Vi kallar det för 

Kirurgiska specialiteter 

Kirurgi Allmän kirurgi kirurg 

Urologi kirurg, specialiserad 

på njurar och 

urinvägar 

Barn- och 

ungdomskirurgi 

barnkirurg 

Plastikkirurgi plastikkirurg 

Kärlkirurgi kärlkirurg 

Thoraxkirurgi hjärt- och lungkirurg 

Ortopedi ortoped 

Handkirurgi handkirurg 

Anestesi och intensivvård narkosläkare 

Obstetrik och gynekologi gynekolog och 

förlossningsläkare 

Öron-, näs- och halssjukdomar 

läkare, specialist i 

öron- näsa- och 

halssjukdomar 



Hörsel- och 

balansrubbningar 

Röst- och 

talrubbningar 



SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 


hörsel- och 

balansrubbningar 


röst- och 

talrubbningar 

Ögonsjukdomar ögonläkare 

Invärtesmedicinska specialiteter 

Barnmedicinska specialiteter 

Internmedicin läkare, specialist i 

internmedicin 

Kardiologi läkare, specialist i 

hjärtsjukdomar 

Medicinsk 

gastroenterologi och 

hepatologi 

Endokrinologi och 

diabetologi 

Medicinska 

njursjukdomar 


mag- och 

tarmsjukdomar 


hormonsjukdomar 


njursjukdomar 

Lungsjukdomar läkare, specialist i 

lungsjukdomar 

Hematologi läkare, specialist i 

blodsjukdomar 

Allergologi läkare, specialist i 

allergisjukdomar 

Geriatrik läkare, specialist i 

åldrandets 

sjukdomar 

Barn- och ungdomsmedicin barnläkare 

Barn- och 

ungdomsallergologi 

Barn- o 

ungdomsneurologi 

med habilitering 

barnläkare, 

specialist i 

allergisjukdomar 

barnläkare, 

specialist i 

nervsystemets 

sjukdomar 


Psykiatriska specialiteter 

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Neonatologi barnläkare, specialist 

i sjukdomar hos 

nyfödda 

Barnonkologi barnläkare, 

specialist i 

cancersjukdomar 

Barnkardiologi barnläkare, 

specialist i 

hjärtsjukdomar 

Psykiatri läkare, specialist i 

psykiatri 

Rättspsykiatri läkare, specialist i 

rättspsykiatri 

Barn- och 

ungdomspsykiatri 


barnpsykiatri 

Bild- och funktionsmedicin röntgenläkare 

Laboratoriemedicinska specialiteter 

Neuroradiologi röntgenläkare, 

specialist i 

nervsystemet 

Nukleärmedicin läkare, specialist i 

undersökningar med 

radioaktiva ämnen 

Klinisk fysiologi läkare, specialist i 

klinisk fysiologi 

Klinisk immunologi 

och 

transfusionsmedicin 

Klinisk bakteriologi 

och virologi 


immunförsvarets 

sjukdomar 


bakterie- och 

virusdiagnostik 

Klinisk kemi läkare, specialist i 

klinisk kemi 

Klinisk farmakologi läkare, specialist i 

läkemedelslära 


Neurospecialiteter 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Klinisk patologi läkare, specialist i 

patologi 

Rättsmedicin läkare, specialist i 

rättsmedicin 

Neurologi läkare, specialist i 

nervsystemets 

sjukdomar 

Neurokirurgi hjärn- och nervkirurg 

Klinisk neurofysiologi läkare, specialist i 

klinisk fysiologi för 

hjärnan och 

nervsystemet 

Rehabiliteringsmedicin rehabiliteringsläkare 

Enskilda basspecialiteter 

Allmänmedicin specialist i 

allmänmedicin 

Onkologi cancerläkare 

Gynekologisk 

onkologi 


gynekologisk cancer 

Infektionsmedicin infektionsläkare 

Klinisk genetik läkare, specialist i 

ärftliga sjukdomar 

Arbets- och miljömedicin läkare, specialist i 

arbets- och 

miljömedicin 

Hud- och könssjukdomar läkare, specialist i 

hud- och 

könssjukdomar 

Reumatologi läkare, specialist i 

reumatiska 

sjukdomar 

Socialmedicin läkare, specialist i 

socialmedicin 


Texter från Vårdguiden 

Om en text bygger på ett underlag från Vårdguiden ska redaktionsrutan se ut så här: 

Faktagranskning 

Namn, titel, specialisering, arbetsplats, ort. 

Illustrationer (om det är aktuellt) 

Karin Svensson, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge (Till exempel) 

Texten är producerad i samarbete med Stockholms läns landsting. 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17 

Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinska 

chefen och redaktionsrådet vid 1177.se. 

Texter som är producerade specifikt för fokusområden 

Om en frilansjournalist har skrivit texten: 

Skribent: Pelle Persson, journalist 

Redaktör och eventuell faktagranskare ska också stå med i redaktionsrutan. 

Om en redaktör har skrivit texten: 

Redaktör: Eva Eriksson, 1177.se 

Eventuell faktagranskare ska också stå med i redaktionsrutan. 

Om texten har tillkommit i samarbete med Cancerfonden eller Barncancerfonden, exempel: 

Redaktör: Eva Eriksson, 1177.se 

Faktagranskare: Bengt Bengtsson, X, Karolinska Sjukhuset i Solna 

Texten är producerad i samarbete med Cancerfonden. 


Om du har frågor eller synpunkter på innehållet, kontakta redaktionen för 1177.se: 

redsupport@1177.se. 




SEN AST ÄNDR AD : 20 10-09 -17

Riktlinjer för språket i 1177.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?