Telefontornet i Stockholm försvinner

Telefontornet i Stockholm försvinner
En av Stockholms mest karakteristiska tornsilhuetter, Telefontornet på Telegrafverkets hus, kommer inom kort att
försvinna ur stadsbilden. Rivningen av det höra byggnadsverket med det dominerande läget har redan börjat, och det
första som plockades ner var den stora klocka i toppen, som L M Ericsson installerade för 13 år sedan.
Rivningen av Telefontornet aktualiserades i somras, sedan en häftig eldsvåda rasat i byggnaden under torget. Efteråt
visade det sig, att järnstommen blivit illa åtgången av hettan, och att det innebar en fara for sakerheten att låta tornet
stå kvar. De sakkunniga förordade rivning, och denna igångsattes omedelbart. Hade inte elden kommit, hade tornet
säkerligen fått stå orubbat i åtskilliga år och försvunnit först i samband med att tilltänkta gatubreddningar i denna
stadsdel genomförts. Telefontornet blev färdigt 1887 och byggdes av Motala Verkstad på uppdrag av Allmänna
Telefonaktiebolaget, som hade sin Stockholmsstation i samma fastighet. Allmänna Telefonaktiebolaget sammanslogs 1918
med AB L M Ericsson & Co. Tornet tjänstgjorde som en jättelik telefongalge, som samlade alla luftledningar från abonnenter
i Vasastaden, Östermalm, Kungsholmen och de norra stadsdelarna. Dessutom sammanbands här trådknippena från
understationerna. Trådarna, som gick till tornet, ökade för varje år så att de »skymde solen över Stockholm», skrev en
samtida kåsör. Och tornet, som var världens största telefongalge, blev en sevärdhet och ett synligt bevis på den stora
telefontätheten i den svenska huvudstaden. Under tjugo års tid användes tornet för sitt ursprungliga ändamål, tills
luftledningarna så småningom utbyttes mot jordkablar.
Telefontornet blev tidigt ett blickfång. som stod i centrum för allmänhetens intresse. Ursprungligen hade tornet ett
mycket stympat utseende men inför allmänhetens krav på en mer estetisk utformning försågs byggnaden med fyra
tornryttare.
Då allas blickar riktades mot tornet. var det naturligt, att dess signalmast togs i anspråk för att kungöra olika evenemang.
Där signalerades med gul flagg, om »flygbaronen» kunde göra en utlovad uppstigning från Gardet, och då t. ex. vita
dukar märkta med ett stort »S» fladdrade, betydde det, att det var gott om strömming i stadens butiker. I slutet av 20talet
lyste från tornet i grälla färger sentenser om kolorerad veckopress, och för 13 år sedan hyrdes det ut till
Nordiska Konmpaniet, som lät montera upp en roterande klocka. Uppdraget att installera klockan gavs åt L M Ericsson och
de över tre meter långa visarna har sedan snurrat åtskilliga varv runt den över 7 meter höga urtavlan. Når Telefontornet
eldhärjades, var klockan ganska oberörd av branden. Omvärvd av en tjock rök fortsatte den att snurra och visa rätt tid
och stannade först då elden hållit på ett par timmar, och då skedde det på order av brandkåren.
Flera tusen blanktrådsledningar strålade samman i
telefontornet. Under 20 års tid var tornet
centrum för alla ledningar till telefonstationen
vid Malmskillnadsgatan, men i början av detta
sekel byttes luftledningarna ut mot jordkablar.

Källa: Ericsson Review Nr 3 1952
Telefontornet i sitt
ursprungliga skick innan de
fyra hörntornen kom till.
Hela telefontornet insveptes i en tät rök då
byggnaden under eldhärjades