Växtcellen
Växtcellen
Växtcellen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Biologi A 2006-10-03<br />
NV2B Alaa Mejaddam<br />
Diskussion:<br />
Utifrån det som sågs genom mikroskopet kan denna slutsats dras: det finns skillnader mellan<br />
växter som blivit utsatta för ljus och växter som inte blivit utsatta för ljus, utan stått i mörker.<br />
Och att det finns en skillnad mellan växter som stått ”ljust” och växter som stått ”mörkt”<br />
beror troligtvis på växtcellernas cellandning och energin som tillverkas vid cellandningen.<br />
På dagen kör växtcellerna fotosyntes; men bara då det finns ljus kan cellerna köra sin<br />
fotosyntes (koldioxid + vatten + energi druvsocker + syre). Men på kvällen då det är<br />
mörkt och det finns inget ljus inomhus eller utomhus kan växterna inte köra sin fotosyntes.<br />
Växtcellerna behöver energi för att kunna utföra sin många kemiska processer. För att kunna<br />
utföra dessa olika kemiska processer kör de istället cellandning (omvänd fotosyntes;<br />
druvsocker + syre energi) som man kan säga är växtens respirator.<br />
Under cellandningen bryts druvsocker ner för att frigöra den energin som behövs för att kunna<br />
utföra de olika livsviktiga kemiska processer. Allt detta sker i mitokondrierna, det är de som<br />
sköter cellandningen. Under denna process frigörs alltså mycket energi så att organellerna ska<br />
kunna fungera normalt och sköta sina uppgifter; huvuddelen av den energin som<br />
mitokondrierna tillverkar kallas ATP.<br />
Men hur kommer det sig att även om en växt som är beroende av ljus och kan köra<br />
cellandning då det blir mörkt dör efter en viss tid i en plats där ljus är en främling, där det är<br />
mörkt hela tiden som t.ex i en grotta.<br />
Alltså måste detta betyda att energin som tillverkades kan inte bevaras och då efter en tid när<br />
druvsockret som växtcellen bevarade tar slut kan inte cellen längre utföra cellandning som är<br />
cellens respirator och eftersom cellen kan inte bevara energin som den tillverkar så kommer<br />
cellen inte längre kunna utföra de många olika livsviktiga kemiska processer.<br />
Att kloroplasterna rörde sig mycket saktare och därefter ökade sin hastighet i växtcellen från<br />
den ”mörka” växten beror troligtvis just på att energin inte kan bevaras och cellskelettet<br />
behöver energi för att kunna transportera runt de olika organellerna och då den transporterar<br />
bildas en ström i cytoplasmat; denna cytoplasmaström för med sig kloroplasterna men<br />
eftersom energin inte kan bevaras, växtcellerna kan bara köra cellandning så länge lagret<br />
räcker (drusocker), och efter en tid i mörker kommer inte organellerna i växtcellerna kunna<br />
utföra sitt arbete på ett korrekt sätt.<br />
Men när cellen blev utsatt för ljus då växten blev undersökt kunde cellerna utföra sin<br />
fotosyntes och bilda druvsocker och då sakta började cellskelettet fungera som den ska och<br />
därför började kloroplasterna röra sig snabbare och snabbare.