Växtcellen

Biologi A 2006-10-03
NV2B Alaa Mejaddam
Växtcellen
Inledning:
Är det någon skillnad mellan växter som blivit utsatta för ljus och växter som inte blivit
utsatta för ljus utan stått i mörker?
Denna uppgift går ut på att försöka besvara frågan genom att med hjälp av ett mikroskop
undersöka levande växtceller i olika förhållanden. Men även få kunskap om mikroskopet, ett
verktyg som vetenskapsmän ofta använder.
Material: Mikroskop, objektglas, täckglas, preparat (vattenväxten vattenpest)
Metod: Det första som gjordes var att en liten bit blev tagen av vattenväxten Vattenpest och
detta preparat sattes på ett objektglas, lite vatten droppades på det och därefter sattes ett
täckglas över preparatet. Sedan sattes preparatet på mikroskopet för att kunna bli studerat i
olika förstoringar, när preparatet studerades blev den avbildad. Detta preparat var taget från
växten som blivit utsatt för ljus, det andra preparatet blev taget från växten som stått i mörker;
det som gjordes med det första preparatet gjordes med det andra, från att ta en bit till att rita
av.
Resultat:
Fig. 1
Fig. 3
Fig. 2
Fig. 4

Biologi A 2006-10-03
NV2B Alaa Mejaddam
Diskussion:
Utifrån det som sågs genom mikroskopet kan denna slutsats dras: det finns skillnader mellan
växter som blivit utsatta för ljus och växter som inte blivit utsatta för ljus, utan stått i mörker.
Och att det finns en skillnad mellan växter som stått ”ljust” och växter som stått ”mörkt”
beror troligtvis på växtcellernas cellandning och energin som tillverkas vid cellandningen.
På dagen kör växtcellerna fotosyntes; men bara då det finns ljus kan cellerna köra sin
fotosyntes (koldioxid + vatten + energi druvsocker + syre). Men på kvällen då det är
mörkt och det finns inget ljus inomhus eller utomhus kan växterna inte köra sin fotosyntes.
Växtcellerna behöver energi för att kunna utföra sin många kemiska processer. För att kunna
utföra dessa olika kemiska processer kör de istället cellandning (omvänd fotosyntes;
druvsocker + syre energi) som man kan säga är växtens respirator.
Under cellandningen bryts druvsocker ner för att frigöra den energin som behövs för att kunna
utföra de olika livsviktiga kemiska processer. Allt detta sker i mitokondrierna, det är de som
sköter cellandningen. Under denna process frigörs alltså mycket energi så att organellerna ska
kunna fungera normalt och sköta sina uppgifter; huvuddelen av den energin som
mitokondrierna tillverkar kallas ATP.
Men hur kommer det sig att även om en växt som är beroende av ljus och kan köra
cellandning då det blir mörkt dör efter en viss tid i en plats där ljus är en främling, där det är
mörkt hela tiden som t.ex i en grotta.
Alltså måste detta betyda att energin som tillverkades kan inte bevaras och då efter en tid när
druvsockret som växtcellen bevarade tar slut kan inte cellen längre utföra cellandning som är
cellens respirator och eftersom cellen kan inte bevara energin som den tillverkar så kommer
cellen inte längre kunna utföra de många olika livsviktiga kemiska processer.
Att kloroplasterna rörde sig mycket saktare och därefter ökade sin hastighet i växtcellen från
den ”mörka” växten beror troligtvis just på att energin inte kan bevaras och cellskelettet
behöver energi för att kunna transportera runt de olika organellerna och då den transporterar
bildas en ström i cytoplasmat; denna cytoplasmaström för med sig kloroplasterna men
eftersom energin inte kan bevaras, växtcellerna kan bara köra cellandning så länge lagret
räcker (drusocker), och efter en tid i mörker kommer inte organellerna i växtcellerna kunna
utföra sitt arbete på ett korrekt sätt.
Men när cellen blev utsatt för ljus då växten blev undersökt kunde cellerna utföra sin
fotosyntes och bilda druvsocker och då sakta började cellskelettet fungera som den ska och
därför började kloroplasterna röra sig snabbare och snabbare.