Ladda hem Industrifonden Nytt nummer 1, 2013 (350 kb)

Foto: Widespace
Industrifonden
nytt #1
2013
Ljus framTId för svensk
InTerneTBransCH
SIDAN 04
Trialbee hittar
patienterna på nätet
SIDAN 06
www.industrifonden.se
Widespace fixar
annonser i mobilen
SIDAN 08
# NR.1 APRIL 2013

TEMA: vd HAR XXXXXXXXXXXXXXXXXXX
ORDET
ett nobelpris för
ingenjörer!
För en månad sedan läste jag att fem äldre herrar i juni ska få
Queen Elizabeth Prize for Engineering, ett nyinstiftat pris
som engelsk press raskt kallade ingenjörsvetenskapernas
”Nobelpris”. Ribban har lagts högt; det ska avse något som
tillför global nytta till mänskligheten. Och, åh, vilket bra
första val som gjorts! De fem grånade herrarna var nämligen
de viktigaste innovatörerna bakom internet och world wide
web.
När man talar om ”disruptive innovations”, omvälvande
innovationer med sprängkraft som skapar nya marknader,
så kan jag inte påminna mig något som varit så omvälvande
som internet. Alla branscher har påverkats och helt nya utmanande
affärsmodeller har möjliggjorts.
Produktivitetsvinsterna måste ju vara gigantiska oavsett
var man tittar. Internet griper in i alla våras liv och livsmönster.
Det synliggör också frihetens och de mänskliga
rättigheternas frukter för dem som lever i diktaturstater
(och har uppkopplingsmöjlighet…). Två och en halv miljard
människor är uppkopplade i dag – och antalet ökar hela
tiden.
Sverige är redan ett land i framkant när det gäller att
använda ny informationsteknik och utveckla nya företag
baserade på de senaste landvinningarna. Internationella
investerare har många svenska bolag på radarn, upplivade av
framgångssagor som Spotify, Klarna och QlikTechnologies.
Men en sak kommer jag att tänka på när drottningens
utomordentliga pris delas ut i London. Visserligen finns det
inget Nobelpris för ingenjörsvetenskap i Nobels testamente.
Men vad synd att inte vi i svenskt (och norskt) näringsliv
drivit på för att skapa ett nytt pris för ingenjörsvetenskap
”till Alfred Nobels minne” enligt den modell som gjordes
när ekonomipriset instiftades. Det skulle ha varit till stor
fördel för alla inblandade, inte minst Nobelstiftelsen själv.
Och det skulle ha lyft fram de bästa exemplen på hur
grundforskningen drivs vidare mot innovativa produkter och
tjänster som kan förbättra allas
våra liv.
Det här numret behandlar
just Internet i ett svenskt
perspektiv. För dig som söker
en innovativ investerare inom
detta område, välkommen till
Industrifonden! En dag kan du
kanske bli nominerad till det
brittiska ”Nobelpriset”!
Claes de neergaard
utgivare: Industrifonden, Box 1163, 111 91 Stockholm
Tel: 08­587 919 00. e-post: info@industrifonden.se
redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie
form: Dolling Tahko
arcam börsraket
Arcam, som tillverkar så kallade 3D­skrivare för komponenter
i titan, bytte i juni 2012 börslista från NGM till Nasdaq OMX
Small Cap. Sedan dess har aktien haft en synnerligen god
utveckling vilket gav Arcam bästa kursutveckling 2012 på
Stockholmsbörsen. Aktien har fortsatt att stiga kraftigt under
2013. Bolagets omsättning ökade med 29 procent till 140 miljoner
kronor 2012 med ett resultat på 15 miljoner kr. Orderingången är
fortsatt god både inom ortopedi och flygindustri.
almi och Innovationsbron
går samman
Vid årsskiftet gick Almi och Innovationsbron samman i en
gemensam organisation, sedan staten och Industrifonden
överlåtit sina aktier i Inno va tionsbron AB till Almi Företagspartner
AB. Inno vationsbrons verksamhet med såddkapital och
inkubation blir därmed en del av Almi, som nu har fyra affärsområden:
Rådgivning, Lån, Riskkapital och Inkubation. Vi ställde
tre frågor till koncernchefen Göran Lundwall.
vilken är den största fördelen med sammanslagningen?
Det finns flera fördelar med sammanslagningen av Almi och
Innova tionsbron. En fördel är att det blir enklare för företagen
med en tydlig aktör. Dessutom ökar tillgängligheten genom
att Innovationsbrons hela produktutbud kan dra nytta av Almis
regionala organisation och kontorsnät över hela landet.
Sammanslagningen skapar också möjligheter till effektiviseringar
som frigör resurser/kapital för insatser i bolag i tidiga
skeden. Dels genom att ta tillvara synergier som uppstår när två
huvudkontor blir ett, men också i den operativa verksamheten.
Almi och Innovationsbron arbetade båda med ägarkapital men
i olika skeden. Vi kan nu dra nytta av varandras strukturkapital,
deal flow, kompetens etc
Hur kommer entreprenörerna att märka att Innovationsbron
och almi numera är samma företag?
Samgåendet skedde den 1 januari. Initialt har vi gjort relativt små
förändringar. Vi samlar Innovationsbrons såddkapital och Almi
Invests expansionskapital under ett affärsområde. Hela Almis
organisation kommer att kunna marknadsföra koncernens hela
produkterbjudande. Som företagare ska man via det närmaste
Almi­bolaget kunna ta del av vårt samlade utbud.
Arbete pågår att se över Almis produktutbud, effektivisera
våra arbetsprocesser och utveckla vårt samarbete med andra
viktiga aktörer som inkubatorerna, Vinnova m fl.
Allt i syfte att kunna erbjuda företagen de bästa tjänsterna. Vi
lanserade också i dagarna en ny hemsida, där entreprenörens
behov genomsyrar hela upplägget!
Blir det mer resurser till såddfinansiering nu?
Ja, med sammanslagningen frigör vi resurser som bl a
säkerställer en långsiktig tillgång till kapital för investeringar i
bolag i mycket tidiga skeden. ■

IdeOn fYLLer 30
det är god ruljans på Ideon i Lund, sveriges första och största science
park som fyller 30 år i år. under 2012 etablerade sig hela 74 nya företag
här och det är rekord. Och de hoppas förstås på att bli som sony mobile,
QlikTech, axis Communications, scalado och TaT – några av de framgångsrika
företag som startat på Ideon.
– Att Sony och Ericsson drar ner här i
Lund betyder att vi får fler nya bolag hit
till Ideon, säger vd Hans Möller. Många
medarbetare tar ju chansen att starta eget
och det ger oss ett uppsving.
Många etablerar sig i någon av Ideons
fyra inkubatorer, där de allra minsta
bolagen kan få hjälp med det mesta – allt
från coachning till finansiering. Och de kan
också få hjälp av varandra. Designföretag
kan hjälpa teknikföretag och vice versa.
– Här uppstår oväntade samarbeten
och det är så vi vill ha det, säger Hans.
Men Ideon satsar inte bara på de allra
tidigaste bolagen, utan erbjuder också ett
Hans möller, vd på Ideon
– Det har tagit tre år från idé till färdig
produkt, säger grundaren Stefan Gripwall,
som har flera stora affärer på gång.
Systemet finns redan i en del av Skistars
stugor i Sälen och i nya Ideon Gateway i
Lund. En första hotellinstallation pågår och
Stefan förhandlar just nu med en av Sveriges
största ägare av kommersiella fastigheter, där
systemet skulle kunna fungera i låsen till
alla pannrum och andra teknikrum. Och då
handlar det om många lås.
– Med vårt system kan de sköta nyckelhan
tering, tidsbokning och uppdragsbeskrivning
i fastighetspersonalens mobiler,
säger Stefan. Tänk vad mycket tid och
acceleratorprogram för bolag i expansionsfasen.
En annan nyhet är ett erbjudande till
storföretag som drabbats av idétorka.
– Via ”Open innovation” kan storföretag
få hjälp med innovationer av våra startupbolag
i inkubatorn, berättar Hans. Vi har
genomfört ett sådant program där studenter
och start­ups fick komma med idéer till ett
storföretag. Resultatet blev att bolaget valde
ut sju av dem att jobba vidare med.
Ideons mål är att senast år 2015 kunna
kalla sig en global innovationshubb, där man
arbetar med bolag i samtliga utvecklingssteg
– från entreprenören med idé och drivkraft
till det etablerade företaget med befintliga
IndusTrIfOnden OCH IdeOn
I dag finns det cirka 330 företag på
Ideon som tillsammans har runt
2.500 anställda. Sedan starten 1983
har det skapats 850 företag med ca
12 000 kvalificerade arbetstillfällen.
Industrifonden har varit engagerad
Tänk att dig att du slipper checka in och istället kan gå direkt till hyrstugan
eller hotellrummet. dörren låser du upp med mobilen och när det är dags
att åka så är det mobilen som sköter utcheckning och betalning. detta
är möjligt tack vare Ideonbolaget Zaplox teknik, en teknik som nu är
färdigutvecklad och redo för lansering.
i många bolag på Ideon genom åren,
bland andra QlikTech, Scalado, Bioinvent
och Axis. Idag är Industrifonden
investerare i sex Ideonbolag: Cellavision,
BoneSupport, SolVolatics, Trialbee,
Zimpl och Zaplox.
Zaplox låser upp dörren med mobilen
pengar de sparar bara på att slippa hantera
alla nycklar!
Med Zaplox system, som fungerar på alla
typer av elektroniska lås, monteras ett litet
kretskort antingen i låset eller på insidan av
dörren. Via Internet auktoriseras en App i de
mobiler som skall ha nyckel till låset. Sedan
är systemet klart att använda. ■
IndusTrIfOnden OCH ZapLOx
Industrifonden investerade i Zaplox 2011.
– Att använda mobiltelefonen för att
hantera nycklar är en logisk och naturlig
fortsättning i mobiltelefonens utveckling
marknadsandelar i behov av innovationer
och nytänkande.
30­årfirandet pågår under hela året. Det
inleddes med invigningen av nya Ideon
Gateway, Lunds högsta hus, fortsätter med
Innovationsriksdagen i maj och avslutas
med ett rejält 30­årskalas i oktober. ■
och vi tilltalas av Zaplox tekniska
lösning och dess spetskompetens, säger
Lennart Gustafson på Industrifonden,
som är delägare i bolaget.

Tema: FRAMTIDEN FöR SVENSk INTERNET/MEDIABRANSCH
svenskT InTerneT/medIa BeHöver
InTernaTIOneLLT
rIskkapITaL
Läget för den svenska internet- och mediabranschen är väldigt bra med
framgångssagor som Qliktech, spotify och skype, som gör sverige till
en ledande nation inom denna expansiva bransch. de fungerar också
som inspirationskällor för unga och duktiga internetentreprenörer.
Nya spännande bolag startas löpande och
mycket talar för att vi även fortsättningsvis
kan ha en ledarposition i branschen.
– Idag rankas Sverige bland topp tre
inom internet och media i internationell
branschpress. Det finns många orsaker
till vår starka ställning, förklarar Johan
Englund, investeringsansvarig på Industrifonden.
sverIge TIdIgT uTe
Till exempel var Sverige tidigt ute med
att kraftigt bygga ut infrastrukturen med
bredband. Dessutom skaffade en stor andel
svenska hushåll subventionerade så kallad
personaldatorer på 90­talet, vilket bidrog
till en ovanligt datorvan befolkning.
Sammantaget har detta bidragit till
att lägga grunden till dagens svenska
internetframgångar.
Har du bara kunskap och en bra idé är
det inte särskilt svårt att starta ett internetföretag:
den initiala kapitalinsatsen är låg
och distributionskanalen – internet – finns
— Internet/media är ett av den
svenska innovationsscenens starkaste
områden, säger Industrifondens
johan englund med en bakgrund som
entreprenör inom media och internet.
de flesta större venture capitalbolag
i världen ser stockholm som en av
världens tre hetaste platser inom
området. de andra två är Berlin och
silicon valley.
redan på plats. Affärsängeln Ludvig Linge
är imponerad av kvaliteten hos många
relativt nystartade och små internetbolag:
– De har ofta på kort tid lyckats få fram
en produkt som fungerar och som testats
i mindre skala. Den svenska internetbranschen
kännetecknas av stor kreativitet
och mängder av duktiga entreprenörer.
– Problem uppstår först när bolagen
kommer till en nivå där det behövs rejält
med kapital för att marknadsföra och
skala upp verksamheten, säger Ludvig
Linge. Den riskvillighet och den storlek på
riskkapital som krävs för att bygga rik tigt
stora företag finns inte i Sverige, menar
han. Så tyvärr är det inte alltid de bästa
idéerna som får växa till de mest framgångsrika
företagen.
öppna upp för möTen
I Sverige är vi duktiga på design och
användbarhet. Johan Englund menar
att enkelheten i såväl utseende som
använd barhet bidrar till att vi är särskilt

— Om vi sköter våra kort
väl så kan sverige även i
framtiden ha en branschledande
position. men då
krävs tillgång till mer
internationellt riskkapital.
det tycker Ludvig Linge,
medgrundare av TaT (The
astonishing Tribe) och
numera affärsängel.
framgångsrika när det gäller konsument
till konsument­applikationer. Ludvig Linge
instämmer:
– Vi är bra på att kombinera avskalad
och snygg design med bra och nyttig
teknik som gör applikationerna enkla att
använda. Duktiga formgivare i möte med
kunniga ingenjörer leder ofta till kreativa
och spännande resultat som inspirerar till
företagande.
nYTänk BeHövs
– Men om vi ska kunna behålla vår
framskjutna position även i framtiden
behövs ett nytänk kring våra universitets­
och högskoleutbildningar, anser Ludvig
Linge. Högre lärosäten behöver öppna upp
för ett större utbyte mellan olika discipliner,
där studenter med olika studieinriktning
kan mötas kring verkliga problem.
Trots vissa utmaningar ser framtiden för
Internet med kringliggande
teknologier och tjänster har
skapat helt nya möjligheter
att kostnadseffektivt
distribuera och konsumera
produkter och tjänster.
Sverige är en bra ”testmarknad”
för lansering av
nya produkter/tjänster inom
internet/nya medier tack
vare bra infrastruktur och
datorvana konsumenter.
svensk internet och media ljus ut. Kunnandet,
idéerna och modet att satsa på
företagande finns. Ludvig Linge pekar på
vår starka tradition inom telekom, som kan
gagna den mobila trenden där även webben
blir allt mer mobil.
Johan Englund tror också mycket på
mobila applikationer och behovet av de nya
tjänster som uppstår när allt fler affärskritiska
tjänster och applikationer flyttar
till internet.
Även om många internationella investerare
är närvarande på den svenska
marknaden är båda dock ense om att
Sverige behöver attrahera fler kapitalstarka
internationella riskkapitalaktörer som kan
investera i branschen.
Det behövs om vi även i framtiden vill
kunna ge svenska entreprenörer chansen att
bygga företag som kan bli internationella
succéer. ■
Tema: FRAMTIDEN FöR SVENSk INTERNET/MEDIABRANSCH
Hur ser
framtiden för
svensk internetmediabransch
ut?
maLIn CarLsTröm,
InvesTerIngsansvarIg
IndusTrIfOnden:
Var femte europeisk
venture capital­krona
investerades under
2012 i svenska startups,
varav en stor
andel inom just internet
och media. Även större bolag är framme på
Internet­scenen och kommunicerar till sina
intressenter via digitala kanaler. Inom nya
format av onlinereklam är Sverige ledande
i Europa, ett tydligt tecken på svenska
företags förflyttande av annonsbudgetar mot
kanaler som stimulerar deras onlineaffär.
pär HedBerg, vd sTIng:
Grundförutsättningarna
är positiva med ett stort
antal entreprenörer i
branschen. Utmaningen
är att skala upp
bolagen för den
internationella arenan.
För att lyckas måste man snabbt bygga
upp en tillräckligt stor kundmassa och här
har svenska bolag en nackdel eftersom vi
har en så liten hemmamarknad. Därför blir
internationaliseringstakten tillsammans
med tillgång till internationellt riskkapital en
nyckelfråga för framgång.
mIkaeL TörnWaLL, IT- OCH TeLekOmrepOrTer
dagens IndusTrI
Vi är duktiga på att
anamma ny teknik och
att komma med nya
idéer. Det som saknas
är de globala visioner
som krävs för att skapa
riktigt stora företag.
Vi behöver affärsidéer som löser generella
breda problem, såsom Google och Facebook,
istället för idéer som är smala och specifika.
Historiskt har vi i Sverige byggt ovanligt
många globala företag i förhållande till vår
storlek, så kunskapen finns. Det gäller nu att
utnyttja den även inom internet och media.

nYTT OCH NOTERAT
Tobias Folkesson, VD och
grundare av Trialbee
TrIaLBee HITTar
paTIenTerna på näTeT
det går snabbare och det blir bättre resultat om man rekryterar patienter till kliniska
studier via nätet. detta är idén bakom det lilla Ideonbolaget Trialbee, som utvecklat
en egen webbplattform för att hjälpa läkemedelsbolag att hitta dessa patienter.
Genomförda kliniska studier, det vill säga
tester av nya läkemedel på patienter, är helt
avgörande för att få ut nya läkemedel på
marknaden. Men att rekrytera patienter
till studierna är svårt, vilket gör att det tar
längre tid och kostar mer pengar att få fram
nya läkemedel. Detta problem vill Trialbee
lösa med en internetbaserad rekrytering av
patienter.
– Att hitta dessa patienter är en av de
största flaskhalsarna i utvecklingen av nya
läkemedel, säger Tobias Folkesson, vd och
grundare av Trialbee. Åtta av tio studier är
försenade – oftast på grund av svårigheten
att hitta patienter. Detta är ett stort internationellt
problem.
BeHOveT ökar
Idag söker läkemedelsbolagen frivilliga
deltagare till mer än 10.000 unika studier
och behovet av frivilliga ökar hela tiden på
grund av ökade krav från myndigheter när
det gäller säkerhet och påvisad effekt.
Trenden är att studierna blir större och
mer komplexa och att de utförs globalt.
Det kan till exempel handla om en enda
studie på många olika kliniker i flera olika
länder. De deltagande patienterna måste
passa in på många specifika krav, vilket gör
det hela komplicerat. Med Trialbees system
blir denna viktiga process både enklare och
snabbare.
Både Tobias och hans medgrundare
Jonas Billing har en bakgrund från
telekombranschen och steget till att börja
syssla med e­hälsa, det vill säga medicinska
tillämpningar via internet, var inte långt.
Idag erbjuder Trialbee läkemedelsbolagen
en tjänst där de kan rekrytera exakt de
patienter som krävs för varje studie. Detta
sker via en egenutvecklad webbplattform.
Tanken bakom är att många patienter
tillbringar mycket tid på nätet för att söka
information.
– När vi startar ett nytt uppdrag gör vi
en analys av målgruppen för att identifiera
kanaler där patienten söker eller utbyter
information med andra patienter, berättar
Tobias.
skräddarsYdda kampanjer
Själva rekryteringen görs sedan via
skräddarsydda kampanjer på utvalda sajter,
till exempel patientföreningar, och på
Facebook, Twitter, Google Adwords och
liknande.
I dIaLOg med kunden
Trialbee grundades 2010 och har sedan
dess utvecklat sin tekniska plattform i
nära dialog med kunder, det vill säga
läkemedelsföretag och CRO­bolag, som
utför de kliniska prövningarna.
Hittills har bolaget genomfört ett
stort antal tester och kundkampanjer och
verifierat att tekniken fungerar.
– Av erfarenhet vet vi att man inte ska
gå ut och sälja för tidigt – tekniken måste
fungera först, säger Tobias. Men nu när vi
vet att den fungerar är det dags att satsa! ■
IndusTrIfOnden OCH TrIaLBee
Industrifonden investerade i Trialbee
2012.
– Vi tycker att bolaget har ett mycket
intressant erbjudande. e­Hälsa är
ett strategiskt viktigt område för oss
och Trialbee är ett bra komplement i
vår portfölj, säger Hedvig Andersén,
investeringsansvarig på Industrifonden.

ZImpL gör deT
LäTTare aTT
skrIva på mOBILen
alla som någon gång skriver något på mobilen har väl irriterat sig på att
den ofta väljer ett helt annat ord än det man vill skriva. det problemet
vill Ideonbolaget Zimpl lösa med ett helt nytt sätt att mata in text.
Bolaget har utvecklat en teknik där man
med en enda tryckning på första bokstaven
i ett ord får upp de 8 vanligaste orden på
den bokstaven. Med en enkel fingerrörelse
matas det valda ordet in och användaren
slipper skriva in hela ordet och undviker på
så sätt felskrivningar.
Zimpl, som grundades 2010, har jobbat
med att utveckla tekniken i flera år och nu
är det dags att börja testa den i skarpt läge
hos tilltänkta kunder. Det ena testet körs
på den koreanska marknaden och det andra
hos en Smart­TV­tillverkare. För systemet
fungerar inte bara på mobilen utan även på
andra applikationer.
– Vårt mål är att få in vår första riktiga
kund i år, säger Zimpls vd Charlotta
Tönsgård. Vi har redan testat på kunder
och de flesta inser problemet, men de har
ännu inte bestämt vad de ska göra åt det.
Zimpl, som än så länge bara har tre
nytt från våra bolag
nanOfaCTOrY I kOnkurs
Nanofactory, som utvecklar och säljer
instrument som används i avancerade elektronmikroskop
för att manipulera, mäta och
avbilda objekt i nanoskala, har försatts i
konkurs. Industrifonden har varit delägare i
bolaget sedan 2007.
Nanofactory lyckades inte nå en tillräckligt
stor marknad och därmed skapa
lönsamhet inom den tid investerarna
förväntade sig. Planen var då att hitta en
ny ägare, som kunde ta över utvecklingen.
Men detta har inte lyckats och styrelsen har
därför begärt bolaget i konkurs, eftersom
Nanofactory saknar förutsättningar att
självständigt driva verksamheten vidare.
medarbetare, kommer att behöva ta in mer
kapital i år, bland annat till rekrytering.
– Det går inte att vara så små som vi
när man ska prata med stora bolag som
koreanska Samsung, säger Charlotta.
sYdkOrea vIkTIg marknad
Sydkorea, med sina stora mobiltillverkare,
är en av de viktigaste marknaderna att
bearbeta för Zimpl. Systemet finns idag
på sju olika språk, varav koreanska är ett.
Databasen består av 30 000 ord per språk
och uppgifter om de vanligaste orden på
varje språk.
– Allt mer text skrivs på mobiltelefoner
och Zimpl har en genial lösning på de
problem som är förknippade med detta,
säger Lennart Gustafson, investeringsansvarig
på Industrifonden, som är delägare
i bolaget. Zimpl gör det enklare, det går
fortare och det blir dessu tom rättstavat. Vi
CLearCar växer
Det nya bilbesiktningsföretaget ClearCar
fortsätter att expandera enligt plan. Bolaget
har nu 23 anställda och nio ackrediterade
stationer i Norrköping, Linköping,
Nyköping, Karlstad, Grums, Kil, Kumla,
Trollhättan och Sjöbo. Sedan starten i
december 2012 har bolaget utfört 2 000
besiktningar. Planen är fortsatt tillväxt och
fler stationer runt om i landet är på gång.
nYTT OCH NOTERAT
med Zimpls teknik för att mata in text i
mobilen behöver man bara skriva en eller
ett par av bokstäverna i varje ord. sedan
gissar systemet vilket ord man försöker
skriva. en av finesserna med Zimpl är att
systemet lär sig vilka ord som användaren
använder oftast. på detta sätt går det att
skriva snabbare och mer felfritt.
tror att denna metod har mycket stor
potential att sätta en ny standard för
inmatning på små enheter.
Det är precis det som är målet. Om fem
år ska Zimpls metod vara standard på
mobilen. Charlotta Tönsgård har nyttan
helt klar för sig:
– Folk ska själva bestämma vad de ska
skriva, inte tekniken. ■
CeLLavIsIOn sTärker sIn sTäLLnIng
Bokslutskommunikén 2012 visade
att Cellavision under året stärkte sin
marknadsställning genom ytterligare
partners. Bland annat etablerades ett
marknadskontor i Shanghai och ett
distributionsavtal i Europa tecknades med
Abbott. Nettoomsättningen ökade med
9 procent till 169,5 miljoner kronor och
rörelseresultatet ökade till 20,7 miljoner
kronor.
– Vi har stärkt vår ställning på marknaden,
skriver vd Yvonne Mårtensson
i bokslutsrapporten. Vår lösning har
blivit en standardmetod för digital
mikroskopering av blod och andra
kroppsvätskor. Osäkerheten i de för oss
viktiga marknaderna Nordamerika och
Europa gör emellertid tillväxtutsikterna för
2013 svårbedömda.

akTueLLT: WIDESPACE
sTark kuLTur
ger framgång
annonser i mobilen – det är framtidens melodi. detta anade Henric
ehrenblad och patrik fagerlund redan 2007, då de hoppade av från
ericsson och grundade Widespace. med en stark företagskultur och ett
heltäckande erbjudande satsar Widespace nu på bli marknadsledande
på mobil annonsering i både europa och usa.
– Den mobila explosionen har gynnat oss,
säger Widespace grundare och ordförande
Henric Ehrenblad. När vi startade fanns
inga smartphones, men vi satsade på
annon sering i mobiler ändå, för vi var övertygade
om att det skulle komma. Och vi
fick rätt.
För redan året efter starten kom den
första iPhone. Sex månader senare lanserades
den första mobila annons kampanjen.
Därefter har andelen annonser i mobilen
bara ökat.
– Inom fem år kommer 40 procent av all
mediekonsumtion att ske i mobilen, spår
Henric Ehrenblad.
HeLTäCkande erBjudande
Tack vare sin tidiga start har Widespace
nu hunnit etablera sig på marknaden med
en fungerande teknik och ett heltäckande
erbjudande till dem som vill annonsera i
mobilen.
– Vi erbjuder hela kedjan från att sälja
annonser, bygga annonserna och sköta
kampanjerna, säger Widespace grundare
och ordförande Henric Ehrenblad. Det är
SID 08
vi ganska ensamma om. Dessutom kan vi
garantera att annonserna bara hamnar på
kvalitetsappar och bra sajter. Det är det
ingen annan som kan.
maxImaL uTdeLnIng
Detta bygger på en egenutvecklad teknologi,
som gör att annonsören får en
skräddar sydd kampanj med maximal
utdelning. Widespace algoritm, som räknas
om varje sekund, ser till att varje annons
hamnar där den får mest uppmärksamhet
och flest klick.
– Teknologin är basen för vårt erbjudande,
säger Henric. Vi utvecklar den hela
tiden och satsar våra intäkter på detta.
Många i den här branschen är inne för att
tjäna snabba pengar. Det är inte vi. Vi vill
bygga något varaktigt.
Bolaget levererar idag annonser till
ett 1000­tal mobila sajter och appar, till
exempel di.se, expressen.se och Wordfeud.
Hittills har det gått bra för Widespace,
som växer i rask takt. Omsättningen
tredubblades till 46 miljoner kr mellan
2011 och 2012. Henric räknar med samma
på Widespaces ljusa kontor jobbas det hårt med utveckling av nästa generations mobila
annonssystem. Och här saknas vare sig pingisbord, discoboll eller musikanläggning –
allt för att uppmuntra gemenskap och en stark företagskultur.
tillväxttakt i år. Antalet anställda, varav
hälften i Sverige, har ökat från 20 till 80
på ett år. De övriga finns i Bangladesh, där
man har tio tekniker, och i övriga Norden.
Det senaste året har bolaget etablerat
kontor i Tyskland, Frankrike och Holland.
Och det är där man satsar på att växa.
– I Sverige har vi kommit ganska
långt inom mobil annonsering, medan
det är långt kvar i övriga Europa, säger
Henric. Därför tror vi att vi har en stor
konkurrensfördel nu när vi etablerar oss
utomlands. För om fem år ska vi vara
marknadsledande i både Europa och USA.
nYa prOdukTer
Det ska bland annat ske via de nya
produkter som bolaget just nu jobbar
med. Det är både nya annonsprodukter
och ny teknik som gör att annonseringen
blir enklare och effektivare. Men för att
klara en så snabb tillväxt så är en stark
företagskultur helt avgörande.
– Vi jobbar i konstant dialog med
varandra, säger Henric, för vi vill bygga ett
bra bolag med bra värderingar. ■
IndusTrIfOnden OCH WIdespaCe:
Industrifonden investerade i
Widespace tillsammans med
northzone 2012.
— fler och fler väljer att surfapå nätet
med mobilen istället för med datorn
och den mobila annonsmarknaden
växer i samma takt. Här ligger
Widespace väl positionerade med ett
fungerande erbjudande och ett drivet
entreprenörsteam, säger johan
englund, investeringsansvarig på
Industrifonden.