Uppsats om det svenska språket

Svenska skriftlig uppgift
Christina Becerra
SM2b
Är det farligt att vi lånar in ord från engelskan?
Det är ingen hemlighet att vi lånar mycket ord från engelskan. Frågan är om det är farligt att låna
in så mycket ord från andra språk? Experter brukar oftast svara nej på den frågan, eftersom vi
genom alla generationer lånat ord från bland annat latinet, franskan, tyskan och nu även från
engelskan.
Vissa menar till och med att det är positivt att vi lånar från världsspråket eftersom vi då kommer
att kunna klara oss bättre internationellt, vilket jag håller med om. Enligt Fredrick Lindstöm, i sin
bok ”Världens dåligaste språk + jordens smartaste ord”, ligger det farliga inte i att vi lånar ord
utan att vi inte skapar egna ord och fraser av det vi lånar. Jag håller dock inte med honom,
eftersom jag inte ser något farligt i att behålla de engelska fraserna som de är. Jag kan dock tycka
att mycket av det kulturella i ett land skulle försvinna om vi skulle anpassa alla språk till ett, men
samtidigt leder det till en bättre kommunikation mellan alla länder. Har ingen funderat på hur det
skulle vara om alla talade samma språk? Jag tycker att det skulle öppna många portar bland annat
inom arbetsmarknaden. Jag märkte till exempel hur lätt det var att resa till Italien och Grekland,
som båda har euron. Jag behövde inte byta mynt när jag korsade landsgränsen. Det underlättade
en hel del.
Det finns även vissa ord som inte riktigt skulle passa att vara ”svenska”, som till exempel
avokado. Ordet är så pass exotiskt att det nästan vore lite fjantigt att ha ett svenskt ord till det.
Det finns tre huvudanledningar till varför vi lånar. De är fåfänga, osäkerhet och okunskap.*
Osäkerheten anses av många vara något positivt, eftersom man anser att de svenska orden är
tråkiga ser man hellre till att de engelska orden används. Den största anledningen till att vi många
gånger känner oss osäkra är för att vi faktiskt inte vet vad motsvarigheten av det engelska ordet
heter på svenska, det är därför lättare att använda det engelska ordet.
Det finns många som inte bryr sig om att översätta de engelska orden, trots att de finns på
svenska. Det kallar författaren Lindström för okunskap.
* Se Fredrick Lindstöms bok ”Världens dåligaste språk + jordens smartaste ord”, sid. 171

I fåfängan ligger det mycket i att vi är rädda för att verka omoderna. Det tror jag är en av de
största anledningarna till att vi lånar överhuvudtaget, men varför just från engelskan? Jag tror att
det finns många anledningar. För det första är engelskan det mest internationella språket. Det
andra är att vi påverkas något oerhört av media. Idag finns det otroligt mycket amerikanska och
andra engelsktalande program på tv. ”Skateboard” är ett exempel på ett amerikanskt ord som vi
lånat. Skateboarden blev runt 1980 en fluga bland ungdomar. Det svenska ordet för Skateboard
är rullbräda och innan det blev en fluga i Sverige hade den endast setts i Kalle Anka.* Men den
blev del av den amerikanska ungdomskulturen och kom senare till Sverige. Då kan man ju även
fråga sig om det bara är engelska ord vi lånar eller påverkas vi även av det amerikanska
levnadssättet och vanor. Jag svarar definitivt ja på den frågan. En av anledningarna till att vi gör
det är ännu en gång media. Eftersom vi tittar på amerikanska program är det inte konstigt att vi
påverkas av de både språkmässigt och kulturellt. Jag tycker att det vi borde lägga större vikt på är
att försöka sluta påverkas av det amerikanska levnadssättet, istället för språket. Ett språk är det
man talar, men det man gör, hur man lever och vilka ideal man får har enligt min mening större
betydelse. Därför anser jag att Sverige borde behålla sin livsstil och låta språket utvecklas av sig
självt, vare sig det blir en internationell utvecklig eller inte.
Många anser att engelskan har högre status än svenskan. Det finns därför ord som till exempel
”korgboll”, som byttes ut när man började tävla i det. Det är inte många som säger korgboll idag,
utan vi säger basket. Samma sak gäller ordet kägelspel som är mer känt som bowling.
Det har funnits ord som vi kunnat ge en svensk motsvarighet på, men där splittringen och
obestämdheten gynnat lånordet. Ett exempel på ett sådant ord är ”trailer”. När det ordet kom var
de svenska alternativen ”glimtare”, ”blänkare” och ”dragare”. Dessa ord hade definitivt kunnat
fungera i vårt svenska språk, men eftersom vi inte kunde bestämma oss för vilket vi skulle behålla
är det ”trailer” som gäller idag.
Den nya trenden är att vi översättar nya IT – termer, som till exempel ”brandvägg”, ”hemsida”
och ”bredband”.* Lindström tycker att trots att dessa ord egentligen bara är ordagrant översatta
från engelskan, så hjälper de att hålla det svenska språket vid liv.
* Se Fredrick Lindströms bok ”Världens dåligaste språk + jordens smartaste ord”, sid. 177
* Se Fredrick Lindstöms bok ”Världens dåligaste språk + jordens smartaste ord”, sid. 179

Jag har tidigare skrivit att media bär stort ansvar till anledningen av att just engelskan är det språk
vi valt att låna från. Det håller jag fast vid, men jag tror att en annan anledning är att barn i
Sverige tidigt i grundskolan börjar lära sig engelska. Det gör att de bekantar sig väldigt mycket
och tidigt med det engelska språket, vilket gör att de blandar språken eftersom båda finns i deras
ordförråd.
Jag tror att vårt språk kommer att fortsätta att låna från engelskan, men man vet aldrig om några
år kanske vi lånar från något annat språk eller kanske blir det svenskan man börjar låna från. Jag
tror dock att det finns en sak som är säker och det är att språk alltid kommer att låna av varandra.
Därför anser jag att lånandet av ord visar på en mänsklig och språklig utvecklig.